<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2450345</hangar_id>
 <dok_id>G303176</dok_id>
 <rm>1979/80</rm>
 <beteckning>176</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1979/80:176</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>176</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1980-04-30 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:50:03</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 08:03:52</publicerad>
 <titel>om ändring i brottsbalken (spioneri m.m.)</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G303176/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G303176</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G303176</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:240.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition 1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om ändring i brottsbalken (spioneri m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beslutad den 30 april 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen föreslår riksdagen atl antaga det förslag som
har tagils upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll denna dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:264.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:211.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HÅKAN WINBERG&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen föreslås ändringar i brottsbalkens
bestämmelse om spio­neri. Genom ändringarna utvidgas spioneribeslämmelsens
tillämpningsom­råde till alt omfalta totalförsvaret i dess helhet. Vidare
klargörs att bestäm­melsen under vissa förhållanden är lillämplig även på s. k.
politiskt spio­nage, liksom pä industrispionage och annat ekonomiskt spionage.
Vissa följdändringar föreslås i bestämmelserna om obehörig befattning och
vårdslöshet med hemlig uppgift i syfte att behålla det nuvarande tillämp­ningsområdet
för dessa bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Brottsbalken innehöll t.o.m. utgången av år 1977 en beslämmelse
om straff för den som av främmande makt eller någon som handlar i dess intresse
mottar ekonomiskt understöd för all i Sverige driva politisk propa­ganda.
Bestämmelsen upphävdes genom elt beslut av riksdagen år 1976. I proposilionen
föreslås att en bestämmelse mot tagande av utländskt under­stöd införs på nytt.
Den föreslagna bestämmelsen har ett mera begränsat lillämpningsområde än den
som gällde tidigare. Sålunda föreslås att straff skall inträda endast när
understödet bevisligen har kommit från en främ­mande makt eller från utlandet
av någon som handlar för att gå en främ­mande makt tillhanda. Vidare riktar sig
den föreslagna bestämmelsen endast mol propaganda som rör grunderna för rikets
statsskick eller något förhällande av betydelse för rikets säkerhet. Ålal för
tagande av utländskt understöd förutsälter enligt förslaget regeringens
förordnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I    Riksdagen 1979180. I saml. Nr 176&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 176&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lag om
ändring av brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att 19 kap. 5, 7, 9 och 16 §§ skall ha
nedan angivna lydelse, dels all i balken skall införas en ny paragraf, 19 kap.
13 §, av nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som,
för att gå främmande makt tillhanda, obehörigen anskaf­far, befordrar, lämnar
eller eljest röjer uppgift rörande försvarsverk, vapen, förråd, import, export
eller förhållande i övrigt, vars uppenba­rande för främmande makt kan medföra
men för rikets Jörsvar eller för Jölkjörsörjningen vid krig eller av krig
föranledda utomordentliga förhållanden eller eljest för rikels säkerhel, dömes,
vare sig uppgiflen är riktig eller ej, för spioneri lill fängelse i högst sex
år. Detsamma skall gälla, om nägon i syfte som nu sagts obehörigen framställer
eller lager befattning med skrift, teck­ning eller annat föremål som inne­fatlar
sådan uppgifl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som.
för alt gå en främman­de makt tillhanda, obehörigen an­skaffar, befordrar,
lämnar eller el­jest röjer en uppgifl rörande för­svarsverk, vapen, förråd,
import, export, tillverkningssätt, under­handlingar, beslut eller någol för­hållande
i övrigt vars uppenbarande för en främmande makt kan medfö­ra men för
totalförsvaret eller eljesi för rikels säkerhet döms, vare sig uppgiften är
riktig eller ej, för spioneri lill fängelse i högst sex är. Delsamma skall
gälla, om någon i syfle som nu sagls obehörigen framställer eller tar
befattning med skrift, leckning eller annal föremål som innefattar en sådan
uppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:143.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;7
&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förövas.
beträffande uppgifl som rör förhålliinde av hemlig na­tur, gärning som i 5 S sägs
ulan syfte utt gå främmande makt till­handa . dömes för obehörig be­fattning med
hemlig upp­gift till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den
som. utan syfte ull gå en främmande makt tillhanda, obe­hörigen anskaffar,
befordrar, läm­nar eller eljest röjer en uppgifl rö­rande någol förhållande av
hemlig natur vars uppenbarande för främ­mande makt kan medföra men för rikets
försvar eller för folkförsörj­ningen vid krig eller av krig föran­ledda ulomordentllgu
förhållanden eller eljest för rikets säkerhet, döms. vare sig uppgiften är
riktig ellerej. för obehörig befatt­ning med hemlig uppgift till böler eller
fängelse I högsl två år.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:196.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse I976:.S09. Senaste lydelse 1976:509.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80: 176&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:142.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;9 S-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som av
grov oaklsanihet be­fordrar, lämnar eller eljest röjer uppgift, som avses i 5 H
och som rör förhållande av hemlig natur dömes för vårdslöshet med hemlig
uppgift lill böter eller fängelse i högst sex månader eller, om rikel var i
krig, lill böter eller fängelse i högst två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som av
grov oaktsamhet be­fordrar, lämnar eller eljest röjer en sådan uppgift som
avses i 7 .&amp;lt;f döms lör vårdslöshet med hemlig uppgift till böter eller
fängelse i högst sex månader eller, om riket var i krig. till böler eller fängelse
i högsl två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 S'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som av en främmande makt eller från utlandet av någon
som handlar för att gå en främmande makt lillhanda tar emot pengar el­ler annan
egendom jör att genom utgivande eller spridande av skrifter eller på annat sätt
påverka den allmännu meningen i en fråga som gäller någon av grunderna för
rikels statsskick eller i någon unge-lägenliet som hur betydelse för ri­kets säkerhel
och som del ankom­mer på riksdagen eller regeringen all beslutu om. döms för ta­gande
av utländskt under­stöd till fängelse i högsl två år.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 S-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=85&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=85 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Olovlig
  underrättelseverksamhet eller olovlig värvning eller försök, förberedelse
  eller slämpling till olovlig underrättelseverksamhet må ej ulan regeringens
  förordnande åtalas av åklagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Olovlig underrättelseverksam­het, tagande av utländskt
under­stöd eller olovlig värvning eller för­sök, förberedelse eller slämpling
till olovlig underrättelseverksamhet får inle utan regeringens förord­nande
åtalas av åklagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gärning som avses i 3 eller 4 kap. och innebär sådan
kränkning av främmande makt som i 11 § sägs, så ock försök, förberedelse eller slämp­ling
till gärning som nu sagts eller underlåtenhet att avslöja sådan gärning må ej
heller åtalas av åklagare utan förordnande av regeringen eller den regeringen
bemyndigat därtill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag iräder i krafl den I januari 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1976: 509.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot; Förutvarande 13 § upphävd genom 1976: 509.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-' Senaste lydelse 1974:565.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:24.0pt;
margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 176&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;JUSTITIEDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vid legeringssammanträdc&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1980-03-13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten. Mundebo. Wikström, Friggebo, Dahlgren, Söder, Krönmark,
Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg. Adelsohn, Danell,
Pelri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Winberg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremiss um ändring i brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På grundval av betänkandet (Ds Ju 1975: 16) SpioneribroUel
m. m. lades under 1975/76 års riksmöte fram förslag till ändringar i
brottsbalkens be­stämmelser om spioneri och vissa andra brott mol rikets
säkerhet samt samhällsfarlig ryktesspridning och beljugande av myndighel (prop.
1975/ 76: 174). Förslaget innebar i huvudsak att straffansvaret vid spioneri be­gränsades
till fall där gärningsmannen har direkl uppsåt atl gå främmande makt till hända
samt att bestämmelserna om samhällsfarlig ryktessprid­ning, beljugande av myndighel
och lagande av utländskt understöd upp­hävdes. Enligt förslaget upphävdes vidare
för fredslid straffansvaret för ryktesspridning till fara för rikels säkerhel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del i proposiiion framlagda förslaget till ändrad
lagstiftning bifölls i dessa delar av riksdagen (Ju 1975/76:46. rskr 1975/76:
393). Samtidigt gav riksdagen regeringen till känna att ytterligare utredning
borde ske i vissa hänseenden. Denna utredning borde ta sikte på straflskyddet
mot spiona­geformer med politisk eller ekonomisk (inkl. industriell)
inriktning. Vidare borde på nytt övervägas om hänsynen till rikets säkerhel moiiverar
krimi­nalisering av spridande av falska rykten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med anledning av riksdagens beslut tillkallades en
kommitté' för alt företa den utredning som riksdagen hade begärt. Med hänsyn bl.a.
till atl meningsskiljakligheler hade rått vid riksdagsbehandlingen i fråga om slo-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Justitieiädet Carl Holmberg (ordförande),
riksdagsledamöterna Allan Hernelius. Ann;i-Greta Leijon. Yngve Nyqvist och Ake
Polslam saml chelredaklören Per Hilding.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80: 176&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;p;uidel av bestämmelsen om lagande ;iv lUländskl imdcrslöd
erhöll kom­millén också i uppihiig atl överväga behovel iiv lagstiftning mot propiigan-da
som finansieras fiän ullandel och som kan medföra lära för den liia
meningsbildningen i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommillén. som antog namnet spionhroUsutredningen, avlämnade
i april 1979 sill belänkande (Ds Ju 1979: 6) Översyn ;iv spioneribrollet m. m.
Betänkandet innehåller förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen saml i
19 och 22 kap. brottsbalken (BrB). Kommitténs saminanfattning av sill förslag
bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga I. I samma bilapa bör även
intas de reservalioner mot förslaget som har avgetts i olika fn°igor.
Kommitténs lagförslag bör fogas lill prolokollet som hilaga 2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En inom juslitiedepartementel
upp-riillad sammanslällning över remissytlrandena bör fogas till protokollet
som bilaga 3.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Föredragandens överväganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1 Spioneri m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fram till år 1939 skyddade spionerilagstifiningen främst
uppgifter som gällde det militära försvarei. Nämnda år vidtogs emellertid
ändringar i lagstiftningen sä till vida att det straffbelagda området
utvidgades atl omfatta inle bara verksamhet som kunde skada rikels försvar utan
ocksä verksamhet som kunde skada rikets folkförsörjning (prop. 1939: 3. 2 Särsk.
U 1939: 9. rskr 1939: 20). Ytterligare ändringar med avseende på spioneri­brottets
objektiva rekvisit gjordes genom lagstiftning år 1948 (prop. 1948:80 och 144. ILU
1948:39. rskr 1948:379). Därvid hänfördes till det straftbelagda områdel också
sådan verksamhel som kan medföra annat men för rikets säkerhel än skada för
försvaret och lolkförsörjningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gällande beslämmelser i 19 kap. 5 och 6 SS BrB om spioneri
resp, grovt spioneri återgår, såvitt gäller den objektiva brottsbestämningen. i
alll vä­sentligt på den utformning som brotlsbeskrivningen erhöll genom 1948
års lagsliftning. För spioneri eller grovt spioneri döms enligt BrB den som går
främmande makt till hända genom all obehörigen anskaffa, befordra, läm­na eller
eljesi röja uppgift vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för
rikels försvar eller för folkförsörjningen i krig eller av krig föranledda
utomordentliga förhållanden eller annars för rikets säkerhet. Som exempel på
uppgifter vilka kan vara skyddade genom de ifrågavaran­de straffbestämmelserna
anges i 19 kap. 5S uppgift rörande försvarsverk, vapen, förråd, import och
export.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 fråga om del subjektiva rekvisitet erhöll spioneribesiämmelserna
sin nuvarande lydelse genom den i inledningen nämnda lagändringen år 1976. För
att ansvar för spioneri eller grovt spioneri skall Inträda krävs numera&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att gärningsmannen har handlat med avsikl ;at gå främmande
tn;ikl till hiuidii. s. k. direkt uppsåt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utformningen av spioneribeslammelsen med den direkla hänvisningen
lill rikets försvai' och lill folklörsörjniiigen i krig samt med de i paragrafen
iingivna exemplen på skydd;idc iippgillei' kan leda Kinkarna liänisi till
spionage som riklar sig mol del militära eller ekonomiska försvarei. Be­stämmelsens
lillämpningsområde är dock inte bcgräns;ii till spit)nagc med såd;in inrikining.
