<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2450347</hangar_id>
 <dok_id>G303178</dok_id>
 <rm>1979/80</rm>
 <beteckning>178</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1979/80:178</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>178</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1980-04-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:50:03</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 08:03:53</publicerad>
 <titel>om fortsatt körkortsreform</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G303178/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G303178</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G303178</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om fortsatt körkortsreform;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beslutad den 24 april 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagils i
bifogade utdrag av regeringsproiokoll ovannämnda dag för den åtgärd eller det
ändamål som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:274.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:221.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ULF ADELSOHN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen förordas atl frågar om återkallelse av
körkort pä grund av trafikbrott även i fortsättningen skall avgöras uteslutande
av de all­männa förvaltningsdomstolarna. En samordning av ansvars- och körkorts­frågan
föreslås dock på sä sätt all den allmänna domstolen när den bestäm­mer
påföljden skall kunna la hänsyn lill en körkortsåterkallelse som har följt
eller kommer atl följa på brottet. En sädan samordning blir av praktisk
betydelse främsl vid rattfylleribroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tanken på att införa elt s. k. pricksystem avvisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande handläggningen föreslås bl. a. ett
tväpartssystem i körkorts-processen genom atl ell allmänt ombud förordnas i
varje län för att föra del allmännas talan i vissa körkortsmål. Ombudei
föresläs bli knutet till läns­styrelsen. Vissa återkallelsegrunder och
vamingsinslitulel reformeras. Vi­dare förordas att möjligheten att förelägga
försumliga förare atl avlägga ett nylt förarprov används i ökad omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De viktigaste bestämmelserna om förfarandet i
körkortsmålen föreslås samlade i körkorlslagen i stället för atl som nu vara
spridda på olika författningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen redovisas också fiera förenklingar och
rationaliseringar som regeringen senare kommer alt besluta om. Del gäller bl.
a. ansökning­ar om körkort, giltighetstiden för körkortslillstånd,
överflyttning av kör­kortsmål mellan länsrätter, återförvärv av
förarbehörigheten efter återkal­lelse, registrering och utländska körkorts
giltighet i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare föreslås en mindre Jämkning i lagen om
felparkeringsavgift. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;I    Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 178&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
förordas ratifikation av vissa internationella överenskom­melser på
vägtrafiklagsliftningens område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
flesta av de nya reglerna är avsedda att träda i kraft den 1 Januari 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa
trafikbrott&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att i lagen (1951:649) om straff för
vissa trafik­brott skall införas en ny paragraf, 6§, av nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarandc lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finns det grundad anledning anta atl till följd av ett
brott enligt denna tag beslut kommer att med­delas om återkallelse av
behörighet att föra motordrivet fordon och atl beslutet kommer att medföra att
hinder eller synnerlig svårighet uppstår för gärningsmannen i hans yrkes- eller
näringsutövning, får hänsyn härtill tas vid bestämmande av påföljd för brottet.
På motsva­rande sätt får hänsyn tas till ett be­slut, genom vilket sådan
behörighet har återkallats tids vidare.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I Januari 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i körkortslagen (1977:477)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om körkorlslagen (1977:477)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels att 1, 2, 8-10, 15, 16, 18, 19, 21-24, 26, 32, 38 och
39 §§ saml&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rubriken närmast före 39 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas lio nya paragrafer, 40-49 §§, av nedan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag gäller behörigheten alt föra motorfordon,
terrängmotorfor-don, traktor och motorredskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behörigheten att föra motorfordon eller lerrängmotorfordon
anges på följande sätt i körkort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:15.6pt'&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bokstav&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 rowspan=2 valign=top style='width:117.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behörighet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;motorcykel (för iiing molor-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Bokstav&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=146 valign=top style='width:109.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Behörighet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:15.1pt'&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;A&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;A&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=146 valign=top style='width:109.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;motorcykel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:117.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;cykel först  nar körkorlsha-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=146 valign=top style='width:109.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:117.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;varen har fyllt 18 år)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=146 valign=top style='width:109.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;B&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:117.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;personbil, iätt lastbil och ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;B&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=146 valign=top style='width:109.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;personbil, lätt lastbil och etl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:117.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;till
  sådan bil kopplat lätt slitp-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=146 valign=top style='width:109.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;lill sådan bil kopplat läll släp-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:117.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;fordon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=146 valign=top style='width:109.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;fordon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:117.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;terrängvagn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=146 valign=top style='width:109.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;terrängvagn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;C&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:117.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;tung lastbil&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;C&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=146 valign=top style='width:109.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;tung lastbil&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.9pt'&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;D&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:117.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;buss&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;D&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=146 valign=top style='width:109.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;buss&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;E&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:117.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;släpfordon,
  oavsett antal o:h&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;E&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=146 valign=top style='width:109.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;släpfordon, oavsell antal och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.25pt'&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:117.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;vikt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=146 valign=top style='width:109.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;vikl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behörighet atl i yrkesmässig trafik för personbefordran
föra personbil lätt lastbil eller terrängvagn utmärkes i körkort med
beteckningen TAXI.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=194 height=73&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=73 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bil,
  terrängvagn eller motorcykel får föras endast av den som har kör­kort för
  fordonet. År till hil kopplat släpfordon skall körkortsbehörig­heten omfatta
  även detta.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bil, lerrängvagn eller motorcykel får föras endast av den
som har kör­kort för fordonet. Ett körkort med behörigheten A gäller för tung
mo­torcykel först när körkortshavaren har fyllt 18 år. Har släpfordan kopplats
tdl en hd skall föraren ha körkortshehörighet även för delta.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av första styckel fär lastbil, släpfordon
eller buss föras 1. utan last eller passagerare inom garageområde,
verkstadsområde eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bensinslalionsområde
eller eljest kortare sträcka av den som har körkort&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med behörigheten B,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2. med
last eller passagerare i fall som avses under I, om färden äger rum i samband
med bärgning, repa­ration eller liknande åtgärd beträf fande fordonet eller
fordonståget samt föraren har körkort med behö­righeten B och har fyllt 19 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2. med
last eller passagerare i fall som avses under I, om färden äger rum i samband
med bärgning, repa­ration eller liknande åtgärd beträf­fande fordonet samt
föraren av del­la har körkort med behörigheten B och har fyllt 19 är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3. i tjänsteutövning av polisman, som har körkort med
behörigheten B.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den vars körkort har återkallats får inom garageområde,
verkstadsom­råde eller liknande utan last eller passagerare föra fordon av del
slag som del återkallade körkortet berättigade honom alt föra, om medgivande
därlill har lämnais. Sådanl medgivande får avse en lid av högst tre år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
meddelande av körkortstill­stånd får föreskrivas villkor.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Körkortstillståndet
gäller endast under en viss tid. 1 lillslåndel får föreskrivas särskilda
villkor för kör­kortet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Körkort får ulfärdas endast om&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Körkort får utfärdas endasl för&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;körkortslillstånd har meddelats.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den som har ett gällande körkorts-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tillstånd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Körkort
fär ej utfärdas under tid dä spärrtid som avses i 21 § löper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Körkortet
fär inte lämnas ut un­der lid då spärrlid som avses i 21 S löper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:140.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15
S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Körkort gäller ej,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;innan det har
lämnais ut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om del
har återkallats,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;medan det är
omhändertaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om del har
ersatts med annal körkort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/ annat
fall än som avses i första styckel är körkort ogiltigt, om del ej efter ansökan
av körkortshavaren förnyas senast vid den tidpunkt un­der tionde årel efter
utfärdandet el­ler senaste förnyelsen som statens trafiksäkerhetsverk har
bestämt. Sådant körkort får förnyas, om kör­kortshavaren ansöker därom inom ett
år från det att kortet blev ogil­tigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett körkort gäller inte&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;innan det har
lämnais ut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;medan
del är återkallat,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;medan del är
omhändertaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om det har
ersatts med ett an­nat körkort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett
körkort blir också ogiltigt, om det inte efler ansökan av körkorts­havaren
förnyas senasi vid den tid­punkt under tionde årel efler utfär­dandel eller
senaste förnyelsen som trafiksäkerhetsverket har bestämt. Ett sådanl körkort
får förnyas, om körkortshavaren ansöker om det inom ett år från del atl kortet
blev ogiltigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:141.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Körkort
skall återkallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett
körkort skall återkallas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;om körkorlshavaren har brutit mot 1 S andra slyckel eller 4§ lagen
(1951:649) om straff för vissa trafikbrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=43&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=43 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2. om
  körkortshavaren har brutit mol 5 § samma lag och överträdel­sen inte kan
  anses som ringa.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
körkorlshavaren har brutit mot 5 § samma lag och personskada eller sådan
sakskada som ej är ringa har uppkommit,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
körkorlshavaren genom upprepade förseelser i väsentlig grad har visat bristande
vilja eller förmåga alt rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafikens
eller trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet fordon eller
spårvagn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=187 height=72&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=72 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4. om
  körkorlshavaren i annal fall har brutit mot en från trafiksä­kerhetssynpunkt
  väsentlig regel vid förande av motordrivet fordon eller spårvagn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4. om körkortshavaren i annal fall har brutit mot en från
trafiksä­kerhetssynpunkt väsenllig regel vid förande av ett motordrivet fordon
eller en spårvagn och överträdelsen inte kan anses som ringa,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5. om körkortshavaren på grund av opålitlighet i
nyklerhetshänseende ej bör ha körkort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om del med
hänsyn lill brottslig gärning som körkortshavaren har gjort sig skyldig till
kan antagas att han ej kommer att respektera trafikreg­lerna och visa hänsyn,
omdöme och ansvar i trafiken eller om han på grund av sina personliga
förhållanden i övrigt ej kan anses lämplig som förare av körkortspliktigt
fordon,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
körkortshavarens förutsättningar för rätt att föra körkortspliktigt fordon är
så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller dylikt att han från
trafiksäkerheissynpunkl ej vidare bör ha körkort,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
körkorlshavaren ej följer föreläggande all ge in läkarintyg eller bevis om
godkänt förarprov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
körkortshavaren ej följer föreläggande atl förnya körkort,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.   om körkortshavaren begär atl körkortet skall
återkallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut
om slutlig återkallelse av körkort på grund av straffbelagd gärning får ej
meddelas förrän frå­gan om straffbar blivit avgjord ge­nom dom som har vunnit
laga kraft. Vad som har sagts nu gäller dock ej&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
omständigheterna är så­dana, att körkortshavaren oavsett utgången i
ansvarsfrågan kan an­ses olämphg att föra körkortsplik­tigt fordon,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
åklagare med stöd av 20 kap. 7 § rättegångsbalken eller motsvarande beslämmelse
i annan författning har meddelat beslut ctt ej tala å gärningen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till
grund jör återkallelse av kör­kort till följd av brottslig gärning skall
beträffande frågan huruvida brott JÖreligger läggas lagakraft­vunnen dom eller
åklagares beslul enligt 20 kap. 7 § rättegångsbalken eller molsvarande
bestämmelse i annan författning att ej tala å gär­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:140.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I9§'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppstår fråga om återkallelse av körkort och kan del på
sannolika skäl antagas, att körkortet kommer att återkallas slutligl. skall
körkor­tet återkallas tills vidare.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rör frågan återkallelse på grund av brott mot 4§ lagen
(1951:649) om straff för vissa trafikbrott och hade föraren före färdens slul
för­tärt starka drycker i sådan mängd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett
körkort skall återkallas tids vidare i avvaktan på slutligt avgö­rande av
ålerkallelsefrågan om det på sannolika skäl kan antas att kör­kortet kommer att
slutUgt återkal­las på någon av de grunder som avses i 16 § 1-7. Grundas
beslutet på misstanke om brottslig gärning, skad beslutets giltighetstid begrän­sas
enligt vad som gäller för spärr­lid enligt 21 §.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andringen innebär bl.a. alt andra slyckel upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter
färden upp­gick till minst 0.8 promille, skall körkortet återkallas tills
vidare.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:141.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llf&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreligger
vid prövning av ansö­kan om förhandsbesked eller kör­kortslillstånd hinder mot
medde­lande av körkortstillstånd på grund av sökandens personliga förhållan­den
eller återkallas körkort med åberopande av återkallelsegrund som avses i 16 §
1—6 bestämmes spärrtid om lägst en månad och högsl tre år. Vid brott som avses
i 1 § andra stycket eller 4 § I mom. lagen (1951:649) om straff för vissa
trafikbrott bestämmes spärrtiden till lägsl ett år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inträffar
under spärrtid omstän­dighet som kan föranleda nytt be­slut om sådan tid, får
prövas om den redan bestämda spärrtiden skall förlängas. Sådan prövning sker
efter ansökan. Ansökan skall göras före spärrtidens utgång. Prövningen avser
sökandens JÖr­hållanden fram till tidpunkten för beslutet. Förlängning får ske
med högst tre år vid varje ny prövning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som
anges i andra styckel skall tillämpas på motsvarande säll om det under
spärrtiden har fram­kommit sådan omständighet som har inträffat före beslutet
om spärr-lid men inte har varit känd vid det tillfäUet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om del vid
prövningen av en an­sökan om förhandsbesked eller kör­kortslillstånd finns
hinder mol alt meddela körkortstillstånd på grund av sökandens personliga
förhållan­den eller om ett körkort eller ell körkortslillstånd återkallas med
stöd av 16 § 1-6, skall en spärrtid pä lägst en månad och högst tre år
bestämmas. Vid broll som avses i 1 § andra styckel eller 4 § 1 mom. lagen
(1951:649) om straff för vissa trafikbrott skad spärrliden bestäm­mas lill
lägsl ell år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:142.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har i
fråga om körkortshavare förekommit sådana omständighe­ter att det fmns särskild
anledning att erinra honom om de krav som ställes på honom från trafiksäker­hetssynpunkt,
får varning medde­las honom, om skäl för återkallelse ej föreUgger.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1
stället för att körkortet återkal­las skad körkortshavaren meddelas varning i
sådana fall som avses i 16 § 2—6, om varningen av särskil­da skäl kan anses
vara en tillräcklig åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; Ändringen innebär bl. a. att andra och Iredje styckena
upphävs. ' Ändringen innebär bl. a. att tredje slyckel upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har körkortshavare brutit mol 4 § 2 mom. lagen (1951:649)
om straff för vissa trafikbrott men hade han ej före färdens slul förtärt
starka drycker i sådan mängd att alkohol­koncentrationen i hans blod under
eller efter färden uppgick till 0,8 promille, får varning meddelas ho­nom i
stället för att heslut fattas om återkallelse av körkortet, om han ej tidigare
har dömts för brott mot 4 § nämnda lag och omständigheterna är mildrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har i
fråga om körkortshavare förekomma sådana omständighe­ter som avses i 16 § 2—6,
får var­ning meddelas i slältet för beslul om återkallelse. om varning av sär­skilda
skäl kan anses vara en tiU­räcklig åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om körkortshavaren har brutit mot 4S 2 mom. lagen
(1951:649) om straff för vissa trafikbrott men inic före färdens slut hade
förtärt starka drycker i sådan mängd atl alkohol­koncentrationen i hans blod
under eller efter färden uppgick till 0.8 promille, fär varning meddelas ho­nom
i stället för återkallelse om om­sländighelema är mildrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:143.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;''&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har körkortshavare vid förande av motordrivet fordon eller
spår­vagn gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller visat uppenbar lik­giltighet
för andra människors liv eller egendom eller företett tydliga tecken på
påverkan av starka dryc­ker eller annal ämne, eller saknar han till följd av
sjukdom, skada el­ler dylikt förutsättningar att föra körkortspliktigt fordon
på ett trafik­säkert säll, omhändertages körkor­tet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Misstankes atl körkortshavare vid förande av motordrivet
fordon eller spårvagn har brutit mol 4 § la­gen (1951:649) om straff för vissa
trafikbrott, och hade han före fär­dens slul förtärt starka drycker i sådan
mängd att alkoholkoncentra­tionen i hans blod uppgick till minst 0,5 promille
under eller efter färden omhändertages körkortet sedan analysbevis har
erhållits. Är fråg.i om brott mot 4§ 2 mom. nämnda lag, men uppgick
alkoholkoncen­ trationen ej till 0,8 promille,/År om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om körkortshavaren vid förande av ett motordrivet fordon
eller en spårvagn har gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller visat uppen­bar
likgiltighet för andra männi­skors liv eller egendom eller före­tett tydliga
tecken på påverkan av starka drycker eller annat ämne, el­ler om han lill följd
av sjukdom, skada eller dylikt saknar förutsätt­ningar alt föra
körkortspliktigt for­don på elt trafiksäkert sätt, skull körkortet omhändertas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Misstänks atl körkorlshavaren vid förande av ett
motordrivet for­don eller en spårvagn har brutit mot 4§ lagen (1951:649) om
straff för vissa trafikbrott, och hade han före färdens slul förtärt starka
drycker i sådan mängd att alkoholkoncentra­tionen i hans blod uppgick till
minst 0,5 promille under eller efler fär­den, skall körkortet omhändertas sedan
analysbevisel har erhåUits. Är det fråga om etl brott mol 4 § 2 mom. nämnda
lag, men uppgick alkoholkoncentrationen inte till 0,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;#9632;* Senaste lydelse 1978:94.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;omsländighelema vid brottet kan anses mildrande, körkortet
omhän­dertagas endast om körkorlsha­varen tidigare har dömts för broll mot 4 §
nämnda lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;promille, skall körkoriei inte om­händertas om
omständigheterna vid brottet kan anses mildrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om behörigheten all föra molor­drivel fordon har varii
frånlagen en körkortshavare med stöd av 19 eder 23 § under minst så lång tid
som skulle ha beslämts som spärrlid. får i mål om återkallelse av körkor­tet
jörordnas att yilerUgare ingri­pande inte skall ske.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreligger synneriiga skäl får med avvikelse från denna
lag återkallelse underlåtas eller spärrlid sällas ned, om det kan ske utan fara
för trafiksä­kerheten. Underiätes återkallelse får varning meddelas i stället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
om återkallelse, spärrtid, varning och underiåtelse av körkortsingripande m.m.
i 16-22. 24 och 25§§ tillämpas även ifråga om den som genom lagakraftvun­nen
dom utom riket har dömts till ansvar i sådanl avseende som sägs i angivna
lagrum.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
tillämpningen av denna lag jämställs med svensk dom en broll­målsdom eller ett
annal likvärdigt avgörande som har meddelats av en utländsk domstol eller någon
an­nan utländsk myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:139.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;32
&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen
eller myndighei som regeringen bestämmer meddelar yt­terligare föreskrifter i
de avseenden som anges i denna lag och föreskrif­ter om undanlag från lagen.
Del­samma gäller föreskrifier om förar-utbildning och registrering av for­donsförare.
Regeringen får även meddela föreskrifter om utländska körkorts giltighet i
landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller myndighei som regeringen bestämmer får
för visst fall förordna om undantag från be­stämmelse i denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen
eller den myndighei som regeringen besiämmer medde­lar ytterligare föreskrifier
i de av­seenden som anges i denna lag och föreskrifter om undantag från la­gen.
Detsamma gäller föreskrifier om förarutbildning och om sådan registrering som
behövs för tillämp­ningen av lagen. Regeringen får även meddela föreskrifter om
ut­ländska körkorts giltighet i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får / en-skilda fall medge
undanlag från denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:140.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Framföres
fordon i slrid mot den­na lag eller föreskrift som har med­delals med stöd av
lagen, skall po-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om ett
fordon framförs i slrid mot denna lag eller en föreskrift som har meddelals med
stöd av la-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lisman hindra fortsatt färd som ej kan ske utan påtaglig
fara för trafik­säkerheten eller annan olägenhel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gen, skall polisman hindra fortsall färd som inte kan ske
utan påtaglig fara för trafiksäkerheten eller an­nan väsentlig olägenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Domstolsförfarandet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förfarandet  
i   körkortsmål   m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:141.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39 §'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsrätt prövar frågor som rör körkortsingripanden i de
fall som anges i särskUd författning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I mål som avses i försia stycket har domstolen samma
befogenhet som länsstyrelsen har när den handlägger ett körkortsärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finns det anledning att anla all någon inte bör ha körkort
eller trak­torkort på gmnd av sina nykler-hetsförhållanden, får länsstyrelsen
eller domstolen höra socialnämn­den, om nämndens yttrande har be­tydelse för
ärendets avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Domstolens beslut om varning eller återkallelse skall
delges den som beslutet rör. Mot heslut om varning enligt denna tag får talan
infe föras.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen prövar frågor om meddelande av
körkortstdlstånd och utfärdande av traktorkorl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen prövar också and­ra frågor om körkort. Dessa
fram­går av föreskrifter som regeringen beslutar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om länsslyrelsen finner anled­ning anta att någon inte bör
ha kör­kort eller traktorkort på grund av sina nykterhelsförhållanden, får
länsstyrelsen höra socialnämnden, om nämndens yttrande har betydel­se för
ärendets avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:62.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40           §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsrätten prövar mål om åter­kallelse av körkort,
körkortstill­stånd och traktorkort, mål om ned­sättning av spärrtid efter
återkallel­se, mål om återkallelse som avses i 20 § första stycket 2 och mål om
vägran att godkänna ett utländskt körkort.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:62.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;41           §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mål som avses i 40 § anhängig­görs i länsrätten genom
ansökan.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ett körkort eller ett traktor­kort är omhändertaget
enhgt 23 §. skall länsrätten utan dröjsmål prö­va om körkortet eller
traktorkortet skall återkallas lills vidare eller återställas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Lydelse enligt förslag i prop. 1979/80: &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42 § 1 mål enligi denna lag får rätlen förelägga den
enskilda parten atl ge in läkarintyg eller bevis om god­känt förarprov. Rätlen
får också, under de förutsättningar som anges i 39 § tredje slyckel, höra
social­nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43 § Beslular rätten om återkallelse, får rätten samtidigt
förordna att ett godkänt förarprov skall avläggas innan körkort eller
traktorkort läm­nas ut. Om del begärs, skall rätten också pröva frågan om ett
sådanl medgivande som avses i 2 § tredje stvcket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:216.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om rätten i ett mål om återkallel­se av körkort,
körkortstdlstånd eller traktorkort beslutar att återkallelse inte skall ske,
får rätten meddela särskilda villkor för körkortet eller traktorkortet eller
besluta att en förnyad personutredning skall gö­ras vid en senare tidpunkt.
Gäller målel återkallelse av ett körkorts­tillstånd, får rätten förlänga giltig­hetstiden
för tillståndet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:216.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;45 S&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Etl beslut om återkallelse eller varning skall delges den
som heslu­tet rör.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Etl beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte
annat förord­nas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:216.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;46 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Elt föreläggande som avses i 42 § får överklagas endast i
sam­band med lalan mot det beslut var­igenom målel avgörs.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:157.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett heslut ifråga om förlängning av giltighetstiden för
elt körkorts­tdlstånd får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:216.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det allmännas lalan i sådana mål som avses i 40 § förs av
all­mänt ombud. Del allmänna ombu­det har samma utredningshefogen-heter som
rätlen har enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det allmänna ombudet får föra talan även lill den enskilda
parlens förmån.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:163.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48                  §&lt;br&gt;
Regeringen eller den myndighet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;so/n regeringen besiämmer förord­nar för varje län en dier
ftera per­soner att vara allmänt ombud och ersättare för dem.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:218.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;49       §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Besvär av det allmänna ombudet skall anföras inom ire
veckor från den dag då det överklagade heslu­tet meddelades.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har en part anfört besvär över ell beslut, får även
motparten föra talan mot beslutet, trots atl besvärsliden har gått ut. Besvären
skall dock anföras inom en vecka från utgången av be­svärstiden för den jörsta
besvärstalan. Återkallas eller förfaller denna, är även den senare besvärstalan
förfal­len.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:14.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 Januari 1981.
Bestämmelserna i 39 § tredje stycket och 42 § andra meningen träder dock i
kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen får meddela de övergångsbestämmelser som
behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:48.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1971: 289) om allmänna
förvaltningsdomsto­lar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 14 och 18 SS lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar' skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 f Länsrätt prövar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mål enligt skatte-, taxerings-, uppbörds- och
folkbokföringsförfatt­&lt;br&gt;
ningarna i den utsträckning som är föreskrivet i dessa författningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.     mål enligt socialtjänstlagen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2. mål enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;
(1979:000), lagen (1979:000) med&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(1979:000),
lagen (1979:000) med&lt;br&gt;
särskilda bestämmelser om värd av&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;särskilda
bestämmelser om vård av&lt;br&gt;
unga, utlänningslagen (1954:193).&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;unga.
utlänningslagen (1980:000),&lt;br&gt;
smitlskyddslagen (1968:231) och&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;smittskyddslagen
(1968: 231), lagen&lt;br&gt;
lagen (1970:375) om utlämning till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(1970:375)
om utlämning lill Dan-&lt;br&gt;
Danmark, Finland, Island eller&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mark,
Finland, Island eller Norge&lt;br&gt;
Norge för verkställighet av beslut&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för
verkställighet av beslul om vård&lt;br&gt;
om vård eller behandling i den ul-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eller
behandling och körkortslagen&lt;br&gt;
slräckning som är föreskrivet i des-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(1977:477)
i den utsträckning som&lt;br&gt;
sa lagar samt mål enligt 21 kap. för-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;är
föreskrivet i dessa lagar samt mål&lt;br&gt;
äldrabalken,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;enligt 21 kap. föräldrabalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:155.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.    såviii gäller svenskt körkort,&lt;br&gt;
trafikkort eller traktorkorl, mål om&lt;br&gt;
varning eller återkallelse och. så­&lt;br&gt;
vin gäller utländskt körkort, mål&lt;br&gt;
om varning eller vägran all god­&lt;br&gt;
känna körkortet, allt enligt vad där­&lt;br&gt;
om är särskUl föreskrivet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 S' Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;när åtgärd som
avser endasl måls beredande vidtages,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vid sådanl
förhör med vittne&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2. vid sådant förhör med vittne
eller sakkunnig som begärts av an-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eller
sakkunnig som begärts av an­nan länsrätt samt vid sädant förhör&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nan länsrätt samt vid sådanl förhör
i ärende enligt utlänningslagen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i ärende enligt utlänningslagen (1954:193) som begärts med
stöd av&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(1980:000) som begärts med stöd av
40 § samma lag,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;57 S samma lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vid beslut som
avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbari
förbiseende,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vid
beslul, såvdt gäller svenskt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;4. vid beslul om återkallelse lills körkort,/»Y(//AAor/eller
traktorkorl,     vidare av ett körkort, körkortstill-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Lagen omlrycki 1979:165.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;#9632;
Lydelse enligt förslag i prop. 1979/80:1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Lydelse enligt förslag i prop. 1979/80: 1 och prop.
1979/80: 153.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om återkallelse lills vidare eller, ,';å-vnt gäller
utländskt körkort, om vägran lills vidare att godkänna körkortet, när del är
uppenbart att sådant beslul bör meddelas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;stånd eller iraktorkort eller om väg­ran tills vidare att
godkänna ett ut­ländskt körkort, när del är uppen­bart att etl sådanl beslul
bör med­delas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5. vid annal beslul som inte innefattar slutligt avgörande
av mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet
prövas av fullsul­ten rätl, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid
beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som sägs i andra slyckel gäller även vid avgörande av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål om utdömande av vite,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål enligt
bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgifts-processen, enligt lagen
(1978: 880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, om handlings
undantagande från taxeringsrevision, skalle­revision eller annan granskning och
om befrielse från skyldighet alt lämna kontrolluppgift enligt taxeringslagen
(1956: 623),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål om
omedelbart omhändertagande enligt 6 § lagen (1979:000) med särskilda
bestämmelser om vård av unga,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål enligt
uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna med undantag av mål om
arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål om
uppdelning av taxeringsvärde enligt 8§ 3 mom. sista siycket kommunalskattelagen
(1928: 370),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål som avser
ändring av taxerad inkomsl med högst 1 000 kronor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål enligt
skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet över­ensstämmer med
parternas samstämmiga mening,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål om
rättshjälp genom offentligt biträde i etl ärende hos en annan myndighet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:159.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.      mål enligt körkortslagen&lt;br&gt;
(1977:477). om beslutet innebäratt&lt;br&gt;
varning meddelas eller om det är&lt;br&gt;
uppenbart att ett körkort, körkorts­&lt;br&gt;
tdlstånd eller traktorkort skall åter­&lt;br&gt;
kallas eder atl ett utländskt körkort&lt;br&gt;
inte skall godkännas,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9. mål i
  vilket saken är uppenbar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:159.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.   mål i vilket saken är uppen­&lt;br&gt;
bar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 Januari 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:47.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;verk, länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON),
länsstyrelserna i Stockholms län. Malmöhus län, Hallands län, Göieborgs och
Bohus län, Skaraborgs län, Västmanlands län, Jämllands län och Norrbotlens län.
länsdomstolskommittén (Kn 1977:01), trafiksäkerhetsutredningen (K 1973: 07),
Centralorganisationen SACO/SR, Föreningen Jurister vid Sveri­ges allmänna
advokatbyråer. Föreningen Sveriges länspolischefer. För­eningen Sveriges
polischefer. Föreningen Sveriges statsåklagare. För­eningen Sveriges åklagare,
Kungl. Automobil Klubben (KAK). Landsor­ganisationen i Sverige (LO),
Länsdomarföreningen, Motorförarnas hel­nykterhetsförbund (MHF), Molormännens
riksförbund (M), Nationalför­eningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF),
Näringslivets trafikdelega­tion. Statsanställdas förbund. Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska transportarbelareförbundel, Sveriges
advokatsamfund, Sveriges domareförbund, Sveriges trafikbilägares
riksorganisation, Sveriges trafik­skolors riksförbund (STR) och Tjänstemännens
centralorganisation (TCO).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkrörelsernas trafikskoleförbund har förklarat sig avstå
från alt avge yttrande. Svenska polisförbundet har framfört atl förbundet från
facklig synpunkt inte har något alt erinra mot de synpunkler och förslag som
läggs fram i betänkandet. Biltrafikens arbetsgivareförbund har hänvisat till
atl Svenska arbetsgivareföreningens yttrande har utarbetats i samverkan mel­lan
förbunden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksåklagaren har bifogat yttranden från olika
åklagarmyndigheter och statens invandrarverk har bifogat ett yttrande från
Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige. Några länsstyrelser har bifogat
yttranden frän polis­styrelser, ordförande i länsrätt och tjänstemän vid
länsstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anhåller att nu få la upp de frågor som ingår i
körkortsulredningens betänkande. 1 anslutning härtill behandlar jag efter
samråd med chefen för justitiedepartementet också en fråga om ändring i
brottsbalken (BrB) som har aktualiserats bl.a. genom trafiknykterhetskommitténs
betänkande (SOU 1970:61) Trafiknykterhetsbrott och genom brottsförebyggande
rå-» dets rapport (1977: 7) Nytt straffsystem. Avslutningsvis tar jag upp några
förslag som har förts fram på grundval av bl. a. erfarenheterna av den nya
körkortslagstiftningen. Några av dem finns omnämnda i prop. 1978/79: 111 om
åtgärder mot krångel och onödig byråkrati m. m. (bilaga 5, avsnitt 4).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sammanställning av remissyttrandena över körkortsulredningens
be­tänkande bör fogas till protokollet i detta ärende som bdaga 4.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; Beträffande de remissinstanser som hördes över
trafiknykterhetskommitténs be­tänkande hänvisas till prop. 1974: 154.
Brottsförebyggande rådels rapport har remit­terats gemensamt med
ungdomsfängelseutredningens belänkande (SOU 1977:83) Tillsynsdom.
Remissinstanserna finns förtecknade i prop. 1978/79:212.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Riksdagen 1979180. I saml. Nr 178&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   
Allmän motivering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1
Allmänna utgångspunkter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gällande
bestämmelserom körkort och traktorkorl finns i körkorlslagen (1977:477, ändrad
1978:94) (KKL) och körkortsförordningen (1977:722, ändrad 1978: 110) (KKF).
Dessulom gäller fortfarande vissa av de över­gångsbestämmelser till
körkorlskungörelsen (1972: 592) (KKK) som finns i kungörelsen (1972:605) om
införande av ny vägtrafiklagsliftning (ändrad senast 1978: 148) (VTLinO.
Reglerom körkort finns också i militära väglra­fikkungörelsen (1974:97, ändrad
senast 1978: 598) och i väglrafikkungörel­sen (1974:98) för civilförsvaret
(ändrad senasi 1978:596). Bestämmelser om registrering av bl.a. körkortshavare
finns - förutom i KKF och VTLinf - främst i kungörelsen (1970:517) om
rättsväsendets informa­tionssystem (omlryckt 1971:825, ändrad senast 1979:885)
(Rl-kungörel­sen). Slutligen finns i särskilda författningar bestämmelser om
utländska körkorts giltighet i Sverige och om rätt för innehavare av utländska
körkort atl få sitt körkort utbytt mot ett svenskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
gmndläggande körkortsbestämmelserna går till en del tillbaka på det
lagstiftningsarbete som fullbordades 1958 och 1972. En närmare redogörel­se för
detta arbete finns i prop. 1975/76: 155 om vissa körkortsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
prop. 1975/76: 155 redovisades riktlinjerna för en reformering av kör­kortsbestämmelserna,
bl.a. i fråga om lämplighetskraven för körkortsha­vare, förutsättningarna och
formerna för körkortsingripanden samt kör-kortsregislreringen. Syflel var
främsl atl uppnå en mera nyanserad och individualiserad bedömning vid
körkortsgivning och körkortsingripande. Vissa frågor som togs upp i
propositionen ansågs emellertid behöva bely­sas ytterligare innan slutlig
slällnirig logs lill dem. Del gällde bl. a. införan­det av ett s. k.
pricksystem för alt bl. a. erinra försumliga förare om sina åligganden,
handläggningen av körkortsmål i länsrätt och registreringen av trafikbrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
(TU 1975/76:28, rskr 1975/76:390) godkände riktlinjerna, men uttalade i fråga
om bestämmelsernas författningsmässiga reglering atl de för den enskilde och
från rätts- och trafiksäkerheissynpunkl mest bety­delsefulla bestämmelserna
borde tas in i en lag. Tillämpnings- och verksläl­lighetsföreskrifter till
lagen borde däremot finnas i en regeringsförfattning. Riksdagen uttalade också
atl handläggningen av körkortsåterkallelser på grund av vissa allvarligare
trafikbrott borde flyttas från förvaltningsdom­stol till allmän domslol. Vissa
gränsdragningsproblem som kunde komma upp i sammanhanget, liksom behovet av
följdändringar i annan lagstift­ning, skulle emellertid övervägas
&amp;gt;tlerligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
prop. 1976/77: 113 om körkorlslag lades fram förslag till en körkortslag och
redovisades informationsvis den regeringsförfatlning (körkortsför­ordning) som
behövdes Jämte lagen. Förfaltningsförslagen byggde på de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;riktlinjer som hade angivits i prop. 1975/76: 155 och som
riksdagen hade godkänt. Överflyttningen av vissa körkortsmål lill allmän
domslol behand­lades däremol inte i propositionen. Riksdagen (TU 1976/77: 25,
rskr 1976/ 77: 334) biträdde författningsförslagen. De båda författningarna,
KKL och KKF, trädde i kraft den 1 Januari 1978. Samtidigt upphörde KKK all
gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I KKL finns de gmndläggande bestämmelserna om bl. a.
behörigheten att föra olika slag av motordrivna fordon, fömtsättningarna för
att erhålla körkort, återkallelsegmnderna och förfarandel vid återkallelse. KKF
inne­håller regler av mera administrativ karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Körkortsutredningen (K 1976:02) tillsattes för all närmare
ulreda de frågor till vilka slullig ställning inte hade kunnat las i prop.
1975/76:155. I tilläggsdirektiv till utredningen utvidgades uppdraget lill all
avse även de gränsdragningsproblem m. m. som enligt riksdagen kunde uppkomma
vid en överflyttning av vissa körkortsmål till allmän domslol. Uiredningen
avlämnade i Juni 1978 betänkandet (SOU 1978: 27) Fortsalt körkortsre­form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I betänkandet avstyrks atl en överflyttning
genomförs.Utredningen av­styrker också att etl pricksystem införs i Sverige. I
fråga om handläggning­en av körkorismäl föreslår uiredningen bl. a. atl etl
allmänt ombud tillska­pas i körkortsprocessen, med uppgifter som nära ansluler
till dem som åklagaren har i brotlmålsprocessen. Ombudet föreslås bli
organisatoriskt knutet till länsstyrelsen. I betänkandet föreslås också ändrade
regler om utländska körkorts giltighet i Sverige. Bl. a. förordar uiredningen
alt Sveri­ge som första land genomför ell pä nordiskt utredningsarbete grundat
förslag att nordiskt körkort skall gälla i annal nordiskt land även sedan
innehavaren har fasl bosall sig i detta. Vidare föreslås atl reglerna om
registrering av trafikbrott m. m. samlas i en lag och därvid kompletteras med
bl. a. rehabiliterings- och gallringsregler och bestämmelser om regist­rering
av brott som begås av innehavare av utländska körkort. Slutligen föreslås att
framställningen av regislerblad begränsas och alt en ny typ av registerutdrag -
s. k. trafikbrottsutdrag - skall ersätta de nuvarande ut­dragen ur
körkortsregislrel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Betänkandet har vid remissbehandlingen mottagits i
huvudsak positivt. Störst uppmärksamhet har ägnats frågan om överflyttning av
vissa kör­kortsmål från förvaltningsdomstol till allmän domslol. Detta är också
den enda fråga där remissopinionen är något splittrad. Den dominerande upp­fattningen
bland remissinstanserna är alt den nuvarande ordningen bör behållas. En
minoritet förordar en överflyttning. Några av dem anser emellertid att
överflyttningen bör avse alla körkortsmål men all ytteriigare utredningsarbete
krävs innan etl slutligt ställningslagande lill en så genom­gripande förändring
kan ske. När det gäller utredningens övriga förslag och överväganden tillslyrks
dessa i princip. De erinringar som framförs berör ofta bara detaljer i
förslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det följande kommer Jag att behandla utredningens
förslag och remiss-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;yttrandena
i de delar som rör KKL samt vissa andra frågor som utredning­en inte haft atl
behandla. Däremol kommer Jag inte annal än undanlags vis och översiktligt att
beröra de frågor som hör till KKF. Jag lar också upp en fråga om ändring i
brottsbalken (BrB). Den rör bl.a. körkortsålerkallelsens inverkan vid
bestämmande av brottspåföljd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Först
tar Jag upp överflyllningsfrågan, där Jag behandlar
gränsdragnings-problemaliken vid en partiell överflyttning och de slutsatser
Jag anserati man kan dra av del underlag som nu finns i frågan. Jag kommer
sedan in på frågan om vissa ändringar i BrB. Därefter behandlar Jag
pricksystemet, förbättringar i den nuvarande handläggningsordningen, utländska
körkort och registreringsfrågorna. Sist berör Jag några frågor som har
aktualiserats främsl i anledning av erfarenheterna av den nya lagstiftningen
och lämnar också några synpunkter på ikraftträdandet m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten
för mina överväganden är att åstadkomma förenklingar och rationaliseringar när
det gäller handläggningen av körkortsärenden. Jag lägger också stor vikl vid
ålgärder som främjar en enhetlig rättstill-lämpning och därmed den enskildes
rättssäkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2
Överflyttning av vissa körkortsmål från förvaltningsdomstol till allmän domstol&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.1
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågor
om körkortslillstånd - dvs. beslut att körkort får utfärdas -prövas av
länsstyrelsen och frågor om återkallelse av körkort eller om varning prövas av
länsrätten. Länsstyrelsens och länsrättens beslut kan överklagas hos
kammarrätten och kammarrättens beslul kan överklagas hos regeringsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
körkort kan återkallas endast under de förutsättningar som anges i 16§ KKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkterna
1-4 i 16 § KKL reglerar återkallelse på grund av trafikbrott. De brott som
avses är grov vårdslöshet i trafik och trafiknykterhetsbrott (1), smilning (2),
upprepade trafikförseelser (3) och överträdelser av en regel som är väsentlig
från trafiksäkerheissynpunkl (4).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkterna
5 och 6 tar upp återkallelse på gmnd av opålitlighet i nykter­hetshänseende,
allmän brottslighet — dvs. annan brottslighet än trafik-brottslighet - och
personlig olämplighet i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
punkt 7 finns återkallelsegrunden för medicinska hinder och i punk­terna 8-10
regleras återkallelse på grund av att körkortshavaren inte har följt vissa
förelägganden och återkallelse på gmnd av körkortshavarens egen begäran.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
varning får under vissa fömtsättningar meddelas om skäl för återkal­lelse inte
föreligger. Varning får också meddelas i stället för återkallelse om varningen
av särskUda skäl anses vara en tillräckUg åtgärd. Detta gäller dock inte vid
grov vårdslöshet i trafik, rattfylleri och grövre fall av eller återfall i
rattonykterhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs alt 3S lagen (1976:206) om felparkeringsavgift skall ha nedan
angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fdparkering.savgift utgör lägst femtio och högsl
etthundrafemiio kronor.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kommun, som svarar för trafik­övervakning enligt lagen
(1964: 321) om kommunal trafikövervakning, fastställer kommunfullmäktige fel­parkeringsavgiftens
belopp. 1 an­nan kommun fastställes beloppet av länsslyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen får ange det högsta och del lägsta belopp som
jelpar-keringsavgifter får fastställas till. Beloppen får därvid varieras med
hänsyn till skilda slag av parke­ringsöverträdelser.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 de
kommuner som svarar för trafikövervakning enligi lagen (1964:321) om kommunal
trafik­övervakning fastställer kommun­ fullmäktige felparkeringsavgiftens
belopp. I andra kommuner Jäst-ställs beloppet av länsslyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag Iräder i kraft den I Januari 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:70.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET  PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:189.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1980-02-14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: statsrådet Mundebo, ordförande, och statsråden
Ullsten, Wikström, Friggebo, Mogård. Dahlgren, Äsling. Söder, Krönmark, Jo­hansson,
Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Adelsohn. Danell, Petri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Adelsohn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremiss om fortsatt körkortsreforni&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I mars 1976 tillkallades en särskild utredare' med uppdrag
atl fullfölja det reformarbete beträffande körikortslagstiftningen som hade
kommil lill uttryck i prop. 1975/76: 155 om vissa körkorisfrågor. Med anledning
av riksdagens beslut (TU 1975/76:28, rskr 1975/76:390) att flytta över vissa
körkortsmål från förvallningsdomistol till allmän domstol utvidgades upp­draget
i oktober 1976 till alt avse även bl. a. de gränsdragningsproblem som enligt
riksdagen kunde uppkomma vid en sådan överflyttning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredaren, som anlog namnet körkortsutredningen, avlämnade
i juni 1978 belänkandet (SOU 1978: 27) Fortsatt körkortsreform. TiU protokollet
i delta ärende bör fogas en sammanfattning av betänkandet som bilaga 1 och de
förtältningsförslag som läggs fram i belänkandet som bilagor 2 och 3.
Belräffande nuvarande förhållanden samt utredningens närmare övervä­ganden
hänvisas till betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter remiss har yttranden över belänkandei avgelts av
riksåklagaren (RÅ), domstolsverket (DOV), Svea hovrätt, hovrätten för Västra
Sverige, kammarrätten i Jönköping, rikspolisstyrelsen (RPS), brottsförebyggande
rådet (BRÅ), datainspektionen, samarbetsorganet (Ju 1968:59) för rättsvä­sendels
informationssystem (SARI), socialstyrelsen, trafiksäkerhetsverkel (TSV),
iransportnämnden, riksrevisionsverkel (RRV), slalens invandrar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Justitiekanslern Ingvar Gullnäs. Sakkunnig: numera
rättschefen Valter Nilsson. Experter: direktören Carl-Gunnar HammaHund,
avdelningsdirektören Yngve Jo-toft, trafikinspektören Mats Molander, numera
chefsåklagaren Ola Nilsson, hov­rättsassessorn Jan Petersson, numera rådmannen
Hans Sjöberg, poliskommissarien Gunnar Täveby och byråchefen Hans Wranghull.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vägras
körkortstillstånd pä grund av sökandens personliga förhållanden eller
återkallas körkort på grund av trafikbrott, opålitlighet i nykterhets­hänseende,
allmän brollslighel eller personlig olämplighel i övrigt skall länsstyrelsen
eller länsrätten samtidigt bestämma en spärrlid. Spärrtiden utgör hinder mol
att utfärda ell nytt körkort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
grov vårdslöshet i trafik, Irafiknykterhelsbrolt och medicinska hinder kan polismyndigheten
eller åklagaren besluta alt körkortet skall omhändertas genast eller sedan
analysbevis har erhållits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
körkortet omhändertagits skall länsrätten pröva om körkortet skall återkallas
lills vidare eller återställas till föraren. Körkortet skall återkallas tills
vidare också i andra fall där fråga om återkallelse har kommil upp och det är
sannolikt atl körkoriei kommer all återkallas slutligl. Beslut om slutlig
återkallelse på grund av brott får dock inte meddelas förrän ansvars­frågan har
blivit slutligl avgjord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser
om domsiolsförfarandei i körkortsmål finns - förutom i KKL - i lagen (1971:289)
om allmänna förvaltningsdomstolar (ändrad senast 1979: 165) och i
förvaltningsprocesslagen (1971: 291, ändrad senasi 1979: 167).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsrätten är domför med
en lagfaren domare och tre nämndemän. I vissa fall är länsrätten domför med en
lagfaren domare ensam. I fråga om omröstning gäller rättegångsbalkens regler om
omröstning i hovrätt, dvs. ledamölerna har individuell rösträtt. Körkortsmål
anhängiggörs i länsrät­ten efter en anmälan av länsstyrelsen. Någon annan part
än körkortsha­varen finns inte i processen. Målen förbereds och avgörs efler
ett skriftligt förfarande. Muntlig förhandling får hållas när del kan antas
vara till fördel för utredningen. Om körkortshavaren begär del skall muntlig
förhandling normalt hållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Underlag för sin anmälan
lill länsrätten får länsstyrelsen via ett av rikspolisstyrelsen inom ramen för
rättsväsendets informationssystem (RI) särskilt fört ADB-regisler (KKBEL) över
brott som skall antecknas i körkortsregistret. I KKBEL registreras domar,
beslul, strafförelägganden, förelägganden av ordningsbot och åtalsunderlåtelser
avseende de brott som är av betydelse för körkortsfrågan. Länsstyrelsen får
också underrät­telser från nykterhetsnämnd om alkoholmissbruk av körkortshavare
och anmälningar från polisen bl. a. när en körkortshavare har omhändertagils
enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m. m. Har
polismyndighet eller åklagare beslutat att omhänderta körkort skall
länsstyrelsen snarast underrättas om detta och skyndsamt göra anmälan till
länsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alla anmärkningar mot en
körkortshavare som länsstyrelsen får känne­dom om föranleder dock inte anmälan
till länsrätten. Hos länsslyrelsen sker en sållning och i vissa fall
ytteriigare ulredning. Endast de fall som bedöms böra leda till varning eller
återkallelse anmäls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågor
om straff för trafikbrott avgörs antingen av polis eller åklagare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;genom ordningsbots- resp. strafföreläggande eller av
allmän domstol ge­nom dom. Enligt 40§ åklagarinstruktionen (1974:910, ändrad
senasi 1977:410) bör åklagare meddela den misstänkte ell strafföreläggande i
stället för att väcka åtal om det finns förutsättningar för alt meddela elt
föreläggande. Molsvarande anses gälla för polisen i fråga om
ordningsbols-föreläggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna om strafföreläggande och föreläggande av
ordningsbot finns i 48 kap. rättegångsbalken. Strafföreläggande får användas
belräffan­de broll för vilka del inte är förei;krivet svårare straff än böter,
dock inte normerade böler, eller dagsböter eller fängelse i högst sex månader.
Som allmän begränsning gäller dessulom att det bötesstraff som får föreläggas
inte får överstiga 60 dagsböter. 1 strafföreläggande får - utöver bötesstraff -
endast tas upp särskild rälisverkan av brollet. Föreläggande av ord­ningsbot
får utfärdas för sådana brott för vilka del är stadgat böter omedel­bart i
penningar och för vilka riksåklagaren har bestämi ordningsbot. Godkänns inte
strafföreläggande*, eller föreläggandet av ordningsbot får åklagaren väcka åtal
vid allmän domslol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nämnda begränsningarna innebär alt grov vårdslöshet i
trafik, rattfyl­leri och smilning inte kan avgöras genom ordningsbots- eller
strafföreläg­gande. Däremol kan raltonyklerhel numera beivras genom
strafföreläg­gande. I de flesta fall anses dock della brott sä allvarligt att
strafföreläg­gande inte bör användas. Endast lindrigare fall av rattonykterhet
lorde därför beivras genom strafföreläggande (jfr prop. 1975/76: 148, JuU 1976/
77: 11, rskr 1976/77:90).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I prop. 1975/76: 155 avstyrktes ett förslag från
trafikmålskommittén i betänkandet Rällen till ratten (SOU 1972: 70-72) att
frågan om återkallelse av körkort skulle kunna avgöras genom strafföreläggande
och att vissa körkortsmål skulle flyttas över till allmän domslol. Riksdagen
uttalade emellertid atl allmän domslol borde besluta om körkortsåterkallelse
vid sådana trafikbrott beträffande vitka domstolen samlidigi dömer i saken.
Riksdagen uttalade vidare all de viktigaste fallen torde vara grov vårdslös­het
i trafik, rattfylleri och rattonykterhet, allvariigare fall av smilning saml
vissa från trafiksäkerheissynpunkl fariiga brott. Handläggningen av
körkortsingripanden mol förare, som genom upprepade trafikförseelser hade visat
sig olämpliga som förare, borde däremol ligga kvar hos länsrätt. Vid sin
prövning av frägan fäste riksdagen särskild vikt vid den enskildes
rättstrygghet och trafiksäkerhetsaspekierna. Som skäl för överflyttningen
anfördes främst att principerna orn munllighet och omedelbarhet skulle bli
tillämpliga och att saken kunde bedömas i ett sammanhang på ett väsentligt
tidigare stadium än nu. Därmed borde större rättssäkerhet kunna uppnås.
Riksdagen uttalade vidare att det för den enskilde måste framstå som rimligt
att frågan om återkallelse av körkoriei avgjordes i ett sammanhang med
trafikbrottet och inte som nu i förekommande fall sedan månader förflutit från
det att domen vann laga kraft. Vikt lades också vid all den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;allmänna domstolen fick möjlighel att avväga de
straffrättsliga påföljderna mol körkortsingripandena och att domstolen
regelmässigt har en ingäende personutredning i Irafikmålen. Riksdagen anslöt
sig lill uppfattningen atl körkortsåterkallelser inte skulle få avgöras genom
strafförelägganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I silt beslut förutsatte riksdagen atl vissa
gränsdragningsproblem kunde komma upp i sammanhanget. Även andra frågor, såsom
spörsmålet röran­de behovel av följdändringar i annan lagstiftning, fordrade
enligt riksdagen ytterligare överväganden. Härmed sammanhängande frågor borde
därför utredas ytlerligare. Med anledning härav lämnades såsom jag lidigare har
nämnt körkortsulredningen tilläggsdirektiv atl utreda dessa frågor. I silt
belänkande ger utredningen synpunkter på gränsdragningen vid en över­flyttning
av vissa körkortsmål från allmän förvaltningsdomstol till allmän domslol.
Betänkandet innehåller förslag lill sådana mera centrala författ­ningsbestämmelser
som skulle bli nödvändiga vid en överflyttning. Utred­ningen har emellertid
också gjort en samlad bedömning av för- och nackde­larna med en överflyttning
och därvid kommit lill den slutsatsen alt nack­delarna överväger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2.2 Gränsdragningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad försl gäller gränsdragningen mellan de trafikbrott som
bör föranleda att allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol prövar
körkorlsfrågan utgår uiredningen från reglerna om ordningsbots- och
strafföreläggande. Som har framgått tidigare kan flertalet grupper av
trafikbrott avgöras genom ordningsbots- eller strafföreläggande och således
utan medverkan av domslol. Bara om föreläggandet inte godkänns behöver
ansvarsfrågan underställas domstolens prövning. Della skapar enligt utredningen
etl problem av principiell nalur, nämligen om en körkortshavare genom all inte
godkänna föreläggandet bör kunna påverka vilken domstol - länsrätt eller
tingsrätt - som skall avgöra körkortsfrågan. Elt sådanl syslem kan enligt
utredningens mening inte accepteras. Utredningen avvisar också den lösningen på
problemet som skulle kunna ligga däri, all tingsrätten får pröva körkortsfrågan
bara om stämningsansökningen inte har föregåtts av ett ordningsbols- eller
strafföreläggande. Etl sådant syslem skulle innebära att länsrätt och tingsrätt
skulle bli behöriga all pröva körkortsfrågan vid samma typ av trafikbrott,
vilket utredningen anser vara olämpligt. Inte heller finner utredningen alt del
skulle vara en framkomlig väg all föreskri­va förbud mot all utfärda
ordningsbots- eller strafförelägganden för sådana trafikbrott där allmän
domslol bör pröva körkorlsfrågan. Detta skulle helt strida mol den
hittillsvarande utvecklingen på områdel. alt i alll större utsträckning använda
sig av förenklade förfaranden för alt beivra vissa brott. Utredningens slutsats
blir därför atl en överflyttning, om en sådan över huvud bör göras, måsle
inskränkas lill all avse endasl sådana kör­kortsmål där trafikbrottet inte kan
avgöras genom ordningsbols- eller strafföreläggande, dvs. grov vårdslöshet i
trafik, rattfylleri och smilning. I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fräga
om raltonykterhetsbrotten kan som tidigare har framgått strafföreläg­gande
förväntas komma alt användas endasl i begränsad omfattning. Ut­redningen anser
del därior möjligt att låta allmän domslol pröva körkorls­frågan även vid dessa
broll under förulsättning all stämningsansökningen inte har föregåtts av ett
strafföreläggande. Man skulle således enligt utred­ningen kunna bortse från alt
även länsrätt i vissa undanlagsfall kommer all pröva körkortsfrågan vid
ratlonyklerhetsbrolt, nämligen när ansvarsfrågan har avgjorts antingen genom
strafföreläggande eller genom dom i brottmål där stämningsansökningen lill
tingsrätten har föregåtts av ell icke godkänt strafföreläggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
överväganden i gränsdragningsfrågan delas av så gotl som samtliga
remissinstanser som har yttrat sig i den delen. Riksåklagaren har en avvikande
mening när det gäller rattonykterhelsbrotlen. Eftersom strafföreläggande
tUlämpas i mycket begränsad utsträckning för detta slag av brott och
huvudsakligen då fråga är om mopedkörning av icke körkorts­havare skulle enligt
riksåklagaren en överflyttning utan inskränkning även när del gäller detta
brott inte medföra några större förluster från rationell handläggningssynpunkt.
Brottsförebyggande rådet anser all allmän dom­stol bör kunna pröva
körkortsfrågan även vid trafikbrott som får avgöras genom ordningsbots- eller
strafföreläggande. Det skulle kunna ske om polis och åklagare gavs befogenhet
att med i vissa fall bindande verkan göra en bedömning om körkortspåföljd bör
följa eller inte innan föreläggan­det ulfärdas eller stämningsansökan ges in
till rätten. Åklagaren skulle dessulom bestämma om körkortsingripandet skall
beslutas av åklagare, allmän domstol eller förvaltningsdomstol. Liknande
lösningar har diskute­rats men inte tillslyrkis av domst(jlsverket och Sveriges
domareförbund. Nackdelarna anges bl.a. vara atl ytterligare en myndighet -
åklagarmyn­digheten — tvingas fatta ståndpunkt i körkortsfrågan och på ell
många gånger bristfälligt underlag samt att systemet framstår som alltför
kompli­cerat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del vill Jag anföra följiande om gränsdragningsproblemaliken vid en
överflyttning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen
har klargjort de gränsdragningsproblem som hänger sam­man med en partiell
överflyttning. Jag kan i allt väsentligt ansluta mig till utredningens
överväganden som leder fram till ståndpunkten atl allmän domstol inte bör pröva
körkortslrågan vid sådana trafikbrott som kan avgöras genom ordningsbots- eller
strafförelägganden. Detla innebär atl Jag inte kan acceptera förslaget, som har
förts fram av några remissinstan­ser, att låta polis och åklagare i viss
utsträckning fatta beslut i körkortsfrå­gan. Det medför nämligen - såviti: Jag
kan finna - antingen atl förutsätt­ningarna för att utfärda ordningsbots- och
strafförelägganden väsentligt minskas eller att polis och åklagare i praktiken
beslutar om körkortsingri­pande. Utöver de invändningar som remissinstanserna
själva har fört fram mot förslaget vill Jag dessutom särskilt peka på att del
förutsätter atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;polismannen
redan innan ett ordningsbotsföreläggande ulfärdas känner lill om anmärkningar
tidigare har riktals mot den misstänkte. Förslaget fram­står därför också som
praktiskt ogenomförbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även min slutsats blir
således alt en överflyttning av vissa körkortsmål lill allmän domstol kan diskuteras
bara vid de trafikbrott som inte kan beivras genom ordningsbots- eller
strafföreläggande. När det gäller ratto­nykterhelsbrotlen delar Jag
riksåklagarens uppfattning all körkorlsfrågan borde kunna prövas av allmän
domstol vid alla sådana brott utan den inskränkning som uiredningen har
föreslagit. Del bör påpekas all även med den av mig nu angivna gränsdragningen
kommer förvaltningsdomstol atl i vissa fall få pröva frågan om
körkorlsingripande på grund av brott som normall handläggs av allmän domslol,
nämligen i fall då åklagaren har meddelat s.k. åtalsunderlåtelse. Mol bakgrund
av det anförda sker mina överväganden i fortsättningen med utgångspunkten all
en överflyttning skulle avse körkortsingripanden i mål om grov vårdslöshet i
trafik, trafik­nykterhetsbrott och smilning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.3
Slutsatser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
sin ulgångspunkt i gränsdragningsfrågan, som alltså avsevärt redu­cerar antalet
körkorismäl som skall prövas av allmän domslol, har utred­ningen gjort en
samlad bedömning av för- och nackdelarna med en över­flyttning. Utredningen
konstaterar därvid all allmän domstol skulle kom­ma alt pröva körkortsfrågan
bara vid de svåraste trafikbrotten och alt den största gruppen skulle utgöras
av trafiknyklerhetsbrotten. Dessa mål är enligt utredningen i regel
okomplicerade både vad gäller ansvars-, päföljds-och körkorlsfrågan. De rätts-
och trafiksäkerhelssynpunkter som har åbe­ropats för en överflyttning lill
allmän domslol gör sig därför minsl gällande vid dessa körkortsmål. Likaså är
enligt uiredningen utrymmet för en s. k. påverkansregel, dvs. att låta
körkortsingripandet påverka straffmätningen, mycket litet vid trafikbrott.
Utredningen ställer sig också tveksam till påståendet alt den allmänna
domstolen regelmässigt skulle ha någon mer ingående personutredning i dessa
brottmål. Däremol anser utredningen att man inte helt kan bortse från den
tidsvinst som skulle vinnas genom en gemensam handläggning. Om den allmänna
domstolens handläggning inte fördröjs genom att domstolen även skall pröva
körkortsfrågan vinner man enligt uiredningen alltid den tid som förflyter
mellan den allmänna domsto­lens dom och länsrättens beslut. I mål där
interimistiskt beslut har fatlats rör del sig i allmänhet om 3-5 veckor efter
det att domen har vunnit laga kraft. I andra mål kan det gälla en längre lid.
Utredningen anser emellertid alt det är fullt möjligt att åstadkomma
förbättringar på detta område utan att flytta över handläggningen av
körkorlsfrågan lill allmän domslol. Ut­redningen anför som exempel att man kan
införa regler om förtur hos den allmänna domstolen i mål där den misstänktes
körkort är omhändertaget. Vissa förbättringar i fråga om handläggningstiden hos
länsrätten torde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enligt
uiredningen också uppnås genom all länsrätterna bryts ut ur länssly­relserna.
De nackdelar med en överflyttning som uiredningen pekar på gäller främst att
körkortsingripanden på grund av trafikbrott skulle splitt­ras mellan länsrätter
och lingsrätier med resp. överinstanser. Förutom 24 länsrätter och 4
kammarrätter skulle 100 tingsrätter, 6 hovrätter och 2 högsla instanser pröva
frågor om körkortsingripanden. Detla kan leda lill en minskad enhetlighet i
bedömningen. Utredningen befarar också att kompelenskonflikler och
informations- och samordningsproblem kan upp­stå mellan de olika domstolarna.
Utredningens slutsals blir atl nackdelarna med en överflyttning är siörre än
fördelarna, särskilt om hänsyn också tas till de förslag till förbättringar av
handläggningen av körkorlsärenden som utredningen föreslår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
av remissinstanserna anseratt uiredningen har klarlagt för- och nackdelarna med
den begränsade överflyttning som har föreslagits. Förde­larna anses ligga
främst i värdel av en samtidig bedömning av ansvars- och körkortsfrågan med det
säkrare underiag som därmed fås. Vidare betonas värdel av aU
körkortsingripandet kan påverka straffmätningen och att den nuvarande
dubbelprocessen und\'iks. Andra däremot framhåller all kör-korlsingripandel
aren trafiksäkerhetsåtgärd som bör bedömas uteslutande efter det trafikfarliga
beteendet, vilket har mycket litet att göra med straff-mätningen för
regelöverlrädelsen. Några ifrågasätter också varför den som får sin
körkortsfråga prövad i ell brottmål skall komma lindrigare undan i
straffmälningshänseende än den som får körkortsfrågan prövad i annan ordning.
Flera instanser framhåller fördelen med att körkortsåterkallelsen kan komma
snabbare genom alt den tid försvinner som i dag förflyter från den
lagakraftvunna brottmålsdomen till beslutet om slutlig återkallelse. Mol delta
invänder dock flera all det väsentliga dröjsmålet ligger i tiden från brottet
lill den lagakraftvunna domen och alt de körkortsmål som kan flyttas över är så
allvarliga att körkortet oftast är omhändertaget när brottmålet avgörs. Bland
nackdelarna framhålls särskilt kompetens- och samordningsproblemen. Bl. a.
nämns att två eller flera återkallelsegrunder inte sällan är tillämpliga, t.ex.
trafiknykterhetsbrott och opåUllighet i nyklerhetshänseende. I dessa fall
skulle både allmän domstol och förvalt­ningsdomstol kunna pröva körkorlsfrågan
och bestämma spärrtid. Kör­kortsfrågan skulle då inte kunna avgöras i ett
sammanhang utan en ny form av dubbelprocess skulle skapas. En annan nackdel som
påtalas av många remissinstanser är uppsplittringen på flera domstolar och den
minskade enhetlighet i praxis som skulle kunna bli en följd därav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bland
de remissinstanser som motsätter sig en överflyttning kan nämnas riksåklagaren,
Svea hovrätt, hovrätten för Västra Sverige, kammarrätten i Jönköping,
rikspolisstyrelsen, trafiksäkerhetsverket, länsstyrelsernas or­ganisalionsnämnd,
samtliga länsslyrelser utom en, länsdomstolskommit­tén,
irafiksäkerhelsulredningen saml de flesta organisationerna. Några av dessa
remissinstanser ställde sig positiva till en överflyttning i samband&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med remissbehandlingen av trafikmålskommitténs betänkande
Rätten till ratten. De är bl.a. riksåklagaren. Svea hovrätt,
trafiksäkerhetsverkel och NTF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De remissinstanser som förordar en överflyttning är
domstolsverket, broUsförebyggande rådet, länsstyrelsen i Malmöhus län, KAK,
Statsan­ställdas förbund. Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges advokalsam­fund
och Sveriges domareförbund. Domstolsverket, KAK och Sveriges domareförbund
anser dock all en överflyttning måste avse alla körkorts­mål och atl en sådan
ingripande reform kräver ytlerligare utredningsarbe­te.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del kan Jag instämma i all en gemensam
handläggning av ansvars- och körkorlsfrågan har fördelar. En strävan måsle
emellertid ocksä vara atl samtidigt finna regler som är enkla både för den
enskilde och för de myndigheter som skall tillämpa dem. Uiredningen och
remissinstan­serna har allsidigt belyst för- och nackdelarna med en partiell
överflytt­ning. Beslulsunderiaget är således nu fylligare än det som förelåg
när riks­dagen senast prövade frågan. De invändningar som har förts fram mol en
sådan överflyttning är allvarliga och kräver ingående överväganden. Jag anser
att det mot bakgrund härav är nödvändigt att - som utredningen har gjort - på
nytt pröva om skälen för en partiell överflyttning alltjämt har samma bärkraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare förklarat all Jag i huvudsak delar
utredningens uppfatt­ning om vilka trafikbrott som skulle kunna föranleda att
den allmänna domstolen prövar även körkortsfrågan. Jag kan också ansluta mig
till bedömningen atl de skäl som talar för en överflyttning är mindre starka
Just när del gäller dessa körkortsmål. När det gäller grov vårdslöshet i
trafik, trafiknykterhetsbrott och smilning av allvarligare beskaffenhel är det
nämligen oftast klart all körkoriei skall återkallas. En gemensam handläggning
av ansvars- och körkorlsfrågan kan därför sällan påverka denna bedömning,
såvida man inte ändrar förutsättningarna för en återkal­lelse i dessa fall.
Några sådana förslag villjag dock inte ställa mig bakom. Jag vill också
framhålla att körkortet oftasi redan är omhändertaget eller återkallat tills
vidare när den allmänna domstolen dömer i mål om trafik­nykterhetsbrott, vilka
brott utgör den helt övervägande delen bland de mål som kan komma i fråga för
en överflyttning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Önskemålen
om en avvägning mellan straff och körkortsingripande och om en snabbare
handläggning av ålerkallelsefrågan kan dessulom tillgo­doses inom ramen för del
nuvarande systemet. Jag återkommer till dessa frågor (avsnitt 2.3 och 2.8.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligi min mening vinner man således inte några belydande
fördelar, som inte kan nås pä annal säll, genom en överflyttning lill allmän
domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En överflyttning av endast vissa körkortsmål medför
dessutom flera nackdelar. Jag tänker dä särskilt på atl en sådan överflyttning
innebär att en ny form av dubbelprocess skapas. Den uppkommer i de särskilda
fall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;där
körkortshavaren har andra anmärkningar riktade mol sig än det trafik­brott som
föranleder att den allmänna domstolen skall pröva körkorlsfrå­gan. I dessa fall
skulle både den allmänna domstolen och förvaltningsdom­stolen bli behöriga atl
pröva körkorlsfrågan. Denna skulle därför inte vara slutligl avgjord förrän
båda domstolarna har gjort sin bedömning. Den nya formen av dubbelprocess skulle
alltså ta sig uttryck i all själva körkortsfrå­gan delades mellan två
domstolar. En sådan ordning framstår för mig som klart olämpligare än den
nuvarande uppdelningen av ansvars- och kör­kortsfrågan. Det måste vara ell
berättigat krav från körkorlshavaren atl hela körkorlsfrågan avgörs i elt
sammanhang av samma myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening kan denna form av dubbelprocess undvikas bara om den allmänna
domstolen får pröva körkorlsfrågan i hela dess vidd. Del innebär att domstolen
måste beakia alla omsländigheter som är av betydel­se för körkortsinnehavet och
kunna åberopa alla de återkallelsegrunder som blir tillämpliga vid en sådan
bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
överväganden leder emellertid fram till en annan fråga som måste uppmärksammas,
nämligen uppsplittringen av likartade frågor om kör­kortsingripanden på olika
domstolar med skilda överinstanser. Det innebär bl. a. alt högsta domstolen och
regeringsrätten blir prejudikatinstanser i samma typer av körkortsmål. Den enda
skillnaden mellan målen blir atl grov vårdslöshet i trafik,
trafiknykterhetsbrott eller smilning ingår bland de anmärkningar som den
allmänna domstolen har prövat. Denna lösning är således principiellt oriktig
och motverkar en enhetlig rätlstiUämpning. Ett sådant system skulle dessutom
skapa praktiska svårigheter och förvir­ring för såväl enskilda som domstolar
och andra myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
har Jag således kommil fram lill all en överflyttning av endast vissa
körkortsmål lill den allmänna domstolen skulle kunna ske enligt två alternativ,
som emellertid båda har betydande nackdelar. Det ena alternativet är att den
allmänna domstolen får pröva körkortsfrågan enbart med beaktande av det
trafikbrott för vilket domstolen samtidigt dömer. Del innebär att hela
körkortsfrågan inte kan avgöras i elt samman­hang med följd atl körkortshavaren
löper risk att få genomföra ytterligare en process i förvaltningsdomstolen Det
andra alternativet är att den all­männa domstolen får beakia alla
omständigheter som är av betydelse för körkortsfrågan och tillämpa de återkallelsegrunder
som vid denna allsidiga bedömning blir aktuella. Det innebär att i huvudsak
samma typ av kör­kortsmål avgörs i vissa fall av allmän domstol i andra av
allmän förvalt­ningsdomstol. Inget av dessa alternativ är acceptabelt, vare sig
från princi­pieUa eller praktiska synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
uppsplittring av körkortsfrågan på två domstolar leder även lill andra
komplikationer. Detta framgår bl. a. av att författningsförslagen i
över-flyttningsalternativet blir invecklade och svåröverskådliga. Om de genom­förs
skulle de utan tvivel ge upphov lill betydande svårigheter vid den praktiska
tillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn lill vad Jag nu har anfört måste Jag ansluta
mig till utredning­ens och flertalet remissinstansers bedömning atl nackdelama
med en par­tiell överflyttning är större än fördelarna. Enligt min mening
framgår det klart av del malerial som nu har lagts fram atl frågor om
körkortsingripan­den bör avgöras i ett sammanhang och av samma myndighet.
Riksdagen har inte uttalat sig för atl de allmänna domstolarna bör handlägga
alla mål om körkortsingripanden, dvs. även sådana som inte har någol samband
med trafikbrottslighet. Del har inte heller varit utredningens uppgift att
överväga en så genomgripande förändring av domstolarnas målområden. Några
remissinstanser för visserligen fram tanken på en sådan överflytt­ning men
påpekar samtidigt atl frågan rymmer så många aspekter att den kräver ett
särskilt utredningsarbete innan ett ställningstagande kan göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening finns det flera skäl mot att nu ta upp
till diskussion en fullständig överflyttning av körkortsmålen till allmän
domstol. Jag tänker då på det förhållandet att länsdomstolarna nyligen har
brutits ut från länsstyrelserna och omvandlats till fristående allmänna förvaltningsdom­stolar.
Jag lägger också stor vikt vid de förslag till förbättringar som Jag kommer
till i det följande. Jag vill här särskill peka på förslaget alt låta den
allmänna domstolen få ta hänsyn till ett körkortsingripande (2.3) och att ge
förvaltningsdomstolen möjlighet att snabbare falla beslul i ålerkallelsefrå­gan
(2.8.2). Åven mitt förslag att införa ett allmänt ombud i körkorts­processen
(2.5.2) är ägnat att effektivisera handläggningen och skapa ökad trygghet för
atl såväl rättssäkerhets- som trafiksäkerhetsaspekterna tillgo­doses.
Sammantagna innebär dessa reformer - däribland omvandlingen av länsrätterna
lill fristående förvaltningsdomstolar - atl flera av de fördelar som man
tidigare har anfört för en överflyttning av vissa körkortsmål lill tingsrätten
ändå kan uppnås. Läget är därmed väsentligt annorlunda nu än för några år
sedan, vilket också framgår av att remissopinionen numera till den övervägande
delen är för atl reformer sker inom ramen för det nuva­rande sysiemel. Jag är
dock medveten om att den nuvarande ordningen även i fortsättningen kan komma
att uppvisa vissa brister. Det är därför angeläget all utvecklingen på området
följs uppmärksamt. Innan man har en längre lids erfarenhet av hur reformerna
har slagit ul i praktiken anser Jag det emellertid inte möjligt att göra en
rättvisande avvägning mellan för-och nackdelar med en överflyttning av alla
körkortsmål till allmän dom­stol. Till bilden hör givelvis också att en sådan
reform kan bli kostnadskrä­vande. Den kan komma att fordra ytterligare resurser
både till de allmänna domstolarna och till åklagarväsendet. Jag är därför inte
beredd att nu vidareföra frågan om en överflyttning av körkortsmälen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3  
Körkortsåterkallelsens inverkan  vid  bestämmande av  brottspåföljd m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.1
Allmänna utgångspunkter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
allmän strävan bör vara alt oka möjligheterna lill en mera nyanserad
rättskipning. Denna strävan var också som jag tidigare har nämnt etl av de
grundläggande motiven för 1976 års principbeslut om överflyttning av vissa
körkortsmål lill de allmänna domstolarna. Man ville skapa förutsätt­ningar för
all de straffrättsliga åtgärderna och körkorlsingripandena i vissa fail skall
kunna avvägas mot varandra. Jag behandlar i det följande denna fråga med
utgångspunkt i den bedömning som jag har gjort i överflyttnings­frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har i denna del motiverat sill ställningstagande med alt en sådan avvägning
knappasl är intressant vid de vanliga trafikförseelserna, som regelmässigt
föranleder böter till belopp som inte tillåter någon Jämk­ning med hänsyn till
körkorlsfrågan. När del gäller de brott som regelmäs­sigt föranleder
frihetsstraff och varibland rattfylleri är den heU domineran­de gmppen
framhåller utredningen att straffmätningen är ytterst schablon­mässig. Enligt utredningen
lorde ett beaktande av ulgången i körkortsfrå­gan inte kunna tillåtas leda till
att straffminimum underskrids. Utrymmet för den avsedda avvägningen blir alltså
mycket litet i rattfyllerifallen. Ett något större utrymme kan enligt
utredningen finnas i mål om grov vårds­löshet i trafik eller grova fall av
smilning men antalet fall av detta slag är mycket begränsat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har vid sin bedömning utgått från nuvarande regler och praxis vid bestämmande
av brottspåföljd. Enligt min mening kan emeller­tid ett slutligt
ställningslagande till hithörande frågor inte ske ulan att man samtidigt
beaktar att det under mer än 20 år har pågått strävanden att skapa en mera
nyanserad påföljdsbestämning i rattfyllerimålen, vilka i enlighet med vad
utredningen har angett utgör den helt dominerande målgmppen av inlresse i detla
sammanhang. Vad som därvid har stått i blickpunklen har framför alll varit
frågan om tillämpning av påföljder som innebär kriminalvård i frihet. Inom
ramen för dessa strävanden har stor vikt lagts vid att skapa fömtsättningar för
att den allmänna domstolen i vissa fall skall kunna beakia brottets
konsekvenser i körkortshänseende för den tilltalade, i synnerhet när ett beslut
om körkortsåterkallelse hindrar eller medför avsevärd svårighet i hans
yrkesverksamhet. Jag fäster stor vikt vid dessa strävanden och det är också mot
denna bakgrund som riksdagens uUalande i 1976 års principbeslut måste ses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fastän
jag som nyss angells instämmer i utredningens slutsats att kör­kortsingripanden
även i fortsättningen skall vara en uppgift för förvalt­ningsdomslolama, anser
Jag mot den angivna bakgrunden att e« förslag härom bör kompletteras med en
lösning för hur körkortsingripande och brottspåföljd skall kunna avvägas mot
varandra. Enligt min mening är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nämligen en sådan avvägning möjlig även inom ramen för en
ordning som innebär att körkorlsingripandena behandlas av
förvaltningsdomstolarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som en bakgrund till mina överväganden i denna fråga måste
försl redovisas nuvarande regler och praxis i fråga om bestämmande av påföljd
för de trafikbrott som nu är av inlresse samt de framlagda förslag till
ändringar som har betydelse i sammanhanget. 1 denna del har Jag samrått med
chefen för justitiedepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.2 Nuvarande regler och praxis vid bestämmande av
påföljd för grövre trafikbrott&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I överensstämmelse med den traditionella systematiken i
svensk straff lagstiftning upptar lagen (1951:649) om straff för vissa
irafikbroU (TBL) i sina straffsatser endast de allmänna straffen böler och fängelse.
Övriga brottspåföljder anges inte i straffskalan men kan tillämpas enligt de
all­männa bestämmelserna härom i BrB. Enligt huvudregeln i 1 kap. 7§ BrB skall
domstolen, med iakttagande av vad som krävs för att upprätthålla allmän
laglydnad, fästa särskilt avseende vid atl påföljden skall vara ägnad alt
främja den dömdes anpassning i samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För normalfallet av vårdslöshet i trafik finns enligt 1 §
första siycket TBL endast böler i straffskalan. Den som vid förande av
molordrivel fordon eller spårvagn har visat grov oaktsamhet eller uppenbar
likgiltighet för andra människors liv eller egendom döms emellertid enligt
andra styckel för grov vårdslöshet i trafik lill fängelse i högsl två år. I
sådana fall bestäms enligt praxis endast undantagsvis annan påföljd än
fängelse. Som körkortsutredningen har angett lillämpas beslämmelsen
förhållandevis säl­lan. Under år 1977, då drygt 14 500 straff för vårdslöshet i
trafik utdömdes, dömdes lill fängelse i endast 60 fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om trafiknykterhetsbron finns i 4 § TBL.
Lagrummet skiljer mellan två brottstyper, etl grövre brott som regleras i 1
mom. och etl lindrigare som regleras i 2 mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt 1 mom. första siycket inträder ansvar för
rattfylleri när en förare av ett motordrivet fordon eller en spårvagn har varit
så påverkad av starka drycker atl det kan antas alt han inte har kunnat föra
fordonet på etl betryggande sätt. I tredje stycket finns en presumtionsregel
som innebär att den som har fört ett motordrivet fordon eller en spårvagn efter
atl ha förtärt starka drycker i sådan mängd alt alkoholkoncentrationen i blodet
under eller efter färden uppgick till minst 1,5 promille skall anses ha varit
så påverkad under färden atl del kan anlas atl han inte har kunnal föra
fordonet på ett betryggande sätt. Om föraren har varit så påverkad av annat
bemsningsmedel än starka drycker atl det kan antas att han inte på betryggande
sätt har kunnat föra fordonet, inträder enligt 1 mom. andra stycket samma
straffansvar som för rattfylleri. Någon promilleregel finns inte fördeUafaU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ansvar enligt 2 mom. inträder när föraren har framfört
molordrivel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fordon
eller spårvagn efter att ha förtärt starka drycker i sådan mängd atl
alkoholkoncentrationen i blodet under eller efter färden uppgick till minst 0,5
men ej lill 1,5 promille, utan att del kan styrkas att han varit så påverkad
all ansvar för rattfylleri kan ådömas. Denna brottstyp, som i praxis kallas
rattonykterhet, är alltså konstmerad uteslutande som en promilleregel och
subsidiär till det svårare brottet rattfylleri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 3
mom. undantas från promillereglernas tillämpning förare av motordri­vet fordon
som är avsett att föras av gående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Normalpåföljden
för rattfylleri har alltsedan tillkomsten av 1934 års
trafiknykterhelslagstiftning varit fängelse. Numera bestäms i allmänhet
fängelsestraffet till en eller två miinader. Böler som enda påföljd får enligt
4§ 1 mom. TBL användas bara när omständigheterna anses mildrande. Bestämmelsen
om mildrande omiständigheler har huvudsakligen fått sUl användningsområde i
sådana fall då rattfylleribrottet inte har ansetts ägnat att medföra någon
nämnvärd fara för trafiksäkerheten. I praxis har bestäm­melsen i huvudsak
kommit att användas vid rattfylleri med moped.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
angår tiUämpningen av en påföljd som innebär kriminalvård i frihet vid
rattfylleri har särskilt under tiden före ikraftträdandet av BrB praxis varit
mycket restriktiv. Under treårsperioden närmast före BrB: s ikraft­trädande år
1965 motsvarade vid trafiknykterhetsbrott antalet villkorliga domar med eller
utan övervakning endast något över en procent av antalet oviUkorliga
frihetsstraff. I de fall då påföljden inte kunde stanna vid böter tillämpades
sålunda annan påföljd än ovillkorligt fängelsestraff endast i rena
undantagsfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ikraftträdandet
av BrB med dess mera differentierade påföljdssystem medförde inte omedelbart
någon mera påtaglig förändring. Efter hand har emellertid kunnat iakttas en
klar tendens till ökad nyansering i valet av påföljd för rattfylleri. Under de
senaste åren har sålunda det årliga antalet domar till kriminalvård i frihet
(inkl. villkorlig dom) eller annan vård motsvarat ca 17-18 procent av antalet
domar för rattfylleri där annan påföljd än böter har tillämpats. Ledande för
rättsutvecklingen torde i detta liksom i andra sammanhang ha varit den praxis
som tillämpats av högsta domstolen, som i ett förhållandevis stort antal fall
efter år 1965 har prövat frågor om påföljd för rattfylleri. Högsta domstolens
praxis har brukat sammanfattas så att den normala påföljden för rattfylleri
utan mildrande omständigheter är frihetsstraff men att skyddstillsyn kan
tillämpas när det föreligger ett klart vårdbehov i förening med påtaglig risk
för att ett frihetsberövande skulle medföra försvårad anpassning. I ett par
fall under senare år då speciella omständigheter har ansetts föreligga har
högsta domstolen bestämt påföljden för rattfylleri till villkorlig dom jämte
böter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
rattonykterhet tillämpas huvudsakligen bötesstraff på 40-100 dags­böter. Under
åren 1977-1978 dömdes i ca 2 procent av antalet fall till fängelse eller annan
påföljd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
s. k. smilning kan enligt 5 i TBL dömas till fängelse i högst ett år&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eller
böter. Fängelse tillämpas enligt praxis endast i mycket grova fall (ca 100 om
året).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
straffbestämmelsen om olovUg körning bortses i detla samman­hang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.3
Vissa bestämmelser om nedsättning och uteslutning av påföljd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser
om nedsättning och uteslutning av påföljd finns i 33 kap. BrB. Där behandlas
bl. a. frågor om bestämmande av påföljd för broll som har begåtts under
inflytande av sinnessjukdom e. d. (2 §). Enligt 4 § första stycket får, när
någon har begått brott innan han har fyllt 21 år, efter omständigheterna dömas
till hndrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet. Detsamma gäller
när brottet har begåtts under inflytande av psy­kisk abnormitet. Om synnerliga
skäl föreligger och hinder uppenbarligen inte möter av hänsyn till allmän
laglydnad får enligt andra stycket även i annat fall dömas till lindrigare
straff än vad som är föreskrivet för brottet. Om det på gmnd av särskilda
omständigheter bedöms som uppenbart all någon påföljd för brottet inte är
erforderiig, kan enligt tredje styckel påföljd helt efterges.
Tillämpningsområdet för andra och tredje styckena är starkt begränsat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någon
bestämmelse som ger stöd för aU domstolen vid bestämmande av brottspåföljd
skall kunna beakta brottets konsekvenser i körkortshän­seende finns inte.
Endast på ett område har uttryckligen föreskrivits atl domstolen vid
straffmätningen skall beakta en sanktion för brottet som den inte själv
disponerar över i samband med lagföringen. Det gäUer sanktioner som
arbetsgivare kan besluta om inom ramen för ett anställningsförhål­lande. För
sådana fall föreskrivs i 33 kap. 9 § all vid bestämmande av straff för brott av
arbetstagare hänsyn kan tas till avskedande eller annan följd av brottet som är
medgiven enligt arbetsavtalet eller enligt författning som gäller för
anställningsförhållandet. Därvid får böter eller disciplinstraff som annars
skulle ha ådömts efterges hell. Bestämmelsen är tillämplig även i fråga om
uppdragstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolen
har enligt den nu berörda beslämmelsen möjlighet atl beakia avskedande eller
annan sanktion som är medgiven enligt avtal eller förfall­ning oavsett om denna
vid tidpunkten för brottmålets avgörande har beslu­tats av arbetsgivaren eller
inte. I förarbetena till bestämmelsen, som till­kom i samband med att det s. k.
ämbetsansvaret avskaffades, har uttalats (prop. 1975: 78 s. 163) att det
normalt inte torde föreligga några svårigheter för domstolen att bedöma om
gärningen kan komma att föranleda avske­dande. Därvid har hänvisats till den
möjlighet som föreligger för domstolen att vid behov inhämta yttrande i frågan
från arbetsgivaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 178&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.4
Framställningar om ändringar Trafiknykterhet skommntén&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om ändring av regler och praxis när det gäller påföljder för
trafiknykterhetsbrott har som förut har angetts varit föremål för diskussion
sedan lång tid tillbaka. År 1957 tillkallades sakkunniga för översyn av den
aktuella lagstiftningen. De sakkunniga avlämnade betänkandet (SOU 1963:72)
Nykterhet i trafik, som emellertid inte bedömdes kunna läggas lill grund för
några omedelbara lagstiftningsåtgärder. Den fortsatta utredning som ansågs nödvändig
anförtroddes ål 1966 års trafiknykterhetskommillé, som har avlämnat betänkandet
(SOU 1970:61) TrafiknykterhetsbroU -Förslag 1970.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
från 1966 års trafiknykterhetskommitté har legat till grund för 1974 års
lagstiftning om de s. k. tillbakaräkningsreglerna vid trafiknykter­helsbrolt
(prop. 1974: 154, JuU 1974:37, rskr 1974:352), 1976 års lagsfift­ning om
alkoholutandningsprov (prop. 1975/76: 162, JuU 1976/77: 15, rskr 1976/77:94)
och 1978 års lagstiftning om Irafiknykterhetsreglernas till­lämpning på traktor
utan släpfordon och motorredskap (prop. 1977/78:77, JuU 1977/78:21, rskr
1977/78: 156). 1 kvarstående delar innebär förslaget bl. a. att promillegränsen
för rattfylleri skall sänkas från 1,5 till 1,2 promille samt atl den nuvarande
normalpåföljden för rattfylleri — fängelse en-två månader - i stor utsträckning
skall ersättas av i första hand skyddstillsyn i förening med nykterhetsvårdande
föreskrifter men i vissa fall även villkor­lig dom i kombination med böter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
har också ägnat slor uppmärksamhet ål körkortsålerkallel­sens betydelse i
sanktionssystemel för trafiknykterhetsbrott. Enligt kom­mittén finns det fog
för atl hävda atl de straffrättsliga påföljderna och körkortsåterkallelserna
vid trafiknykterhetsbrott till sin principiella inne­börd sammanfaller.
Otvivelaktigt framstår körkortsåterkallelse vid trafik­nykterhetsbrott såväl
för allmänheten som för den som själv står under tilltal rent faktiskt som en
brottspåföljd. Kommittén menar att det ler sig egenartat och ibland orimligt
atl körkortsåterkallelsen, som ofta är den lyngsl vägande sanktionen, över
huvud taget inte berörs i rättegången. Den som drabbas relaUvt hårt av en
körkortsåterkallelse bör enligt kom­mittén ha störte möjligheter än annars atl
få en mildare påföljd enligt BrB. Kommittén drar här en parallell med reglema i
utlänningslagstiftningen om att förvisning av utlänning, som fälls lill ansvar
för brott, skall beaktas vid bestämmande av straffet samt med de då gällande
bestämmelserna om atl den förlust som ämbetsman lider genom alt avsättning
eller suspension ådöms honom skall beaktas vid bestämmande av annan påföljd för
brottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Etl
slort antal instanser — bl. a. RÅ, hovrätten över Skåne och Blekinge samt
Sveriges advokatsamfund och Föreningen Sveriges tingsrättsdomare — uttalade vid
remissbehandlingen av betänkandet sin anslutning till kom­mitténs uppfattning
om sambandet mellan den straffrättsliga påföljden och körkortsingripandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsförebyggande
rådets kriminalpolitiska arbetsgrupp&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
kriminalpoHliska arbetsgruppen inom brottsförebyggande rådet (BRÅ) har i
november 1977 lagt fram rapporten (1977: 7) Nytt straffsystem — Idéer och
förslag. Rapporten - som har karaktären av en idéskiss och inte innehåller
några utarbetade lagförslag - omfattar en allmän översyn av det svenska
straffrättsliga systemet. Den ligger delvis lill grund för de direktiv som har
lämnats de båda kommittéer som dåvarande chefen för Justitiedepartementet under
våren 1979 har tillkallat för alt ulreda vissa frågor om fängelse och
kriminalvård i anstalt (fängelsestraffkommiltén. Ju 1979:04) resp. kriminalvård
i frihet m. m. (frivårdskommiltén. Ju 1979:05).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
särskill avsnitt av rapporten har ägnats åt frågan om förutsättningar­na för
att domstolen vid sin påföljdsbestämning skall kunna la hänsyn lill sådana
sanktioner som har ålagts den dömde eller kommer atl åläggas honom på gmnd av
brollet och som domstolen inte själv disponerar över i samband med lagföringen.
Arbetsgruppen nämner i detta sammanhang särskilt körkortsåterkallelse på grund
av trafikbrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgmppen
säger sig inte känna till i vilken utsträckning domstolarna vid
påföljdsbestämningen tar hänsyn till sådana ytterligare konsekvenser av brottet
som det här gäller. Gmppen har emellertid svårt att tro alt det finns någon
enhetlig praxis i detta avseende. Bortsett från 33 kap. 9§ BrB finns det
nämligen inga klara regler eller anvisningar om att sådana hänsyn skall tas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
arbetsgmppens mening är det en riklig tanke att försöka kontrol­lera denna typ
av sanktionskumulation. Gruppen framhåller att körkortsin­dragning bara är ett
- låt vara kanske det mest uppenbara - exemplet på sådan kombination. I ett
kommande utredningsarbete skulle man enligt gruppen kunna försöka kartlägga
sådana mer eller mindre formella tilläggs-straff. Även om man skulle lyckas
göra det är det dock knappast möjligt att genom lagstiftning i detalj samordna
dem med den direkta påföljdsbestäm­ningen. Den lösning som ligger närmast till
hands är enligt gruppen all genom ett allmänt stadgande föreskriva att
domstolarna skall kunna ut­döma lägre påföljd med hänsyn till sådana andra
följder som har drabbat eller kommer atl drabba gärningsmannen på grund av
brottet. Gruppen framhåller att en lösning av detta slag har valts i Finland
genom nytill­komna bestämmelser om slraffmätning i den finska strafflagen.
Avslut­ningsvis framhåller gruppen att den närmare utformningen av regler för
alt komma till rätta med sanktionskumulation kräver noggrant övervägande för
att man skall nå en lämplig avvägning mellan å ena sidan intresset att undvika
stötande sanktionskumulation och å den andra vikten av atl inte öppna vägen för
en social diskriminering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
synpunkter som har redovisats av arbetsgruppen har inte föranlett någon erinran
vid remissbehandlingen av rapporten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.5
Förslag till reglering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av den redogörelse som Jag har lämnat nu torde det vara en allmän
uppfattning all förutsättningar bör skapas för all domstolen i vissa fall skall
kunna beakta ett förväntat beslut om körkortsåterkallelse i sam­band med att
den besiämmer påföljd enligt BrB för ett trafikbrott. Frågan har aktualitet
främst när del gäiller trafiknyklerhetsbrotten, och den har tidigare i den
kriminalpoliliska debatten bmkal kopplas samman med trafiknykterhetskommitténs
förslag från år 1970 om en mera allmän över­gång till främsl skyddslillsyn med
nykterhetsvårdande föreskrifter som normalpåföljd för rattfylleri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F.
n. pågår en allmän översyn av det straffrättsliga sanktionssystemet i BrB genom
de förut nämnda kommittéerna, som har tillkallats för att pröva frågor om
fängelse och kriminalvård i anstalt resp. frågor om kriminalvård i frihet och
alternativ till frihetsstraff. Mot denna bakgrund torde en mera generell
lösning i enlighet med trafiknykterhetskommitténs förslag inte f. n. vara
aktuell. Jag vill i denna del särskilt hänvisa tUl att fängelsestraff­kommittén
i enlighet med sina direktiv med förtur har behandlat frågan om en sänkning av
den nuvarande minimitiden för fängelsestraff. Kommitténs förslag finns i
delbetänkandet (SOU 1980: 1) Fjorton dagars fängelse. Ett genomförande av
förslagel kan antas få betydelse även när det gäller straff för rattfylleri.
Frågan om utformningen av kriminalvård i frihet utreds av den andra av de båda
kommittéema, som därvid skall ägna särskild upp­märksamhet åt spörsmålet om i
vad mån sådan vård skall kunna kombine­ras med föreskrifter om nykterhetsvård
eller läkarvård. Till vad som har sagts nu kommer att den av
trafiknykterhetskommittén åsyftade nyanse­ringen av påföljdsbestämningen vid
trafiknykterhetsbrott tUl viss del har kunnat ske genom den fortlöpande
utveckling av rättspraxis som Jag nyss har berört (avsnitt 2.3.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
pågående utredningsarbetet på det straffrättsliga området bör dock enligt min
mening inte hindra att man i detta sammanhang reglerar de fall där det för det
aUmänna rättsmedvetandet framstår som uppenbart att en körkortsåterkallelse bör
tiUmätas betydelse när brottspåföljd bestäms. En körkortsåterkallelse medför
givetvis inte sällan svårigheter för den som drabbas därav, bl.a. vad gäller
möjligheterna att utföra arbete. Det är dock, som Jag strax kommer fillbaka
till, inte lämpligt aU utforma en regel som tar hänsyn till varje olägenhet som
kan uppstå till följd av körkortså­terkallelsen. De situationer som jag tänker
på är i stället sådana där återkallelsen medför hinder eller allvarlig
svårighet för den dömde i yrkes­utövningen. En sådan lösning äi också väl i
linje med de principer som ligger till gmnd för den nuvarande bestämmelsen i 33
kap. 9§ BrB, vilken medger att hänsyn vid påföljdens bestämmande tas tUl
avskedande eller någon annan arbetsrättslig kons&amp;lt;;kvens av brottet som efter
lagföringen kan komma att inträda genom beslut av arbetsgivaren eller i vissa
faU av statens ansvarsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan naturligtvis hävdas att en lösning efter dessa linjer innebär att man
alllför snävt avgränsar det område inom vilket hänsyn till en förvän­tad
körkortsåterkallelse skall få tas vid bestämmande av brottspåföljden. Det torde
emellertid av flera skäl vara vanskligt alt gå längre på denna väg än vad som
föranleds av en analogi med den redan gällande beslämmelsen i 33 kap. 9§ BrB.
Den övergripande frågan om vilka omsländigheter som skall beakias vid val av
påföljd och slraffmätning utreds sålunda f. n. av den Udigare nämnda
fängelsestraffkommiltén. Resultatet av denna utred­ning bör inte föregripas. En
mera allmän beslämmelse om all det men som den dömde lider av en
körkortsåterkallelse skall beakias vid påföljdens bestämmande synes föra för
långt även av andra orsaker. För rattfylleri -det brott som är av det helt
dominerande intresset i delta sammanhang och för vilket körkortsåterkallelse i
princip är obligatorisk - döms sålunda i praxis vanligen till fängelse på den
lägsta tid som f n. är medgiven, dvs. fängelse en månad. Om
körkortsåterkallelsen, som Ju för flertalet medbor­gare innebär en mycket
allvarlig påfrestning, alllid skulle beaktas vid påföljdens bestämmande, skulle
detta i praktiken leda till att man går ifrån fängelse som normalpåföljd för
rattfylleri. Enligt min mening saknas det underlag för en så långtgående
reform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
ny beslämmelse i ämnet torde däremol i andra avseenden böra få en mera allmän
räckvidd än vad som föranleds av önskemålet om en avväg­ning mellan körkortsåterkallelse
å ena sidan och påföljdsval och straff­mätning i grövre trafikbrottmål å den
andra. Den bör inte inskränkas till aU avse enbart trafikbrott. Vidare bör även
andra beslul av myndighet på gmnd av ett brott få beaktas i fall då beslutet är
ägnat atl hindra den dömde eller medföra synnerlig svårighet för honom i hans
yrkes- eller närings­verksamhet. Jag tänker här på fall där brottet leder lill
aU exempelvis yrkeslegifimation, auktorisation eller tillstånd till viss
näringsverksamhet återkallas för den dömde. Beslut av sådanl slag lorde i
allmänhet beaktas redan enligt nuvarande rättspraxis, och en uttrycklig
föreskrift härom ligger helt i linje med principerna bakom 33 kap. 9 § BrB. Med
myndighei i den mening som har angetts nyss bör i så fall likställas samfund
eller annan inrättning som enligt föreskrift i författning meddelar
auktorisation eller annat motsvarande beslut, t.ex. handelskamrarna och
Sveriges advokat­samfund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
ny bestämmelse av den innebörd som har skisserats här bör på samma sätt som den
nuvarande bestämmelsen i 33 kap. 9§ BrB vara fakultativ. Den bör alltså öppna
möjlighet för domstolen att beakta ett redan meddelat eller kommande beslut men
inte pålägga den en skyldighet att göra detta i samtliga fall. Vid t.ex.
trafikbrott kan det som regel knappast komma i fråga att beakta ett kommande
beslut om körkortsåter­kallelse i fall där brottet endast föranleder böter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
intressen som Jag har angett nu tillgodoses, om 33 kap. 9 § förses med ett
tillägg av den innebörden att vid bestämmande av påföljd för etl brott&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hänsyn
får tas till beslut som till följd av brottet har meddelals eller kan fömtses
komma att meddelas av myndighet och som är ägnat alt hindra den dömde eller
medföra synnerlig svårighet för honom i hans yrkes- eller näringsverksamhet.
Med myndighei bör som förul har nämnts likställas samfund eller annan
inrättning som enligt föreskrift i författning meddelar auktorisation eller
annat motsvarande beslul. Jag förordar efter samråd med chefen för justitiedepartementet
en reglering efter dessa linjer. Till bestämmelsens närmare innebörd återkommer
Jag i specialmotiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
särskilda beslut av myndighet, samfund eller inrättning som enligt den nu
förordade beslämmelsen skall kunna beakias i brottmålet kan i allmänhet
meddelas först efter domen. Beträffande körkortsåterkallelse är detla enligt de
nuvarande reglerna alltid förhållandet utom i det undantags­fallet atl
omständigheterna är sådana att den dömde oavsett utgången i ansvarsfrågan kan
anses olämplig att föra körkortspliktigt fordon. Som Jag senare kommer att
utveckla närmare (2.8.2) föreslår Jag emellertid att förvaltningsdomstolen
skall få ökad möjlighel alt besluta om återkallelse innan brottmålsdomen
föreligger, Även sådana beslut av arbetsrättslig karaktär som enligt 33 kap. 9
§ i dess nuvarande lydelse kan beaktas kan i allmänhet inte meddelas förrän det
finns en dom i ansvarsfrågan. Vid riksdagsbehandlingen av ämbetsansvarsreformen
påpekades att detta för­hållande skulle kunna tänkas ledsi till komplikationer
i vissa fall (se JuU 1975:22). Frågan har berörts i direktiven för den kommitté
för översyn av ämbetsansvarsreformen som chefen för Justitiedepartementet
nyligen har tillkallat (Dir 1979:141).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Risken
för sådana komplikationer är dock i allmänhet avsevärt mindre beträffande
sådana beslut som enligt den av mig förordade nya föreskriften skall få beaktas
vid bestämmandet av brottspåföljd. I fråga om de praktiskt sett mest
betydelsefulla besluten, dvs. beslul om körkortsåterkallelse för trafikbrott
som kan föranleda frihetsstraff, bör beaktas att ålerkallelsefrå­gan bedöms på
gmndval av fasta och enhetliga regler i körkortslagstiftning­en. Vid grov
vårdslöshet i trafik, rattfylleri samt rattonykterhet där pro-millehahen
uppgått till 0,8 eUer däröver är sålunda återkallelse i princip obligatorisk
(16 § I och 22 § KKL). Genom 1977 års lagsliftning har visser­ligen införis en
allmän bestämmels.e om att återkallelse med avvikelse från KKL får underlåtas,
om synnerliga skäl föreligger och det kan ske utan fara för trafiksäkerheten
(24 § KKL). Denna bestämmelse är emellertid avsedd främst för specieUa fall
såsom när trafiknykterhetsbrottet har av­sett kort flyUning av fordon på gård,
parkeringsplats e.d. (prop. 1975/ 76:155 s. 109-110, Jfr prop. 1976/77: 113 s.
38 och 60). Mot denna bak­grund - och med den förut berörda utgångspunkten atl
det som regel inte finns anledning att beakta körkortsingripandet i bötesmål -
föreligger sålunda i regel inga svårigheter för den allmänna domstolen atl
fömtse ett beslut om körkortsåterkallelse på gmnd av brottet. Del kan tilläggas
att körkortet i nästan samtliga de fall som det här är fråga om är omhänderta-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;get
eller interimistiskt återkallat. Även detta förhållande underiättar givel­vis
bedömningen i påföljdsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 fall då det är fråga om
beslut all återkalla legitimation, auktorisation eller lillslånd till viss
näringsverksamhet torde det ofta finnas anledning för domstolen all inhämta
yttrande från det organ som är behörigt all fatta det aktuella beslutet på
samma sätt som har förutsatts när det gäller avske­dande eller annan
arbetsrättslig påföljd (jfr prop. 1975: 78 s. 163). När det gäller organ som
fattar beslut under domstolsliknande former torde det visseriigen ibland möta
svårigheter alt få ett förhandsbesked i del särskilda fallet. Hinder föreligger
då inte mol atl domstolen i stället inhämtar upplys­ning om myndighetens
praxis. Det kan naturligtvis i vissa fall inträffa alt domstolen ändå inte på
grundval av del underlag som står till buds med säkerhel kan bedöma i vad mån
beslut av del slag som nu är aktuellt kommer alt meddelas. Domstolen blir då
hänvisad till att pröva sannolik­heten av att beslut kommer all meddelas,
varvid i tveksamma fall pröv­ningen i vanlig ordning torde få ske på det sätt
som är mest förmånligt för den dömde i brottmålet. Klart är dock alt del inte
bör komma i fråga att ta hänsyn lill ett beslut av berört slag annat än ora det
med stor sannolikhet kan förutses att beslutet kommer atl meddelas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill slutligen
framhålla attjag är väl medveten om att den nu behand­lade frågan kan ses som
en del av ett större problemkomplex, nämligen principerna för domstolarnas
påföljdsval och straffmätning i allmänhet och vilka omständigheter som därvid
skall beaktas. Det blir anledning att återkomma härtill när resultat föreligger
av det utredningsarbete som be­drivs av fängelsestraffkommiltén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4
Pricksystem&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
ett led i bekämpandet av trafikbroltsligheten och som ett hjälpme­del för all
bestämma åtgärder mot försumliga körkortshavare diskuterades i prop. 1975/76:
155 ett förslag av trafikmålskommittén att införa ett s.k. pricksystem. Ett
sådant syslem innebär alt körkortshavaren efter en förse­else åsätts ett
bestämt antal prickar med ledning av en pricktabell. Antalet prickar är
beroende på förseelsens art. När en viss pricknivå har uppnåtts kan åtgärder
vidtas mot föraren. En prövning av varje enskilt fall skulle dock ske innan
något körkorlsingripande gjordes. Fördelarna med sysle­met antogs ligga främst
i dess pedagogiska effekter och i möjligheterna att främja rättssäkerheten och
enhetligheten i rättspraxis. Vid remissbehand­lingen av trafikmålskommitténs
förslag kom det emellertid fram ett starkt behov av ytterligare utredning av
främst systemets närmare utformning. Frågan överlämnades därför lill
körkortsutredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har studerat olika pricksystem vid besök i USA och Kana­da och redovisar några
av de system som förekommer där. Utredningen redogör också för det pricksystem
som tillämpas i Västtyskland. Vidare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har
utredningen tagit del av undersökningar rörande pricksystemets effek­ter som
har utförts i USA. Utredningens överväganden görs mot bakgmnd av bl. a. de
erfarenheter som utredningen anser att man kan dra av de utländska systemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
konstaterar inledningsvis all Sverige har de tekniska och organisatoriska
fömtsättningar som krävs för att tillämpa ett pricksystem. När del gäller
systemets effekter är emellertid utredningen tveksam. Var­ken
brottsförebyggande eller pedagogiska effekter har kunnat påvisas. Tvärtom finns
det erfarenheter som tyder på atl förarna intresserar sig mer för antalet
prickar än för det bakomliggande trafikbeteendet, vUkel kan leda till ett
försämrat uppträdande i trafiken. En sådan följd kan också göra det svårare att
uppnå ett av målen med föramtbildningen, nämligen att skapa förståelse för
trafikreglerna och deras inbördes samband. Erfarenhe­terna från USA ger inte
heller belägg för att pricksystemen skuUe ha någon egentlig effekt på
trafiksäkerheten, i vart fall har effekterna inte varit mätbara. Enligt
utredningen kan ett pricksystem inte heUer bidra tiU enhet­ligare praxis och
därmed ökad rättssäkerhet. Som urvalsinstrument är nämligen pricksystemet
trubbigt och starkt schabloniserat i den meningen att samma brott ger lika
antal prickar oavsett svårighetsgraden i det enskil­da fallet. Utredningen
pekar ockiiå på atl särskilda svårigheter finns att anpassa ett pricksystem
till nuvarande praxis i körkortsmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fördelama
med ett pricksystem skulle enligt utredningen huvudsakligen bestå i att vissa
rationaliseringsvinster kan göras i fråga om rapporteringen av brott till
länsstyrelsen och att urvalet av de körkortshavare som bör bli föremål för
närmare granskning underlättas. Dessa fördelar anser utred­ningen emellertid
att man kan nå även på andra vägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
slutsats blir därför atl det saknas tillräckliga skäl för att införa ett
pricksystem i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga
remissinstanser som har yttrat sig i denna del ansluter sig till utredningens
slutsats. Från flera håll påpekas emellertid vikten av att man på annat sätt
försöker ta till vara de fördelar som anses ligga i ett pricksys­tem. Särskilt
framhålls behovet av rationella metoder när det gäller läns­styrelsernas urval
av de personer &amp;gt;'ars körkortsinnehav bör omprövas. Ett förslag som förs fram
av flera instanser är att låta gallringen ske på maskinell väg med hjälp av
ADB. Det skulle innebära arbetsbesparingar och främja en enhetlig
rättstillämpning. En annan fördel som poängteras är möjlighetema att ge de
körkortshavare som får anmärkningar riktade mot sig information om den
registrering som sker i körkortsregistret. Några instanser föreslår att detta
sker genom att körkortshavaren undertältas om varje notering i registrets
belastningsdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del ansluter Jag mig till uppfattningen att ett pricksystem inte bör
införas i Sverige. Jag viU därvid särskilt betona att ett sådant system, som
med nödvändighet blir starkt schabloniserat, skulle motverka strävan­dena mot
den mer individualiserade och nyanserade bedömning i körkorts-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ärendena
som är en av gmndtankama bakom den senaste reformeringen av lagstiftningen. Som
har framhållits av utredningen och remissinstansema kan de största fördelama
med ett pricksystem nås på andra sätt, främst genom utnyttjande av den
nuvarande registreringen. Jag återkommer där­för till detta i mina överväganden
om registreringsfrågoma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.5
Handläggningen av körkortsingripanden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.5.1
AUmänt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bland
de åtgärder som skulle övervägas i det fortsatta reformarbetet framhölls i
prop. 1975/76:155 särskilt sådana som syftade till atl främja en snabb och
rättssaker handläggning av körkortsmålen. Bl. a. skulle övervä­gas behovet av
nämndemäns medverkan och muntlig förhandling i länsrät­ten. I detta sammanhang
diskuterades också inrättandet av eU allmänt ombud och belystes fördelarna med
en sådan partsrepresentation för det allmänna. Andra frågor som kvarstod olösta
i propositionen gällde for­mema och handläggningsordningen för
varningsinstitutel och förarprovets utformning och användningsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har lagt stor vikt vid att ett allmänt ombud införs i körkorts­processen. I
sitt förslag i denna del behandlar utredningen också vamings-institutet och i
ett efterföljande avsnitt förarprovet. Jag återkommer till dessa frågor senare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller möjlighetema att öka snabbheten i körkortsprocessen anser
utredningen att införandet av ett allmänt ombud och länsrätternas nya
organisatoriska ställning kan skapa vissa fömtsättningar för en snab­bare
process men att handläggningstiderna i länsrätterna redan nu är så korta att
några störte tidsvinster inte kan göras. I fråga om möjligheterna till muntlig
förhandling har utredningen mött svårigheter att finna regler som bättre än de
nuvarande anger när en sådan förhandling bör äga mm. Visserligen förekommer
muntlig förhandling i varierande utsträckning men gemensamt synes enligt
utredningen vara att en begäran från körkortsha­varen om sådan förhandling
sällan eller aldrig avslås. För att öka benägen­heten hos en körkortshavare att
begära muntlig förhandling föreslås att i KKF införs regler som gör det möjligt
att flytta över körkortsmål från en länsrätt till en annan. F. n. gäller
nämligen att mål om varning eller återkal­lelse handläggs av länsrätten vid det
län där körkortstillståndet har medde­lats, dvs. som regel det län där
körkortshavaren var kyrkobokförd när körkortstillståndet söktes. Förslaget gör
det möjligt för körkortshavaren att få körkortsmålet handlagt vid länsrätten i
det län där han stadigvarande vistas. Vad slutligen gäller medverkan av
nämndemän är denna enligt utredningens mening värdefull vid den slutliga
handläggningen av alla mål som det ankommer på länsrätten att avgöra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
ansluter sig genomgående fill utredningens övervä­ganden om handläggningen av
körkortsmålen. De erinringar som har gjorts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gäller
huvudsakligen detaljer i förslagen. Några instanser tar dessutom upp vissa
andra frågor som främst syftar till förenklingar för dem som efter återkallelse
vill återfå sin förarbthörighet. Jag återkommer till detta i samband med mina
överväganden med anledning av de frågor som har aktualiserats av erfarenhelema
av den nya körkortslagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del instämmer Jag i huvudsak i utredningens överväganden och förslag när
det gäUer snabbare handläggning, muntlig förhandling, nämnde­mäns medverkan och
överflyttning av mål mellan länsrätter. Muntlig för­handling och medverkan av
nämndemän är givetvis av störst värde i de fall där domstolen beslutar om
återkaUelse och det inte är uppenbart att körkortet bör återkallas. Beslut om
vaming eller erinran bör däremot alltid kunna meddelas av ensamdomare. I sådana
fall är det inte heller lika angeläget att målet avgörs efter en muntlig
förhandling. Beträffande den närmare utformningen av de författningsändringar
som krävs villjag hänvi­sa till specialmotiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
av de frågor som utredningen har behandlat i denna del kräver utförligare
överväganden, nämligen införandet av ett allmänt ombud i körkortsprocessen,
varningsinstitutet samt förarprovets utformning och användningsområde i mål om
körkortsingripanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.5.2
Allmänt ombud&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om partsrepresentatioh för det aUmänna på olika områden av
förvaltningsprocessen har aktualiserats vid åtskiUiga tUlfällen och riksda­gen
(KU 1974:63) har uttalat att frågan är av stor betydelse och att det är av vikt
att den löses. I prop. lS'75/76; 155 diskuterades ett förslag av
trafikmålskommittén att en företrädare för det allmänna - allmänt ombud —
medverkar i körkortsprocessen. Ombudets uppgifter skulle främst vara att bevaka
de beslut som fattas och föra talan på det allmännas vägnar i högre instans.
Förslaget hade tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissinstansema. I
propositionen förordades att frågan om inrättandet av ett allmänt ombud i
körkortsmål och om lämplig organisatorisk lösning togs upp i det fortsatta
reformarbetet. Riksdagen (TU 1975/76:28, rskr 1975/76:390) uttalade i samband
med behandlingen av propositionen ånyo att starka skäl föreligger för att ett
allmänt ombud införs i körkortsmålen. Jag vill också erinra om att
länsdomstolskommittén (Kn 1977:01) i enlighet med sina direktiv överväger om
ett aUmänt ombud bör inrättas i de mål som handläggs av länsrätten. Frågan om
ett allmänt ombud i körkortsmå­len eller på andra områden som övervägs i
särskild ordning bör dock enligt direktiven inte tas upp av kommittén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Körkortsutredningen
föreslår att ett aUmänt ombud införs i körkorts­processen och att ombudet
organisatoriskt knyts till länsstyrelsen. Denna placering bedöms vara särskilt
lämplig sedan länsrätterna har bmtits ut ur länsstyrelseorganisationen.
Ombudets mest angelägna uppgift är enligt utredningen att verka för enhetlig
rättstillämpning i körkortsmålen. Detta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan
ske genom att ombudet åläggs all granska länsrätternas och kammar­rätternas
avgöranden och ges rätt all överklaga avgörandena lill högre instans. En annan
angelägen fråga är enligt utredningens mening atl tillgo­dose behovet av en
konlradiktorisk process, dvs. ett tvåpartsförhållande, i körkortsmålen. Genom
att ombudei får anhängiggöra målen i länsrätten och företräda det allmänna
under rättegången tillgodoses delta behov. Andra uppgifier för ombudet bör
enligt förslaget vara att verkställa ulred­ning i körkortsmålen, bl.a. utfärda
förelägganden om nytt förarprov för försumliga förare, och aU besluta om
varning i fall där anmärkningarna mot körkortshavaren inte är så grava att det
fortsaUa körkortsinnehavet bör prövas av länsrätten. Utredningen föreslår att
denna form av varning benämns erinran för att skilja den från sådan varning som
kan meddelas som alternativ lill återkallelse. Flera av de arbetsuppgifter som
således föreslås åvila ombudet fullgörs redan i nuläget av tjänstemän vid
länssty­relse och länsrätt. Den enda nya uppgiften i egentlig mening består i
att som part företräda det allmänna i körkortsprocessen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
utredningen bör lämpliga kandidater för uppdragelsom allmänt ombud kunna
rekryteras från den nuvarande länsstyrelseorganisationen. Uppgiften borde ligga
väl till t. ex. för erfarna länsstyrelsejurister, vilka tidigare har
tjänstgjort som föredragande i körkortsmålen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
anser allmänt att ell tvåpartssystem skulle innebära en väsentlig förbättring
av processen i körkortsmålen och förordar därför att ett allmänt ombud
inrättas. Endast en instans uttalar en viss tvekan och anser att
kostnadsfrågorna bör utredas ytterligare innan ell slutligt ställ­ningstagande
görs. Även några av de tillstyrkande instanserna efterlyser närmare
överväganden om kostnaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag om ombudels organisatoriska anknytning och hu­vudsakliga uppgifter
tillstyrks av de flesta remissinstanserna. Några anser dock att uppgiften som
allmänt ombud bör anförtros åklagarväsendet eller att en sådan anknytning i
vart fall borde granskas närmare. Andra ifråga­sätter om inte ombudet har
tilldelats alltför vittgående befogenheter när det gäller att verkställa
utredning, utfärda förelägganden och besluta om var­ning. Synpunkler av mera
detaljarlad karaktär förekommer också.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del vill Jag efter samråd med chefen för kommundepartementet och
statsrådet Petri anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avsaknaden
av ett tvåpartssystem har länge ansetts vara en betydande brist i
körkortsprocessen och denna brist har blivit än mer påtaglig efter den
delreform som genomfördes den I Januari 1978. Den tidigare KKK innehöll flera
schablonregler som visserligen garanterade en viss enhet­lighet vid den
praktiska rättstillämpningen. Flera av dessa regler var emel­lertid inte
förenliga med en av gmndtankama bakom reformen, nämligen att öka möjligheterna
till en mer individualiserad och nyanserad bedöm­ning i körkortsärendena. De
återfinns därför inte i den nuvarande lagstift­ningen. Mot denna bakgmnd
diskuterades i prop. 1976/77:113 t.o.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lämpligheten
av atl över huvud tagel införa de nya riktlinjerna innan frågan om ett
tvåpartssystem hade fått sin slutliga lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är alltså angelägenheten av att skapa en ordning som bättre än den nuvarande
främjar en enhetlig rättstillämpning som främst talar för ett tvåpartssystem i
körkortsmålen. Etl sådanl syslem är ocksä naturligt med tanke på
regeringsrättens ställning som prejudikalinstans. Jag vill också betona värdel
i sig av den förstärkning av rättegången som en konlradik­torisk process
innebär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
praktiska skäl talar för att ett aUmänt ombud införs. På ombudet bör nämligen -
såsom utredningen har föreslagit - med fördel kunna läggas flera av de
uppgifter som ingår i utredningsförfarandet om körkorts­havarens lämplighet som
förare. Det är åtgärder som enligt 33 § KKF vidtas av länsstyrelsen och som
behövs för atl man skall få Ullräckligt underlag för att avgöra om en
omprövningsanmälan lill länsrätten bör göras eller inte. Läggs dessa uppgifter
på ett allmänt ombud, som skall företräda del allmänna vid handläggningen inför
förvaltningsdomstolarna, bör detta medföra en rationellare handläggning av
körkortsärendena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar således uppfattningen att införandel av ett allmänt ombud är en angelägen
reform. Ombudet bör anhängiggöra körkortsmälen i länsrätten genom en ansökan
och föra det allmännas talan inför domstolarna. Ansök­ningen bör innehålla ett
yrkande om att ett körkortsingripande vidtas och de grunder som åberopas till
stöd för yrkandet med angivande av lagmm i KKL. Bedömer ombudet att en varning
är en tillräcklig ålgärd bör ombu­det upplysa om delta i ansökningen. Ombudei
bör också granska och vid behov kunna överklaga domstolarnas avgöranden. Till
ombudet bör dess­utom överföras de utredningsskyldigheter som länsstyrelsen har
i dag enligt 33 § KKF. Del innebär att omibudel bör få rätl all inhämta
uppgifter från andra myndigheter som kan lämna upplysningar av betydelse för
körkortshavarens personliga lämplighet som förare. Ombudet bör också kunna
förelägga körkortshavaren atl komma in med läkarintyg eller bevis om godkänt
förarprov. Har ombudet inte dessa utredningsbefogenheter kan ansökningen till
länsrätten komina att gmndas på etl bristfälligt under­lag eller t. o. m. komma
att göras i fall där del inte borde ha skett. För att i möjligaste mån undvika
sådana olä:genheler - både för körkortshavaren och för domstolen - bör således
ombudet ha samma utredningsbefogen­heter som länsstyrelsen har i dag. Som Jag
nyss har antytt bör detta också underlätta en rationell handläggning av körkortsärendena
bl.a. genom att ombudet från böijan blir väl insatt i sina ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tillstyrker också utredningens förslag att ombudet bör kunna medde­la
körkortshavaren en erinran i vissa av de fall som efler ulredning inte
föranleder någon anmälan till länsrätten. Jag återkommer till delta senare när
Jag behandlar varningsinstitutet. Redan nu villjag emellertid framhålla att en
sådan erinran inte skall medföra några rättsverkningar eller få någon
självständig betydelse vid en senare prövning i domstol. Den bör ses som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;etl
komplement lill den informaiion till körkorlshavaren som Jag lidigare har
antytt när Jag behandlade frågan om ett pricksystem och som Jag närmare kommer
att beröra i mina överväganden om registreringsfrå­gorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har också övervägt att låta ombudei få besluta om varning i sådana fall där det
enligt stadgad praxis är klart att det inte kan bli fråga om återkallelse. Att
nu ge ombudet denna befogenhet inger emellertid vissa betänkligheter. Bl. a.
har Just avsaknaden av etl allmänt ombud bidragit lill att göra praxis ojämn.
Det är därför ännu inte möjligt att ange i vilka fall det är uppenbart atl
endast en varning bör komma i fråga. Erfarenheterna av den nya lagstiftningen
får utvisa om det är lämpligt att i framtiden ge ombudet större befogenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
prop. 1975/76: 155 antyddes möjligheten av att knyta funktionen som allmänt
ombud till åklagarväsendet. Utredningen och den övervägande delen av
remissinstanserna, bland dem riksåklagaren, avvisar denna tanke och förordar i
stället att ombudet placeras på vederbörande länsstyrelse. Jag delar denna
uppfattning. Länsslyrelsen har en lämplig organisalion för ändamålet och en
personal som är väl förtrogen med körkortslagsliftningen och processen i
förvaltningsdomstolarna. Dessutom bör som Jag nyss har anfört ombudet fullgöra
vissa uppgifter som redan i dag åvilar länsstyrel­sens personal. En annan
omständighet av betydelse för mitt ställningsta­gande är givetvis att
länsrätterna numera har en i förhållande till länsstyrel­serna helt
självständig ställning. Därmed blir ombudet även med den av mig förordade
organisatoriska anknytningen fristående från länsrätterna. Även praktiska skäl
talar för denna lösning. Bl. a. har länsstyrelserna tillgång till
körkortsregistret genom terminaler. Jag förordar således all elt allmänt ombud
förordnas i varje län. I vart fall på de störte länsslyrelserna kan det behövas
mer än ett allmänt ombud. Som ombud bör förordnas en tjänsteman hos
länsstyrelsen, företrädesvis med juridisk utbildning. Enligt min bedömning
behöver inte ytterligare personalresurser tillföras länssty­relserna för denna
reform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reformen
bör genomföras den 1 januari 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.5.3
Varningsinstitutet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
prop. 1975/76: 155 redovisades den kritik som hade riklats mol del då gällande
systemet för varning. Kritiken gällde dels att varningen sattes in på ett
alltför sent stadium, dels att den inte var utformad så atl den alllid
uppfattades som en allvarlig reaktion. I proposifionen förordades därför alt
vamingen skulle kunna meddelas inte bara först när en återkallelsesitua-tion i
princip föreligger utan även när omständigheterna är sådana all frågan om
återkallelse kunde komma att tas upp vid en förnyad anmärk­ning mot
körkortshavaren. Vidare föreslogs att fullföljdsförbudet mot be­slut om varning
upphävdes. Därmed skulle framhävas att varningen är en verklig reaktion. Hur en
ytterligare effekfivisering av varningsinstitutel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skulle
ske med utgångspunkt i de förordade bestämmelserna uppdrogs åt
körkortsulredningen atl överväga. Stor vikt lades vid att formerna och
handläggningsordningen för varningen reformerades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
hade inte någon erinran mot vad som anfördes i propositio­nen om
varningsinstitutet och genom KKL infördes den nya formen av varning, s. k.
självständig varning. Däremot behölls fullföljdsförbudet i avvaktan på
resultatet av körkortsulredningens arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen
föreslår nu att det allmänna ombudei får besluta om själv­ständig varning.
Därmed skulle enligt utredningen ombudet till länsrätten behöva anmäla bara
sådana ärenden där en återkallelsegmnd finns. För atl skilja den självständiga
varningen från den varning som förutsätter en återkallelsegrund föreslår
utredningen att den självständiga varningen kal­las erinran. Denna skall enligt
uiredningen inte anses medföra någon självständig rättsverkan och inte heller
innebära någon särskild belastning för körkortshavaren. Utredningen anser
därför att det inte är motiverat att ge körkorlshavaren besvärsrätt mot ett
sådant beslut. Skulle domstolen anse att ombudets omprövningsanmälan bör
föranleda endast en erinran, bör enligt utredningen domstolen vara oförhindrad
att meddela körkorts­havaren en sådan. Mot ett sådant beslut anser utredningen
att ombudet bör få föra talan i högre rätt med yrkande om strängare
körkortsåtgärd. Slutli­gen föreslår utredningen att fullföljdsförbudet nu
upphävs mot beslut om vaming av den typ som meddelas som ett alternativ till
återkallelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen
tillstyrks av de flesta remissinstanser som har yttrat sig i denna del. Några
anser dock att även körkortshavaren bör få kunna överklaga ett beslut om
erinran. Från något håll påpekas också att uppdel­ningen på en överklagbar och
en icke överklagbar varning kan innebära en onödig komplikation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del vUl Jag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
har framgått tidigare är det angeläget att formerna och handlägg­ningsordningen
för varningen reformeras så att varningsinstitutet blir ef­fektivare. Jag vill
särskill betona det förebyggande syftet. För detta ända­mål är det vikfigt att
man tar till vara de möjligheter som finns att på lämpligt sätt informera
körkortshavaren om allvaret i en anmärkning. Genom den självständiga varningen
har varningsinstitutet gjorts effektiva­re. Enligt min mening är emellertid
ytlerligare förbättringar möjliga, såväl när det gäller att effektivisera som
att förenkla formerna och handlägg­ningsordningen för varningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
försl gäller särskiljandet av de nuvarande båda formerna av varning instämmer
Jag i utredningens förslag att den självständiga varningen bör benämnas
erinran. Skillnaden mellan de båda reaktionerna bör emellertid framgå tydligare
också när det gäller fömtsättningarna för att meddela dem. En erinran är —
liksom den nuvarande självständiga varningen — till sin innebörd endast ett
påpekande till körkortshavaren om vad trafiksäker­heten kräver. En erinran kan
givetvis inte komma i fråga vid sådana&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt; .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;trafikbrott
där återkallelse i princip är obligatorisk, dvs. grov vårdslöshet i trafik,
trafiknykterhetsbrott och vissa fall av smilning. Den skall inte heller komma i
fråga vid andra anmärkningar som är av så allvariig beskaffenhet att en
återkallelsesituation föreligger. I detta sammanhang vill Jag något
uppmärksamma broUen mot gmndläggande Irafiksäkerhetsregler som be­handlades i
prop. 1975/76: 155, t. ex. körning mot rö« ljus. Jag återkommer till denna
fråga i samband med mina överväganden om återkallelsegrun­derna men vill redan
nu nämna att frågan om återkallelse på grund av dessa brott har vållat vissa
svårigheter vid den praktiska tillämpningen. Proble­met är om varje sådant
brott skall anses återkallelsegrundande, oavsett trafikfaran i det enskilda
fallet. Som jag kommer att utveckla närmare i det följande anser Jag aU den
konkreta trafikfaran bör tillmätas betydelse och att en erinran bör få kunna
meddelas om förseelsen t. ex. med hänsyn till den ringa konkreta trafikfaran
bedöms som lindrig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
innebär mina ställningstaganden att en erinran skall kunna meddelas när det har
riktats anmärkningar mot körkortshavaren som inte är ålerkallelsegmndande men
ändå är av sådan beskaffenhet atl de utgör särskild anledning att påminna om de
krav som ställs på en körkortshavare. Beslut om erinran skall inte antecknas i
körkortsregistret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varningen
bör kunna användas endast som eU alternativ till återkallel­sen och ses som en
mer påtaglig reaktion än en erinran. Jag vill här hänvisa till vad som framhöUs
i prop. 1975/76: 155, s. 106, nämligen atl det bör fordras starka skäl för att
under loppet av ett par år meddela en person två på varandra följande
varningar. Beslut om varning skall liksom i dag antecknas i körkortsregistret.
I mina överväganden om återkallelsegmn­derna återkommer Jag till
varningsinstitutel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inrättandet
av etl allmänt ombud skapar fömtsättningar för atl ytterliga­re förenkla och
effektivisera institutet erinran. Det kan ske genom att ombudet - såsom
uiredningen har föreslagit - får befogenhet att meddela körkortshavaren en
erinran. Reaktionen kan komma snabbt efter förseel­sen, eftersom något
domstolsförfarande inte krävs. Inte heller behövs normalt någon närmare
personutredning. Det bör stå ombudei fritt att utforma erinringen på lämpligt
saft, beroende bl. a. på anmärkningens art. Det väsentliga är all
körkortshavaren snabbt får klart för sig det allvarliga i situationen och vad
som kan hända vid en förnyad anmärkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med den innebörd och
utformning av institutet erinran som jag nu har förordat anserjag aft en
erinran inte skall antecknas i körkortsregistret. I likhet med utredningen
anserjag vidare att någon besvärsrätt för körkorts­havaren inte är befogad. En
process i domstol enbart i frågan om en erinran bör meddelas eller inte
anserjag vara orimlig ur processekonomisk synpunkt. Däremot bör den domstol som
handlägger ett mål om körkorts­återkallelse vara oförhindrad att meddela
körkortshavaren en erinran om den anser att återkallelsenivån inte är uppnådd
men att anmärkningarna ändå är av så allvariig art att körkortshavaren bör ha
en särskild påminnel-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;se
om sina åligganden. Inte heller i ett sådanl fall är del befogat att ge
körkortshavaren besvärsräit. Däremot måste ombudei, som ju har yrkat etl
strängare körkortsingripande, kunna föra en sådan talan även i högre rätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varningen
bör liksom hittills kunna meddelas endast av domstol. Del nuvarande
fullföljdsförbudet mot varningen bör upphävas i enlighel med riksdagens
tidigare beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mina
förslag förutsätter ändringar i 16 och 22 §§ KKL. Belräffande den närmare
utformningen av dessa hänvisar jag till mina överväganden om återkallelsegmnderna
och till specialmotiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.5.4
Nytt förarprov&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
33 § KKF kan länsstyrelsen i vissa fall förelägga en körkortsha­vare att
inkomma med ell bevis om godkänt förarprov. Föreläggandet utgör ett led i den
utredning om förarens lämplighet som länsstyrelsen måste göra innan ett
omprövningsmål anmäls till länsrätten. Samma ulred-ningsbefogenhet har enligt
39 § andra stycket KKL domstolen när den handlägger körkortsmålei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
körkortet återkallats skall ett nytt godkänt förarprov avläggas innan förarbehörigheten
kan återfås. Från denna huvudregel görs i 42 § KKF undantag för vissa fall där
spänrtiden har varat i högsl sex månader. Föreligger särskilda skäl får dock
domstolen i beslutet om återkallelse föreskriva att ett förarprov ändå skall
avläggas. I 43 § KKF finns elt motsvarande undantag från kravel på nytt
förarprov efter återkallelse på grund av medicinska hinder. Enligt denna
bestämmelse återfår föraren det återkallade körkortet - sedan hindret har
upphört - ulan nytt förarprov, om ansökan om detta görs inom ett år från
återkallelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
prop. 1975/76: 155 förordades att man i större utsträckning än f.n. utnyttjade
möjligheten att i tveksamma fall låta föraren avlägga ett nytt förarprov och
att man undersökte hur etl för detta ändamål lämpligl förarprov borde vara
utformat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
utredningen anser att de möjligheter som i dag finns att förordna om ett nytt
förarprov bör utnyttjas i störte utsträckning. Däremot har utredningen inte
funnit del meningsfullt att ge ett sådant förarprov en annan utformning än det
har i dag. Föreläggandena bör liksom f. n. anting­en avse ett fullständigt
förarprov eller begränsas till den praktiska eller teoretiska delen. Ett
förfarande som har utbildats i praxis med remisser från körkortsmyndigheterna
till trafikinspektörerna, som låter körkortsha­varen genomgå ett frivilligt
prov, anser utredningen både onödigt och olämpligt. Enligt utredningen bör
sådana remisser förekomma endast i undantagsfall. 1 fråga om formerna för
förelägganden enligt 33 § KKF föreslår utredningen - som tidigare har framgått
- att det allmänna ombu­det - men även länsstyrelsen - anförtros uppgiften att
utfärda sådana förelägganden som ett led i omprövningsförfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna instämmer allmänt i utredningens
överväganden. Några anser dock att förfarandet med förarprovsremisser fyller en
så viktig funktion att del bör finnas kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del ansluter Jag mig också till utredningens
överväganden. Föreläggandel om ell nylt godkänt förarprov bör således även i
fortsätt­ningen användas som ell led i utredningsförfarandel och inte som en
reaktion vid sidan av återkallelse, varning och erinran. Föreläggandet bör få
meddelas av ombudei. Någol skäl för att låla även länsstyrelsen ha denna
utredningsbefogenhel finns inte längre. Ell föreläggande som har meddelals av
ombudei bör inte kunna komma under domstols prövning annat än i samband med atl
domstolen prövar frågan om återkallelse på grund av atl föreläggandet inte har
följts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller förarprovsremisserna anserjag atl någol
formellt hinder mot dessa inte bör ställas upp. Remissen bör emellertid
användas med viss varsamhet och endasl i fall där den framstår som etl klart
bättre alternativ än etl omedelbart formellt föreläggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad slutligen gäller nytt godkänt förarprov som
förutsättning för att återfå förarbehörigheten kommer Jag i samband med alt jag
behandlar de frågor som har aktualiserats av erfarenheterna av den nya
lagstiftningen att närmare la upp denna fråga. Mina överväganden i den delen
berör dock inte handläggningen av föreläggandet och provets utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.6 Utländska körkort&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.6.1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Internationella överenskommelser om bl.a. körkort finns i
den år 1949 undertecknade konventionen rörande vägtrafik (Genévekonvenlionen),
till vilken Sverige har anslutit sig. Denna konvention avses bli ersatt av den
år 1968 inom FN:s ram träffade överenskommelsen angående vägtrafik
(Wienkonvention I). Genom konventionerna har de fördragsslutande sta­terna
förbundit sig atl godta körkort som har utfärdats i annan fördragsslu­tande
stal. Konventionerna anger dock bara vissa minimiåtaganden. Vid sidan av de
nämnda konventionerna finns vissa bilaterala överenskom­melser mellan Sverige
och annat land. Av dessa är de överenskommelser som ingicks år 1956 mellan de
nordiska ländema av särskilt intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den svenska lagstiftningen är utformad med beaktande av de
nämnda överenskommelserna. GenereUa bestämmelser finns i kungörelsen (1962:277)
om godkännande av vissa utländska körkort (ändrad senast 1977:726). För de
nordiska förhåUandena gäller dessulom kungörelsen (1956: 522) med vissa
bestämmelser i anledning av överenskommelser mel­lan Sverige saml Danmark,
Finland och Norge angående ömsesidigt god­kännande av körkort saml av
registrering av motorfordon, m. m. (ändrad senast 1977:727). Av inlresse i
detta sammanhang är också de möjligheter till utbyte av utländskt körkort mol
svenskt som finns enligt kungörelsen &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    Riksdagen 1979180. I saml. Nr 178&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(1962:
262) om rätt för person, som i främmande stal äger framföra motor­fordon, atl
erhålla körkort ulan all undergå förarprov (ulbyteskungörel-sen).
Bestämmelserna har sin gmnd i 1956 års överenskommelser mellan de nordiska
länderna men har utsträckts till atl gälla alla innehavare av utländska
körkort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
regelsystemet om utländska körkort har riktats kritik. Man har ansett alt
reglerna är svåröverskådliga och krångliga. Till viss del strider de också mot
varandra. Detta har lett lill svårigheter vid tillämpningen. En allmän översyn
av regelsystemet har därför ansetts vara nödvändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Körkortsutredningen
har gjon en sådan översyn och föreslår sakliga ändringar som enligt utredningen
bör underlätta tillämpningen av reglema. För att ytterligare förenkla
regelsystemet föreslår utredningen vidare att de olika bestämmelserna om
utländska körkort förs samman till en gemensam författning. Utredningen tar
också upp frågan om Sverige som första land kan genomföra det förslag om
nordiska körkorts giltighet som behandlades i prop. 1975/76: 155 och som har
förordats av Nordiska rådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
32§ KKL har regeringen bemyndigats att meddela föreskrifter om utländska
körkorts giltighet i landet. Den följande redovisningen sker därför endasl
informationsvis. Jiig avser att senare återkomma till rege­ringen med förslag
om bestämmelsernas närmare innehåll och utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag har antytt gäller delvis oUka regler i Sverige om utländska körkort
beroende på om körkortet har utfärdats i etl icke-nordiskt land eller i ett
nordiskt. Jag har därför funnit det lämpligt att dela upp framställ­ningen i
två avsniti.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.6.2
Icke-nordiska körkort&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
de tidigare nämnda konventionerna har de fördragsslutande staterna förbundit
sig atl underlätta internationell trafik bl.a. genom att godta körkort som har
utfärdats i annan fördragsslulande stat. Enligt Genévekonvenlionen behöver
åtagandet dock inte avse utiändskl körkort som innehas av den som under mer än
ett år oavbmtet har befunnit sig inom landet. I Wienkonventionen finns inte
någon på detla säll bestämd tidsgräns. I stället görs den inskränkningen att
avlalsslutande stater inte behöver godkänna det utländska körkortet om
körkortshavaren vid tiden för utfärdandel eller därefter har sitt normala
hemvist i annan stat än den som har utfärdat körkortet. Godkännandet behöver
alltså gälla bara vid tillfälliga besök. I ett annat avseende anger emellertid
Wienkonventionen en tidsgräns. Avlalsslutande stat Får nämligen vägra att anse
etl utländskt fordon vara i internationell trafik om fordonet har varit kvar i
landet i mer än ett år utan sådant väsentligt avbrott vars längd kan beslämmas
av staten. Konventionerna innehåller också bestämmelser om körkortsingri­panden
mot innehavare av utländska körkort. Från deras tillämpningsom­råde undantas
bl. a. den yrkesmässiga trafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den svenska lagstiftningen har de i konventionerna angivna lättnaderna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utsträckts
till att gälla alla innehavare av utländska körkort. Något krav på att
körkortet skall vara utfärdat i en fördragsslutande stat finns således inte.
Vidare godtas körkortet även om körkortshavaren har stadigt hemvist i Sverige.
Vistelsen här får dock inte under de tre sist förflutna åren ha varat i mera än
två år. Körkortet gäller inte yrkesförare om fordonet är registrerat i Sverige.
Har körkortshavaren tagit stadigt hemvist i Sverige ger utbyteskungörelsen
möjlighet att få det utländska körkortet utbytt mot ett svenskt utan något
föregående förarprov. Prövning av den personliga och medicinska lämpligheten
sker dock. För ett sådant utbyte krävs att körkortshavaren under de senaste tolv
månaderna i betydande omfattning har kört motorfordon i Sverige. Detta skall
styrkas genom intyg av polis­myndighet eller av två trovärdiga personer. Vid
utbytet filldelas sökanden ett svenskt körkort som svarar mol förarbehörigheten
i det utländska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som Jag tidigare nämnde
har kritik riktats mot denna lagstiftning. Det anses att den är svåröverskådlig
och att reglerna är invecklade och i några delar motstridiga. Mera i detalj har
kritiken avsett främst utbyteskungörel­sen. Bl. a. har pekats på att kravet på
tolv månaders körning är en i och för sig trafikfarlig bestämmelse som kan
sägas innefatta en legaliserad form av okontrollerad övningskörning.
Bestämmelsen bör också jämföras med den tvååriga godkännandefristen. Även
intygsförfarandet har kritiserats. Del anses inte fylla någon funktion, särskiU
som nästan alla intyg utfärdas av personer som inte är kända för
körkortsmyndigheten. Intygen utfärdas endast i undantagsfall av polismyndighet.
Andra frågor som har tagits upp gäller svårigheten att avgöra om elt utländskt
körkort är äkta och vilken svensk körkortsklass det utbytta körkortet skall
anses motsvara. Åven tolkningen av vistelsebegreppet möter svårigheter vid den
praktiska tUl-lämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom det väsentliga
syftet med reglema om godkännande av ut­ländska körkort är att underlätta för
personer med sådana körkort att under semesterperioder och andra mer
tillfälliga besök i Sverige köra motorfordon här anser utredningen atl den
nuvarande tvåårsfristen bör sänkas till etl år. Det utländska körkortet
föreslås därför inte gälla om innehavaren under de senaste två åren har vistats
här i mer än ett år. Vid mera stadigvarande vistelse i Sverige bör körkortet i
stället bytas ut enligt ulbyteskungörelsen eller körkortshavaren skaffa sig etl
svenskt körkort efter förarprov i vanlig ordning. För all underlätta tolkningen
av vistelse-begreppet föreslår utredningen en särskild regel om att bortovaro
från Sverige vid semester av normal längd eller liknande inte skall räknas som
avbrott i vistelsen. I fråga om utbytesförfarandet anser utredningen aU kraven
på körvana i Sverige och intyg om detta kan slopas. Däremot bör utbytet inte ge
högre körkortsklass än B och alltså inte behörighet att köra t.ex. i
yrkesmässig trafik. Enligt uiredningen underiättar förslaget för invandrare att
få sitt utländska körkort utbytt mot det vanliga svenska B-körkortet. För att
erhålla de högre behörigheterna anser utredningen det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bl.a.
från trafiksäkerheissynpunkl inte vara orimligt att kräva förarprov. Därmed skulle
man också undvika de särskilda problemen med &amp;quot;översätt­ning&amp;quot; av
utländska körkortsklasser lill svenska. För att ytterligare förenk­la den
praktiska tillämpningen föreslår utredningen atl det uttryckligen anges att del
utländska körkortet skall kunna företes för att kunna godkän­nas eller bytas ut
och att ansökningen om utbyte skall kunna avvisas om del finns anledning anta
att körkortet inte är äkta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag tUlstyrks i huvudsak av remissinstanserna. Invänd­ningarna rör främst
att svårigheten med tolkningen av vistelsebegreppet alltjämt kvarstår med
utredningens förslag. Länsstyrelsen i Malmöhus län ställer sig tveksam till
förslaget atl det för godkännande eller utbyte av utiändskl körkort alltid
skall krävas att föraren skall kunna förete körkor­tet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del finner Jag utredningens förslag i huvudsak väl avvägda och ägnade att
väsentligt underiätla tillämpningen av det förhållandevis kom­plicerade
regelsystemet. Endast i två frågor har Jag en uppfattning som avviker från
utredningens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
första frågan gäller bestämningen av vistelsebegreppet. Såsom har påtalats av
några remissinstanser lämnar även utredningens förslag utrym­me för olika
tolkningar av vad som skall förstås med vistelse och stadigt hemvist i Sverige.
Enligt min mening bör dessa begrepp få en mer bestämd innebörd i författningen.
Ett sätl - som bl. a. statens invandrarverk har angett och som Jag även för
egen del vill förorda - är att anknyta till reglerna om folkbokföringen. Mina
överväganden vUar därvid på gmnd­tanken att ett utbyte av ett utländskt körkort
mot ett svenskt bör tillåtas . bara under fömtsättning att körkortshavaren har
sådan anknytning till Sverige atl han har låtit kyrkoskriva sig här. För ett
utbyte bör alltså krävas att körkortshavaren är kyrkobokförd i Sverige. I
konsekvens här­med bör vidare övervägas att låla godkännandefristen börja löpa
från och med den dag då körkortshavaren är kyrkobokförd i Sverige. Ett sådant
system innebär visserligen att en innehavare av ett utländskt körkort som
vistas i Sverige utan att låta kyrli:oskriva sig här kan åberopa sitt körkort
utan någon tidsbegränsning. I den mån detta kan anses vara en nackdel av
betydelse måste den emellertid uppvägas av att man får ett enkelt och enhetligt
system som inte skapar svårigheter och ojämnheter vid den praktiska
tillämpningen. Man får cn fast utgångspunkt för att beräkna tiden för
körkortets giltighet och slipper invecklade regler om hur avbrott i vistelsen
här skall bedömas. Anknytningen tiU folkbokföringen framstår också som naturlig
med tanke på den reform i fråga om de nordiska körkortens gUtighet som Jag
strax kommer till. Beträffande dessa körkort är nämligen avsikten att låta
kyrkobokföringen bestämma var körkortsha­varen skall anses vara bosatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
andra frågan där Jag frångår utredningens förslag gäller kravet att
körkortshavaren alltid måste förete det utländska körkortet för att det skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kunna
godkännas eller bytas ul. En sådan regel skulle visseriigen kunna medverka till
alt lösa de problem som finns i dag med dem som sannings-löst påstår sig ha elt
gällande utländskt körkort. Som påpekats av länssly­relsen i Malmöhus län
drabbar emellertid en sådan beslämmelse även den som har behörigheten men som
av olika skäl inte har själva handlingen tillgänglig. Konsekvensen skulle bli
alt vederbörande kan dömas för olov­lig körning. Enligt min mening bör del i
sådana situationer fortfarande finnas en möjlighet för körkortshavaren all på
annat sätt styrka sin förarbe­hörighet, exempelvis genom utdrag ur del utländska
körkortsregislrel eller liknande. Detta innebär å andra sidan inte att man
skall ge upp del princi­piella kravet på att även innehavare av utländska
körkort skall medföra körkortet vid färd och kunna visa upp detta. I detla
avseende bör del gälla samma regler som för innehavare av svenska körkort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller utredningens förslag all begränsa ulbytesförmånen lill
körkortsklasserna A och B vill Jag - utöver de skäl som uiredningen har anfört
— framhålla all förslagel på ell säll innebär en anpassning lill den ordning
som avsågs gälla när utbyteskungörelsen beslutades. Kungörelsen medger nämligen
utbyte av körkort, inte av irafikkort. Efter reformen med de differentierade
körkorten, som Ju också sedermera har lett till all trafikkorten har kunnat avskaffas,
har därför kungörelsens tillämpnings­område kommit att utvidgas. Den som har
ett utländskt körkort med högre behörighet än B kan nämligen få detla körkort
utbytt mol etl svenskt med motsvarande behörighet. Därmed kan alltså utbytet ge
körkortshavaren samma behörighet som trafikkorlel gav tidigare. Om den
begränsning som utredningen förordar införs, kan dessutom samma krav ställas på
alla som vill ha ett körkort med behörigheterna C eller D. Som exempel kan Jag
nämna att man i dag kräver atl den som innehar ett körkort med de högre
behörigheterna skall kunna läsa och skriva svenska. Della krav har hittills
inte kunnat ställas på den som byter siU utländska körkort mot ett svenskt men
väl på den invandrare som efter körkortsprövning på ordinärt sätt tar ett
svenskt körkort för lastbil och/eller buss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har föreslagit alt trafiksäkerhetsverkel skall kunna medge undantag från
bestämmelserna om utländska körkort. Uiredningen tänker på vissa fall där en
strikt tillämpning av reglerna skulle leda lill stötande resultat. Jag biträder
detta förslag. Som ett ytterligare exempel på etl sådant dispensfall vill Jag
nämna flyktingar som är bosatta i Sverige och som inte kan få sitt lands
medverkan lill att förlänga giltighetstiden för det utländska körkortet. 1
vissa fall bör ett sådant utländskt körkort kunna bytas ut mot ett svenskt
trots atl giltighetstiden för det utländska körkortet har gått ut. Statens
invandrarverk har i en särskild framslällning till rege­ringen tagit upp denna
problematik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.6.3
Nordiska körkort&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
1956 års kungörelse, som bygger på de bilaterala överenskom­melser som ingicks
samma år, har innehavaren av ett i Danmark, Finland&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eller
Norge utfärdat och där gällande körkort rätt atl under tillfälligt uppe­håll om
högst ett år i Sverige köra motorfordon av det slag som körkoriei berättigar
till i utfärdandelandet. Är del fråga om yrkesmässig trafik måste dock fordonet
vara registrerat i något annat land än Sverige. Körkortet gäller inte om
körkortshavaren lar stadigt hemvist i Sverige. I övrigt gäller i huvudsak samma
regler för godkännande och utbyte av nordiskt körkort som för icke-nordiskt
körkort. För utbyte av etl nordiskt körkort mol ell svenskt krävs dock inte
någon körvana i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Godkännandefrislen
för etl nordiskt körkort är alltså bara elt år medan som Jag tidigare har nämnt
motsvarande frist för andra utländska körkort är två år. Dessutom upphör ett
nordiskt körkort att gälla i Sverige så snart innehavaren tar stadigt hemvist
här. Dessa skillnader, som ter sig omoti­verade, har lett till all man i praxis
har ansett sig böra tillämpa de generella bestämmelserna om utländskt körkorts
giltighetstid även på nordiska kör­kort. På så sätt har man undvikit att
godkännandefrislen för nordiska körkort har blivit kortare än för andra
utländska körkort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Körkortsutredningen
föreslår atl reglerna om nordiska körkort får i huvudsak det innehåll som
utredningen har föreslagit i fråga om icke­nordiska körkort. Utbyte av noidiskt
körkort mot ett svenskt bör dock enligt utredningen kunna gälla även högre
körkortsklass än B.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
prop. 1975/76: 155 förordades atl Sverige genomför den av Nordiska rådet
rekommenderade ordningen alt nordiskt körkort skall bli giltigt i annat
nordiskt land även sedan körkortshavaren har fasl bosalt sig i della land.