Del avgör;mde för om en verksamhet skall vara straffbar som spioneri är
nämligen i vad män den kan medföra men för rikels säkerhet, inte dess inriktning
mol en viss seklor av samhället. Som exem­pel på uppgifter vars uppenbarande för
frätnmandc makt kan medföra men för rikets säkerhel hai- sålunda under för;irhelena
nämnts uppgifter orn beslut av regeringen eller om underhandlingar med
främmande makt ge­nom vilka vårt lands utrikespolitiska läge väsentligt försämras
ulan all de likväl angår rikets försvar (SOU 1944: 69 s. 128 If).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som framgår av vad jag anförde inledningsvis har spionbrotlsutred­ningen
i enlighet med riksdagens begäran hall lill uppdr;ig ;ill särskilt belysa
frågan om straffansvaret for spionagelormer med politisk eller ekonomisk
inriktning. Vid riksdagsbeh;indlingen hänvisades i denna del till
rikspolisstyrelsens remissyttrande över 1975 års belänkande. I yttrandet
hävdade rikspolisslyrelsen att den underrättelseverksamhet som bedrivs av olika
makter under senare tid har ändrat inriktning och att intresset har tlyltats
till andra områden än del militära. Den politiska seklorn i svenskl samhällsliv
är sålunda enligt styrelsens erfarenhei föremål för livlig upp­märksamhet och
återkommande närmanden från främmande underrättel­setjänsters sida. Vidare har
styrelsen ansell sig kunna konsialer;i elt ökal inlresse från främmande
underrättelsetjänst för hemlig information om förhållanden som rör också annan induslri
än den rena försvarsindustrin. Rikspolisstyrelsen efterlyste med hänvisning lill
del anförda klarlägg;tnde beslämmelser eller ullalanden om spioneri mot
politiska och ekonomiska förhållanden av betydelse för rikets säkerhel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulredningen har i enlighet härmed närmare analyserat
frågan vad be­greppel men för rikets säkerhet kan anses innefutta. Vad som kan
innebära men för försvaret och för folkförsörjningen i krig lorde därvid enligt
utredningen normalt inle vålla svårigheter att bestämma. Främsl är det naturligtvis
uppgifter av rent mililär natur som skyddas enligt bestämmel­sen, uppgifter om mililära
förbands organisation, utrustning, prestanda, krigsuppgifter och liknande,
vidare förekomsten av fasla försvarsanlägg­ningar och deras utformning. Även den
civila sidan av krigsplanläggningen är emellerlid skyddad av hänsyn lill
folkförsörjningen. Således torde om­fattningen och förläggningen av våra
beredskapslager av bl.a. drivmedel och livsmedel vara skyddade liksom de avtal
mellan staten och enskilda förelag om leveranser och ulförande av arbeten under
krigslid som iräffas redan i fred. Att det industrispionage omfattas av lagen
som har si)m mål&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alt röja presianda hos vårl lands krigsmateriel är enligt
utredningen också klart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt ulredningens
mening fär lagen emellertid även anses skydda så­dana svenska induslriella
hemligheter och övriga hemliga forskningsrön som kan tänkas fä betydelse vid
framställningen av ny svensk krigs­maleriel. Ulredningen påpekar att detta inte
innebär atl den rena grund­forskningen skyddas, men så fort dess lillämpning på
krigsmaterielproduk-tion är påtaglig blir ett skydd akluelll. Även i detla fall
är det emellertid fråga om men för försvaret och inte rikets säkerhet i övrigt.
Röjandet av in­duslriella hemligheter som inte har betydelse för försvarei lorde
däremot i praktiken knappasl kunna komma att omfattas av bestämmelsen. Rent
teoretiskt kan det emellertid enligt ulredningen länkas att bevarandet av en
svensk industriell hemlighet skulle kunna ha en sådan ekonomisk betydel­se att
ett röjande av den skulle kunna äventyra rikels oberoende eller bestånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller politiskt spionage, som inte har anknylning
till försvaret eller folkförsörjningen i krig, lorde enligt utredningen förfarandel
kunna medföra men för rikels säkerhet i särpräglade fall. Det skulle kunna
gälla sädana hemliga förhandlingar eller överenskommelser med annat land vars
röjande kan medföra atl Sverige får svårare atl förhålla sig neutralt i etl
eventuellt krig ulanför våra gränser. Det är också tänkbart, anser utred­ningen,
att utforskande av svenska förhandlingsdirektiv inför en gränsför­handling med
en främmande nation skulle kunna innebära men för rikets säkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulredningen pekar avslulningsvis på att man med begreppet
men för rikels säkerhet har avsett att ange atl del röjda måsle vara någol
verkligt betydelsefullt. Undanlag kan enligt ulredningen föreligga sä till vida
att röjandet av ett stort antal uppgifter, som var för sig har liten betydelse
eller ingen betydelse alls, kan innebära men för rikels säkerhet genom den
samlade bild som uppgiflerna ger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt utredningen bör spioneriparagrafen ulformas så att
del klart fram­går att den omfaltar en del kvalificerade former av
industrispionage och politiskt spionage. För atl föra in industrispionage under
den uppräkning av skyddade intressen som görs i paragrafen har ulredningen valt
ullrycket tillverkningssätt. Det politiska spionagets föremål representeras av
uttrycken underhandlingar och beslut, som ocksä föreslås ingå i uppräk­ningen.
För att man skall undvika att uppräkningen blir alllför otymplig, föreslär ulredningen
alt begreppet förråd utesluts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening har ulredningen ort en värdefull analys
av den nuvarande spioneribestämmelsens innebörd, och jag anser mig liksom
remissinstanserna kunna utgå frän att utredningens beskrivning av gällan­de
rätt är riktig. Somjag senare skall redovisa har emellertid flera remissin­stanser
den uppfatlningen att bestämmelsen f. n. har alllför begränsad räckvidd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innan jag går närmare in på utredningens förslag, vill jag
emellertid la upp en särskild fråga som enligt min mening har belydelse för den
fortsatta framställningen, nämligen spörsmålel om vad som vid spioneribestämmel­sens
tolkning skall läggas in i begreppel &amp;quot;rikels försvar&amp;quot;. Vad som i
denna del har anförts i förarbetena till bestämmelsen tar närmasl sikte på renl
mililära förhållanden, och även utredningens ullalanden leder tankarna i den
riktningen. Delta stämmer i så fall överens med den lerminologi som tillämpades
vid bestämmelsens tillkomst, dä &amp;quot;försvar&amp;quot; ofta i författnings­text
användes synonymt med det väpnade försvarei (jfr SOU 1979:75 s. 70). Med dagens
synsätt ter del sig främmande atl lala om rikets försvar i en sädan snäv
mening, eftersom den nuvarande planeringen utgår från begreppet totalförsvar,
dvs. landets samlade försvarsåtgärder. Totalför­svaret delas in i det militära
försvaret, civilförsvarel, det ekonomiska försvarei, det psykologiska försvaret
och övrigt totalförsvar (se närmare 1977 ärs försvarspolitiska beslut, prop.
1976/77:74, FöU 1976/77: 13, rskr 1976/77:311). I spioneribestämmelsen nämns
visserligen &amp;quot;folkförsörj­ningen vid krig eller av krig föranledda
utomordentliga förhållanden&amp;quot;, nägol som det är en väsenllig uppgifl för
del ekonomiska försvaret att slå vakt om. Just det förhållandel att denna del
av del ekonomiska försvarets verksamhet nämns som etl skyddal inlresse vid
sidan av rikels försvar ger emellertid stöd för uppfattningen all sistnämnda
begrepp tar sikte på endasl det militära försvarei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Begreppet lolalförsvar omfattar etl vidare fäll än det
militära försvarei och folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda
utomordentliga förhållanden. Del finns anledning att i detta hänseende särskilt
beröra det ekonomiska försvaret. Dess huvuduppgift är att trygga försörjningen
för del svenska samhället, om vi helt eller delvis blir hänvisade till egna
försörjningsresurser. Bland de olika huvudprogram som ligger till grund för del
ekonomiska försvarets verksamhet kan nämnas dem som gäller livsmedel, energi,
övriga försörjningsviktiga varor (kemiska produkter, metaller m. m.), transporler
samt ijänsler (arbetskraft, penningmedel, be­talningsförmedling och postal kommunikalion
m. m.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är viktigt atl observera atl man vid den nuvarande
planeringen av det ekonomiska försvaret riktar uppmärksamheten inte bara mot
läget vid en väpnad konfiikt som berör vårt land eller dess omgivning utan
också på andra typerav avspärrningssituationer. Med en avspärrningssituation
jäm­ställs vid planeringen en situation där kriser eller konfiikter föranleder
medvetna älgärder, selektivt riktade mot Sverige med syfle att uppnå politiska
fördelar gentemoi oss (ekonomisk krigföring). Under senare år har emellerlid
verksamheten inom del ekonomiska försvaret i ökande omfattning inriktats på atl
förstärka vår beredskap även mot s. k. freds­kriser (jfr prop 1976/77: 74 bil.
I s.51 och bil. 2 s. 158-160). Med fredskris förstås en av främmande staters mililära
eller poliliska agerande framkal­lad situation som kännetecknas av alt normal
fredsstandard inte kan upp-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rätthållas i produktion, sysselsättning, export eller konsumlion
pä grund av exempelvis importbortfall av en eller fiera försörj ni ngs v i kl iga
varor utan atl del är krig eller krigsfara i landet eller vår nära omvärld. En
fredskris kan orsakas av en lokalt bunden väpnad konfiikt vilken inte som sådan
berör Sverige men också av vissa länders medvetna agerande (ge­nom att l.ex.
begränsa utbudet av varor) för att förbättra sin position antingen i del
globala handelsutbytet eller i någol annat politiskt avseende som inte direkl
berör oss. Från fredskriser måste emellertid skiljas sådana
knapphetssituationer, konkurrenssituationer eller handelsstrukturom­vandlingar som
är ständigt återkommande i del internationella handelsut­bytet. Planeringen för
sådana lägen ulgör ingen uppgift vare sig för del ekonomiska försvaret eller
för totalförsvaret i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såviit gäller det psykologiska försvaret bör särskilt
nämnas Sveriges Radios beredskap samt planläggningen för press och övrig
informations­överföring saml för folkrörelserna. Till gruppen övrigt
totalförsvar hör en rad vikliga grenar såsom exempelvis polisens och
sjukvårdens verksam­het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är enligt min mening inte tillfredsställande atl
ullrycket &amp;quot;rikets försvar&amp;quot; i spioneribestämmelsen anses ha en så snäv
betydelse att endast det militära försvaret inbegrips, eftersom del torde stå
klart att totalför­svarets övriga grenar är i lika hög grad i behov av skydd
mot spioneri och liknande förfaranden. Jag förordar att orden &amp;quot;rikets
försvar&amp;quot; byts ut mot ordet &amp;quot;totalförsvaret&amp;quot;. Härigenom blir det
överflödigt och närmasl missvi­sande alt särskilt nämna den del av det
ekonomiska försvarets verksamhet som avser folkförsörjningen vid krig eller av
krig föranledda utomordentli­ga förhållanden. Denna del av brottsbeskrivningen
bör därför ulgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I enlighet härmed kommer spioneribestämmelsen alt ta sikte
pä röjande av uppgifler vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men
för totalförsvaret eller eljesi för rikets säkerhet. Jag vill framhålla att,
när men för totalförsvaret uppstår, detta i allmänhet innebär atl men uppkommer
även för landels säkerhel men att så inte alltid behöver vara förhållandel. I
den mån del i etl särskilt fall slår klart atl röjandet av en uppgift kan
medföra men för totalförsvaret blir emellertid spioneribestämmelsen till­lämplig
utan att det därför behöver bevisas alt men kan uppstå även för rikels säkerhel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid tolkningen av begreppet totalförsvar bör självfallel
ledning kunna hämtas från statsmakternas regelbundet återkommande beslul om
total­försvarets utveckling och inriktning. Dessa beslut fattas efler ingående
studier av de hot av olika slag som kan uppkomma mot Sveriges frihei och oberoende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den uividgning av spioneribestämmelsens räckvidd som jag
här har föreslagit får konsekvenser även i fråga om tillämpningsområdet för be­stämmelsen
i 19 kap. 7§ om obehörig befattning med hemlig uppgift. Detla brott består
nämligen i alt någon i fråga om en hemlig uppgift begår en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sådan gärning som avses i spioneriparagrafen ulan syfte
alt gå främmande makt till hända. Hänvisningen till spioneriparagrafen kommer i
fortsäU­ningen att avse denna paragraf i dess ändrade lydelse. Alt även 19 kap.
7 S i enlighet härmed kommer atl bereda etl skydd mot verksamhet till men för
totalförsvaret i allmänhet är enligt min mening befogat. Den av mig föror­dade
utvidgningen kan emellertid knappasl i praktiken antas påverka
tillämpningsområdet för bestämmelsen i 19 kap. 8S om grov obehörig befattning
med hemlig uppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De särskilda exempel pä skyddade uppgifler som anges i
spioneri-bestämmelsen har inte någon avgörande belydelse för bestämmelsens till-lämpningsområde.
Exemplen skall i stället tjäna det i och för sig viktiga ändamålet alt på etl
mera lättillgängligt säll klargöra paragrafens innebörd. Detta förutsätter all
exemplen är realistiska. Som exempel bör därt'ör väljas sådana förhållanden som
har stort skyddsvärde och som typiskt setl kan vara föremål för främmande
underrättelsetjänsts intresse. Spionage som kan leda till men för rikets
totalförsvar eller för rikets säkerhet i övrigt torde numera inle sällan
bedrivas i former som avses med begreppel politiskt spionage och
industrispionage, dvs. underrättelseverksamheten tar sikte pä att exempelvis
röja värderingar och avsikter hos militära och poliliska beslutsfattare eller
vissa induslriella hemligheter. Med hänsyn härtill och till vad jag nyss har sagl
om betydelsen av en realistisk exempli­fiering är del lämpligt att komplettera
uppräkningen av exempel pä skyd­dade uppgifter så att det tydligt framgår alt spioneribeslammelsen
omfattar kvalificerade former av politiskt spionage och industrispionage. Jag bilrä­der
därför liksom flertalet remissinstanser utredningens förslag att i be­stämmelsen
föra in'ordet tillverkningssätt som exempel på objekl för industrispionage saml
- med lanke på politiskt spionage - orden under­handlingar och beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För atl man skall undvika att spioneribeslammelsen - med
de föreslag­na tilläggen om tillverkningssätt, underhandlingar och beslut -
blir alltför otymplig, har ulredningen som nämnls föreslagit all begreppel
förråd skall uteslutas ur uppräkningen av skyddade föremål. Flera
remissinstanser har motsatt sig detla. Jag menar också för egen del all ordel
förråd bör kvarslå särskilt med lanke på all det. enligt vad överstyrelsen för
ekonomiskt försvar påpekat i sitt remissyttrande, av allt alt döma finns elt
visst obehörigt intresse för hemliga uppgifter om en del förråds- och bered­skapslagers
storiek och sammansättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som framgår av vad jag förut har nämnt har utredningen
funnit atl sådan främmande underrättelseverksamhet som riktar sig mot politiska
och eko­nomiska förhållanden lill stor del faller ulanför spioneribeslammelsen.
Utredningen har därför haft anledning överväga en komplellering av SlrafTskyddel.
Därvid har delade meningar uppkommit inom utredningen. Ulredningens majoritet
har stannat för alt inte lägga fram något förslag i detla hänseende. Två av
utredningens ledamöter har emellerlid ställt sig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bakom ell förslag till straffbestämmelse mol annan
främmande underrättel­severksamhet än sådan som omfaUas av nu gällande spioneribeslämmelse.
Enligt minoritetens förslag skall den som. för all gä främmande makt lill
hända, hemligen bedriver verksamhel för anskaffande av uppgifter rörande
svenska förhållanden, vilkas uppenbarande för främmande makt kan med­föra men
för rikels intressen, kunna straffas för olovlig underrättelseverk­samhet
enligt 19 kap. 10 S BrB. när inte gärningen är straflbar som spio­neri. Åtal
för detta brott skall enligt förslagel kunna väntas först efter regeringens
förordnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del har jag förståelse för minoritetens
uppfattning i fråga om behovet av ytterligare straffskydd mot sådan imderrättelseverksamhel
från andra länders sida som kan allvarligt skada svenska samhällsintressen. Del
behov av elt sådant slraffskydd som minoriteten har pekat på tillgodoses
visserligen till en del om mitl förslag att uividga spioneribestämmelsen till
att gälla skydd för totalförsvaret i dess helhel genomförs. Del kan emeller­tid
otvivelaktigt finnas skäl som talar för att man bör straffbelägga otillbör­lig
underrättelseverksamhet, som visserligen inle hotar totalförsvaret eller
säkerheten men som är ägnad atl exempelvis leda lill siörningar i den svenska
samhällsekonomin eller minska förtroendet för vårt land i interna­tionella
sammanhang. Industrispionage som röjer viktiga svenska företags­hemligheter och
därmed försämrar det enskilda förelagets konkurrensför­måga och ulvecklingsbelingelser
kan i allvarliga fall länkas få återverk­ningar pä den svenska samhällsekonomin
i storl. Samhällsekonomisk eller utrikespolitisk skada torde ocksä kunna vållas
genom att främmande makt genom sin underrättelseverksamhet pä förhand får
kännedom om den svenska statsledningens överväganden och beslut i l.ex. finans-
och va­lutapolitiska frägor eller om hemliga direktiv i samband med
förhandlingar om handelstraktater och andra inlernationella överenskommelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är samlidigt uppenbart all man här ställs inför
betydande avgräns-ningssvårigheter. Spioneri och olovlig
underrättelseverksamhet är allvar­liga broll. Det kan inte komma i fräga atl lill
dessa hänföra andra gärningar än sådana som är ägnade alt vålla allvariig skada
för svenska samhällsin­tressen. En alltför allmänt hållen bestämmelse riskerar
alt drabba också sådan verksamhel som bedrivs av främmande makt i
överensstämmelse med diplomatisk sedvänja. Även pressens, särskilt de utländska
korre­spondenternas, legitima arbete med alt skaffa in uppgifter om svenska
förhållanden skulle kunna lida skada. Ålskilliga remissinstanser har också
riklat kritik mot den av minoriteten föreslagna bestämmelsen med hänvis­ning lill
all dess lillämpningsområde skulle bli vagt och osäkeri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad särskilt gäller industrispionage har utredningens
majoritet hänvisat till att en bestämmelse, som avser alt bereda skydd för
rikels intressen i allmänhet, blir så vag atl den inte är lämplig som skydd mot
ifrågavarande gärningar. Gränsen skulle enligt majoritetens mening bli så osäker
alt tillämpningen skulle kunna leda till ingripande mot allt industrispionage&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som har nägon nämnvärd ekonomisk belydelse. De
överväganden som fordras för införande av sådana bestämmelser kan enligt
majoriteten knap­past begränsas till spionage för utländska intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har förståelse för denna ståndpunkt. Bl. a. uppstår
frågan hur straff­bestämmelser av sådant slag som nu har diskuterats skall
avgränsas mot bestämmelserna i lagstiftningen mot illojal konkurrens. Enligt
regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979 har min företrädare lillkallat en
särskild utredare (Ju 1979:09) med uppdrag att uireda frågor om skyddet för
före­lagshemligheter m. m. Enligt sina direkliv skall uiredaren beakla det
skydd för allmänna svenska iniressen som särskilda straffbestämmelser på områ­del
kan ge. Med hänsyn till den ulredning i frågan som sålunda pägår f. n. och till
de avgränsningssvårigheter som enligt vad som förul har anföris möter om man
vill föra in en beslämmelse i ämnel i 19 kap. BrB ärjag inte beredd atl på del
underlag som f. n. slår till buds föreslå en sådan bestäm­melse med sikle på
industrispionage.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad belräffar politiskt spionage har ulredningens
majoritet som stöd för sin ståndpunkt att inte föreslå någon utvidgning av
spioneribestämmel­serna hänvisat till atl främmande underrättelseverksamhet mot
poliliska förhållanden oftast innefaltar handlingar som är straffbelagda på
annat säll. Därvid har i första hand åsyftats del ansvar som kan följa på brott
mot tystnadsplikt (20 kap. 3 § BrB) och mot bestämmelserna om handlingssek­retess
i sekretesslagen (1937: 249).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Straffbestämmelserna i sistnämnda lag kommer enligt del
förslag till ny sekretesslag som har lagls fram i prop. 1979/80:2 att ersättas
av den nämnda bestämmelsen i BrB. som har böler eller fängelse i högst ell år i
straffskalan. Förslaget lill sekrelesslag innebär atl handlingssekretess och
lystnadsplikt i det allmännas verksamhet förs samman till gemensam regle­ring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som utredningen har påpekal synes anledning saknas att ens
överväga ell straffrättsligl skydd genom bestämmelserna om spioneri och olovlig
underrättelseverksamhet beträffande andra uppgifter om poliliska förhål­landen
än sådana vars hemlighållande har bedömis vara så viktiga atl de skyddas med sekreless.
Exempel på sekretessbestämmelser i den föreslag­na sekretesslagen av särskilt inlresse
i delta sammanhang erbjuder 2 kap. I § och 3 kap. 1 §, som behandlar den
sekretess som har ansetts böra gälla med hänsyn främst till rikets förhållande
till andra stater resp. dess cen­trala finans-, penning- och valutapolitik. BrB:s
bestämmelse om brott mot tystnadsplikt riktar sig mot fall dä någon röjer vad
han till följd av lag eller annan författning är skyldig att hålla hemligt
eller olovligen utnyttjar en sädan hemlighet. Bestämmelsen ger därmed
otvivelaktigt ell skydd även mol politiskt spionage i sådana former som närmasl
har varit föremål för uppmärksamhet i sammanhanget. Som Sveriges domareförbund
har påpe­kat kan det visserligen sägas alt den för brott mot tystnadsplikt
gällande straffskalan knappast är avpassad för de allvarligaste tänkbara
formerna av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sädanl spionage. Det mest väsentliga är dock alt underiag
finns för ett rättsligt ingripande i fall då del är motiverat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det lagförslag som minoriteten inom ulredningen har lagt
fram har också avsetls alt i första hand fylla en annan funktion, nämligen all
ge underlag för ingripande mol s. k. kontaktmän med anslällning vid främmande
diplo­matiska beskickningar. Dessa kontaktmän, vilka åtnjuter diplomatisk im­munitet,
skulle med stöd av bestämmelsen kunna förklaras inle önskvärda i landet. Nägon
uttrycklig straffbestämmelse är emellertid inte nödvändig för en s. k. non grata-förklaring
mot en medlem av en främmande beskick­nings diplomatiska personal när denne
bedriver eller medverkar till under­rättelseverksamhet som riktar sig mot
viktiga svenska intressen och som sker i former vilka slrider mol diplomatisk
sedvänja. Enligt 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser behöver f.
ö. inte ens nägot skäl för en sådan förklaring lämnas. För del ändamål som har angells
nyss kan den ifrågasatta stralTbestämmelsen sålunda inte anses vara erforderiig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rikspolisslyrelsen, som har tillstyrkt minoritetens
förslag lill straffbe­stämmelse, har hänvisat lill alt fiertalet av de
spioneriutredningar som sedan 1950-talet har lett lill åtal visar att
gärningsmännen i ett mycket tidigt skede har bedrivii någon form av
underrättelseverksamhet utan atl rätts­liga åtgärder då har kunnat vidtas mot
dem. Styrelsen har påpekat atl det i de främmande underrättelseljänsternas
metoder ingär all binda uppgifls­lämnare så fast till verksamhelen att dessa
inte har någon möjlighel alt själva avbryta konlaklerna ulan atl bli komprometterade.