Vissa tillämpningsfrägor som kan komma upp i sammanhanget har behandlats av
Nordisk kommitté för väglrafiklagstiftning (NKV) i rappor­ten Körkort i Norden
(nr 6 i Nordiska Irafiksäkerhelsrådets rapportserie). I propositionen biträddes
de principlösningar som lades fram av NKV. Riksdagen hade ingen erinran mot
propositionen i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Körkortsutredningen
förordar att Sverige som första land genomför förslagel. I fråga om de olika
lillämpningsfrågorna ansluter sig utredningen i huvudsak tili NKV: s
principförslag. Enligt utredningen bör sammanfatt­ningsvis sålunda följande
gälla. Fasl bosättning i Sverige skall anses före­ligga när körkorlshavaren är
kyrkobokförd här. Det utländska körkortet gäller i enlighet med sitt innehåll,
bl.a. vad avser giltighetstiden, och ger samma förarbehörighet som i
ulfärdandelandet. Frågor om körkortsingri­panden prövas i regel enligt svensk
lagstiftning. Detsamma gäller vid förnyelse av körkortet. Dessutoni bör det
finnas kvar en möjlighel all få det utländska körkortet utbytt mot elt svenskt
utan alt genomgå förarprov. Någol krav på lakar- eller lämplighelsundersökning
bör dock inte ställas upp. Körkortshavaren registreras i det centrala
körkortsregislrel i sam­band med kyrkoskrivningen här och anmärkningar som
därefter riktas mot körkortshavaren registreras på samma sätt som för
innehavare av svenska körkort. Det bör påpekas att förarbehörigheten i
yrkesmässig trafik är undantagen från de föreslagna reformerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eu
genomförande av förslaget förutsätter atl 1956 års bilaterala överens­kommelser
sägs upp såviti avser körkortsfrågorna och ersätts av nya överenskommelser.
Dessa bör avse bl.a. rättsverkningarna i övriga nor­diska länder av svenska
beslut om återkallelse av nordiskt körkort och räUen för svenska
körkortsmyndigheter atl ta del av de anmärkningar mot körkortshavaren som har
registrerats i det tand som har utfärdat körkortet. I avvaktan på att sådana
överenskommelser kan träffas föreslår utredning­en atl de nuvarande reglerna om
nordiska körkort - med de ändringar som utredningen har föreslagit — förs
samman i en gemensam författning om utländska körkort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
instämmer allmänt i utredningens överväganden. När del gäller NKV: s förslag
pekar visserligen instanserna på flera frågor som kan ge upphov till problem
vid den praktiska tillämpningen. Ingen av frågorna är emellertid av sådan vikt
att instanserna avstyrker att Sverige som första land genomför förslaget i
enlighet med de principer som utred­ningen har redovisat. Beträffande
utredningens ställningstaganden mera i detalj är remissopinionen något
splittrad endasl vad gäller frågan om körkortets giltighetstid. Några instanser
anser nämligen all de svenska bestämmelserna om utbyte av körkortet vart tionde
år bör gälla även ett annat nordiskt körkort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del vill Jag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
NKV har framhållit är givetvis ett samtidigt genomförande av förslaget i
Danmark, Finland, Norge och Sverige en klar fördel. Den tid som nu har förflutU
sedan förslaget lades fram tyder emellertid på att en sådan samordning inte kan
leda till ett resultat inom en nära framtid. Med hänsyn härtill och då
utredningen har visat atl del numera är möjligt för Sverige all genomföra
förslaget anserjag att vi nu bör ta detta steg. Härvid bör de principer som NKV
och körkortsutredningen har lagl fram vara vägledande. Del kan emellertid i ett
inledningsskede visa sig lämpligt alt i vissa avseenden göra avsteg från
förslaget i syfte all få övergången så mjuk som möjligt. Huvudprincipen om att
Sverige skall godta de nordiska kör­korten får dock inte frångås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
avser atl snarasi ta initiativ till att 1956 års överenskommelser ses över. Mol
bakgrund av det fylliga utredningsmaterial som finns i frågan bör deUa kunna
ske relativt snabbt. Samtidigt bör de speciella problem som i
detaljanmärkningar kommil fram under remissbehandlingen kunna lösas. Det bör
därför vara möjligt att redan nu ange en riktpunkt för ikraftträdan­det. Som
Jag återkommer till i det avslutande avsnittet bör denna riktpunkt vara den
Ijanuari 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
avvaktan på ikraftträdandet bör de nordiska körkorten omfattas av de ändringar
som Jag har föreslagit beträffande övriga utländska körkort med undantag för
begränsningen av utbytesförmånen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80: 178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.7
Registreringsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.7.1
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det centrala körkortsregislrel (CKR) registreras innehavare av svenska körkort
och iraktorkort och personer för vUka spärrtid löper. Uppgifterna i registret
är i huvudsak av tre slag, nämligen idenUtetsuppgifter, körkorts-uppgifter och
belastningsuppgifler. Körkortsuppgiflerna består bl.a. av beslut om
körkortstillstånd, körkortsklass, varning, omhändertagande och återkallelse.
Belaslningsuppgifterna avser brott och andra anmärkningar. CKR förs av
irafiksäkerhelsverket genom automatisk databehandling utom vad gäller
brotlsregistreringarna. I fråga om dessa belastningsupp­gifter förs registret i
stället länsvis hos resp. länsstyrelse. Belastningsupp­gifter som avser domar
eller beslut som har meddelals före den 1 mars 1972 — dvs. innan CKR inrättades
- bevaras av länsstyrelserna på särskilda registerkort, som tillhör de lidigare
regionala körkortsregistren. Brottsre­gistreringar av senare dalum finns på
registerblad som trafiksäkerhetsver-ket tillställer länsstyrelsen. Regist&amp;lt;',rbladet,
som framställs på datamaski­nen väg av trafiksäkerhetsverket, innehåller
uppgifier ur dels den del av CKR som förs hos trafiksäkerhetsverket, dels det
av rikspolisstyrelsen inom Rl-systemet särskilt förda registret över brott som
skall antecknas i CKR (KKBEL). Ett nytt registerblad framställs vaije gång en
notering sker i KKBEL. Även tidigare uppgifter finns då med. Körkortsregistrets
belastningsdel såviti avser brott förs genom att länsstyrelsen bevarar regis­terkortet
och det senast översända registerbladet. Genom registreringen i CKR underlättas
kontrollen av körkortshavarna för polisen och körkorts-myndigheterna. Registret
lämnar också information tUl åklagare och dom­stolar i trafikmål. Del sker
genom utdrag ur körkortsregistret som begärs hos länsstyrelsen. I utdraget tas
med alla noteringar oavsett den tid som har förfluUt från t.ex. etl brott. S.k.
rehabiliteringsregler saknas således både i CKR och KKBEL. I fråga om gallring
ur registret finns bestämmel­ser som anger att trafiksäkerhetsverket i vissa
fall får föra ur en uppgift som finns i körkortsregistret. Motsvarande regler
finns dock inte för regi­streringen hos rikspolisstyrelsen och länsstyrelsen.
Identitets- och kör­kortsuppgifterna i CKR är offentliga medan
belaslningsuppgifterna är sek­retessbelagda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
om körkortsregistreringen finns främst i KKF, VTLinf och Rl-kungörelsen.
Dessutom gäller fortfarande kungörelsen (1971:823) om övergång till nytt
körkortsregistreringssystem. Reglerna om sekretess finns i lagen (1937:249) om
inskränkningar i rätten att utbekomma all­männa handlingar, m. m. (omtryckt
1977: 1029, ändrad senast 1979: 1102) och i förordningen (1976:807) om
utlämnande av belastningsuppgifter ur körkortsregistret (ändrad 1977:1111).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
prop. 1975/76: 155 behandlades ett förslag av samarbetsorganet för ADB inom
rättsväsendet (numera samarbelsorganet för rättsväsendets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;informationssystem
- SARI) om vissa ändringar av systemet för brotlsre-gistrering i KKBEL.
Förslagel, som tog upp frågor om registrering av innehavare av utländska
körkort, vissa rationaliseringar och behovel av rehabilileringsregler, godtogs
i princip av riksdagen. 1 vissa avseenden krävdes dock ytterligare underiag.
Frågorna har därför övervägts vidare av körkortsutredningen. Utredningen har
också behandlat en skrivelse från datainspektionen rörande körkortsregistrels
gallringsregler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
betänkandet lämnar utredningen förslag på den närmare utformningen av de regler
som behövs för all de nu nämnda förslagen - med vissa modifieringar - skall
kunna genomföras. Uiredningen föreslår också all bestämmelserna om
brottsregislreringen förs samman i en särskild förfall­ning som får lags form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.7.2
Rationaliseringar och ett särskill irafikbrotlsuldrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samarbetsorganets
förslag, som godtogs av riksdagen, innebär all fram­ställningen av registerblad
till länsstyrelserna begränsas kraftigt vid baga­teUartade engångsförseelser
där åtgärder mot körkortshavaren ändå inte kommer i fråga. Ett särskilt
Irafikbrotlsuldrag skall ersätta de nuvarande utdragen ur körkortsregistret. En
följd av förslaget blir att rikspolisstyrel­sen i stället för länsstyrelserna
kommer atl föra körkortsregistret i vad avser brotlsbelastningarna.
Trafikbrotlsutdragen framställs av rikspolis­styrelsen med ledning av uppgifterna
i KKBEL och CKR. Enligt förslagel bör trafikbroltsutdrag kunna framställas för
alla personer, oavsett om de är körkortshavare eller inte. Eftersom en så
omfattande registrering inte finns i KKBEL och CKR fömtsätter förslaget alt
trafikbrottsutdragen innehåller uppgifter också ur rikspolisstyrelsens person-
och belaslningsregisler (PBR).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Körkortsutredningen
förordar au förslagel om begränsningar i framställ­ningen av registerblad
genomförs. Enligt utredningen bör begränsningen ske så, att registerblad inte
framställs vid föreläggande av ordningsbot på högst 200 kr. under fömtsättning
atl körkortshavaren inte har andra belast­ningar under de senaste fem åren.
Förslagel om Irafikbrotlsuldrag ger utredningen anledning att ifrågasätta om
del finns tillräckliga skäl atl i KKBEL registrera andra brott än sådana som
har begåtts av körkortsha­vare och innehavare av traktorkort. Innan eU
körkortstUlstånd meddelas måste nämligen ändå i normalfallet en personutredning
göras. Genom denna utredning får körkortsmyndigheten erforderliga uppgifter om
even­tuell brottslighet. Inte heller anser utredningen det lämpligt att i
regislrer-ingshänseende göra skillnad mellan personer som har löpande spärrtid
och personer för vilka spärrtid inte löper. Uiredningen föreslår därför atl
körkortsregistreringen skall avse endasl körkortshavare och innehavare av
traktorkort. Samarbetsorganets förslag att låta trafikbrotlsutdragen omfat­ta
alla personer oavsett om de har varit aktuella i körkortssammanhang eller inte
anser utredningen inge principiella betänkligheter. Förslaget för-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utsätter
atl uppgifter hämtas ur PBR. Detla register är f. n. inte öppet för de allmänna
domstolarna, såvida inte åklagaren undantagsvis tillför dom­stolen information
ur det. Genom den föreslagna omfattningen av Irafik-brotlsutdraget skulle
domstolarna få direkl tillgång till uppgifterna i PBR i Irafikmål men inte i
andra brottmål. Dessutom strider förslagel mot strä­vandena alt begränsa
registerinformalionen där så är möjligt. Sammanfatt­ningsvis förordar således
utredningen alt trafikbrotlsutdragen skall avse bara körkortshavare och
innehavare av traktorkorl och att utdragen skall bestå av uppgifter ur KKBEL
och CKR, dvs. vad som ingår i de nuvaran­de utdragen av körkortsregistret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen
tillstyrks i princip av remissinstanserna. Viss kritik riktas dock mot
förslaget att slopa registreringen av personer för vilka spärrtid löper.
Dalainspektionen har påpekat all begränsningen i framställningen av
regislerblad bör gälla vid alla avgöranden, således inte bara föreläggan­den av
ordningsbot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del vill jag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
instämmer i vad utredningen har anfört om att begränsa framställ­ningen av
registerblad vid lindrigare, enstaka förseelser. En strävan bör också vara atl
slopa länsstyrelsernas manuella register. Förslaget innebär ett effekfivare
utnyttjande av fördelarna med ADB-registret. Det bör också vara möjligt att
göra ytterligare begränsningar på del sätt som datainspek­tionen har angivit.
Hur registerföringen och begränsningen mera i detalj bör utformas, bl. a.
frågan om en anknytning till en viss bötesnivå, får övervägas i det fortsatta
arbetet med de regeringsförfattningar som regle­rar framställningen av
regislerblad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller registerbladen vill Jag knyta an lill en fråga som Jag berörde i
samband med att jag behandlade pricksyslemet och varningsin-sUtutel, nämligen
viklen av att man tar lill vara de olika möjligheter som finns att i
förebyggande syfte informera de körkortshavare som får an­märkningar riktade mot
sig om deras åligganden. En sådan möjlighet -som även datainspektionen förordar
- är atl tillställa körkortshavaren etl registerblad varje gång ett sådant
skall framställas utan särskild rekvisi­tion. Fömtom en viss pedagogisk effekt
ger ett sådanl förfarande körkorts­havaren möjlighet att reagera mot
felaktigheter i de registrerade uppgif­terna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
att slopa registreringen av personer för vilka spärrtid löper är jag inte
beredd alt tillstyrka. De nuvarande bestämmelserna om spärtlid gör det nödvändigl
för körkortsmyndighelerna att få kännedom om för­seelser som har inträffat
under spärrtiden. Denna registrering gör det också möjligt att väsentligt
förenkla handläggningen av vissa ärenden som rör nyU körkortslillstånd efter
återkallelse. Som Jag återkommer till senare kan man förenkla denna
handläggning ytterligare. En förutsättning är dock att den nuvarande
registreringen behålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremol
instämmer jag med uiredningen att brottsregistreringen inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bör
utvidgas Ull aU avse alla som har begått ell broll, dvs. även dem som aldrig
har varit körkortshavare. Utredningen har anfört flera starka skäl mol en sådan
registrering. För egen del vill jag tillägga att den inte synes fylla något
siörre praktiskt behov. Såvitt Jag kan finna är den registrering som sker i dag
tillräcklig för prövningen både i trafikmål och i körkortsmål. Jag förordar
därför ingen annan ändring i principerna för registreringen av brott än vad som
följer av mina förslag om registrering av innehavare av utländska körkort
(avsniti 2.7.5). Med della ställningstagande bortfaller också det huvudsakliga
skälet för all införa elt särskill irafikbrotlsuldrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
innebär mina förslag i denna del att länsstyrelsernas manuella register i
framtiden bör kunna slopas, att framställningen av registerblad begränsas och
att körkortshavaren tillställs ell registerblad varje gång ell sådanl skall
framställas. Förslagen föranleder ändringar i bl.a. KKF, Rl-kungörelsen och
VTLinf Någon särskild lag om registre­ringen anserjag inte erforderlig,
efiersom det inte blir fråga om alt lägga upp något nytt register.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta sammanhang vill Jag också beröra de primära uppgifterna för CKR såsom de
bestämdes av riksdagen 1971 (prop. 1971:65, TU 1971:25, rskr 1971:209) och det
bemyndigande att meddela föreskrifier om registre­ringen som finns i 32 § KKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
riksdagens beslul är körkortsregistreringens primära uppgift atl tjäna
trafiksäkerhetsarbetet genom att lättillgängligt, lillföriitligl och full­ständigt
ge aktuell information om körkortsförhållanden till i första hand polis,
körkortsmyndigheter, trafiksäkerhetsverkel och andra organ som sysslar med
trafiksäkerhet. Registret borde inte onödigtvis belastas med uppgifter utanför
detta ämnesområde och inte heller innefatta uppgifter som kunde erhållas på
annat håll. För att underlätta körkortshanleringen ansågs att man i princip
borde registrera uppgifter också för personer som, ulan atl inneha körkort, är
i körkortsåldern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
32 § KKL får emellertid regeringen eller myndighei som regering­en bestämmer
meddela föreskrifter om registrering endasl vad gäller for­donsförare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns ett stort behov av atl bevara uppgifter om personer som inte är
körkortshavare men som kan komma att söka körkortslillstånd. Jag har redan
berört registreringen av personer för vilka spärrtid löper, en fråga som
riksdagen har tagit ställning till. Trafiksäkerhetsverket har i en fram­ställning
tagit upp en annan form av registrering som f n. sker utan ut­tryckligt
förfallningsstöd och som även datainspektionen har uppmärk­sammat i sitl
remissvar över körkortsulredningens betänkande. I CKR förs nämligen
identitetsuppgifter över alla 17-20-åringar i Sverige oavsett om de har körkort
eller inte. Uppgifterna lämnas av riksskatteverket under november månad det år
då personen fyller 16 år och lagras i CKR till november månad del år
vederbörande fyller 20 år. Denna registrering sker för att säkerställa att
personnummer och namn blir kortekta i del körkort&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
kan komma atl utfärdas. Länsstyrelserna har nämligen inte direkt åtkomst till
dessa uppgifter genom någol annat register. En följd av denna registrering är
också att den som söker ett körkortstiUstånd oftast inte behöver bifoga något
personbevis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
utvidgning av CKR så alt det kan omfatta även andra än dem som är eller har
varit körkortshavare är som har framgått väl förenlig med regi­strets primära
uppgifter. Regeringen bör få föreskriva de ändringar i regis­terinnehållet som
behövs när andra regelsystem ändras på ett sådant sätt att möjligheterna att
utanför CKR ta del av uppgifter som är betydelsefulla för
trafiksäkerhetsarbetet påverkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
föreslår därför att bemyndigandel i 32 § KKL ändras så att regering­en eller
den myndighet som regeringen utser får meddela de föreskrifter om registrering
i CKR som behövs för tillämpningen av KKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.7.3
Rehabiliteringsregler&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
motsats till vad som gäller för andra brottsregister finns del för kör­kortsregistret
inte några rehabilileringsregler, dvs. bestämmelser om atl vissa äldre
uppgifter i registret inte får lämnas ut. Detta förhållande har påpekats i
olika sammanhang och frågan behandlades som Jag tidigare har nämnt även i prop.
1975/76: 155. I propositionen förordades att rehabilite­ringsregler införs för
alla belaslningsuppgifter i registerblad och trafik­broltsutdrag med en
rehabiliteringstid på fem år från domsdatum eller mot­svarande. Tillräckligt
underlag ansågs inte finnas för alt ta ställning till om reglerna borde omfatta
även vissa körkortsuppgifter såsom vaming och återkallelse av körkort. Denna
fråga skulle därför övervägas i det fortsatta reformarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har på en punkt erinringar mot detta slällningslagande. Sådana
belastningsuppgifter som avser anmälningar från läkare om vissa
sjukdomstillstånd bör nämligen enliigt uiredningen undantas från rehabili­teringsreglerna.
I fråga om reglernas omfattning i övrigt anser utredningen att
körkortsuppgifter om varning, erinran och omhändertagande av kör­kort bör
omfattas av systemet. Beslut om återkallelse av körkort bör däremot enligt
utredningen i princip undantas. Endast om körkortet har förvärvats efter
återkallelse bör ell sådant beslut kunna omfattas av reha­biliteringsreglerna.
Vad angår rehabiliteringstidens längd anser utredning­en att starka skäl talar
för alt den biir vara kortare än fem år när del gäller brottsbelastningar i
fråga om innehavare av utländska körkort. Utredning­en föreslår därför att
rehabiliteringstiden i dessa fall blir två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
utredningens förslag bör således rehabiUteringsregler finnas i CKR, KKBEL och i
det särskilda registret för innehavare av utländska körkort (avsnitt 2.7.5).
Utredningen avstyrker dock en samordning i reha­biliteringshänseende av de
olika registren. I stäUet bör varje register be­handlas för sig så att en
anteckning i det ena registret inte hindrar en rehabilitering av en uppgift i
ett annat register. Fullständigt utdrag ur&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;registren
bör på begäran kunna fås av JK, JO och datainspekfionen. Också enskild bör
enligt utredningens mening alltid vara berättigad att få fuUstän-digt utdrag om
sig själv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagel
tillstyrks av de flesta remissinstanserna. Flera instanser pekar dock på aft
förslaget fömtsätter ändringar i bl.a. 22§ andra stycket KKL som inte medger
att körkortshavaren meddelas vaming för rattonykterhet, om han någon gång
tidigare har dömts för trafiknykterhetsbrott. Datain­spektionen anser att
rehabiliteringstiden i samtliga register bör vara fem år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del tillstyrker Jag i huvudsak utredningens förslag. Jag förordar dock i
likhet med datainspektionen en enhetlig rehabiliteringstid på fem år. Vidare
bör givelvis de registerförande myndigheterna rikspolisstyrelsen och
trafiksäkerhetsverket ingå bland dem som kan få etl fullständigt utdrag av
registret. Som påpekats av flera remissinstanser innebär förslaget att vissa
ändringar måste göras i KKL, bl. a. när det gäller fömtsättningama för att
meddela en varning vid rattonykterhetsbrott. Jag återkommer till dessa
ändringar i specialmotiveringen. Den närmare utformningen av reha­biliteringsreglerna
får bestämmas efter samråd med de berörda myndighe­terna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.7.4
Gallringsregler&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
94 § KKF skall trafiksäkerhetsverkel föra ur körkortsregistret uppgifter om den
som har avlidit eller - i fråga om den som inte är mantalsskriven eller
kyrkobokförd i landet - är född för mer än 90 år sedan. Trafiksäkerhetsverket
får också i andra fall föra ur identitetsuppgift eller körkortsuppgift som inte
behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
en särskild skrivelse till utredningen har dalainspektionen anfört att de
gallringsregler som tUlämpas beträffande KKBEL inte stämmer överens med
gallringsreglerna för CKR som förs hos trafiksäkerhetsverkel och att det från
inlegritetssynpunkt krävs att alla personer som gallras ur CKR också skall utgå
ur registrets belastningsdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
delar datainspektionens bedömning alt samma gallrings­regler bör gälla för
belastningsuppgiftema som för andra uppgifter i CKR. Mot bakgmnd av sina övriga
förslag om registreringsmtiner och rehabili­teringsregler föreslår utredningen
vidare att de nuvarande registerbladen och registerkorten, som bevaras hos
länsstyrelserna, utgår ur körkortsre­gistret. Därmed befrias länsstyrelserna
heU från registerföringen. Vad gäller registerkorten bör dessa emellertid
arkiveras på varje länsstyrelse för att vara tillgängliga för körkortshavaren
och molororganisationer. Ut­redningen vill därmed söka tillgodose det behov av
fullständiga utdrag ur körkortsregislrel som kan finnas när organisationerna
delar ut utmärkelser för längre tids prickfri körning. Avslutningsvis berör
utredningen en sär­skild fråga om gallring i CKR. När detla register inrättades
gjordes av praktiska skäl en markering i registret för personer som hade en
belastning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på
registerkortet. Sådana markeringar görs emellertid även när register­blad
framställs. Eftersom förfarandet synes sakna författningsstöd och då
markeringarna - särskilt med beaktande av utredningens förslag i regis­treringsfrågorna
- numera inte synes fylla någon självständig funktion anser utredningen atl
systemet bör upphöra och äldre markeringar i CKR gallras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
i denna del instämmer flertalet av remissinstanserna i utredningens
överväganden. Dalainspektionen anser att registemppgiftema bör kunna gallras
enligt molsvarande regler som föreslås gälla för rehabiliteringen och att
gallringen i CKR bör omfatta alla som inte längre har körkort. Trafiksä­kerhetsverkel
och länsslyrelsen i HaUands län motsätter sig vad utredning­en har anfört om
alt den nuvarande markeringen i CKR om belastningar bör upphöra. Verkel anser
att gällande författningar inte ger stöd för att markeringen slopas.
Länsstyrelsen i Hallands län anser att utredningens förslag är
verklighetsfrämmande och opraktiskt. Saknas en sådan marke­ring måsle enligt
länsstyrelsen ett registerblad rekvireras vid varje ansökan om
körkortslillstånd. Med hänsyn till att flertalet av körkortssökandena inte har
några belastningar, skulle dletta medföra ett onödigt merarbete för
länsstyrelserna. Datainspektionen å. andra sidan ansluter sig till utredning­ens
uppfaUning att denna markeriing inte fyller någon funktion när de föreslagna
registreringsbestämmelserna har genomförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del ansluter Jag mig till bedömningen atl i princip samma gallringsregler
bör gälla för hela ktirkortsregistret. Den närmare utform­ningen av gallringsreglema
får öveiA'ägas efter samråd med berörda myn­digheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
del gäller länsstyrelsernas registerkort bör dessa utgå ur körkortsre­gislrel.
Del bör ankomma på riksarkivet att efter samråd med länsstyrel­serna bestämma
om och hur uppgifterna bör arkiveras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
slutligen angår den särskilda markeringen i CKR om att belastnings­uppgift
finns så är Jag inte beredd att nu förorda att denna markering slopas.
Uppenbarligen fyller markeringen alltjämt ett praktiskt behov i det att den
väsentligen underlättar länsstyrelsemas hantering och begränsar behovet av
registerblad. Att en sådan markering får finnas bör dock framgå av KKF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.7.5
Registrering av innehavare av utländska körkort&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
överväganden och förslag i fråga om registreringen av innehavare av utländska
körkort bygger i huvudsak på de principlösningar som samarbetsorganet har lagt
fram och som riksdagen har godkänt. De innebär att brottsregistreringen skall
ske på samma sätt som för innehavare av svenska körkort men i ett särskilt register
inom RI, förslagsvis benämnt KKBELu. Fömtom uppgift om brott skall detta
register innehålla identi­tetsuppgifter, såsom namn och födelsetid, och
tillgängliga körkortsupp­gifter. Körkortshavaren registreras först då det finns
anledning att föra in&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en
belaslningsuppgift som avser ett broll. Andra belastningsuppgifler regi­streras
inte. Registerbladen framställs av rikspolisstyrelsen och tillställs
länsstyrelsen i del län där körkortshavaren är bosatt. År körkortshavaren inte
bosaU i Sverige skall registerbladet enligi utredningens förslag sändas till
länsslyrelsen i det län där förseelsen har begåtts. Reglerna bör enligt
utredningen vara desamma för innehavare av nordiska körkort som för innehavare
av andra utländska körkort. När förslaget om nordisk giltighet av körkort
genomförs bör emellertid de nordiska körkorten omfattas av i princip samma
registreringsregler som de svenska körkorten. Registrering­en av utländska
körkort fömtsätter en utvidgad underrättelseskyldighet för domstolar och andra
myndigheter som beslular i ärenden som skall föran­leda registrering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag
tillslyrks genomgående av remissinstanserna. En­dast när del gäller
omfattningen av registreringen har skilda uppfattningar förts fram. Således är
länsslyrelsen i Västmanlands län tveksam till om registreringen bör omfatta
alla utlänningar. En begränsning till personer som är bosatta i Sverige eller
åtminstone har fast adress här förefaller rimligare enligt länsstyrelsen.
Rikspolisstyrelsen anser alt registerblad be­träffande den som inte är bosalt i
Sverige bör sändas till länsstyrelsen i Stockholms län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del vill jag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Registreringen
av innehavare av utländska körkort är avseddatt fylla i huvudsak två viktiga
funkfioner. Dels skall den öka möjligheterna att genom olika körkortsåtgärder
ingripa mot förarna, dels skall den ge elt bättre underlag för prövningen av
ansökningar om utbyte av ett utländskt körkort mot ett svenskt. Mot denna
bakgmnd är det naturligt att man har velat göra registreringen så heltäckande
som möjligt och således låla den avse även dem som endast lillfälligt vistas i
Sverige. Enligt min mening kan det emellertid ifrågasättas om inte en sådan
registrering leder för långt. Del bör övervägas om den inte kan begränsas till
att avse endast de körkortsha­vare som är kyrkobokförda i Sverige. Jag vill i
detta sammanhang hänvisa tUl vad jag tidigare har sagt om de utländska
körkortens giltighet i Sverige och om utbyte av utländska körkort. En annan
fördel med den av mig förordade begränsningen är all det inte kommer att råda
någon tveksamhet om till vUken länsstyrelse registerbladet skall sändas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
övrigt instämmer jag i huvudsak i utredningens överväganden som nära ansluter
till riksdagens tidigare ställningstaganden i frågan. Registreringen bör avse
brott, men även beslut om varning eller vägran att godkänna körkortet.
Erfarenheterna av registreringen får utvisa om det efter hand finns skäl att
utvidga den till att avse även andra uppgifter. En utvidgning måste givetvis göras
i fråga om nordiska körkort, när förslaget om deras giltighet i Sverige
genomförs (2.6.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mina
överväganden i denna del påverkar inte körkortsmyndigheternas rätl aft ingripa
mot även de innehavare av utländska körkort vars för­seelser enligt vad jag nu
har sagt inte skall registreras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.8
Övriga frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.8.1
Återkallelsegmnderna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
jag tidigare har anfört i mina överväganden i överflyttningsfrågan (avsniu
2.2.3) är det angelägel aU noga följa utvecklingen när del gäller körkortsingripanden.
I del sammanhanget avser Jag alt ägna särskild upp­märksamhet åt
återkallelsegmnderna och är beredd alt vidta de ändringar som en sådan
uppföljning kan föranleda. Jag vill emeUertid redan nu ta upp vissa delfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I 5
§ TBL finns bestämmelserna om ansvar för s. k. smilning. Enligt detla stadgande
skall en vägtrafikant, som med eller utan skuld hafl del i uppkomsten av en
trafikolycka och genom au avlägsna sig från olycksplat­sen har undandragit sig
att efter förmåga medverka till de ålgärder som olyckan skäligen har bort
föranleda, dömas lill fängelse i högst ell år eller till böler. Delsamma gäller
om han eller hon vägrar atl lämna sitt namn och hemvist eller upplysningar om
händelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
16 § 2 KKL skall körkortet återkallas om körkortshavaren har bmtit mot 5 § TBL
och personskada eller sådan sakskada som ej är ringa har uppkommit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
begränsningen till ringa sakskada anförde dåvarande departements­chefen
följande i prop. 1975/76: 155.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller alt mera i dettilj ta ställning till vid vUka smitningsfall
körkortsingripande bör ske, anserjag atl man som utgångspunkt bör ha att
smilning i många fall oberoende av trafikfaran kan vara etl uttryck för en
betydande brist på sådant omdöme och ansvar som man bör fordra i trafiken.
Detta kan gälla även vid lindrigare skador. Å andra sidan bör inte bagatellfall
vid enbart sakskador leda till en så hård reaktion som körkorts­återkallelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
gjorde ingen erinran mol dessa uttalanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
instämmer i att de lindrigasie fallen av smilning inte genast bör leda till en
körkortsåterkallelse. Däremol ifrågasätter Jag om det är lämpligl atl anknyta
lill arten och storleken av en skada för att ange vid vilka fall en
återkallelse skall ske. Oavsett omfattningen av eventuella skador kan nämligen överträdelsen
ha medfört en trafikfara eller på annal sätt visat på betydande brister när det
gäller gärningsmannens lämplighet som körkorts­havare. Jag tänker särskilt på
det inte ovanliga fallet att den brottsliga gärningen innebär att fordonet
övergetts på en plals där det utgör en risk för en ny trafikolycka. Även en
smilning från en trafikolycka med ringa sakskador kan alltså vara myckel
allvariig från trafiksäkerheissynpunkl. För tillämpningen av 16 § 2 KKL bör
därför inte förutsättas att en skada av viss omfattning skall ha uppkommit.
Avgörande bör i stället vara brottets svårhetsgrad från
trafiksäkerhetssynpunkt. En sådan bedömning kan ske om bestämmelsen ändras så
att ell körkort skall återkallas om körkortsha-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;våren
har brutit mot 5 § TBL och överträdelsen inte kan anses som ringa. Enligt min
mening ansluter också en sädan regel väl lill den mera nyanser­ade och
individualiserade bedömning som eftersträvas i körkortsmålen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
della sammanhang vill Jag också la upp bestämmelsen i 16§ 4 KKL om återkallelse
på grund av broll mot grundläggande Irafiksäkerhetsregler, som behandlades i
prop. 1975/76: 155, t.ex. körning mol röU ljus. I de uttalanden som dåvarande
departementschefen gjorde (s. 92) och som god­kändes av riksdagen framhölls,
att man måsle se allvarligt på brott mol de grundläggande trafikreglerna. Della
skulle dock enligt föredragandens me­ning inte innebära all man skulle
åsidosätta kraven på en med hänsyn lill omsiändigheterna nyanserad bedömning.
16 § 4 KKL utformades så alt körkortet skall återkallas om körkorlshavaren har
brutit mot en från trafik-säkerhetssynpunkt väsenllig regel vid förande av
motordrivet fordon eller spårvagn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslämmelsen
har visat sig medföra vissa praktiska svårigheter vid tillämpningen. Sålunda
har en del körkortsmyndigheter — med den katego­riska avfattningen av
beslämmelsen - ansett sig nödsakade att la upp lill omprövning alla fall av
t.ex. körning mot rött ljus. Andra däremot anser sig inte böra eller av brist
på resurser kunna göra något förrän efter andra eller tredje anmärkningen.
Della förhållande är givetvis inte acceptabelt. För egen del anserjag atl man
måsle lägga slor vikt vid åtgärder mol dem som har gjort sig skyldiga lill
sådana allvarligare trafikförseelser som det här är fråga om men att det ändå
bör finnas ell vissl utrymme att underlåta en omprövning av körkorlsinnehavet
vid de lindrigaste fallen av sådana broU. Jag förordar därför att 16 § 4 KKL
ändras så alt en gräns dras mellan de fall som skall vara återkallelsegrundande
och de som inte bör vara det. Del kan ske genom att körkortsmyndigheterna ges
större möjlighet att la viss hänsyn till trafikfaran i varje enskilt fall. Är
omständigheterna sådana atl någon trafikfara i del enskilda fallel inte kan
anses ha förelegal bör brottet inte föranleda en återkallelse enligt 16 § 4
KKL. Författningsmäs­sigt bör detta uttryckas så aU återkallelse skall ske om
överträdelsen inte kan anses som ringa, dvs. efter motsvarande bedömningsnorm
som Jag nyss har föreslagit i frågan om återkallelse på gmnd av smilning. Med
en sådan uppläggning skapas också möjligheter att avgränsa de fall då en
erinran skall kunna komma i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.8.2
Återkallelse på grund av straffbelagd gärning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
18 § KKL får beslutet om slutlig återkallelse av etl körkort på grund av en
straffbelagd gärning inte meddelas förrän frågan om straff har blivit avgjord
genom en dom som har vunnit laga kraft. Från denna huvud­regel finns det två
undanlag. Den gäller inte om omständigheterna är sådana att körkortshavaren
oavsett utgången i ansvarsfrågan kan anses olämplig att föra körkortspliktigt
fordon (I8§ 1 KKL). Den gäller inte heller om åklagaren med stöd av 20 kap. 7 §
räUegångsbalken eller molsva-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5   Riksdagen 1979180. I saml. Nr 178&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rande
bestämmelse i en annan förfallning har beslutat att inte tala å gärningen, dvs.
har meddelat s. k. åtalsunderiåtelse (18§ 2 KKL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i 18 § KKL, som delvis går tillbaka på äldre motsvarig­heter, har utsatts för
kritik från olika håll. Kritiken har gällt främst utform­ningen av undanlaget i
I8§ 1 KKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uttrycket
oavsett utgången i ansvarsfrågan tillkom 1958. Del avsåg endasl att förtydliga
den lidigare bestämmelsen i ämnet. Enligt denna kunde ett beslul om slullig
återkallelse meddelas före den lagakraftvunna brottmålsdomen om det var
uppenbart all föraren var olämpUg som kör­kortshavare. Genom tillägget avsåg
dåvarande departementschefen (prop. 1958:69, 2LU 1958: 20, rskr 1958:233) atl
understryka atl någon prövning av ansvarsfrågan inte fick göras i körkortsmålei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kritiken
mot bestämmelsen gäller bl.a. all dess tillämpningsområde är ytterst begränsat.
Del har l.o.m. ifrågasatts om undantaget över huvud taget fyller något behov.
Undantaget anses inte kunna tillämpas i någol av de fall där utgången i
ansvarsfrågan är avgörande för om körkortet skall återkallas eller inte. Så lär
alllid vara fallel om enbart någon av återkallel­segmnderna i 16 § 1-4 eller 6
KKL är aktuell, dvs. vid trafikbrottslighet eller annan brottslighet som är iav
belydelse för körkortsfrågan. Är någon annan återkallelsegrund tillämplig
saknar bestämmelserna i 18 § KKL be­tydelse eftersom gmnden för åierkallelsen
då inte är en straffbelagd gär­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i 18 § KKL har uppmärksammals också från en annan utgångspunkt. Om ett körkort
har ålerkallals tills vidare och del slulliga avgörandet i ansvarsfrågan
dröjer, l.ex. på grund av överklaganden, hän­der det atl den spärrtid som
sedermera bestäms i beslutet om återkallelse understiger den tid som föraren
faktiskt har varit fråntagen sin förarbehör­ighet. Det finns exempel på fall
där föraren på detta sätt har fått vänta på att återfå sin förarbehörighet i
mer än ett år efter spärrtidens utgång. För att undvika en sådan konsekvens
förekommer det att domstolen upphäver den interimistiska återkallelsen och
återställer körkortet lill föraren när den tid har förflutit som motsvarar den
spärrtid som kan beräknas följa på en slutlig återkallelse. Det slutliga
beslulel får domstolen dock inte medde­la förtän det finns en lagakraftvunnen
dom i ansvarsfrågan. När den domen föreligger skall alltså domstolen la upp
körkortsmålet till slutlig prövning. Beslutar domstolen då alt återkalla
körkortet - vilket normall skall ske i dessa fall, eftersom den interimistiska
återkallelsen är avsedd främst för de fall där återkallelse är obligatorisk -
måste körkortshavaren ännu en gång lämna tillbaka det körkort som domstolen
tidigare återställt. Etl sådant förfarande måste för körkortshavaren framstå
som förvirrande. Än mer tillspetsad blir situationen om den spärrtid som
bestäms i aterkallelsebeslu­tet kan avräknas helt mot den lid som
körkortshavaren tidigare har varit fråntagen förarbehörigheten på grund av den
interimistiska återkallelsen. Det innebär nämligen att föraren måste lämna
tillbaka sitt körkort samti-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;digt
som det inte finns någol hinder mol all elt nyll körkort utfärdas. Dessa
ölägenheter kan undvikas endast om domstolen, när den tar upp körkorts-målet
fill slutligt avgörande, tillämpar undanlagssladgandet i 24 § KKL och med
avvikelse från lagen underlåter alt återkalla körkortet. Della är emel­lertid
inte heller alltid en lämplig väg. Den innebär nämligen atl man måsle
åsidosätta de vikliga krav på en ny lämplighetsprövning och etl nytt förarprov
som annars gäller för många av de förare som har visat sig olämpliga som
körkortshavare. Dessulom är undanlagssladgandet i 24 § KKL givetvis inte avsett
för atl undvika obilliga resultat som hänger samman med domsiolsförfarandei i
körkortsmålen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till vad Jag nu har anfört anserjag alt domstolarna måste få störte
möjligheter än f n. atl slutligt återkalla etl körkort med stöd av 16 § I -4
eller 6 KKL innan den lagakraftvunna brotlmålsdomen föreligger. De fall det
blir frågan om är enbart sådana där körkoriei är omhändertaget eller återkallat
tills vidare, dvs. där en återkallelsetid redan har börjat löpa. Bestämmelsen
bör ersätta del nuvarande stadgandet i 18§ 1 KKL och utformas så atl
brotlmålsdomen inte behöver avvaktas om den spärrtid som domstolen bestämmer
går ut senast när beslutet meddelas. Den vars körkort har återkallats tills
vidare har givetvis ell inlresse av atl körkorts­målet avgörs så Snabbt som
möjligt. Om beslämmelsen utformas så som jag nu har förordat torde det i de
flesta fall knappast finnas någon anledning för föraren att motsätta sig att en
återkallelse sker. Den kommer ju endast att betyda att den interimistiska
återkallelsen upphör och atl föraren får möjlighet att återförvärva sin
förarbehörighet. Innebär brotlmålsdomen ett frikännande eller atl omständigheterna
kring brottet inte har varit så allvar­liga som utredningen i körkortsmålet har
visat kan i efterhand spärrliden sättas ned eller återkallelsen hävas med stöd
av 25 § KKL om del finns synnerliga skäl för det. En frikännande brottmålsdom
bör givetvis alltid utgöra ett synneriigt skäl för alt häva en återkallelse på
grund av den gärning som har prövats i domen. Däremol bör del inte vara möjligt
att ompröva ett lagakraftvunnel återkallelsebeslut i skärpande riktning. Rätts­säkerheten
kräver all den enskilde skall kunna lila på atl ett slutligt beslul om
återkaUelse, som har vunnit laga kraft, inte skall kunna ändras i skärpande
riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
jag nu har anfört innebär att de slulliga återkallelsebesluten kan komma
väsentligt snabbare än som f. n. är möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.8.3
Ändringar i körkortsförordningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mina
förslag i del föregående medför atl vissa ändringar måsle göras i KKF. Jag har
emellertid sett det som angeläget all i della sammanhang också göra en mer
allmän översyn av KKF. Del är främst erfarenheterna av tillämpningen av den nya
körkortslagsliftningen som föranleder della. Förslag till ändringar har också
kommit från bl.a. trafiksäkerhetsverkel. Åven i remissvaren över
körkortsutredningens belänkande fmns del för-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;slag
som rör KKF. Några av förslagen har redan omnämnts i prop. 1978/ 79: 111 om
ålgärder mol krångel och onödig byråkrati m.m. (bilaga 5, avsniti 4). Jag vill
emellertid nu för riksdagens informaiion någol utförli­gare redovisa
huvuddragen av de ändringar i KKF som Jag senare avseratt lägga fram för
regeringen. Förslagen syftar främst till förenklingar för dem som söker körkort
och för de myndigheter som skall tillämpa körkortslag­stiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill först ta upp förfarandel vid en ansökan om körkortstillstånd. F. n. gäller
alt den som hos länsslyrelsen ansöker om ell körkortslillstånd skall bifoga
dels ett besked om personutredning, dels elt läkarintyg. Beske­det om
personutredning är endast etl bevis från polismyndigheten all sökanden hos
polisen har begärt alt en personutredning skall göras. När utredningen är klar
skickas den av polisen direkl till länsslyrelsen. Enligt min mening bör del
ankomma på länsstyrelsen all föranstalta om den personutredning som behövs. TiU
ansökningen om körkortstillstånd skulle då behöva fogas endast läkarintyget.
När en sådan ansökning har kommit in får länsslyrelsen remittera ärendet lill
polisen i de fall där del krävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
delta sammanhang vill Jag också något beröra innehållet i utredningen som skall
ligga till grund för länsstyrelsens prövning. I prop. 1975/76: 155 föreslogs
atl polisens lämplighetsintyg skulle upphöra och ersättas med en redovisning av
enbart faktiska omiSländigheter. Polisen skulle även i fort­sättningen i varje
enskilt fall höra vederbörande sociala organ. Utredning­arna skulle dock inte
innehålla någol sammanfattande omdöme i körkorts­frågan. Bakgrunden till
förslagel var atl systemet med etl lämplighelsintyg ofta väckte missförstånd.
Många körkortssökande trodde nämligen att saken var avgjord i och med att de hade
fått polisens lämplighetsintyg. Vidare fömlsaltes i propositionen, alt de
svårigheter som vårdorganen ansåg sig möta när det gällde att yttra sig om
enskilda klienter skulle kunna minska om uppgiftslämnandet inskränktes till en
redovisning av enbart faktiska förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
sociala organens medverkan i körkortsärenden har behandlats i prop. 1979/80: 1
om socialtjänsten. Enligt förslagen i denna skall de sociala nämndernas
yttranden i körkortsärenden inte längre vara obligatoriska. Nämnderna får höras
endasl om länsstyrelsen eller domstolen har anled­ning att anta att någon inte
bör ha körkort eller traktorkort på grund av sina nykterhetsförhållanden. Del
är alltså först om en begången förseelse eller någon annan anmärkning ger
anledning till det som myndigheterna inom socialtjänsten får höras. En annan
fömtsättning för atl ett yttrande skall få inhämtas är att yUrandet har
belydelse för ärendets avgörande. Några uppgifter fill polisens personutredning
skall de sociala organen enligt för­slaget inte lämna i fortsäUningen. När det
gäller rapporteringen av ingri­panden enligt lagen (1976:51&lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;1) &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
omhändertagande av bemsade personer m. m. (LOB) har som fömlskickats i
propositionen en arbetsgrupp tillsaUs inom regeringskansliet för att närmare
pröva denna fråga. Arbetet är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inriktat på all få fram etl förslag som kan genomföras
samtidigt som socialtjänslreformen Iräder i krafl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om de
sociala organen inte regelmässigt skall höras i körkorlsärendena kommer
polisens personutredning all få ökad belydelse. Oftast kommer den personliga
lämplighetsprövningen av den som söker körkort att få göras på grundval av
denna ulredning. Den kommer också all vara av stor vikt för frågan om
länsslyrelsen skall begära ell yttrande från de sociala organen. Det är därför
angelägel all den blir så uttömmande som möjligt bl. a. genom all man försöker
la lill vara enskilda polismäns personkänne­dom. Från flera håll, bl. a. från
polisen, har påpekats att utredningarna har blivit sämre sedan
lämplighetsintygel slopades. Enligt min mening bör man därför såtillvida återgå
till den tidigare ordningen att man låter polisen yttra sig i frågan om
sökanden är lämplig som körkortshavare eller inte. Genom­förs samtidigt mitt
förslag att låta länsslyrelsen införskaffa den utredning som behövs, kan det
inte uppstå några sådana missförstånd som lämplig­hetsintygel väckte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När del gäller giltighetstiden för körkortstillstånden
föreslårjag att den föriängs från etl år till två år. Därmed skulle de flesta
av dem som inte hinner avlägga ell godkänt förarprov under det första året
slippa att söka ell nytt körkortslillstånd eller i ansökan om dispens begära
förlängning av giltighetstiden hos trafiksäkerhetsverkel. En sådan dispens kan
trafiksä­kerhetsverkel medge om det kan ske ulan fara för trafiksäkerheten och
det föreligger synnerliga skäl. Sökanden måste alltså ha starka skäl för att få
en dispens. Enligt min mening har frågan om en förlängning av tillståndets
giltighetstid etl så nära samband med själva tillståndsgivningen att den lämpligen
bör prövas av länsslyrelsen. Länsstyrelsens beslut bör inte kunna överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjligheten all få en förlängning bör också underlättas.
Del bör räcka med alt sökanden anger en godtagbar förklaring till varför något
godkänt förarprov inte har avlagts och att länsslyrelsen vid en samlad
bedömning finner all en ny lämplighetsprövning inte behövs. Vid denna bedömning
bör hänsyn tas till bl.a. uiredningen i tillståndsärendet och eventuella
belastningsuppgifter i CKR. Ju längre tid som har förflutit från det aU
körkortslillslåndel meddelades, desto starkare blir givetvis också skälen för
en ny lämplighetsprövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En annan
fråga som också bör flyttas över Ull länsstyrelsen är vissa fall av medgivanden
enligt 2§ tredje stycket KKL för den som har fått sitl körkort återkallat att
köra inom garageområde, verkstadsområde eller liknande. F. n. gäller att ett
sådant medgivande kan lämnas endast av domstol, antingen i samband med beslutet
om återkallelse eller senare efter särskild ansökan av den vars körkort har återkallats.
Körkortsutred­ningen har föreslagit att prövningen av en sådan ansökan från den
som har fått silt körkort återkallat skall göras av länsstyrelsen i det län där
kör­kortslillslåndel har meddelats i stället för den länsrätt som har meddelat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutet
om återkallelse. Prövningen bör enligt utredningen regelmässigt kunna ske på
handlingarna, varför det är onödigt alt hänvisa dessa ärenden till länsrätten.
Förslaget har inte närmare kommenterats av remissinstan­serna. För egen del
ansluter jag mig till uppfattningen att länsstyrelse i stället för länsrätt bör
pröva dessa frågor när de aktualiseras genom en särskild ansökan. Prövningen
bör emellertid göras av länsstyrelsen i det län där beslulel om återkallelse
har fattats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Väsentliga
förenklingar kan också göras av förfarandet när någon vill/å tillbaka
förarbehörigheten efter en återkallelse. Bortsett från vissa särbe­stämmelser
vid återkallelser på grund av medicinska hinder och på gmnd av att vissa
förelägganden inte har följts krävs alltid en ny ansökan om körkortslillstånd
för att få tillbaka förarbehörigheten. Del innebär bl. a. att en
personutredning skall göras. Vidare skall elt nytt körkort utfärdas och
sökanden avlägga ett godkänt förarprov. Den gamla körkortshandlingen lämnas
aldrig tiUbaka. Från kraven på ny personutredning och nytt god­känt förarprov
finns dock vissa undantag i KKF. Har körkortet återkallats på gmnd av andra
trafikbrott än grov vårdslöshet i trafik eller trafiknykter­hetsbrott behöver
en ny personutredning göras bara om det finns särskilda skäl för det. Ett nytt
förarprov behöver inte avläggas om körkortet har återkallats med en spärrtid på
högsl sex månader och domstolen i beslutet om återkallelse inte funnit
särskilda skäl atl förordna om förarprov. För att undantagsbestämmelserna skall
bli tillämpliga krävs dock i båda fallen atl ansökningen om körkortstiUstånd
görs inom en månad från spärrtidens utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kravet
på att ansökningen måste göras inom en viss tid har visat sig kunna leda lill
mindre tillfredsställande resultat, särskill när del gäller frågan om etl
förarprov skall avliiggas eller inte. Jag tänker främst på de körkortsmål som
avgörs i högre instans. Det inträffar då, såsom framgår av vad jag tidigare har
anfört, att den spärrtid som fastställs har löpt ut i sådan tid före beslutet
att sökanden inte har någon möjlighel all göra sin ansökan om körkortstiUstånd
inom den tid som krävs för att ett nytt förarprov inte skall behöva avläggas.
Detta är givetvis inte acceptabelt. För atl komma till rätta med denna
olägenhet och samtidigt förenkla förfarandet när någon vill få tillbaka sin
förarbehörighet efter en återkallelse förordarjag följande rutiner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
ett körkort återkallats på gmnd av andra trafikbrott än grov vårds­löshet i
trafik eller trafiknykterhetsbrott bör liksom f n. någon personut­redning inte
göras för att förarbehörigheten skall kunna återförvärvas. I normalfallet bör
det räcka med att länsstyrelsen gör en kontroU i CKR. Bara om det finns
särskilda skäl för det bör länsstyrelsen förordna om en personutredning. Ett
sådant skäl är givetvis att registerkontrollen visaratt nya anmärkningar har
kommit fram under spärrtiden. Elt annat skäl är att prövningen inte kan göras i
nära anslutning till spärrtidens utgång. I CKR finns ju inga noteringar för
tiden efter spärrtidens utgång. Som en riktpunkt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bör
gälla den nuvarande tiden på en månad. Har en längre tid än en månad förflutit
från spärrtidens utgång när ansökningen om körkortstUlstånd kommer in bör
alltså en ny personutredning i regel göras innan förarbehö­righeten kan
återges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheten
aU slippa eU nyU förarprov efter kortare spärrtider bör finnas kvar. Den bör
emellertid gälla bara i de fall där enligt vad jag nyss har sagt en ny
personutredning normall inte behövs, dvs. när körkortet har återkallats på gmnd
av andra trafikbrott än grov vårdslöshet i trafik och trafiknykterhetsbrott.
Det förenklade förfarandet blir därmed förbehållet Just de fall där någon
särskild prövning - personutredning eller förarprov - normalt inte anses
nödvändig. Den nuvarande gränsen vid en spärrtid på högst sex månader bör
behållas. Likaså bör domstolen ha kvar möjligheten att i aterkallelsebeslutet
föreskriva alt ett nytt förarprov skall avläggas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
de fall ett nytt förarprov inte behöver avläggas bör det återkallade körkortet
återstäUas till föraren efter spärrtidens utgång. Det bör ske utan någon
ansökan från föraren. Det återkallade körkortet blir alltså giltigt igen när
det har lämnats tillbaka till föraren. Bestämmelsen om att körkortet skall
återställas till föraren efter spärrtidens utgång om ett nylt förarprov inte
skall avläggas gäller även om beslutet om återkallelse ännu inte har vunnit
laga kraft. Är målet föremål för högre rätts prövning kan denna domstol med
stöd av 19 § KKL och 28 § förvaltningsprocesslagen förordna att körkortet skall
vara återkallat tills vidare. Har ett sådanl förordnande meddelats gäller
givetvis inte längre den tidigare bestämda spärrtiden och körkortet får då inte
återställas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det fortsatta arbetet får övervägas om det är möjligt att återställa det
återkallade körkortet även i de fall då ett nytt förarprov skall avläggas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
mtiner som jag nu har föreslagit innebär att oftast varken personut­redning
eller förarprov kommer att krävas för att återfå förarbehörigheten efter en
återkallelse med en spärrtid på högst sex månader. Det kan emeUertid inträffa
att en personutredning måste göras. I så fall skall givel­vis körkortet inte
lämnas tillbaka förrän länsstyrelsen har prövat förarens personliga lämplighet
på grundval av den utredning som länsslyrelsen har funnit skäl att föranstalta
om. Prövningen bör göras i så nära anslutning till spärrtidens utgång som
möjligt. Länsstyrelsen bör därför redan under spärrtiden försöka få in den
utredning som behövs. Det finns inte någol hinder mot att prövningen görs redan
innan spärrtiden har gått ut i analogi med vad som gäller för prövningen av en
ansökan om körkortstillstånd. Det omvända fallet, att ett nytt förarprov skall
avläggas men någon person­utredning inte göras, skaU handläggas enligt de
nuvarande mtinerna. 1 alla de fall där ett nytt förarprov skall avläggas måste
föraren ansöka om ett körkortsfillstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
detta sammanhang vill Jag också nämna något om läkarintyget. Mina förslag alt
återställa körkortet efter vissa återkallelser utan någon ansökan från föraren
fömtsätter att inte heller något läkarintyg skall behöva ges in&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lill
länsslyrelsen. Detla torde inte innebära någon försämring av kontrollen av aU
föraren uppfyller de medicinska kraven för att få körkort. De fall det här bUr
frågan om är Ju endast de där återkallelsen har sketl enbart på grund av vissa
trafikbrott och återkallelsetiden har varat i högst sex måna­der. Inte heller
innebär deUa något ställningstagande från min sida i frågan om värdel av den
obligatoriska läkarundersökningen. Denna fråga över­vägs f n. av en särskild
utredare (K 1979:05) av formerna för den medi­cinska prövningen i
körkortsärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill också förorda en inskränkning av det straffbara området för underiåtenhet
att medföra körkortet under färd. Jag anser att om det vid en kontroll
bevisligen framgår atl en person innehar elt gällande körkort skall han eller
hon inte straffas för alt inte ha haft med sig körkortet under färden. Kan det
alltså genom CKR eUer på eU annat tiUföriitligt sätl konstateras att föraren
har elt körkort som gäller för fordonsslaget bör således något straff inte
komma i fråga. I dag finns det visseriigen möjlighe­ter för polisen att meddela
en rapporteftergift i ett sådant fall. Enligt min mening bör det emellertid
direkt av författningen framgå att ett sådant fall inte skall medföra något
straff, oavsett anledningen till underlåtenheten. För att en kontroU i CKR över
huvud taget skall kunna göras måste föraren givetvis kunna visa upp en
godtagbar legitimationshandling eller annars på ett tiUföriitligt saft göra
klart vem han eller hon är. Det enklaste sättet att legitimera sig och
samtidigt styrka sin förarbehörighet blir alltså även i fortsättningen aU
medföra körkortet. Kan någon kontroll i CKR inte göras men har förarens
identitet kunnat faststäUas bör inte heller någon straffbar överträdelse
föreligga. Det är här fråga om sådana fall där det redan i dag måsle göras en
utredning om olovlig köming. Att helt slopa skyldigheten att medföra körkortet
och att återinföra det tidigare s. k. uppvisandeinsti-tutet är inte lämpligt
främst med lanke på de arbetsinsatser detta skulle kräva av polisen. Det
tidigare systemet beräknades ta i anspråk 70—90 årsarbetskrafter hos polisen.
Dessa resurser kan nu i stället användas för trafiksäkerhetsarbetet i övrigt.
Jag fömtsätter emellertid att mina övervä­ganden i denna del inte kommer atl
föranleda några inskränkningar i polisens nuvarande möjligheter att meddela
rapporteftergift i enlighet med de anvisningar som rikspolisstyrelsen har
utfärdat. Jag tänker särskilt på möjligheten att bereda föraren tillfälle att
för polispersonalen visa upp körkortet senare under det pågående
tjänstgöringspasset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
sist vill jag ta upp en särskild form av missbmk av rätten till övningskörning
vid privat förarutbildning, som jag anser det vara angelä­get att man nu
försöker motverka. Det förekommer nämligen inte sällan att
&amp;quot;övningskörning&amp;quot; mer eller mindre systematiskt bedrivs av personer
som inte kan fa körkort därför att de är olämpliga som körkortshavare. Som
&amp;quot;lärare&amp;quot; fungerar någon bekant som har körkort. I 72 § KKF anges
visser­ligen att det för att vara fråga om övningskörning skall vara en övning
för att erhålla körkort. Har körningen ett annat syfte är den alltså att bedöma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som olovlig körning enligt TBL. Det har emellertid visat
sig i det närmaste omöjligt alt med den nuvarande körkortslagsliftningen
ingripa mot denna form av olovlig körning. Enligt 77 S KKF är det endasl den
som har fått sitt körkort omhändertaget eller återkallat som inte får
övningsköra privat. Den som har fått avslag på en ansökan om körkortslillstånd
eller som har fått ell negativt förhandsbesked kan däremot övningsköra privat.
Del­samma gäller den som över huvud laget aldrig har ansökt om etl
körkorts-tillstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ell säll all komma lill rätta med detta missbruk är atl
för privat övnings­körning förutsätta all den som övningskör har elt giltigt
körkortsfillstånd. DeUa förslag har förts fram i olika sammanhang, bl.a. av
rikspolisstyrel­sen, trafiksäkerhetsverkel och irafiksäkerhelsulredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del anserjag att förslagel på ett enkelt men ändå
effektivt säll kan motverka missbruket av rätten till privat övningskörning.
Dessutom rymmer det i sig starka trafiksäkerhetsaspekler. Det kan inte anses
innebä­ra några olägenheter för körkortsaspiranler, särskilt inte om man
samtidigt lar hänsyn lill mina förslag lill förenklingar när del gäller
körkortstillstån­den. Däremot skapar det en reell möjlighel att ingripa mot
denna form av olovlig körning, vilket är väsentligt från
trafiksäkerheissynpunkl och för att efterlevnaden av och respekten för
körkortsbestämmelserna skall kun­na upprätthållas. Samtidigt innebär förslagel
alt man får garanlier för alt den som övningskör privat har de personliga och
medicinska förutsättning­ar som krävs av en körkortshavare, t.ex.
tillfredsställande syn. Delta är naturligtvis särskilt viktigt just vid den
privata övningskörningen, efiersom de bilar som används oftast inte har samma
utrustning i form av dubbel­kommando m. m. som de bilar som används i
trafikskolorna. Körkorlslill-slåndet bör medföras under färden på samma sätt
som gäller för körkortet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.9 Ikraftträdande m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De flesta av de förslag som Jag nu har lagt fram kan
genomföras relativt snabbt. Detla gäller bl.a. samtliga förslag som förutsätter
lagändringar. Ikraftträdandet av dessa bör därför bestämmas till den I Januari
1981. Etl undantag mäste dock göras för de bestämmelser i KKL som reglerar
länsstyrelsens och domstolens möjlighet alt inhämta yttranden från social­nämnden.
Dessa bestämmelser bör inte träda i krafl förrän de registre­ringsfrågor som
utreds av den tidigare omnämnda arbetsgmppen är lösta. Dessulom bör man
givelvis sträva efter ell samtidigt ikraftträdande av dessa bestämmelser och de
lagförslag som har lagts fram i prop. 1979/80: 1 om socialtjänsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller de nordiska körkorten kanjag redan nu
fömlskicka atl det förberedelsearbete som återstår inte kan klaras av inom en
sådan tid all de nya reglerna härom kan träda i krafl den 1 Januari 1981.
Riktpunkten för ikraftlrädandel av dessa regler bör vara den 1 Januari 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
de nya reglerna om registieringen kräver ell vissl förberedelsear­bete. Delta
arbete beräknas ta ungefär elt år från det atl de nya reglerna beslutades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
bör få meddela de övergångsbestämmelser som behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärder
för informaiion om de nya bestämmelserna åvilar domstolsver­ket,
länsstyrelsernas organisationsnämnd och Irafiksäkerhelsverket. Jag bedömer det
inte nödvändigl med exlra medelstilldelning för detta ända­mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3   
Upprättade lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet med vad Jag nu har anföri har inom kommunikationsdeparte­mentet
upprättats förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i brottsbalken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i körkorlslagen
(1977: 477),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagom ändringi lagen (1971:
239) om allmänna förvaltningsdomstolar. Det under 1 angivna förslaget har
upprättals i samråd med chefen för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Justitiedepartementet
och del under 3 angivna förslaget i samråd med statsrådet Petri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen
bör fogas lill regeringjprotokollet i detla ärende som bilaga 5.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4  
Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1
Förslaget till lag om ändring i brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33
kap. 9 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;första stycket har gjorts den ändringen all ordel straffbar bytts ut mol
&amp;quot;påföljd&amp;quot;. Härigenom markeras all domstolen kan beakta avskedande
eller annan arbetsrättslig sanklion lill följd av brottet inte bara när del
gäller avvägningen av straffet inom straffskalan utan också i förekomman­de
fall vid bestämmande av påföljd. Det gäller här i praktiken främsl fall då
fråga uppkommer om val mellan å ena sidan friheisberövande påföljd och å den
andra påföljd som innebär kriminalvård i frihet. Att en arbetsrätlslig sanklion
skall kunna beakias vid denna prövning torde ha varit avsett redan vid
bestämmelsens tiUkomsl. Förslagel innebär sålunda inte någon saklig ändring.
Jag vill vidare framhålla att den nu föreslagna ändringen givetvis inte
äravsedd all rubba den överordnade princip för val av påföljd som finns
uttryckt i 1 kap, 7§ BrB, där del föreskrivs alt domstolen skall, med
iakttagande av vad som krävs för att upprätthålla allmän laglydnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fästa särskilt avseende vid atl påföljden skall vara ägnad
att främja den dömdes anpassning i samhället. Förhållandet mellan 1 kap. 7S BrB
och förevarande paragraf bör ses på det .sättet, atl 33 kap. 9S reglerar ett
hänsynslagande vid bestämmande av påföljd som till en del är elt utflöde av den
i 1 kap. 7 § uttryckta principen men som samtidigt är av så speciell karaktär
aU regleringen knappast systematiskt sett hör hemma i BrB: s inledningskapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I övrigt har endasl den redaktionella ändringen gjorts atl
nuvarande andra slyckel har sammanförts med första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det nya andra stycket föreskrivs att om i annat fall än
som avses i första styckel myndighei har meddelat ell beslut, som innebär atl
hinder eller synnerlig svårighet uppslår för gärningsmannen i hans yrkes- eller
närings­verksamhet, eller om del kan förulses att elt sådant beslut kommer att
meddelas, hänsyn härtill får las vid bestämmande av påföljd för brottet. Med
myndighet likställs samfund och andra inrättningar, som enligt före­skrift i
författning prövar frågor om auktorisation eller andra sådana frå­gor. Hänsyn
får tas på samma sätt som enligt försia styckel, vilket bl.a. innebär all böter
eller disciplinpåföljd kan efterges, låt vara att delta knappast i praktiken
kan tänkas förekomma i de fall som är aktuella nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nya bestämmelsen kan i och för sig lillämpas vid alla
typer av brott. Sin slörsia praktiska betydelse får emellertid bestämmelsen vid
bestäm­mande av påföljd för allvarligare trafikbrott, dvs. sådana som inte kan
bestraffas endast med böter. Framför allt är här trafiknyklerhetsbrotten av
betydelse. Domstolen får i dessa fall möjlighet all beakia all körkortet för
den dömde kommer alt återkallas. När domen i brottmålet skall meddelas är
körkoriei som regel omhändertaget. Beslut om slullig återkallelse kan. frånsett
visst undanlagsfall, meddelas försl sedan domen i brottmålet har vunnit laga
krafi. Som har angetts i den allmänna motiveringen skall emellertid
återkallelse — bortsett från vissa undantagssitualioner — alllid ske för den
som har gjort sig skyldig till rattfylleri eller till rattonykterhet med en
promillehalt som uppgår till minsl 0,8. Detsamma gäller vid grov vårdslöshet i
trafik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller utrymmet för all beakia
körkortsåterkallelsen i de nu aktuella fallen bör uppmärksammas alt den nya
bestämmelsen inte medger att minimistraffet enligt straffskalan underskrids.
Vid rattfylleri där mild­rande omständigheter inte föreligger döms i regel lill
minimistraffet, dvs. en månads fängelse. Körkortsåterkallelsen kan då, om den
medför sådana konsekvenser för den dömde som avses i beslämmelsen, beaktas på
del sättet alt påföljden i stället bestäms till exempelvis villkorlig dom eller
skyddstillsyn i förening med böter. Del bör här särskilt anmärkas alt efler
1979 års ändringar i lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål
villkorlig dom numera kan meddelas utan att personundersökning har ägt rum.
Prövningen kan med hänsyn lill omsiändigheterna i det särskilda fallel också
tänkas utfalla på del sättet alt brottet även med beaktande av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;körkortsingripandel bedöms böra föranleda fängelse en
månad. 1 raltfyllerimål där själva brollet i och för sig bedöms förskylla
strängare fängelsestraff än en månad kan naturiigtvis körkorlsfrågan beaktas pä
det sättet alt straffet sätts ned.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör understrykas att syftet med lagändringen inte är
all frångå nuvarande ordning i vad denna innebär att fängelse är
normalpäföljden för rattfylleri. Enbart den omständigheten att en
körkortsåterkallelse kan för­utses utgör sålunda inte skäl att avvika från
eljest gällande praxis. Det krävs att återkallelsen skall innebära hinder eller
synnerlig svårighet för den tilltalade i hans yrkes- eller näringsverksamhet.
Speciella omsländig­heter mäste sälunda föreligga, såsom exempelvis att den
tilltalade är yrkes­chaufför eller annars har etl arbete som ställer krav på
att han skall vara behörig att föra motorfordon. Ett annat fall kan vara atl
kommunikations­förhållandena är sådana att del inte finns någon möjlighel för
den dömde alt behålla sin anställning utan att kunna färdas till och från
arbetet med bU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen är fakultativ ocli innebär sålunda all
domstolen efler omständigheterna skall pröva om och i så fall hur
körkortsåterkallelse eller annal beslut av aktuellt slag skall beaktas vid
bestämmande av påföljd enligt BrB. Som har angetts i den allmänna motiveringen
lorde del i allmänhet inte finnas anledning att särskilt la hänsyn till
körkorlsfrågan i mål om ansvar för trafikbrott som föranleder endasl böter. När
brottet i och för sig anses förskylla ett särskilt högt bötesstraff bör dock
elt beslut om körkortsåterkallelse kunna beaktas under de förulsältningar som
har angells förul. 1 praktiken är det därvid fråga om sådana
rattonykterhets-brott där alkoholkoncentrationen har uppgått till minst 0,8
promille. Även i denna situation är körkortsåterkallelsen i princip
obligatorisk (jfr 22 S andra siycket körkortslagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som exempel pä andra beslut av myndighet som bör kunna
beakias enligt den nya bestämmelsen kan nämnas återkallelse av
läkarlegitimalion, ordningsvaktsförordnande eller godkännande som väktare eller
av auktori­sation för revisor. Vissa broll kan leda lill att lagöverträdaren
får elt tillstånd all ulöva viss näringsverksamhet indraget. Så kan i vissa
fall förekomma vid överträdelser av exempelvis lagstiftningen om handel med
alkoholhaltiga drycker, skrothandel och yrkesmässig biltrafik. När ett brott
sålunda leder till att lagöverträdaren förlorar rätlen att fortsätta sin yrkes-
eller näringsulövning, kan enligt den nya beslämmelsen hänsyn härtill tas vid
bestämmande av påföljd enligt BrB för brottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I prop. 1979/80:83 har föreslagils nya regler om
näringsförbud i samband med konkurs, s. k. konkurskarantän. Förslagel innebär
alt allmän domslol på lalan av åklagare skall kunna ålägga en person
näringsförbud, om han har förfarit grovt otillbörligt mot sina borgenärer eller
på annat sätt grovt åsidosatt vad som har ålegat honom i hans
näringsverksamhet. Förbud skall också under vissa förutsättningar kunna
meddelas den som upprepa­de gånger har förekommit i konkurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den nämnda propositionen har chefen för
justitiedepartementet berört frågan om domstolarna vid bestämmande av påföljd
för brott bör beakia del men som den tilltalade lider genom all han i anledning
av brottsligheten åläggs näringsförbud. Därvid har uttalats atl frågan om
näringsförbud bör vara hell skild från frågan om påföljdsbestämning. Dock har
angells att detta självfallet inte utesluter all etl meddelat näringsförbud
kan, liksom andra omständigheter i elt brottmål, beaktas när rätten bestämmer
brotts­påföljd (se specialmotiveringen till 199b § konkurslagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genomförs
den generella reglering i 33 kap. 9S BrB som jag nu har föreslagit kommer ell
näringsförbud i och för sig alt tillhöra de beslut som domstolen enligt den
fakultativa regeln kan beakta vid bestämmande av brottspåföljd. Detla får anses
gälla oavsett om frågan angående näringsför­bud handläggs i samband med
brottmålet eller i särskild ordning. Vad som har sagls nu gäller självfallet
dock endasl i den mån förbudel meddelas på grund av etl brott. Många gånger
lorde näringsförbud komma alt meddelas på grund av förfaranden i samband med
konkurs som inte i och för sig föranleder lagföring. Det finns vidare anledning
understryka att i de fall etl näringsförbud blir aktuellt det ofta torde vara
fråga om allvariig ekonomisk brottslighet. Med hänsyn till de slora
skadeverkningarna av denna sorts kriminalitet är det uppenbart atl någon
generell lindring i påföljderna på detta område inte bör komma i fråga. Det bör
därför endasl i sådana undantagsfall då hell speciella omsländigheter
föreligger kunna förekom­ma att en domstol med beaktande av etl näringsförbud
besiämmer brotts­påföljden lindrigare än som eljesl skulle ha skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med myndighei har enligt förslagel likställts samfund och
annan inrätt­ning som enligt föreskrift i författning prövar auktorisation
eller annan sådan fråga. Bestämmelsen blir därmed tillämplig bl.a. på
handelskam­mare, som meddelar auktorisalionsbeslul t. ex. enligt kungörelsen
(1947: 336) om auktorisation av fastighetsmäklare, och Sveriges advokat­samfund,
vars styrelse enligt 8 kap. 7§ rällegångsbalken kan besluta om uteslutning av
advokai.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2 Förslaget till lag om ändring i körkortslagen
(1977:477)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;l-2§§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen att den som kör tung motorcykel skall ha
fyllt 18 år har flyttats från 1 § till 2 § försia stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågor om undanlag från 2 § prövas av trafiksäkerhetsverkel
enligt 32 § KKL och 101 § körkortsförordningen (1977:722) (KKF). Undanlag från
ålderskravet för atl köra tung motorcykel kommer alltså i fortsättningen atl
beslutas av trafiksäkerhetsverkel. Detla innebär en återgång lill den ord­ning
som gällde före den 1 Januari 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I 2 § andra siycket 2 har etl tillägg gjorts för att
tydligare markera all undantaget från körkorlsbeslämmelserna gäller endasl
föraren av del for-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;don som skall bärgas, repareras eller på liknande sätt
åtgärdas. Undanlaget gäller alltså inte föraren av det fordon som t. ex.
bogserar ett annat fordon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 paragrafen har lagils in en utlrycklig beslämmelse om
alt körkortstill-slåndet har en begränsad giltighetstid. Tidens längd kommer
att anges i KKF (se avsnitt 2.8.3). Om domstolens möjligheter att förlänga
giltighels-tiden i etl körkortsmål finns det bestämmelser i 44 S. Att även
länsstyrelsen kan förlänga giltighetstiden kommer att framgå av KKF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen har förtydligats så att del uttryckligen framgår
all körkorts-tillståndet måsle vara gällande för alt ell körkort skall få
utfärdas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I0§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt paragrafens lidigare lydelse fick elt körkort inte
ulfärdas under spärrliden. Själva utfärdandet har emellertid ingen egentlig
rättsverkan. Körkortet blir nämligen giltigt först sedan del har lämnais ut
till körkorts­havaren (15 § första styckel &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I). &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I paragrafen föreskrivs därför att körkortet inte
får lämnas ut under spärrtiden. Med uttrycket &amp;quot;lämna ut&amp;quot; avses såväl
atl tillställa körkortshavaren ett nytt körkort som att återställa elt lidigare
återkallat körkort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som framgår av avsniti 2.8.3 blir det möjligt att i vissa
fall återställa ett återkallat körkort. Körkoriei blir därmed återigen giltigt.