Om sådan främ­mande underrättelseverksamhet som bedrivs obehörigt eller hemligt
och med konspirativa meloder straffbeläggs, skulle man enligt slyrelsen få
möjlighet alt ingripa redan innan en alltför besvärande situation har upp­stått
förden enskilde och uppgiftslämnandet nått därhän att men för rikets säkerhet
har uppstått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är naturligtvis ytterligt väsentligt atl man från
polisens sida kan på ett så tidigt sladium som möjligt ingripa när misstanke
föreligger om atl någon har etablerat en konlakt med främmande
underrättelsetjänst som har utvecklats eller kan komma all utvecklas lill
spioneri. Så somjag har uppfattat rikspolisstyrelsens ståndpunkt hänför sig de
problem som i prak­liken kan möla lill del förhållandet att det kan vara känt
för polisen att någon i hemlighet har trätt i förbindelse med företrädare för
främmande makt men all man frän polisens sida inte anser sig kunna bevisa vilka
uppgifter som därvid har lämnats. Det är emellertid svårl att se alt ett
genomförande av minoritetens förslag skulle innebära någon egenllig lös­ning på
detla problem. Även enligt detta förslag ställs ett beviskrav beträf­fande
uppgifternas art, lät vara att detta reduceras till att avse atl uppgifler­nas
utlämnande kan medföra men för svenska intressen. För atl fylla en praktisk
funktion från de av rikspolisstyrelsen åberopade synpunkterna skulle
straffbestämmelsen behöva innebära ett mer eller mindre generellt förbud mol
att i hemlighet träda i förbindelse med sådan företrädare för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80: 176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;främmande makt som kan misstänkas ägna sig ät
underrättelseverksamhet. Tillräckligt underlag för alt införa en sådan
bestämmelse kan emellertid inle anses föreligga f. n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av del anförda följer atl jag anser ;itt inte heller de av
rikspolisstyrelsen åberopade skälen med lillräcklig styrka lalar för att den av
utredningens minoritet föreslagna straffbestämmelsen bör införas. Jag vill
emellertid understryka att, i den mån polisen får kännedom om att en person med
tillgäng till säkerhetskänslig information har förbindelse med företrädare för
främmande makt som kan misstänkas för underrättelseverksamhet, del givetvis är ell
utomordentligt angeläget önskemål av hänsyn både till landet och till den
enskilde att man på allt sätl söker motverka alt kontak­ten utvecklas till
spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet. Detta synes ofia kunna ske
genom direkl informalion frän polisens sida till den berörde, något som måste
anses falla inom ramen för polisens brottsföre­byggande och säkerhelsskyddande verksamhel.
Utredningen har framhål­lit att en sådan konlakt frän polisens sida inte får
utgöra nägon otillbörlig inblandning i den enskildes liv och att det bör efierslrävas
;iti den inte heller uppfattas så. Detta är naturligtvis i och för sig
önskvärt, men landets säkerhel måste här beaktas i främsta rummet. Det kan därtor
enligt min mening inte riklas nägon erinran mol polisen om den på delta område
följer principen atl hellre informera en gång för mycket än en gång för litel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mina överväganden har lett mig till den slutsatsen alt det
lagförslag som minoriteten har lagt fram inle har så påtagliga fördelar att de
uppväger de betänkligheter som från skilda synpunkter kan anföras mot
förslaget. Sam­manfattningsvis innebär sålunda milt ställningstagande att i
fråga om in­dustrispionage resultatet av del pågående utredningsarbetet bör
avvaktas samt att spioneribestämmelsen nu ändras i de hänseenden som jag förut
har angett. Någon ändring föresläs inte i bestämmelserna om olovlig un­derrättelseverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2 Ryktesspridning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I brottsbalken fanns frän början tre olika straffstadganden
om brott angående ryktesspridning. Enligt 19 kap. 8 S kunde för ryktesspridning
till , fara för rikels säkerhet straffas den som bland allmänheten spred eller lill
främmande makt framförde eller läl framkomma falskt rykte eller annat osant
påstående som var ägnal atl framkalla fara för rikets säkerhet. För samhällsfarlig
ryktesspridning kunde vidare enligt 16 kap. 6 S straffas den som bland
allmänheten spred falskt rykte eller annat osant påstående som var ägnal att
framkalla fara för folkförsörjningen eller för allmän ordning och säkerhet.
Enligt 17 kap. 6 S var det slutligen straffbart som beljugande av myndighet atl
bland allmänheten sprida falskt rykte eller annat osant påstående ägnat alt
undergräva aktningen för myndighel eller annat organ som äger besluta i
allmänna angelägenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag nämnde inledningsvis upptogs brotten om
ryktesspridning till behandling i samband med 1976 års lagstiftning om
spioneri. Riksdagen fattade därvid beslut om att upphäva bestämmelserna om samhällsfarlig
ryktesspridning och beljugande av myndighet. Samtidigt begränsades kri­minaliseringen
av ryktesspridning till fara för rikels säkerhel i princip till tid då riket är
i krig eller då beredskapstillstånd råder. Som en följd härav överfördes
bestämmelsen om brottet till elt nytt sladgande bland krigsar-tiklarna, 22 kap.
2 a §. I konsekvens med dessa ändringar i brottsbalken fattades också beslul om
ändring i tryckfrihetsförordningen. Riksdagens beslut var inte enhälligt. En
betydande minoritet av riksdagens ledamöter ansåg sålunda att de aktuella
straffbestämmelserna borde behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gällande rätt innebär sålunda alt det enligt 22 kap. 2 a S
BrB är straff­bart att under beredskapstillstånd eller dä rikel är i krig
sprida eller till främmande makt framföra eller låta framkomma ett falskt rykte
eller etl annal osant påslående som är ägnat atl framkalla fara för rikets
säkerhet. Straffet för brottet, som benämns ryktesspridning lill fara för
rikets säker­het, är böter eller fängelse i högst tvä är. Det bör anmärkas atl
bestämmel­sen kan bli tillämplig även i annat fall än om rikel är i krig eller beredskaps­tillslånd
råder. Enligt 22 kap. 16 S första stycket BrB kan nämligen rege­ringen, i den
mån det är påkallat med hänsyn till krigsfara vari rikel befinner sig eller lill
andra utomordentliga förhållanden föranledda av krig, förordna att vad som bl.
a. enligt 22 kap. BrB gäller för det fall atl riket är i krig skall gälla även
beträffande ell brott som har begåtts under annan tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Spionbrotlsutredningen, som nu har behandlat
ryktesspridningsbrotten på nytt, har inte funnit anledning att överväga förnyad
kriminalisering av samhällsfarlig ryktesspridning och beljugande av myndighet.
I ulredning­ens betänkande redovisas sålunda närmare överväganden endast
angående brottet ryktesspridning till fara för rikets säkerhet. När del gäller
delta brott har ulredningens majorilel föreslagit sådan ändring i brottsbalken
och i tryckfrihetsförordningen att straff skall kunna inträda inte bara under
krig eller beredskapstillstånd eller med stöd av 22 kap. 16 S BrB ulan också
under annat allvarligt orosiillständ. En minoritet inom utredningen har motsatt
sig denna uividgning av brotlsbeskrivningen och ansett att ingen lagändring
behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulredningens uttalande att det nu saknas anledning att
överväga atl återinföra bestämmelserna om samhällsfariig ryktesspridning och
belju­gande av myndighet har lämnals oemotsagt av remissinslanserna. med något
undantag. Själv har jag i denna fräga inte någol atl invända mol ulredningens
bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller den säkerhelsholande ryktesspridningen har
utrednings­majoritetens förslag lillstyrkls bl. a. av JK, överbefälhavaren och
översty­relsen för ekonomiskl försvar. Svea hovrätt och Sveriges domareförbund
förordar atl man gär längre än uiredningsmajoriteien har föreslagit och ålerinför
en generell bestämmelse mol säkerhelsholande ryktesspridning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bland de remissinstanser som avstyrker förslaget och
alltså i likhet med minoriteten inom utredningen inte anser alt någon
lagändring hör göras märks RÅ, rikspolisstyrelsen, beredskapsnämnden för
psykologiskt för­svar. Sveriges advokatsamfund, yllrandefrihetsulredningen.
Sveriges för­fattarförbund och pressens samarbetsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De meningsskiljakligheler som har gjort sig gällande i
såväl del tidigare lagstifiningsärendet som inom den nu ;ikluella ulredningen
och under remissbehandlingen av betänkandet avser framför allt två frågor.
Skilda meningar har för det försia kommii till ullryck när det gäller frågan
huruvi­da en straffbestämmelse mot ryktesspridning till fara för rikets
säkerhet kan anses otillbörligt inkräkta på yttrandefriheten. För det andra har
framkommit olika uppfattningar rörande behovet av en sådan straflbe-slämmelse
mot bakgrund av de möjligheter samhällel har all på annat säll begränsa
skadeverkningarna av en propaganda inom områden som är känsliga med hänsyn till
rikets säkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det först gäller frågan om förhållandel mellan en lagstifining
mot spridande av falska rykten och yttrandefriheten vill jag för egen del fram­hålla
följande. En vidsträckt yttrandefrihet ulgör en obestridd grundsten i vårt
samhällsskick. Dess ändamål är atl garantera den fria meningsbildning som är en
förutsättning för alt etl demokratiskt samhälle skall fungera. 1 2 kap. 13 § försia
stycket regeringsformen har emellertid uttryckligen an­getts atl
yttrandefriheten kan begränsas bl.a. med hänsyn till rikels säker­het. En
straffbestämmelse mol falsk ryktesspridning m.m. till fara för rikets säkerhet
även under andra omständigheter än då landet är i krig eller dä
beredskapstillstånd eller likartade förhållanden råder skulle principielll sett
knappast strida mot yttrandefrihetens ändamål, sådant del nyss har angetls.
Tvärtom skulle bestämmelsen med fog kunna sägas tjäna som ett värn för den fria
meningsbildningen sä till vida som den skulle öppna möjlighel alt ingripa mot
förfaranden, varigenom den allmänna opinionen på etl svikligt sätt förses med
oriktigt underlag för sitt slällningstagande i viktiga poliliska frågor. Jag
anser därtör att del inle föreligger någon principiell konfiikt mellan
yttrandefriheten med den däri ingående fria krilikrätten och en utvidgad lagstifining
som sladgar straff för den som uppsåtligen sprider orikliga uppgifler genom en
till allmänheten riktad propaganda vilken har sädan innebörd och genomslagskrafi
att den kan hota rikets säkerhel. Å andra sidan kan man inte helt bortse frän
risken att en sådan straffbestämmelse i prakliken skulle avhälla enskilda frän
att i debatten föra fram påståenden som de anser rikliga men som de - med eller
utan fog - befarar atl företrädare för del allmänna skulle stämpla som osanna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad härefter belräffar behovet av en uividgad
straffbestämmelse torde del vara ovedersägligt att falska rykten och lögnaktig
propaganda kan fä allvariiga konsekvenser för ett lands politiska siluaiion. En
ryktessprid­ning som riklar sig mot värt lands säkerhet ligger ingalunda utom
ramen för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vad som är tänkbart. Härav följer naturligtvis inte i och
för sig att en straffbestämmelse mol sådan ryktesspridning skulle vara
oundgänglig. Jag delar sålunda självfallel den uppfattning som har framförts från
fiera håll all falsk ryktesspridning bäst förhindras eller motverkas genom
öppen debatt samt genom upplysning och saklig information i massmedierna. Jag
är också övertygad om att det under normala förhållanden finns tillräckliga
möjligheter atl med erforderlig genomslagskrafi nå ut lill allmänheten med
sådana beriktiganden och sådan informalion alt evenluella skadeverkning­ar från
en rykteskampanj kan hävas. Svårare är del atl ha en beslämd uppfattning i
frågan om lillräckliga informationsmöjligheter alllid kan antas föreligga i
sådana situationer som av utredningen betecknats som annat allvarligt
orostillstånd än krig och beredskapstillslånd. 1 den mån som en tveksamhet
beträffande informationsmöjligheterna under allvarliga oros­tillstånd är befogad,
finns det enligt min mening också skäl som talar för atl straffbestämmelsen om
ryktesspridning till fara för rikets säkerhet utvid­gas i enlighet med vad uiredningsmajoriteien
har föreslagil. Under sådana förhållanden kan nämligen en straffbestämmelse ha elt
värde som komple­ment till andra motåtgärder. Jag menar således all man inle
får bortse från att möjlighelen till rättsliga ingripanden mot säkerhetshotande
falsk propa­ganda kan ge viss effekl. inte minsl av preventiv arl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av vad jag hittills har sagt framgår att enligt min mening
vissa sakliga skäl talar för en lagändring i linje med utredningens förslag. Då
jag likväl anser mig böra avslå från att förorda en sädan lösning, är del främsl
av följande skäl. Ulredningens förslag föranleder ändring i grundlag, någol som
i fall där en bred enighet inle kan uppnås bör förutsätta starka skäl. Av reservalionerna
i belänkandet och ulfallel av remissbehandlingen torde framgå att någon allmän enighel
om en grundlagsändring i nyss angivei syfle inle kan påräknas. När del gäller
all bedöma styrkan hos de skäl som ändå kan tala för en sådan ändring anser jag
mig böra fästa avseende bl. a. vid det förhållandet atl ulredningens förslag
har avstyrkts även av bered­skapsnämnden för psykologiskt försvar, vilken är
den instans som bl.a. har till uppgifl all skapa förutsättningar för
massmedierna all verka under krig och beredskap så atl en fri och effektiv
nyhetsförmedling med snabb och saklig information då kan upprätthållas. Till
grund för nämndens avstyrkande bör, såvitt jag kan förstå, ha legat den
bedömningen att informationsmöjligheterna under sådana allvarliga orosiillständ
som av­setls med utredningsförslaget i allmänhet kan antas vara tillräckliga
för alt möta säkerhelsholande propaganda. Nämndens bedömning i delta hänse­ende
väger självfallet tungt med hänsyn lill den sakkunskap som nämnden företräder.
Jag anser bl. a. med hänsyn härtill att jag bör ulgå från atl del inte
föreligger ett så pålagligl behov av en utvidgad straffbestämmelse atl en
grundlagsändring i enlighet med utredningens förslag bör genomföras i nuvarande
läge. Jag lägger följaktligen inte heller fram nägot förslag lill ändring i
brottsbalkens regler om ryktesspridning till fara för rikets säker­hel. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2    Riksdagen 1979180. I saml. Nr
176&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3 Tagande av utländskt understöd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En beslämmelse med förbud mot atl ta emot utländskt
understöd för att bedriva politisk propaganda intogs i straffiagen år 1940.
Bestämmelsen överfördes i huvudsak oförändrad till brottsbalken där den fick
plats i 19 kap. 13 S. Enligt nämnda lagrum var del straffbart att av främmande
makt eller någon som handlade i dess intresse la emot penningar eller annan
egendom för att genom att ge ut eller sprida skrifier eller på annal sätt
påverka den allmänna meningen om statsskicket eller om ålgärder i rikels inre
eller yttre styrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som framgår av vad jag nämnde inledningsvis föreslogs i prop.
1975/ 76:174 att bestämmelsen skulle upphävas. I propositionen erinrade dåva­rande
chefen för justitiedepartementet om atl ett genomförande av försla­get inte
skulle innebära au alla bidrag frän ullandel till propaganda här i landel blev
tillåtna. Han påpekade därvid alt etl sådant bidrag kan uigöra etl led i en
straffbar förberedelse eller slämpling lill högförräderi eller annat brott mot
rikels säkerhet som anges i 19 kap. 14 S BrB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan propositionen hade remitterats till juslilieuiskottet
för behand­ling, inhämtade utskottet lagrådets yltrande. Lagrådet, som fann att
depar­tementschefens molivering för lagrummets avskaffande inte till alla delar
kunde anses bärkraftig, förordade atl bestämmelsen inte upphävdes men atl
lagrummet omarbetades i syfte att åstadkomma en lillfredsställande begränsning
av det straffbara områdel. Utskotlel fann i sitl betänkande (JuU 1975/76:46) atl
en bestämmelse om lagande av utländskt understöd även framgenl borde finnas i BrB.
Ulskottet var nämligen inte övertygat om bärkraften av de i propositionen
redovisade motiven för en avkrimi­nalisering ulan anslöt sig till den kritik
som lagrådet hade framfört. Ulskol­let konstaterade emellerlid att bestämmelsen
hade en alltför vidsträckt avfattning. För alt den skulle fä en striktare avgränsning
borde den därför bli föremål för förnyade överväganden. En minoritel inom
utskottet föror­dade emellertid bifall lill propositionen även i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter lottning på grund av lika röstetal biföll riksdagen
reservationen, vilken alllsä innebar atl propositionens förslag godtogs (rskr
1975/76: 393). I enlighet härmed har bestämmelsen om tagande av utländskt
understöd upphävis med verkan fr. o. m. den I januari 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förtjänar i sammanhanget att anmärkas atl Island år
1978 har antagit en ny lagstifining som generelll förbjuder politiska partier atl
ta emot finansiellt slöd frän utlandet. Med hänvisning härtill väcktes samma är
inom Nordiska rådet elt medlemsförslag med yrkande att rådet skulle
rekommendera nordiska ministerrådet atl undersöka möjligheterna att in­föra
motsvarande förbud i övriga nordiska länder. Sedan medlemsförslagel remissbehandlats,
beslöl majoriteten inom Nordiska rådet i mars 1980 under rådets 28:e session all
medlemsförslagel inle skulle föranleda vidare ålgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag berörde inledningsvis fick spionbrottsutredningen
till uppgifl alt i sitl arbete även la upp till behandling frågan om behovet av
lagstiftning mot propaganda som finansieras från utlandet och som kan medföra
fara för den fria meningsbildningen i landet. Även i denna del har skilda
meningar uppkommit inom ulredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Majoriteten inom utredningen har kommit till uppfattningen
alt någon bestämmelse mot tagande av utländskt understöd inte bör införas. Till
stöd för denna uppfattning har åberopats att en allmän bestämmelse i ämnet
skulle få alllför stor räckvidd och att sådana gärningar i stället bör bekäm­pas
med andra medel än straffbestämmelser. Enligt utredningens mening bör sålunda
en utifrån stödd och för landel fariig agitation i första hand stävjas genom
upplysning och offentlig diskussion. Därvid framhålls bl. a. att samhället
säkert är väsentligt bättre rustal härtor nu än då en bestäm­melse om tagande
av utländskt understöd först infördes. Även ulan straff­bestämmelser föreligger
en så påtaglig risk för alt ett utländskt understöd som skulle kunna vara
farligt kommer lill allmänhetens kännedom, att denna risk enligt majoritetens
uppfattning måste i belydande mån verka avhållande pä en främmande makt. 1 den
män understödet blir allmänt bekant, torde del ofta leda till att den främmande
propagandan blir verk­ningslös.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Minoriteten har för sin del hävdat atl man även med hjälp
av straffbe­stämmelser bör söka bekämpa en frän utlandet finansierad propaganda
i främmande makts intresse rörande svenskl statsskick eller åtgärder i rikets
inre och yttre styrelse. Till stöd för denna uppfallning har bl. a. framhållits
atl det blir betydligt lättare all hemlighålla utländskt understöd om del inte
är en uppgift för polis- och åklagarmyndigheter alt beivra tagande av sådant
understöd. Om trols detta ett rykte skulle uppstå om alt sådant stöd har lämnals.
är det för de inblandade givetvis angeläget att förneka och dementera sådant
rykte. Uppgift kommer dä alt stå mot uppgifl och klarhet inle någonsin att
vinnas. Det ter sig enligt minoriteten över huvud taget motbjudande alt en
verksamhet av aktuellt slag inte pä något sätt skulle vara kriminaliserad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Minoriteten framhäller emellertid att enighel råder om att
den avskaffa­de bestämmelsen om tagande av utländskt understöd var alllför
vidsträckt. I den män understödet ges av en svensk, som i överensstämmelse med
sin egen poliliska uppfattning försöker påverka opinionen, skulle del vara
direkt stötande att kriminalisera moltagande av understödet. Men bestäm­melsen
blir rimlig om tillämpningsområdet inskränks till fall där understö­det
bevisligen kommer frän utlandet och ges i främmande makts intresse. Minoriteten
förordar därför en modifierad bestämmelse. Den föreslås få det innehållet att
den som av främmande makt eller eljest frän utlandet av nägon som handlar i
främmande makts intresse tar emot pengar eller annan egendom för atl genom ulgivande
eller spridande av skrifier eller pä annal sätt påverka den allmänna meningen
om statsskicket eller om åtgärder i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rikels inre eller yttre styrelse kan dömas för lagande av
utländskt under­stöd till fängelse i högst två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissopinionen är splittrad även i della avseende. Till utredningsma­joriieiens
ståndpunkt ansluter sig bl.a. JK, RÅ, TCO. yttrandefrihelsut­redningen,
pressens samarbelsnämnd och Sveriges föriattariorbund. Bland de instanser som
tillstyrker minoritetens förslag märks Svea hov­rätt, överbefälhavaren.
Sveriges domareförbund och Sveriges industriför­bund. Del har dock bland denna
grupp instanser framhållils att utformning­en av en bestämmelse i ämnet förljänar
all övervägas yllerligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del vill jag först framhålla all jag självfallel
ansluter mig till uppfattningen alt det viktigaste remediet mot en ullandsstödd
propaganda­verksamhet är upplysning och offenllig diskussion. Delta gäller
emellertid oavsett om en straffbestämmelse äterinförs eller ej och synes inle i
och för sig vara någol hållbart argument mol den ifrågasatta kriminaliseringen.
Föreleelser av del slag som den lidigare straffbestämmelsen riktade sig emot
har lyckligtvis inle varit vanliga i vårl land, och det torde slä klart atl en
ny bestämmelse i ämnet lika litet som den lidigare gällande kan antas komma alt
lillämpas särskilt ofta. Den förebyggande betydelsen av en bestämmelse som
förmedlare av en norm på området skall emellertid inte underskattas. Frånvaron
av varje förbud mol tagande av utländskt under­stöd kan otvivelaktigt ge upphov
till situationer där det skulle vara för den allmänna rättskänslan stötande och
från allmänpreventiv synpunkt betänk­ligt, om inte nägot ingripande kan ske.
Detta gäller i synnerhet sedan lidigare gällande bestämmelser om
ryktesspridning och beljugande av myndighel har upphävts. Som justitieulskoltet
konstaterade i det tidigare lagstiftningsärendet innebär nuvarande ordning atl
fältet straffrättsligl sett lämnas helt fritt för en främmande makt alt
finansiera en kampanj för spridning av falska uppgifler i syfle alt exempelvis
undergräva förtroendet för de högsta statsorganen. Del kan enligt min mening
inte vara godtagbart all behålla etl sådanl rättsläge. Jag finner därför i
likhet med minoriteten att en beslämmelse som för vissa fall straffbelägger
lagande av understöd från utlandet bör införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad jag har anfört nu fär emellertid inte förstås som all
jag i alla avseenden lar avstånd frän den kritik som riktades mot det tidigare
gällan­de straffstadgandel. Tvärtom menar jag att flera av de skäl som
åberopades mol den dåvarande utformningen av kriminaliseringen var vägande. Jag
finner del angelägel att en ny bestämmelse mol utländsk propaganda utformas så
att den inte kan tillämpas i fräga om andra gärningar än sädana där
straffvärdet är odiskutabelt. Hit hör enligt min mening sädan av främ­mande
makt finansierad propaganda som genom sin omfattning och inrikt­ning är ägnad
all inkräkta på den fria meningsbildningen inom landel i politiska frågor som
rör statsskickets grunder eller som är av betydelse för totalförsvaret eller
rikels säkerhet i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I särskilt ett avseende lorde det föreligga allmän enighet
om att den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lidigare gällande straffbestämmelsen hade en alllför
vidsträckt avfattning. nämligen så lill vida som den inle uppställde krav på
all del mollagna understödet skulle ha utländskt ursprung. Det anmärktes
således i det tidigare lagstifiningsärendet alt straff formellt selt kunde
komma i fråga om någon i Sverige skulle propagera för en ändring av den svenska
utrikespoli­tiken till förmän för en viss motståndsrörelse i etl annat land med
ekono­miskt understöd från en svensk person som sympatiserade med motstånds­rörelsen.