Första stycket 2 har därför ändrats så alt körkortet är ogiltigt under den tid
som det är återkallat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Se avsniu 2.8.1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nya lydelsen av punkt 2 innebär att del inte längre
enbart är arten och storleken av en skada som avgör om körkortet skall kunna
återkallas på grund av smilning. Bedömningen skall i stället göras med
utgångspunkt i brottets svårhetsgrad från trafiksäkerheissynpunkl. Vid denna
bedöm­ning skall givelvis även skadans art och omfattning beaktas. Någon ändrad
praxis i de fall som hillills har lett till en återkallelse är således inte
åsyftad. En smilning från en trafikolycka med personskada eller sakskada som
inte är ringa bör alltså även i fortsättningen leda lill alt körkortet kan
återkallas. Den nya lydelsen innebär i stället en utvidgning av bestämmelsens
tillämp­ningsområde. 1 fortsättningen blir del nämligen möjligt att oavsett
eventu­eUa skador återkalla etl körkort pä grund av smilning. Avgörande är hur
allvariigt brottet vid en samlad bedömning anses vara frän
trafiksäkerhets-synpunkt. Bedöms överträdelsen som ringa kan en erinran bli
aktuell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;såvida inte körkoriei skall återkallas pä grund av
upprepade trafikför­seelser enligt punkten 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även ändringen i punkten 4 innebär atl körkortsfrågan
skall avgöras efter en helhetsbedömning av överträdelsens svårhetsgrad frän trafiksä­kerheissynpunkl.
Det betyder atl trafikfaran i det konkreta fallet får beak­tas. Tyder
omständigheterna på alt någon faktisk fara inte har förelegal bör överträdelsen
inte genast leda lill en sä hård reaktion som en återkallelse. Utredningen kan
t.ex. visa atl föraren hade förvissat sig om alt någon annan trafik inte
förekom eller att överträdelsen av annal skäl inte kunde medföra någon
trafikfara. Åven en överträdelse som beror på etl tillfälligt förbiseende bör
kunna bedömas som ringa. Mer flagranta överträdelser och medvetna risklaganden
måste däremol bedömas allvarligt, Presum­tionen är alltså även i fortsättningen
för en återkallelse eller varning när det gäller sådana trafikförseelser som
faller under denna punkt. Anses överträ­delsen som ringa kan reglerna om
återkallelse på grund av upprepade trafikförseelser bli lillämpliga. Det finns
också möjlighel all meddela en erinran för förseelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Se avsnitt 2.8.2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvudregeln är atl slutlig återkallelse av ell körkort på
grund av brott inte får ske förrän frågan om straff har blivit avgjord genom en
dom som har vunnit laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I punkt I
görs etl undanlag från denna regel för det fall all den spärrlid som bestäms i
beslutet om återkallelse upphör senasi när beslulel medde­las, dvs. all
spärrliden helt kan avräknas mol den tid som föraren redan har varit frånlagen
sin förarbehörighet. För att kunna tillämpa undantagsregeln måste alltså
körkortet ha varit omhändertaget eller återkallat tills vidare. I detta
sammanhang bör betonas vikten av all domstolen bevakar de kör­kortsmål i vilka
körkortet har omhändertagits eller återkallats lills vidare för att molverka
alt den faktiska återkallelsetiden överstiger den spärrtid som kan komma alt
bestämmas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen anger förutsättningarna för alt elt körkort
eller traktorkort skall få återkallas lills vidare. Är kortet omhändertaget
skall en prövning enligt 21 § göras bara om en part begär del eller domstolen
finner skäl atl självmant överpröva omhändertagandet (41 § andra slyckel).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den särskilda beslämmelsen om återkallelse tills vidare
vid Irafiknykter­helsbrolt har upphävts, eftersom den har ansetts sakna
självständig bely­delse. Bedömningen skall i fortsättningen ske efter samma
regel som gäller vid andra anmärkningar mol körkortshavaren. 1 de flesta fall
lär della inte innebära någon ändring vid den praktiska tillämpningen, jfr 22
§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2I§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försia
stycket har arbetats om i språkligt hänseende. Den enda ändring­en i sak är atl
det nu uttryckligen anges att spärrtid skall bestämmas även när elt
körkortslillstånd återkallas med stöd av 16 S 1-6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
om förlängning av spärrtiden som fanns i andra och tredje styckena har utgåtl,
eftersom de har ansetts sakna praktisk belydel­se. Den som vill veta om ett
brott eller en anmärkning, som inte har kunnat beaktas i beslutet om spärrtid,
påverkar den tidigare bestämda spärrliden kan ansöka om förhandsbesked eller
körkorlslillstånd. En sådan ansökan kan göras när som helsl under spärrliden.
Däremol är del inte meningsfullt att låta länsslyrelsen pröva ansökningen
alltför lång tid före spärrlidens utgång. I KKF kommer därför alt tas in en
bestämmelse om att länsstyrel­sen får pröva ansökningen tidigast två månader
före spärrtidens utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22
S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Se
avsnitt 2.5.3 och 2.7.3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
försia siycket anges förutsättningarna för alt meddela körkortshavaren en
varning. De är desamma som lidigare gällde enligt paragrafens tredje stycke.
Varningen är ett alternativ till återkallelsen. Den kan meddelas endast av
domstol i ell körkortsmål (44§). Det tidigare fullföljdsförbudet mot ell beslul
om varning har upphävts (jfr prop. 1975/76: 155 s. 107).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
andra stycket har den ändringen gjorts atl elt återfall i ell trafiknykter­hetsbrott
i och för sig inte längre är etl hinder mot all en varning meddelas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafens
tredje slycke anger förutsättningarna för alt meddela kör­kortshavaren en
erinran. Denna motsvarar den tidigare självständiga var­ningen, som fanns i
paragrafens första stycke och innebär i sak endast etl påpekande lill
körkorlshavaren om vad trafiksäkerheten kräver. En erin­ran får meddelas om del
har riktats anmärkningar mot körkorlshavaren som inte är så allvarliga atl
någon aiv återkallelsegrunderna i 16 § är tillämp­liga. Den kan alltså inte
användas i stället för en återkallelse eller en varning. Den bör användas
främst vid sådana trafikförseelser som vid en förnyad anmärkning kan leda lill
att körkortet återkallas på grund av upprepade trafikförseelser enligt 16 § 3.
En erinran skall kunna meddelas av det allmänna ombudei. Delta kommer alt framgå
av KKF. Om del allmänna ombudei, vid sin prövning om en anmärkning skall
föranleda en ansökan om återkallelse eller vaming till länsrätten, finner all
återkallel­senivån inte är uppnådd har alltså ombudet atl välja mellan atl
efler omständigheterna antingen meddela körkortshavaren en erinran eller låta
ärendet bero. En erinran får meddelas även av domstolen i ett körkortsmål (44
§). Förutsättningen är då givelvis att domstolen har funnit all en åter­kallelse
eller varning inte kan komma i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
beslul om erinran kan inte överklagas av den enskilde parten (46 S andra
stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varning,
men inte erinran, antecknas i CKR.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen har ändrats så att körkortet inte skall
omhändertas vid de lindrigare fallen av rattonykterhet om omständigheterna vid
brottet kan anses mildrande. Ell återfall i eU trafiknykterhelsbrolt skall
alltså i etl sådant fall inte leda till all körkoriei omhändertas. Jfr också 22
§ andra slyckel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Se prop. 1975/76: 155 s. 94 och prop. 1976/77: 113 s. 27.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen gör det möjligt all beakia vissa
straffrättsliga avgöranden av en utländsk myndighet. Med uttrycket &amp;quot;annal
likvärdigt avgörande&amp;quot; åsyf­las utländska motsvarigheter lill
strafförelägganden och förelägganden av ordningsbot, dvs. summariska förfaranden
som bygger på alt brottet är erkänt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Se avsnitt 2.7.2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens bemyndigande atl besluta om innehållet i
körkortsregislrel knyts inte längre lill registreringen av fordonsförare. I
stället har begräns­ningen knutits till uppgifier som är av betydelse för
tillämpningen av KKL. Uppgifier som är lätt tillgängliga från annal håll skall
givelvis inte tas in i registret. När del gäller belaslningsuppgifterna är det
uppgifier som be­hövs för tillämpningen av 7 och 16 §§ som är av intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38       §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ordel &amp;quot;väsentlig&amp;quot; har lagts Ull. Jfr 114 §
fordonskungörelsen (1972: 595) och 93 § bilregisterkungörelsen (1972: 599).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39-46 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragraferna ersätter den lidigare 39 § i KKL och 14 § 3
lagen (1971: 289) om allmänna förvaltningsdomstolar (ändrad senast 1979: 165).
Även vissa bestämmelser i KKF berörs. En strävan har nu varit all i KKL samla
de bestämmelser som är speciella för förfarandel i körkortsmålen. Den lidi­gare
tekniken med hänvisningar till andra författningar skulle användas endasl under
ett övergångsskede, se prop. 1976/77: 113 s. 39. Några omfal­lande ändringar i
sak har inte gjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39       §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I första stycket anges de viktigaste av de frågor i KKL
som prövas av länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen prövar även andra frågor om körkort än de
som nämns i försia slyckel. Det gäller bl.a. vissa frågor om medgivande enligt
2§, föriängning av körkortstiUstånd, omprövning enligt 25 § och utbyte av
utländskt körkort mot elt svenskt. De närmare föreskrifterna om detla &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;6   Riksdagen 1979/80. I saml. Nr
178&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommer att framgå av KKF och en förordning om godkännande
och utbyte av utländska körkort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att få elt tillräckligt underlag för sin prövning har
länsslyrelsen möjlighet atl föranstalta om viss utredning. Beslämmelserna om
det finns i KKF. Möjligheten alt få en utredning från socialnämnden regleras
dock i denna paragraf Bestämmelsen innebär atl socialnämnden inte längre ru­tinmässigt
skall lämna uppgifter i frågor om körkort. Bara om del finns en särskild
anledning till det får socialnämnden höras. En belaslningsuppgift i
körkortsregistret som har belydelse för bedömningen av nykterhelskravel i KKL
kan givetvis vara en sådan anledning. Åven uppgifier som lämnas i
personutredningen kan vara det. Det är länsstyrelsen, domstolen (42 §) eller
det allmänna ombudei (47 § andra siycket) som får begära uppgifier eller
yttrande från socialnämnden. Polisens personutredning kommer såle­des i
fortsättningen inte att innehålla några uppgifter från socialnämnden. Angående
de närmare motiven lill bestämmelsen hänvisas till prop. 1979/ 80: 1 om
socialtjänsten, s. 430-432.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40       &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 denna paragraf anges vilka miU som skall prövas av
länsrätten. Den innebär inte någon ändring av länsrättens målområde. Frågor om
ompröv­ning enligt 25 § skall således prövas av länsrätten endasl om del är en
länsrätt som i första instans har beslutat i det mål som skall omprövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;41       S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I första stycket anges all ett körkortsmål anhängiggörs i
länsrätten genom en ansökan. Beslämmelserna i 3-5 §§ förvaltningsprocesslagen
(1971:291) tillämpas på en sådan ansökan. I ansökningshandlingen skall anges
vad som yrkas och de omständigheter som åberopas till stöd för yrkandet. Som
har anförts i den allmänna motiveringen skall inte det allmänna ombudet
precisera sitl yrkande lill all avse återkallelse eller varning ulan endasl
yrka ell körkortsingripande och ange den eller de återkallelsegrunder som
åberopas. Har emellertid ombudet vid sin pröv­ning funnit att en varning bör
vara en tillräcklig åtgärd bör detta upplys­ningsvis anges i ansökningen.
Ombudet skall också ange de brott eller andra omständigheter som ligger till
grund för yrkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra slyckel behandlar det fall att körkortet eller
traktorkortet har omhändertagits. Elt beslul om omhändertagande skall inte
längre automa­tiskt överprövas av länsrätten. En sådan prövning skall göras
försl när föraren eller del allmänna ombudei begär det. Del är dock möjligt för
länsrätten atl även självmant la upp frågan sedan det allmänna ombudet har
anmält omhändertagandebeslutel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42       &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf behandlar domstolens utredningsbefogenheter
i etl kör­kortsmål. De är i huvudsak desamma som domstolen har haft tidigare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;enligt 39 § andra stycket. Beslämmelsen kompletterar 8§
förvaltningspro­cesslagen (1971:291) såviti gäller körkortsmålen. Se också
kommentaren till 39 § tredje stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
gäller alla körkortsmål, dvs. även när domstolen i etl be­svärsmål prövar en
fråga som har beslutats av länsstyrelsen i försia in­stans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Angående
förarprovet och de s. k. förarprovsremisserna, se avsnitt 2.5.4. Förordnandet
om förarprov kan avse förhör, körprov eller fullstän­digt prov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreläggandet om att ge in läkarintyg eller bevis om
godkänt förarprov skall innehålla en erinran om all körkortet eller
traktorkortet kan komma atl återkallas enligt 16 § 8 om föreläggandet inte
följs. Jfr 33 § KKF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett föreläggande enligt denna paragraf kan enligt 46 §
försia siycket överklagas endast i samband med talan mot beslut i själva målel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett förordnande om förarprov skall övervägas endasl i de
fall då det återkallade körkortet skulle kunna återställas till föraren efter
spärrtidens uigång. En närmare redogörelse för dessa fall finns i avsnitt
2.8.3. Förord­nandet kan även i dessa fall avse förhör, körprov eller
fullständigt prov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I motsats till vad som hittills har gällt skall domstolen
inte längre uttala sig i frågan om en personutredning behövs innan föraren kan
återfå sin behörighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågor om
medgivanden enligt 2 § Iredje siycket skall prövas av domsto­len bara om det
begärs i målel. Kommer denna fråga upp försl sedan domstolen har avgjort målet
blir det länsslyrelsen som får pröva den, se avsniti 2.8.3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Domstolens
befogenheter enligt denna paragraf är desamma som har gällt tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De villkor som kan meddelas är sådana som föranleds av
medicinska skäl, jfr 12 § KKF. Beslutet kan föranleda alt körkortet måste
förnyas. Bestämmelser om det finns bl. a. i 34 § KKF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;45        §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar i sak 39 § andra slyckel i den
tidigare lydelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;46        §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I första stycket finns ett förbud all föra lalan mot ett föreläggande
om alt ge in läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov. Det är förelägganden
som domstolen meddelar som ett led i utredningen om lämpligheten som förare.
Följs inte föreläggandet kan återkallelse ske enligt 16 § 8. Föreläg­gandet kan
då överprövas efter lalan mot beslulel om återkallelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I andra stycket finns ett förbud för den enskilde parten
mol all överklaga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;etl
beslul om erinran. Det tidigare förbudel att överklaga en varning, som fanns i
39 § tredje siycket, har upphävts. Elt beslut i fråga om förlängning av
giltighetstiden för ett körkortslillstånd kan inte heller överklagas. I övrigi
hänvisas till avsnitt 2.5.3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
paragrafens första stycke anges del allmänna ombudets organisatoriska ställning
och ombudets uppgifter i körkortsmålen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ombudet
har samma utredningsbefogenheter som domstolen har. Där­med säkerställs atl
ombudet får ett tillräckligt underlag för sin ansökan om elt körkortsingripande
och att domstolen normalt inte behöver föranstalta om ytterligare utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tredje
stycket innehåller ett bemyndigande för regeringen eller myndig­het som
regeringen bestämmer att förordna allmänt ombud och ersättare för denne samt
att meddela ytterligare föreskrifter om ombudets verksam­het. Sådana
föreskrifter kommer aU finnas i KKF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
aUmänna ombudet kan överklaga avgörandena i sådana körkortsmål som ombudet har
anhängiggjort i länsrätten. Talan får därvid föras även tUl den enskildes
förmån. Ett beslut i fråga om giltighetstiden för ett körkorts­fillstånd kan dock
inte överklagas (jfr 46 § andra stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;49      §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besvärsliden
för det allmänna ombudet räknas från den dag då det överklagade beslutet
meddelades (jfr l.ex. 96§ andra stycket taxeringsla­gen (1956:623). För den
enskilde parten gäller dock alt besvärstiden löper från den dag då klaganden
fick del av det överklagade beslutet, 7 § förvaU-ningsprocesslagen (1971: 291).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
andra stycket finns en bestämmelse om s. k. anslutningsbesvär. Den
överensstämmer med vad som gäller enligt andra författningar, t. ex. 108 §
taxeringslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3
Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvalt­ningsdomstolar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
körkortsmål som prövas av länsrätten framgår av 40 § körkortslagen (1977:477).
Punkten 3 har därför ersatts med en hänvisning i punkten 2 till körkortslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
trafikkort utfärdas inte sedan den 1 januari 1978. Begreppei trafikkort har
därför utgått ur paragrafen. Ett trafikkort kan emellertid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fortfarande
vara gällande. I fråga om etl sådant kort gäller beslämmelserna om körkort med
laxibehörighel. Detta framgår av övergångsbestämmel­serna till körkortslagen
som finns i körkortsförordningen (1977:722). Om ett körkort återkallas skall
således även trafikkortet återkallas. Länsrätten är domför med en lagfaren
domare vid beslut om varning eller erinran enligt körkortslagen. Länsrätten kan
vara domför utan nämnd även vid beslut om återkallelse. Det skall vara
uppenbart att körkortet, körkortslill-ståndet eller traktorkortet skall
återkallas. Däremot gäller inte detta krav spärrtidens längd. Bestämmelserna
gäller även i mål om utländska kör­korts giltighet i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5   
Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i brottsbalken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i körkortslagen
(1977:477),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1971:
289) om allmänna förvaltningsdomstolar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6  
Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
beslular i enlighet med föredragandens hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:66.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Körkortsulredningen
har hafl lill uppgift att fullfölja del reformarbete på körkortsområdel som kom
lill ullryck i prop. 1975/76: 155. Bland de siörre frågor som behandlades i
denna proposition men i vilka departementsche­fen och regeringen inte ansåg sig
kunna ta slutlig ståndpunkt utan ytterliga-. re utredning fanns den som gällde
införande av ett s. k. pricksystem för körkortsbelastningar på grund av
trafikbrottslighet och eventuellt även annan brottslighet. Andra frågor gällde
reformer av körkortsprocessen vid de allmänna förvaltningsdomslolama, bl.a.
genom införande av ett s.k. allmänt ombud, vamingsinslitulel, förarprov och
registrering av belast­ningar i körkortshänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
behandlingen av den nämnda propositionen beslöt riksdagen bifalla en motion
enligt vilken handläggningen av vissa körkortsmål skuUe över­flyttas från de
allmänna förvaltningsdomstolarna till de allmänna domsto­lama. Körkortsfrågan
skulle därmed sammanföras med ansvars- och på-följdsfrågoma i brottmålet, någol
som enligt riksdagens mening borde ge värdefulla fördelar. Utredningen erhöll
på grund av riksdagens beslut tilläggsdirektiv innebärande etl upjxirag att
utarbeta förslag till en reform i enlighet med beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
grund av riksdagens beslul vid behandlingen av samma proposition har under
utredningsarbetets gång genomförts den reformen (prop. 1976/ 77: 113) att den
tidigare körkortskungörelsen uppdelats i en körkortslag (KKL) och en
körkortsförordning (KKF), vilka författningar trätt i kraft den 1 Januari 1978.
Denna reform berörde emellertid huvudsakligen for­mella frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överflyttning
av vissa körkortsmål från förvaltningsdomstol till albnän dom­stol (kap. &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
tilläggsdirektiven har utrfdningen haft att lägga fram förslag till regler om
överflyttning av handläggningen av vissa frågor om körkortsin­gripanden från
förvaltningsdomstcl lill aUmän domstol, dvs. främst från länsrätt till
tingsrätt. Vid en samlad bedömning av de för- och nackdelar som utredningen
ansett vara förenade med en sådan överflyttning har utredningen funnit att
nackdelama överväger. Detta gäller enligt utred­ningens mening i all synnerhet
om man även beaktar de förbättringar som kan göras i fråga om den nuvarande
handläggningen av körkortsmål. Utredningen föreslår därför all frågor om
körkortsingripanden även i fort­sättningen uteslutande skall vara en uppgift
för länsstyrelser och länsrätter med överinstanserna kammarrätt och
regeringsrätt. Med hänsyn till till-läggsdirektiven har utredningen emellertid
utarbetat förslag till sådana mer centrala författningsbestämmelser .»om skuUe
bU nödvändiga vid en över­flyttning (det s.k. överflytlningsallemaUvet).
Utredningen har härvid hu-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vudsakligen
utgått från den nuvarande lydelsen av körkorlslagen (1977:477) och
körkortsförordningen (1977:722).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
första delen av kap. &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;redovisar utredningen de gränsdragningspro­blem
mellan länsrätt och tingsrätt som uppkommer vid den av riksdagen beslutade
överflyttningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagsbeslutet
innebär att allmän domslol skall besluta om körkorts­återkallelse vid sådana
trafikbrott beträffande vilka domstolen samtidigt dömer i ansvarsdelen. Enligt
utredningens mening ligger del i sakens natur att allmän domstol i förekommande
fall bör ha befogenhet att tillgripa den körkortsåtgärd domstolen finner
påkallad. Domstolen bör således ha möj­lighet att meddela körkortshavaren vaming
i de fall återkallelse anses alltför ingripande. Lika naturligt är att domslol
som funnit återkallelse nödvändig också har att i domen bestämma spärrtid, dvs.
den lid som måste förflyta innan nytt körkort får utfärdas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De viktigaste
&amp;quot;överflyttningsfallen&amp;quot; utgör enligt riksdagens beslul grov
vårdslöshet i trafik, rattfylleri, rattonykterhet, allvarligare fall av
smilning och vissa från trafiksäkerhetssynpunkt fariiga brott. Utredningen har
på anförda skäl funnit att allmän domstol i princip bör pröva körkortsfrågan i
de fall körkortshavaren befinnes skyldig till grov vårdslöshet i trafik,
rattfylleri och smilning enUgt 5 § trafikbrottslagen samt — eventueUt - i de
fad han efter stämning som ej föregåtts av strafföreläggande befinnes skyldig
till rattonykterhet. Gmppen &amp;quot;vissa från trafiksäkerhetssynpunkt farliga
brott&amp;quot; måste enligt utredningens mening helt uteslutas vid allmän domstols
prövning av körkortsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
utgångspunkt från utredningens ståndpunkt i gränsdragningsfrågan redovisas
vidare i kap. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;hur utredningen tänkt sig handläggningen av
körkortsmål vid allmän domstol.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om körkortsåtgärdens betydelse vid straffmätningen i trafikmål anser
utredningen övervägande skäl tala för etl införande av en
&amp;quot;påver-kansregel&amp;quot;. Denna bör enligt utredningens mening utformas så
att det men körkortshavaren lider genom ett beslut om körkortsspärr kan beaktas
vid bestämmande av påföljd för det brott som föranlett spärren. Utredningen
betonar atl innebörden av en sådan påverkansregel är alt körkortsfrågan alltid
skall avgöras med utgångspunkt från vad trafiksäkerheten kräver och att den
avvägning som skall göras således får påverka endast den straff­rättsliga
påföljden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmän
domstol torde vara oförhindrad atl pröva körkortsfrågan obero­ende av
åklagarens yrkande. Utredningen anser emellertid att körkortsha­varen
regelmässigt bör fä kännedom om åklagarens inställning i körkorts­frågan så atl
ett yrkande om körkortsåtgärd ej kommer som en övertask-ning för honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Interimistiska
körkortsbeslut i överflyttningsfallen bör enligt utredning­ens mening fattas av
allmän domstol. Skulle körkortet ha omhändertagits, föreslår utredningen att
omhändertagandebeslutet blir föremål för automa-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tisk
omprövning i lingsräti endasl i de fall sådan omprövning begärs av
körkortshavaren. Om omprövning begärs skaU sådan prövning ske inom viss tid,
vilken föreslås bli mycket kort. En förutsättning för etl dylikt syslem bör
dock enligt utredningens uppfattning vara atl de omhänderta­gandebeslut som ej
fattals av vederbörande åklagare automatiskt tillstäUs denne för prövning av
frågan huruvida beslutet skall beslå. En annan viktig förutsättning torde vara
atl de brottmål i vilka den misstänktes körkort omhändertagits handläggs med
förtur. Enligt utredningens mening bör för övrigi samtliga brottmål i vilka den
misstänktes körkort omhändertagits och/eller interimistiskt återkallats
handläggas med förtur. Denna princip bör gälla även om domstolen ej har alt
pröva körkortsfrågan. För att i angivna fall åsladkomma en snabbare
handläggning anser uiredningen det vara tillfyllest om del i instruktion eller
arbetsordning för polis- och åkla­garmyndigheter saml tingsrätter upptas
föreskrifter om förtur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
samtidig prövning av ansvars- och körkortsfrågoma vid aUmän dom­stol förutsätter
enligt utredningens mening att tillfredsställande person­utredning finns. För
att uppnå della bör del vara tillräckligt med en allmänt hållen föreskrift av
innebörd att &amp;quot;erforderlig personutredning&amp;quot; skall före­ligga i de
trafikmål där allmän domstol har att pröva körkortsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
utredningens tilläggsdirektiv innebär riksdagens inledningsvis omförmälda
beslut att handläggningen av körkortsingripanden mot dem som genom upprepade
trafikförseelser har visat sig olämpliga som förare bör ligga kvar hos
länsrätt. På skäl som närmare utvecklas i den allmänna motiveringen har
utredningen funnit att tingsrätt vid sin prövning av kör­kortsfrågan bör vara
skyldig att beakta all den brottslighet - trafikbrotts­lighet eller annan - som
kan påverka körkortsfrågan och som vid pröv­ningen är känd för tingsrätten. I
denna brottslighet bör givetvis inräknas även den brottslighet som samtidigt är
föremål för tingsrättens prövning i ansvarsfrågan. Tingsrätten bör enligt
utredningens uppfattning däremot ej fä väga in faktorer av typen allmän
misskötsamhel eller bristande synför­måga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslår att frågor om förlängning av spärrtid skall ankom­ma på tingsrätt om
det under spärrtid inträffat omständighet som anges i 16 § 1-6 KKL eller om det
under spärrtiden framkommit sådan omstän­dighet som har inträffat före beslutet
om spärrtid men ej har varit känd vid det tillfället. Tingsrättens prövning av
löpande spärrtid bör enligt utred­ningens mening vara obligatorisk och således
oberoende av den tilltalades inställning. En självklar förutsättning för
tingsrättens prövning är naturligt­vis att rätten finner den tilltalade skyldig
till sådant trafikbrott som berätti­gar domstolen att pröva frågan om
kijrkortsingripande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omprövning
enligt 25 § KKL av körkortsåterkallelse som beslutats av allmän domstol bör
enligt utredningens uppfattning ankomma på förvalt­ningsdomstol, dvs. i första
instans på länsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
anseratt något undantagfrån RB:s reglerom möjligheterna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lill handläggning av mål i paris utevaro vid tingsrätt och
i hovrätt ej är nödvändigl vid prövning av körkortsfråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen har ej heller ansett del motiverat att föreslå
regler om obligatorisk förhandling i hovrätt när körkortsfråga förekommer i
bötes­mål. Frågan därom får bli beroende av en lämplighetsprövning från fall
till faU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågor om indrivning, förvaring och återställande av
körkort handläggs enligt gällande ordning i princip av den länsstyrelse som
meddelat kör­kortslillslåndel. Uiredningen diskuterar elt system vid allmän
domstols prövning av körkortsfrågan, enligt vilket den åklagare som för
ansvarsta-lap i domstolen skulle kunna fuUgöra vissa av länsstyrelsens
uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avslulningsvis konstaterar uiredningen i detta avsnitt att
allmän dom­stols prövning av körkortsfrågan vid vissa trafikbrott ej synes böra
föranle­da någon inskränkning av domstolens nuvarande uppgiftsskyldighet till
länsslyrelserna. Uppgiflsskyldigheten måste i stället utvidgas till att avse
även interimistiska beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pricksystem (kap. DI)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt direktiven har utredningen haft att utreda
fömtsättningarna för och effekterna av ett pricksystem i Sverige saml överväga
hur ett sådant syslem lämpligen bör utformas for att kunna inpassas i nuvarande
praxis rörande körkortsåtgärder. Utredningsmannen och dåvarande sekreteraren
Jan Petersson har för atl studera olika pricksystem företagit en studieresa
till USA och Canada. För all närmare kunna överväga fömtsättningarna för etl
pricksystem i Sverige har utredningen även införskaffat viss stati­stik från
rikspolisstyrelsens särskilda belastningsregister för vissa brott som är av
betydelse i körkortshänseende, KKBEL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uiredningen
har efler atl ha studerat frågan om etl pricksystem i Sverige
sammanfattningsvis kommit fram till följande slutsatser. Ett pricksystem kan
inte väntas få några allmänpreventiva effekter. Det fär anses tveksamt om man i
praktiken uppnår några pedagogiska eller individualpreventiva effekter som är
av belydelse för trafiksäkerheten. Sådana effekter kan i vart fall lika väl
vinnas genom ökad informaiion lill körkortshavarna om vilka körkortsåtgärder
som olika trafikbrott normall bmkar föranleda. Ett pricksyslem kan inte heller
på annat sätt förväntas medföra några märk­bara effekter på trafiksäkerheten
eller bidraga till en enhetligare praxis och därmed ökad rättssäkerhet. Däremot
kan ett pricksystem ge vissa rationa­liseringsvinster när det gäller urvalet
och hanteringen av den information Ull länsstyrelserna om trafikbrottsUghet som
kan utlösa ett omprövnings­förfarande i fråga om körkortsinnehavet. Motsvarande
vinster torde dock kunna uppnås genom andra och enklare medel än ett
pricksystem. Urvalet av den angivna informationen Ull länsstyrelserna kan bygga
direkt på brotten eller förseelsema så att såväl vissa typer av belastningar som
en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;viss
mängd därav föranleder rapportering dll körkortsmyndigheten. Där­vid kan man ta
hänsyn även till den aktuella förseelsens grovhet sådan den kommit lill uttryck
i den bestämda påföljden. Sådana hänsyn kan inte tagas inom ramen för ett
pricksystem av gängse typ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
slutsats är således all tillräckliga skäl för att införa ett pricksystem i
Sverige ej föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till förbättringar i den nuvarande handläggningen av körkortsmål (kap. &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;IV)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
inledningsvis framhållits i sammanfattningen fill kap. &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har ut­redningen
vid en samlad bedömning av för- och nackdelar med den av riksdagen beslutade
överflyttningen av vissa körkortsmål tiU allmän dom­slol funnit att nackdelarna
överväger och detta i all synnerhet om man beaktar de förbättringar som enligt
utredningens mening kan göras i den nuvarande handläggningen av körkortsmål
(det s. k. förbättringsaltemati-vet).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
utredningens direktiv behandlas flera frågor som kan inrymmas under
kapilelrubriken. Den största frågan gäller införande av ett aUmänt ombud i
körkortsprocessen. Hämtöver uppmärksammas i direktiven bl.a. frågor om en
reformering av varningsinstitutel, om en effektivisering a\förarpro­vet
beträffande förare mot vilka iinmärkningar riktas samt om överflyttning av
körkortsmål meUan länsrätter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
den reform som innebär att ett allmänt ombud införs har utredningen enligt
direktiven haft att överväga i vilken omfattning ombu­det skall medverka i
körkortsprocessen och hur reformen organisatoriskt skall genomföras. I fråga om
det aUmänna ombudets ställning i organisato­riskt hänseende har utredningen
utgått från att länsrätten i framtiden kommer att vara fristående i fcirhåUande
till länsstyrelseorganisationen. Vid en utbrytning av länsdomstolama från länsstyrelserna
bör det all­männa ombudet enligt utredningens mening placeras på vederbörande
länsstyrelse och endast ta befattning med körkortsmål som hör till den egna
länsstyrelsen. Om ett införande av ett allmänt ombud i körkorts­processen blir
aktuellt innan en utbrytning av länsrätterna genomförts, bör ombudet ändå kunna
inordnas i länsstyrelsen. Utredningen anseratt lämp­liga kandidater för
uppdraget som aUmänt ombud bör kunna rekryteras från den nuvarande
länsstyrelseorganisationen. Uppgiften bör ligga väl till for t. ex. erfarna
länsstyrelsejurister, vilka tidigare tjänstgjort som föredra­gande i
körkortsmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
mest angelägna uppgiften för ett allmänt ombud är enligt utredning­ens mening
att verka för en enhetlig rättstillämpning i körkortsmålen. För att åstadkomma
detta bör ombudet åläggas att granska länsrättemas och kammarrättemas avgörande
i dessa mål samt tillförsäkras rätt att överkla­ga avgörandena i närmast högre
instans. Vid granskningen av länsrättemas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslut
bör det aUmänna ombudet pröva om beslutad åtgärd kan anses tillräcklig och vid
behov föra målet vidare tiU kammarrätten. Del allmänna ombudet bör dock kunna
föra talan även till motpartens förmån. Om ombudet tiUåts att i skärpande
riktning föra talan mot ett beslut om var­ning, vilket utredningen föreslår,
bör enligt utredningens mening det nuva­rande fuUföljdsförbudet mot vaming helt
upphävas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
härnäst mest angelägna fråga som kan f&amp;amp; sin lösning genom införan­de av ett
allmänt ombud är enligt utredningens t&amp;gt;edömning önskemålet om etablering av
ett klart tvåpartsförhållande i körkortsmälen. Ett allmänt ombud bör i ett
dylUct system ha befogenhet att dels anhängiggöra målen i länsrätten, dels
företräda det allmänna vid handläggningen inför förvalt­ningsdomstolarna av
dessa mål och detta oberoende av om handläggningen är skriftlig eUer muntlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
det allmänna ombudet anförtros uppgiften att anhängiggöra kör­kortsmålen i
länsrätten bör ombudet även åläggas det primära utrednings­ansvaret i målen.
Det är enligt utredningens mening en fördel om det allmänna ombudet i
förekommande faU kan underlåta atl göra ompröv­ningsanmälan hos länsrätten i de
fall då ett körkortsingripande ej behövs. Prövningen i denna del bör åvila det
allmänna ombudet men fÖr att pröv­ningen skall kunna bli meningsfuU måste den
föregås av den utredning som kan anses nödvändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det allmänna ombudet bör
självfallet framställa någon form av yrkande i körkortsfrågan. Ombudet bör
enligt utredningens mening göra ompröv­ningsanmälan i länsrätten endast i de
fall då han anser att den s. k. återkal­lelsenivån har uppnåtts, dvs. då
återkallelse bör ske eUer vaming meddelas som ett alternativ tiU återkallelse.
1 dessa fall bör del allmänna ombudet yrka att körkortsåtgärd vidtages.
Hämtöver bör del åligga ombudet att som gmnd för yrkandet ange och dokumentera
dels den brottslighet som åberopas, dels de återkallelsepunkter i 16 § KKL som
ombudei anser tillämpliga. Om en dylik ordning införs anser utredningen all del
primära ansvaret for utfärdande av vaming enligt 22 § första siycket KKL (s. k.
självständig vaming, vilken får meddelas om skäl för återkallelse ej förelig­ger)
bör övergå från länsrätten till det allmänna ombudet. För att särskilja sådan
vaming från den typ av vaming som kan meddelas som elt allemativ till
återkallelse, föreslår utredningen att den självständiga vamingen i stället
benämns erinran. För att hindra att det allmänna ombudet utfärdar en erinran
eller beslutar omprövningsanmälan med anledning av brott eller motsvarande, som
ligger långt fillbaka i tiden, föreslår utredningen att en preklusionsregd
införs, som innebär att angivna åtgärder måsle vidtagas inom viss tid.
Tidsfristen, vilken enligt utredningens mening förslagsvis kan bestämmas tiU
sex månader, bör beträffande brott räknas från laga-kraftvinnandet (respektive
dagen för godkännande av straff- eller ord­ningsföreläggande eller från dagen
för beslut om åtalsunderiåtelse) och i övriga fall från den tidpunkt då det
aktueUa förhållandel blev känt för det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;aUmänna
ombudei. Möjlighel till förlängning av tidsfristen bör dock finnas. Det
allmänna ombudei bör enligt utredningens uppfattning ha samma rätt som
körkortshavaren att begära muntlig förhandling i körkortsmål. Om­budet skall
naturiigtvis aUud kallas tiU muntliga förhandUngar inför länsrät­ten eller
överordnade instanser samt tillställas allt material i målet som han ej själv
tillfört. Ombudei bör vidare beredas tillfälle atl yttra sig över inlagor eller
nedtecknade muntliga yttranden från körkortshavaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
nuvarande praxis föregås de interimistiska beslut som länsrätten fattar utan
samband med prövning av ett omhändertagandebeslut ej av någon kommunikation med
körkortshavaren. Utredningen förordar att kommunikationsskyldighet införs i
dylika fall, varvid fidsfristen för yttran­de kan göras mycket kort. Det torde
vidare enligt utredningens uppfattning ligga i sakens natur att krav på formell
delgivning ej kan uppställas i dessa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
framstår enligt utredningens uppfattning ej som meningsfullt att ge det i 33 §
KKF angwnaförarprovet annan utformning än det har idag men däremot kan del
finnas anledning att oftare än nu utnyttja de möjligheter till kontroll av
förarna som paragirafen ger. Prövningen bör bestå av ett praktiskt prov samt en
kontroU av förarens kunskaper om gäUande trafik­regler och av hans attityder
till trafiken. Förarprovet bör liksom for närva­rande kunna begränsas till att
avse enbart den praktiska färdigheten eller enbart de teoretiska kunskapema.
Mot bakgrund av de befogenheter som utredningen i det föregående föreslagit för
det allmänna ombudet har utredningen funnit övervägande skäl tala för att
ombudet även bör anför­tros uppgiften att som ett led i omprövningsförfarandet
utfärda föreläg­ganden för föraren att undergå nytt förarprov. Det allmänna
ombudet bör i förekommande fall använda sig av förarprovsföreläggandet innan om­prövningsanmälan
tiU länsrätten görs. Resultatet av det nya förarprovet får sedan bli vägledande
när det gäUer att ta ställning till öm anmälan skall göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
de fall en körkortshavare bytt kyrkobokförings- eller vistelseort efter det att
vederbörande meddelats körkortstiUstånd, kan nuvarande fomm-bestämmelser
medföra problem om körkortshavaren vid en omprövning av körkortsinnehavet
önskar en muntlig förhandling. Utredningen föreslår därför att möjlighet till
överflyttning av körkortsmål mellan länsrätter införs, så att körkortshavaren
kan fä målet prövat på kyrkobokförings-eller vistelseorten. Motsvarande
möjlighet bör finnas vid omprövning av ett körkortsingripande enligt 25 § KKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Olika
frågor om utländska körkort (kap. V)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ämnet
utländska körkort berörs ej i utredningens direktiv. Frågor om utländska
körkort har emeUertid samband med flera av de körkortsfrågor som upptagits i
direktiven. Med hänsyn härtill och till de reformkrav som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;framförts på området har utredningen - i samförstånd med
företrädare för kommunikation.sdepartemeniet - gått igenom det grundläggande
regelsy­stemet rörande utländska körkorts gillighet m.m. i Sverige. Enligt vad
utredningen inhämtat är det en allmän uppfattning att reglerna om utländs­ka
körkort är svåröverskådliga, krångliga och i vissa delar också motsägel­sefulla.
I syfte att åstadkomma viss förenkling föreslår utredningen en gemensam
författning innehållande huvuddelen av de olika reglerna om utländska körkort.
Författningen innehåller också vissa förslag till ändrade regler pä området,
vilka förslag föranletts av utredningens allmänna över­väganden rörande de
utländska körkorten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett
särskill problemområde när det gäller utländska körkort gäller de nordiska
körkorten. På initiativ av Nordiska rådet har man inom Norden ulfört ett
utredningsarbete som lett lill förslag om alt nordiskt nationellt körkort skall
gälla i annal nordiskt land även sedan innehavaren har fasl bosatt sig i delta.
Förslaget har fått ett positivt mottagande av berörda länder. Nordiska
kommittén för vägtrafiklagsliftning (NKV) har i anslut­ning till förslagel
behandlat vissa tillämpningsfrågor som aktualiseras vid nordisk giltighet av
körkort. NKV har som huvudprincip föreslagit all uppkommande körkortsfrågor
skall behandlas i det land där körkortsha­varen är bosatt och enligt del
landets lagsliftning, dvs. den s. k. domicil-principen har förordats. NKV:s
förslag har vid remissbehandlingen i all­mänhet mottagits positivt. När del
gäller genomförandel av förslagel har NKV framhållit fördelarna med ell
gemensamt genomförande i de nordis­ka länderna men samtidigt påpekat alt en
sådan koordination kan vara svår alt uppnå. Reformen kan enligt NKV fullföljas
också genom att varje enskilt land inför reglerna i sin lagstiftning utan alt
invänta lagstiftningspro­ceduren i de andra länderna. Del nyss nämnda förslagel
har godtagits av statsmakterna i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen behandlar i betänkandet fömtsättningama för
införandet av NKV:s förslag i Sverige som försia land och lar härvid upp frågor
om bl. a. bosätlningsbegreppel, giltighetstid och körkortsklasser, omprövning
av körkortsinnehav, utfärdande av nytt körkort samt registrering av körkort och
belastningar. Utredningen har funnit det fulll möjligt att i Sverige som försia
land införs en ordning som innebär alt körkort från övriga nordiska länder
godias även sedan innehavaren fast bosatt sig här. En dylik ordning har enligt
utredningens mening avgjorda fördelar och fä nackdelar. Det finns vidare
anledning att utgå från atl övriga berörda nordiska länder inom en nära framlid
inför en motsvarande ordning. Mot denna bakgrund föror­dar uiredningen all i
Sverige införs en ordning av nyss nämnt slag enligt de principer som skisseras
i betänkandet. I avbidan på att den förordade ordningen genomförs har
utredningen arbetat in de nuvarande reglema om nordiska körkort i det
gemensamma författningsförslaget om utländska körkort. I fråga om de nordiska
körkorten innebär författningsförslaget främsl redaktionella ändringar i
förhållande lill nuvarande ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten för överväganden om förbäliringar i del
nuvarande regelsystemet i fråga om utomnordiska körkort mäste vara Sveriges
skyl­digheter pä grundval av internationella konventioner. Dessa skyldigheter
regleras i nuläget främsl av Genévekonvenlionen av äi 1949. På sikt kommer
Sverige också alt vara bundet av den s. k. Wienkonventionen, lill vilken
Sverige redan nu anpassat betydande delar av sina körkorlsregler. En
grundläggande skyldighet enligt Genévekonvenlionen är att Sverige under vissa
förutsättningar måste tillåta innehavare av utländska körkort atl här under ett
år föra motorfordon av del slag körkortet gäller. Enligt nuvarande ordning äger
innehavare av utländskt nationellt körkort icke rätt alt framföra motorfordon
här i riket bl.a. om han under de sist förflutna tre åren vislats i Sverige
mera än tvä år. Uiredningen föreslår på i betänkandet närmare anförda skäl atl
utländska körkort inte skall godkän­nas här i riket, om innehavaren under de
sist förflutna två åren vistats i Sverige mer än elt år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De
nuvarande reglerna om utbyte av utländskt körkort mol svenskt innebär alt
innehavare av körkort utfärdat i annat nordiskt land, vilken tager hemvist i
Sverige, får ges ett mot det innehavda körkortet svarande svenskt körkort utan
att avlägga förarprov om han uppfyller kraven i medicinskt hänseende och i
fråga om den personliga lämpligheten. Beträf­fande innehavare av utomnordisika
körkort krävs dock för ulbytesför­månen - utöver den medicinska och personliga
lämplighetsprövningen -alt vederbörande under de senasie tolv månaderna i
belydande omfallning fört motorfordon här i riket. Vid ansökan om körkortsbyte
skall detta förhållande intygas av polismyndighet eller två trovärdiga
personer. Angi­vet krav på körvaneutredning bör enligt utredningens mening
slopas. Ut­redningen föreslår vidare att utbytesförmånen när det gäller
ulomnordiska körkort begränsas lid förarbehörighet B (personbil, lätt lastbil
och ell lill sådan bil kopplat lätt släpfordon saml lerrängvagn). Innehavare av
utom-nordiskt körkort med annan behörighet än B. som önskar motsvarande svenskt
körkort, blir därför om förslagel genomförs skyldig alt genomgå förarprov helt
enligt svenska regler. Bland utredningens övriga övervägan­den i denna del kan
framhållas förslaget att det för godkännande och utbyte av utländskt körkort
bör krävas alt föraren kan förete körkortet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Registreringsfrågor (kap. &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;VI)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt direktiven har uiredningen haft att ta upp de
frågor om körkorts-registrering och registrering av trafikbrott m.m. som
aktualiserats vid utredningens översyn av de i direktiven beskrivna
körkortsfrågoma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt av stalsmaktema fastslagna principer för
omfattningen av regis­treringen av belastningsuppgifter i KKBEL, bör
registreringen utvidgas tid att avse även brott som innehavare av utländskt
körkort begått. Utred­ningen ansluler sig tiU denna ståndpunkt. Registerblad
beträffande inneha-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vare av utiändskl körkort bör sändas lill länsstyrelsen i
det län, där han är bosall. Beträffande den som inte är bosall i Sverige, bör
regislerblad sändas lill länsslyrelsen i det län, där den registrerade
förseelsen begåtts. Någon registrering av annat än brott behövs enligt
utredningens mening ej för innehavare av utländskt körkort. När förslaget om
nordisk gillighet av körkort genomförts, bör emeUertid de körkort, som
utfärdats i Danmark, Finland och Norge och vars innehavare är fast bosatt i
Sverige, omfattas av samma regislreringsregler som gäUer för svenska körkort.
Förslaget om registrering av innehavare av utländska körkort fömtsätter
uppgiftsskyl­dighet för de domstolar och andra myndigheter, vilka beslutar i
ärenden som skall föranleda registrering i KKBEL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Registreringen
i KKBEL är avsedd all fylla två huvudändamål: Den skall dels lämna underlag för
prövning i körkortsmål och dels ge informaiion lill åklagare och domstolar i
trafikmål beträffande den misstänktes eller tillta­lades lidigare
trafikbrottslighet. Enligt ett reformförslag från samarbelsor­ganet för ADB
inom rättsväsendet (numera samarbelsorganet för rättsvä­sendets
informationssystem - SARI) skulle den nuvarande framsiällning-en av
registerblad kunna väsentligt begränsas. Enligt förslagel skulle registerblad
på grund av föreläggande av ordningsbot ej sändas vid en enstaka förseelse
förutsatt att någon broltsregistrering i KKBEL ej förelåg 'under de närmast
föregående åren. Uiredningen ställer sig positiv till detla förslag. Flera av
de förseelser för vilka ordningsbot numera kan tillämpas framstår emellertid
som allvariiga från trafiksäkerheissynpunkl. Enligt utredningens mening bör
därför en begränsning i framställningen av re­gislerblad kunna ske endasl om
ordningsbolen bestämls lill högst 200 kr och det saknas anteckning om förseelse
under de närmast föregående fem åren. Ell &amp;quot;tak&amp;quot; vid 200 kr i böler
bör gälla under ell inledande skede. Erfarenheterna av en ordning av detla slag
får sedan visa, om man kan undvara ett sådanl &amp;quot;tak&amp;quot;. (Högsta
ordningsbot för en förseelse är numera 300 kr).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det andra ändamålet med registreringen i KKBEL, all ge
information lill åklagare och domstolar i trafikmål, skulle enligt förslag från
det nämnda samarbetsorganet tillgodoses genom en ny typ av registerutdrag -
s.k. trafikbrottsutdrag — som skulle ersätta de nuvarande utdragen ur kör­kortsregislrel.
Utdragen skulle inhämtas från rikspolisstyrelsen (RPS) och grundas på uppgifter
ur KKBEL och centrala körkortsregistret (CKR) saml del av RPS förda person- och
belaslningsregistret (PBR). Trafikbroltsut­drag borde enligt förslaget kunna
framställas inte bara för körkortshavare utan även för övriga personer.
Samarbetsorganets förslag om trafikbrotts-utdrag har i princip godtagits av
statsmakterna. Enligt utredningens me­ning ger förslaget anledning lill
överväganden dels i frågan huruvida irafik­brotlsuldrag skall kunna framställas
för personer utan körkort, dels belräf­fande omfattningen av registreringen i
KKBEL. Utredningen härför sin del funnit alt irafikbrotlsuldrag bör kunna utfärdas
endast för körkortshavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen anser vidare all i KKBEL ej skall registreras
personer, för vilka spärrtid löper, ulan endast körkortshavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen delar samarbetsorganets förslag att register
över brott av belydelse i körkorlshänseende inte längre bör föras av
länsstyrelserna utan endast centralt av RPS inom ramen för rättsväsendets
informationssystem. Detta brottsregister bör enligt utredningens mening i
väsentliga delar regle­ras i lag. Utredningen har därför föreslagit en lag om
registrering av vissa trajlkbrott m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rehabiliteringsregler bör enligt utredningens uppfattning
införas för uppgifier i såväl irafikbrotlsuldrag som regislerblad.
RehahiUteringstiden bör beslämmas tiXX fem år från domslolsdatum eUer motsvarande.
I fråga om belaslningsuppgift som hämtats ur CKR bör i princip samma rehabili­teringsregler
gälla men reglerna bör ej omfatta uppgift om anmälan från läkare om vissa
sjukdomstillstånd. Även beslut om erinran, vaming och återkallelse börenligt utredningens
mening i princip omfattas av en rehabi­literingsregel. Innebörden av
rehabiliteringsreglema bör enligt utredning­ens mening vara att i registemldiag
ej skall tas med anteckning om dom eller beslut, sedan fem år förflutit från
den dom eller det beslul som anteckningen avsett. När del gäller belastningar
avseende innehavare av utländska körkort föreslår utredningen en
rehabUiteringstid om två år, om körkortshavaren under den tiden ej övertygats
om nytt brott av beskaffen­het all böra registreras. Från
rehabiliteringsreglema bör undantas de fall då JK, JO eller datainspekiionen
för visst fall begär fullständigt utdrag. Också enskild bör enligt utredningens
mening aUtid vara berättigad atl få fullständigt utdrag om sig själv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen tar i detta avsnitt avslutningsvis upp frågor
om vissa gall­ringsregler som kan vara av betydelse i körkortssammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:59.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Författningsförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överflyttningsalternativet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i körkortslagen (1977:477)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels att 18, 21, 23 och 39 §§ körkortslagen (1977:477)
skall ha nedan angivna lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels att i lagen skall införas åtta nya paragrafer, 21a,
21b, 21c, 21d, 21e, 40, 41, 42 §§, av nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 § Länsrätt får ej meddela beslut om slutlig
återkallelse av körkort på gmnd av straffbelagd gäming förtån frågan om straff
har blivit avgjord genom dom som har vunnit laga kraft. Vad som har sagls nu
gäller dock ej&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
omständighetema är sådana, att körkortshavaren oavsett ulgång­en i ansvarsfrågan
kan anses olämplig att föra körkortspliktigt fordon,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om åklagare med
stöd av 20 kap. 7§ rättegångsbalken eller molsva­rande bestämmelse i annan
författning har meddelat beslul atl ej tala å gämingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Spärrtid&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21 § Föreligger vid prövning av ansökan om förhandsbesked
eller kör-kortsUllstånd hinder mot meddelande av körkortstillstånd på grund av
sökandens personliga förhållanden eller återkallas körkort eller körkorts­tillstånd
med åberopande av återkallelsegmnd som avses i 16 § 1-6 be­stämmes spärrtid om
lägsl en månad och högst tre år. Vid brott som avses i 1§ andra stycket eUer 4
§ 1 mom. lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott bestämmes spärrliden
till lägsl ett år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21 a § Inträffar under spärrtid omständighet som avses i
16 § 1 -6 eller har under spärrtiden framkommit sådan omständighet och har den
inträf­fat före beslutet om spärnid men icke varit känd vid det tillfället, får
omprövning av spärrtiden ske.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I brottmål som avses i 39 § första stycket ankommer
omprövningen av spärrtid på tingsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I övriga fad prövas frågan av länsstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om tingsrätt eller länsstyrelse vid omprövningen förlänger
spärrliden får förlängningen vid varje lillfälle avse högst tre år.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21 b § Vid prövning av fråga om bestämmande av spärrtid i
fall sorn anges i 21 a §får tingsrätt, om det tidigare beslutet om spärrlid
vunna laga kraft, förlänga spärrtiden eller förordna att den tidigare
spärrtiden skad avse även det brott som föranlett omprövningen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innefattar det tidigare beslutet varigenom spärrtid
bestämts tiUika en beslut om återkallelse men har beslutet icke vunnit laga
kraft, skad tings­rätten pröva ärendet med tiUämpning av 16 och 21 §§. Om det
tidigare beslutet om spärrtid icke innefattar ett beslut om återkallelse och
beslutet &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1   
Riksdagen 1979180. t saml. Nr 178&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;icke vunnil laga krafl, skall lingsrällen pröva huruvida
.spärrtid hör be­stämmas och, om så finnes böra ske, bestämma längden av denna
spärrtid (särskild spärrtid). 1 fråga om spärrtidens längd äger härvid
bestämmel­serna i 21 § motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut enligt denna paragraf får ej meddelas efter
utgången av löpande spärrtid.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21 c §   Länsstyrelses omprövning av spärrtid i fad som
anges i 21 a § sker efter ansökan och omfallar endasl lagakraftvunna
spärrtidsbeslut. Ansö­kan skad göras före spärrtidens utgång.  Prövningen avser
sökandens förhåUanden fram tid lidpunkten för beslutet i anledning av ansökan.
Länsstyrelsenfår vid omprövningen förlänga spärrtiden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21 d § Kommer genom beslut enligt 21 b § andra stycket
eller eljest spärrtider att löpa helt eller delvis paraUellt, skall
länsstyrelse, sedan besluten vunnit laga kraft, självmant upptaga frågan om
bestämmande av vilken spärrtid som skaU gälla. Spärrtiden skall därvid
bestämmas på ett sätl som motsvarar resuhatet vid en samtidig bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21 e § Vid bestämmande av påföljd för brott som föranlett
beslut om spärrtid skad beaktas det men föraren lider genom beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omhändertagande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23 § Har körkortshavare vid förande av motordrivet fordon
eller spår­vagn gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller visat uppenbar
likgiltighet för andra människors liv eller egendom eller företett tydliga
tecken på påverkan av starka drycker eller annat ämne, omhändertages körkortet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Körkortet skall även omhändertagas om körkortshavaren till
följd av sjukdom, skada eller dylikt saknar förutsättningar alt föra
körkortspliktigt fordon på ett trafiksäkert sätt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Misstankes atl körkortshavare vid förande av motordrivet
fordon eller spårvagn har bmlit mot 4 § lagen (1951: 649) om straff för vissa
trafikbrott, och hade han före färdens slut förtärt starka drycker i sådan
mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod uppgick lill minst 0,5 promille
under eller efter färden, omhändertages körkortet sedan analysbevis har erhål­lits.
Är fråga om broll mot 4 § 2 mom. nämnda lag, men uppgick alkohol­koncentrationen
ej lill 0,8 promille, får om omständighetema vid brottet kan anses mildrande,
körkortet omhändertagas endast om körkortsha­varen tidigare dömts för broll mot
4 § nämnda lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behörig domstol i frågor som rör körkortsingripanden m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39 § Tingsrätt handlägger mål vari prövas fråga om
återkallelse eller varning enhgt denna lag eder fråga om motsvarande åtgärd
rörande utländskt körkort, när frågan uppkommer i brottmål i vilket ansvar
ådömes för&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;brott
mot 1 § andra stycket, 4 § I mom. eller 5 § lagen (1951:649) om straff för
vissa trafikbrott eller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;brott
mot 4 § 2 mom. samma lag och åtalet ej har föregåtts av strafföreläggande.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har körkort eller traktorkort omhändertagits på grund av
misstanke om brott som avses i första stycket, prövar ungsrätt om kortet skall
återkallas Ulls vidare eller återställas tid föraren.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40 § / andra faU än som avses i 21 a eder 39 § prövas
fråga om körkorts­&lt;br&gt;
ingripande av länsrätt. Fråga om omprövning som avses i 25 § handlägges&lt;br&gt;
dock av länsrätt endasl om domstol tidigare har beslutat i saken.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I mål som avses i första stycket får förvaUningsdomslol
meddela före­läggande om all läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov skall
inges samt meddela nya eller ändrade föreskrifter för behörigheten att föra
fordon.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;41&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
Domstols beslut om återkallelse eller varning skall delges den som beslutet
rör.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;42&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Om
körkortshavare eller innehavare av traktorkort begär ompröv­ning av åklagares
omhändertagandebeslut enhgt 23 § första eller tredje stycket och fråga är om
sådant brott som enUgt 39 § skad föranleda att körkortsfrågan skall prövas av
tingsrätt, skad tingsrätten så snart ske kan och senasi å fiärde dagen efter
det att begäran inkommit till rätten pröva om körkortet skall återkallas tills
vidare eller återställas till föraren. Ut­sattes huvudförhandling att hållas
inom en vecka, sedan begäran fram­ställdes, får prövningen dock uppskjutas till
huvudförhandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:77.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förbättringsalternativet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3   Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i körkortslagen (1977:477)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels att 21, 22, 26 och 39 §§ körkortslagen (1977:477)
skall ha nedan angivna lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels att i lagen skall införas fem nya paragrafer, 22 a,
40, 41, 42 och 43 §§ av nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Spärrtid&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreligger vid prövning av ansö-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreligger vid prövning av ansö­&lt;br&gt;
kan om förhandsbesked eller kör-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kan om
förhandsbesked eller kör­&lt;br&gt;
kortslillstånd hinder mot meddelan-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kortsiiUstånd
hinder mot meddelan­&lt;br&gt;
de av körkortstiUstånd på gmnd av&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de
av körkortstillstånd på gmnd av&lt;br&gt;
sökandens personliga förhållanden&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sökandens
personliga förhållanden&lt;br&gt;
eUer återkallas körkort med åbero-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eller
återkaUas körkort eller kör-&lt;br&gt;
pande av återkallelsegmnd som&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kortstillstånd
med åberopande av&lt;br&gt;
avses i 16 § 1-6 bestämmes spärt-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;återkallelsegmnd
som avses i 16 §&lt;br&gt;
lid om lägst en månad och högst tre&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1
-6 bestämmes spärrtid om lägst&lt;br&gt;
år. Vid brott som avses i 1 § andra&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en
månad och högsl tre år. Vid&lt;br&gt;
stycket eller 4 § I mom. lagen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;brott som
avses i I § andra styckel&lt;br&gt;
(1951:649) om straff för vissa tra-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eller
4 § 1 mom. lagen (1951:649)&lt;br&gt;
fikbrott bestämmes spärrtiden till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
straff för vissa trafikbrott be-&lt;br&gt;
lägst ett år.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stämmes spärrtiden till lägst ett
år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inträffar under spärrtid omständighet som kan föranleda
nyll beslul om sådan lid, fär prövas om den redan bestämda spärrtiden skall
förlängas. Sådan prövning sker efter ansökan. Ansökan skall göras före
spärrtidens uigång. Prövningen avser sökandens förhållanden fram till
tidpunkten för beslutet. Förlängning får ske med högsl tre år vid varje ny
prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som anges i andra stycket skall tillämpas på
motsvarande sätt om det under spämiden har framkommit sådan omständighet som
har inlräffat före beslulel om spärrtid men inte har varit känd vid det
tillfället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22       §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har i fråga om körkortshavare&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har  körkortshavare  brutit  mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förekommit sådana  omständighe-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4§ 2 mom.  lagen (1951:649) om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ler atl det finns särskild anledning&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;straff för vissa trafikbrott men hade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att erinra honom om de krav som&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;han ej före färdens slut förtärt star-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ställes på honom från trafiksäker-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ka drycker i sådan mängd alt alko-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hetssynpunkt, får varning medde-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;holkoncentrationen i hans blod un-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydds(&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;las honom, om skäl för återkallelse ejföreUgger.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har körkortshavare bmlit mol 4 § 2 mom. lagen (1951: 649)
om straff för vissa trafikbrott men hade han ej före färdens slut förtärt
starka drycker i sådan mängd att alkohol­koncentrationen i hans blod under
eller efler färden uppgick till 0,8 promiUe, får varning meddelas ho­nom i
stället för all beslut fattas om återkallelse av körkortet, om han ej tidigare
har dömts för brott mot 4 § nämnda lag och omsländighelema är mildrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har i fråga om körkortshavare förekommit sådana
omständigheter som avses i 16 § 2-6, får varning meddelas i stället för beslut
om återkallelse, om varning av särskil­da skäl kan anses vara en tUlräcklig
åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;der eUer
efter färden uppgick till 0,8 promille, får varning meddelas ho­nom i stället
för all beslul fattas om återkallelse av körkortet, om han ej tidigare har
dömts för brott mot 4 § nämnda lag och omständighetema är mildrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har i fråga om körkortshavare förekommit sådana
omständigheter som avses i 16 § 2-6, får vaming meddelas i stället för beslut
om återkallelse, om vaming av särskil­da skäl kan anses vara en tillräcklig
ålgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:135.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Erinran 22 a §&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har i fråga om körkortshavare förekommit sådana
omständighe­ter att det finns särskild anledning alt påminna honom om de krav
som ställes på honom från trafiksä­kerhetssynpunkt, får erinran med­delas
honom, om skäl för återkal­lelse ejföreUgger.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:100.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verkan av utländsk dom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:139.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;26 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsema
om återkallelse, spärrtid, varning och underiåtelse av körkortsingripande m. m.
i 16-22, 24 och 25 §§ tillämpas även i fråga om den som genom lagakraft­vunnen
dom utom riket har dömts till ansvar i sådant avseende som sägs i angivna
lagmm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
om återkallelse, spärrtid, varning, erinran och un­deriåtelse av körkortsingripande
m. m. i 16-22, 24 och 25 §§ tilläm­pas även i fråga om den som genom
lagakraftvunnen dom utom n'ket har dömts till ansvar i sådant avse­ende som
sägs i angivna lagmm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:140.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;39
&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Domstoisförfarandet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsrätt prövar frågor som rör&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Domstolsförfarandet
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsrätt   handlägger   mål   vari&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;körkortsingripanden i de fall som anges i särskild
författning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I mål
som avses i första styckel har domstol samma befogenhet som länsstyrelse har
när den hand­lägger körkortsärende. Domstols beslut om varning eller
återkallelse skall delges den som beslutet rör.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot
beslut om varning enligt denna lag får talan ej föras.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;prövas fråga om återkallelse, var­ning eller erinran
enligt denna lag eller fråga om motsvarande åtgärd rörande utländskt körkort
(kör­kortsmål). Fråga om omprövning i fad som avses i 25 § handlägges dock av
länsrätt endasl om domstol tidigare har beslutat i saken. Har körkort eller
traktorkort omhänder­tagits prövar länsrätten om del skall återkaUas tdis
vidare eller återställas tid föraren.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 körkortsmål får domstol med­dela föreläggande om alt
läkarin­tyg eller bevis om godkänt förar­prov skad inges saml meddela nya eller
ändrade föreskrifter för behö­righeten att föra fordon ävensom förordna att
förnyad personutred­ning skall företas vid senare tid­punkt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot föreläggande som anges i andra stycket får talan ej
föras.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut om återkallelse, varning eder erinran enhgt denna
lag skall delges den som beslutet rör.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot beslut om erinran får talan föras endast av allmänt
ombud som anges i 41 §.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;41 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 varje län skad hos länsstyrelsen finnas ett allmänt
ombud som för det allmännas talan i körkorts/nål.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
förordnar allmänt ombud och ersättare för denne samt meddelar de närmare
föreskrifter som behövs i fråga om ombudets verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AUmänt ombud äger rätt att an­föra besvär mot beslut av
länsrätt och kammarrätt i körkortsmål, var­vid talan även får föras tid motpar­tens
förmån.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I körkortsmål skall muntUg för­handhng hållas om aUmänt
ombud&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;begär det samt förhandhngen ej är ohehövUg och ej heller
särskilda skäl talar emot det.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Besvär av aUmänt ombud mot beslut som anges i 42 § skaU ha
inkommit till den domstol som har att pröva besvären inom tre veckor från den
dag det överklagade be­slutet meddelades.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har part anfört besvär mot dylikt beslut äger även motpart
föra lalan häremot, trots att den för honom gällande besvärstiden utgåtl. Par­ten
skall dock inkomma med så­dana besvär inom en vecka från ut­gången av den tid
inom vilken de först anförda besvären skulle ha anförts. Återkallas eller
förfaller el­jest den första besvärstalan, är även den senare besvärstalan för­fallen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förordnande om ikraftträdande får begränsas fill vissa av
de nya be­stämmelsema. Regeringen får meddela de övergångsbestämmelser som
behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:63.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttranden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Överflyttningsfrågan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.1 Allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksåklagaren: 1 sUt yttrande över
trafikmålskommiUéns betänkan­de &amp;quot;Rätlen till ratten&amp;quot; tillstyrkte
riksåklagaren förslagel att överflytta prövningen i vissa fall av frågan om
körkortsåterkallelse till allmän dom­slol. Den utredning som nu verkställts
visar emellertid enligt min mening atl inte något av de prövade alternativen
för en överflyttning innebär en godtagbar lösning. De förbättringar som man
vill uppnå med en samtidig handläggning i allmän domslol av brottmålet och
frågan om körkortsingri­pande kan dessutom i stor utsträckning åstadkommas
genom de ändringar i förfarandel hos länsrätt som nu föreslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Domstolsverket: Ett samtidigt
avgörande av ansvars- och körkorls­frågan måste för såväl det allmänna som för
den enskilde ställa sig mindre kostnadskrävande än gällande ordning med dubbla
processer. För de fles­ta körkortshavare måsle denna dubbelprocess te sig
märklig. Samma tra­fikbrott behandlas vid två olika domstolar och medför olika
påföljder. Även om förlusl av körkort inte har straffrältslig ställning som
påföljd för brott så uppfattas sådan förlust oftast som den mest ingripande
effekten av brollet. Av trafikmålskommittén gjorda undersökningar visar också
atl mer än 80% av de tillfrågade ansett att ett körkortsingripande bör beslutas
av allmän domslol samtidigt med straffet. En överflyttning av körkortsin­gripande
lill allmän domslol måste ge en snabbare handläggning av kör­kortsfrågan vilket
uppenbarligen gagnar såväl trafiksäkerheten som den enskilde. Även andra skäl
såsom fylligare personutredning, möjligheten alt avväga påföljdsfrågan mol
körkortsingripandet m. m. talar för en över­flyttning. Domstolsverket finner
det därför naturligt att man bör sträva ef­ter alt finna en lösning som medför
att allmän domstol kan tilläggas rätten att besluta i körkortsfrågan samtidigt
som den dömer i trafikbrottmålet. Därlill kommer att Europarådet antagit en
resolution vari förordas att kör­kortsfrågor i princip bör avgöras i
brottmålsprocessen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt: &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;X &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hovrättens yttrande den 4 Juni 1974
över trafikmåls­kommitténs betänkande &amp;quot;Rätten till ratten. Förslag till
körkortsreform&amp;quot; (SOU 1972: 70-72) tillstyrkte hovrätten kommiuéns förslag
om överflytt­ning av frågor rörande körkortsingripande i anledning av
trafikbrott till de allmänna domstolarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Körkortsutredningen
har emellertid funnit, all situationen nu är en an­nan än när frågan förra
gången var föremål för utredning och att nackde­larna med en överflyttning av
vissa körkortsmål överväger fördelarna, särskill om man - såsom uiredningen
föreslår - gör förbättringar i den nuvarande handläggningen av körkortsmål (det
s. k. förbällringsalternati-vel). Hovrätten, som anser att nuvarande ordning
fungerar förhållandevis väl och all de förbättringar i denna som bl.a.
utredningen föreslår kommer all öka rättssäkerheten och sannolikt leda fill en
snabbare prövning av körkortsmålen, finner i likhet med utredningen atl
nackdelarna med en överflyttning överväger fördelarna. Hovrätten anser sig
därför inte på det utredningsmaterial som nu finns kunna förorda en
överflyttning av vissa körkortsmål till allmän domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten för Västra Sverige:
Åven i fortsättningen kommer den stridaste strömmen av ingripanden mot
körkortshavare atl ske genom be­slut av förvaltningsdomstol. Fråga är således
inte om elt val mellan allmän domstol och förvaltningsdomstol utan om
lämpligheten av att ha två myndigheter som samtidigt kan pröva körkortsfrågan.
Den nuvarande or­ganisationen för handläggning av körkortsmål har fungerat i
många år och inom de skilda länsrätterna har utbildats en enhetlig och stabil
praxis i kör­kortsfrågor. Länsrätterna torde inom en nära framtid komma att
utbrytas ur länsstyrelseorganisationen och bilda självständiga domstolar.
Samtidigt pågår en utveckling som utjämnar skillnaderna mellan förfarandet i
för­valtningsdomstol och allmän domstol. Utredningens förslag om inrättande av
allmänt ombud i körkortsprocessen är ett led i denna utveckling. Mot bakgrund
av del anförda måste enligt hovrättens mening en uppdelning av den nuvarande
körkortsorganisationen vara grundad på mycket starka skäl. Utredningen har vid
en samlad bedömning av de för- och nackdelar som utredningen ansett vara
förenade med en överflyttning funnit att nack­delarna överväger. Hovrätten
instämmer i utredningens ställningstagan­de, i synnerhet om hänsyn tas till de
förbättringar som utredningen före­slagit vad beträffar den nuvarande
handläggningen av körkortsmålen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten i Jönköping:
Kammartätten känner sig övertygad om bärkraften i de praktiska skäl utredningen
anför för att körkortsingri­panden även i fortsättningen bör vara en
uteslutande uppgift för förvalt­ningsdomstolarna. Man bör därför inrikta sig på
att förbättra nuvarande syslem så alt rättssäkerhet och effektivitet ökar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RikspoUsstyrdsen: Styrelsen
finner - i Ukhet med utredningen -att en överflyttning innebär övervålgande
nackdelar. Enligt styrelsens me­ning bör således frågor om körkortsingripande
även i fortsättningen ute­slutande vara en uppgift för länsstyrelser och
länsrätter som första in­stans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Brollsförebyggande rådet:
Brollsförebyggande rådet (BRÅ) anser att frågor om körkorlsingripanden bör
överflyttas från länsrätt lill tingsrätt samt atl överflyttningen bör avse alla
de brott, som angetts i tilläggsdirek­tiv lill uiredningen utan de undanlag
uiredningen föreslagit i händelse av överflyttning. Samtidig och snabb prövning
av samhällets reaktioner på brottsligt beteende är av väsenllig betydelse från
de synpunkter BRÅ har atl beakia. De gränsdragnings- och andra problem som en
överflyttning medför torde gå all bemästra. - Utredningens förslag i
betänkandet om handläggningen av körkortsmål vid allmän domstol förefaller i
princip väl avvägda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen:
Körkortsutredningen har på ett helt annat sätt än vad trafikmålskommittén
gjorde, vägt för- och nackdelar mol varandra för alt klargöra om skäl finns all
överföra vissa frågor om kökorlsingripanden från förvaltningsdomstol lill
allmän domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Liksom utredningen har socialstyrelsen vid en samlad
bedömning av de för- och nackdelar som skulle bli en följd av överflyttning
från förvalt­ningsdomstol till allmän domstol, dvs. från länsrätt till
tingsrätt, kommit lill uppfattningen att nackdelarna överväger. Socialstyrelsen
delar därför utredningens mening alt frågor om körkortsingripanden också i
fortsätt­ningen uteslutande skall vara en uppgift för länsstyrelser och
länsrätter med överinstanserna kammarrätt och regeringsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;X.\.9 Trafiksäkerhetsverkel: Trafiksäkerhetsverkel har i
yttrande 1974-05-21 över trafikmålskommitténs betänkande &amp;quot;Rätten till
ratten&amp;quot; funnit övervägande skäl tala för en överflyttning av
handläggningen av frå­gor rörande körkortsåterkallelser på grund av trafikbrott
från länsrätt till allmän domslol. Av avgörande belydelse för detla
slåndpunktstagande var de synpunkter kommittén redovisade och som då ansågs ha
belydelse från trafiksäkerheissynpunkl. Trafiksäkerhetsverkel har i grunden
samma uppfattning som tidigare i vad avser irafiksäkerhetsaspeklen och vill
gärna i delta sammanhang understryka körkortsutredningens uttalande att kör­kortsfrågor
alltid skall avgöras med utgångspunkt från vad trafiksäkerhe­ten kräver. Det
skulle därför kunna ifrågasättas om vare sig förvaltnings­domstol eller allmän
domslol äger den reella kompelens som erfordras för all bedöma
trafiksäkerhetsfrågan. Emellertid finner trafiksäkerhetsverkel ej anledning alt
nu närmare utveckla sina synpunkler i delta avseende. Ef­ter bedömning av de i
betänkandet redovisade skälen för och emot över­flyttning lill allmän domslol
finner trafiksäkerhetsverket dock alt vid valet mellan förvaltningsdomstol och
allmän domslol lorde länsstyrelse och länsrätt bäst kunna överblicka och bedöma
Irafiksäkerhetsaspeklen. Verkel ansluter sig därför till körkortsutredningens
synpunkler i della av­seende och tillstyrker förbättringsalternativet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsernas
organisationsnämnd (LON): LON kan i huvud­sak ansluta sig lill utredningens
bedömningar. Även LON finner sålunda atl övervägande skäl talar för alt inte
flytta över körkortsmål till allmän domslol. Utöver de stöd som utredningen
främsl utvecklar är det från de synpunkter LON har att särskilt beakia
naturiigt atl peka på den förestå­ende länsrättsreformen. Det är beklagligt om
målområdet minskas för länsrätterna så att skattemålens dominans ökar
ytlerligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län:
Körkortsutredningen har i betän­kandet gjort en samlad bedömning av för- och
nackdelar med en överflytt­ning av körkortsmålen till allmän domslol.