Del angivna exemplet ger enligt min uppfattning uppenbart vid handen att
kriminaliseringen tidigare var alllför långtgående och att den gav formellt
utrymme för rättsligt ingripande i vissa situationer då det skulle framslå som
opåkallat eller t. o. m. direkl stötande för den allmänna rättsuppfattningen.
Jag menar därför liksom spionbrottsulredningens mi­noritet att en ny
straffbestämmelse bör avgränsas på ett sådant sätt att den fär tillämpning endasl
i de fall där understödet bevisligen härrör från utlandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt minoritetens förslag skall för straffbarhet fordras
att understödet lämnas antingen av främmande makt eller också frän ullandel av
någon som handlar i främmande makts intresse. Såvitt gäller fall där
understödet lämnas av främmande makt ansluter jag mig lill minoritetens uppfallning.
Mera tveksamt finner jag det vara om den omständigheten atl understödet härrör
från nägon som i ullandel handlar i främmande makts inlresse skall vara en lillräcklig
förutsättning för straffbarhet när det gäller understödets ursprung. Man torde
inte kunna bortse från del förhållandet att en person som medverkar i politisk
propagandaverksamhet i regel har sin egen poli­liska övertygelse som
huvudsaklig drivkraft för sitl handlande. Del kan vara honom likgiltigt om hans
åsikter står i överensstämmelse med en främmande makts intressen, och det kan
också i vissa situationer vara svårt atl avgöra i vad mån så är förhållandet
eller inte. Härtill kommer alt själva begreppet främmande makts intresse
knappast är lätlolkal. Enligt min mening skulle det föra för långt att
generellt straffbelägga fall då någon lar emot understöd från utlandet så snarl
de syflen som ligger till grund för att understödet lämnas i ett eller annat
avseende kan sägas sammanfalla med en främmande makts intresse. Om man vill ha
garantier för att en ny straffbestämmelse skall kunna tillämpas bara i verkligt
straffvärda fall, synes det nödvändigl att gä något längre när det gäller atl
avgränsa det straffbara områdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närmast till hands ligger det därvid att anknyta till den
konstruktion i fråga om uppsåtet som bestämmelserna i 19 kap. 5 och 10 §S
numera har erhållil och såsom en förulsältning för slraffbarhel ställa upp det
kravet atl den som har lämnat understödet har haft till syfle - s. k. direkt
uppsåt -att därigenom gå främmande makt lill hända. När det gäller mottagaren
av understödet bör det emellertid i överensstämmelse med vanliga principer i
fråga om uppsåt vara lillräckligt för straffbarhet atl han har varit medveten
om syftet med understödet eller att han åtminstone har insett möjligheten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av alt understödet lämnats av någon som avsåg atl gå
främmande makt till hända och atl det kan antas alt han skulle ha handlat pä
samma sätt om han hade varil medvelen härom (s. k. evenluelll uppsåt).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I enlighet med de överväganden som nu har redovisats
förordar jag alt den aktuella bestämmelsen ulformas på del sättet atl del för slraffbarhel
förulsälls all understödet har lämnats aniingen av främmande makt eller också
från utlandet av någon som har handlat för all gå främmande makt till hända.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt den tidigare straffbestämmelsen om tagande av
utländskt under­stöd krävdes atl propagandaverksamheten skulle drivas i visst
syfte för alt den skulle kunna föranleda siraff. Mottagaren av understödet
skulle sålun­da ha för avsikt atl påverka den allmänna meningen om statsskicket
eller om åtgärder i rikels inre eller yttre styrelse. Med rikels slyrelse
skulle därvid förslås beslul av riksdagen eller regeringen, såväl redan
meddelade som föreslagna eller sådana som annars kunde komma i fråga. Däremot
innefattades inte i detla begrepp poliliska avgöranden genom val och ej heller
domstolsavgöranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har förut uttalat alt en lagsliftning mot utländskt
understöd bör begränsas lill gärningar med elt odiskutabelt straffvärde,
nämligen sådana genom vilka främmande makt låter påverka den allmänna opinionen
i politiska frågor som rör statsskicket, totalförsvaret eller rikets säkerhet.
Enligt min mening framstår tillämpningsområdet för den tidigare straffbe­stämmelsen
vad belräffar kravet på propagandans inriktning som alltför vidsträckt.
Bestämningen älgärder i rikels inre eller yttre styrelse omfattar ju också
sådana ålgärder som inle har någon som helst anknylning till den svenska författningen
eller säkerhetspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det skulle kunna hävdas att redan del av mig nyss
förordade kravel atl understödet skall ha lämnals av främmande makt eller av nägon
som har handlat för atl gä främmande makt till hända avgränsar bestämmelsens tillämpningsområde
tillräckligt. Har en främmande makt elt sådanl intres­se av en politisk fråga i
vårt land att den finansierar en propaganda lill förmån för viss lösning, kan
frågan i allmänhel antas ha belydelse för värt lands utrikespolitiska ställning
och därmed ofta ocksä för rikets säkerhel. Detta behöver emellertid inle alltid
vara fallel. Det förekommer nämligen att enskilda stater av humanitära eller
andra ideella skäl lämnar ekono­miskl slöd lill sådan opinionsbildning på det
internationella planet i olika frågor av etisk, ekonomisk eller social karaklär
som kan syfta lill ändring av andra staters lagstifining. Som exempel kan anges
den internationella opinionen mol dödsstraffet, mot rasförtryck eller till
förmän för jämställd­het mellan män och kvinnor. Ser man lill svenska
förhållanden, kan det inle uteslutas att åtskilliga inslag i värt samhälle kan
strida mol livsåskåd­ningar eller samhällsuppfattningar som är förhärskande pä
annat håll i världen. Det är därför inte orimligl alt tänka sig atl någon som i
Sverige förespråkar viss lagändring eller förvaltningsålgärd kan utverka ekono-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;miskt stöd från främmande makt även när frågan saknar säkerhetspolitiskt
intresse. Sådana fall bör enligt min mening inle lämpligen omfattas av en
straffbestämmelse mol lagande av utländskt understöd. Självfallet finns del
anledning alt la avstånd från varje inblandning från främmande makter och
utländskt kapital i värt lands politiska angelägenheter. För läll då fräga inte
är om propaganda som gäller vår förtätlning eller åtgärder av betydel­se för
totalförsvaret eller annars för vår säkerhet synes det dock lämpligare all
gärningar av aktuellt slag motverkas på annat sätl än genom slraffiag-stiflning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad jag har anförl nu föreslår jag att en
ny bestämmelse om tagande av utländskt understöd komplelteras i förhållande
till den tidigare gällande så alt del i bestämmelsen angivna syflel med
propagan­dan skall vara atl påverka den allmänna meningen i en fråga som gäller
rikets grundlagar eller nägon angelägenhet som har belydelse för lolalför­svarel
eller annars för rikets säkerhet och som det ankommer pä riksdagen eller
regeringen att besluta om. Inom det slraflbara omrädet faller därmed t. ex. en
för främmande makts räkning bedriven propaganda som går ut på atl Sverige skall
överge neulraliletspolitiken eller ingå i försvarspakt med andra länder eller
som angår vår politik i internatonella nedrustningsfrå­gor. Delsamma gäller
naturligtvis om propagandan rör ulrikes- eller han­delspolitiska avgöranden av
betydelse för vårl totalförsvar eller vår säker­het. Däremot kommer i allmänhel
en propaganda för eller mot nägon motståndsrörelse i etl annat land - i vart
fall när detla inte ligger alltför nära våra gränser - att falla utanför
straffbestämmelsen. Inle heller kom­mer straffbestämmelsen som regel att
omfatta frän utlandet finansierad propaganda i frågor om t. ex. miljövården
eller kulturutbytet med utlandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad beträffar de övriga brotlsförulsältningarna i den
tidigare gällande straffbestämmelsen föreslår jag ingen ändring. Det innebär
alt det under­stöd från ullandel som konstituerar den straffbelagda gärningen
skall utgö­ras av pengar eller annan egendom. Förarbetena till den lidigare
bestäm­melsen bör i tillämpliga delar forlfarande vara vägledande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som brottsbeteckning bör &amp;quot;tagande av utländskt
understöd&amp;quot; alltjämt kunna användas. Straffet för tagande av utländskt
understöd bör - liksom enligt den tidigare straffbestämmelsen - vara fängelse i
högsl två är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En bestämmelse om tagande av utländskt understöd med den
konstruk­tion somjag här har förordal kan lika lile som den lidigare
bestämmelsen sägas inkräkta på yttrande- eller tryckfriheten. Den förbjuder
sålunda inle något visst slag av propagandaverksamhet eller meningsyttringar i övrigl
ulan riktar sig enbart mot propagandans ekonomiska bakgrund. Inle heller kan
bestämmelsen anses innebära någon begränsning av föreningsfriheten. Det är
visserligen alt märka att straffbestämmelsen som regel blir tillämp­lig, om
exempelvis ett politiskt parti skulle ha tagit emot understöd för sin allmänna
opinionsbildande verksamhet frän en främmande makt eller an­nars från utlandet
av någon som handlar för att gå främmande makt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tillhanda. Delta gäller under förutsättning alt det i
partiets verksamhel ingår alt påverka den allmänna meningen i någon angelägenhel
som del ankommer på statsmakterna att besluta om och som rör grundlagarna eller
har belydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigl, något som
regelmässigt torde vara fallet. Det förhållandet att den aktuella bestämmel­sen
sålunda kan tänkas träffa en politiskt verksam organisalion innebär emellerlid
inte all föreningsfriheten kränks, eftersom bestiimmelsen riktar sig till
envar, oavsett om han handlar ensam eller lillsammans med andra (.jfr prop.
1975/76: 209 s. 113 och 154).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan emellerlid inte bortse frän att utredningar
rörande det aktuella brottet i praktiken kan beröra just poliliska organisaiioner
eller massme­dieorgan, dvs. institutioner som det av hänsyn till
yttrandefriheten är särskilt angeläget alt skydda från opåkallade rättsliga
ingrepp. Det torde bl. a. därior vara motiverat all frågan om lämpligheten av etl
åtal skall vara underkastad en särskild prövning. Nära lill hands skulle ligga
att föreskriva att etl ätal för tagande av utländskt understöd inte skall få
väckas av åklagare ulan regeringens förordnande (jfr lagrådets yttrande i 1976
års lagstiftningsärende. JuU 1975/76:46 s. 47-48). En sådan regel gällerenligt
19 kap. 16 § BrB i fråga om olovlig underrättelseverksamhet och olovlig
värvning samt försök, förberedelse och slämpling lill olovlig underrättelse­verksamhet.
Med hänsyn till den särskilda karaktären av brottet tagande av utländskt
understöd bör emellertid lämpligen åtalsprövningen ankomma på ett organ som är
fristående i förhållande till regeringen. Jag föreslår alt prövningen anförtros
åt riksåklagaren. En föreskrift härom bör tas in i 19 kap. 16 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nu förordade ålalsbestämmelsen innefaltar inte någon
inskränkning i polis- eller åklagarmyndigheternas befogenhet alt inleda eller verkställa
förundersökning. Del ligger emellerlid i sakens natur att fråga om förun­dersökning
ändå måsle handhas med urskillning i fall där det inte frän början slår klart
att tillstånd lill ålal skall komma alt lämnas. Della gäller naturligtvis i synnerhet
när fråga om tvångsmedel aklualiseras. Enligt min uppfattning finns det inte
tillräckliga skäl alt låta det akluella brottet omfattas av den särreglering i fräga
om bl. a. möjligheterna till telefonav­lyssning som gäller för vissa brott mot
rikets säkerhet enligt lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om
tvångsmedel i vissa brottmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis förordar jag alt en ny 13 S införs i 19
kap. BrB. 1 denna bör föreskrivas atl den som av en främmande makt eller från
utlandet av någon som handlar för att gå en främmande makt tillhanda lar emot
pengar eller annan egendom för att genom utgivande eller spridande av skrifter
eller på annal säll påverka den allmänna meningen i en fråga som rör rikets
grundlagar eller i någon angelägenhet som har betydelse för totalförsvaret
eller annars för rikels säkerhel och som del ankommer på riksdagen eller
regeringen att besluta om, skall dömas lill fängelse i högsl två år för tagande
av utländskt understöd. Vidare innebär förslaget att 19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap.
16 § BrB ändras på det sättet alt ålal för sådanl broll skall fä väckas endast efler
riksåklagarens förordnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn lill atl en
näraliggande fråga som nämnls nyligen har varit föremål för diskussion inom
Nordiska rådet harjag ansett mig kunna avstå frän att före förslagets
framläggande föranstalta om ytterligare nordiska överiäggningar i ämnel. Dettas
speciella karaktär medför f. ö. all skillnader i de olika nordiska ländernas
reglering pä områdel kan föreligga ulan olägenheter för den nordiska
rättsgemenskapen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
lagändringar som jag här har förordat bör träda i kraft den 1 januari 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3  
Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
enlighel med vad jag nu har anförl har inom justitiedepartementet upprättats
ett förslag till ändring i brottsbalken. Förslaget bör fogas till protokollet i
detla ärende som bUaga 4.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer att lagrådets yllrande inhämtas över lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4   
Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
beslutar i enlighel med föredragandens hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:66.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:261.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning av betänkandet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Ds Ju 1979:6) översyn av spioneribrottet m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen antog i maj 1976 i samband med beslul angående
ändring av bestämmelserna om spioneri ett uttalande atl det beträffande sådana
spio­nageformer, som har politisk eller ekonomisk inrikining men samtidigt
faller utanför den nuvarande brottsbeskrivningen för spioneribrottet, er­fordras
närmare överväganden. Vid samma lillfälle beslöt riksdagen upp­hävande av
bestämmelserna mot beljugande av myndighet, samhällsfarlig ryktesspridning och
lagande av utländskt understöd. Beslutet innebar vi­dare bland annat att
brottet ryktesspridning lill fara för rikets säkerhel skulle begränsas till alt
i princip gälla endasl dä krig eller beredskapstill­slånd råder. Lagändringarna
trädde i krafl den 1 januari 1978. Riksdagen uttalade i della sammanhang all,
med hänsyn lill de meningsmotsättningar som yppats i fräga om i vilken utsträckning
de s. k. ryklesspridningsbrot-ten bör vara kriminaliserade, dessa borde bli
föremål för förnyade övervä­ganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen tillsatte i januari 1977 spionbrotlsutredningen
för alt se över de bestämmelser som riksdagen angivit. Ulredningen skulle även
ta upp frågan om behovet av en lagstifining mol propaganda som finansieras från
utlandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Spioneri och annan underrättelseverksamhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulredningen har funnit atl det finns myckel som talar för
att den främ­mande underrättelseverksamheten under de senasle decennierna alllmer
inriklals på politiska, ekonomiska och induslriella förhållanden. Nuvaran­de beslämmelse
om spioneri avser förhållanden vilkas uppenbarande för främmande makt kan
medföra men för rikets säkerhel. Bestämmelsen kan endast i speciella fall bli
tillämplig pä sådant spionage som inte har direkt militär anknytning eller rör
folkförsörjningen i krig. Ulredningen har emel­lertid inte funnil skäl atl
föreslå beslämmelser med särskild lillämpning pä politiskt eller ekonomiskt spionage.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande politiskt spionage finner ulredningen inte
anledning att skydda andra uppgifter än sådana som skall hållas hemliga.
Utredningen utgår från all en ny sekretesslagstiftning I nmer alt erbjuda elt lillräckligl
skydd mot sädan verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande industrispionage och annat ekonomiskt spionage
har utred­ningen övervägt en bestämmelse med särskild inriktning på de fall då
industrispionage skulle kunna skada rikets intressen. En sådan beslämmel­se
skulle emellertid bli alllför vag och lämna utrymme för skönsmässiga
bedömningar. För införande av mer generella bestämmelser mot industri-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;spionage erfordras överväganden av annat slag än dem
utredningen haft alt göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under utredningsarbelel har framförts tanken på en
bestämmelse riktad mot själva bedrivandet av hemlig underrättelseverksamhet för
främmande makt. Ulredningen har emellertid funnit alt behovet av en sådan besläm­melse
inte är särskilt framträdande och att det inte skulle gä att på ett helt
tillfredsställande sätl avgränsa bestämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om spioneri föreslär utredningen den ändringen all
laglexlen i spioneriparagrafen förtydligas så att det klart framgår alt
bestämmelsen kan tillämpas på politiskt och ekonomiskt spionage.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Två ledamöier har reserverat sig och föreslagit införande
av en bestäm­melse mol atl bedriva hemlig underrättelseverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ryktesspridningsbrotten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulredningen har inte funnil anledning att beiräffande
ryktesspridnings-brotten föreslå annan ändring än som motiveras av hänsynen
till rikets säkerhet. Gällande lag har i detta hänseende alltför begränsat
tillämp­ningsområde. Del finns behov av en bestämmelse mot ryktesspridning även
i en del &amp;quot;skymningslägen&amp;quot; mellan krig och fred. Emellertid torde det
förhålla sig så atl det endasl är i mycket särpräglade situationer, såsom under
krig eller allvarliga oroslillslånd, som elt rykte eller en osann uppgift kan
framkalla fara för rikets säkerhel. Utredningen föreslår därför atl det åter
införs en generell bestämmelse mol ryktesspridning till fara för rikets
säkerhet. Del föreslagna stadgandet innebär att del blir straffbart att sprida
falskt rykte eller annal osant påstående, som med hänsyn lill krig eller annal
allvarligt orostillstånd är ägnat att framkalla fara för rikets säkerhet. Med
orostillstånd menas då inte bara våldsamma oroligheter utan också
betydelsefulla utrikespolitiska förändringar i vårt lands närhet. Då farlig
ryktesspridning kan antas ske även genom tryckt skrift, föreslår utredning­en
vidare att en bestämmelse av motsvarande innehåll införs i tryckfrihets­förordningen
(TF).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tre ledamöter har reserverat sig mot en uividgning av
bestämmelserna mot falsk ryktesspridning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tagande av utländskt undeistöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulredningen anser det självklart, all främmande makt,
internationella organisationer eller internationellt kapital inle bör få
påverka opinionsbild­ningen i politiska frågor i värt land genom ett dolt ekonomiskl
understöd. Emellertid skulle en bestämmelse mot att mottaga utländskt understöd
bli föga effektiv. Den skulle därtill bli lillämplig på en del fall, som det
knappast finns anledning att lagstifta mot. Med hänsyn härtill och till att
behovet av en bestämmelse även i övrigt framstår som föga angelägel, anser
utredningen alt den inle bör föreslå någon bestämmelse. En för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;landet
fariig agitation torde istället böra stävjas genom upplysning och offenllig
diskussion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tre
av utredningens ledamöter har reserverat sig i denna del och föresla­git
införande av en bestämmelse mot tagande av utländskt understöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RESERVATIONER
OCH SÄRSKILT YTTRANDE Reservationer av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;a)
Allan Hernelius och Åke Polstam mot utredningens ställningstagan­de ifråga om
ändring av spioneribestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
torde vara ställt ulom varje tvivel att vårt land är föremål för en omfattande
underrättelseverksamhet från andra länders sida. Denna verk­samhel riktar sig
för närvarande mot praktiskt tagel alla samhällsfunk­tioner i Sverige. Det renl
militära intresseområdet är sedan gammall före­mål för uppmärksamhet.
Samhällsutvecklingen i Sverige och utomlands har emellertid medfört att även
områdena för teknik, induslri, vetenskap och politik utsälls för en alltmera
intensiv uppmärksamhet från utlandet. I verksamhelen använder man också
alltmera avancerade tekniska hjälpme­del och förfinade metoder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
den nu gällande spionerilagstiftningen skyddas genom straff för utlämnande
endast uppgifter, vilkas röjande kan medföra men för rikets säkerhet. Del
innebär att i praktiken ansvar för spioneri endast blir aktu­ellt, när
underrättelseverksamheten rör militära förhållanden. Spionerimål är också
numera sällan förekommande. Det är således tydligt att en bety­dande del av den
undertättelseverksamhel som bedrives inte är kriminali­serad eller på grund av
bevissvårigheter inte blir beivrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härav
följer inte nödvändigtvis atl del skulle föreligga ett starkt behov av
utvidgningar av gällande straffbestämmelser. En betydande del av den främmande
underrättelseverksamheten torde ske i godtagbara former och gälla förhållanden,
som det inle ligger i vårt lands intresse att dölja. En viklig uppgifl för en
diplomatisk beskickning är just alt införskaffa infor­mation om det land där
beskickningen vistas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dock
förekommer utanför spioneribestämmelsens tillämpningsområde främmande
underrättelseverksamhet som bedrives i hemlighet och som avser säväl mililära
som industriella, ekonomiska och poliliska förhållan­den, vilka det ligger i
svenskt intresse att skydda. Vi anser att det inte bör möta några större
betänkligheter alt ingripa med strafflestämmelser mot viss sådan verksamhet.
Man bör därvid särskilt beakta atl även den som lämnar ut uppgifter, som i dag inle
ä slrafFskyddade, till en främmande underrättelsetjänst därigenom gradvis kan
komma i en beroendeställning till främmande makt. Ett från böijan oskyldigt uppgiftslämnande
kan leda till spioneri i brottsbalkens mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
anser därför att det bör införas en bestämmelse, som utvidgar straff­barheten
beträffande hemlig underrättelseverksamhet åt främmande makt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sådan bestämmelse skulle kunna intas som ett tredje stycke i BrB 19: 10 och ha
följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
olovlig underrättelseverksamhet skall likaledes dömas den som i annal fall än
förut i detla kapilel är sagt, för att gå främmande makt tillhanda, hemligen
bedriver verksamhel för anskaffande av uppgifler rö­rande svenska förhållanden,
vilkas uppenbarande för främmande makt kan medföra men för rikels intressen,
eller till dylik verksamhet lämnar med­verkan som ej allenast är tillfällig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
straffbara handlingen föreslås beslå i att bedriva verksamhet föran anskaffa uppgifler
rörande svenska förhållanden. 1 uttrycket verksamhet ligger ett krav på att det
skall föreligga en följd av handlingar, vilka tidsmässigt eller på annat sätt
slår i sådanl sammanhang atl de kan uppfat­tas som delar i en verksamhel. Den
straffbara gärningen bör därvid känne­tecknas av elt visst mått av
planmässighet och organisation. Anskaffande av enstaka uppgifler straffbelägges
inte i denna beslämmelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
förslaget uppställes vidare krav på atl verksamhelen skall ske hemli­gen. Delta
rekvisit anser vi uppfyllt om regelmässigl etl konspiraloriskt beleende
iakttas. Hemligt kan ett förfarande också vara, om del sker utan sådana
försiktighetsmått som kan betecknas som konspiraloriska, men kontrahenterna
utgått från alt de meddelade uppgifterna var förtroliga och det av
tillvägagångssättet i övrigl framgår att vederbörande förstått att deras
handlingssätt var otillbörligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att inte hell bagatellartade uppgifter skall straffskyddas, har i försla­get
uppställts den ytterligare förutsättningen att uppenbarande av uppgif­terna för
främmande makt skall kunna medföra skada för rikels intressen. Med rikets
intresse menar vi etl allmänl intresse av inte obetydlig omfatt­ning. Även
industrispionage mol ell enskilt svenskt förelag bör kunna falla under
bestämmelsen, om spionaget kan påverka landets ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rekvisitet
&amp;quot;men för rikets intressen&amp;quot; är vidsträckt och den närmare innebörden
därav är svårbestämd. Genom atl kravet på alt verksamheten skall ske med direkt
uppsåt att gä främmande makt till hända, får bestäm­melsen ändå nöjaktig avgränsning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna bestämmelsen kommer i första hand att kunna tillämpas på dem som i
mera betydande omfattning ägnar sig ät underrättelseverk­samhet, de s.k.