Länsslyrelsen delar utredning­ens uppfattning alt vid en sådan bedömning,
nackdelarna överväger. Här­utöver vill länsstyrelsen fästa uppmärksamheten på
del reformarbete som fortlöpande pågår atl utjämna skillnaderna mellan
förfarandet i förvalt­ningsdomstol och allmän domstol. Utredningen har bl. a.
föreslagit atl ett tvåpartsförhållande tillskapas i körkortsprocessen.
Länsstyrelsen avstyr­ker sålunda bestämi att handläggningen av vissa
körkortsmål överflyttas till allmän domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län:
Länsstyrelsen finner inte att utred­ningen anfört övertygande skäl för sin
ståndpunkt. Länsstyrelsen avstyr­ker därför förslaget i denna del. - Styrelsens
yttrande är inte enhälligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Hallands län:
Länsstyrelsen instämmer        i ut­redningens förslag att körkortsfrågorna
skall ligga kvar på länsstyrelserna och länsrätterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län: Länsstyrelsen ansluter sig hell till utredningens uppfattning om alt
handläggningen av körkorts­ingripanden bör ligga kvar vid länsrätterna. De
uppenbara svårigheter och nackdelar elt överförande lill tingsrätterna skulle
innebära överväger klart de eventuella fördelar som en samtidig prövning av
ansvars- och kör­kortsfrågorna i vissa fall skulle kunna medföra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.1.15 Länsstyrelsen
i Skaraborgs län: Utredningens förslag att körkorts­&lt;br&gt;
ingripanden även i fortsättningen uteslutande skall vara uppgifter för läns­&lt;br&gt;
slyrelserna och länsrätterna biträds hell av länsstyrelsen. En överflyttning&lt;br&gt;
av vissa körkortsmål till allmän domstol torde ej medföra sådana fördelar&lt;br&gt;
att de uppväger påtalade nackdelar. Länsstyrelsen vill särskilt understry­&lt;br&gt;
ka vad uiredningen anfört om de situafioner, som kan uppkomma om det&lt;br&gt;
ges möjlighet för den enskilde att välja forum för handläggningen av exem­&lt;br&gt;
pelvis elt rattonykterhetsmål. En överflyttning till allmän domstol kan&lt;br&gt;
också medföra sådana konsekvenser för körkortshavare att hans lämplig-&lt;br&gt;
hel blir prövad av två myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.1.16 Länsstyrelsen i Västmanlands län delar utredningens
uppfattning i överflyllningsfrågan och utredningens bedömning av för- och
nackdelar med en överflyttning. - Styrelsens yttrande är inte enhälligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.17&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län:
Utredningen har redovisat au bely­dande nackdelar är förenade med en
överflyttning av handläggningen av vissa körkortsingripanden fill allmän
domstol. Med hänsyn härUll och lill de positiva erfarenheter länsslyrelsen har
av omprövningsförfarandel hos länsstyrelsen och i länsrätten finner
länsstyrelsen det uppenbart att kör­kortsingripanden även i fortsättningen
skall vara en uppgifl för länsstyrelse och länsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.18&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län:
Länsstyrelsen ansluter sig helt till utredningens förslag atl frågan om
körkortsingripanden även i fortsätt­ningen uteslutande skall vara en uppgifl
för länsstyrelser och länsrätter med överinstanserna kammarrätt och
regeringsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;l.\.X9 Länsdomstolskommittén: Vid en sammanfattande
bedömning av de olika delfrågorna inom överflyttningsalternativet konstaterar
vi att körkortsulredningen har bemödat sig om alt hitta konstruktioner som kan
molverka kompelenskonflikler. Det är uppenbart att sådana likväl kan uppkomma.
Vi vill särskill peka på de problem som sammanhänger med bedömningen av
upprepade trafikförseelser och allmän misskötsamhel. Dessutom har insatserna för
att överbrygga problemen i vissa fall fåll ske till priset av så krångliga
regler all de även för vana bedömare måsle te sig svårbegripliga.
Överflyttningsalternativet kan enligt vår mening godtagas endast om man finner
väsentligt enklare och lättfattliga alternativ lill sär­reglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om överflyttningsalternativet genomförs krävs enligt vår
bestämda uppfattning alt del allmänna ombudet ges befogenheter att vara
åklagarna behjälpliga i körkortsprocessen. Endast ett väl utvecklat samarbete
mel­lan åklagare och ombud kan motverka de risker som är förknippade med
domstolarnas olika kompetensområden. Det kan samtidigt bidraga till atl
domstolarnas rättstillämpning i de enskilda fallen blir enhetlig och inbör­des
rättvis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Körkortsutredningen lägger \ förbättringsalternativet fram
en rad för­slag som enligi vår mening kan leda till åtskilliga förbättringar i
handlägg­ningen av körkortsmål. Allmänna ombudels roll bör än en gång framhål­las.
Vi vill gärna också vitsorda utredningens uppfattning om den betydel­se som
reformen med fristående länsdomstolar kommer att få. Genom re­formen byggs en
organisafion upp som i väsentliga delar motsvarar de all­männa domstolarnas.
Betydande insatser görs för att i olika avseenden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förstärka
de nya länsrätterna, bl.a. i samordningshänseende. 1 den nya or­ganisationen
måste självfallel till förtursmålen räknas frågor om körkorts­ingripanden som
föranleds av allvarliga trafikbrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
de fördelar som sålunda kan uppnås genom körkortsulredningens reformuppslag
inom nuvarande system skall givetvis vägas del ur den en­skildes synpunkl
ytterst angelägna i all få en samtidig prövning av an­svars- och
körkortsfrågan. Vi vill understryka att vi inte sett det som vår uppgift all gå
närmare in på denna ur rättspolitisk synpunkt viktiga avväg­ning utan att
endasl ge vissa synpunkler på de rältstekniska och organisa­toriska fördelar
och nackdelar som är förknippade med de två framtagna alternativen. Med denna
utgångspunkt finner vi förbättringsalternativet vara del bättre och fär därför
förorda detla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.20&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trafiksäkerhetsutredningen
(TSU): Från trafiksäkerhetssynpunkt är det enligt TSU: s mening lämpligare att
körkortsmålen även i fortsätt­ningen handläggs vid länsrätterna. Det torde vara
lättare atl vid förvalt­ningsdomstol renodla de renl trafiksäkerhetsmässiga
aspekterna än om fråga om återkallelse och spärrtid skall avgöras i samband med
påföljds-frågan i övrigt. Vidare hyser TSU samma oro som körkortsutredningen in­för
risken för den minskade enhetlighet i bedömningen som en överflytt­ning av
vissa mål ofrånkomligen innebär. Detta kan inte vara till gagn för
trafiksäkerheten. Mol denna bakgrund instämmer TSU i förslaget att ären­den om
körkortsingripanden i försia instans även i fortsättningen skall handläggas
enbart vid länsstyrelse och länsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.21&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACOISR: SACO/SR deäar
utredningens bedömning belräffande möjligheterna atl överföra vissa körkortsmål
från förvaltningsdomstol till allmän domstol och instämmer därför i
utredningens uppfattning att förde­larna med en överflyttning är så begränsade
och nackdelarna så betydande att de överväger. I all synnerhet gäller delta om
hänsyn las även Ull utred­ningens förslag till förändringar av körkortsmålens
handläggning i läns­rätt. Om en överflyttning tidigare varit motiverad så är den
det inte längre då ett stort antal trafikbrott, vilka föranleder
körkortsålgärder, aldrig kommer till allmän domstol och då körkortsfrågan kan
handläggas vid en fristående förvaltningsdomstol med ett tvåpartsförhållande i
processen och med möjlighet till muntlig handläggning i de fall sådan verkligen
är av värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.22&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen Sveriges
länspolischefer biträder utredningens förslag, att frågan om
körkortsingripanden även i fortsättningen uteslutande skall vara en uppgift för
länsslyrelser och länsrätter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;1.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.23         Föreningen
Sveriges poUschefer (genom föreningens sektioner för&lt;br&gt;
Norra Nortland och Södra Norriand):  Föreningen delar utredningens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ställningstagande,
alt en överflyttning av handläggningen av vissa frågor om körkortsingripanden
från förvaltningsdomstol lill allmän domstol inne­bär övervägande nackdelar.
Utredningen har noggrant analyserat proble­maliken och de överväganden de vid
den samlade bedömningen kommil fram till har sådan tyngd att riksdagens beslut
i anledning av prop. 1975/76: 155 i dessa delar bör tas upp till omprövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
vore olyckligt om det tillskapades en ordning med både länsrätt och tingsrätt
som försia instans vid handläggning av körkortsingripanden; låt vara att del
skulle komma alt röra sig om skilda typer av körkortsärenden och att det för
allmänheten skulle komma aft uppfattas som positivt att få ansvarsdelen och
beslutet i körkortsdelen prövat samtidigt. Mot denna se­nare positiva faktor
avseende förslaget om överflyttning av vissa kör­kortsmål från förvaltningsdomstol
till allmän domstol står ell flertal nega­tiva konsekvenser därav. Till att
börja med måste det anses såsom myckel tveksamt alt två från varandra skilda
instanser tilläggs rätten att besluta i körkortsmål, speciellt som den stora
strömmen av dylika ärenden - lik­som hittills - kommer att hamna hos
förvallningsdomslolarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Systemet
ger ett intryck av att bli tungarbelat, litet av etl självändamål och lätt
förvirrande för den stora allmänheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;X.X.24
Föreningen Sveriges statsåklagare: Slatsåklagarföreningen delar utredningens
mening att nackdelarna med en överflyttning klart överväger och vill därför i
första hand tillstyrka utredningens förslag att frågor om körkortsingripanden
även i fortsättningen skall vara en uppgift för uteslu­tande förvahningsdomstolarna
och förvaltningsmyndighelema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen Sveriges åklagare: I
likhet med uiredningen anser för­eningen alt frågor om körkortsingripanden även
i fortsättningen uteslutan­de skall vara en uppgift för länsstyrelser och
länsrätter med överinstan­serna kammarrätt och regeringsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.26&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kungl. AutomobU Klubben (KAK)
hänvisar Ull sitt yttrande över trafikmålskommitténs betänkande &amp;quot;Rätten
lill ratten&amp;quot; och anför: KAK vidhåller i detta yttrande (tidigare)
framförda synpunkler, vilket innebär&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
då fråga om trafikbrott handläggs av allmän domstol bör       samma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;domstol
besluta om eventuell körkortsindragning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.1.27 LO:
Rent allmänt framstår det för LO som en fördel om prövningen&lt;br&gt;
av en trafikbrottspåföljd och ett körkortsingripande i allvarliga fall sam­&lt;br&gt;
ordnas. Kostnader och tidsskäl talar för en gemensam handläggning. Sam-&lt;br&gt;
Udig och gemensam prövning är inte minst utifrån den enskildes synvin­&lt;br&gt;
kel värdefull. Vid ett sådant förfarande kan vid straffmätningen såväl den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;straffrättsliga
påföljden som ett eventuellt körkortsingripande vägas in i den helhetsbedömning
som görs av den rättsvårdande myndigheten. Med hänsyn till alt del är
samordningen av prövningen av ansvars- och kör­kortsfrågor som är det
väsentliga, anser LO, att det under särskilda förul­sältningar kan ifrågakomma
att bedöma trafikbrottet och körkortsingri­pandet vid skilda domstolar
(tingsrätt respektive länsrätt). Villkoret är, dels att målen inte i något fall
avgörs isolerade från varandra, dels att ut­redningens förslag om förbättrad
handläggning hos länsrättema verkligen genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.1.2S
Länsdomarföreningen: Utvecklingen går mol en utjämning av skillnaderna mellan
förfarandet i förvaltningsdomstol och allmän domstol. Utbrytningen av
länsdomstolarna ur länsstyrelserna och körkortsutred­ningens förslag om
införandet av ett tvåpartssystem med ett allmänt om­bud i körkortsprocessen är
exempel på sådan utjämning. Över huvud tagel kan sägas att läget nu är helt
annat än när riksdagen gjorde sin bedömning om överflyttning av vissa
körkortsmål till allmän domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
delar utredningens uppfattning att, vid en samlad bedöm­ning av för- och
nackdelar med en överflyttning, nackdelarna överväger. Föreningen får sålunda
bestämt avstyrka att handläggningen av vissa kör­kortsmål överflyttas till
allmän domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.29&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motorförarnas
helnykterhetsförbund (MHF): MHF finner det till­fredsslällande all utredningen
gjort en grundlig genomgång av hela proble­matiken med
överflyttningsalternativet och förbätlringsalternauvet samt därefter ansett sig
kunna självständigt bedöma och förutsättningslöst dra slutsatserna om vilket
alternativ som är gynnsammast. När förslag om överflyttning lill de aUmänna
domstolama på sin tid framlades av trafik­målskommittén, anförde MHF att de av
kommittén åberopade skälen här­för enligt förbundels mening inte var
tillräckligt bärande för atl avskaffa den då relativt nyinförda ordningen med
länsrätter. MHF beklagade att kommittén inte närmare undersökt möjligheterna
lill förbättringar av sy­slemet och förordade att sådana förbättringar inom
ramen för gällande sy­slem skulle upplagas till omprövning utan dröjsmål, i
försia hand frågan om inrättande av elt allmänt ombud för
trafiksäkerhetsintresset. Den nu framlagda utredningen har styrkt förbundet i
dess tidigare uttalade upp­fattning och klargjort att de praktiska
svårigheterna med en överflyttning snarare är störte än vi då insåg. MHF kan i
huvudsak ansluta sig till utred­ningens förbältringsallernativ och tillstyrker
atl regeringen framlägger för­slag till riksdagen i enlighet med detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.30&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motormännens riksförbund (M):
Åven om det från körkortshava­rens synpunkt finns åtskilligt som talar för att
det rent praktiskt sett - spe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;cielll vid de s. k. tveksamma fallen - skulle vara av
värde atl allmän dom­slol behandlade frågan om körkortsingripande samtidigt med
trafikbrottet, anser M att de skäl som utredningen anför mol en överflyttning
av frågor om körkortsingripanden från förvaltningsdomstol till allmän domslol
är så starka att dessa frågor även i fortsättningen uteslutande skall
handläggas av länsstyrelse och länsrätter med kammarrätt och regeringsrätt som
överinstanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.31&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nationalföreningen för
trafiksäkerhetens främjande (NTF): NTF, som lidigare har ställt sig positiv
till trafikmålskommitténs förslag om överflyttning av beslutanderätten i vissa
körkortsfrågor till allmän dom­slol, fär nu konstatera att de skäl, som
körkortsulredningen anför mol överflyttningen, är så väsentliga att NTF måst
ändra sitl slällningslagande. NTF har härvid tagit särskild hänsyn lill
körkortsulredningens förslag om förbättringar i fråga om handläggningen av
körkortsmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.32&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statsanställdas förbund: Förbundel
anseratt     synpunkterna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om samtidighet i avgörande av brottspåföljd och
körkortsingripande samt kravet på förkortning av handläggningsliden måsle väga
tungt i samman­hanget. För att nå dessa mål synes det för förbundet vara den
mest ratio­nella lösningen att genomföra det s. k. överflytlningsallemativet.
Den sam­tidiga bedömningen ger också möjlighel all avväga de straffrättsliga
åtgär­derna och körkortsingripandet mot varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.33&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska arbetsgivareföreningen:
Föreningen har i och för sig inget atl invända mol den genomgång utredningen
gjort av olika problem som är förbundna med en överflyttning av körkortsmål Ull
allmän domstol. Nå­gon anmärkning kan inte heller riktas mol utredningens
sammanställning av för- och nackdelar som följer med en sådan överflyttning.
Föreningen delar däremot inte utredningens värdering av olika omständigheter
som kan anses tala för respektive emot all allmän domstol handlägger vissa
körkortsmål. Vid en samlad bedömning finner föreningen, i motsats lill ut­redningen,
att fördelarna med en överflyttning väger tyngst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.34&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska transportarbelareförbundel:
Förbundet vidhåller syn­punkterna (i sitt yttrande över trafikmålskommitténs
belänkande &amp;quot;Rätlen Ull ratten&amp;quot;) och ansluter sig till utredningens
förslag atl körkortsingripan­den även i fortsättningen uteslutande skall vara
en uppgift för länsrätten med överinstanserna kammarrätt och regeringsrätt. Denna
uppfattning styrks ytteriigare om man betraktar de förbäliringar utredningen
föreslår i den nuvarande handläggningen av körkortsmål, i första hand ett
införan­de av etl allmänt ombud i körkortsprocessen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.35&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sveriges advokatsamfund:
Övervägande skäl talar       för en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8    Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 178&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;överflyttning
av handläggningen av  körkortsärendena till de allmänna domstolarna i alla de
fall dä ansvarstalan förs mol en bilförare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.1.36
Sveriges domareförbund: Domareförbundet har inte funnit anled­ning all frångå
sin lidigare redovisade grundinställning atl man bör efter­sträva att få en
samtidig bedömning av frågorna om ansvar och körkort­singripande (varmed här
och i det följande avses återkallelse, vaming och erinran). Däremot har de
redovisningar som lämnats i prop. 1975/76: 155 och i körkortsutredningens
betänkande på elt övertygande sätt visat vilka svårigheter som möler, om man
försöker dra en gräns mellan körkortsin­gripanden som skall prövas av allmän
domslol och av förvaltningsdom­stol. Förbundel har övervägt inte bara de
lösningar av gränsdragnings­problemet, som förordats av trafikutskottet och
körkortsutredningen, utan även andra som kommeratt redovisas i det följande.
Som ett resultat anser sig förbundet emellertid kunna konstatera, all del är
myckel svårt att göra en gränsdragning som är praktiskt tillämpbar och
materiellt riktig. Med hänsyn härtill vore del därför bättre att låta alla
frågor om körkortsingri­pande prövas av antingen förvaltningsdomstol eller
allmän domstol. Här­vid har förbundel av skäl som framgår av del följande
kommit till slutsat­sen att den principiellt mest tillfredsställande lösningen
är att alla frågor om körkortsingripande prövas vid de allmänna domstolarna.
Därmed når man - ulan alt skapa några gränsdragningsproblem - den viktiga
fördelen atl ansvarsfrågan och frågan om körkortsingripande kan prövas
samtidigt i de fall där detta är önskvärt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sådan lösning är självfallet förenad med flera prakfiska svårigheter som försl
måste klaras upp. Den svåraste torde vara att komma till rätta med
handläggningen av strafförelägganden och ordningsförelägganden. Elt myckel
stort antal trafikförseelser beivras numera med hjälp av dessa förfaranden, och
del är uppenbart atl denna ordning innebär en rationell arbetsfördelning mellan
polis, åklagare och domstol. Enligt förbundets uppfattning kan det inte vara
tal om att till domstol överföra någon väsent­lig del av de trafikförseelser
som nu avgörs genom strafföreläggande eller ordningsföreläggande. Detta gäller
även de fall där körkortsåtgärd kan bli aktuell på gmnd av upprepade
trafikförseelser och där en samtidig bedöm­ning av ansvars- och
körkortsfrågorna inte är lika angelägen som i de fall där en enstaka
trafiköverträdelse ger anledning till körkortsåterkallelse. Det är nödvändigt
att finna en tillfredsställande lösning på detta svårlösta spörsmål, om en
total överflyttning av körkortsfrågoma till allmän domstol skall kunna ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns också andra praktiska frågor som måsle lösas om man väljer att flytta
över alla körkortsfrågor till lingsrällema. Främst gäller detta de ändrade
resursbehoven hos länsrätter, tingsrätter och åklagarmyndigheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eller
snarare en omfördelning av resurserna mellan dessa. Det förefaller vara
naturiigt atl åklagare med denna lösning får åla sig de uppgifter som är tänkta
för del allmänna ombudei. En annan fråga är vilken tingsrätt som skall besluta
om körkortsingripande, när det aktualiseras av annal än brott. Dessa och andra
frågor bör därför utredas innan etl slutligt ställ­ningslagande kan ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.37&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges trafikbilägares
riksorganisation finner förslagen, sam­manfattade i det s. k.
förbättringsalternativet, välgrundade och tillstyrker dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1.38&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges trafikskolors
riksförbund (STR): Redan vid prövning av betänkandena &amp;quot;Rätten till
ratten&amp;quot; (SOU 1972:70-72) hyste STR vissa tvivel på del rikliga i alt
överflytta ärenden rörande indragning av körkort från förvaltningsdomstol lill
allmän domstol. I den utredning som låg bak­om del ovan nämnda betänkandet hade
för- och nackdelama med en över­flyttning inte vägts mot varandra och i varje
fall inte klart redovisats. Del­ta har skett i körkortsulredningens betänkande
och underlättar ett ställ­ningstagande i frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;STR
biträder utredningsmannens förslag att frågor om körkortsingri­panden även
framdeles uteslutande skall vara en uppgift för länsstyrelser och länsrätter
med överinstanserna kammarrätt och regeringsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.1.39 TCO
har inte några erinringar mot de synpunkter och förslag som&lt;br&gt;
framförs i belänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.2
Gränsdragningsproblematiken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.2.1
Riksåklagaren: Del är uppenbari alt prövningen av frågan om kör­kortsingripande
på grund av brott inte i samtliga fall kan överflyttas på de allmänna
domstolarna. Uiredningen har visat alt en överflyttning enligt de rikllinjer
som riksdagen dragit upp föranleder svårlösta gränsdragnings­problem. Detta
gäller framför allt vad som i riksdagsbeslutet betecknats som &amp;quot;vissa från
trafiksäkerheissynpunkl farliga brott&amp;quot;. Härmed avses bl. a. sädana broll
som normalt beivras med ordningsbot eller strafföre­läggande. Överflyttningen
bör inte få medföra någon väsenllig inskränk­ning av tillämpningsområdet för
ordnings- och strafföreläggande med den ökade belastning för de allmänna
domstolarna som detta skulle innebära. Ordningsbotssystemet är avsett att
användas i normalfallen för de brotts­typer som systemet omfallar. Om i del
enskilda fallet omständigheterna är försvårande - liksom då mildrande
omständigheter anses föreligga - skall ordningsföreläggande inte ulfärdas utan
sedvanlig polisrapport uppräitas och saken underställas åklagares prövning.
Bara i dessa senare fall kan en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;överflyttning
av prövningen av körkortsingripande komma i fråga. En yt­teriigare begränsning
måsle emellertid göras bl. a.med hänsyn till all poli­sen lämnar rapport till
åklagaren även i normalfallen om den misstänkte inte vill godkänna etl
ordningsföreläggande. Begränsning skulle kunna länkas ske till fall då
gärningen är atl bedöma som vårdslöshet i trafik. För konsekvensens skull måste
då alla fall av vårdslöshet i trafik kunna bli ak­tuella för en överflyttning.
Det är uteslutet att överflyttning sker för alla sådana mål med hänsyn till de
konsekvenser detta skulle få för strafföre-läggandeinslitulets
tillämpningsområde. Del är inte heller möjligt all ställa upp bestämda
kriterier för i vilka fall av vårdslöshet i trafik frågan om körkortsingripande
skulle prövas i samband med åtalet. Återstår endast såvitt Jag kan finna att
låla åklagarens bedömande bli avgörande för vilken handläggningsordning som
skall tillämpas. Denna prövning bör självfallel inte grundas endasl på det
aktuella brottet utan även eventuellt lidigare trafikbrott måste beaktas. Då
fråga är om upprepad brottslighet skulle denna ordning få till följd när det
gäller brott som ingår i ordningsbolskala-logen atl endasl om del senasie
brottet är av den art all del underställts åklagaren, kommer frågan om
körkorlsingripande atl kunna prövas av all­män domstol medan, om detta är
enklare och därför beivrats genom ord­ningsföreläggande, prövningen skulle
ankomma på länsrätten. En sådan uppdelning är enligt min mening inte godtagbar.
1 den mån någon prövning i nu berört hänseende skulle läggas på åklagaren,
torde detta dessutom inte vara möjligt alt genomföra utan all åklagarna erhöll
särskild utbild­ning. I likhet med körkortsulredningen anserjag att en
överflyttning inte kan omfatta annat än vissa bestämda trafikbrott. Några
fördelar finner Jag inte skulle uppnås med etl i detla avseende ändrat
förfarande för kör­kortsingripande. Tvärtom kan överflyttningen såsom
körkortsulredningen påvisat ge upphov till kompelenskonflikler mellan allmän
domstol och länsrätt. Jag vill härvidlag särskilt peka på det fall atl
brottmålet gäller så­väl för körkortsingripande behörighelsgrundande trafikbrott
som andra brott, vilka senare också kan ha betydelse för den åtalades fortsatta
kör-korlsinnehav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.2.2
Domstolsverket: Uiredningen har tolkat tilläggsdirektiven restrik­tivt och
utgått från att riksdagen endast förordat en överflyttning av kör­kortsingripanden
i de trafikbrott som trafikutskottet särskilt nämnt. De trafikbrott som
utredningen sålunda inte behandlat och som fallit utanför utredningens
överväganden utgör den ojämförligt största delen av beivra­de trafikbrott, som
t. ex.vårdslöshet i trafik och hasughetsöverträdelse. Huruvida riksdagen
verkligen avsett all låla körkortsingripanden i anled­ning av dessa brott
kvarligga hos länsrätt kan diskuteras. Den av trafikut­skottet gjorda
uppräkningen av vissa allvarliga trafikbrott kan också tol­kas som en
exemplifiering av brott där påföljdsfrågan i högre grad än vid andra
trafikbrott bör samordnas med ett körkortsingripande. Mol en så-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dan
tolkning talar emellertid uttalandet &amp;quot;all handläggningen av körkort­singripanden
mot förare, som genom upprepade trafikförseelser visat sig olämpliga som
förare, bör ligga kvar hos länsrätt&amp;quot;. Etl flertal sådana för­seelser kan
Ju ha behandlats vid Ungsrätt. Närmast Ull hands ligger därför att tolka
utskottets uttalande på sätt utredningen gjort. Genom sill ställ­ningstagande
torde riksdagen ha försvårat för uiredningen atl förutsäii­ningslösi finna en
lämplig ordning för etl överflyttande av körkortsingri­panden i anledning av
trafikbrott från länsrätt till tingsrätt. Måhända hade de av utredningen
redovisade gränsdragningsproblemen kunnat undvikas eller lösas om någon
precisering av överflyttningsfallen inte gjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
problem som vållat utredningen störst bekymmer har varit del för­hållandet atl
trafikbrott i stor utsträckning avgörs genom godkännande av ordnings- och
strafförelägganden. Att låta strafförelägganden omfatta kör­kortsingripanden
har tidigare föreslagits men lorde numera inte kunna komma i fråga. Del strider
också mot riksdagens uttalanden i överflylt-ningsfrågan. Domstolsverket anser
inte heller all delta bör ske. Atl tilläg­ga den enskilde körkortshavaren rätt
att genom etl bestridande eller god­kännande av strafföreläggandet själv avgöra
var körkortsfrågan skall prö­vas kan inte vara lämpligt. Förutom att en sådan
ordning är principiellt tvi­velaktig kan den också medföra oöverblickbara
organisatoriska och eko­nomiska konsekvenser. I syfte att förhala
körkortsfrågans slulliga avgö­rande kan benägenheten att bestrida i och för sig
acceptabla strafföreläg­ganden komma atl öka. Härigenom skulle såväl
trafiksäkerhetsaspekler som strävandena efler ökat utrymme för ordnings- och
strafförelägganden motverkas. Vidare skulle såväl tingsrätt som länsrätt komma
atl pröva körkortsingripanden vid samma slag av trafikbrottslighet. Prövningen
skulle därvidlag komma att ske under olika betingelser eftersom handlägg­ningsformer,
domförhetsregler, partsförhållanden m.m. inte är desamma vid allmän domslol som
vid förvaltningsdomstol. Varken rättssäkerhets-aspekter eller strävandena efter
enhetligare rättspraxis i körkortsmål skul­le gagnas av en sådan ordning med
två rättegångsförfaranden med olika slutinstanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolsverket
delar utredningens konstaterande att nackdelarna med en överflyttning av
körkortsingripanden i anledning av &amp;quot;vissa från trafik-säkerhetssynpunkt
fariiga brott&amp;quot; samt rattonykterhetsbrott som kan beiv­ras genom
strafföreläggande är så betydande all de väger över de fördelar som står att
vinna vid en överflyttning av nämnda trafikbrott. Sådan över­flyttning bör
därför inte ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
överflyttning av endast vissa allvarligare trafikbrott med tämligen
okomplicerade körkortsfrågor är domstolsverket inte berett alt tillstyrka. De
fördelar som kan vinnas genom en sådan överflyttning är tämligen be­gränsade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen
har klargjort de gränsdragningsproblem som uppstår om körkortsingripanden i
anledning av vissa trafikbrott överflyttas från läns­rätt lill tingsrätt. Del
förslag lill uppdelning uiredningen gjort är - som ut­redningen själv funnit -
inte acceptabelt. Utredningen har i avsnitten om pricksystem och utländska
körkort redogjort för hur motsvarande frågor lösts i vissa främmande länder. Av
trafikmålskommitténs betänkande framgår alt i praktiskt taget samtliga länder i
såväl Väst- som Östeuropa beslutar domstolen i körkorlsfrågan samtidigt med att
trafikbrottet be­handlas. Vidare framgår alt samma ordning gäller i USA, Kanada
och Ja­pan. Del hade varit värdefullt med en redovisning över hur samordningen
mellan straff och körkortsingripanden lösts i vissa andra länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
kan finnas anledning all något beröra andra överflytlningsalternaliv än dem
utredningen övervägt. En lösning som utredningen inte utvecklat är att tilldela
åklagaren en aktiv roll i kompetensfördelningen mellan tingsrätt och länsrätt.
En länkbar ordning skulle kunna vara all åklagaren före utfärdandel av ett
strafföreläggande prövar om ifrågavarande trafik­brott kan komma att föranleda
ett körkortsingripande. Härvidlag beaktas även tidigare begångna trafikbrott.
Om åklagaren bedömer atl körkorts­ingripande är aktuellt utfärdar han inte
strafföreläggande utan inger ansö­kan om stämning liU Ungsrätten. I de fall där
han anser all det aktuella tra­fikbrottet inte bör påkalla något
körkortsingripande utfärdas strafföreläg­gande. Godkänns della av
körkortshavaren och länsrätten delar åklaga­rens uppfattning behöver inga
kompetenskonflikter uppstå. Anser länsrät­ten all trafikbrottet kräver etl
körkortsingripande kan sådan konflikt dock uppstå. Mol den skisserade lösningen
talar dessutom förhållandet att yt­terligare en myndighei - åklagarmyndigheten
- tvingas fatta ståndpunkt i körkortsfrågor. Det synsätt som denna myndighei
kommer att lägga på körkortsfrågor kan komma atl avvika från den praxis
domstolarna kommer att följa. Åklagarens avgöranden måste ju bli tämligen
schematiskt under­byggda på grund av bristfällig personutredning, avsaknaden av
personligt sammanträffande med körkortshavaren m.m. Dessutom medför den be­skrivna
ordningen alt såväl tingsrätt som länsrätt ges samma kompetens i vissa körkortsfrågor
med åtföljande gränsdragningsproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om samtliga ingripanden i anledning av trafikbrott överflyttas till allmän
domslol torde gränsdragningsproblem komma atl uppstå. Mycket talar därför för
atl samma domslol prövar alla frågor om körkortsingri­panden vare sig
ingripandel föranlelts av brott eller annan orsak. Humvi­da allmän domstol
eller förvaltningsdomstol är bäst skickad att handlägga körkortsmål kan på
grundval av körkortsutredningens belänkande och äldre utredningar inte avgöras.
Ej heller kan de organisatoriska och eko­nomiska konsekvenserna av en
överflyttning av alla körkortsmål till all­män domslol överblickas. På
förevarande utredning kan det enligt dom­stolsverkets mening inte komma i fråga
atl grunda ett principbeslut om en omläggning med så vittgående konsekvenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,., ,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.2.3    Hovrättenför Västra Sverige: Hovrätten ser det
som en brist all ut­&lt;br&gt;
redningen inte belyst överflyllningsfrågan mol bakgrund av förhållandena&lt;br&gt;
i utlandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det framstår, även enligt hovrättens uppfattning, som lika
betänkligt att införa elt syslem där den enskilde genom sitt ställningstagande
till ell ord­nings- eller strafföreläggande kan bestämma vilket slag av domslol
som skall pröva körkortsfrågan som alt slopa möjligheterna all uifärda dylika
förelägganden belräffande dessa broll. Inte heller framstår det som någon
rimlig lösning alt allmän domslol skall pröva körkortsfrågan endast i de
troligen mycket fåtaliga mål av gmppen &amp;quot;vissa från trafiksäkerheissyn­punkl
farliga broll&amp;quot; som ej föregåtts av ett icke godkänt ordnings- eller
strafföreläggande. En sådan ordning skulle för övrigt, som utredningen
framhållit, leda till all både tingsrätt och länsrätt skulle ha att pröva kör­kortsfrågan
vid samma typ av trafikbrott. Följden skulle bli densamma om åklagaren i
stället tillades rätten all i del enskilda fallet avgöra huruvida
strafföreläggande borde utfärdas eller - om en körkortsålgärd framstod som
motiverad - åtal väckas förbrottet. Denna konstruktion skulle därut­över kunna
medföra den nackdelen atl länsrätten, om brottet föregåtts av ett
strafföreläggande, kunde göra en annan bedömning än åklagaren och kanske finna
skäl för återkallelse föreligga. Vad beträffar mål tillhörande gruppen
&amp;quot;vissa från trafiksäkerheissynpunkl farliga brott&amp;quot; bör även
framhållas att, fömtom alt såväl polis som åklagare och domstol får ut­ökad
arbetsbörda om allmän domslol hade att pröva körkortsfrågan, skul­le också
handläggningstiderna bli längre. Strävandena alt få till stånd en snabbare
prövning av körkortsfrågan skulle därmed molverkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.2.4    Bronsförebyggande rådet: BRÅ delar utredningens
uppfattning, att&lt;br&gt;
del inte kan accepteras att körkortshavaren i praktiken själv kan avgöra&lt;br&gt;
om körkortsfrågan skall prövas av länsrätt eller av tingsrätt. Vidare in­&lt;br&gt;
stämmer BRÅ i all ökat utrymme för ordnings- och strafföreläggande i&lt;br&gt;
princip är av godo. Ett förverkligande av dessa idéer behöver emellertid&lt;br&gt;
enligt BRÅ: s mening inte innebära, alt gränsdragningen sker enligt utred­&lt;br&gt;
ningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller användandet av ordnings- eller
strafföreläggande vid trafik­brott framstår det för BRÅ som etl absolut krav
från rällssäkerhetssyn­punkt, alt körkortshavare som delges sådanl föreläggande
- i motsats till vad som nu är fallel - genom innehållet i föreläggandel får
klart för sig vil­ken straff- och körkortspåföljd som kan komma i fråga på
grund av tra­fikbrottet. Med nuvarande ordning lär förekomma all körkortshavare
fel­aktigt tror, alt trafikbrottet är ulageral i och med föreläggandet och
därför godlar delta om han finner bötesbeloppet rimligl, trots atl han
egentligen inte anser alt han gjort sig skyldig lill någon förseelse. I andra
fall åter kan körkortshavaren felaktigt tro atl en relativt ursäktlig
trafikförseelse kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;medföra
ingripande körkortspåföljd. Mot bakgrund härav bestrider han kanske trafikbrott
som han i själva verket inser atl han gjort sig skyldig till. Enligt BRÅ: s
mening skulle man komma tillrätta med de nämnda olä­genheterna om åklagaren
tilläggs befogenhet alt före utfärdande av straff­föreläggande eller stämning
göra en bedömning huruvida körkortspåföljd bör följa eller ej. Som utredningen
själv nämner under 4.2 i betänkandet lorde det beträffande många trafikbrott
framstå som uppenbart, atl kör-korlspåföljd ej är aktuell. Om åklagaren gör
denna bedömning bör den till-läggas bindande verkan. Beträffande de fall, där
åklagaren finner körkorts-påföljd böra ifrågakomma, måste särskilda regler
uppställas. Reglema måste innebära, alt åklagaren vid sin prövning slår fast om
ev. körkorts-påföljd skall beslutas av åklagare eller av allmän domstol eller
av förvalt­ningsdomstol. Gränsdragningsproblem uppstår, men de kan inte vara
oöverkomliga. Reglerna bör kunna ges sådant innehåll, alt tilläggsdirekti­ven
kan följas i full utsträckning och således utan uteslutning av de
brotts-grupper utredningen angett. - I de av polisen utfärdade ordningsföreläg­gandena
måste också anges humvida körkortspåföljd senare kan följa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
lösning av antytt slag förutsätter, att domförhetsreglerna i lingsräti ändras
så alt nämnd blir obligatorisk i mål där körkorlsfrågan prövas. Var­ken denna
omsiändighei eller en trolig ökning av antalet irafikmål hos de allmänna
domstolarna kan anses innefatta något negativt från kostnads­synpunkt, efiersom
man kan räkna med molsvarande vinster genom min­skad belastning för
förvaltningsdomstolarna och för allmänt ombud om sådant inrättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.2.5   Länsdomstolskommittén:
Körkortsulredningen har funnit det ute­&lt;br&gt;
slutet alt till allmän domslol överföra körkortsmål som uppkommer i an­&lt;br&gt;
ledning av &amp;quot;vissa från trafiksäkerheissynpunkl fariiga brott&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
ställer oss tveksamma till den ståndpunkten. Enligt vår mening har
körkortsulredningen överbelonal de problem som skulle vara förknippade med alt
låla tingsrätten pröva dessa mål. Visseriigen ligger del en olägen­het i alt
både länsrätt och tingsrätt skuUe ha att pröva körkortsfrågan vid samma typ av
trafikbrott beroende av om elt straff- eller ordningsfördäg-gande har godkänts
eller inte. Ur praktisk synpunkt skulle det ändå vara en fördel om man kunde ha
en grundregel, som innebär all tingsrätt prövar körkortsfrågor på gmnd av
trafikbrott där åtal väckts och länsrätt frågor om körkortsingripanden i andra
fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.2.6---------------------------------- Kungl.
Automobd Klubben: KAK anser för sin del del olyckligt att&lt;br&gt;
inte utredningen haft atl utreda frågan om en total överflyttning av kör­&lt;br&gt;
kortsmål till tingsrätt således även vidtagande av körkortsåtgärd vid ex­&lt;br&gt;
empelvis upprepade förseelser. Härigenom skulle inga gränsdragnings­&lt;br&gt;
problem uppstå mellan tingsrätt och länsrätt.       Etl så väsentligt in-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gripande
som en körkortsålgärd bör alltid föregås av muntlig förhandling. För
allmänheten är förtroendet för de allmänna domstolama gmndmural samtidigt som
dessa har en god geografisk spridning. Härtill kommer del i den allmänna
debatten klart uttalade önskemålet att körkortsmål skaU av­göras av allmän
domstol. Sammanfattningsvis bör således en överarbet­ning av utredningen ske
med syfte atl åsladkomma en total överflyttning av körkortsärenden till de
allmänna domstolarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.2.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motorförarnas
helnykterhetsförbund: Efter atl ha granskal de kon­sekvenser och
komplikationer, som skulle följa med överflyttningen, har utredningen funnit
att en av de angivna målgrupperna hell måsle uteslu­tas. Det gäller den
relativt slora gmppen &amp;quot;vissa från trafiksäkerheissyn­punkl farliga
brott&amp;quot;, omfattande bl. a. körning mot rött ljus, allvariig
has-ligheisöverträdelse, underlåtenhet atl stanna vid huvudled, påkörning vid
övergångsställe, trafikfarlig omkörning och bristfälligt fordon. Till väsenl­lig
del handläggs sådan trafikbrottslighet genom ordningsbot eller straffö­reläggande
och sålunda utan medverkan av tingsrätt. Att i princip överföra dessa mål till
tingsrätterna skulle gå stick i stäv mot hittillsvarande utveck­ling på
lagsiifiningsområdet och skapa risker för allvarliga balanser på
domstolsområdet. Det skulle inte heller vara rättsligt godtagbart att låta
körkortshavaren välja forum för körkortsfrågans avgörande genom att godkänna
respektive vägra godkänna ett strafföreläggande. Del vore orimligt att låta
länsrätt och lingsräti avgöra enahanda körkortsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.2.8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges domareförbund:
Körkortsutredningen föreslår den kon­struktionen att åklagaren utfärdar
föreläggande i den utsträckning del finns lagliga möjligheter - dvs. upp till 60
dagsböter - utan hänsynsla­gande till körkortsfrågan. När föreläggande
utfärdats, skall del därefter alltid ankomma på länsrätt atl pröva
körkortsfrågan. Härigenom skulle en­ligt utredningen från tingsrättens prövning
komma att uteslutas &amp;quot;vissa från trafiksäkerhetssynpunkt fariiga
brott&amp;quot;, vari inryms, möjligen med något undantag, mål om vårdslöshet i
trafik och lindrigare fall av ratt­onykterhet. Förbundet kan inte ansluta sig
fill utredningens förslag lill gränsdragning, även om den sannolikt skulle vara
enkel att tillämpa. En sådan ordning skulle nämligen medföra att just de fall
undantas, där munl­lighet, omedelbarhet och det naturliga sambandet med
avgörandet av skuldfrågan kan öka rättssäkerheten vid körkortsåtgärden och
bestäm­mandet av den totala samhällsreaklionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
brist kan emellertid undanröjas, om åklagaren har att pröva om det enskilda
brottet i sig kan medföra körkortsingripande och om så är fal­let underlåta
strafföreläggande och i stället utfärda stämning. Därefter skulle ankomma på tingsrätten
att pröva körkortsfrågan men - Ull skillnad från åklagaren - med beaktande av
alla omständigheter, dvs. även andra lidigare förseelser, sjukdom,
alkoholmissbruk etc. Finner åklagaren att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anledning
till körkortsingripande inte föreligger på grund av del enskilda brottet, har
han att meddela strafföreläggande. En konsekvens torde då få bli atl länsrätten
inte kan beslula om körkortsingripande enbart på grund av den förseelsen men
väl med beaktande av även andra omsländigheter. Förbundel delar också
utredningens uppfattning alt den misstänkte inte skall ha möjlighet alt välja
forum genom silt ställningstagande lill föreläg­gandet. Delta medför att
tingsrätt i fall av bestridande av föreläggandel in­te får pröva
körkortsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nu skisserade lösningen har den fördelen atl Just de fall kommer alt prövas av
lingsräiten, där en sådan prövning är särskilt angelägen från
rättssäkerhetssynpunkt. Den har emellertid ocksä nackdelar. En sådan är atl
åklagaren och tingsrätten kommer atl fä olika bedömningsunderiag. En annan är
alt syslemet i vissa avseenden blir ganska komplicerat. Den en­skilde kan finna
det svårt atl förstå olika avgränsningar och framför allt all åklagarens
prövning i en del fall innebär atl körkortsfrågan är avgjord, medan prövningen
i andra fall inte utgör hinder mot att länsrätten (i vissa fall allmänna
ombudei) lar upp frågan igen. Vidare kommer man fortfaran­de att ha fall, där
tingsrätt prövar ansvarsfrågan, medan körkortsfrågan tas upp senare av
länsrätten. Denna situation - vilken varit den av all­mänheten kanske mest
kritiserade - kommer inte alt bli ovanlig. Det gäl­ler nämligen alla de fall
när ordningsbot eller strafföreläggande inte kan användas, därför att den
misstänkte bestrider gärningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
bättre balans mellan åklagarens och tingsrättens bedömningsunder­lag uppnås, om
även åklagaren vid sin prövning skall ta hänsyn till samtli­ga omsländigheter
av belydelse i körkortsfrågan. Gränsdragningen blir då klarare och därmed
lättare alt överblicka för allmänheten. Det kan emel­lertid inte komma i fråga
all aktualisera en åklagargranskning annal än i de fall som blir aktuella för
strafföreläggande. Åven med en sådan begräns­ning blir del dock etl icke
obetydligt merarbete för åklagarna, om de alllid när de har att meddela
strafföreläggande på grund av trafikförseelse skall göra en fullständig
bedömning av körkortsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
senast diskuterade båda alternativen är - som förbundet visat -inte
invändningsfria. Förbundel kan inte heller beträffande dessa alterna­tiv
överblicka vilka konsekvenser de kan ha för resursbehoven för tings­rätter,
länsrätter och åklagare. Även om förbundet inte anser sig kunna tillstyrka
något av dem på detta stadium, bör de dock vara att föredra framför den lösning
som utredningen förordat. De bör därför studeras yt­lerligare om den av
förbundet i försia hand förordade lösningen - en total överflyttning från
länsrätt till tingsrätt - inte skulle kunna genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det slutligen gäller det alternativ som skisserats i trafikutskottets ut­låtande
- vilket torde innebära all tingsrätt alltid har att pröva körkorts­frågan i
dess helhet när ansvarsfrågan är uppe till bedömning i domstolen - finner
förbundet med instämmande i vad utredningen anfört att en gränsdragning inte är
möjlig enligt de linjer som utskottet anger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,s, .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'2''&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.3 Kompetens-och samordningsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.3.1 Hovrättenför Västra Sverige: Mål angående grov
vårdslöshet i tra­&lt;br&gt;
fik förekommer ej ofta. Hovrätten vill ändock påtala några problem som,&lt;br&gt;
med den föreslagna gränsdragningen, kan uppkomma om körkortsfrågan&lt;br&gt;
skall prövas av allmän domstol. Vid huvudförhandlingen kan tingsrätten&lt;br&gt;
exempelvis finna alt vårdslösheten visseriigen framstår som allvarlig, men&lt;br&gt;
ej i sådan grad att den bör bedömas som grov. Tingsrätten skulle vid ell&lt;br&gt;
sådanl förhållande vara förhindrad all pröva körkortsfrågan. Om tingsrät­&lt;br&gt;
ten tidigare interimistiskt återkallat körkortet måste beslutet härom ome­&lt;br&gt;
delbart upphävas. Vinner tingsrättens dom laga kraft får länsrätten i stället&lt;br&gt;
pröva körkortsfrågan och eventuellt besluta om förnyat interimistiskt om­&lt;br&gt;
händertagande av körkortet. För del fall åklagaren skulle föra målet vidare&lt;br&gt;
i rubriceringsfrågan torde nytt interimistiskt förordnande inte annat än i&lt;br&gt;
undantagsfall kunna meddelas förtän hovrätten i samband med del slulliga&lt;br&gt;
avgörandet eventuellt finner att vårdslösheten är all bedöma som grov.&lt;br&gt;
Den tilltalade som genom ell upphävt interimistiskt beslul återfall sitt kör­&lt;br&gt;
kort skulle i dessa fall tills vidare vara berättigad atl föra fordon, trots
att&lt;br&gt;
det - oavsett hur gärningen rubriceras - kanske framstår .som uppenbart&lt;br&gt;
att körkortet slutligen kommer att återkallas eller - undanlagsvis — fram­&lt;br&gt;
står som angeläget all vederbörande omedelbart las ur trafiken. Särskilt&lt;br&gt;
lång tidsutdräkl i detla avseende skulle uppkomma om försl högsta dom­&lt;br&gt;
stolen finner vårdslösheten vara grov.            &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uiredningen har påtalat de stora praktiska och laglekniska
problem som möter när det gäller att undvika kompetenskonflikter mellan allmän
dom­stol och förvaltningsdomstol. Återkallelsegrunderna går i stor utsträck­ning
i varandra och körkorlshavaren fär inte körkorlsfrågan löst i sam­band med
allmän domstols prövning av ansvarsfrågan om inte domstolen tilläggs en
långtgående prövningsrätt. Utredningens förslag i denna del lö­ser i viss mån
problemen vad beträffar brottskonkurrenssituationer, men alltjämt kvarstår de
komplikationer som sammanhänger med körkortsha­varens personliga förhållanden.
Problem av sistnämnd art torde t.ex. i icke ringa utsträckning kunna uppkomma
vid handläggningen av trafik-onyklerhelsbrotlen. Personer som lagfors för
sådana brott har ofta alko­holproblem. Om uiredningen i målel visar atl
vederbörandes pålitlighet i nyklerhetshänseende kan ifrågasättas aktualiseras
således två återkallel­segrunder, 16 § 1 p. och 5 p. KKL, varav tingsrätten
endast kan pröva den förstnämnda. Om lingsrällen bestämmer spärrliden lill
exempelvis elt år, kan det inträffa alt länsstyrelsen vid prövning av ansökan
om körkortstill­stånd i stället besiämmer en längre spärrtid under åberopande
av 16§ 5p. KKL. Uiredningen ger även exempel på andra fall där kompetenskonflik­ter
svårligen kan undvikas, såsom all körkortshavaren visar sig vara all­mänt
misskölsam eller ha någon kroppslig defekt som gör att körkorts­innehavet kan
ifrågasättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om nackdelarna understryker hovrätten särskilt de olägenheter som
sammanhänger med ovan berörda kompetenskonflikter. Både från principiell
synpunkt och av hänsyn tiU den enskilde framstår del som be­tänkligt atl en
myndighels beslut i körkortsfrågan kan komma atl &amp;quot;om­prövas&amp;quot; i
skärpande riktning av en annan myndighet. Därtill kommer de närliggande
samordningsproblem som uppstår då länsrätt och tingsrätt samtidigt har
anledning atl ingripa mot en körkortshavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsförebyggande rådet anser
att utredningens farhågor angående kompetenskonflikterna är överdrivna och all
de berörda samordnings­problemen borde kunna lösas med tämligen enkla regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.3.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Västmanlands
län: Beträffande de påvisade nackde­larna vill länsstyrelsen särskilt betona
att kompetenskonflikter - exempli­fierade i avsnitten 6.5.2 och 6.6.3 - mellan
länsrätt och tingsrätt är att vänta, liksom samordningsproblem.
Överflyttningsalternativet saknar regler om hur sådana skall bemästras.
Följande exempel kan tjäna som belysning. En körkortshavare, vars
körkortsinnehav är föremål för om­prövning på grund av nykterhelsanmärkning,
gör sig skyldig lill ett ratt-onykterhetsbrolt, som handläggs av tingsrätt.
Körkortshavaren får då -under förutsättning all överflyttningsalternaUvel
realiseras - sin kör­kortsfråga anhängig hos länsrätt och tingsrätt samtidigt.
Med utredning­ens förslag atl tingsrätt, vid sin prövning av körkortsfrågan,
skall vara skyldig att beakta all brottslighet, som kan påverka bedömningen och
vid tillfället är känd för tingsrätten, men inte faktorer av typen allmän
miss-skötsamhel kommer varken länsrätten eller tingsrätten all uttömmande pröva
körkortsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan tänka sig den ordningen att tingsrätten försl avgör sitl mål och alt
länsrättens mål vilar i avvaktan härpå, varefter länsrätten med beak­tande av
tingsrättens slut avgör sitt mål. Beroende på allvaret i
nykterhets-anmärkningen kan körkortshavaren därvid få sin spärrtid förlängd
eller kanske en varning ersatt med en återkallelse. Exemplet, som inte speglar
en unik situation, visar enligt länsstyrelsens mening för det första alt
över-flyttningsalternativel kräver samordningsregler och för del andra att olä­genheter
för den enskilde följer med etl system, där både länsrätt och tingsrätt kan
komma all pröva körkortsfrågan - och denna alltså inte kommer att avgöras i etl
sammanhang; olägenheter, som inte de smidigas­te samordningsregler kan komma
att eliminera. För länsslyrelsen slår det klart att det är väsentligare att
körkortsfrågan prövas i sin helhet och av­görs i ett sammanhang än att
trafikbrott och körkortsfråga prövas samti­digt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.3.4----------------------------- Länsdomstolskommittén:
Vi har     funnit starka skäl tala för atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tingsrätt
också bör pröva körkortsfrågan vid upprepade trafikbrott. Häri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section306&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section307&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80: 178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ligger
emellertid en uppenbar risk för en kollision mellan det straffproces­suella och
det administrativa kompetensområdet. Del krävs etl väl ut­vecklat
informationsutbyte mellan länsrätt och tingsrätt för att undanröja
samordningsproblem som medför sinsemellan olika bedömningar av sam­ma malerial.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
körkortsulredningen bör lingsräti inte få väga in faktorer av typen allmän
misskötsamhel eller bristande synförmåga. Vi har i och för sig förståelse för
del resonemang som leder uiredningen fram till denna stånd­punkt. Vi vill ändå
peka på de uppenbara nackdelar som ur den enskildes synpunkt är förenade med
att man inte vid elt och samma tillfälle kan ta hänsyn lill alla de faktorer
som har belydelse för körkortsfrågan. Del tor­de i praktiken också bli svårt
för tingsrätten att avskärma vetskapen om de nämnda förhållandena rörande den
tilltalades person när den gör en sam­lad bedömning av lämpliga ålgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
kan ulan vidare understryka körkortsutredningens uttalande om att det
föreligger mycket stora praktiska och lagtekniska problem att lösa i fråga om
tingsrätternas befogenhet att förordna om förlängning av spärr­lid. Vi har inte
gått in i någon närmare prövning av körkortsutredningens förslag. Det kan
emellertid redan vid en översiktlig genomgång konstate­ras att det kan uppstå
ur den enskildes synpunkt icke önskvärda effekter genom de föreslagna reglerna.
Det torde t. ex. för de flesta körkortshavare vara svårt att förstå att det kan
löpa två spärrtider parallellt. Saken för­bättras inte av att länsstyrelsen
sedan självmant skall ta upp frågan om alt bestämma en &amp;quot;tredje
spärrtid&amp;quot; som skall motsvara vad som skulle ha bli­vit resultatet vid en
samtidig bedömning. Åven objektivt noggranna be­dömningar härvidlag kan i den
enskildes ögon framstå som utslag av myn­dighets godtycke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.3.5
Länsdomarföreningen: Föreningen vill här särskilt peka på de up­penbara
olägenheter det skulle medföra att två olika domstolar, förvalt­ningsdomstol
och allmän domstol, skulle pröva frågor om körkortsingri­panden. Det kommer som
utredningen anfört att i vissa fall leda till kom­petenskonflikter och
samordningsproblem, t.ex. om en åtalad lider av sjukdom eller har
alkoholproblem som kan påverka hans innehav av kör­kort. Om tingsrätten dömt
för smilning men ansett att någon körkortsåt­gärd ej bör vidtas uppkommer
frågan om länsrätten vid bestämmandet av körkortsåtgärd på grund av t.ex.
vårdslöshet i trafik kan beakta att kör­kortshavaren tidigare dömts för
smitning. Denna fråga synes utredningen inte närmare ha berört. Flera andra
exempel kan förutses där en överflytt­ning kan leda till ohållbara
konsekvenser, inte minst vid förhållandel tra­fiknykterhetsbrott och
opålitlighet i nyklerhetshänseende. Hur smidigt samordningen än sker kan
allvarliga olägenheter aldrig undvikas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section308&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section309&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.3.6
Föreningen Sveriges åklagare: Föreningen delar utredningens me­ning atl
överflyttning endasl bör ske i mål som gäller grov vårdslöshet i trafik,
rattfylleri och smitning ävensom i mål rörande rattonykterhet om åtalet ej
föregåtts av strafföreläggande. Utredningens förslag i denna del - 39§
överflyttningsalternativet - är dock enligt föreningens mening inte helt
godtagbart. Paragrafens uiformning innebär nämligen att domstolen får handlägga
körkortsfrågan endast för del fall atl ansvar ådöms för någol av de ovan
uppräknade brotten. Man har härvid icke förutsett den situa­tion som kan uppslå
om åklagaren yrkar ansvar för grov vårdslöshet i tra­fik men tingsrätten eller,
än värte, överdomstol skulle finna att gärningen bör bedömas som enkel
vårdslöshet i trafik. Så som förslaget är utformat måste i sådant fall beslutet
i körkortsfrågan övergå till länsrätt trots att ett interimistiskt
omhändertagande kanske beslutats av tingsrätt enligt para­grafens andra stycke.
Del interimistiska beslutet torde dessutom få hävas i samband med domen. Risken
för en komplikation av denna art undanröjs om orden &amp;quot;ansvar ådömes&amp;quot;
utbyts mot &amp;quot;åtal väckts&amp;quot;. Härigenom skulle allmän domstol få slutföra
prövningen av körkortsfrågan i de mål, där domstolen från början varit behörig
all pröva frågan. Även andra skäl ta­lar för en sådan lösning. Ett väsentligt
skäl är att det skulle vara obilligt mol den tilltalade, som kanske lagl ned
möda och koslnader på att i brott­målet utföra sin talan i körkortsdelen, om
han tvingades all upprepa sam­ma procedur i länsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.4
Snabbare körkortsingripanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.4.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksåklagaren: En fördel med
överflyttning som anses tungt vägan­de är att det snabbare blir avgjort
huruvida etl trafikbrott föranleder kör­kortsåterkallelse eller ej. Förutom att
största möjliga snabbhet är eftersträ­vansvärd i och för sig slipper den
misstänkte vid en samtidig prövning av straffansvar och körkortsingripande alt
efter det han fällts till ansvar för trafikbrott sväva i ovisshet om vilken
följd trafikbrottet kan få med avse­ende på hans körkortsinnehav. I flertalet
av de fall där en överflyttning praktiskt kan ske lorde emellertid körkortet ha
omhändertagits redan då brottmålet handläggs och den åtalade måste antagas vara
införstådd med alt körkortet kommer att återkaUas om han fälls till ansvar.
Till detta kom­mer att även andra brott än trafikbrott kan läggas lill grund
för körkorts­återkallelse. I sådana fall är ovissheten för den dömde säkerligen
än större och elt körkortsingripande i efterhand kommer mer övertaskande än när
del är fråga om trafikbrott. Enligt min mening bör således nu berörda för­del
med en överflyttning inte överbetonas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.4.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrättenför Västra Sverige:
Fördelarna med en överflyttning hän­för sig främst lill de tidsvinster som kan
göras i fråga om prövningen av körkorlsfrågan. Som utredningen påpekat lorde
dock genom regler om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section310&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section311&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;'27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förtur
förbättringar kunna åstadkommas i delta avseende utan all hand­läggningen av
körkortsmälen överflyttas till de allmänna domstolarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.4.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarränen i Jönköping: 1 de
fall där körkortsålgärder skulle kunna överflyttas Ull allmän domstol -
rattfylleri och rattonykterhet, grov vårdslöshet i trafik och möjligen smilning
- vållar den dubbla handlägg­ningsordningen normalt inte några problem för den
enskilde. Körkoriei är nämligen där normall redan omhändertaget och den
enskilde är väl med­veten om konsekvensema för körkortet. De fall där den
dubbla handlägg­ningsordningen vållar problem är främst vårdslöshet i trafik,
som ej är grov, och andra fall som ofta beivras medelst strafföreläggande eller
ord­ningsbot. Här kommer ibland körkortsålgärder för den enskilde som en
oväntad följd efter det slraffrågan är avklarad. Dessa fall kan inte lösas ge­nom
några överflyltningsålgärder efiersom straffrågan normall inte hand­läggs vid
allmän domslol. Tendensen att förenkla brottmålsförfarandet i riktning mot ökad
användning av strafföreläggande och ordningsbot har under senare år varit klar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.4.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsförebyggande rådet:
Utredningens förslag om snabbare pröv­ning av körkortsfrågan anser BRÅ kunna ge
endasl marginella effekler. Del är väntetiden mellan den allmänna domstolens
dom och länsrättens be­slut, som innebär den slora olägenheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
de synpunkler BRÅ har all beakia vill BRÅ lill stöd för överflytt­ning av
körkortsmål lill allmän domslol främst åberopa betydelsen av atl samhällets
samtliga reaktioner pä ett brott kommer samtidigt samt att reaktionen kommer
snabbt. För den enskilde är det mest naturligt, all på­följden för trafikbrott
bestäms i ett sammanhang. Körkortsingripande tor­de allmänt uppfattas som en
bestraffning. Dubbla beslul i anledning av tra­fikbrott uppfattas därför som
dubbelbestraffning. Samtidig reaktion har vidare den fördelen alt domstolen kan
avväga straffrättsliga ålgärder och körkortsingripande mot varandra. BRÅ
hänvisar i detta sammanhang lill att frågan om förvisning i anledning av brott
skall prövas av allmän dom­stol, medan andra beslul om alt utlänning inte äger
kvarbli i landet prövas i annan ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härutöver
skall framhållas all en gemensam handläggning av del straff­rättsliga
avgörandet och körkortsingripandet måsle innebära kostnadsbe­sparing såväl för
körkortshavaren som för det allmänna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.4.5   Länsstyrelsen
i Skaraborgs län: Återkallelsetiden av körkort för så­&lt;br&gt;
dana trafikbrott som prövas av allmän domstol är regelmässigt ganska&lt;br&gt;
lång. Den tidsvinst man eventuellt skulle erhålla genom en överflyttning&lt;br&gt;
torde med hänsyn härtill knappast ha någon större reell betydelse för kör­&lt;br&gt;
kortshavaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section312&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section313&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.4.6
Trafiksäkerhetsutredningen: Riksdagens beslul i fråga om över­flyttning av
vissa körkortsmål till allmän domstol grundade sig på vad tra-' fikutskottel
anfört. Av utskottets utiålande (TU 1975/76: 28) framgår all -förutom
vederbörlig hänsyn till den enskildes rättstrygghet - särskild vikt i
sammanhanget bör fästas vid trafiksäkerhetsaspekterna. 1 delta hänse­ende pekar
utskottet på ett uttalande av statens trafiksäkerhetsverk, där verket
tillstyrker en överflyttning av körkortsmål till allmän domstol på grund av den
betydelse frågan har från trafiksäkerhetssynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
för trafiksäkerhetsverkel avgörande omständigheten var den långa lid som
förflöt mellan trafikbrott och körkortsbeslul. Genomsnittlig hand­läggningslid
angavs till fyra månader i brotlmålsprocessen och lika lång lid vid länsrätt.
Det framstod för trafiksäkerhetsverkel som orimligt alt trafi­kanter i många
fall inte las ur trafiken förrän i genomsnitt åtta månader ef­ter det att de
visat sin trafikfarlighet. Trafiksäkerhetsutredningen delar i princip den
uppfattning som trafiksäkerhetsverkel gett uttryck åt. Som framgår av
körkortsutredningens redovisning utgörs emellertid de kör­kortsmål som skulle
kunna överflyttas till allmän domstol av den hell do­minerande delen av
körkortsåterkallelse på grund av trafikonykterhel. Härtill kommer ett begränsat
anlal körkortsavgöranden vid grov vårds­löshet i trafik och ett okänt antal
avgöranden på grund av smilning vid per­son- eller sakskada. Enligt gällande
bestämmelser skall körkort genom be­slut av åklagare eller polismyndighet
omhändertas om körkortshavare misstänks för trafikonykterhetsbrott, utom i de
lindrigaste fallen, eller gjort sig skyldig till grov vårdslöshet i trafik. På
så sätl berövas körkorts­havaren i det övervägande antalet här aktuella fall
rätten atl fortsätta att köra efter del att han dokumenterat sin
trafikfarlighet. Härefter återstår så få fall atl de enligt TSU:s mening inte
kan ha någon avgörande betydel­se för frågan om överflyttande av körkortsmål
till allmän domslol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.4.7
Länsdomarföreningen: Största delen av tiden för handläggningen av&lt;br&gt;
trafikmålen kan-- inte hänföras Ull länsrätten, utan fill polismyndig­&lt;br&gt;
het, åklagare samt de allmänna domstolarna, vilkas dom måsle avvaktas&lt;br&gt;
innan beslut kan meddelas i körkortsfrågan. Föreningen anser, i likhet&lt;br&gt;
med utredningen, alt bestämmelser bör utfärdas om förturshandläggning&lt;br&gt;
av trafiknykterhetsmål och andra irafikmål där körkortet är interimistiskt&lt;br&gt;
återkallat eller kan väntas komma alt återkallas. Med hänsyn lill de för­&lt;br&gt;
hållandevis korta spärrtider som efter körkortslagens ikraftträdande till-&lt;br&gt;
lämpas vid t.ex. lindriga rattonykterhetsbrott, är det särskill viktigt atl&lt;br&gt;
dom föreligger så snart som möjligt i de fall där körkortet omhändertagits&lt;br&gt;
i samband med brottet. Det förekommer nu ibland att den spärrtid som&lt;br&gt;
bör bestämmas för brottet redan gått tiU ända då lagakraftvunnen dom&lt;br&gt;
föreligger och länsrätten kan besluta i körkortsfrågan. Körkortshavaren&lt;br&gt;
blir på så sätt fråntagen rätten alt föra körkortspliktigt fordon längre lid än&lt;br&gt;
del begångna brottet motiverar och på grund av omständigheter som han&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section314&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section315&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,,,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;själv inte råder över. Detta kan inte accepteras ur
rättssäkerhetssynpunkt. Länsrätternas egen handläggningslid bör dock också
enligt föreningens mening förkortas. Detla kan ske genom att länsrätterna får
ökade perso­nella resurser i samband med att reformen om utbrytning av
länsrätterna ur länsslyrelserna genomförs. Fördelama med en överflyttning av
vissa körkortsmål är således enligt föreningens mening mycket små.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.4.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statsanslälldas förbund: Förbundel
anser alt handläggningstiden för körkortsmål med nuvarande syslem är alltför
lång. Dessulom anser vi det som en avgörande nackdel all körkortsfrågan i dag i
många fall avgörs flera månader efler del all dom fallit i ansvarsfrågan.
Förbundels inställ­ning är således den, att ansvarsfrågan och körkortsfrågan
måste prövas i etl sammanhang och vid samma lidpunkt, samt att den totala
handlägg­ningsliden för trafikbrott måsle förkortas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.4.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska arbetsgivareföreningen: Del
är enligt föreningens mening av största inlresse atl handläggningsliderna vid
prövning av körkortsingri­panden blir så korta som möjligt. Såsom utredningen
funnit erhålls en snabbare prövning av körkortsfrågan vid en överflyttning till
allmän dom­slol av vissa körkortsmål. Detla följer av att domen i trafikmålet i
annal fall måste avvaktas innan slutligl beslut kan fattas i körkortsfrågan.
Denna möjlighet att nedbringa handläggningstiderna anser föreningen vara etl
starkt vägande skäl för en överflyttning till allmän domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.4.10  Sveriges advokatsamfund: Genom att allmänna
domstolar handläg­&lt;br&gt;
ger körkortsfrågor undviks även den tidsutdräkl som nu kan förekomma&lt;br&gt;
innan körkortsinnehavaren får slutgiltigt besked i körkortsärendel. Vänte­&lt;br&gt;
tiden innan visshet erhåUs upplevs mycket pressande av många körkorts­&lt;br&gt;
innehavare. Inte så fä körkortsinnehavare är därjämte överraskade när&lt;br&gt;
länsrätten avhör sig efiersom man utgår från att ärendena är sluthandlag-&lt;br&gt;
da när domstolen meddelat dom. 1 de fall då körkortsingripanden är befo­&lt;br&gt;
gade förefaller det även rimligl all sådana görs så kort lid som möjligt efter&lt;br&gt;
det att förseelsen begåtts. Med den nuvarande ordningen kan det dröja&lt;br&gt;
lång tid innan allmän domstol gör sin bedömning i ansvarsdelen och däref­&lt;br&gt;
ter ytlerligare lång tid innan länsrätten bedömer körkortsinnehavet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inte så sällan förekommer del i vissa allmänna domstolar
att väntetider­na på trafikmålshuvudförhandlingar är långa — även i de mål där
körkor­ten interimistiskt ålerkallals. Däresl de allmänna domstolarna har all
även handlägga körkortsfrågor, lorde sådana trafikmål där körkortsingripan­den
kan påräknas snabbare utsättas till huvudförhandling och därmed eventuella
ingripanden också verkställas snabbare. Della förefaller ur så­väl rimlighets-
som säkerhetssynpunkt vara att föredra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9    Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 178&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section316&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section317&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.5 Andra för- eller nackdelar med en överflyttning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.5.1    Riksåklagaren: Etl körkortsingripande i anledning
av broll är teore­&lt;br&gt;
tiskt atl betrakta som en särskild rälisverkan av brott. Grundläggande för&lt;br&gt;
prövningen av frågan om körkortsinnehav måste emellertid vara trafiksä­&lt;br&gt;
kerhelssynpunkter. För en sådan prövning krävs en mera ingående per­&lt;br&gt;
sonutredning än den som i allmänhet är tillgänglig i mål om trafikbrott vid&lt;br&gt;
allmän domstol. Mera sällan görs personundersökning i sådana mål och&lt;br&gt;
där del förekommer inriktas den på frågan om påföljdsval. En överflytt­&lt;br&gt;
ning av körkortsingripanden lill allmän domstol skulle därför fordra alt&lt;br&gt;
särskild personutredning gjordes i sådana mål i betydligt större utsträck­&lt;br&gt;
ning än vad som nu sker. Delta betyder en ytterligare belastning på dom­&lt;br&gt;
stolama.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I sammanhanget må slutligen följande framhållas
beträffande en ordning med påverkansregel. Del ter sig vid första påseende
naturligt all en sådan regel bör finnas och att den leder lill elt riktigt och
rimligt resultat. Det tor­de för övrigt förhålla sig så, atl straffmätningen
kommer all påverkas av ställningstagandet i körkortsfrågan oavsett om någon
uttrycklig påver­kansregel införs eller ej. En påverkansregel som inte är
knuten lill all kör­kortsindragning som sker i anledning av brott är emellertid
olämplig. Man kan nämligen med rätta fråga sig varför den som råkar fä sin
körkortsfråga prövad i samband med brottmål skall komma lindrigare undan i
straffmäl­ningshänseende än den som får körkorlsfrågan prövad i annan ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.5.2    Hovrättenför Västra Sverige: &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;X &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det slora flertalet mål som kan kom­&lt;br&gt;
ma i fråga vid en överflyttning, nämligen rattfylleri- och rattonykterhets-&lt;br&gt;
målen, är ansvarsfrågan i regel myckel okomplicerad. Delta torde även&lt;br&gt;
gälla körkortsfrågan. Fördelen med ökad muntlighel och en samtidig be­&lt;br&gt;
dömning av ansvars- och körkortsfrågan skulle därför för dessa mål vara&lt;br&gt;
av begränsat värde. I fråga om den s. k. påverkansregeln framhåller utred­&lt;br&gt;
ningen vidare alt denna inte lorde medge atl minimistraffet underskrids.&lt;br&gt;
Med hänsyn härtill och till rådande förhållandevis väl utbildad påföljds­&lt;br&gt;
praxis, även vad beträffar bölesmålen, blir utrymmet litet för att vid straff-&lt;br&gt;
mätningen la hänsyn lill elt beslul om återkallelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.5.3   Brottsförebyggande rådet: BRÅ vill först beröra
vad utredningen&lt;br&gt;
anför under 7.2.2 belräffande ev. fördelar med ökad muntlighet och ome­&lt;br&gt;
delbarhet. Utredningen diskuterar i olika sammanhang på s. 125 innebör­&lt;br&gt;
den av tilläggsdirektiven, såvitt gäller prövningen av körkortsfrågan i&lt;br&gt;
gruppen mål angående vårdslöshet i trafik. Utredningen kommer lill den&lt;br&gt;
slutsatsen att överflyttning överhuvud inte satts i fråga belräffande de av&lt;br&gt;
dessa mål, där en prövning av körkortsfrågan är mest angelägen enligt&lt;br&gt;
principen om muntlighel och omedelbarhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BRÅ kan inte ansluta sig till denna uppfattning.
Utredningen redovisar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section318&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section319&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inte någol statistiskt material angående vilka broll som
åtalas som vårds­löshet i trafik. Det kan enligt BRÅ: s mening finnas fog för
antagande atl med nuvarande åtalspraxis åtal för vårdslöshet i trafik oftast
torde avse sådan bristande omsorg och varsamhet, som beslår i körning mot rött
ljus, allvariig haslighelsöverträdelse, underlåtenhet all stanna före färd in på
huvudled, förande av fordon i uttröttat tillstånd, påkörning av fotgängare på
övergångsställe, trafikfarlig omkörning eller förande av bristfälligt for­don.
Nu uppräknade beteenden utgör exempel på vad som avses med &amp;quot;vissa från
trafiksäkerheissynpunkl farliga broll&amp;quot;. Beträffande sådana brott skall
överflyttning övervägas enligt tilläggsdirektiven. Följaktligen torde
tilläggsdirektiven utesluta från överflyttning endast en mindre del av gruppen
mål angående vårdslöshet i trafik. Denna del avser beteenden som från
trafiksäkerhetssynpunkt är mindre allvarliga och där körkorts-prövningen torde
vara mindre beroende av muntlighel och omedelbarhet. Uiredningen argumenterar
vidare mot uppfattningen all samtidig be­dömning av ansvars- och körkortsfrågan
skulle innebära fördel som bör tillmätas belydelse i överflyttningsfrågan.
Uiredningen syftar här på det förhållandel atl domstolen kan avväga den
straffrättsliga påföljden och körkortsingripandel mot varandra, och utredningen
menar, att utrymmet för Jämkning av straffet av olika skäl kommer att bli
litet. Enligt BRÅ: s mening underskattar utredningen betydelsen av
Jämkningsmöjligheten. BRÅ: s främsta invändning mot utredningens argumentering
är emellertid, atl utredningen underlåtit att bedöma värdel av den samtidiga
prövningen av ansvars- och körkortsfrågan ur ett vidare perspektiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen åberopar utredningen, att en överflyttning
kommer atl medföra minskad enhetlighet i bedömningarna saml vissa
kompetenskonflikter. BRÅ menar, att utredningens farhågor är överdrivna. För en
stor del av målen kommer schablonregler att kunna tillämpas. 1 andra mål måste
man liksom hillills la hänsyn till omständigheterna i del särskilda fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.5.4 Länsdomstolskommittén: Körkortsutredningens förslag
att införa en s. k. påverkansregel har stor principiell betydelse för hur man
över hu­vud taget skall se på ansvarsfrågorna vid trafikbrott och de
körkortsfrågor som kan uppkomma på grund av sådana brott. Vi har inte sett det
som vår uppgift a» närmare gå in på detta område. Vi kan emellertid inte
underlåta atl påpeka den betydelse som en påverkansregel i enlighet med
utredning­ens förslag kan få i framtiden för rättstillämpningen i allvarligare
trafik­brott. För dessa brott har det utvecklats en alltmer enhetlig
rättstillämp­ning både i fråga om del straffrättsliga bedömandet och i fråga om
kör­kortsingripandet. Vi vill här endasl fästa uppmärksamheten på den avväg­ning
som måste göras mellan å ena sidan del obestridliga värdet av en sam­tidig
bedömning av ansvars- och körkortsfrågorna och å andra sidan ris­ken för all
man lappar greppet om en enhetlig rättstillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section320&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section321&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.5.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen Sveriges polischefer
(genom föreningens sektion för Södra Norriand): En särskild nackdel är den
minskade enhetlighet i be­dömningarna som kan väntas bli följden av en
överflyttning. Vid sidan av etl 25-lal förvaltningsdomstolar (inklusive högre
instanser) fär man — som uiredningen påvisar - 100 tingsrätter, 6 hovrätter och
1 högsta dom­stol; delta måste anses vara ell steg tillbaka i rättssäkerhetshänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.5.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen Sveriges
statsåklagare: Särskilt betänkligt skulle som utredningen anför vara om
körkortsingripandena på grund av trafikbrotts­lighet kommer att uppdelas mellan
länsrätten och tingsrätten med respek­tive överinstanser. Detla skulle leda
lill en bristande enhetlighet i bedöm­ningarna och till en vacklande
prejudikalbildning. Även övriga av utred­ningen sammanfattningsvis under 7.2.2
anförda nackdelar av en överflytt­ning är beaktansvärda. Enligt
trafikutskottets uppfattning tillvaratas den enskildes rättstrygghet och
tillgodoses bäst om frågan om körkortsingri­pande - vid vissa trafikbrott —
överflyttas till de allmänna domstolarna där förfarandet vilar på principerna
om omedelbarhet och muntlighel. I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;likhet
med uiredningen- ställer sig slatsåklagarföreningen skeptisk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till denna uppfattning.
Redan skedd utveckling av förfarandet i länsrätter­na och väntad ytterligare
utjämning av skillnaderna mellan förfarandel i förvaltningsdomstol och allmän
domstol verkar i samband med flera andra faktorer för en alll större
rättssäkerhet och administrativa domstolarnas handläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.5.7   Föreningen
Sveriges åklagare: De tyngsta argumenten mot över­&lt;br&gt;
flyttning av körkortsmål lill de allmänna domstolarna är enligt föreningens&lt;br&gt;
mening dels den minskade enhetlighet i bedömningarna som måste bli följ­&lt;br&gt;
den av all antalet domstolar som behandlar körkortsmål väsentligt ökar&lt;br&gt;
och dels att körkortsfrågorna som regel är mycket okomplicerade i den&lt;br&gt;
stora grupp av körkortsmål - rattfyUeri- och rallonyklerhetsfallen - som&lt;br&gt;
kan komma i fråga för en överflyttning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har föreslagit all vid bestämmande av påföljd för broll som föranlett beslul om
spärrtid skall beakias del men föraren lider genom be­slutet. Förslagel har
upptagils i 21 e§ i överflyttningsalternativet. Enligt föreningens mening är
förslaget tveksamt ur rättvisesynpunkt. Endast domstol, som samtidigt bedömer
både ansvars- och körkortsfrågan, kan beakta det men som beslut om spärrfid
innebär. 1 mål om ansvar för brott beträffande vilka körkortsfrågan skall
avgöras av länsrätt kan motsvaran­de hänsyn icke tas trots att det ofta
förekommer all länsrätt beslutar om spärrtid efter dom på sådanl brott. Del är
här inte alllid fråga om bötes-brott av en storlek som inte tillåter jämkning
med hänsyn till körkortsfrå­gan. Fängelsedomar för narkotikabrott och vissa
våldsbrott medför i praxis ofta beslul om spärrlid ulan atl domstolen fär
möjlighet atl göra en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section322&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section323&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avvägning av föreslagen art. Dessutom kommer den
föreslagna besläm­melsen all få ringa praktisk belydelse. Straffmätningen i de
aktuella må­len, där rattfylleri är den hell dominerande gruppen, är nämligen
ytterst schablonmässig och ligger på en så låg nivå att, enär straffminimum
icke fär underskridas, någol utrymme knappasl finns för att tillämpa besläm­melsen.
Antalet fall, där den föreslagna beslämmelsen kan tillämpas, tor­de sålunda bli
mycket begränsat. Föreningen är på angivna skäl närmasl benägen alt avstyrka
förslagel i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.5.8    Länsdomarföreningen: En av fördelarna med att
låta allmän dom­&lt;br&gt;
slol pröva körkortsfrågan skulle vara att man därmed kunde tillgodogöra&lt;br&gt;
sig de fördelar för rättssäkerheten som ligger i principerna om muntlighet&lt;br&gt;
och omedelbarhet. Det är förvisso riktigt atl muntlig förhandling i dagslä­&lt;br&gt;
gel i länsrätten förekommer mindre ofta sett i relation till antalet körkorts­&lt;br&gt;
mål. Nya körkortslagen har emellertid medfört en viss ökning under sena­&lt;br&gt;
re lid av antalet muntliga förhandlingar och utveckling mot en ytterligare&lt;br&gt;
ökning kan väntas. Föreningen delar utredningens uppfattning att muntlig&lt;br&gt;
förhandling är av begränsat värde i rattfylleri- och rattonykterhetsmälen,&lt;br&gt;
som är den stora gruppen bland de mål som skulle kunna överflyttas lill&lt;br&gt;
allmän domstol. Dessa mål är oftast okomplicerade och en muntlig för­&lt;br&gt;
handling kan erfarenhetsmässigt sällan påverka bedömningen i körkorts­&lt;br&gt;
frågan .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En samtidig bedömning av ansvars- och körkortsfrågan sägs
vara en an­nan fördel med en överflyttning till allmän domstol. Föreningen vill
starkt betona atl körkortsåtgärden är en trafiksäkerhetsåtgärd och inte en
straff-liknande åtgärd och att körkortsåtgärden uteslutande bör bedömas efter
körkortshavarens trafikfarliga beteende vilket har mycket litet med utmä­tandet
av straffet för regelöverträdelsen att göra. Det torde bli svårt för den
allmänna domstolen atl med nuvarande slraffskala för trafikbrott göra en
avvägning mellan körkortsingripandel och den straffrättsliga påföljden, med
hänsyn till att domstolen vid bestämmandet av straffet måste beakia även
allmänpreventiva synpunkler, medan den vid bestämmandet av kör­kortsåtgärden
skall göra en individualiserad och nyanserad bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid en överflyttning av vissa gmpper av körkortsmål lill
allmän domslol skulle också risken öka för en alltför stor oenlighet av praxis
genom all an­talet domstolar som då skulle handlägga körkortsmål skulle bli fem
gånger så många som nu. I förarbetena till den nya körkortslagsliftningen fram­hålls
vikten av en likartad praxis i körkortsmålen och föreningens med­lemmar har
stor erfarenhet av hur noga körkortshavarna följer länsrätter­nas praxis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.5.9------------------------------------------------------------ Svenska
arbelsgivareföreningen: Föreningen vill        ge större&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;belydelse än vad utredningen synes göra åt framför alll
den fördel som be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section324&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section325&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;står
i en samtidig bedömning av ansvars- och körkorlsfrågan. Såväl frän allmänna
rättsliga utgångspunkter som ur den enskilde körkortsinnehava­rens synpunkl
måsle del anses vara ett belydande inlresse alt frågorna om ansvar för
trafikbrott och körkortsingripande handläggs i etl samman­hang. Det direkta
sambandet mellan irafikbrotlslighelen och körkorlsåt-gärden utgör ett starkt
motiv för en gemensam handläggning och samtidig bedömning. Förutom atl en sådan
ordning är naturlig i sig skapas förut­sättningar för en mera allsidig
bedömning i körkorlsfrågan. 1 samman­hanget bör även framhållas de värden som
är förbundna med de grundläg­gande principerna om muntlighel och omedelbarhet
som gäller för proces­sen vid allmän domstol. Utredningsaspekter och
rätlssäkerhetsinlressen i övrigt kan bättre tillgodoses vid en överflyttning
till allmän domstol av de körkortsmål som avses i utredningen. Genom en
samtidig bedömning öpp­nas också en möjlighet för domstolen att låla
körkortsingripandet påverka den straffrättsliga påföljden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.5.10
Sveriges advokatsamfund: Genom atl låta allmän domstol pröva även
körkorlsfrågan kan man tillgodogöra sig de fördelar för rättssäkerhe­ten som
ligger i principerna om muntlighel och omedelbarhet. Förfarandet i länsrätterna
är förhållandevis sällan muntligt. Väsentliga nyanser i bl.a. vittnesmål
avgivna inför allmän domstol torde knappasl kunna beaktas vid bedömningen i
länsrätterna. Helhetsbedömningen av den brottslighet bil­föraren gjort sig
skyldig till och därmed även bedömningen av dennes lämplighet att
fortsättningsvis betros med körkort blir därmed lättare att göra för allmän
domstol. Genom atl de allmänna domstolarna även hand­lägger frågor om
körkortsingripanden i samband med handläggningen av brottmålet undviks
dualismen i det nuvarande förfarandel, där ansvarsde­len handläggs av allmän
domstol och körkortsfrågoma av länsrätt. Även processekonomiska skäl talar för
en handläggning av körkortsingripanden i samband med brotlmålsprocessen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vet
den tilltalade om att även körkortsfrågoma kommer att handläggas av allmän
domslol, är del också sannolikt atl han i betydligt större ut­sträckning än f
n. föranstaltar om sådan bevisning som kan vara av direkl betydelse i
körkortsfrågan och som kanske nu inte anses nödvändig atl fö­rebringa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därtill
kommer alt domstolarna oftast har tillgång till sådan personutred­ning som är
av belydelse vid bedömning i körkortsärendet. Saknas sådan ulredning, har också
de allmänna domstolarna möjligheter atl snabbt in­förskaffa denna utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Körkortsingripanden
kan inte minsl för den som i sin yrkesutövning är beroende av körkortet vara en
i sig kännbar påföljd. Det förefaller därför rimligl alt de allmänna
domstolarna har möjligheter atl vid det straffrältsli-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section326&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section327&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ga påföljdsvalet kunna beakia körkortsingripandets
speciella betydelse i det särskilda fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.5.11 Sveriges domareförbund: Inledningsvis vill
förbundet erinra om de olägenheter i det nuvarande systemet som del är
angeläget att komma lill rätta med. En av dessa är en följd av att länsrätten i
allmänhet har elt säm­re underlag än tingsrätten för prövningen av
körkortsfrågan i de fall då körkorlsingripande ifrågasätts på grund av en
enstaka trafikförseelse. För­farandet i tingsrätt bygger nämligen i siörre
utsträckning än vad som är och kan förväntas bli fallet i länsrätt på
muntlighet och omedelbarhet. Rättssäkerhetsskäl talar alltså för atl frågan om
körkortsingripande prövas på grundval av den ulredning som förebringas i
tingsrätten. Vidare inne­bär den omständigheten alt körkortsfrågan prövas försl
sedan ansvarsde­len avgjorts att körkortsingripandet inte kan beaktas när
straffet bestäms. En samtidig bedömning ger bättre möjligheter att avväga den
samlade på­följden på ett riktigt säll. Slutligen medför det nuvarande sysiemel
att den enskilde först i efterhand får veta vad den straffrättsliga bedömningen
av förseelsen får för konsekvenser för körkortsinnehavet. Delta upplevs av
allmänheten som stötande och har kritiserats under många år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.6 Synpunkter på utredningens forslag till
handläggningsordning vid en överflyttning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.6.1    Riksåklagaren: Beträffande frågan om vilka brott
överflyttningen&lt;br&gt;
skulle gälla har jag en från körkortsulredningen avvikande uppfattning när&lt;br&gt;
del gäller rattonykterhet. Strafföreläggande tillämpas i myckel begränsad&lt;br&gt;
utsträckning för delta slag av brott och huvudsakligen då fråga är om mo­&lt;br&gt;
pedkörning av icke körkortshavare. En överflyttning utan inskränkning&lt;br&gt;
även när del gäller detla brott skulle därför inte medföra några större för­&lt;br&gt;
luster från ralioneU handläggningssynpunkt. Körkortsutredningens för­&lt;br&gt;
slag till lösning belräffande detta brott, varigenom del i viss mån skulle lig­&lt;br&gt;
ga i åklagarens avgörande var körkortsfrågan skulle prövas, är enligt min&lt;br&gt;
mening inte lyckad. Jag vill särskill peka på att utredningens förslag i detta&lt;br&gt;
hänseende inte går alt förena med dess förslag atl beslul om omhänderta­&lt;br&gt;
gande av körkort skulle prövas av allmän domstol i överflyttningsfallen.&lt;br&gt;
När fråga om sådan prövning uppkommer i fall som rör rattonykterhet&lt;br&gt;
kan det förhålla sig så att åklagaren ännu inte bestämt sig för om han skall&lt;br&gt;
använda strafföreläggande eller åtala. Vad som är rätl forum för prövning­&lt;br&gt;
en är således i en sådan situation en öppen fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag avstyrker alt åklagaren åläggs att ta befattning med
verkställighet av beslul rörande körkort. Som hittills bör sådana åtgärder
handhas av läns­styrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.6.2    Domstolsverket: För de körkortsmål som enligt
utredningens över­&lt;br&gt;
flytlningsalternaliv skall handläggas vid allmän domstol föreslås ett inför-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section328&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section329&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ande
av en påverkansregel. Den straffrättsliga påföljden för trafikbrottet skall
avvägas mot det beslutade körkortsingripandel. Domstolsverket, som inte har
någon erinran mot införandel av en påverkansregel, ifråga­sätter dock huruvida
inte omröstningsreglerna i 29 kap. rättegångsbalken i så fall måste revideras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har föreslagit aU tingsrätt senast på Qärde dagen efter det hemställan kommit
in lill rätten om omprövning av omhändertagande av körkort skall avgöra om
omhändertagandet skall beslå eller ej. Humvida denna prövning är tänkt alt
föregås av muntlig förhandling har inte an­getts. För att prövningen skall bli
meningsfull torde förhandling krävas i åtskilliga fall. Det torde emellertid
många gånger vara omöjligt all hinna införskaffa nödvändig personutredning m.
m. samt delge körkorlshavaren kallelse till en sådan förhandling. All
föreskriva samma snäva tidsfrist för omprövning av omhändertagande av körkort
som för prövning av häki­ningsframsiällning förefaller således väl drastiskt. I
vart fall bör lidsfristen vara längre när omprövningsfrågan kräver förhandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.6.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten för Västra Sverige:
För överflyttningsfallen har utred­ningen lämnai förslag lill hur
handläggningen vid allmän domslol närmare bör utformas. Hovrätten har i och för
sig ingen erinran mot utredningens uppfattning i fråga om alt införa en s. k.
påverkansregel och i fråga om den processuella regleringen. Hovrätten delar
vidare utredningens förslag att allmän domslol i överflyttningsfallen även bör
meddela interimistiska be­slut samt pröva frågor angående föriängning av
spärrtid. I utredningen har inte särskilt berörts om den s. k. påverkansregeln
även skall lillämpas då allmän domstol funnit atl förlängning av tidigare
meddelad spärrtid bör ske. Även om utrymmet för att tillämpa nämnda bestämmelse
i praktiken kommer att bli litet, kan dock ifrågasättas om det i förevarande
avseende finns anledning all göra någon principiell åtskillnad mellan beslut om
spärrtid i anledning av återkallelse och beslut om förlängning av sådan tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.6.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsernas
organisationsnämnd: Skulle  en överflytt­ning anses nödvändig lill följd av
riksdagens stäUningstagande år 1976 till­styrker LON utredningens förslag för
detta ahernativ. LON viU dock ifrå­gasätta om det belräffande
ratlonyklerhetsfallen är ofrånkomligt alt göra undantag för de fall där
stämning föregåtts av strafföreläggande som inte godkänts. Skälen för alt ha en
och samma ordning vid samtliga rattonyk­terhetsbrott kan anses överväga de i
och för sig belydelsefulla synpunkter som utredningen anför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.6.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsdomstolskommittén: En
överflyttning av körkortsmål från läns­rätt tih tingsrätt bör enligt vår mening
också innefatta de interimistiska be­sluten i dessa mål för all undvika
kompetenskonflikter. Vi fäster därvid avgörande vikt vid all del ur den
enskildes synpunkl måste framstå som svårförståeligt att två olika domstolar
handlägger samma körkorlsärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section330&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section331&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.6.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreningen Jurister vid Sveriges
allmänna advokatbyråer: Därest allmän domslol skulle fä pröva körkortsfrågan
vid vissa grövre trafikbrott, lorde körkortsinnehavaren mestadels vara
berättigad lill att erhålla of­fentlig försvarare i brottmålet. För dessa fall
bör det dock klart uttalas att körkortsprövningen ulgör en särskild anledning
för förordnande av offent­lig försvarare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.6.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreningen Sverigs polischefer (genom
föreningens sektion för Söd­ra Norrland): En fråga som kan bli svår alt lösa
renl praktiskt är den, hu­ruvida allmän domstol också skall beslula
omförlängning av spärrlid. Atl starka skäl talar för att samma myndighei prövar
både frågan om återkal­lelse och frågan om spärrtidens längd anser jag vara
fullt klarlagt, men komplikationer av både praktiska och laglekniska slag måste
med nödvän­dighet uppstå för det fall allmän domslol även skall beslula om
föriängning av spärrlider. Uiredningen skisserar flera av de svårbemästrade
problem, som kan uppstå och finner egentligen ingen riktigt tilltalande
lösning. Men om man nu skall försöka hålla en konsekvent linje i
överflyttningsfrågan bör dock enligt min mening allmän domslol pröva frågor
rörande förläng­ning av spärrtid i fall som anges i 21 § 2 och 3sl KKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.6.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreningen Sveriges åklagare:
Införs den ordningen att allmän dom­stol skall beslula i körkorlsfrågan i vissa
fall bör föreskrivas - i författning eller i av riksåklagaren utfärdad
anvisning - att åklagarens yrkande i kör­korlsfrågan skall framgå av
stämningsansökan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller frägan vilka omsländigheter som allmän
domslol får be­akta vid prövningen av körkorlsfrågan har utredningen kommil
fram lill all domstolen skall vara skyldig all beakta all den brottslighet -
trafik­brottslighet eller annan - som kan påverka körkortsfrågan och som vid
prövningen är känd för lingsräiten. 1 denna brottslighet bör därvid inräk­nas
även den brottslighet, som samtidigt är föremål för rättens prövning i
ansvarsfrågan. Domstolen bör däremol enligt utredningens mening inte få väga in
faktorer av typen allmän misskötsamhel eller bristande synförmå­ga i
bedömningen. Enligt föreningens mening bör domstolen få pröva kör­kortsfrågan
utan några begränsningar. Motsatsen skulle av allmänheten lätt uppfattas som
ett utslag av byråkrati. Dessulom skulle del praktiskt sett vara till förfång
för den tilltalade, ur både lids- och kostnadssynpunkt, atl inte få
körkortsfrågan slutligt prövad i samband med brottmålets avgö­rande. Del lorde
slutligen inte kunna bestridas atl allmän domstol, om den får möjlighel att
infordra läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov, äger tillräcklig
kompetens för bedömning av de frågor det här gäller. Förening­en föreslår
sålunda att en sådan allsidig prövning blir möjlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.6.9   LO: Det är inte aUtid självklart, enligt LO: s
mening, att en påverk­&lt;br&gt;
ansregel får den utformning och innebörd, som uiredningen tänker sig. I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section332&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section333&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;övervägandena
om den prioritering, som skall ske mellan trafiksäkerhets­aspekler och
irafikbrottspåföljder, saknas en viktig diskussion om kör­kortshavarens
ställning. Trafiksäkerhetsaspekten är viktig och det får i och för sig ställas
högre krav på körkortshavare i den yrkesmässiga trafi­ken. Å andra sidan måsle
vägas in den betydligt allvarligare konsekvens ett körkortsingripande får för
en i yrkesmässig trafik sysselsatt körkortsin­nehavare jämfört med andra. Den
förra kategorin är för sin försörjning på etl hell annal sätl beroende av elt
körkortsinnehav. LO menar för sin del att etl mera nyanserat betraktelsesätt
bör anläggas på delta problem. Det avgörande för ell körkortsingripande måste
vara vilka slutsatser som kan dras för framtiden om körkortsinnehavarens
lämplighet. Bedömningen bör inte så myckel inriktas på den enstaka händelsen
utan mera grunda sig på en samlad bedömning av de omständigheter som
föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.6.10
Sveriges domareförbund: Innan förbundel lämnar överflyttnings­frågan och därmed
sammanhängande spörsmål, vill förbundel beröra vad utredningen (s. 126) anfört
om atl &amp;quot;ett beaktande av utgången i körkorts­frågan ej torde kunna tiUåtas
leda till att straffminimum för trafikbrottet underskrids&amp;quot;. Förbundet
delar ej denna uppfattning utan vill förorda att möjlighet skapas för domstolen
att sammanväga påföljden för brottet och körkortsingripandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   
Pricksystem&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga
remissinstanser som har yttrat sig i denna del ansluler sig till utredningens
slutsats atl del saknas tillräckliga skäl för alt införa ett prick­syslem i
Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1                                Riksåklagaren:
Den ökade information till körkortshavare som syste­&lt;br&gt;
met måhända innebär synes kunna åstadkommas på annal sätt bl. a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;genom
alt vid varje registrering i körkortsregislrel den berörde underrät­tas om
vilka aktuella belastningar som är registrerade på honom. Jag stäl­ler mig dock
inte avvisande till den form av internt pricksystem, som ut­redningen något
berör och som endast skulle tjäna som elt hjälpmedel vid urvalet av de fall där
frågan om körkortsingripande närmare borde övervä­gas. Delta skulle förutom all
del underlättade urvalet kunna bidraga till en enhetligare praxis i
körkortsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2     Kammarrätten
i Jönköping: Systemet är så trubbigt att del inte är&lt;br&gt;
lämpligt ur rättssäkerhetssynpunkt. Som utredningen anfört bör dock viss&lt;br&gt;
automatik eftersträvas för urval av de förare som bör vara föremål för&lt;br&gt;
körkortsomprövning. Detla kan ske om information om trafikbrottslighet&lt;br&gt;
på lämpligt säll styrs till körkortsmyndighelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section334&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section335&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rikspolisstyrelsen: Sysiemel med
prickbelaslning framstår inte såsom ell verkningsfullt medel i syfte atl höja
trafiksäkerheten eller förslärka känslan för denna hos körkortshavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län: De
fördelar som ett pricksyslem skul­le medföra är huvudsakligen alt vissa
rationaliseringsvinster kunde göras i fråga om del uppgiftslämnande lill
länsstyrelserna som ligger lill grund för körkortsingripandena samt en viss
pedagogisk effekt. Dessa fördelar sy­nes kunna uppnås genom enklare medel. Dels
kan urvalet av den hos riks­polisstyrelsen lagrade informalionen om
Irafikbrottslighet ske med utnytt­jande av ADB-teknik, dels kan den eventuella
pedagogiska effekten av ell pricksyslem vinnas genom ökad information till
körkortshavarna på annat sätt l.ex. i form av underrättelse till
körkortshavaren i samband med registrering av belastningsdala i del centrala
körkortsregislrel. För­slag om ell sådant underrättelseförfarande har tidigare
framförts av läns­slyrelsen i yttrandet över trafikmålskommitténs betänkande
&amp;quot;Rätlen lill ratten&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Hallands län: Länsstyrelsen
har konstaterat att praxis i körkortsmålen skärpts väsentligt sedan den I
Januari 1978, varför ålgär­der - för den typ av förseelser som avsågs alt
fångas upp av pricksysle­met - normalt sätts in efter två förseelser. Något
siörre utrymme för ell pricksyslem finns därför inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län: Länsstyrelsen har i yttran­de den 20 maj 1974 över trafikmålskommitténs
betänkande uttalat alt med lanke på del slora antal trafikbrott och
trafikförseelser av olika slag som för närvarande registreras behövs
ytterligare former för uppspårande av de trafikfarliga förarna och atl elt
pricksyslem härvidlag borde vara av slort värde. Länsstyrelsen tillstyrkte då
atl pricksyslem infördes. Resul­tatet av den ytlerligare ulredning som nu företagils
i frågan gör alt länssly­relsen ställer sig tveksam till atl införa pricksyslem
i Sverige. Länsslyrel­sen delar utredningens uppfattning om atl de
rationaliserings- och effekti­vitetsvinster som kan uppnås vid införande av
pricksystem bör kunna vin­nas med hjälp av ADB-leknik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Ett
sådant system skulle enligt läns­styrelsens mening ej ge möjlighet till en
nyanserad bedömning av vederbö­rande körkortshavares lämplighet att inneha
körkort. En i och för sig åda­galagd obetydlig vårdslöshet kan visa betydande
brister i körförmåga och omdöme. Möjligheterna att på ell tidigt stadium
inskrida mot sådana föra­re lorde vid införandel av ett pricksyslem bli
tämligen begränsade. Där­emot skulle det vara värdefullt om centrala anvisningar
kunde meddelas angående hur trafikförseelser av någorlunda likartad
beskaffenhet bör be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section336&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section337&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dömas.
Härigenom kunde man lättare erhålla en så likartad praxis som möjligt men som
ändå medger en individuell bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.8     Länsstyrelsen
i Västmanlands län: Mot ett pricksystem talar, bortsett&lt;br&gt;
från att flertalet av de av kommittén angivna fördelarna inte tycks förelig­&lt;br&gt;
ga, att etl sådant system svåriigen tillåter en individualiserad och nyanse­&lt;br&gt;
rad bedömning av varje körkortsinnehavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
pricksystem ger emellertid vissa rationaliseringsvinster, när del gäl­ler att
välja ut förare, som kan bli föremål för körkortsåtgärd. Länsslyrel­sen vill
peka på att det är angelägel alt på någol sätt få en rationalisering till stånd
härvidlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.9     Trafiksäkerhetsutredningen:
TSU anser all körkortsulredningen be­&lt;br&gt;
lyst för- och nackdelar med ell pricksyslem på ett förtjänstfullt säll. En av&lt;br&gt;
körkortsutredningens slutsatser är atl elt införande av ett pricksyslem inte&lt;br&gt;
kan förväntas ha några märkbara effekler på trafiksäkerheten. TSU delar&lt;br&gt;
denna uppfattning och körkortsulredningens slutsats all det inte finns lill­&lt;br&gt;
räckliga skäl att införa elt pricksyslem i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO: Bortsett från de skäl, som
utredningen själv omtalar, vill LO framhålla, att det nödvändigtvis inte alltid
behöver vara så att prickbelasl-ningen avspeglar körkortsinnehavarens
lämplighet och omdöme. 1 den yr­kesmässiga trafiken är förarna även beroende av
att åkaren/arbetsgivaren fullgör sina åligganden beträffande fordon och övriga
med vägtrafiken sammanhängande regler. Från denna utgångspunkt utgör etl
pricksyslem ett mindre bra urvalsinslmmenl för bedömning av en förares
lämplighet och omdöme. LO instämmer därför i utredningens slutsats att etl
prick­system inte bör införas för närvarande. Om ett sådant i alla fall skulle
bli aktuellt, vill LO understryka, atl den individueUa prövning som i dag görs
vid körkortsingripanden inte fär försvinna. Att de uppgifter som kommer alt
lagras inom ramen för elt pricksyslem inte får vara ällmänt åtkomliga, anser LO
vara självklart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsdomarföreningen: Etl
pricksyslem ger       vissa rationalise­ringsvinster. Genomgång och utsortering
av det mycket stora antalet re­gistreringar, som kommer in till
länsstyrelserna, sker f. n. manuellt och kräver förhållandevis stor
arbetsinsats av kvalificerad art. En utgallring på maskinell väg med en undre
gräns vid vilken den lagrade informalionen om trafikbrottslighet skall anmälas
till körkortsmyndighelen skulle vara av stort värde. Om detla sker i
pricksystemels form skulle man därjämte vinna den fördelen att den
grundläggande värderingen från trafiksäker­hets- och körkortssynpunkt av de
olika förseelserna blev enhetlig. Vidare skulle häri ligga ett vissl
informationsvärde för körkortshavarna. Med hänsyn till de svårigheter, som är
förknippade med alt utforma ett rikligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section338&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section339&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och rättvist pricksystem, talar dock övervägande skäl för
all en maskinell utgallring sker på annal sätt än genom all gradera de olika
trafikbrotten med prickar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.12&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motorförarnas helnykterhetsförbund:
MHF har lidigare givit ullryck för en positiv inställning till tanken på ett
pricksystem. Även om vi fann det av trafikmålskommittén skisserade syslemet
vara ohållbart, uttalade förbundet atl ett rätt utformat pricksyslem kunde ha
ell vissl pedagogiskt värde som medel all enkelt och klart informera
trafikanterna om samhäl­lets bedömning av deras felhandlingar. Därför
förordades atl frågan skulle ytterligare utredas. Efler den nu gjorda
utredningen är MHF berett all lills vidare avskriva frågan om införande av ett
pricksystem i vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.13&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motormännens riksförbund: Med
hänsyn till de erfarenheier som ut­redningen vunnit genom studier av olika
system av detta slag saml med tanke på att risk föreligger för atl ett sådanl
system lätt kan uppfattas som alltför stelbent, ävensom med beaktande av all
utredningen föreslår ett införande av en s. k. självständig varning eller
erinran, är M av den upp­fattningen att del för närvarande inte finns anledning
alt införa ell prick­system i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.14&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nationalföreningen för 
trafiksäkerhetens främjande:  NTF anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;------ att ett pricksystem inte nu bör införas i Sverige
utan atl man först&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skall pröva de andra vägar utredningen anvisar. Från
trafiksäkerheissyn­punkl är del viktigt att man förbättrar urvalet av de körkortshavare,
som eventueUt bör bli föremål för någon körkortsålgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.15&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska arbetsgivareföreningen: Det
är osäkert om de fördelar som typiskt sett kan finnas med etl pricksyslem har
någon relevans vid ell in­förande av etl sådant system i vårt land med den här
rådande, relativt stränga, synen på frågor om körkortsingripanden. Vidare kan
ifrågasättas om pricksystemet ger några fördelar i fråga om pedagogiska
effekter, tra-fiksäkerhetseffekter i stort eller ökad rättssäkerhet eller om
andra positiva effekter står all vinna med systemet. I vart fall lorde
fördelarna med sysle­met kunna tillmätas en relativt liten betydelse.
Införandet av etl pricksys­lem skulle enligt föreningens mening inte bara vara
någol av en överiopps-gärning. Ett sådant system skulle även, vilket också
uiredningen antytt, kunna ge negativa effekter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.16&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska transportarbetareförbundet
ifrågasätter del rimliga i alt till-lämpa samma pricksyslem för förare i yrkes
mässig trafik som för &amp;quot;sön­dagsbilister&amp;quot;. Förbundet anser att
trafikpolisens personella resurser mås­te förstärkas för att öka
upptäcktsrisken vid trafikbrott - den från preven­tiv synpunkt mest
belydelsefulla faktorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section340&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section341&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3   
Förbättringar i den nuvarande handläggningen av körkortsmål&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1
Allmänt ombud i körkortsprocessen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksåklagaren: Jag tillstyrker
förslaget om inrättandet av ett allmänt ombud i körkortsmål. 1 likhet med
körkortsulredningen anserjag det inte lämpligt alt uppgiften som allmänt ombud
läggs på de allmänna åklagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolsverket: Oavsett huruvida
vissa körkortsmål överflyttas till allmän domslol eller ej innebär utredningens
förslag om införandet av all­mänt ombud en klar förbättring av
körkortsprocessen vid förvaltnings­domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolsverket
är mycket tveksamt till den av uiredningen föreslagna organisatoriska
anknytningen av funktionen allmänt ombud. Om vissa kör­kortsmål överflyttas
lill allmän domstol skulle ombudsfunktionen fullgö­ras av såväl åklagare som
tjänsteman vid länsstyrelse. Kompetenskonflik­ter och gränsdragningsproblem
måste med största sannolikhet uppstå. Vidare skulle del allmänna ombudei i
förvaltningsprocessen ofta tvingas atl från åklagaren inhämta yttrande innan
han själv kan la ställning till om han skall anhängiggöra talan vid länsrätten.
Uppenbarligen måste det stäl­la sig mer kostnadskrävande atl ha
ombudsfunklionen placerad vid två myndigheter än vid en. Enligt domstolsverkets
mening borde uiredningen noggrannare ha undersökt fömtsättningarna för alt
knyta ombudsfunklio­nen enbart till åklagarmyndighetema. Dessa myndigheter, som
genom riksåklagaren kan erhålla råd och vägledning i körkortsfrågor, har enligt
domstolsverkets uppfattning redan arbetsuppgifter som nära anknyter lill
körkortsfrågor. 1 sin verksamhet fullgör åklagaren Ju arbetsuppgifter som del
allmänna ombudei föreslås få, dvs. att anhängiggöra mål i domstol, fö­reträda
det allmänna som part i en process, granska avgöranden och ta ställning till
ett eventuellt överklagande. Vidare skulle uppgiften att fun­gera som allmänt
ombud i körkortsmål även vid förvaltningsdomstol utgö­ra en lämplig breddning
av åklagarnas arbetsuppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt: Ett införande av
sådant ombud innebär alt processen i körkortsmålen blir konlradiktorisk, något
som är värdefullt ur rättssäker­hetssynpunkt. Efiersom elt tvåpartsförhållande
gör en muntlig process mer naturiig är del sannolikt att antalet muntliga
förhandlingar kommer att öka. Enligt hovrättens mening är det särskilt
angelägel med möjlighel till muntlig process i körkortsfrågan i de fall
trafikbrottet beivrats endasl med ett straff- eller ordningsföreläggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrättenför Västra Sverige:
Hovrätten tillstyrker förslaget om in­rättande av allmänt ombud i
körkortsprocessen. Del måste anses värde-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section342&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section343&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fullt
med en företrädare för det allmänna som kan verka för enhetlighet i
rättstillämpningen. Genom alt ett tvåpartsförhållande införs ökar också
möjligheterna till ell förbättrat utredningsunderlag och rationellare hand­läggning.
Både praktiska och ekonomiska hänsyn talar för atl det allmänna ombudet hämtas
från och inordnas under länsstyrelseorganisalionen. Om­budet bör ha juridisk
utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1.5   Kammarrätten
i Jönköping: Förslaget om införande av ett allmänt&lt;br&gt;
ombud i körkortsmål innebär stora fördelar för enhetlighet i rättskipning­&lt;br&gt;
en. Genom att del allmänna får möjlighet atl överklaga länsrätternas och&lt;br&gt;
kammarrätternas avgöranden får man en starkt förbättrad prejudikatsbild­&lt;br&gt;
ning av regeringsrällen. Ell tvåpartsförhållande är otvivelaktigt ägnat all&lt;br&gt;
bättre belysa de föreliggande frågorna, öka utredningsunderlaget och alt&lt;br&gt;
därigenom höja rättssäkerheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
att olika underrättelser föreslås tillställas del allmänna ombudet kan en
individuell prövning av vilka förare som närmare skall granskas gö­ras av del
allmänna ombudei. Han kan därvid vid behov föreia komplette­rande ulredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrällen
anser att del vore av stort värde om det fanns ett för riket gemensamt allmänt
ombud som hade till uppgift att verka för jämnhet i rättskipningen och som
kunde föra upp vissa frågor till regeringsrätten. Or­ganisationen och uppgiften
för etl sådanl ombuds verksamhet bör utredas ytterligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rikspolisstyrelsen: Styrelsen
tillstyrker all det inrättas ett organ i form av allmänt ombud i enlighel med
utredningens förslag. Enligt styrel­sens mening är det dock tveksamt om allmänt
ombud skall bemyndigas all meddela s.k. erinran. Det torde endast i få fall i
fråga om körkorlsingri­pande vara uppenbart atl varnings- eller
återkallelsesituation inte förelig­ger. Detta bemyndigande för allmänt ombud
bör i vart fall anstå till dess en stabil praxis börjat tillämpas. Någon allmän
preklusionsregd behöver då inte heller införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen:
Socialstyrelsen hälsar med tillfredsställelse utred­ningens förslag om
införandet av ett allmänt ombud i körkortsprocessen.  1 likhet med utredningen
anser styrelsen alt detta är en åtgärd äg­nad att främja en enhetlig
rättstillämpning i körkortsmålen. Socialstyrel­sen biträder utredningens
förslag rörande det allmänna ombudets uppgif­ter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1.8  Länsstyrelsernas
organisationsnämnd: Förslaget att införa ett all­&lt;br&gt;
mänt ombud i körkortsprocessen fyller elt sedan länge känt behov. LON&lt;br&gt;
vill framhålla viklen av att den nya funktionen förses med lillräckliga re-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section344&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section345&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;surser för alt kunna fylla sina uppgifier på ett effektivt
och ändamålsenligt säll. Åven om vissa arbetsuppgifter har sin motsvarighet vid
länsslyrelsen i dag är flertalet uppgifter helt nya. Efler de reformkrav och
utredningar som förekommit är elt väsentligt intresse knutet lill alt reformen
verkligen leder till en klar förstärkning av förfarandet. Särskild kansli- och
handläg-garpersonal kommer all behövas. Vid de större länsslyrelserna torde del
krävas fler än ett allmänt ombud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1.9 Länsstyrelsen i Stockholms län: Länsstyrelsen anser
alt införandet av elt allmänt ombud i körkorlsprocessen är en synnerligen
angelägen re­form och vill livligt tillstyrka förslaget. Enligt länsstyrelsens
mening talar starka skäl för all det allmänna ombudei placeras på vederbörande
läns­styrelse. Länsstyrelsen har redan en del av de uppgifter som skulle an­komma
på det allmänna ombudei. Dessutom finns på länsstyrelsen perso­ner med
erfarenhet av såväl körkortsmålen på länsrätten som körkortsan­sökningar och
andra körkortsärenden som nu handläggs på länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.10&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län: &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;X &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sitt Udigare yttrande över trafik­målskommitténs
belänkande föreslog länsstyrelsen att etl allmänt ombud i körkortsfrågor skulle
inrättas. Detta är ell gammall krav även från många andra länsstyrelser och del
är därför glädjande att utredningen nu föreslår sådanl ombud. Länsslyrelsen
anser della vara en väsenllig garanti för en­hetlighet och rättssäkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.11&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i HaUands län:
Utredningen delar helt den uppfatt­ning som kom lill uttryck i direktiven,
nämligen alt elt allmänt ombud skall införas i körkortsprocessen. Länsslyrelsen
är av samma uppfattning och hälsar med tillfredsställelse att frågan om en
motpart till körkortsha­varna äntligen synes gå mot sin lösning. Den mest
angelägna uppgiften för ett allmänt ombud måste bli att verka för enhetlig
rättstillämpning i kör­kortsmålen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.12&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen i Göteborgs och Bohus
län: Del har länge stått klart att nuvarande regler om körkortsingripande trots
ny lagsliftning i vissa av­seenden är behäftade med brister. Särskill markant
är nackdelen med del rådande enpartsförhållandet i körkortsprocessen, vilket
innebär att oen­hetligheter i lagtillämpningen inte allsidigt kan pålalas.
Nuvarande system med klagorätt enbart för den enskilde och med förbud mot
ändring till den klagandes nackdel befrämjar en utveckling mot en alll mildare
praxis hos överrälterna. Länsstyrelsen hälsar därför med tillfredsställelse
förslagel om införande av etl allmänt ombud i körkorlsprocessen. Till allmänna
om­budels arbetsuppgifter bör höra bl. a. att granska länsrättens och kammar­rättens
avgöranden i körkortsmål och vid behov överklaga avgörandena i närmaste högre
instans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section346&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section347&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80: 178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.13&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen i Skaraborgs län:
Länsslyrelsen ansluler sig helt Ull utredningens förslag atl ett allmänt ombud
bör införas i körkorlsprocessen då nuvarande syslemet är otillfredsställande.
Länsrätternas ställning som domslol torde avsevärt stärkas hos allmänheten om
ett tvåpartsförhållan­de införs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.14&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen i Västmanlands län:
Länsslyrelsen instämmer med utredningen i alt ett allmänt ombud bör införas och
att ombudet bör ha Juri­disk utbildning och erfarenhet samt helsl också
inlresse för och kunskaper i trafikfrågor (s. 173).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Organisatoriskt bör man i försia hand pröva att placera
ombudet på länsslyrelsen. Endast om en tillräckligt bärkraftig juridisk
funktion - för ombudskansliel - inte finns atl tillgå på länsstyrelsen, bör man
lägga på allmän åklagare att vara allmänt ombud i körkortsprocessen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1.15----------------------------------------------- Länsstyrelsen
i Jämtlands län: Det får   såsom utredningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;framhållit anses nödvändigt med förbättringar av den
nuvarande hand­&lt;br&gt;
läggningen. Av särskild vikl härvidlag är införandet av ett allmänt ombud i&lt;br&gt;
processen. Allmänna ombudei bör såsom uiredningen föreslagit organisa­&lt;br&gt;
toriskt knytas till länsstyrelsen. Länsstyrelsen finner det värdefullt att ut­&lt;br&gt;
redningen i detalj utrett omfattningen av allmänna ombudets uppgifter och&lt;br&gt;
ansluter sig i stort till utredningens överväganden i denna del. Länsstyrel­&lt;br&gt;
sen finner del dock tveksamt om del primära ansvaret för utfärdande av&lt;br&gt;
erinran enligt 22 § första slyckel körkortslagen skall läggas på allmänna&lt;br&gt;
ombudet. När man i övrigt ålagt allmänna ombudet i huvudsak en &amp;quot;åkla-&lt;br&gt;
garfunklion&amp;quot; får det anses mindre lämpligl alt också tilldela ombudet en&lt;br&gt;
dömande funktion.--- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen ställer sig också tveksam till utredningens
förslag om att del allmänna ombudet skall anförtros uppgiften att utfärda
förarprovsföre-läggandena. Ett föreläggande all undergå nytt förarprov kan
uppfattas som trakasserier och som en självständig reaktionsform vid sidan av åter­kallelse
och varning. I vart fall bör lalan kunna föras mot ett sådant före­läggande.
Länsstyrelsen har funnit del nuvarande systemet med s. k. förar-provsremiss
ganska praktiskt även om det inneburit en omgång med först remiss och härefter
föreläggande innan återkallelse kan ske. Systemet har också varit ekonomiskt
fördelaktigt för körkortshavaren eftersom ett för­arprov ulan föregående
föreläggande inte inneburit några kostnader för körkortshavaren. Länsstyrelsen
skulle för sin del helst se att allmänna om­budet får föra talan i länsrätten
med yrkande om ett förarprovsföreläggan-de efter en s. k. förarprovsremiss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1.16 Länsstyrelsen i Norrbottens län: Det kan inte anses
fillfredsställan­&lt;br&gt;
de atl som för närvarande det i körkortsprocessen endast finns en part -&lt;br&gt;
den enskilde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10   Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 178&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section348&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section349&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Systemet innebär betydande svagheter då rätten samtidigt
har all till­varata det allmännas intresse och opartiskt tillämpa gällande
rättsregler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen anser det angelägel alt i körkortsprocessen
ett tvåparts­förhållande snarasi kommer lill stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Däremot ställer sig länsstyrelsen tveksam till förslagel
att det allmänna ombudet bör anförtros uppgiften att som ell led i
omprövningsförfarandet utfärda föreläggande för körkortsinnehavare atl undergå
nytt förarprov. Ell undergående av nytt förarprov torde många gånger innebära
inte ovä­sentliga kostnader och olägenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del bör därför rimligen inte ankomma på allmänt ombud utan
på läns­rätt att pröva om förhållandena är sådana all etl föreläggande om nytt
förarprov är påkallat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I övrigi tillstyrker länsslyrelsen förslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.17&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsdomstolskommittén: En av de
ulan tvivel största bristerna i den nuvarande körkortsprocessen är avsaknaden
av ett tvåpartssystem. Vi hälsar därför med tillfredsställelse förslaget all
införa en funktion som allmänt ombud knuten till länsstyrelsen. Vi delar helt
körkortsulredning­ens bedömning av de vinster som en sådan funktion medför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.18&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Trafiksäkerhetsutredningen: Elt
allmänt ombud med de uppgifier och den ställning som föreslagits för ombudei
synes kunna på elt smidigt sätt ge en behövlig stadga åt körkortsingripandena.
TSU tillstyrker för­slagel i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.19&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SACOISR: SACO/SR fillstyrker
utredningens förslag om etl all­mänt ombud i körkortsprocessen. Med hänsyn lill
verkningarna i övrigt av den i princip beslutade utbrytningen av länsrätterna
är det angeläget att de kvalificerade juridiska uppgifter, som det allmänna
ombudet enligt för­slagel skall få, förbehålls länsstyrelserna. Inför den
omorganisation som föreslår är SACO/SR: s medlemsorganisation JUS engagerad med
egen representant i den beredningsgrupp som inom sig har företrädare för Jusli­fie-
och budgetdepartementen samt domstolsverket. SACO/SR hänvisar till de anspråk
från facklig synpunkl som under gruppens arbete kommer att framställas av JUS'
representant.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.20&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreningen Jurister vid Sveriges
allmänna advokatbyråer: Delta tvåpartsförhållande medför enligt föreningens
bestämda uppfattning att körkorisinnehavarens behov av biträde vid allmän rältshjälp
ökar i vä­senllig grad. Biträdesbehovet bör anses föreligga oavsett om muntlig
för­handling förekommer eller ej ävensom oavsett huruvida del allmänna om­budet
påyrkar varning eller återkallelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.21&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreningen Sveriges poUschefer
(genom föreningens sektioner för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section350&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section351&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Norra
resp. Södra Norriand): Föreningen ser med tillfredsställelse alt ut­&lt;br&gt;
redningen förordar alt etl allmänt ombud införs med uppgift att medverka&lt;br&gt;
i körkortsprocessen. Utredningens förslag till uppgifier för det allmänna&lt;br&gt;
ombudet är väl balanserade och ger garanlier för såväl en enhetlig rättstill-&lt;br&gt;
lämpning som rättsordning. I dag föreligger en dualism vad beträf­&lt;br&gt;
far handläggningen av körkortsmål, såtillvida att det allmänna regelmäs­&lt;br&gt;
sigt företräds av den beslutande myndigheten. Elt &amp;quot;allmänt-ombudsinsti-&lt;br&gt;
tut&amp;quot; skulle eliminera denna dualism och samtidigt garantera en större en­&lt;br&gt;
hetlighet i rättstillämpningen i körkortsmålen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1.22 Föreningen
Sveriges statsåklagare: Utredningens förslag atl en&lt;br&gt;
funktion som allmänt ombud skall införas är ägnat atl stärka rättssäkerhe­&lt;br&gt;
ten. Föreningen tillstyrker förslagel, men håller dock såsom mest angelä­&lt;br&gt;
get att därigenom etableras ett klart tvåpartsförhållande i processen, med&lt;br&gt;
uppgifl för allmänna ombudet alt föra talan i länsrätten och atl svara för&lt;br&gt;
uiredningen. En av fördelarna med den kontradiktoriska processen är att&lt;br&gt;
den svarande kan före processen förutse vilken uigång av processen som&lt;br&gt;
är all vänta. Föreningen anser därför atl på allmänna ombudei bör ställas&lt;br&gt;
högre krav då del gäller precisering av yrkande än vad uiredningen föror­&lt;br&gt;
dar, överst s. 168. Motparten bör kunna inrikta sill försvar efler allmänna&lt;br&gt;
ombudets yrkande och grunderna för detla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
har i andra sammanhang hävdat alt åklagarna kan ha en roll som del allmännas förelrädare
i den administrativa processen. Därför har noga övervägts om funktionerna såsom
allmänt ombud vid körkorlsingri­panden icke borde åvila allmän åklagare. En hel
del skäl synes tala för det­la: Vana vid brotlmålsprocessen, frislående
ställning gentemot förvalt­ningsmyndigheterna. Emellertid vill föreningen på
bl. a. de skäl utredning­en anfört nu icke förorda alt uppgiften som allmäni
ombud läggs på åkla­garväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sådan lösning skulle kräva överförande av åtskilliga administrativa rutiner
till åklagare, vilket icke skulle rymmas inom åklagarorganisalio-nens roll.
Ulöver de nya uppgifterna för åklagarna skulle på kanslisidan krävas åtskilligt
arbete för alt åsladkomma erforderlig kommunikation mellan åklagaren och
körkortsmyndigheterna. Till delta kommer all riks­åklagaren knappasl kan anses
ha sådan närhet lill körkortsärendena att han bör vara lämpligast all såsom
enda allmänna instans pröva vilka mål som ur prejudikatsynpunkt bör fullföljas
lill högsla inslans(-er).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1.23 Föreningen
Sveriges åklagare: På av utredningen angivna skäl till­&lt;br&gt;
styrks införande av ett allmänt ombud i körkortsprocessen. Däremot kan&lt;br&gt;
föreningen inte dela utredningens kortfattat motiverade ståndpunkt all&lt;br&gt;
uppgiften att vara allmänt ombud endasl om inga andra alternativ står till&lt;br&gt;
buds bör läggas på åklagarväsendel. Enligt föreningens mening talar över-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section352&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section353&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vägande
skäl snarasi för en motsatt ståndpunkt. Sålunda kommer den tänkta uppläggningen
av en tvåpartsprocess i körkortsmål att likna brott­målsprocessen så långl som
möjligt. Åklagarna är vana vid muntlig process och besitter såväl erforderiig
Juridisk utbildning och erfarenhet som kun­skap i trafikfrågor och i de flesta
fall även intresse för sådana frågor. Vida­re finns inom
länsstyrelseorganisalionen, där uiredningen föreslår atl de allmänna ombuden
rekryteras och placeras, ingen motsvarighet lill riks­åklagaren, som i
fullföljdsfrågor lill högsta instans prövar prejudikatsin­tresset. Tillförs
åklagarväsendel funktionen som allmänt ombud kan man utgå ifrån att
riksåklagaren tillser, alt endast mål som enligt 36§ förvalt­ningsprocesslagen
kan medföra prövningstillstånd förs vidare till reger­ingsrällen. Belastningen
på regeringsrätten kan därför i sådant fall antas bli mindre än den skulle bli
om man väljer utredningens förslag. Slutligen bör en organisation med åklagare
som allmänt ombud inte bli dyrare än den av uiredningen föreslagna. Visserligen
kommer nya åklagartjänster att behövas men det kan å andra sidan antas, att
minst lika många nya tjänster skulle komma att krävas på länsstyrelserna om
uppgiften tillförs dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsdomarföreningen: Bortsett
från vissa lagtekniska synpunkter kan inga invändningar göras mot utredningens
förslag i denna del. Önske­målet om ett allmänt ombud har funnits i många år
och del har inte blivit mindre befogal med åren. Med den bevakning som media i
dag har av all domstolsverksamhel kan en alll för oenhetlig rättstillämpning
leda till alt tilltron till del berättigade i vårt arbete går förlorat.
Införandet av ett all­mänt ombud, vars väsentligaste uppgift just skulle bli
atl bevaka enhetlig­heten i rättstillämpningen, måste därför anses som en
synnerligen angelä­gen reform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motorförarnas
helnykterhetsförbund: Det viktigaste bland försla­gen till förbättringar avser
atl ett aUmänt ombud skall införas i körkorts­processen för att företräda
trafiksäkerhetsintresset och möjliggöra etl två­partsförhållande, som gör en
muntlig förhandling mera naturlig inför för­valtningsdomstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.26&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motormännens riksförbund: I
fråga om utredningens förslag till förbäliringar av den nuvarande
handläggningen av körkortsmålen tillstyr­ker M att etl allmänt ombud införs. M
delar i stort utredningens uppfatt­ning beträffande del allmänna ombudets
ställning och uppgifter. Det kan emellertid ifrågasätts huruvida detta bör
anförtros att utfärda föreläggande all undergå nyll förarprov. Å ena sidan kan
ett sådant föreläggande be­traktas såsom elt så kraftigt ingrepp i
körkortshavarens situation att upp­giften i stället bör ankomma på länsrätt. Å
andra sidan kan noteras att om uppgiften anförtros det allmänna ombudet talar
åtskilligt för att ett sådant&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section354&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section355&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreläggande
sker snabbare, något som således kan vara lill fördel för kör­kortshavaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1.21
Svenska arbelsgivareföreningen: Föreningen delar utredningens uppfattning all
inrättandet av etl allmänt ombud i körkortsprocessen kan medföra vissa fördelar
främst när det gäller sådana frågor som enhetlig rättstillämpning och
konlradiktorisk process. Del har emellertid redan ut­bildats en belydande
fasthet och likformighet i rättspraxis på körkortsom­rådet. Ell allmänt ombud
skulle mol denna bakgrund endast ha begränsa­de möjligheter atl åsladkomma en
enhetligare rättstillämpning. Denna ef­fekt skulle dessulom möjligen kunna
uppnås redan genom anvisningar och bättre informaiion till berörda instanser i
hithörande frågor. Inte heller in­förandel av ett tvåparlsförhållande i
körkortsprocessen torde i sig med­föra några avgörande fördelar. Mot bakgrund
av det sagda hyser förening­en en viss tveksamhet inför utredningens förslag
att införa ett allmänt om­bud i körkortsprocessen. Enär vissa - om än
begränsade - fördelar står att vinna med en sådan reform vill föreningen inte
bestämt avstyrka utred­ningens förslag i denna del. Föreningen utgår därvid ifrån
att tjänsterna som allmänt ombud tillsätts genom en rekrytering ur bestående
organisa­tion och atl några nyanställningar eller andra kostnadskrävande
åtgärder inte blir erforderliga, i vart fall inte i någon siörre utsträckning.
Skulle där­emol en reform av nu berört slag inte kunna genomföras utan
betydande kostnadsökningar anser föreningen atl de ekonomiska aspekterna väger
tyngst i sammanhanget. I sådant fall bör elt allmänt ombud inte införas.
Utredningen ger inte ullräckligt underlag för en bedömning av förslaget från en
sådan ulgångspunkt. Ett definitivt ställningstagande till frågan om införande
av allmänt ombud i körkortsprocessen kräver enligt föreningens mening atl
kostnadsfrågorna ytterligare utreds.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.28&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
transportarbetareförbundet: Förbundet tillstyrker utred­ningens förslag om
införandet av en funktion som allmänt ombud med de uppgifier utredningen
föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.29&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges advokatsamfund:
Samfundei delar utredningens uppfatt­ning att behov föreligger av ett allmänt
ombud i länsrättsprocessen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samfundet
har intet att erinra mot utredningens förslag om detta aU­männa ombuds
arbetsuppgifter. Samfundet anser att det aUmänna ombu­det för att fä en
självständig ställning i förhållande till länsrätten inte bör tillhöra
länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1.30------------------------------------ Sveriges
domareförbund: Som förbundet  redovisat anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förbundel
all åklagare vid en total överflyttning av körkortsfrågorna till allmän domslol
har att svara för de uppgifter som är avsedda för det all­männa ombudet. Likaså
anser förbundet att det allmänna ombudets upp-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section356&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section357&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gifter
beträffande de mål som vid en partiell överflyttning förs över till all­män
domstol helt bör fullgöras av åklagare. I övrigt delar förbundel utred­ningens
synpunkter på de särskilt behandlade spörsmålen såsom att det allmänna ombudet
organisatoriskt knyts lill länsslyrelserna och alt det all­männa ombudet skall
ha alt dels ansvara för uiredningen i de körkortsmål som skall handläggas vid
länsrätt och dels utfärda s.k. självständig var­ning enligt 22 § I st. KKL (av
utredningen benämnd erinran).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1.31
Sveriges trafikskolors riksförbund: STR stöder detla förslag sär­skilt som det
allmänna ombudet skall verka för en enhetlig rättstillämp­ning i körkortsmålen.
De åtgärder utredningsmannen föreslår synes ge ga­rantier för att
rättstillämpningen blir enhetlig. En ytteriigare åtgärd anser STR viktig,
nämligen att sammankomster kontinueriigt anordnas för de allmänna ombuden för
att ge dem möjlighet atl diskutera rättspraxis och utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2
Förnyat förarprov&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rikspolisstyrelsen: Möjligheten
att förelägga förare atl undergå för­nyat förarprov bör enligt styrelsens
mening komma till ökad användning. Det kan ifrågasättas om detta förfarande
endasl skall vara knutet till åter­kallelse av körkort. Då förnyat förarprov
med hög grad av sannolikhet har gynnsam effekt på trafiksäkerheten borde
föreläggande om sådant prov i vissa fall kunna användas redan dä
varningssituation normall föreligger. Styrelsen har intet att erinra mot att
allmänt ombud anförtros uppgiften att utfärda föreläggande om förnyat
förarprov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län:
De befogenheter som enligt 33 § körkortsförordningen tillkommer länsstyrelsen -
dvs. att utfärda föreläg­gande att inge bevis om godkänt förarprov,
föreläggande atl inge läkarin­tyg samt föranstalta om utredning - har i
utredningsförslaget även tillagts det allmänna ombudei. Befogenheten att
utfärda föreläggande för förare att undergå nytt förarprov är som utredningen
framhållit ell led i utred­ningen inför en eventuell omprövningsanmälan. Samma
sak gäller befo­genheten att föranstalta om utredning för att klargöra om
körkortshavaren uppfyller gällande körkortskrav. Mot denna bakgrund och med
hänsyn till att omprövningsanmälningarna skall handhas av del allmänna ombudei
bör dessa uppgifier uteslutande åvila det allmänna ombudei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län: &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;X &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;likhet
med utredningen anser läns­styrelsen att föreläggande alt genomgå nylt
förarprov bör kunna användas i större utsträckning än vad fallet synes vara vid
de flesta länsstyrel­ser/länsrätter f. n. Eftersom det är ett led i utredningen
synes det också&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section358&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section359&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section360&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lämpligl
all, som uiredningen föreslår, låla allmänna ombudet uifärda före­läggande
härom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län: Förarprovsförelägganden har använts mycket sparsamt i detta län.
Sådana förelägganden har nästan uteslutande meddelats av länsrätten. När det
gäller värdel av &amp;quot;förarprovs­remisser&amp;quot; delar länsstyrelsen inte
utredningens uppfattning. Det är läns­styrelsens bestämda uppfattning att dessa
är mycket värdefulla och att de gett länsstyrelse och länsrätt en betydligt
bättre uppfattning om körkorts­havarens kunskaper och beteende i trafiken än
etl vanligt förarprov. Den prövning av föraren som sker vid förarprovsremiss
sker vid mer än etl tili­rälle och under betydligt längre observationsperiod än
som gäller vid etl vanligt förarprov. Kontrollen sker under mindre pressade
former vilket inte minst av äldre personer upplevs positivt. Några negativa
reaktioner från körkortshavarna har inte märkts. Någon avgift för
körkortshavaren har heller inte utgått. Länsstyrelsen anser att ingen avgift
heller bör uttas av körkortshavare som förelagts avlägga nytt förarprov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen Sveriges åklagare:
Någon erinran mot utredningens för­slag i denna del finns inte. Tillförs
åklagarna funktionen som allmänt om­bud kan de även anförtros uppgiften att som
ett led i omprövningsförfa­randet utfärda föreläggande för körkortshavare att
undergå nytt förar­prov. Denna uppgift har ett inslag av
förvaltningsförfarande, som är art-skih från åklagarverksamheten i övrigt.
Emellertid ser utredningen förar­provet såsom en del av det utredningsarbete,
som kan föregå ett beslul om omprövningsanmälan till länsrätt. Med denna
utgångspunkt synes intet ta­la mot atl åklagare tilläggs uppgiften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsdomarföreningen: Genom
införandet av ett allmänt ombud har möjligheter nu tiUskapats för atl föra över
utfärdandet av förarprovsföre­lägganden till ombudet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
verkar väl genomtänkt och föreläggande kan i framliden för­väntas få större
betydelse än vad det hittills har haft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
att allmänna ombudet får möjlighet att som ett led i utredningen om en
körkortshavares lämplighet som fordonsförare meddela föreläggan­de om förarprov
betonas föreläggandets karaktär av en helt naturlig och oantastlig åtgärd som i
och för sig inte innebär något inlrång i en persons rätt att föra motorfordon.
Åtgärden skall självfallet inte vidtas om anled­ning därtiU saknas och därmed
bortfaller också eventuellt motstånd mol alt åsamka föraren kostnad för
förarprovet (eller läkarintyget). Det fär an­komma på statens
trafiksäkerhetsverk att på lämpligt sätt anpassa kost­naden tiU förarprovets
omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2.7   Nationalföreningen
för trafiksäkerhetens främjande: NTF vill sär-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section361&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section362&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skilt
understryka att vid ifrågavarande förarprov är det synnerligen väsent­ligt all
de omständigheter som föranlett omprövningen särskilt beaktas. NTF är dock
tveksam till den föreslagna möjligheten atl provet skall kun­na begränsas till
att avse enbart den praktiska färdigheten eller enbart de teoretiska
kunskaperna. 1 stor utsträckning är felhandlingar i trafiken hän­förliga lill
förarens attityd till trafikregler och trafiksäkerhet. Som exempel vill NTF
hänvisa lill det faktamaterial om ungdom och trafik, som NTF sammanställt inför
sin aktivitet &amp;quot;Ung i trafiken&amp;quot;. Av detla framgår all ung­domarna har
goda tekniska färdigheter och goda teoretiska kunskaper -bättre än äldre förare
- och ändå är ungdomarna proportionsvis mer olycksbelasiade. För att kunna
bedöma om en förare har den attityd och de färdigheter - praktiska och
teoretiska - som krävs i trafiken, behövs enligt NTF: s uppfattning atl
förarprovet är både praktiskt och teoretiskt. Först när de teoretiska
kunskaperna lillämpas i den ständigt skiftande tra­fikmiljön kan man bedöma
vederbörandes egenskaper som förare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;NTF
vill även understryka atl omprövningen måste göras av en erfaren
förrällningsman och att tiden måste vara tillräcklig både för samtal med
föraren och för praktisk körning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2.8
Sveriges domareförbund: Förbundet vill nu liksom Udigare förorda ett nyanserat
körkortsingripande. Hil hör frågan om förnyat förarprov. Efiersom förbundet
delar uppfattningen atl &amp;quot;hotel&amp;quot; om förnyat prov kan antagas ha en
preventiv effekl och även all en uppdelning av provet -t.ex. avseende enbart
praktisk färdighet eller enbart teoretiska kunskaper - ökar möjligheterna till
lämpliga och välavvägda &amp;quot;påföljder&amp;quot;, tillstyrks utredningens förslag
under denna rubrik. Vid en eventuell överflyttning av körkortsingripandet till
tingsrätt uppkommer frågan om vilka möjligheter tingsrätt därvid skall ha att
besluta om förnyat förarprov. Att tingsrätt, liksom länsrätt, skall äga beslula
om förarprov i samband med beslul om körkortsåterkallelse torde vara stäUt utom
diskussion. Annorlunda är för­hållandet då erinran eller varning övervägs i
stället för beslul om återkal­lelse. Utredningen föreslår att del allmänna
ombudet - som grundar sina ställningstaganden på ett lagakraftvunnel avgörande
i ansvars- och på­följdsfrågan - skall kunna besluta om körkortsprov och låta
resultatet härav påverka valet av körkortsingripande; erinran eller
omprövningsan­mälan till länsrätt. Att överföra della förfarande på tingsrätt
synes ej kun­na ske, enär beslut om förarprov förutsätter lagakraftvunnel
avgörande i ansvarsfrågan. MöjUgen skulle kunna övervägas att tingsrätt i
samband med avgörandet och däri intagen erinran eller varning också förordnar
om förarprov. Detta förutsätter emellertid att resultatet av provet föranleder
ytterligare prövning i körkortsfrågan, vilket dock förefaller svårt att arran­gera.
Kan nu påpekat förhållande icke ges en godtagbar lösning, utan fingsrätt endasl
kan ges möjlighet alt beslula om förnyat förarprov i sam­band med beslul om
körkortsåterkallelse, är detta en olyckUg konsekvens av en partiell
överflyttning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section363&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section364&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3,3 Överflyttning av körkortsmål mellan länsrätter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget tillslyrks genomgående av de remissinstanser som
har yttrat sig i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Domstolsverket: Domstolsverket
finner det naturiigt atl körkorts­mål skall kunna överflyttas från länsrätten i
det län där körkortstillståndet meddelats till länsrätten i del län där
körkortshavaren stadigvarande vis­tas. Bestämmelser härom bör kunna utformas på
sätt som överensstämmer med bestämmelsema om laga domslol i brottmål. Della
skulle i så fall in­nebära att åklagaren/del allmänna ombudet kan anhängiggöra
målel direkt vid tingsrätten/länsrätten för den ort/län där körkortshavaren
stadigvaran­de vistas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten i Jönköping:
Utredningens förslag om överflyttning av körkortsmål mellan länsdomstolama
fyller utan tvekan ett behov. Kammarrätten vill dock ifrågasätta om inte redan
det allmänna ombudei bör få rätl atl fatta beslul om överflyttning till annat
allmänt ombud som då kan väcka lalan vid vistelseortens länsrätt. Härigenom
uppnås den ad­ministrativa förenklingen att målet aldrig behöver väckas vid
länsrätten där körkortsmyndighelen finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen: Socialstyrelsen
eftersträvar atl medicinska kör-kortsärenden i så ringa utsträckning som
möjligt skall avgöras på hand­lingar. I stället är del önskvärt med personlig
kontakt med den person ärendet gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På samma sätt är det angeläget att underiätla för en
körkortsinnehavare alt närvara vid muntlig förhandling rörande t. ex.
omprövning av körkorts­innehav. Della önskemål skulle bättre kunna tillgodoses
vid bifall till ut­redningens förslag atl införa möjlighet för överflyttning av
körkortsmål mellan länsrätter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens invandrarverk (SIV):
(Förslaget) tillstyrks av SIV. Invandra­re som ofta har språksvårigheter fär
därmed lättare atl begära muntlig för­handling vilket innebär möjlighel lill
tolkhjälp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län: &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;X &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;länsrätten har man länge känt be­hov
av en sådan regel för att underiätla personliga inställelser. I åtskilliga fall
tvingas nämligen körkortshavaren nu all avslå från personlig inställel­se till
följd av lids- och kostnadsskäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län: Länsstyrelsen tillstyrker (förslaget). Länsslyrelsen anser del emellertid
vara en onödig omgång all som föreslagils låla allmänna ombudet ha ansvaret för
expediering av för-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section365&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section366&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;valtningsdomstols beslul i körkortsmål lill rält
länsstyrelse för vidare re­gistrering i CKR. Besluten bör i stället kunna
sändas direkl från domstolen till respektive länsstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3.7    Länsstyrelsen i Västmanlands län: Beslul om
överflyttning (skall en­&lt;br&gt;
ligt förslagel) fattas först efter yrkande från körkortsinnehavaren eller om&lt;br&gt;
länsrätten eljest finner det lämpligl. En sådan procedur kan uppfattas som&lt;br&gt;
onödigt krånglig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt länsstyrelsens mening bör man därför överväga all
gå längre och anhängiggöra och handlägga varje körkortsmål hos länsrätten i del
län där vederbörande körkortshavare är bosatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsdomstolskommittén: Behovet av
regler om överflyttning av körkortsmål mellan länsrätter synes påtagligt,
särskilt i belysning av all länsrätterna troligtvis i ökad utsträckning kommer
all använda sig av muntliga förhandlingar. Vi anser att även för sådana
situationer bör det allmänna ombudets roll uppmärksammas. Enligt körkortsulredningens
förslag skall det allmänna ombudet ha rätt att begära muntlig förhandling. Det
kan ifrågasättas om inte ombudei då också bör ha möjlighet all la ini­tiativ
till överflyttning av mål, där så befinnes lämpligt. En närhggande fråga är den
var utredningen lämpligast bör göras. En parallell kan dras med åklagares
handläggning av brottmål. I åklagarinstruktionen har öpp­nats en möjlighet att
genom samråd åklagare emellan avgöra vem som lämpligen bör fullgöra
åklagamppgiften. En motsvarande ordning bör övervägas för de allmänna ombudens
del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreningen Sveriges åklagare: För
den enskilde måste det vara för­delaktigt ur ekonomiska och andra synpunkter
att hans körkortsmål prö­vas i vistelselänet. Eftersom nackdelarna med en sådan
ordning synes små ur administrativ synpunkt, särskilt om det blir regel atl
överflyttning sker, om körkortsinnehavaren begär sådan, bör huvudregeln vara
atl körkorts­mål prövas i vistelselänet. Enär registerblad ändock framställs av
trafiksä­kerhetsverket, synes en omläggning möjlig att genomföra ulan all några
extra kostnader uppstår. Snarast torde rationaliseringsvinster uppkomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3.10  Länsdomarföreningen: Parts begäran om muntlig
förhandling är i&lt;br&gt;
dag avhängig avståndet mellan hans bostad och aktuell länsrätt. Det måste&lt;br&gt;
därför anses som myckel posiuvt atl körkortshavarna genom del nu fram­&lt;br&gt;
lagda belänkandet föreslås möjlighet till överflyttning av körkortsmål lill&lt;br&gt;
annan länsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4 Övriga synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4.1 Hovrätten för Västra Sverige: Hovrätten ställer sig
tveksam liU för-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section367&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section368&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;slaget om fullföljdsförbud för den enskilde vid s. k.
erinran. Om meddelad erinran skall registreras i CKR och kan få betydelse vid
elt senare om­prövningsförfarande, framstår det som mindre tillfredsställande
från rätts­säkerhetssynpunkt alt en körkortshavare som anser sig ha fått en
felaktig erinran skall vara betagen möjligheten att föra lalan mol detla
beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4.2    Kammarrätten i Jönköping: Den föreslagna
uppdelningen av det nu­&lt;br&gt;
varande varningsinstitutet i en av det allmänna ombudet utfärdad, icke&lt;br&gt;
överklagbar erinran och en av länsrätt meddelad överklagbar varning inne­&lt;br&gt;
bär en komplikation av systemet som kommer alt bli svårförståelig för den&lt;br&gt;
enskilde. Några fördelar ur trafiksäkerheissynpunkl står väl inte heller att&lt;br&gt;
finna genom uppdelningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt
kammarrättens mening fyller nuvarande system med varning som inte kan
överklagas av den enskilde alla rimliga rättssäkerhelskrav. Den som får en
vaming drabbasju inte av någon reell olägenhel utan erinras en­dast om att han
bör vara försiktigare. Det bör mol denna bakgrund inte fin­nas någol
rältssäkerhetsintresse att låta honom överklaga. Skulle var­ningen i en framtid
läggas honom till last i samband med ifrågasatt indrag­ning av körkortet bör
han liksom nu vara oförhindrad att då få omständig­hetema bakom varningen
prövade. Den omständigheten att det allmänna ombudei ges rätl att överklaga
vaming är enligt kammartättens mening in­tet skäl att ge den enskilde, som Ju
ej drabbas av något reellt, motsvaran­de rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varningen bör i framtiden normalt kunna utfärdas av
allmänt ombud men också av förvaltningsdomstol som inte finner skäl vidta
återkallelse-ålgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.4.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rikspolisstyrelsen: Då allmänt
ombud enligt utredningens förslag skall ha möjlighel lill besvär över länsrätts
beslut om varning synes sam­ma rätt utan begränsning även tillkomma part.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.4.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Trafiksäkerhetsverket: Såvitt
verkel erfarit har den i samband med körkortslagens införande vidgade och
förenklade möjligheten att med stöd av 22§ 1 st. KKL meddela s. k. självständig
varning icke utnyttjats i den omfattning som åsyftats. På grund härav
tillstyrks införande av en 22a§ i körkortslagen i den utformning som
föreslagils.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.4.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län:
Länsslyrelsen vill i detta samman­hang ta upp ell förslag till förenkling av
handläggningen. Utredningen har i sitt förslag till handläggning vid en
överflyttning till de allmänna domsto­larna förordat att den nuvarande
obligatoriska överprövningen av omhän-dertagandebeslul upphör. Överprövning
skall endast ske efter framställ­ning från åklagare eller körkortshavare.
Grunden för detta förslag är syn­bariigen all man anser den granskning som
åklagaren underkastar omhän-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section369&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section370&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dertagandebeslulen
uigöra tillräcklig garanti mol felaktiga beslut. I för­bättringsalternativet
motsvaras åklagaren av det allmänna ombudet. I det­ta aUernaliv har utredningen
emellertid inte föreslagit alt den obligatoriska överprövningen skall upphöra.
Anledningen härtill är svårbegriplig. Ett allmänt ombud bör nämligen väl så bra
som en åklagare kunna gallra ut de fall där en överprövning verkhgen är
nödvändig. Enligt länsstyrelsens er­farenhet är det f ö. ytteriigt sällan som
några direkta fel begås vid omhän­dertagandel. Däremot kan naturiigen delade
meningar råda om bevisvär­deringen. Del är dock ovanligt att länsrätten
upphäver omhändertagande-beslut. Av del totala antalet omhändertaganden,
uppskattningsvis 700-800 per år i detta län, upphäver länsrätten knappt 10
fall. Överpröv­ning bör därför endast ske efter framställning av allmänna
ombudet eller körkortshavaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.4.6
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Den nuvarande körkorts­lagstiftningen
ger möjlighel atl meddela vaming dels utan atl en återkallel­sesituation
föreligger, s.k. självständig vaming ocA dels när sådan situa­tion föreligger,
kvalificerad vaming. Skillnaden anges inte vid införandet i körkortsregistret
och lorde endasl undanlagsvis observeras av körkorlsha­varen. Del rådande
förhållandet med olika valörer av vaming är enligt länsstyrelsen mindre lyckat.
Ett klart behov att kunna påtala trafikförseel­ser på etl tidigt stadium
föreligger emellertid. Utredningens förslag om in­förandet av etl institut
benämnt erinran som ersättning för den självstän­diga vamingen är välkommet.
Sådan erinran bör som utredningen funnit kunna meddelas även av det allmänna
ombudet. Länsrätten skuUe härige­nom avlastas från en mängd mindre allvarliga
ärenden. Sådan erinran bör ses enbart som elt påpekande till körkortshavaren om
vad trafiksäkerhe­ten kräver och därför inte medföra besvärsräit för körkortshavaren.
Där­emot bör det allmänna ombudet ges besvärsräit över länsrättens beslut om
erinran om han anser ålgärden vara otiUräcklig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
i Sverige har användandet av summariska processer ökat utom­lands. Så sker
t.ex. bl.a. i Norge och Västtyskland för trafiknykterhets­brott eller andra
förseelser, som avgjorda i Sverige skulle kunna medföra körkortsåterkallelse.
Med del innehåll 26 § har och föreslås ha kan den som erkänner sig skyldig till
t. ex. trafiknykterhetsbrott i Norge, om avgö­randet sker genom motsvarigheten
till det svenska strafföreläggandet &amp;quot;fo­relegg&amp;quot;, av formella skäl
inte bli föremål för körkorlsingripande i Sverige. Sker avgörandet genom dom
blir förhållandet det motsatta. Detta måste anses otillfredsställande. Ä andra
sidan måste av rättssäkerhetsskäl vissa krav kunna ställas på utländsk
myndighels straffrättsliga avgörande. Att ange i lagen vilka utländska
avgöranden som kan läggas till grund för svensk körkortsåtgärd torde knappast
kunna ske ulan delta bör överläm­nas till rättstillämpningen. Länsstyrelsen
föreslår därför atl tillägg görs av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section371&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section372&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.,,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;innehåll att även med lagakraftvunnen dom likvärdigt
avgörande skall kunna läggas lill grund för körkortsålgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.4.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Västmanlands län: 1
det s. k.förbättringsalternativet 39§ KKL och 106§ KKF har de nuvarande
bestämmelserna komplette­rats med förbud atl föra lalan mol föreläggande som
meddelas av domstol, länsstyrelse eller allmänt ombud. Med hänsyn till att
ålgärden - i synner­het när åläggandet avser läkarundersökning - är så
ingripande och konse­kvensen av att inte följa föreläggandet kan vara
körkortsåterkallelse bör besvärsrätien beslå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.4.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län: Om- allmänna
ombudet skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;få meddela en erinran självständigt bör enligt
länsstyrelsens mening be­svärsräit även tillförsäkras körkorlshavaren. En
erinran får dock trots allt anses innebära en viss belastning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4.9    Föreningen Jurister vid Sveriges allmänna
advokatbyråer: 1 betän­&lt;br&gt;
kandet har över huvud tagel inte körkortsinnehavarens behov av Juridiskt&lt;br&gt;
biträde berörts och föreningen finner det därför synnerligen angeläget atl&lt;br&gt;
påtala denna fråga, som för allmänheten utgör en väsenllig angelägenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rättshjälpsmyndigheterna har under nuvarande system
intagit en enligt föreningen alUför restriktiv inställning lill
körkortsinnehavarens behov av biträde vid allmän rättshjälp i körkortsärenden,
vilket föreningen påtalat i olika sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Erfarenhetsmässigt upplever körkorlsinnehavaren många
gånger alt in­dragning av körkort under längre lid utgör en värre påföljd - ur
såväl eko­nomisk som personlig synpunkt - än etl högt bötesstraff eller lill
och med ett kortvarigt fängelsestraff&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    Utländska körkort&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksåklagaren: Till vad som
föreslagits i detta avsnitt vill jag endasl foga anmärkningen, att införandel
av en ordning som innebär all andra nordiska länders körkort fär permanent
giltighet i Sverige kan medföra praktiska kontrollproblem så länge skillnader
med avseende på körkor­tets utformning, giltighet o.d. kvarstår mellan
länderna. Enligt min me­ning bör därför i stället övervägas en ordning enligt
vilken del utländska körkortet skall bytas ut mot svenskt körkort när den
nordiska körkorlsha­varen blivit fast bosatt här i riket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten i Jönköping:
Utredningens förslag innebär atl åtskilli­ga av de olägenheter som för
närvarande finns undanröjs. Förslagel till­styrks. Någon anledning att
bibehålla körvaneintyg finns .sålunda ej. Inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section373&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section374&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;heller
finns skäl göra invändning mol all den s. k.godkännandefristen ned­sätts från
två tUl eU år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till de svårigheter som förekommit vid utbyte av körkort är kravel på
att körkortet skall företes i original rimligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åven
om Sverige godkänner samtliga länders körkort som turislkörkort under elt år
(p.g.a. den internationella trafikens omfattning) kan det ifrå­gasättas om inte
rätlen till utbyte av körkort borde begränsas lill de län­ders körkort som är
föremål för konventioner på trafikens område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fråga
uppkommer också huruvida inte körkortsmyndigheten här borde uifärda intyg till
sökanden med innehåll att denne under del ärendet hand­läggs och han inte kan
förete något körkort är berättigad atl föra fordon här under
&amp;quot;uibytestiden&amp;quot;. Handläggningsliden kan i vissa fall förväntas bli
avsevärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
har ej någon erinran mol utredningens förslag om de na-Uonella nordiska
körkortens giltighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RikspoUsstyrdsen:
Rikspolisstyrelsen har intet att erinra mot av utred­ningen redovisade
överväganden och förslag i delta avsnitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trafiksäkerhetsverket:
Trafiksäkerhetsverkel instämmer i den av kör­kortsutredningen redovisade
allmänna uppfattningen atl nu gällande reg­ler om utländska körkort är såväl
svåröverskådliga som i vissa delar mot­sägelsefulla. Förslaget om en gemensam
förordning synes välgrundat och tillstyrks. Verkel tillstyrker också atl rätlen
lill utbyte med stöd av andra än nordiska körkort begränsas till svenskt
körkort med behörigheten B.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
beträffar frågan om de nordiska körkortens gillighet ansluter sig
trafiksäkerhetsverket till de synpunkter utredningen anfört om att i Sveri­ge
godtaga i de nordiska länderna utfärdade körkort även sedan körkorts­havaren
bosatt sig här. Eftersom avsikten är att en arbetsgrupp skall utar­beta förslag
till detaljutformning finner verket ej skäl atl i detla samman­hang anföra
några synpunkter på förslaget lill registrering m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.5     Transportnämnden
delar inte utredningens förslag att körkort utfärdat&lt;br&gt;
i annat nordiskt land skall gälla i Sverige i enlighel med sitt innehåll även&lt;br&gt;
vad gäller giltighetstiden samt anför: I praktiken innebär detta, all en kör­&lt;br&gt;
kortshavare från Danmark och Finland, som bosätter sig i Sverige i&lt;br&gt;
20-årsåldern, inte behöver byta körkort förrän vederbörande fyllt 70 år.&lt;br&gt;
Nämnden anser för sin del att en körkortshavare med danskt eller finskt&lt;br&gt;
körkort och bosatt i Sverige skall i likhet med svensk eller norsk körkorts­&lt;br&gt;
havare byta sitt körkort efter 10 år. Härigenom blir bl. a. kravet på mera&lt;br&gt;
identiskt foto uppfyllt. Dessulom underlättas möjligheten att vid behov i&lt;br&gt;
körkortsregislrel kunna kontrollera och identifiera körkortshavaren. Ett&lt;br&gt;
utbyte senasi efter 10 år medför ävenledes atl kravet på belastningsregi-&lt;br&gt;
slrering blir lättare all tillgodose. Utredningens tredje alternativ torde lig­&lt;br&gt;
ga närmast till hands vid ett genomförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section375&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section376&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.6     Statens
invandrarverk (SIV): &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;X &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sverige är f.n. mer än hälften av alla ut­&lt;br&gt;
ländska medborgare nordbor, ca 60%. Förslaget atl nordiska nationella&lt;br&gt;
körkort skall bli giltiga i Sverige även sedan innehavaren tagit stadig hem­&lt;br&gt;
vist här, kan ses som en klar förenkling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har emellerfid ej berört den yrkesmässiga trafiken inom Norden. SIV anser alt
målet bör vara att även nordiska körkort med an­nan behörighet än för personbil
skall godkännas i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sänkning av godkännandefristen från 2 år till I år tillslyrks av SIV. Enligt
SIV: s mening är del dock motiverat med etl undantag från denna regel i de fall
frågan om uppehållstillstånd i Sverige inte är avgjord. Innan denna fråga är
avgjord kan man ej kyrkobokföras i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SIV
anser atl ell utländskt körkort ej skall kunna bytas mot ett svenskt körkort
innan bevis om kyrkobokföring företes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SIV
har erfarit atl i nuläget har det inträffat att en ufiändsk medborgare erhållit
svenskt körkort, som kan användas som en fullvärdig legitima­tionshandling,
utan atl vederbörande varken innehaft uppehållstillstånd eller varit
kyrkobokförd i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
synes bero på bristande kontrollrutiner och att en utländsk med­borgare i vissa
fall kan få svenskt personnummer som avses användas en­bart i skattefrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SIV
anser vidare att man vid behov bör göra en noggrannare undersök­ning av
äktheten av körkort från vissa länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SIV
vill betona vikten av att informera utländska medborgare om de förändringar som
beslutas. Särskilt viktig är informationen om en förkort­ning av godkännandefristen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län:
De av utredningen föreslagna änd­ringarna av beslämmelserna om körkortsutbyte
torde enligt länsstyrelsens mening undanröja de flesta problemen. Länsstyrelsen
har sålunda inget att erinra mol atl kravel på körvaneintyg helt slopas, all
rätlen tUl utbyte av icke-nordiskt körkort begränsas till körkort klass xBxxx
och att som fömtsättning för utbyte skall gälla att det utländska körkortet
företes. När det gäller bosätlningsbegreppel kommer även i fortsättningen bedöm­ningssvårigheterna
att kvarstå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län:
Trots att de utländska körkorten ej be­rörts i utredningens direktiv har
utredningen glädjande nog gått in på detta område och föreslagit betydande
förenklingar. Länsstyrelsen tillstyrker förslagen om att den s. k.
godkännandefristen förkortas från två till ett år, att utbytesförfarandet utan
förarprov begränsas till B-körkort och att kra­vet på körvaneutredning för
körkortsbyte slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremol
ställer sig länsstyrelsen tveksam till förslaget alt för godkän­nande av
utländskt körkort alltid skall krävas att innehavaren skall kunna förete
körkortet. Det är i och för sig riktigt att en sådan regel är nödvändig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section377&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section378&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
att komma lill rätta med dem som sanningslöst påstår all de har gällan­de
utländskt körkort. Å andra sidan ställer man de turister och övriga som tappat
eller bestulits på sitl utländska körkort i en mycket svår situation. De kan
tyingas atl välja meUan olovlig körning och att lämna fordonet i Sverige. Även
förslagel alt körkortet alltid skall företes vid utbyte finner länsstyrelsen
onödigt kategoriskt. Ett utdrag ur del utländska körkortsre­gislrel eller
liknande bör i de flesta fall kunna godtas. Så sker enligt nuva­rande praxis
(se K 77 2:28). Om föreleende av körkort krävs för byte tvingas vederbörande i
många fall all återvända till sitt hemland endast för att skaffa sig en
duplell, som inte skall tjäna annan funktion än att utgöra bevis om
körkortsinnehav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.9     Länsstyrelsen
i Hallands län (som i denna del åberopar elt särskilt ytt­&lt;br&gt;
rande från allmänna enheten vid länsslyrelsen) instämmer på del hela ta­&lt;br&gt;
get i de åsikter och förslag utredningen framför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.10   Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län: Utredningen, som anslu­&lt;br&gt;
ter sig till NKV: s principförslag, anser att körkortshavare från Danmark,&lt;br&gt;
Finland och Norge vid tillämpningen av inlernordiska körkortsbestäm­&lt;br&gt;
melser skall anses bosatt här i landet under fömtsättning att han är kyrko­&lt;br&gt;
bokförd här enUgt de regler som gäUer för flyttning meUan de nordiska län­&lt;br&gt;
derna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillkomsten
av en sådan regel ger två huvudfördelar för de myndigheter som har
att,handlägga körkortsfrågor. Dels kommer det inte att råda tvek­samhet när
fast bosättning skall anses föreligga. I nuläget är problemet stort när det på
olika sätl gäller all fastställa huruvida någon bosalt sig fast (tagit stadigt
hemvist) i Sverige. Den andra viktiga fördelen torde vara att vederbörande
nordiska körkortshavare får svenskt personnummer, vilket underlättar
körkortshanteringen i många sammanhang. Detla innebär vidare att
förutsättningarna för registrering i Sverige av nordiska körkorts­havare
automatiskt skapas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
ansluler sig till utredningens förslag att fråga om återkal­lelse prövas i
Sverige enligt svensk lagstiftning. Länsstyrelsen är dock tveksam till huruvida
undantag för de medicinska kraven kan anses moti­verat. För närvarande tvingar
man nordiska medborgare som är bosatta i Sverige att efter två år byta sitt
körkort till ett motsvarande svenskt och på så vis underkasta sig de medicinska
krav som ur trafiksäkerhetssynpunkt ställs upp här i landet. I fortsättningen
skulle således för denna slora grupp körkortshavare andra medicinska krav komma
att gälla vilka kanske inte står i nivå med de i Sverige gällande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har föreslagit all ulbytesförfarandet utan förarprov be­gränsas att avse endasl
B-körkort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section379&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section380&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
länsstyrelsens mening är detla förslag rimligt, sett ur trafiksäker­heissynpunkl.
Länsstyrelsens erfarenhet av utländska körkort har under åren blivit ganska
omfattande och del kan konstateras att del händer all körkort i framför alll
Syd- och Mellanamerika saml Asien ulfärdas utan förarprov saml att i en del av
dessa länder körskolor saknas. Della förhål­lande har i åtminstone elt fall
påtalats för svenska myndigheter genom det främmande landets beskickning i
Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
har visat sig atl länsstyrelsens möjligheter att med säkerhet kunna konstatera
huruvida etl utländskt körkort motsvarar minst elt svenskt B-körkort är ganska
slora. Det är när utbyte avser högre behörighet som stora problem uppslår.
Utbyte med högre behörighet bör givetvis inte godtagas ulan nytt förarprov för
den nya behörigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag skulle således väsentligt förenkla länsstyrelsens handläggning av
utbyten av körkort samt ge möjligheter till en mer ratio­nell bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Skaraborgs län:
Länsstyrelsens erfarenheter av ären­den rörande byte av utländskt körkort mot
motsvarande svenskt är ej en­bart positiva. Ofta föreligger stora svårigheter
att konstatera om det ut­ländska körkortet verkligen är äkta. Den begränsning
av gihighetstiden som nu föreslås liksom övriga förslag beträffande de
utländska körkorten löser visserligen ej nyssnämnda problem men underlättar
länsstyrelsens arbete och tillstyrks därför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Västmanlands
län: Länsstyrelsen vitsordar att prak­tiska svårigheter all tillämpa reglerna
om utländska körkort föreligger i dag. Utredningens förslag i detta avsnitt
hälsas därför med tillfredsstäUel­se, i synnerhet som de är väl ägnade att råda
bot på dessa svårigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt
rörde nordiska körkorten har länsstyrelsen inget att tillägga utom att det vore
en fördel om körkorlsklassema kunde bringas att stämma överens i de nordiska
länderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
de ulomnordiska körkorten kan länsstyrelsen inte hålla med utredningen om atl
godkännandefristen sänks från två till ett år. Någon avsevärd nackdel med att
behålla nuvarande ordning finns inte. Alterna­tivt bör TSV vara generös med
dispenser för utlänningar, som är här för begränsad tid, överstigande ett år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.13    Länsstyrelsen
i Norrbottens län: Reglerna om utländska körkort har&lt;br&gt;
på grund av den ökade invandringen medfört inte obetydliga problem.&lt;br&gt;
Delta gör sig mycket märkbart i Norrbottens län. Invandringen från Fin­&lt;br&gt;
land är betydande samtidigt som finländska medborgare även efter det de&lt;br&gt;
tagit hemvist i Sverige ofta vistas kortare eller längre perioder i hemlan­&lt;br&gt;
det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
problem som därvid inte sällan uppstår är att vederbörande - ofta &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11    Riksdagen 1979180. I saml. Nr
178&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section381&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section382&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;162&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på
grund av svårigheter alt behärska svenska språket - under vistelsen i Finland
skaffar sig finskt körkort som han sedermera inte kan få utbytt mot svenskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
stort torde villkoren för erhållande av körkort vara desamma i de nor­diska
länderna. Det synes därför ändamålsenligt och i överensslämmelse med det
nordiska samarbetet i övrigi att medgiva alt nordiskt nationellt körkort skall
gälla i annal nordiskt land även sedan innehavaren har bosall sig i detla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Önskvärt
vore atl bestämmelser härom kunde komma till stånd samti­digt i de nordiska
länderna. Vid elt icke samtidigt genomförande kan vissa problem uppslå. Dessa
bör dock kunna lösas genom bilaterala överens­kommelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
har inte heller eljest något att erinra mot vad förslaget in­nehåller rörande
godkännande och utbyte av utländska körkort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.
X4 Trafiksäkerhetsutredningen (TSU): TSU välkomnar förslagen att nordiska
körkort skall godias i Sverige och atl möjligheten att byta utom-nordiskt
körkort till svenskt körkort utan förarprov inskränks Ull B-kör­kort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller utbyte av de utomnordiska körkorten har körkortsutred­ningen för att
komma lill rätta med rådande problem framkastat tanken att avskaffa
bytesförmånen och kräva sedvanligt förarprov även i fråga om B-körkort.
Utredningen har dock valt det för det slora flertalet invandrare och
utlandssvenskar mera fördelaktiga alternativet att medge utbyte till
B-behörighel. Kravet på körvana har ansetts meningslöst atl upprätthålla bl. a.
av del skälet alt körkortshavaren har rätl all köra under sammanlagt ett års
vistelse här med stöd av det utländska körkortet. Körkortsutred­ningen har inte
föreslagit atl godkänt leoriprov skall krävas för utbyte. Här kan samma
argument som i fråga om körvana i viss mån göras gällande. Vederbörande har
fält köra i Sverige under en ettårsperiod utan närmare insikt i de svenska
trafikreglerna. Detta kan vara motiverat för all klara tu­risttrafiken och
dylikt. Trots alla försök att införa enhetliga trafikregler återstår ännu stora
skillnader mellan olika länder, i synnerhet om man Jämför med utomeuropeiska
länder. Enligt TSU: s mening är det inte för mycket begärt atl den som utrustas
med ett svenskt körkort också genom godkänt teoriprov visat sig besitta de
grundläggande kunskaperna om svensk trafiklagsliftning. Om inte
utbytestillfället las lill vara torde det vara ogöriigl alt i fortsättningen få
körkortshavaren att systematiskt sätta sig in i de svenska bestämmelserna.
Visseriigen kan körkortsåtgärder sät­tas in om det händer någol. Delta är dock
enligt TSU: s mening för sent.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.X5
Föreningen Sveriges poUschefer: Enligt föreningens uppfattning finns det från
trafiksäkerhetssynpunkt skäl som talar för att förarprov i samtliga fall skall
avläggas av sådana utomnordiska medborgare, som ef-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section383&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section384&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;V;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ler godkännandefristen önskar byta silt hemlands körkort
mol ell svenskt. Med hänsyn lill den olika omfattningen av förarproven som kan
anlas gäl­ la i vissa länder synes utredningens förslag i vari fall vara
alltför generöst. För att få svenskt körkort bör på något sätt fastställas atl
sökanden verkli­gen fyller de krav som gäller i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.16&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kungl. Automobil Klubben:
Utredningens förslag atl regler om ut­ländska körkort samlas i en gemensam
författning tillslyrks av KAK. KAK har heller intet atl erinra mot alt körkort
från övriga nordiska länder i princip godlages vid fast bosättning i Sverige,
dock med samma utbytes-regler som gäller för svenska körkort. Belräffande icke
nordiska körkort tillstyrker KAK även förslaget att godkännandefristen förkortas
till elt år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.17&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsdomarföreningen: Praktiska
svårigheter att tillämpa reglerna om utländska körkort föreligger i dag. Vissa
konsekvenser härav upplevs all­mänt som stötande. Utredningens förslag är
ägnade all medföra förbätt­ringar och hälsas därför med tillfredsställelse.
Genom anslutning till kon­ventioner om körkort har Sverige bundit sig för
ömsesidighet med andra länder. Utredningens förslag får anses hålla sig inom
denna ram samtidigt som de tillgodoser svenska intressen vad gäller kraven på
körkortshava­rens lämplighet och kontrollen därav. Föreningen anser sig ha
anledning all i förevarande sammanhang framhålla all utlänningar inte enligt
för­eningens erfarenhet kan sägas köra sämre eller mer vårdslöst än sven­skar.
Denna erfarenhet bör även ligga lill gmnd för utformandet av regel­systemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.18&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Näringslivets trafikdelegation
(NTD): NTD välkomnar atl regler om utländska körkort samlas i en gemensam
författning och all därvid en omarbetning av reglerna görs. Dessa har hittills
varit svåröverskådliga. NTD har ingen erinran mot att körkort från övriga
nordiska länder i prin­cip godias vid fast bosättning i Sverige, men vill
framhålla atl samma ul-bylesregler därvid bör gälla som för svenska
körkortsinnehavare, dvs. ut­byte av körkort efler tio år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller icke nordiska körkort tillstyrker NTD förslagel
all godkän­nandefrislen förkortas från två lill ell år och att
ulbytesförfarandet ulan förarprov begränsas till B-körkort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.19     Svenska transportarbetareförbundet: Utredningens
förslag atl sam­&lt;br&gt;
manföra bestämmelserna om utländska körkort lill en gemensam författ­&lt;br&gt;
ning och lämna förslag till ändring av vissa regler på området finner för­&lt;br&gt;
bundet värdefullt och angeläget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uiredningen har anslutit sig till NKV:s förslag om att
nordiskt natio­nellt körkort skall gälla i annat nordiskt land även sedan
innehavaren har fast bosalt sig i detta. Förbundet vill, i anslutning lill
delta, påtala giltig-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section385&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section386&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hetstiderna
för danska och finska körkort, som gäller till dess innehavaren har fyllt 70
år. Del måsle anses önskvärt att de i della sammanhang aktuel­la nordiska
körkorten förnyas efter samma principer som gäller för svens­ka körkort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.20
Sveriges Irafikhilägares riksorganisation: Utredningens förslag till­slyrks i
huvudsak. När det gäller den internordiska giltigheten av körkort i Sverige
efler bosättning här ifrågasätts dock, om inte körkortshandlingens ålder bör, i
likhet med svenska och norska körkort, vara begränsad till 10 år. Frågan berör
innehavare av danska och finska körkort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5  
Registreringsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag tillstyrks genomgående av de remissinstanser som har yttrat sig i denna
del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.1
Registerblad och trafikbrottsutdrag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.1.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rikspolisstyrelsen: Styrelsen
finner att de föreslagna reformerna kommer atl påverka flera av de delsystem inom
rättsväsendets informa­tionssystem, som styrelsen svarar för. Med hänsyn till
atl olika detaljfrå­gor inte är lösta föreligger vissa svårigheter att
överblicka alla konsekven­ser av förslagen. Först då en tillämpningsförordning
till lagen om registre­ring av vissa trafikbrott föreligger är det möjligt att
analysera de problem som kan uppkomma för att anpassa ADB-systemen till
förslagen. Det är därför önskvärt att styrelsen bereds tillfäUe att nära följa
och påverka ut­formningen av delaljbeslämmelserna. Det är vidare angeläget
understryka att en grundläggande förutsättning för ändringar i ADB-systemen är
att till­räckligt tidsutrymme lämnas från det atl reformerna beslutas till dess
de träder i kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.1.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Datainspektionen: Från de
synpunkter dalainspektionen har att be­akta, skyddet av den personliga
integriteten vid registrering av personupp­gifter med ADB, finns det särskild
anledning att uppmärksamma den re­gistrering som sker i KKBEL beträffande
körkortsinnehavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inga
andra uppgifter kan tillåtas ingå i KKBEL än sådana som är nöd­vändiga för
ändamålet med registret. Vidare måste det krävas att ett be­laslningsregisler
av den karaktär varom här är fråga endast omfattar upp­gifter som kan styrkas
på etl tillfredsställande sätt. Ell annat krav är att varje likartad händelse
föranleder lika registrering - personer vilka åtnju­ter diplomatisk immunitet
lämnas här åsido - vilket innebär att de regler som gäller för
undertätlelseskyldigheten måste vara entydiga och inte ge utrymme för
subjektiva värderingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section387&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section388&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Datainspektionen
anser i denna del alt ell förtydligande av lagtexten bör ges beträffande
innebörden av begreppet &amp;quot;annal brott vid förande av mo­tordrivet
fordon&amp;quot; (83 § körkorlsförordningen). Olika tolkningar av inne­börden härav
torde annars ge upphov lill en inte acceptabel &amp;quot;ojämnhet&amp;quot; med
avseende på den registrering av belastningsuppgifter som kan ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Datainspektionen
ser del vidare som en fördel att utredningen föreslår en central framställning
av trafikbrottsutdrag som underiag för körkorts­ärenden, vilket medför att
länsstyrelsernas omfattande hantering av regis­terkort och registerblad
kraftigt kan begränsas. Den viktigaste följden ur registreringssynpunkt är att
noteringen i CKR om att belastningsuppgift finns kan borttagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Registerblad
skall enligt förslaget inte framställas då ny notering i KKBEL endast omfattar
ordningsbot om högst 200 kronor till skillnad från domar, beslut i
disciplinärenden och strafförelägganden vilka alltid i de fall som anges i 83 §
körkortsförordmngen skall föranleda rapport. Förhål­landet kan emellertid ej
anses som tillfredsstäUande då gäming som föran­leder ordningsbotsföreläggande
på högst 200 kronor vid godkännande ej föranleder rapport till länsstyrelse,
medan samma förseelse vid domstols­prövning eller utfärdande av
strafföreläggande utlöser rapport. Därför bör övervägas om inte samma
förfarande borde tillämpas oavsett hur gäming­en beivrats vilket också medför
en ytterligare önskvärd begränsning av re­gisterbladen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
borde från integritets- och rättssäkerhetssynpunkt övervägas om inte den
registrerade borde tillställas en kopia av det registerutdrag som Ullställs
länsstyrelse vid ny notering i KKBEL. Detta skulle medge att den registrerade
gavs möjlighel att kontrollera riktigheten av den tillförda uppgiften samtidigt
som erhållandet av registerutdraget kan förväntas få en viss
individualpreventiv effekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
vill datainspekfionen peka på det förhåUandet att CKR i dag innehåller
personuppgifter på samtliga 17-19- åringar vilket motiveras av alt
trafiksäkerhetsverkel önskar hålla en servicebetingad framförhållning, eftersom
större delen av den ifrågavarande åldersgruppen kommer att an­söka om
körkortstiUstånd eller skaffa registreringspliktigt fordon. Denna registrering
sker för närvarande utan författningsstöd men bör kunna ske utan risk för
otillbörligt ingrepp i regislrerads personliga integritet. Del mest
tillfredsställande vore atl nämnda personkategori upptogs i 91 § kör­kortsförordningen
samt atl regler för gallring av dessa uppgifter meddelas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.1.3
Samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem (SARI): I skrivelse tiU
statsrådet och chefen för justitiedepartementet den 14 januari 1975 har SARI
föreslagit en utveckling av det särskilda belastningsregist­ret som förs av
rikspolisstyrelsen för vissa brott som är av betydelse i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section389&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section390&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;körkortshänseende
(KKBEL). Körkortsulredningen har nu föreslagit alt detla förslag genomförs med
vissa ändringar. SARI har inte någol att erin­ra mol utredningens förslag till
ändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller genomförandet av det av körkortsutredningen föreslagna KKBEL vill
samarbetsorganet framhålla att del tar upp lill elt år all ut­veckla de system
och program som körkortsutredningens förslag förutsät­ter samt att testa dem.
Del betyder atl reformen lämpligen inte bör genom­föras förrän ett år efler det
att statsmakterna beslutat att reformen skall genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.1.4
Trafiksäkerhetsverket: Vad avser frågan om viss rationalisering vid hanteringen
av registerblad och om införande av särskilt Irafikbrotlsul­drag vill
trafiksäkerhetsverkel i likhet med körkortsutredningen förorda att det av
statsmakterna i princip redan godtagna förslaget om begräns­ningar i
framställningen av regislerblad genomförs med del föreslagna &amp;quot;ta­ket&amp;quot;
vid bölesnivån 200 kr. Vad avser den föreslagna lidsgränsen för re­gistreringar
tillstyrks förslaget om att den tid som besiämmer huruvida re­gisterblad skall
utskrivas bör överensstämma med rehabilileringsliden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Principbeslutet
om införande av irafikbrotlsuldrag har föranlett kör­kortsutredningen att
närmare diskutera vad som bör registreras i KKBEL och därvid kommit tili den
slutsatsen alt endast körkortshavare och såle­des inte personer för vilka
spärrtid löper skall registreras. Ell accepteran­de av detta förslag skulle
utesluta nuvauande möjlighel att med stöd av 39 § KKF meddela körkortstillstånd
utan krav om förnyad personutred­ning i de fall särskilda skäl all förordna om
personutredning ej anses före­ligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta sammanhang kan nämnas atl trafiksäkerhetsverket i särskild skrivelse har
föreslagit ändringar i nu gällande körkortslagsliflning innebä­rande atl
återkallat körkort, i de fall länsrätt ej funnit skäl beslula annal, skall få
återställas utan krav om vare sig ny personutredning eller ansökan om
körkortstillstånd. Detta synes emellertid kräva registrering Jämväl av personer
för vilka spärrtid löper varför trafiksäkerhetsverkel i den delen inte anser
sig kunna tillstyrka körkortsutredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
rekvisitionsförfarandel kan komma atl kräva ett omfattande datama-skinellt
utvecklingsarbete och då del för den närmare utformningen av ut­dragen torde
erfordras datatekniska kunskaper bör detaljförslag utarbetas gemensamt av
trafiksäkerhetsverkel och rikspolisstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.1.5
Riksrevisionsverket (RRV): I en revisionsrapport &amp;quot;Kostnader och mtiner vid
trafiksäkerhetsverkets regisleravdelning&amp;quot; (1977-01-26, dnr 1975: 559)
påpekade RRV vissa olägenheter vid trafiksäkerhetsverkel och länsstyrelserna
beroende på alt fastställda regler saknades för t.ex. lag-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section391&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section392&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;'67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ring
och arkivering av information. Utredningens förslag beträffande
re-gistreringsfrägor innebär klarläggande i dessa avseenden. RRV tillstyrker
därför dessa förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.1.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Hallands län
(yttrande från tjänstemän vid allmänna enheten): Länsstyrelsen vill först som
en allmän kommentar framhålla alt utredningen i sitl förslag helt tycks bortse
från de behov av belastnings­uppgifter som finns när en länsstyrelse skall
pröva ansökan om körkorts-tillstånd efter återkallelse eller en ansökan om
högre behörighet. Trots del anser sig länsstyrelsen kunna tillstyrka den
föreslagna begränsningen i framställning av registerblad (s. 231). Enligt
länsslyrelsens mening bör till och med en belastningsfri tid av tre år vara
tillräcklig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.1.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län: Flödet av registerblad som nu tillställs körkortsmyndigheterna är
stort. Många regislerblad för­anleder inte till någon annan åtgärd än att de
sätts in i pärmar i ordning ef­ter körkortshavamas personnummer. Länsstyrelsen
tillstyrker att för­slaget om begränsningar i framställningen av regislerblad
kommer lill stånd. Bölesnivån 200 kronor som &amp;quot;tak&amp;quot; och
belaslningsfrihel under fem år bör därvid gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.1.8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Västmanlands
län: Övervägandena verkar rimliga och förslagen Ullslyrks; dock förefaller det
länsslyrelsen tveksamt atl un­derlåta registrering i KKBEL av personer, som
fått körkortet återkallat med spärrtid på sex månader eller kortare. Behålls
nuvarande ordning be­höver personutredning, som för närvarande, inte lämnas i
dessa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.1.9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen Sveriges polischefer
(genom föreningens sektion för norra Norrland): Det är odiskutabelt, atl de
färska körkorisinnehavarna står för de flesta skadefallen i trafiken. Förelagna
undersökningar visar också att personer som är brotts- och förseelsebelaslade
före tidpunkten för körkortets erhållande utgör, sedan de erhållit körkort, en
myckel stör­re riskgrupp i trafiken än de så all säga &amp;quot;obelaslade&amp;quot;
körkortsinnehavar­na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
nuvarande registreringssystem kan den som har gjort sig skyldig lill ett
flertal trafikfarliga beteenden erhålla körkort så länge påföljden för för­seelsen
understiger 25 dagsböter eUer 1000 kronor i normerade böler. Om han sedan som
nybliven körkortsinnehavare fortsätter sitt trafikfarli­ga beteende och orsakar
en allvarlig trafikolycka kan man visseriigen åter­kalla körkortet, men detta
torde vara en ringa tröst. Sektionen har svårt att se någon rim och reson i
nuvarande registreringssystem. Sektionen föreslår därför att registreringen av
trafikförseelser i KKBEL utökas atl omfatta även personer som inte innehar
körkort. Det är inte bara rättvi­sekrav som talar för en sådan ordning utan
framför allt trafiksäkerhelsskäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section393&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section394&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;168&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2
Rehabilitering och gallring&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2.1--------------------------------------- Datainspektionen:  
Datainspektionen   delar    utredningens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppfattning
atl vissa rehabiliteringsregler bör införas. Utredningens för­slag om en 5-årig
rehabiliteringstid beträffande uppgifterna i KKBEL och anmärkningarna i CKR,
innebärande att noteringar, med vissa avgränsade undanlag, vilka är äldre än
fem år ej skall redovisas i trafikbrottsutdrag sy­nes väl avvägt.
Datainspekiionen finner emellertid inte några särskilda skäl att införa en
kortare rehabiliteringstid för utländska körkortsinneha­vare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Personuppgifterna
i registret bör enligt datainspektionens mening gall­ras (förstöras) eller
avidentifieras så snart uppgifterna inte längre behövs för ändamålet med
registreringen. Datainspekfionen skaU enligt 5§ dala­kungörelsen (1973: 291)
samråda med riksarkivet (RA) innan gallringsföre­skrift meddelas. Beträffande
personregister inrättade efter beslul av rege­ring eller riksdag kan
datainspektionen meddela föreskrift om gallring en­ligt 6 och 7§§ dalalagen
endast om sådan föreskrift inte meddelats i stats­makternas beslul om
registret. Avsaknaden av dylika av statsmakterna givna gallringsföreskrifter
kan i vissa fall ge upphov till svåra avvägnings­problem för datainspektionen i
gallringsfrågan. I vissa fall torde avsakna­den av gallringsföreskrifter kunna
ses som ett uttryck för alt registret över huvud taget ej skall gallras enligt
statsmakternas uppfatlnine. I fråga om KKBEL anser datainspektionen del som
angeläget från inlegritetssyn­punkt att regler för gallring intas i
registerlagen. Då ändamålet med kör-kortsbelaslningsregistret är att framställa
utdrag för körkortsärenden och körkortsmål och då utdragen skall begränsas
enligt rehabiliteringsreglerna bör enligt datainspektionens mening
registeruppgifterna kunna gallras en­ligt motsvarande regler, vilka även bör
omfatta uppgift i CKR beträffande den som ej längre har körkort. Tillräckliga
skäl att enbari för den registre­rade, JK, JO och datainspektionen bevara äldre
uppgifter synes inte före­ligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2.2------------------------------ Trafiksäkerhetsverket:
Verket vill ifrågasätta huruvida kra­&lt;br&gt;
vet på enhetlighet i registreringssystemet är så stort att rehabiliteringsti­&lt;br&gt;
den av det skälet bör sättas till föreslagna fem år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
tidsgräns bör i stäUet bestämmas med utgångspunkt från de krav som kan anses
rimliga vid en avvägning mellan trafiksäkerhetsintresset och individernas
fömtsätta intresse av att så snart som möjligt uppnå reha­biliteringsgränsen.
Med hänsyn till den praxis som utbildats vid föramrval m. m. och med hänvisning
till vad som gäller i fråga om belaslningsregi-strering i andra sammanhang,
exempelvis av disciplinärenden för stats­anställda synes det knappast motiverat
att bibehålla ifrågavarande regis-temppgifter mer än två år. I anslutning
härtill föreslår trafiksäkerhetsver­kel att körkortslagens bestämmelser om
längsta spärtlid också fastställs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section395&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section396&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,j..&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;169&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till
två år. Nuvarande möjligheter all bestämma spärrtid upp till tre år kan inte
motiveras från trafiksäkerheissynpunkl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Körkortsulredningen
har avslulningsvis upptagit frågan om viss gallring&lt;br&gt;
i centrala körkortsregistret vad avser uppgift om förekommande belast­&lt;br&gt;
ningar i av länsstyrelserna förda regislerkort eller registerblad. Enligt nu­&lt;br&gt;
varande rutin markeras sådana noteringar i utdrag ur CKR. Detta sker ge­&lt;br&gt;
nom markeringen &amp;quot;Registerkort&amp;quot; eller &amp;quot;Registerblad&amp;quot;. I
synnerhet för&lt;br&gt;
den enskilde innebär denna kodarlade markering en risk atl han inte får&lt;br&gt;
tillgång lill elt fullständigt utdrag beroende på att han inte förstår marke­&lt;br&gt;
ringens innebörd. Anledningen till della förfarande synes vara att tidigare&lt;br&gt;
var belastningsuppgifler offenlliga handlingar och man ville därmed skyd­&lt;br&gt;
da den enskildes integritet. Sedan belaslningsuppgifterna i princip blivit&lt;br&gt;
sekretessbelagda har detta skäl bortfallit. (Se 11 § 4 st. sekrelesslagen jäm­&lt;br&gt;
fört med SFS 1976: 807.) Gällande författningar ger ej stöd för slopande&lt;br&gt;
av markering rörande förekomst av belastningsuppgift i registret. För att&lt;br&gt;
ge en klarare information på regislemtdrag enligt datalagens 10 § kommer&lt;br&gt;
emellertid texten från och med 1978-12-01 att ha följande lydelse: &amp;quot;Belast­&lt;br&gt;
ningsuppgifler finns men är lill innehållet ej registrerade hos trafiksäker­&lt;br&gt;
hetsverket utan kan på begäran erhållas från länsstyrelsen i       län&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5,2.3
Länsstyrelsen i Malmöhus län: Enligt sina direktiv har utredningen hafl all
ulgå från en femårig rehabilileringstid beträffande uppgifter i tra­fikbrottsutdrag
och regislemtdrag. Uiredningen har också föreslagit en sådan regel. Dessvärre
synes utredningen därvid ha förbisett att detta får återverkningar på
fillämpningen av 22 § körkortslagen. ErUigl andra styc­ket i denna bestämmelse
får nämligen varning ej meddelas bl. a. om kör­kortshavare tidigare dömts för
trafikonykterhel. Om utredningens förslag följs blir del inte möjligt atl ur
registemtdraget utläsa om vederbörande li­digare dömts för
trafikonykterhetsbrott, som ligger utanför femårsgrän­sen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
finns även andra skäl som talar för atl uppgifter om trafikonykterhet liksom
även annan allvarligare trafikbrottslighet bör finnas kvar i regist­ret.
Sålunda skall vid bestämmande av spärrtiden hänsyn tas till tidigare brollslighel
av samma art (prop. 1975/76:155 s. 100). Detta blir i fortsätt­ningen endast
möjhgt för begränsad tidrymd. Teoretiskt kan alltså en per­son göra sig skyldig
till rattfylleri vart femte år utan att behöva riskera längre spärrtid än en
förstagångsrattfyllerist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
ytteriigare anledning att låta uppgiften om trafikonykterhet stå kvar i
registret är atl rattfylleri ofta är symptom på allvarliga alkoholproblem.
Dessa kvarstår i allmänhet åtskilliga år och det är utan tvivel av värde för
körkortsmyndigheten att ha kännedom om förekomsten av sådana pro­blem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
må framhållas att den föreslagna rehabUiteringsregeln också&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section397&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section398&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan
bli till nackdel för den enskilde körkortshavaren. F. n. åberopas, inte minst
av kammarrätten, ofta lång tids prickfri köming som ett skäl för alt i
tveksamma fall underlåta körkortsåterkallelse. En sådan motivering för
lindrigare åtgärd blir i fortsättningen inte möjlig. Det kan alltså bli de sköt­samma
körkortshavarna som kommer i ett sämre läge på gmnd av ett en­ligt
länsstyrelsens mening överdrivet hänsynstagande till dem som är hår­dare
belastade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
del sagda framgår att länsstyrelsen ställer sig tveksam lill de före­slagna
rehabiliteringsreglerna. Framför allt gäller detta allvarligare tra­fikbrott
och då särskilt trafikonykterhet. En möjlighet atl komma till rätta med dessa
olägenheter är att låta uppgift om återkallelse och vaming stå kvar i
registret. För körkortsmyndigheten finns då möjlighet att vid behov få fram
uppgifter om allvarligare trafikbrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2.4
Länsstyrelsen i Hallands än (yttrande från tjänstemän vid allmänna enhelen):
Länsstyrelsen kan i och för sig tillstyrka utredningens förslag att
rehabiliteringsregler införs i de trafikbrottsutdrag som tillställs allmänna
domstolar m.m. Förslaget tillgodoser däremol inte länsrätternas och - i
synnerhet inte - länsstyrelsemas behov i körkortsärenden. Avgörande för om en
rehabiliteringsregel skaU finnas i dessa fall och hur den i så faU skall
utformas får inte vara teoretiska spekulationer utan del praktiska be­hovet.
Enligt länsstyrelsens mening har Jämförelsen med de allmänna domstolarnas
arbetssätt och behov drivits för långl. En allmän domstol har att avgöra vilken
brottspåföljd som skall komma lill användning efter en eller flera relafivt
nyligen timade händelser. Domstolens bedömning är därvid i rält hög grad
inriktad på nuläget. Är det fråga om allvarliga brott där friheisberövande
påföljd kan komma i fråga, har domstolen i regel tiU­gång till elt utförligt
material om den tilltalades nuvarande personliga för­hållanden
(personundersökning, omfattande medicinsk bedömning m. m.). År något oklart har
domstolen möjlighet atl skaffa sig kompletterande upplysningar vid
huvudförhandlingen. De allvarliga brottmålen är vidare inte fler än alt vart
och ett av dem kan ges en individueU handläggning. Trots detta har de allmänna
domstolama ansetts ha behov av att fä uppgif­ter om aUvarligare brott och
bestraffningar under den senaste tioårsperio­den. Finns en sådan anteckning
under fioårsperioden skjuts tioårsgränsen tillbaka i motsvarande mån. För en
länsrätt eller en länsstyrelse som har att besluta i en körkortsfråga är
situationen en annan. För en länsrätt gäl­ler det mycket ofta att bedöma om en
eller flera händelser i trafiken kan antas vara representativa för
körkortshavarens beteende i trafiken. Rätten kan där stundom ha behov av att fä
överblicka en ganska lång tid. Situatio­nen är ännu svårare för en länsstyrelse
som har all avgöra en ansökan om körkortslillstånd eller förhandsbesked.
Bortsett från atl ärendemängden -liksom vid länsrättema — är en helt annan än
vid de allmänna domstolar­na - någol som i och för sig kan göra del svårt all
urskilja de svåra fallen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section399&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section400&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;•&amp;amp;,,;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;171&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;- har
länsstyrelsen atl från sökandens allmänna uppträdande vid sidan av&lt;br&gt;
trafiken ~ för sökanden saknar Ju körkort! — försöka dra slutsatser om&lt;br&gt;
hur han kan antas komma alt uppträda i trafiken. Att fä reda på hur sökan­&lt;br&gt;
den tidigare uppträtt i trafiken är i en sådan situation av myckel slort vär­&lt;br&gt;
de. Ett tidigare körkortsinnehav ligger emellertid ofta etl antal år tillbaka i&lt;br&gt;
tiden. Den av utredningen föreslagna rehabiliteringstiden blir i sådana fall&lt;br&gt;
olillräckUg. Den lider dessulom av den mycket allvarliga brislen all den&lt;br&gt;
inte vid en anteckning under femårsperioden flyttas tiUbaka i motsvaran­&lt;br&gt;
de mån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsens
mening är därför inte att alla belastningar för alla nuva­rande och f. d.
körkortshavare skall redovisas utan tidsgräns. Länsstyrel­sen är fullt på del
klara med atl del stora flertalet körkortshavare som förekommer med belastning
i körkortsregistret bara har gjort sig skyldiga lill någon enstaka obetydlig
förseelse. Det finns också många personer som visserligen gjort sig skyldiga
till aUvarlig trafikbrottslighet - kanske rattfylleri som föranlett körkortsåterkallelse
- men om vilka man likväl måste säga att brottet inte är representativt för
deras uppträdande i trafi­ken. Uppgiften därom skall därför inte behöva belasta
dem för all framtid, särskilt inte när uppgiften dessulom är utan intresse för
körkortsmyndig­heterna. De fall länsstyrelsen åsyftar är av en helt annan art.
Del gäller personer som gång efter annan - men kanske med åratals mellanmm
-dömts för trafiknykterhetsbrott, vidare personer som med Jämna mellan­mm gör
sig skyldiga till grov våldsbrottslighet och slutligen personer vilka&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;- trots
återkommande varningar och återkallelser - fortsätter att göra sig&lt;br&gt;
skyldiga till mer eller mindre allvarliga förseelser i trafiken. Kombinatio­&lt;br&gt;
ner av fallen och ytteriigare typfall kan vidare tänkas. Kännedom om&lt;br&gt;
dessa personers förflutna ger en hell annan bild av dem och kan stundom&lt;br&gt;
påverka utgången i ärendet så att personer som måste anses direkt olämp­&lt;br&gt;
liga i trafiken inte heller erhåller eller fär behålla körkort. Länsslyrelsen&lt;br&gt;
och länsrätten kan också finna anledning att göra deras körkortsinnehav&lt;br&gt;
beroende av fömyad personutredning eller läkarkontroll. Länsstyrelsen&lt;br&gt;
bifogar kopior av några beslut i körkorlsärenden. De uppgifter som är mer&lt;br&gt;
än fem år gamla ger en helt annan bild av sökanden, har föranlett en mer&lt;br&gt;
ingående utredning saml till sist också lett till en annan utgång i ärendet än&lt;br&gt;
som eljest skulle ha blivit fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någon
form av kompromiss är därför nödvändig mellan körkortsmyn­digheternas behov av
ordentligt utredningsmaterial vid sin svåra och för trafiksäkerheten viktiga
prövning - som dessutom enligt lagstiftaren skall göras
&amp;quot;individualiserad&amp;quot; - och det övervägande flertalet skötsamma per­sonemas
berättigade krav på atl deras förflutna inte aUtid skall följa dem.
Länsstyrelsen har övervägt alt presentera olika förslag till en lösning (för­slagsvis
en tioårig rehabilileringsregel, lämpligen i förening med föriäng­ning bakåt
vid anteckningar under denna period och med en vägning av brottens art och av
eventuella körkortsåtgärder så att bara de allvariiga fal-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section401&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section402&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;172&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;len redovisas) men har bland annal på gmnd av bristande
insikt i de rent datatekniska problemen måst avslå därifrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I enlighel med länsstyrelsens ståndpunkt       ovan
motsätter sig läns­&lt;br&gt;
styrelsen att registerkorten bör ulgå ur körkortsregistret. Utredningens&lt;br&gt;
förslag (17.3) att utmönstra den särskilda markeringen atl en i CKR regist­&lt;br&gt;
rerad person har belastning är både verklighetsfrämmande och opraktisk.&lt;br&gt;
Saknas en sådan markering nödgas länsstyrelsen all ta in registerblad vid&lt;br&gt;
varje ansökan om körkortstillstånd. Med hänsyn Ull att flertalet personer&lt;br&gt;
trots alll saknar belastning kommer delta alt medföra ett avsevärt merar­&lt;br&gt;
bete för länsstyrelsen och detta helt i onödan. Länsstyrelsen motsätter sig&lt;br&gt;
bestämi även detta förslag. Uiredningen tycks för övrigt förbise del fak­&lt;br&gt;
tum att dessa markeringsuppgifter inte är tillgängliga för andra än länssly­&lt;br&gt;
relsema själva (således inte för polismyndighet etc).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.5    Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:
Nuvarande bestämmel­&lt;br&gt;
ser i 22 § andra styckel och 23 § andra stycket KKL gör att anteckningar&lt;br&gt;
om brott mot 4§ 2 mom. lagen om straff för vissa trafikbrott måste undan­&lt;br&gt;
tas från de föreslagna rehabiliteringsreglema. I övrigt ansluter sig länssty­&lt;br&gt;
relsen till utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till vad som anförts ovan när det gäller
rehabiliteringsregler för anteckningar om trafiknykterhetsbrott kan
länsstyrelsen inte ansluta sig tiU förslaget om all del under avsnitt 17.3
angivna markeringssyslemel upphör och äldre markeringar! CKR gallras ul, såvida
inte även rehabilite­ringsreglema vid trafiknyklerhetsbroll ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.2.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Vad
utredningen här föreslagit för­anleder inga erinringar från länsslyrelsens
sida. Länsstyrelsen förordar så­lunda att en rehabiliteringsregel införs enligt
utredningsförslaget. För kör­kortsregistrels del kan en lid av fem år förefalla
atl vara väl lång. Tiden tre år, som diskuterats i lidigare sammanhang, bör
kanske ytterligare övervä­gas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.2.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Västmanlands län:
Förslaget tillstyrks i princip. Uppgifter äldre än fem år har mycket begränsat
värde för myndigheterna. Det måste dock beaktas att man kan behöva uppgifter av
äldre datum. T. ex. vid olovlig körning (s. 238). - Samma behov föreligger när
det gäl­ler alt tillämpa 22 § KKL vid fall av rattonykterhet med promillehall
under 0,8. En förutsättning för varning är här att körkortshavaren inte
tidigare har dömts för brott mol 4§ TBL. Det är ofta enklast att få fram en
sådan uppgift från CKR, regislerkort och regislerblad (trafikbroltsutdrag).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.2.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län:
Länsstyrelsen delar vidare utred­ningens förslag om att rehabiliteringsregler
bör införas för uppgifter i såväl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section403&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section404&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;173&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;trafikbroltsutdrag som regislerblad. För all lillgodose
trafiksäkerhelsin­tressena finner länsslyrelsen dock behov ibland föreligga atl
fä upplys­ningar för längre lid tillbaka än fem år, t. ex. om rattfylleribroll
som ligger mer än fem år tillbaka i liden. Härtill kommer all del för en riktig
tiUämp­ning av 22§ körkortslagen, både i den nuvarande och i den föreslagna ly­delsen,
är en fömtsättning alt tiUgång finns Ull uppgifter om vad som till­dragit sig
längre tillbaka i liden än fem är. Varning fär Ju inte meddelas vid vissa
rattonykterhetsbrott om körkortshavaren lidigare dömts för broll mot 4 §
trafikbrottslagen. Oförändrade regler i 22 § fömtsätter att uppgifter om
trafiknykterhetsbrott följer körkortshavaren hela livet. Då detta synes
orimligt borde slutsatsen bli alt rehabiliteringstiden bestäms till förslags­vis
tio är vid trafiknykterhetsbrott och att denna regel skall gälla både vid
tillämpningen av 22 § körkortslagen och vid antecknandet av uppgifter i
registerutdragen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.9----------------------------------------------------- Kungl.
Automobil Klubben: KAK fömtsätter   att sådan arki­&lt;br&gt;
vering av register anordnas all enskild person liksom hittills skaU ha möj­&lt;br&gt;
lighel att ta del av uppgifter om sig själv även för längre tid än de senaste&lt;br&gt;
fem åren. Detla är en fömlsältning för all de utmärkelser för prickfri kör­&lt;br&gt;
ning som tilldelas yrkesförare och privatbilister i fortsättningen skall kun­&lt;br&gt;
na erhållas. Dessa har i icke obetydlig mån medverkat tiU höjd trafiksäker­&lt;br&gt;
het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.10  Sveriges advokatsamfund: Utredningen har undersökt
en femårig&lt;br&gt;
rehabilileringstid beträffande uppgifter i trafikbroltsutdrag och registerut­&lt;br&gt;
drag. Enligt nu gällande regler fär vaming inte meddelas bl. a. om kör­&lt;br&gt;
kortsinnehavare som tidigare gjort sig skyldig till trafikonykterhetsbrott på&lt;br&gt;
nytt gör sig skyldig till sådant brott. Om utredningens förslag följs, blir det&lt;br&gt;
inte möjligt alt ur registerutdraget utläsa om vederbörande lidigare dömts&lt;br&gt;
för trafikonykterhetsbrott, som ligger utanför femårsgränsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därjämte kan det i vissa fall ifrågasättas om del inte
vore lämpligl för en körkorisinnehavare all kunna dokumentera lång tids felfri
körning. Detla synes i vissa fall ha betydelse för länsrättens avgörande i
körkortsären­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3 Registrering av innehavare av utländska körkort&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3.1 Rikspolisstyrelsen: Enligt utredningens förslag
skall belräffande den som inte är bosatt i Sverige, registerblad sändas till
länsstyrelsen i det län, där den registrerade förseelsen begåtts. Förslaget kan
medföra tekniska och praktiska ölägenheter. Exempelvis kan flera registerblad
under sam­ma aviseringsperiod komma att tillställas olika länsstyrelser
beträffande en och samma person. Enligt styrelsens uppfattning bör i stället
register­bladen angående ifrågavarande körkortshavare sändas till en och samma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section405&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section406&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;174&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;länsstyrelse,
förslagsvis länsstyrelsen i Stockholms län, såsom ursprungli­gen föreslagils av
arbetsgruppen inom samarbelsorganet för ADB inom rättsväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.3.2   Datainspekiionen:
Datainspekiionen har inget att erinra mot att be­&lt;br&gt;
lastningar även beträffande utländska körkortsinnehavare registreras,&lt;br&gt;
men konstaterar att förslagel i denna del inte ulformals på samma sätt som&lt;br&gt;
för svenska körkortshavare. Utlänning som inte tillstår att han innehar&lt;br&gt;
giltigt nationellt körkort och detla inte heller låter sig konstateras på annal&lt;br&gt;
sätt ådrar sig således inte någon belaslningsregislrering i körkortsregist­&lt;br&gt;
rels belastningsdel. I en sådan situation kan således en i och för sig likar­&lt;br&gt;
tad förseelse medföra olika registrering för olika personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
olikhet skulle kunna undvikas genom all utlänning vid kyrkobok­föring i Sverige
skall uppge innehav av nationellt körkort för registrering i CKR om han önskar
åberopa sitt körkort som kompetensgrund. Möjlighe­ten har diskuterats av
körkortsutredningen men förkastats. Enligt datain­spektionens mening medför
dock alternativet med registrering av utländ­ska körkortsinnehavare fördelar
bl. a. ur rättvisesynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.3.3   Länsstyrelsen
i Hallands län (yttrande från tjänstemän vid allmänna&lt;br&gt;
enheten): Länsstyrelsen delar i och för sig utredningens ståndpunkt att&lt;br&gt;
även brott och förseelser begångna av utländska körkortshavare bör re­&lt;br&gt;
gistreras i Sverige. Länsstyrelsen är emellertid inte fullt på det klara med&lt;br&gt;
om utredningen verkligen menar att utiändskl körkortsinnehav skall re­&lt;br&gt;
gistreras även om vederbörande har svenskt körkort. En sådan registre­&lt;br&gt;
ring måste bedömas som onödig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
motsats till uiredningen anser länsstyrelsen atl även uppgifter om väg­rat
godkännande av utländskt körkort m.m. bör registreras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.3.4  Länsstyrelsen
i Västmanlands län: Länsslyrelsen anserdel principi­&lt;br&gt;
ellt rikligt atl innehavare av utländskt körkort behandlas på samma säll&lt;br&gt;
som innehavare av svenskt körkort, när det gäller registreringsåtgärder&lt;br&gt;
och ingripanden med anledning av trafikförseelser. Länsstyrelsen ställer&lt;br&gt;
sig emellertid tveksam till om registreringen verkligen bör omfalla alla ut­&lt;br&gt;
länningar. En begränsning till personer som är bosatta i Sverige, eller åt­&lt;br&gt;
minstone har fast adress här, förefaller rimligare. För övriga innehavare&lt;br&gt;
av utländska körkort - vilka således vistas mera lillfälligt i Sverige - bor­&lt;br&gt;
de inte körkortsåtgärd komma i fråga, såvida man inte har starka skäl atl&lt;br&gt;
vänta sig att vederbörande kommer att köra bil i Sverige. Länsstyrelsen&lt;br&gt;
har dåliga erfarenheter av handläggningen av mål om vägrat godkännande&lt;br&gt;
av utländskt körkort, i form av översättningsarbete, kommunikations- och&lt;br&gt;
delgi vningsproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section407&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section408&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 5 De remitterade förslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section409&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
9.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs all 33 kap. 9 S brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section410&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section411&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33 KAP.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=193 height=189&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=189 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
  bestämmande av straff för brott av arbetstagare må hänsyn ta­gas till
  avskedande eller annan följd av brottet som är medgiven enligt arbetsavtalet
  eller enligt författ­ning, som gäller för anställningsför­hållandet, och må
  böter eller disci­plinstraff som eljesl skolat ådömas helt eftergivas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Med arbetstagare likställes den som utövar uppdrag åt
  annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9§'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid bestämmande av påföljd för brott av arbetstagare må
hänsyn ta­gas till avskedande eller annan följd av brottet som är medgiven
enligt arbetsavtalet eller enligt författ­ning, som gäller för anställningsför­hållandet,
och må böler eller disci­plinstraff som eljesl skolat ådömas hell eftergivas.
Med arbetstagare likställes den som utövar uppdrag ål annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om en myndighet till Jöljd av brott har meddelat eller kan
antas komma alt meddela ett beslul som innebär att hinder eller synnerlig
svårighet uppstår för gärningsman­nen i hans yrkes- eller näringsverk­samhet,
får hänsyn på del sätt som anges i försia stycket tas även lill detta vid
bestämmande av påföljd. Med myndighet likställs samfund och andra inrättningar,
som enligt föreskrift i författning prövar frå­gor om auktorisation eller andra
sådana frågor.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section412&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag Iräder i kraft den 1 Januari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1975:667.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section413&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section414&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2  
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagom ändring i körkortslagen (1977: 477)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om körkortslagen (1977: 477)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels att &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2,
8-10,  15,  16, 18, 19. 21-23. 26, .32, 38 och 39 SS saml&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rubrikerna närmast före 22 och 39 SS skall ha nedan
angivna lydelse, dds att i lagen skall införas tio nya paragrafer, 40-49 SS, av
nedan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section415&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section416&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag gäller behörigheten att föra motorfordon,
terrängmotorfor­don, traktor och motorredskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behörigheten
att föra motorfordon eller lerrängmotorfordon anges på följande sätt i körkort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section417&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bokstav 
Behörighet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bokstav
Behörighet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section418&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section419&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;A&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;motorcykel (för tung mo-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;torcykel först när kör­kortshavaren har fyllt 18 år)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;B&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;personbil, lätt lastbil och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;etl lill sådan bil kopplat lätt släpfordon, tertängvagn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;C&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tung lastbil&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;D&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;buss&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;E&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;släpfordon, oavsett antal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och vikt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;motorcykel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;B&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;personbil, läll lastbil och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;etl lill sådan bil kopplat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lätt släpfordon,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;terrängvagn&lt;br&gt;
C&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tung lastbil&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;D&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;buss&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;E&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;släpfordon, oavsett antal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och vikl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section420&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behörighet att i yrkesmässig trafik för personbefordran
föra personbil, läll lastbil eller terrängvagn utmärkes i körkort med
beteckningen TAXI.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section421&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=186 height=73&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=73 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bil,
  terrängvagn eller motorcykel får föras endast av den som har körkort för
  fordonet. Är till bil kopplat släpjördon skall körkorts-behörigheten omfatta
  även detla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:149.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bil, terrängvagn eller motorcykel får föras av den som har
körkort för fordonet. Ett körkort med behörig­heten A gäller dock Jör tung
motor­cykel först när körkortshavaren har fyllt 18 år. Har ett släpfordon kopp­lats
till en hil skall körkortsbehö-righelen omfatta även delta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulan hinder av första styckel får lastbil, släpfordon
eller buss föras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utan last eller
passagerare inom garageområde, verksladsområde eller bensinslalionsområde eller
eljesl kortare sträcka av den som har körkort med behörigheten B,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med last eller
passagerare i fall&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2. med last eller passagerare i
fall som avses under 1, om färden äger som avses under 1, om färden äger rum i
samband med bärgning, repa-     rum i samband med bärgning, repa-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section422&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section423&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=193 height=111&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=111 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
  1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;ration eller liknande åtgärd belräf­fande fordonet eller
  fordonslågct samt föraren har körkort med behö­righeten B och har fyllt 19
  år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;177&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ration eller liknande åtgärd beträf­fande fordonet saml
föraren av del fordon som ålgärden avser har kör­kort med behörigheten B och
har fyllt 19 är,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3. i tjänsteutövning av polisman, som har körkort med
behörigheten B.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den vars
körkort har återkallats får inom garagcområde, verkstadsom­råde eller liknande
utan last eller passagerare föra fordon av det slag som del återkallade
körkortet berättigade honom all föra, om medgivande därlill har lämnais. Sådanl
medgivande får avse en lid av högst tre år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section424&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
meddelande av körkortslill­stånd får Joreskrivas villkor.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Körkort får utfärdas endasl om körkortstdlstånd har
meddelats.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Körkortstillståndet
gäller endast under en viss tid. I tillståndet får joreskrivas särskilda
villkor jör kör­kortet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Körkort får utfärdas endast för den som har ett gällande
körkorts­tdlstånd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section425&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:144.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section426&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Körkort
får ej utfärdas under tid då spärtlid som avses i 21 § löper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Körkortet
får inte lämnas ut un­der tid då spärrtid som avses i 21 S löper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section427&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:144.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section428&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Körkort gäller ej,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;innan det har
lämnats ut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om det
har återkallats,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;medan del är
omhändertaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om del har
ersatts med annat körkort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/ annat
fall än som avses i första stycket är körkort ogiltigt, om del ej efter ansökan
av körkortshavaren förnyas senast vid den tidpunkt un­der tionde året efter
utfärdandet el­ler senaste förnyelsen som statens trafiksäkerhetsverk har
bestämt. Sådant körkort får förnyas, om kör­kortshavaren ansöker därom inom etl
år från det att kortet blev ogil­tigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett körkort gäller inte&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;X. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;innan det har lämnais ut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;medan
det är återkallat,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;medan det är
omhändertaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om det har
ersatts med ett an­nat körkort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett
körkort blir också ogiltigt, om det inte efter ansökan av körkorts­havaren
förnyas senasi vid den lid­punkt under tionde året efler utfär­dandet eller
senaste förnyelsen som trafiksäkerhetsverket har bestämt. Ett sådant körkort
får förnyas, om körkorlshavaren ansöker om det inom ett år från det att kortet
blev ogiltigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section429&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:145.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section430&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Körkort
skall återkallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett
körkort skall återkallas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section431&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1. om körkortshavaren har brutit mot 1 § andra stycket
eller 4§ lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12   Riksdagen 1979180. I saml. Nr 178&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section432&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section433&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;178&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Niivurunde lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
körkortshavaren har brutit&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;2. om körkortshavaren har brutit mol 5 S samma lag och personskada&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mot 5 S samma lag och
överträdd-ellcr  sådan  saksktula   som   ej  iir&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sen inte kan anses som ringa, ringa
har uppkommit,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
körkortshavaren genom upprepade förseelser i väsenllig grad har visat bristande
vilja eller förmåga att rätla sig efter de bestämmelser som gäller i trafikens
eller trafiksäkerhetens intresse för förare av molordrivel fordon eller
spårvagn,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.    om körkorlshavaren i annal&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4, om körkortshavaren i annal&lt;br&gt;
fall har brutit mot en frän irafiksä-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;fall har brutit mot en från trafiksä­&lt;br&gt;
kerhetssynpunkt väsentlig regel vid&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;kerhetssynpunkl väsentlig regel vid&lt;br&gt;
förande av motordrivet fordon eller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;förande av ett motordrivet fordon&lt;br&gt;
spårvagn.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eller en spårvagn och överträdelsen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inte kan anses som ringa,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
körkorlshavaren på grund av opålitlighet i nyklerhetshänseende ej bör ha
körkort,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om det med
hänsyn till brottslig gärning som körkortshavaren har gjort sig skyldig till
kan antagas att han ej kommer att respektera trafikreg­lerna och visa hänsyn,
omdöme och ansvar i trafiken eller om han på grund av sina personliga
förhållanden i övrigi ej kan anses lämplig som förare av körkortspliktigt
fordon,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
körkortshavarens förutsättningar för rält atl föra körkortspliktigt fordon är
så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller dylikt all han från
trafiksäkerhetssynpunkt ej vidare bör ha körkort,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
körkortshavaren ej följer föreläggande all ge in läkarintyg eller bevis om
godkänt förarprov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
körkortshavaren ej följer föreläggande att förnya körkort,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.   om körkortshavaren begäran körkortet skall
återkallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut om slutlig återkallelse av&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En beslul om slullig återkallelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;körkort på grund av  straffbelagd&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av ett körkort på grund av straffbe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gärning får ej meddelas förrän frå-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagd gärning får inte meddelas förr-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gan om straff har blivit avgjord ge-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;än frågan om straff har blivit av-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nom dom som har vunnil laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gjord genom dom som har vunnil&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som har sagts nu gäller dock ej&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;laga kraft. Detta gäller dock inte&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.    om omständigheterna är så-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I. om körkortet har omhänderta-&lt;br&gt;
dana, att körkortshavaren oavsett&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;gits eller ålerkallals tills vidare och&lt;br&gt;
utgången    i    ansvarsfrågan    kan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;den spärrtid som bestäms upphör&lt;br&gt;
anses olämplig att föra körkorts-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;senasi när heslutet meddelas,&lt;br&gt;
pliktigt fordon,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.   om åklagare med stöd av 20 kap. 7 § rättegångsbalken
eller molsvaran­&lt;br&gt;
de bestämmelse i annan författning har meddelat beslut atl ej tala å gär­&lt;br&gt;
ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 S'&lt;br&gt;
Uppstår Jråga om återkallelse av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Om det på sannolika skäl kan an-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;körkort och kan det på sannolika     tas, att körkortet
kommer att åler-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Andringen inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
bl.a. atl andra slyckel upph&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section434&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section435&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skäl antagas, att körkortet kommer att återkallas
slutligt, skall körkor­tet återkallas tills vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rör frågan återkallelse på grund av brott mot 4§ lagen
(1951:649) om straff för vissa trajikbrotl och hade föraren JÖre färdens slul
för­tärt starka drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod
under eller efter färden upp­gick till minsl 0,8 promille, skall körkortet
återkallas lills vidare.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kallas slutligt, skall körkortet åter­kallas tills vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section436&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:137.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;21 S=&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section437&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreligger
vid prövning av ansö­kan om förhandsbesked eller kör­kortslillstånd hinder mol
medde­lande av körkortslillstånd på grund av sökandens personliga förhållan­den
eller återkallas körkort med åberopande av återkallelsegrund som avses i 16 §
1-6 bestämmes spärrlid om lägst en månad och högst tre år. Vid brott som avses
i 1 § andra stycket eller 4S 1 mom. lagen (1951:649) om straff för vissa
trafikbrott bestämmes spärrtiden till lägsl elt år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inträffar
under spärrlid omstän­dighet som kun föranleda nylt be­slut om sådan tid, får
prövas om den redan bestämda spärrtiden skall förlängas. Sådan prövning sker
efter ansökan. Ansökan skall göras före spärrtidens uigång. Prövningen avser
.sökandens JÖr­hållanden fram till lidpunklen för beslutet. Förlängning får ske
med högst tre år vid varje ny prövning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som anges i andra styckel skall tillämpas på
motsvarande sätt om del under spärrliden har fram­kommit sådan omständighet som
har inträjfat före beslutet om spärr­tid men inte har varit känd vid det
tillfället.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om det vid
prövningen av en an­sökan om förhandsbesked eller kör­kortslillstånd finns
hinder mol att meddela körkortslillstånd på grund av sökandens personliga
förhållan­den eller återkallas elt körkort eder ett körkorlslillstånd med stöd
av 16 S 1-6 skaU en spärrlid på lägst en månad och högst tre år bestäm­mas. Vid
brott som avses i 1 S and­ra siycket eller 4S 1 mom. lagen (1951:649) om straff
för vissa trafik­brott skad spärrtiden bestämmas till lägsl ett år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section438&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändringen innebär bl. a. att andra och tredje styckena
upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section439&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section440&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse Varning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse Varning och erinran&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section441&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:143.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;22 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section442&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har i fråga om körkortshavare förekommit sådana
omständighe­ter atl det finns särskild anledning att erinra honom om de krav
som ställes på honom från trafiksäker­heissynpunkl. får varning medde­las
honom, om skäl för återkallelse ejföreUgger.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har körkortshavare brutit mol 4 S 2 mom. lagen (1951:649)
om straff för vissa trafikbrott men hade han ej före färdens slul förtärt
starka drycker i sådan mängd atl alkohol­koncentrationen i hans blod under
eller efter färden uppgick till 0,8 promille, får varning meddelas ho­nom i
stället för att heslut Jättas om återkallelse av körkortet, om han ej tidigare
har dömts för brott mot 4 § nämnda lag och omsländighelema är mildrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har i fråga om körkortshavare förekommit sådana
omständighe­ter som avses i 16 § 2—6, får var­ning meddelas i stället för
beslut om återkallelse, om varning av sär­skUda skäl kan anses vara en tUl­räcklig
åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
stället för att körkortet återkal­las skall körkortshavaren meddelas varning i
sådana fall som avses i 16 § 2—6, om varningen av särskil­da skäl kan anses
vara en tillräcklig åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om körkortshavaren har brutit mot 4 § 2 mom. lagen
(1951:649) om straff för vissa trafikbrott men inte före färdens slut hade
förtärt starka drycker i sådan mängd att alkohol­koncentrationen i hans blod
under eller efter färden uppgick lill 0,8 promille, får varning meddelas ho­nom
i stället för återkallelse om om­ständigheterna är mildrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om återkaUelse eller varning inte kan komma i fråga men
det finns särskild anledning till del. skall kör­kortshavaren erinras om de
krav som ställs på en körkortshavare.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section443&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:143.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section444&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har
körkortshavare vid förande av motordrivet fordon eller spår­vagn gjort sig
skyldig lill grov vårdslöshet eller visat uppenbar lik­giltighet för andra
människors liv eller egendom eller företett tydliga tecken på påverkan av
starka dryc­ker eller annal ämne, eller saknar han till följd av sjukdom, skada
el­ler dylikt förutsättningar att föra körkortspliktigt fordon på ett trafik­säkert
sätt, omhändertages körkor­tet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Misstankes att körkortshavare vid förande av motordrivet
fordon&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
körkortshavaren vid förande av ett motordrivet fordon eller en spårvagn har
gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller visat uppen­bar likgiltighet för
andra männi­skors liv eller egendom eller före­lett lydliga tecken på påverkan
av starka drycker eller annal ämne. el­ler om han lill följd av sjukdom, skada
eller dylikt saknar förutsätt­ningar alt föra körkortspliktigt for­don på etl
trafiksäkert sätt, skall körkoriei omhändertas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det misstänks alt körkorlsha­varen vid förande av en
motordri-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section445&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senasie lydelse 1978:94.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section446&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section447&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller spårvagn har brutit mol 4 S la­gen (1951:649) om
straff för vissa trafikbrott, och hade han före fär­dens slut förtärt starka
drycker i sådan mängd atl alkoholkoncentra­tionen i hans blod uppgick lill
minst 0,5 promille under eller efter färden omhändertages körkortet sedan
analysbevis har erhållits. År fråga om brott mot 4S 2 mom. nämnda lag, men
uppgick alkoholkoncen­trationen ej lill 0,8 promille,/f/r om omständigheterna
vid brollet kan anses mildrande, körkortet omhän­dertagas endast om körkortsha­varen
tidigare har dömts för brott mol 4 § nämnda lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Foreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vet fordon eller en spårvagn har brutit mot 4S lagen
(1951:649) om straff för vissa trafikbrott, och hade han före färdens slut
förtärt starka drycker i sådan mängd att alkohol­koncentrationen i hans blod
upp­gick till minst 0,5 promille under eller efter färden, skall körkortet
omhändertas, sedan analysbevisel har erhållits. År det fråga om ett broll mot
4S 2 mom. nämnda lag, men uppgick alkoholkoncentra­tionen inte lill 0,8
promille, skall körkoriei inte omhändertas om om­ständigheterna vid brottet kan
anses mildrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section448&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:141.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;26
S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section449&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
om återkallelse, spärrtid. varning och underiåtelse av körkortsingripande m.m.
i 16-22. 24 och 25 §§ tillämpas även ifråga om den som genom lagakrajtvun-nen
dom utom riket har dömts till ansvar i sådant avseende som sägs i angivna
lagrum.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
Ullåmpningen av denna lag jämställs med svensk dom en brott-må Isdom eder ett
annal likvärdigt avgörande som har meddelats av en utländsk domslol eller någon
an­nan utländsk myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section450&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:141.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32
S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section451&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar yt­terligare föreskrifter i
de avseenden som anges i denna lag och föreskrif­ter om undantag från lagen.
Det­samma gäller föreskrifter om förar­utbildning och registrering av for­donsförare.
Regeringen får även meddela föreskrifter om utländska körkorts giltighet i
landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får
för visst fall förordna om undantag från be­stämmelse i denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen
eller den myndighei som regeringen besiämmer medde­lar ytterligare föreskrifter
i de av­seenden som anges i denna lag och föreskrifier om undanlag från la­gen.
Detsamma gäller föreskrifier om förarutbildning och om sådan registrering som
behövs Jör tillämp­ningen av lagen. Regeringen får även meddela föreskrifter om
ut­ländska körkorts giltighet i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen
eller den myndighei som regeringen bestämmer får / en­skilda fall medge
undantag från denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section452&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:140.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;38
S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section453&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Framföres
fordon i strid mot den­na lag eller föreskrift som har med­delats med stöd av
lagen, skall po­lisman hindra fortsatt färd som ej&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ett fordon framförs i slrid mol denna lag eller en
föreskrift som har meddelats med stöd av la­gen, skall polisman hindra fortsalt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section454&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section455&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;182&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section456&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kan
ske utan påtaglig fara för trafik-     färd som inte kan ske ulan påtaglig
säkerheten eller annan olägenhel.        fara för trafiksäkerheten eller an­nan
väsentlig olägenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section457&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Domstolsförfarandet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förfarandet  
i   körkortsmål   m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section458&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:137.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39
S''&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section459&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsrätt prövar frågor sotn rör körkortsingripanden i de
fall som anges i .särskild författning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 mål som avses i första stycket har domstolen samma
befogenhet som länsstyrelsen har när den handlägger ett körkorlsärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finns det anledning att anta att någon inte bör ha körkort
eller trak­torkort på grund av sina nykter­helsförhållanden, får länsstyrelsen
eller domstolen höra socialnämn­den, om nämndens yttrande har be­tydelse för
ärendets avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Domstolens beslul om varning eller återkaUelse skall
delges den som beslutet rör. Mol beslut om varning enligt denna lag får talan
inte föras.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen prövar frågor om meddelande av
körkortslillstånd och utfärdande av traktorkorl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen prövar också and­ra frågor om körkort. Dessa
fram­går av Joreskrifter som legeringen beslutar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om länsstyrelsen finner anled­ning anla att någon inte bör
ha kör­kort eller traktorkorl på grund av sina nykterhetsförhållanden, får
länsstyrelsen höra socialnämnden, om nämndens yttrande har betydel­se för
ärendets avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:59.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40            §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsrätten prövar mål om åter­kallelse av körkort,
körkortstill­stånd och Iraktorkort och mål om vägran att godkänna ett utländskt
körkort.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:59.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;41 ,*&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mål som avses i 40 § anhängig­görs i länsrätten genom
ansökan.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ell körkort eller ett traktor­kort ör omhänderiugel
enligt 23 §. anhängiggörs målet genom anmä­lan. 1 sådana mål får länsrätten
pröva om körkoriei eller traktorkor­tet skall återkallas tills vidare eller
återställas till jöraren. En sådan prövning skall alltid göras om en pari begär
det.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:59.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42            S&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 mål enligi denna lag får dom­stolen JÖrdägga den
enskilde par-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section460&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;#9632;* Lydelse enligt förslag i prop. 1979/80:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section461&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section462&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;183&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section463&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ten alt ge in läkarintyg dier bevis om godkänt förarprov.
Domstolen får också — under de förutsättning­ar som anges i 39 tredje slyckel
-höra socialnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:214.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43         §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslutar domstolen om återkal­lelse. får domstolen
samlidigi för­ordna alt ctt godkänt förarprov skall avläggas innan körkoriei
eller traktorkortet får lämnas ut tid föra­ren ejlcr spärrtidens uigång. Om del
begärs, skall domstolen också pröva frågan om elt sådanl medgi­vande som avses
i 2  iredje siycket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:214.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44         §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslutar domstolen inte om åter­kaUelse, Jår domstolen
meddela fö­raren varning eller erinran enligi 22 §. Domstolen får också meddela
särskilda villkor Jör körkortet eller traktorkortet och besluta atl en för­nyad
personutredning skall göras vid en senare tidpunkt. Gäller må­let återkallelse
av ett körkortslill­stånd, Jår domstolen förlänga gil­tighetstiden för
tiUståndet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:214.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;45         S&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett heslut om återkallelse. var­ning eller erinran skall
delges den som heslutet rör.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:214.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;46         §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett föreläggande som avses 142 § får överklagas endast i
samband med talan mot beslut i själva målet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett beslut om erinran får inte överklagas av den enskilde
parten. Ett beslut ifråga omförlängning av gihighetstiden för ett körkortstill­stånd
får inte heller överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:215.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 varje län skall det finnas minsl ett allmänt ombud som
för det aU­männas talan i sådana mål .som&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section464&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section465&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande hdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;184&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section466&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avses i 40§. För ett allmänt ombud skall det finnas en
ersättare.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det allmänna ombudet har sam­ma utredningsbefogenheter som
domstolen har enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
JÖrord­nar allmänt ombud och ersättare Jör denne samt meddelar de nänna­re
föreskrifter som behövs i fråga om ombudets verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:220.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48       §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det allmänna ombudet får över­klaga länsrällens och
kammarräl­lens beslul i sådana mål som avses i 40 § om inte något annat sägs i
denna lag. Talan Jår foras a ven till den enskilde partens förmån.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:220.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;49       §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Besvärshandlingen från det all­männa ombudet skall ha
kommd in till den domstol som har att pröva besvären inom tre veckor från den
dag då det överklagade beslutet meddelades.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har en part anfört besvär över ett beslut, får även
motparten föra talan mot beslutet, trots att besvärstiden har gått ut. Be­svärshandlingen
skall dock ha kom­md in inom en vecka från utgången av den tid inom vilken den
första besvärshandlingen skulle ha getts in. ÅterkaUas eller förfaller den för­sta
besvärstalan, är även den sena­re besvärstalan förfallen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I januari 1981. Bestämmelserna
i 39 S iredje styckel och 42 § andra meningen träder dock i kraft den dag
regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen får meddela de övergångsbestämmelser som
behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section467&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section468&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178 3    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;185&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section469&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomsto­lar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs all 14 och I8SS lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar'
skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section470&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section471&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsrätt prövar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;I. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål enligt
skatte-, taxerings-, uppbörds- och folkbokföringsförfatt­ningarna i den
utsträckning som är föreskrivet i dessa författningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section472&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.     mål
enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;
(1979:000), lagen (1979:000) med&lt;br&gt;
särskilda bestämmelser om vård av&lt;br&gt;
unga, utlänningslagen (1954: 193),&lt;br&gt;
smitlskyddslagen (1968:231) och&lt;br&gt;
lagen (1970:375) om utlämning lill&lt;br&gt;
Danmark, Finland, Island eller&lt;br&gt;
Norge för verkställighet av beslul&lt;br&gt;
om vård eller behandling i den ut­&lt;br&gt;
sträckning som är föreskrivet i des­&lt;br&gt;
sa lagar samt mål enligt 21 kap. för­&lt;br&gt;
äldrabalken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3.    såvitt
gäller svenskt körkort,&lt;br&gt;
trafikkor! eller traktorkort, mål om&lt;br&gt;
varning eller återkallelse och. så­&lt;br&gt;
vitt gäller utiändskl körkort, mål&lt;br&gt;
om varning eller vägran att god­&lt;br&gt;
känna körkoriei, alll enligt vad där­&lt;br&gt;
om är särskill föreskrivet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2. mål
enligt socialtjänstlagen (1979:000), lagen (1979:000) med särskilda
bestämmelser om vård av unga, utlänningslagen (1954: 193), smitlskyddslagen
(1968:231), lagen (1970:375) om utlämning lill Dan­mark, Finland, Island eller
Norge för verkställighet av beslul om vård eller behandling och körkortslagen
(1977:477) i den utsträckning som är föreskrivet i dessa lagar saml mål enligt
21 kap. föräldrabalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section473&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 S-' Länsrätt är domt&amp;quot;ör med en lagfaren domare
ensam&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;när åtgärd som
avser endasl måls beredande vidlages,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vid sådanl
förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan länsrätt samt vid sådant
förhör i ärende enligi utlänningslagen (1954:193) som begärts med stöd av 40 §
samma lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vid beslul som
avser endasl rättelse av felräkning, felskrivning eller annal uppenbari
förbiseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section474&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4. vid beslut, såvitt gäller svenskt körkort, irafikkort
eller traktorkorl, om återkallelse tills vidare eller, så-vitt gäller utländskt
körkort, om vägran tills vidare alt godkänna körkortet, när det är uppenbari
alt sådant beslut bör meddelas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Lagen omtryckt 1979:165.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; Lydelse enligt förslag i prop. 1979/80:1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Lydelse enligt förslag i prop. 1979/80:1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4. vid
beslul om återkallelse tills vidare av etl körkort, körkortstill­stånd eller
Iraktorkort eller om väg­ran tills vidare atl godkänna ett ut­ländskt körkort,
när det är uppen­bart all ett sådant beslul bör med­delas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section475&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section476&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;186&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande
av mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om del inte är påkallat av särskild anledning alt målet
prövas av fullsul­ten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid
beslul som inte innefattar prövning av målet i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som sägs i andra styckel gäller även vid avgörande av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål om
utdömande av vite,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål enligt
bevissäkringslagen (1975: 1027) för skatte- och avgifts­processen, enligt lagen
(1978: 880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, om handlings
undantagande från taxeringsrevision, skalte­revision eller annan granskning och
om befrielse från skyldighet all lämna kontrolluppgift enligt taxeringslagen
(1956: 623),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål om
omedelbart omhändertagande enligt 6S lagen (1979:000) med särskilda
bestämmelser om vård av unga,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål enligt
uppbörds- och folkbokföringsforfattningarna med undantag av mål om
arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål om
uppdelning av taxeringsvärde enligt 8§ 3 mom. sista stycket kommunalskattelagen
(1928: 370),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål som avser
ändring av laxerad inkomsl med högsl 500 kronor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål enligt
skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet över­ensstämmer med parternas
samstämmiga mening,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål om
rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en annan myndighet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8. mål enligt körkortslagen&lt;br&gt;
(1977:477), om beslutet innebär att&lt;br&gt;
varning eller erinran meddelas eller&lt;br&gt;
om det är uppenbart att ett körkort,&lt;br&gt;
körkortstillstånd eller traktorkort&lt;br&gt;
skall återkallas eller att ett ut­&lt;br&gt;
ländskt körkort inte skall godkän­&lt;br&gt;
nas,&lt;br&gt;
8. mål i vilket saken är uppenbar.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9.
mål i vilket saken är uppenbar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 Januari 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section477&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:54.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section478&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
LAGRÅDET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:187.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid sammanträde 1980-03-31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: Justitierådel Holmberg, regeringsrådet
Hellner, Justitierådet Persson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt lagrådet den 28 februari 1980 tillhandakommel
utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1980 har
regeringen på hemstäl­lan av statsrådet Adelsohn beslutat inhämta lagrådets
yttrande över förslag fill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.      lag om ändring i brottsbalken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i körkorlslagen (1977:477).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagom ändringi
lagen (1971: 289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Förslagen har inför lagrådel
föredragils av hovrättsassessorn Hans&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bengtsson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av
lagrådet-Förslaget till lag om ändring i brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det nya stadgandet i 33 kap. 9S andra styckel har
föreslagils närmast med lanke på körkortsåterkallelser med anledning av broll.
I motiveringen har getts exempel också på åtskilliga andra beslut som kan
medföra hinder eller intrång i yrkes- eller näringsverksamhet och som alltså
skall kunna beaktas vid bestämmandet av påföljd. Som lagtexten är utformad kan
det emellertid ifrågasättas om inte stadgandet fått ett betydligt vidare
till-lämpningsområde än som kah utläsas av motiveringen. Eftersom den i
inledningen till stadgandet begagnade termen &amp;quot;myndighet&amp;quot; omfattar dom­stol
och i förevarande sammanhang även den domslol som skall bestämma påföljden
(jämför vad som i motiveringen sägs om näringsförbud) går synbarligen även elt
häktningsbeslut in under stadgandet. Också elt beslut om reseförbud - vare sig
det meddelas av undersökningsledaren, åklaga­ren eller rätten — torde kunna
omfattas av stadgandet, liksom etl anhåll-ningsbeslul. Det kan ifrågasättas om
inte stadgandet också kan anses innebära, atl vid bestämmande av ny påföljd
enligt 34 kap. I S 3 brottsbal­ken hänsyn kan tas lill atl den lidigare domen
medfört hinder eller intrång i gärningsmannens yrkes- eller näringsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I och för sig är del ingen nyhet atl domstolar vid
bestämmandet av påföljd för brott också kan beakta andra för gärningsmannen
negativa följder av brottet. Det förekommer exempelvis att domstolarna vid val
av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section479&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section480&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;188&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;påföljd
resonerar så, atl de individualpreventiva skäl som föreligger i ell visst fall
fär väga över och föranleda kriminalvård i frihet, eftersom de allmänpreventiva
synpunkterna i huvudsak tillgodoselts genom alt gär­ningsmannen hållits häktad
i målel under lång tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om de nya bestämmelserna alltså inte innebär något principiellt nylt i nu
beröri hänseende kan det ifrågasättas, om det är lämpligt all utforma
stadgandet så atl det kommer atl innefatta ocksä beslut av det slag som nu har
angells. Eftersom stadgandet uttryckligen gäller endasl beslut som innebär
hinder och svårigheter i yrkes- eller näringsverksamhet kan inte bortses från
risken för motsatsslut. Vad särskilt gäller anhållnings- och häktningsbeslut
kan också uppkomma en viss kollision med avräknings-reglerna i 33 kap. 5-8 §§
brottsbalken. Även gränsdragningen mot lagen (1974:515) om ersättning vid
frihetsinskränkning kan möjligen i vissa fall vålla problem. Å andra sidan är
del förenat med svårigheter att finna en avgränsning av stadgandets
tillämpningsområde som inte medför en olämplig låsning av domstolarnas
handlingsfrihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av det anförda har det nya andra siycket i vissa avseenden elt
betydligt störte tillämpningsområde än försia siycket i paragrafen, vilket
avser enbart brott av arbetstagare. Den föreslagna ordningsföljden mellan
styckena kan därför diskuteras. Vidare kan den hänvisning som i andra stycket
sker genom orden &amp;quot;pä det säll som anges i första stycket&amp;quot; inte anses
godtagbar. I första stycket &amp;quot;anges&amp;quot; i det avseende som här åsyftats
endasl att böter eller disciplinstraff som eljesl skolat ådömas får helt
efterges. Bättre är då all skriva &amp;quot;avses&amp;quot; i stället för
&amp;quot;anges&amp;quot; men hela hänvisningen kan också avvaras. För övrigt framgår
det av uttalanden i motiveringen att t.ex. elt beslut i körkorlsfrågan skall
kunna påverka ett bötesstraff endast när brottet förskyller elt särskilt högt
sådant straff; det synes överhuvudtaget inte vara tänkt atl etl bötesstraff
skulle kunna ef­terges helt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åven
i andra hänseenden än det senast berörda förekommer i molive-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:257.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ringen
uttalanden som ger cn delvis annan innebörd ål stadgandet än den som följer av
lagtexten. Som exempel kan nämnas att del i motiveringen anförs, alt det inte
bör komma i fråga all la hänsyn till ett beslut, som ännu inte meddelats, annat
än om del med stor sannolikhet kan förutses all beslutet kommer att meddelas.
Della måste anses innefatta etl krav på en högre grad av sannolikhet än som
ligger i lagtextens uttryck &amp;quot;kan antas komma atl meddela&amp;quot;. Om
intentionerna i motivultalandena skall följas synes man därför böra välja någon
annan formulering i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
erinringar kan således riktas mot del föreslagna stadgandet från både
systematisk och saklig synpunkt. Enligt lagrådets mening kan en
tillfredsslällande lösning av frågan hur man vid bestämmandet av påföljd skall
kunna beakta andra för gärningsmannen menliga följder av brottet knappast nås
på annal sätt än inom ramen för en allmän översyn av påföljds- och straffmälningssyslemet.
En mera genomgripande reform vad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section481&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section482&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;189&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gäller principerna för påföljdsval och slraffmätning kan
bli resultatet av det utredningsarbete som bedrivs av de i remissprolokollet
nämnda fängelse­straff och frivårdskommittéerna. Atl nu genomföra den
föreslagna änd­ringen i brottsbalken skulle kunna innebära etl föregripande av
della utredningsarbete. Del bör också nämnas all även gällande bestämmelser i
33 kap. 9 § brottsbalken nu är föremål för en översyn. Även om remissför­slaget
synes vara avsett som ett provisorium i väntan på en mera omfat­tande reform
möler del betänkligheter all i brottsbalken införa etl stad­gande som inte är
tillräckligt belyst i fråga om regleringens innebörd, räckvidd och
konsekvenser. Eftersom domstolarna inom givna ramar re­dan har slor frihei vid
valet av påföljd och utmätandet av straff, synes också behovet av en
lagreglering av föreslagen art kräva mera ingående överväganden än som ligger
till grund för förslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om man däremot tar fasta på alt del främsta syftet med
remissförslaget är att för vissa situationer rikta uppmärksamheten på att
körkortsåterkal­lelser bör beaktas vid bestämmandel av påföljd för trafikbrott,
bör det kunna övervägas atl regleringen får begränsas Just lill dessa fall och
all den får sin plals i trafikbrottslagen. En sådan lösning — även här som ett
provisorium - skulle enligt lagrådels mening vara lättare atl acceptera än den
väsentligt mera vittsyftande som remissförslaget innebär. Till trafik­brottslagen
skulle då som 6S kunna fogas elt nyll stadgande med förslags­vis följande
avfattning: &amp;quot;Vid bestämmande av påföljd för ell brott enligt denna lag får
hänsyn las lill etl beslut om återkallelse av behörighet att föra motordrivet
fordon som har meddelals eller som del finns grundad anled­ning anta kommer alt
meddelas till följd av brottet och som innebär atl hinder eller synnerlig
svårighet uppslår för gärningsmannen i hans yrkes-eller
näringsverksamhet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med denna lydelse kommer stadgandet visserligen alt
omfatta även de bestämmelser i lagen som endasl avser bölesbroll (jämför vad
som i remissprolokollet anförts om alt bötesstraff i princip inte bör få
påverkas av beslul om körkortsåterkallelser m. m.). Det finns dock knappasl
till­räcklig anledning all komplicera laglexten ytterligare genom en uttrycklig
begränsning till vissa lagrum. Uttrycket återkallelse av behörighet all föra molordrivel
fordon får här omfatta, förutom återkallelse av körkort och traktorkort, också
vägran all godkänna utländskt körkort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om ändring i körkortslagen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18, 19 och 24 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa av de omständigheter som grundar återkallelse av
körkort enligt 16 S körkortslagen är broll. För att förvaltningsdomstol såsom
återkallande myndighet inte skall gå in i en prövning av skuldfrågan i samband
med sin handläggning av mål om återkallelse har såväl i gällande lag som i del
remitterade förslagel upptagits en regel alt beslut om slutlig återkallelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section483&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section484&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte
får meddelas förrän frågan om straff blivit avgjord genom dom som vunnil laga
kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tanken
att en lagakraftägande dom i ansvarsfrågan skall vara bindande vid återkallelseprövningen
i frågan om brott föreligger är sä fundamental i sammanhanget att den bör komma
till direkt ullryck i lagtexten i stället för atl som nu framgå indirekt genom
det sätt varpå lidsförhållandet mellan brottmålsdom och återkallelsebeslut
reglerats. Vad nu sagls med avseende på brollmålsdom gäller i lika mån
åklagares beslul om åtalsunderiåtelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol förslagel
i remissen all innehållet i nuvarande punkt 1 i 18 8 utgår har lagrådet ingen
erinran. Som ny punkt I föreslås i remissen en regel med syfle att komma till
rätta med ölägenheterna av att körkort kan vara interimistiskt återkallat i
avvaktan pä lagakraftvunnen dom i ansvarsfrågan så länge att den spärrtid, som
bestäms vid den slutliga återkallelsen, blir kortare än den tid som körkortshavaren
redan interimistiskt varit frånlagen rätten att föra motorfordon. Den
föreslagna regeln utgår från den berörda tidsmässiga regleringen av aterkallelsebeslutet
i förhållande till brotlmåls­domen. Om, såsom lagrådel förordar, den nödvändiga
samordningen mel­lan avgörandena sker genom att brotlmålsdomen görs materiellt
bindande för återkallelseprövningen, måsle en annan lösning sökas på problemet
med fördröjningen av den slutliga återkallelsen av körkort, när brottmåls­domen
dröjer längre än spärrtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
de fall då körkortshavaren varit fråntagen sitl körkort enligt interimis­tiskt
beslut lika länge som eller längre än den spärrtid som bestäms vid den slutliga
återkallelsen ler del sig föga ändamålsenligt atl på nyll förordna om återkallelse
och att i samband därmed bestämma en spärrlid. Någon spärr-effekt har
spärrtiden då förvisso inte; eftersom den i sin helhet ligger i det förflutna
blir del i själva verket endast fråga om att retroaktivt sätta en beteckning på
den tid körkortshavaren visserligen varit körkortshavare (och därmed hindrad
att få etl nylt körkort) men fråntagen rätten att göra bmk av sitt körkort.
Också aterkallelsebeslutet framstår i denna situation som skäligen meningslöst
eftersom - beroende på vad verkslällighetsföre­skrifterna innehåller - del
gamla körkortet omedelbart skall återställas till körkortshavaren eller nytt
körkort kan förvärvas av honom ulan ytterliga­re karens. I stället för den
nuvarande ordningen vill lagrådel föreslå all för de fall, då behov av
interimistisk återkallelse kan föreligga, nämligen fallen enligt 16 § I —7, återkallelse
på samma säll som nu skall ske tills vidare men alt giltighetstiden för sådana
interimistiska återkallelsebeslut, som grundar sig på misstanke om brottslig
gärning, begränsas enligt vad som gäller för spärrtid enligt 21 §. Med en sådan
ordning vinnes att, om lagakraftägande avgörande i brottmålet inte föreligger
vid utgången av den lid som motsva­rar spärrliden vid det misstänkta brottet, körkortshavaren
återfår möjlig­heten att föra motorfordon lika tidigt som om spärrlid hade
gällt. Blir däremol ansvarsfrågan avgjord slutligt under det interimistiska ålerkallel-sebeslutels
giltighetstid, kan frågan om slutlig återkallelse las upp till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section485&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section486&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;191&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avgörande
och en spärrtid som är längre än den interimistiska återkallelse­tiden
bestämmas, om det behövs. Från spärrtiden bör liksom nu avräknas den tid som körkortshavaren
varit frånlagen rätlen atl föra motorfordon. Denna avräkning torde inte kräva
reglering i lag. I verkställig­hetsföreskrifter bör sålunda kunna föreskrivas
alt lid, vamnder körkortet varit interimistiskt återkallat eller varit
omhändertaget, räknas som spärt­lid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
de fall då ansvarsfrågan avgörs slutligl först efter ulgången av det
interimistiska återkallelsebeslulels giltighetstid - och körkortshavaren alltså
redan återfått möjlighel att föra motorfordon - kan det tänkas atl en längre
spärrtid befinnes vara påkallad än den tilländalupna interimistiska återkallelsetiden.
Slullig återkallelse bör då kunna beslutas jämte en spärr­tid som sträcker sig
framåt i tiden, men del säger sig självt atl det måste vara endast i
undantagsfall som en sådan åtgärd skall kunna vara påkallad av trafiksäkerhelsskäl.
Vanligare torde vara atl del lagakraftvunna brott-målsavgörandel endasl
bekräftar riktigheten av den bedömning som föran­ledde det interimistiska aterkallelsebeslutet
med dess tidsbestämning. I detta läge bör del finnas möjlighel all förordna atl
ytlerligare ingripande ej skall ske, dvs. beslul om slutlig återkallelse och om
spärrtid bör kunna underlåtas. Blir avgörandet i brottmålet frikännande kan självfallel
någon retroaktiv rehabilitering av körkortshavaren inte ske. Viktigt är
emellertid då att inga registreringar av den interimistiska återkallelsen
kvarstår lill men för körkortshavarens rätt i framtiden att ha körkort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
det under giltighetstiden för ett interimistiskt återkallelsebeslut blir känt
att körkortshavaren har eller sannolikt har någon ytteriigare belast­ning som
kan fömlses påverka spärrtiden bör del interimistiska återkallel-sebeslutets
giltighetstid förlängas. Något särskill stadgande härom lorde inte erfordras då
del ligger i den interimistiska karaktären av beslulel atl det under sin
giltighetstid kan ändras genom att annat förordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan anmärkas all inget hindrar atl man i verkställighelsföreskrifter för in
krav på förarprov för de fall då en tilländalupen interimistisk återkal­lelsetid
enligt den förordade ordningen är så lång atl körkortshavarens körförmåga kan
antas ha blivit nedsatt. Har i sådant fall körkort återläm­nats efter förarprov
kan det knappast komma i fråga alt etl nytt återkallel­sebeslut meddelas;
situationen är typisk för ett förordnande att ytterligare ingripande inte skall
ske i anledning av det lagakraftvunna avgörandet i brottmålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behov
av interimistisk återkallelse kan som förul sagls föreligga i fall som avses i
16 S 7., dvs. när körkortshavarens körförmåga antas vara nedsatt av medicinska
orsaker. 1 sådana fall bör någon viss giltighetstid för det interimistiska aterkallelsebeslutet
inte beslämmas; någon spärrtid be­slutas då inte vid den slutliga återkallelsen.
Något förordnande atl ytterli­gare körkortsingripande inte skall ske kan heller
inte aktualiseras. Det synes emellertid inte nödvändigt att komplicera
utformningen av den lag-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section487&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section488&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;192&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;text som skall ge grund för underiåtelse av ytterligare körkorlsingripande
med ell undantag för denna situation. Däremot kan det vara ändamålsen­ligt alt
utforma sladgandel på sådanl sätt att ytteriigare körkortsingripande kan
underlåtas inte bara i återkallelsefall utan också om någon genom körkortets
omhändertagande enligt 23 S varit frånlagen rätten all föra motorfordon under
minst så lång lid som motsvarar lillämplig spärrtid men interimistiskt återkallelsebeslut
av en eller annan anledning uteblivit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del nya stadgandet om underiåtelse av ytterligare
körkortsingripande synes lämpligen kunna tas in som elt första stycke i 24§,
vars nuvarande lydelse därvid får bilda paragrafens andra slycke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I enlighet med det anförda vill lagrådet förorda följande
lydelse av 18, 19 och 24§§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18       §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till grund för återkallelse av körkort till följd av
brottslig gärning skall belräffande frågan huruvida brott föreligger läggas lagakraftvunnen
dom eller åklagares beslut enligt 20 kap. 7 § rättegångsbalken eller
motsvarande bestämmelse i annan författning att ej tala å gärningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19       S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ell körkort skall återkallas lills vidare i avvaktan på
slutligt avgörande av ålerkallelsefrågan om det på sannolika skäl kan antas alt
körkortet kommer att slutligl återkallas på någon av de grunder som avses i 16 S
1-7. Gmndas beslulel på misstanke om brottslig gärning, skall beslutels giltig­hetstid
begränsas enligt vad som gäller för spärrtid enligt 21 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om behörigheten all föra molordrivel fordon varit
fråntagen en kör­kortshavare med stöd av 19 eller 23 S under minsl så lång lid
som skulle ha bestämts som spärrtid, får i mål om återkallelse av körkortet
förordnas alt ytterligare ingripande inte skall ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreligger synnerliga-- (= nuv. 24 §)----- i stället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Godlages vad lagrådel nu föreslagit bör ingressen lill lagförslagel
Jäm­kas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det i tredje slyckel i denna paragraf föreslagna
institutet erinran motsva­rar den s.k. självständiga varningen, varom regler nu
finns i 22S första stycket. Erinran innebär, liksom den självständiga
varningen, endast ett påpekande liU körkortshavaren om vad trafiksäkerheten
kräver. En erin­ran skall inte antecknas i körkortsregislrel och saknar
överhuvudtagel självständig rättsverkan. Enligt förslaget skall erinran kunna
meddelas av det allmänna ombudet men också av rätten, om den i ett körkortsmål
finner att återkallelse eller varning inte kan komma i fråga. Har rätlen
meddelat en erinran kan körkortshavaren inte överklaga detla. Däremol föreslås atl
del allmänna ombudei skall kunna fullfölja lalan i ett sådanl fall. Till del
sist sagda kan anmärkas att vad ombudet då i själva verket överklagar är
rättens beslut att inte bifalla hans framställning om återkallel­se eller varning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section489&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section490&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;193&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det måsle anses vara en för domstolar främmande uppgift
att göra till intet förpliktande påpekanden av den arl som det föreslagna
institutet erinran skulle innebära. Det kan ocksä med fog göras gällande att en
körkortshavare, som varit föremål för utredning om återkallelse av hans körkort
och stått som part i etl mål om återkallelse, redan härigenom fått en
tillräckligt verksam påminnelse om en körkortshavares ansvar. Lagrå­det är
därför närmast böjt för all avstyrka förslaget i denna del. Däremot kan del
finnas skäl för alt det allmänna ombudet, om utredningen rörande etl ifrågasatt
körkortsingripande leder lill att förutsättningar för återkallel­se eller
varning bedöms inte föreligga, får en möjlighel att, i stället för alt bara
låta saken bero, rikta en erinran till körkorlshavaren om de krav som ställs pä
honom i denna egenskap. Närmare regler härom kan emellertid meddelas av
regeringen med stöd av 32 S i remissförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn
lill det anförda vill lagrådet förorda att beslämmelsernaom erinran utmönstras
ur lagförslaget. Detla skulle innebära atl tredje slyckel i 22 § samt vad som
sägs om erinran i 44-46 SS utgår. Någon ändring av nuvarande rubrik före 22 §
blir ej aktuell. Åven i den föreslagna lydelsen av 18 S tredje styckel 8 lagen
om allmänna förvaltningsdomstolar krävs en följdändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avgörandet av om de lämplighetskrav som
körkortslagstiftningen upp­ställer är uppfyllda skall ske efter en nyanserad
och individualiserad be­dömning. När del gäller prövningen av förare har vid de
nuvarande be­stämmelsernas tillkomst kraftigt betonats att
nykterhetsförhållandena måste särskilt uppmärksammas och att avkall på
skötsamhet i nykterhets­hänseende som elt krav på innehav av körkort inte får göras.
I körkorlsla­gen kommer dessa överväganden lill uttryck i 7 S andra slyckel och
16 S 5. För atl de myndigheter som har all handlägga körkorisfrågor skall kunna
göra den prövning som sålunda förutsatts, är det nödvändigl alt de har tillgång
till etl så fullständigt utredningsmaterial som förhållandena medger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
remissprotokollet behandlas frågan hur utredning i körkortsärenden skall
införskaffas. Bl. a. redovisas förslag som har framlagts i proposition 1979/80:
1 Om socialtjänsten, innebärande all polismyndighet inte skall inhämta yttrande
från socialnämnd i körkortsärenden och all socialnämnd inte skall ha någon
rapporteringsskyldighet belräffande körkortshavare. Enligt förslag i
propositionen skall i 39 S körkortslagen införas en bestäm­melse om
länsstyrelses eller domstols rätt alt höra socialnämnd. Bestäm­melsen, som
upplages också i det nu remitterade förslagel (39S tredje stycket, 42 S andra
meningen; se även 47 S andra stycket), utsäger att om länsstyrelsen (eller
rätten) finner anledning anla att någon inte bör ha körkort eller traktorkorl
på grund av sina nykterhelsförhållanden, länssty­relsen (rätten) får höra
socialnämnden, om nämndens yttrande har betydel-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;13    Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr
178&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section491&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section492&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;194&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;se för ärendets avgörande. I motiveringen till sladgandel framhålles,
att socialnämnden får höras endasl om det finns en särskild anledning lill det;
först om en begången förseelse eller någon annan anmärkning ger anled­ning till
det fär myndigheterna inom socialtjänsten höras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till vad sålunda uttalas får lagrådel anföra följande. För
att körkortslag­stiftningens syfte att medverka till ell stärkande av
trafiksäkerheten skall tillgodoses bör, såsom redan antytts, möjligheterna atl
införskaffa erfor­deriig ulredning i körkorlsärenden vara så vida som möjligt.
Från denna utgångspunkt förefaller lämpligheten av det nu framlagda förslaget
kunna ifrågasättas. Del kan knappast förutsättas att socialtjänstens myndigheter
inte skulle kunna lämna upplysningar av betydelse i andra fall än de i vilka
enligt förslaget hörande skall fä ske. Den lillämpning som stadgandet enligt
motivuttalandena avses fä innebär därför en begränsning av
utrednings-möjligheterna. Vägledande för utredningsarbetet bör emellertid vara
den princip som kommer till ullryck i 8S förvaltningsprocesslagen: ärendet
skall bli så utrett som dess beskaffenhet kräver. Det innebär att körkorts­myndighelerna
bör kunna inhämta yttrande från socialnämnden utan an­nan begränsning än den
som följer av den allmänna grundsatsen atl onödig utredning ej skall
införskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad nu sagls innebär inte alt yttrande obligatoriskt skall
inhämtas från socialnämnd i varje körkorlsärende. Fråga om återkallelse av
körkort torde inte uppkomma om inie någon omständighet inträffat som kommit
till körkortsmyndighelens kännedom. Huruvida denna omständighet bör för­anleda
att socialnämnden höres får bli beroende av myndighetens bedöm­ning. Är det
fråga om förhållande som medför att återkallelse obligatoriskt skall ske - I6S
I körkortslagen - kan ytterligare utredning knappast bli aktuell annat än om lillämpning
av 24 § kommer i fråga. 1 åtskilliga andra fall måste förhållandena också vara
sådana alt del är uppenbart alt någon ulredning genom socialnämnden inte är
påkallad. När del gäller frågor om meddelande av körkortslillstånd synes läget
vara ett annat. Prövningen skall då avse. bl.a., om sökanden är känd för
nyktert levnadssätt. För denna bedömning - som närmasl anger atl positivt sådant
uttalande skall kunna göras - synes anledning att fråga socialnämnd inte sällan
kunna föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De synpunkter som nu anlagts motiverar att stadgandet inte
utformas så restriktivt som i förslagel, utan ges förslagsvis det innehållet
alt social­nämnden får höras om länsstyrelsen finner det erforderligt för ulredning
av någons nykterhelsförhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hänsynen lill andra intressen än dem som körkortslagsliftningen
skall tillgodose kan, såsom anföres i propositionen 1979/80: 1, tala för en be­gränsning
av socialnämndens skyldighet att lämna upplysningar. Det gäller främst
intresset av att menlig inverkan på de sociala myndigheternas möjligheter all
hjälpa alkohol- och narkotikamissbrukare undvikes. I detta hänseende synes
emellertid en sådan vidgning av möjligheten att höra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section493&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section494&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;socialnämnden i körkorlsärenden, som här ansetts vara
motiverad i trafik­säkerhetens intresse, knappast kunna ha någon belydelse. Det
kan för övrigi anmärkas att den som - frivilligt - söker körkorlslillstånd
rimligen inte kan ha anledning motsätta sig att de prövande myndigheterna under­söker
om hans förhållanden är sädana att lagens krav för bifall är upp­fyllda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om vad här
anförts inte skulle föranleda någon ändring av det föreslagna stadgandets
innehåll, bör avfattningen av stadgandet i varje fall Jämkas så, atl sista
satsen — &amp;quot;om nämndens yttrande har betydelse för ärendets avgörande&amp;quot;
- utgår. All socialnämnden inte skall höras i fall då etl yttrande är utan
betydelse - oberoende av dess innehåll - är självklart och behöver inte
utsägas. Om avsikten är alt yttrande skall inhämtas endast då socialnämnden har
upplysningar all lämna, synes hela stadgan­det vara utan mening eftersom
länsstyrelsen knappast kan i förväg ha kännedom om vad socialnämndens yttrande
kommer atl innehålla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40        §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meningen med denna paragraf är all uttömmande ange vilka
kategorier av mål som del ankommer på länsrätt såsom första instans all
handlägga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När ett
allmänt ombud ansöker hos länsrätten om ett körkortsingripande skall han, som
förfarandet är tänkt, inte precisera sitl yrkande närmare än att avse just ell
sådant ingripande; detta kan innebära antingen en återkal­lelse eller en
varning. Rätten är alltså vid valet mellan återkallelse och varning inte bunden
av annat än reglerna i 16 och 22 SS i förslagel. När i lagtexten talas om mål
om återkallelse av körkort omfattar detta därför också varning. Åven en
omprövning enligt 25 S körkorlslagen av ett beslut om återkallelse måste anses
gå in under uttrycket &amp;quot;mål om återkallelse&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;EnUgt 25 §
kan vidare en fastställd spärrlid sättas ned. Om spärrtiden fastställts i
samband med att elt körkort eller körkortslillstånd återkallats (se 21 S i det
remitterade förslaget), skall frågan om nedsättning handläg­gas av länsrätten.
Genom en ansökan som enbart avser nedsättning upp­kommereit självständigt mål. Etl
sådant mål kan inte anses röra återkallel­se. Della nödvändiggör en
komplettering av uppräkningen i 40 S, så att också denna målgrupp kommer med,
förslagsvis genom att orden &amp;quot;mål om nedsättning av spärrtid efter återkallelse&amp;quot;
läggs lill närmasl efter &amp;quot;traktor-kort&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare lorde tillägg böra göras om mål om återkallelse
enligt 20 S första siycket 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;41        §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt denna paragraf i det remitterade förslaget skall
olika sätt -ansökan och anmälan - gälla för anhängiggörande av talan om återkallelse
av körkort och traktorkorl beroende på om körkortet eller traktorkortet är
omhändertaget enligt 23 S eller ej. Reglerna för vad som skall ske med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section495&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section496&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;196&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;körkortet eller traktorkortet efler anhängiggörandet av ålerkallelsefrågan
är emellertid desamma vare sig omhändertagande förekommit eller ej. Något skäl
för differentierade anhängiggörandeformer finns därför inte. Med hänsyn lill
all införandet av allmänt ombud i körkortsmål etablerar en tvåpartssituation
synes det ligga närmast till hands atl som form för anhängiggörandet välja
ansökan. Lagrådet föreslår att 41 S utformas i enlighel härmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 19 S är såväl i det remitterade förslagel
som i lagrådets förslag så utformade alt det interimistiska ingripandet är
obligatoriskt, när de i paragrafen angivna förutsättningarna är för handen.
Någon möjlighet att underiåta prövning om interimistisk återkallelse skall ske
finns inte. Mot 19 S strider följaktligen den under 41 S föreslagna
föreskriften alt länsrätten får pröva om ell omhändertaget körkort eller Iraktorkort
skall återkallas tills vidare eller återställas. Det saknas också av samma skäl
utrymme för en föreskrift som den i samma paragraf föreslagna all pröv­ning
alllid skall ske om part begär det. Däremol kan det vara motiverat att här ge
en föreskrift att prövning av frågan om interimistisk återkallelse skall ske
ulan dröjsmål, när körkort eller traktorkort är omhändertaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med det anförda föreslår lagrådet atl 41 S
andra styckel ges del innehållet all om ett körkort eller ett Iraktorkort är
omhändertaget enligt 23 S länsrätten skall utan dröjsmål pröva om körkortet
eller traktorkortet skall återkallas tills vidare eller återställas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44       §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av vad lagrådel anfört vid 40 S framgår att rätten i ett
mål om återkallel­se av körkort har att, om lalan inte lämnas utan bifall,
antingen förordna om återkallelse eller, under de förutsättningar som anges i
22 S, meddela varning. Någon ytterligare regel som ger rätten befogenhet all
meddela varning — såsom föreslagils i försia meningen i förevarande paragraf
-behövs alltså inte. Inte heller när del gäller erinran krävs någon sådan regel
utöver vad som följer av andra bestämmelser i förslaget. Godtas vad lagrådel
föreslagit vid 22 S skall under alla omständigheter vad som i 44 S sägs om
erinran ulgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådel föreslår all paragrafen får följande avfattning:
&amp;quot;Om rätlen i ett mål om återkallelse av körkort, körkortslillstånd eller traktorkorl
beslular all återkallelse inte skall ske, får rällen meddela särskilda villkor
för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;körkortet eller traktorkortet eller besluta       (remitterade
förslagel) -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;--- körkortstiUstånd får rätlen förlänga giltighetstiden
för tillståndet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;45       §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varken i gällande körkortslag eller i det remitterade
förslaget till änd­ringar däri finns några bestämmelser om i vilken
utsträckning beslut enligt lagen skall lända till efterrättelse även om de inte
vunnit laga kraft. All­männa förvallningsrättsliga principer torde vid sådanl
förhållande vara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section497&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section498&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;197&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tillämpliga. Sålunda torde det följa av en sådan allmän
princip att eU beslul, varigenom körkortstillstånd meddelals, länder till
omedelbar efter­rättelse. Det ligger också i sakens natur att beslul om
omhändertagande av körkort är omedelbart verkställbart, liksom interimistiska beslul.
Däremot kan det i vissa fall av återkallelse av körkort eller Iraktorkort te
sig tveksamt om aterkallelsebeslutet ulan särskild föreskrift därom länder till
omedelbar efterrättelse, exempelvis när ingripandel grundas pä körkorts­havarens
personliga förhållanden i allmänhet enligt vad som sägs i 16 S 6. Särskilt om ålerkallelseförfarandet,
såsom nu föreslås, anordnas kontra­dikloriskt inför förvaltningsdomstol blir
del näraliggande att i fråga om verkställbarheten av domstolens avgöranden dra
paralleller med vad som gäller i fråga om allmän domstols avgöranden. En
uttrycklig regel som medför att återkallelsebeslut skall lända lill omedelbar
efterrättelse synes därför ändamålsenlig. Om regeln begränsas till att avse endasl
återkallelse­beslut finns emellertid risk för del motsatsslutet alt andra
beslut enligt lagen måsle avvakta laga krafl för alt kunna tillämpas. En sådan
ordning är inte åsyftad. Endasl i undantagsfall torde det vara motiverat alt
avvakta laga kraft för atl beslut över huvud taget enligt lagen skall lända
till efterrättelse. Huvudregeln bör därför vara att besluten länder till omedel­bar
efterrättelse men den beslutande myndigheien bör ha möjlighel att förordna
annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I enlighet med det anförda föreslår lagrådel atl som ell
andra stycke i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;45        S förs in etl stadgande alt beslul enligt lagen
länder till efterrättelse&lt;br&gt;
omedelbart om inte annat förordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jämför också vad lagrådet anfört vid 22 S beträffande
erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;46        §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Godtas vad lagrådet föreslagit vid 22 § skall försia
meningen i andra stycket i 46 § utgå. Som en följd härav bör ordel
&amp;quot;heller&amp;quot; i andra meningen strykas. Dessutom vill lagrådet föreslå den
Jämkningen av första stycket atl orden &amp;quot;beslut i själva målet&amp;quot; byts ul
mot &amp;quot;det beslul varigenom målet avgörs&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47        och 48 S§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt förslaget skall elt tvåpartssystem införas i körkortsmälen.
Det allmännas lalan skall föras av allmänt ombud. Lagrådel tillstyrker
förslaget i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BeträfTande utformningen av bestämmelserna om allmänt
ombud vill lagrådet förorda, atl i lagen först utsäges atl del allmännas talan
förs av allmänt ombud och atl därefter anges de befogenheter allmänt ombud
skall ha. Föreskrift om att en eller flera personer kan utöva funktionen som
allmänt ombud och om hur dessa personer utses bör placeras efter de allmänna
bestämmelserna om allmänt ombud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I tredje stycket av 47 S i förslaget upptages en
bestämmelse om alt &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;14   
Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 178&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section499&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section500&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;198&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;regeringen eller myndighet som regeringen besiämmer
meddelar närmare föreskrifter om allmänt ombuds verksamhet. En särskild
bestämmelse härom synes emellertid inte vara erforderiig. då redan av 32 S
framgår atl sådana föreskrifter kan meddelas. Beslämmelsen bör därför utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänt ombuds uppgift är att föra det allmännas talan.
Däri ingår att, då så är tillåtet, vid behov föra talan mot elt beslut hos högre
rätl. Någon särskild beslämmelse härom är inte erforderlig. Försia meningen i
48 S bör därför ulgå. Vad som stadgas i andra meningen i 48 S kan därvid lämpligen
flyttas till 47 S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad nu anförts kan 47 och 48 SS ges
följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det aUmännas talan i sådana mål som avses i 40 S förs av
allmänt ombud. Det allmänna ombudet har samma utredningsbefogenheter som rätten
har enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det allmänna ombudet får föra talan även till den enskilda
partens förmån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48 S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller den myndighei regeringen besiämmer
förordnar för varje län en eller flera personer att vara allmänt ombud och
ersättare för dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;49       §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till de regler med generell tillämplighet inom
förvaltnings­processen som finns i förvaltningsprocesslagen behöver i denna
paragraf endast ges regler i de hänseenden, vari avvikelse skall ske från
nämnda lags stadganden. Sådan avvikelse föreslås i remissen i fråga om utgångs­punkten
för besvärstiden för allmänt ombud. Därjämte skall möjlighel atl anföra anslulningsbesvär
stå till buds. Lagrådet har ingen erinran mot den ordning som föreslås i dessa
delar. I syfle all åstadkomma en längre gående samordning med förvaltningsprocesslagen
än den som gjorts i del remitterade förslaget föreslår emellertid lagrådel
vissa Jämkningar i para­grafens lydelse. Följande lydelse föreslås:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Besvär av det allmänna ombudet skall anföras inom
tre veckor från den dag då del överklagade beslutet meddelades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har en part anfört besvär över ett beslul, fär också
motparten föra talan mol beslulel, trots alt besvärstiden har gått ul. Besvären
skall dock an­föras inom en vecka frän utgängen av besvärsliden för den första
besvärs­talan. Återkallas eller förfaller denna, är även den senare
besvärstalan förfallen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om ändnng i lagen om allmänna
förvaltningsdomstolar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Belräffande avfattningen av punkterna 2 i 14 S och 18 S försia
stycket bör uppmärksammas att genom proposition 1979/80:96 framlagts förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section501&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section502&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;199&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till
ny utlänningslag som äravsedd atl träda i kraft den I juli 1980. Punkten 2 i 14
S och punklen 3 i 18 § tredje stycket kan även få Jämkas, cm de förslag till
socialtjänstlag och lag med särskilda bestämmelser om värd av unga som
framlagts i proposition 1979/80: I inte blir antagna och träder i lillämpning
när den nu föreslagna lagen avses skola träda i krafl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Godtas vad lagrådet
föreslagit vid 22 S i lagen om ändring i körkortsla­gen bör orden &amp;quot;eller
erinran&amp;quot; i 18 S tredje stycket 8 utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section503&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section504&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section505&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section506&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;201&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section507&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET  PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:189.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammaniräde 1980-04-24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullslen, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Söder, Krönmark,
Burenstam Linder, Johansson, Wirlén, Holm, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Adelsohn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition om fortsatt körkortsreform&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Anmälan av lagrådsyttrande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag lill
lag om änd­ring i körkortslagen (1977:477), m.m. Föredraganden redogör för
lagrådets yttrande och anför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om ändring i brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;X &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;lagrådsremissen har föreslagils att i 33 kap. 9 S brottsbalken (BrB)
skall införas ett nytt andra stycke av det innehållet att om en myndighet har
meddelat eller kan antas komma att meddela ell beslut, som innebär att hinder
eller synnerlig svårighet uppslår för gärningsmannen i hans yrkes-eller
näringsverksamhet, hänsyn får las till delta vid bestämmande av påföljd. I remissen
framhöll Jag atl den föreslagna bestämmelsen avsågs få sin största praktiska
betydelse vid bestämmande av påföljd för allvariigare trafikbrott, efiersom
domstolen i sådana fall får möjlighel att beakia all den dömdes körkort på gmnd
av brottet har återkallats eller kommer att återkallas. Som bestämmelsen har
utformats enligt det remitterade försla­get har den emellertid inte begränsats lill
atl avse enbart trafikbrott. Enligt förslaget skulle vidare även andra beslut
än körkortsåterkallelse få beak­tas, exempelvis återkallelse av
yrkeslegitimation, auktorisation eller till­stånd till viss näringsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt lagrådet bör det kunna övervägas att begränsa den
aktuella regle­ringen till att gälla återkallelse av körkort på grund av trafikbrott.
En sådan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut om lagrådsremiss fattal vid regeringssammanträde
den 14 februari 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section508&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section509&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;202&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lösning skulle enligt lagrådet vara lättare att acceptera
än den mera vittsyf­tande som remissen innebär med hänsyn till att principerna
för påföljdsval och slraffmätning f. n. är föremål för ulredning. Lagrådet har
med hänvis­ning härtill förordat att regleringen tas in i lagen (1951:649) om
straff för vissa IrafikbroU som en ny 6S. Paragrafen börenligt lagrådel
innehålla att vid bestämmande av påföljd för brott enligt nämnda lag hänsyn får
tas till etl beslut om återkallelse av behörighet att föra motordrivet fordon
som har meddelats eller som del finns grundad anledning anla kommer alt
meddelas till följd av brottet och som innebär alt hinder eller synnerlig
svårighet uppstår för gärningsmannen i hans yrkes- eller näringsverksam­het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan jag efler del alt lagrådets yttrande avgelts på nylt
samrått med chefen för justitiedepartementet får jag anföra följande. Mol en
särbehand­ling av frågor om återkallelse av körkort (och traktorkorl) på del
sätt som lagrådet har föreslagit kan naturiigtvis åberopas vissa systematiska
och sakliga skäl. Klart är emellertid att körkortsåterkallelser på grund av
trafikbrott - i synnerhet trafiknykterhetsbrott - ulgör den från praktisk synpunkl
ojämförligt viktigaste och mest frekventa av de beslutstyper som det
remitterade förslagel tog sikte på. Även lagrådets förslag tillgodoser det
syfte som i förevarande sammanhang framstår som del väsentliga, nämligen att
vid allvarligare trafikbrott ge underlag för en ordning, enligt vilken den
allmänna domstolen i vissa fall skall kunna beakta brottets konsekvenser i
körkortshänseende för den dömde. Mol den angivna bak­grunden - och med beaktande
av fängelsestraffkommitténs pågående ul­redning angående principerna för
påföljdsval och slraffmätning — har chefen för jusliliedepartemenlel och Jag
själv ansett oss kunna i princip godta lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag strax återkommer till anserjag mig kunna
tillstyrka del förslag som lagrådet har lagt fram vid 18, 19 och 24 SS körkorlslagen
och som innebär att slutlig återkallelse av körkort lill följd av en brollslig
gärning inte i någon situation — bortsett från fall av åtalsunderlåtelse -
skall kunna ske förrän domen i brottmålet har vunnil laga krafl. Lagrådets
förslag till lydelse av en ny 6 § i trafikbrottslagen innebär all domstolen
under an­givna förutsättningar får la hänsyn lill etl beslul som körkortsåterkallelse
lill följd av brottet som har meddelals eller som det finns grundad anled­ning anla
kommer att meddelas. Då emellertid endast interimistisk återkal­lelse kommeratt
kunna meddelas före domen i brottmålet, synes lydelsen böra Jämkas till
undanvikande av missförstånd. Jag förordar atl paragrafen får det innehållet
att om del finns gmndad anledning anta att till följd av brott enligt
trafikbrottslagen beslul kommer att meddelas om återkallelse av behörighet atl
föra motordrivet fordon och att beslutet kommer alt innebära att hinder eller synneriig
svårighet uppslår för gärningsmannen i hans yrkes- eller näringsutövning,
hänsyn härtill får las vid bestämmande av påföljd för brottet. Vidare bör anges
att hänsyn på motsvarande sätl får&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section510&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section511&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;203&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;las till ett beslut varigenom behörigheten har återkallats
tills vidare. Atl domstolen även har anledning alt fästa uppmärksamhet vid det
förhållan­del alt körkortet eller traktorkortet kan ha varit omhändertagit,
torde framgå utan särskild föreskrift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 lagrädsremissen
har Jag ingående redogjort för den avsedda tillämp­ningen av den nya regeln vid
trafikbrott. Dessa uttalanden - som har lämnats utan erinran av lagrådel -
avses givelvis bli vägledande även för tillämpningen av den nu föreslagna
regeln i trafikbrottslagen. I allmänhet torde sålunda anledning saknas alt
tillämpa regeln när endasl ett bötes­straff är aktuellt för trafikbrottet. Sin
största praktiska belydelse torde regeln få i sådana raltfyllerimål där den
tilltalade har etl arbete som ställer krav på atl han skall vara behörig atl
föra motorfordon eller med hänsyn lill kommunikationsförhållandena inte kommer
att kunna behålla sin anställ­ning utan alt kunna färdas lill och från arbetet
med bil. Domstolen kommer i dessa och liknande fall att, om det föranleds av en
samlad bedömning, kunna bestämma påföljden till exempelvis villkorlig dom eller
skyddstill­syn jämte böler. Som Jag framhöll vid min anmälan av lagrådsremissen
bör emellertid understrykas all avsikten inte är alt frångå nuvarande ordning i
vad denna innebär att fängelse är normalpåföljden för rattfylleri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I enlighet med del anförda har inom kommunikations- och
justitiedepar­tementen upprättats etl förslag till lag om ändring i trafikbrottslagen.
Med det ställningslagande som har gjorts nu saknas anledning att i detta sam­manhang
ändra 33 kap. 9S första slyckel BrB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om ändring i körkortslagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt del remitterade förslaget (18S 1) avsågs
förvaltningsdomstolen få större möjligheter än f n. att slutligt återkalla ett
körkort på grund av brottslig gärning innan dom i brottmålet föreligger. Syftet
med förslagel var att undanröja olägenheterna för körkortshavaren av alt domen
i brott­målet kan dröja så länge all den spärrtid, som bestäms vid den slulliga
återkallelsen, blir kortare än den lid som körkorlshavaren redan på grund av
interimistiska ingripanden har varit berövad rätten atl köra bil. Mot förslaget
har lagrådel invänt, atl det innebär all man frångår principen atl
förvaltningsdomstolen inte skall gå in i en prövning av skuldfrågan i sam­band
med sin handläggning av mål om återkallelse av körkort på grund av brott. Lagrådel
föreslår i stället alt för de fall, då behov av interimistisk återkallelse kan
föreligga, nämligen fallen enligt 16 S 1-7, återkallelse på samma sätl som nu
skall ske tills vidare men att det interimistiska beslutet om det grundas på
misstanke om brottslig gärning får en begränsad giltig­hetstid. Lagrådets
förslag tillgodoser samma syften som det remitterade förslagel och har dessulom
den fördelen, alt körkortshavaren på ell tidigt stadium får besked om hur lång
tid körkoriei kan komma atl vara återkal­lat. Jag tillstyrker därför förslaget
och förordar att 18, 19 och 24 SS ändras i enlighet med vad lagrådet har anföri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section512&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section513&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;204&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget innebär att 41 S andra styckel i det remitterade
förslagel måsle ändras så, alt förvaltningsdomstolen alllid måste pröva om ett
beslut om omhändertagande av ett körkort skall bestå. I denna del medför förslagel
således ingen ändring i förhållande till vad som gäller i dag. Jag tillstyrker
också vad lagrådet i övrigi har anfört om 41 S. Det innebär att mål om återkallelse
alltid skall anhängiggöras genom en ansökan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När eU körkort har omhändertagits, blir
handläggningsordningen i hu­vudsak följande enligt de nya förslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del allmänna ombudei skall genom en ansökan om
körkortsingripande anhängiggöra målel i länsrätten, som utan dröjsmål skall
pröva om körkor­tet skall återkallas tills vidare eller återställas.
Ansökningen om körkorts­ingripande skall i della fall inte innehålla något
interimistiskt yrkande. Huruvida ansökningshandlingen bör tillställas körkortshavaren
eller inte får prövas enligt lOS förvaltningsprocesslagen (1971:291). Beslutar
rätten om återkallelse lills vidare, skall samtidigt en giltighetslid för
beslutet beslämmas om grunden för ingripandet är misstanke om broll. Körkortet
skall återställas när beslutels giltighetstid har gått ut. I körkortsförordnin­gen
bör därvid införas en bestämmelse om att ett nytt godkänt förarprov skall
avläggas innan kortet lämnas ul, om den interimistiska återkallelseti­den har
varit längre än exempelvis ett år. Ombudei har givetvis möjlighet atl begära
förlängning av del interimistiska beslutet. År del t. ex. fråga om misstanke om
trafiknykterhetsbrott, bör ombudet införskaffa ulredning om vederbörandes
nykterhetsförhållanden innan tiden för del interimistiska beslulel löper ut.
Visar uiredningen alt vederbörande alltjämt inte bör betros med körkort, bör
ombudet begära förlängning av liden eller, om fall som avses i 16§ 5 eller 7
kan anlas föreligga, återkallelse lills vidare utan någon lidsbegränsning. När
domen i brottmålet eller annan ulredning som kan behövas har tillförts körkortsmålei,
skall del las upp till slutligl avgö­rande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om etl nytt förarprov i enlighel med vad jag nu har sagt
alltid skall krävas när den interimistiska återkallelsen har varit längre än ell
år, bör i konsekvens härmed motsvarande gälla vid återförvärv av körkort efter
slutlig återkallelse. Delta påverkar givetvis vissa av de förslag till ändring­ar
i körkortsförordningen som Jag har redovisat i remissprotokollet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det remitterade förslagel finns bestämmelser om all
rätten skall kunna meddela körkortshavaren en erinran, om återkallelse eller
varning inte kan komma i fråga. Lagrådet är närmasl böjt att avstyrka förslaget
i denna del med hänvisning till atl en erinran kommer att sakna självständig
rättsver­kan och att körkortshavaren genom rättegången har fått en tillräckligt
verksam påminnelse om en körkortshavares ansvar. Däremot anser lagrå­det atl -
som också har föreslagits i remissen — det allmänna ombudet bör kunna meddela körkortshavaren
en erinran i vissa fall där anmärkningarna mol körkortshavaren inte har lett
till en omprövning av körkortsinnehavel i domstol. Jag instämmer med vad
lagrådet har anfört i denna del och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section514&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section515&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;205&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förordar i likhet med lagrådel alt institutet erinran
utgår ur lagförslaget och i stället tas in i körkortsförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 anslutning härtill vill jag göra ett förtydligande till
mina uttalanden i remissprotokollet om gränsdragningen mellan återkallelse och vaming
å ena sidan och erinran eller ingen åtgärd alls å den andra, när det gäller
brott mot gmndläggande irafiksäkerhetsregler (16 § 4). Innebörden av mina utta­landen
där är, all elt sådant brott inte utan vidare skall föranleda en återkallelse,
om omständigheterna tyder på all någon trafikfara inte har förelegal. Föraren
kan t. ex. ha förvissat sig om all någon annan trafik inte förekom eller all
överträdelsen av annal skäl inte kunde medföra någon trafikfara. Åven
tillfälliga förbiseenden bör kunna föranleda alt överträdel­sen bedöms som
ringa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande 39 S i det remitterade förslagel, som anger fömtsättningarna
för all höra socialnämnden i frågor om körkort, anser lagrådet alt stadgan-del
har utformats alltför restriktivt och all det i vart fall bör jämkas något. Jag
anser mig inte kunna tillstyrka lagrådets förslag i denna del. Bestäm­melsen
har i sak utformats i enlighet med förslaget i prop. 1979/80: I om
socialtjänsten. Frågan behandlas alltså av riksdagen i det sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mol vad lagrådel i övrigi har anfört i anslutning lill de
enskilda bestäm­melserna har Jag ingen erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver vad som följer av det anförda bör vissa
redaktionella ändringar göras i förfallningsförslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget tid lag om ändring i lagen om allmänna
förvaltningsdomstolar Som lagrådet har påpekat bör punkten 2 i 14S och 18 S
första stycket ändras till följd av prop. 1979/80: 96 med förslag lill ny
utlänningslag, m. m. och orden &amp;quot;eller erinran&amp;quot; utgå ur 18 § iredje
stycket 8 i det remitterade förslaget. Vidare måste viss jämkning göras med
hänsyn till prop. 1979/ 80; 153 om ändring i lagen (1971: 289) om allmänna
förvaltningsdomstolar. Det innebär bl. a. att 18 § tredje stycket 8 i del
remitterade förslaget bör bli en ny punkt 9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2   Felparkeringsavgifter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt lagen (1976: 206) om felparkeringsavgift (ändrad
senast 1979:562) får regeringen förordna att lagen skall tillämpas i fråga om
överträdelser av föreskrifter om stannande och parkering. I förordningen (1976:
1128) om felparkeringsavgift (ändrad senast 1979:766) har angetts vilka typer
av överträdelser som kan föranleda felparkeringsavgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 3 § lagen om felparkeringsavgift har bestämts att felparkeringsavgiflen
skall utgöra lägst 50 och högst 150 kronor. Felparkeringsavgiflen fastställs i
kommuner med egen trafikövervakning av kommunfullmäktige och i andra kommuner
av länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stockholms kommun har i en framställning den 10 oktober
1979 hem-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section516&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section517&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;206&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ställt
att den nu gällande övre gränsen för felparkeringsavgifterna slopas eller höjs
kraftigt. Som skäl för sin hemställan har kommunen åberopat dels alt
penningvärdesförändringar motiverar en höjning, dels att den nuvarande gränsen
förhindrar ett effektivt differentierat avgiftssystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del vUl jag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F.
n. har ca 90 kommuner egen Irafikövervakning. Av dessa fillämpar ungefär
hälften en enhetlig felparkeringsavgift för hela kommunen oavsett typ av
överträdelse. Ingen av dessa kommuner har beslutat om avgifter över 100 kronor.
De andra kommunerna med egen irafikövervakning till-lämpar olika syslem med
avgiftsdifferentiering. Av dessa är del f. n. bara nio - bland dem Slockholm -
som för någon form av överträdelse har beslutat avgifter om 150 kronor. Dessa
förhållanden lyder på atl del f. n. inte kan anses föreligga något behov av atl
generellt höja maximiavgiften. Däremol är Jag inte främmande för all del i
vissa fall kan finnas skäl att bestämma avgifter över 150 kronor för
överträdelser som från säkerhels-eller framkomlighetssynpunkt är särskiU aUvarliga.
Jag tänker då i första hand på parkering i kolleklivkörfält, på
övergångsställen o. d. Det kan även finnas andra situationer där en kraftigare
reaktion kan vara moti­verad, t. ex. vid parkering på platser som är
reserverade för handikappade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är mol denna bakgmnd inte beredd att godta förslagel från Stock­holms kommun
all slopa eller kraftigt höja avgiftsmaximum. Däremot anserjag atl del bör
öppnas möjlighet alt bestämma högre avgifter i t. ex. de speciella fall som Jag
har berört. Jag förordar all regeringen bemyndigas att fastställa avgiftsinlervallen.
Regeringen kan därefter i förordningen om felparkeringsavgift närmare ange
rambeloppen för olika lyper av parke­ringsöverträdelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
ändring som krävs i lagen om felparkeringsavgift är författningstek­niskt
okomplicerad. Jag anser därför alt lagrådets yttrande inte behöver inhämtas
över lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3   
Ställningstaganden till vissa internationella överenskommelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vägtrafikens
internationalisering har sedan lång lid motiverat överens­kommelser mellan
staterna för att underlätta den gränsöverskridande trafi­ken. Sverige är f n.
bundet av den i Geneve den 19 september 1949 undertecknade konventionen rörande
vägtrafik. Efler fortsatta internatio­nella överläggningar öppnades den 8
november 1968 två nya väridskonven-tioner för undertecknande. Konventionerna
rör vägtrafik (i fortsättningen kallad Wienkonvention I) resp. vägmärken och
trafiksignaler (i fortsätt­ningen kallad Wienkonvention &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II). &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;På gmndval av dessa båda konven­tioner fortsatte inom ramen för FN: s
ekonomiska kommission för Europa (ECE) arbetet på en ytterligare harmonisering
inom Europa. Detta arbete har resulterat i en europeisk överenskommelse som
kompletterar Wien-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section518&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section519&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;207&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;konvention
I (Europaöverenskommelse I) och en liknande överenskom­melse till komplettering
av Wienkonvention 11 (Europaöverenskommelse &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;II). &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
båda överenskommelser öppnades för undertecknande i Geneve den I maj 1971.
Slutligen har är 1973 slutits ett tilläggsprotokoll till Euro­paöverenskommelse
&lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;(Europaöverenskommelse III). Sverige har under­tecknat
men inte ratificerat Wienkonventionerna samt Europaöverens­kommelserna I och &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Europaöverenskommelse III är ännu inte under­tecknad av Sverige. Jag
lämnar i det följande en redogörelse för innehållet i konventionerna och
överenskommelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Wienkonvention I och
Europaöverenskommelse I behandlar trafikregler och olika därtill anslutande
frågor. Del gäller t. ex. förarbehörighet, for­donsregistrering och tekniska
minimikrav på fordon. Wienkonvention &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och Europaöverenskommelse
11 rör vägmärken och irafiksignaler, medan Europaöverenskommelse III behandlar
vägmarkeringar. Genom konven­tionerna och överenskommelserna har en långt
gående enhetlighet nåtts mellan de berörda länderna, någol som är av slorl
värde för den gränsö­verskridande trafiken. En sådan enhetlighet är också en förulsättning
för en effektiv trafikövervakning när del gäller utländska trafikanter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den svenska lagstiftningen
har successivt anpassats till dessa internatio­nella överenskommelser. Denna
anpassning har sketl parallellt med elt långl drivet nordiskt samarbete i syfle
att inom Norden nå en ännu längre gående harmonisering mellan de olika
lagstiftningarna än vad som följer av Wienkonventionerna och
Europaöverenskommelserna. En följd av denna successiva anpassning är alt
ratifikation av konventionerna och överens­kommelserna inte förutsätter några
lagändringar från svensk sida. Ratifika­tion kräver därför inte någol beslut av
riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa reservationer blir
aktuella i förhållande till konventionerna och överenskommelserna. Det har - mol
bakgrund av det nordiska samarbete som har bedrivits på vägtrafiklagstiftningens
område — ansetts naturligt att behovet av reservationer kartläggs i nordiskt
samarbete. Nordisk kommit­té för vägtrafiklagstiftning arbetar f. n. på en
sådan kartläggning och kan beräknas ha slutfört den inom en nära framtid. Jag
avser att - så snart resultatet av kartläggningsarbelel föreligger - föreslå
regeringen att ratifi­cera konventionerna och överenskommelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4  
Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anla dels förslagen till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen
(1951:649) om straff för vissa trafikbrott,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i körkortslagen
(1977:477),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagom ändring i lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, dels det till detta protokoll
fogade förslagel till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section520&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section521&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;208&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.
lag om ändring i lagen (1976: 206) om felparkeringsavgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle alt la del av vad
Jag har anföri i det föregående om ställningstaganden till vissa
internationella överenskommelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5  
Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd
eller det ändamål som föredraganden har hemställt om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section522&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:84.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section523&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;209&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionen    ............................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll   ........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag till
lag om ändring i lagen (1951: 649) om straff för vissa trafikbrott               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag lill
lagom ändring i körkorlslagen (1977:477)     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag till
lag om ändring i lagen (1971: 289) om allmänna för­valtningsdomstolar     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag till
lag om ändring i lagen (1976: 206) om felparkeringsav­gift             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I-&amp;quot;»&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag av protokoll vid regeringssammaniräde den 14
februari 1980&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning    ................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmän
motivering.......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänna utgångspunkter........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överflyttning av vissa körkortsmål
från förvaltningsdomstol till allmän domslol        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning    ..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gränsdragningen  ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Slutsatser   ..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3............................................................................ Körkortsålerkallelsens
inverkan vid bestämmande av brottspå­&lt;br&gt;
följd m.m.................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänna utgångspunkter   ............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande regler och praxis vid
bestämmande av påföljd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för grövre trafikbrott........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa bestämmelser om nedsättning
och uteslutning av påföljd        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Framställningar om ändringar    ...................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag till reglering   ...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Pricksystem.............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av
körkortsingripanden    ............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AUmänl   ......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänt ombud   .............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Varningsinstitutet   ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nytt förarprov   ............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.6 Utländska körkort   ................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.6.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning    ..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.6.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Icke-nordiska körkort ...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.6.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nordiska körkort ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.7 Registreringsfrågor   ............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.7.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning    ..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.7.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rationaliseringar och elt särskilt trafikbroltsutdrag  
         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.7.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rehabilileringsregler........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.7.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gallringsregler ................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.7.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Registrering av innehavare av
utländska körkort               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.8 Övriga frågor............................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.8.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Återkallelsegmnderna   ................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.8.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Återkallelse på gmnd av
straffbelagd gärning     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.8.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ändringar i körkortsförordningen   .................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.9 Ikraftträdande m.m.................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Upprättade lagförslag    ................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section524&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section525&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:178&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;210&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Specialmolivering   .......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om ändring i
brottsbalken    ............ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslagel lill lag om ändring i körkorlslagen
(1977: 477)     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om ändring i
lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hemställan   .................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslul   ............................................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilagor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning  
av    körkortsutredningens   betänkande   (SOU 1978:27) Fortsatt
körkortsreform               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Körkortsutredningens
författningsförslag (överflyllningsallernati-vet)    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Körkortsulredningens
författningsförslag (förbättringsalternativet)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sammanställning
av remissyttrandena över körkortsulredningens belänkande             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De remitterade
lagförslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1. Förslag till lag om ändring i brottsbalken    ................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag till
lag om ändring i körkortslagen (1977:477)        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag till
lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;185&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag av lagrådets protokoll den 31 mars 1980   ............ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;187&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag av protokoll vid regeringssammaniräde den 24 april
1980   ...&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;201&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:68.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section526&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G303178</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_197980__178.pdf</filnamn>
<filstorlek>8977031</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om fortsatt körkortsreform</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7A2777F1-EB34-4857-89EC-81C32FB9EBBD</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>