kontaktmännen. Dessa, som ofta är anställda vid en främmande diplomatisk
beskickning och åtnjuter diplomatisk immunitet, kommer i förekommande fall att
kunna förklaras inte önskvärda i landet. Därutöver kan finnas anledning atl
straffbelägga de fall där någon lämnar medverkan till sådan verksamhet och
medverkan inte är enbart lillfällig. För straffbarhet i dessa fall erfordras
emellertid att gärningsmannen är medveten om atl hans handlingar ingår som en
del i en underrättelseverk­samhet av det slag som nu är i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn lill att den nu föreslagna bestämmelsen har som syfte att förhindra
spioneri och atl den endasl straffbelägger handlingar, som ut­föres i direkt
uppsåt all gå främmande makt till hända, torde den inte stå i slrid med
regeringsformens reglerom informationsfrihet. Bestämmelsen är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;därtill genom de begränsande rekvisiten så klart avgränsad
all den endast omfaltar sädana fall där ett otvetydigt intresse av
kriminalisering förelig­ger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtal för underrättelseverksamhet kan i vissa fall tänkas
få utrikespolitis­ka följder av oönskal slag. Vi anser därför atl åtal bör
kunna väckas först efter förordnande av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;b) Per Hilding, Anna-Greta Leijon och Yngve Nyquist mot
utredning­ens förslag om ändring av bestämmelsen angående ryktesspridning till
fara Jör rikets säkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom riksdagsbeslut 1976, som trätt i krafl den I januari
1978, avskaf­fades straffbestämmelserna mot beljugande av myndighet och samhällsfar­lig
ryktesspridning. Vidare överfördes brottet ryktesspridning lill fara för rikels
säkerhel till krigsartiklarna och inskränktes till att gälla under krig eller beredskapstillslånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändringarna var grundade på elt utredningsförslag som fält
bred anslut­ning vid remissbehandlingen. Riksdagsbeslulet togs med stor
majoritet och såvitt angick ändringarna i TF pä grundval av ett enhälligt
betänkande av konslilutionsulskoliet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulredningens majoritet föreslär nu att brottet
ryktesspridning till fara för rikels säkerhet utvidgas och på nytt införes i 19
kap. BrB samt atl en vidgning av tillämpningsområdet görs i TF för atl
möjliggöra molsvarande inskränkning i tryckfriheten. Innebörden av majoritelsförslagel
är alt kri­minaliseringen utsträcks lill all gälla också under allvarligt orosiillständ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulredningen delar enhälligt del synsätt som låg till grund
för 1976 ärs riksdagsbeslul, nämligen att ryktesspridning i första hand molverkas
ge­nom upplysning genom massmedia och med andra medel. Uiredningsma­joriteien
har emellerlid funnit atl det i en del fall kan möla svårigheler att nå ul lill
allmänheten med en riktig information. Vad som tydligen främst föresvävar majorilelen
är situationer med våldsamma inre oroligheler. Till delta vill vi göra den
kommentaren atl i sådana situationer förefaller en kriminalisering vara av föga
värde. Under krig eller i varje fall under beredskapstillslånd är det ju
förutsatt all samhällsförhällandena skall vara ordnade, varför en
kriminalisering kan ha en viss preventiv effekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulredningsmajorileten framhåller själv all en utvidgning
av bestämmel­sen lill att omfalla fall dä allvarligt orosiillständ råder medför
all den blir vag och inte lämnar mycken ledning för rättstillämpningen. Den
precise­ring som sker genom kravel på samband mellan faran för rikets säkerhet
och krig eller annat allvarligt orosiillständ innebär enligt vär mening inle
att den kriliken bortfaller. Det är särskilt allvarligt atl inskränkningar
föresläs i tryckfriheten på grundval av så vagt utformade rekvisit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis anser vi all det under
utredningsarbetet inte fram­kommil sådana skäl att det nu finns anledning atl
föreslå ändringar i den reglering av ryktesspridningsbrotten som trädde i kraft
så senl som den I januari 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;c) Allan Hernelius, Per HUding och Åke Polstam mot
utredningens ställningstagande ifråga om tagande av utländskt understöd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I likhei med spionbrottsutredningens majoritet anser vi
alt en frän utlan­det finansierad propaganda i främmande makts inlresse rörande
svenskl statsskick eller älgärder i rikets inre och yttre styrelse innebär
betydande faror för den fria meningsbildningen i landet. Till skillnad från
samma majoritet anser vi emellertid alt sådana gärningar bör bekämpas även med
straffbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Majorilelen åberopar som skäl för sin ståndpunkt att för samhällels
försvar kräves i första hand atl kunskap vinnes och sprides om del främ­mande
understödet. Det låter säga sig. Men, som lagrådet pä sin tid framhöll, såväl
den främmande makten som mottagare av siödet har up­penbariigen klar för sig
betydelsen från opinionsbildningssynpunkl av att understödet och dess ursprung
icke kommer till allmänhetens kännedom. Självfallel blir det betydligt lättare
att hemlighälla utländskt understöd om del inte längre blir en uppgifl för
polis- och åklagarmyndighet att beivra tagande av sådanl understöd. Om trols della
rykte skulle uppslå om sådanl stöd, är det för de inblandade givelvis angeläget
att förneka och dementera sådanl rykte. Uppgift kommer då att stå mot uppgift
och klarhet icke någonsin alt vinnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Över huvud tagel ter del sig motbjudande all en verksamhet
av detta slag - givande och lagande av utländskt slöd i antytt syfle - icke på
något sätt skulle kriminaliseras. Verksamheten skulle därmed bli straffrättsligl
helt fri. Redan därav följer att möjligheten att värva medarbetare i Sverige
för ändamålel skulle underlättas. Verksamhelen skulle ju vara fri från siraff
enligt BrB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Majoriteten anser vidare att tagande av utländskt
understöd normalt icke kan klarläggas ulan etl tidsödande utredningsarbete. Det
kan i vissa fall - långt ifrån alltid - vara sant. Det är emellertid ett
argument utan bärkraft och det gäller i fråga om många brott, t. ex.
narkotikabrott; under alla förhållanden mäste man nämligen beakta
strafflagstiftningens preven­tiva effekt. Del får inte heller föranleda en
lagstiftarnas hjälplöshet inför uppgiften att även på detta område söka värna
den fria meningsbildningen och den allmänna opinionens frihet. Stora
penningbelopp, insalta för att påverka den allmänna meningen, från främmande
makt, eller från stalsbo-lag eller från multinationella företag, vilka handlar
i denna makts intresse, kan skickligt användas i något av nutidens massmedia.
Därvid kan de, som utländskt exempel visar, aniingen genom ryktesspridning
eller genom för­såtlig propaganda påverka opinionen pä ett sätt som kan bli
till allvarlig risk för landets egna säkerhelsinlressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Atl utländskt understöd även efter andra världskriget
lämnats till svens­ka rörelser eller organisationer torde vara känt. Det kan ha
lämnals i olika former. Möjligheterna är många, subsidier via tryckeripressen
från stats­bolag, genom stora Iryckeribeställningar eller på annat sätt. Ändå
torde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagbestämmelserna
ha haft en starki återhållande effekt. Om dessa icke införes på nyll. eller om
intresset för Sverige ökar, kan lägel snabbt ändras. Samhällel bör då icke slå
ulan medel att möta sådana försök till påverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enighel
lorde råda om alt den avskaffade bestämmelsen om lagande av utländskt understöd
var alllför vidsträckt. En person i Sverige kan tänkas mottaga understöd för
alt bedriva propaganda i främmande makts inlresse ulan alt understödet behöver
ha utländskt ursprung och ulan att givaren behöver stå i förbindelse med
främmande makt. I den mån understödet ges av en svensk, som i överensslämmelse
med sin egen poliliska uppfattning försöker påverka opinionen, skulle del vara direkl
slötande all kriminali­sera mottagande av understödet. Men bestämmelsen blir
rimlig om tilt-lämpningsområdel inskränkes till fall, där understödet
bevisligen kommer frän utlandet och ges i främmande makts intresse. En på så säll
modifierad beslämmelse skulle kunna ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som av främmande makt eller eljesi från utlandet av någon som handlar i
främmande makts inlresse mottager penningar eller annan egen­dom för all genom ulgivande
eller spridande av skrifter eller annorledes påverka den allmänna meningen om
statsskicket eller om åtgärder i rikels inre eller yttre styrelse, dömes för
tagande av utländskt understöd till fängelse i högsl två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
förordar införandel av en sådan beslämmelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt
yttrande av Olof Frånstedt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
ansluter mig till reservationerna ovan under a) och c).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:61.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2 (Utredningens lagförslag) Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt riksdagens beslut föreskrives att 7 kap. 4 S
tryckfrihetsförordningen skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med beaktande av det i I kap. angivna syftet med en allmän
tryckfrihet skall såsom otillåtet yttrande i tryckt skrift anses sådan enligt
lag straffbar framställning som innefattar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;högförräderi, förövat med uppsåt atl riket eller del därav skall med&lt;br&gt;
våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utländskt biständ läggas&lt;br&gt;
under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del&lt;br&gt;
av riket skall sålunda lösryckas eller att åtgärd eller beslut av statschefen,&lt;br&gt;
regeringen, riksdagen eller högsta domarmaklen skall med utländskt bi­&lt;br&gt;
stånd framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppså­&lt;br&gt;
tets förverkligande;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;försök, förberedelse eller slämpling lill sådant
högförräderi;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;krigsanstiftan,
såframt fara för att riket skall invecklas i krig eller andra fienlligheter
framkallas med utländskt bistånd;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppror, förövat
med uppsåt atl statsskicket skall med vapenmakt eller eljest med våldsamma
medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen,
riksdagen eller högsta domarmaklen skall sålunda framtvingas eller hindras,
såframt gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;försök, förberedelse eller slämpling till sådant uppror;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.   landsförräderi eller landssvek, i vad därigenom, då
riket är i krig eller&lt;br&gt;
eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äga tillämpning,&lt;br&gt;
någon förieder krigsfolk hörande till rikets eller med riket förbunden stals&lt;br&gt;
krigsmakt eller andra som äro verksamma för försvaret av riket lill myteri,&lt;br&gt;
trolöshet eller modlöshet eller genom osann framställning sprider misströs­&lt;br&gt;
tan bland allmänheten eller begär annan dylik förrädisk gärning som är till&lt;br&gt;
men för försvaret eller för folkförsörjningen eller, om riket är helt eller&lt;br&gt;
delvis ockuperat av främmande makt utan atl militärt motstånd förekom­&lt;br&gt;
mer, för motståndsverksamhelen;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;försök, förberedelse eller slämpling till sådant
landsförräderi eller landssvek;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;landsskadlig
vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaktsamhet begår gärning som avses under
4;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppvigling,
varigenom nägon söker förleda till brottslig gärning, svi­kande av medborgeriig
skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.    ryktesspridning till fara för ri-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7. ryktesspridning till fara för ri­&lt;br&gt;
kels säkerhet, varigenom, då riket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;kels säkerhet, varigenom någon&lt;br&gt;
är i krig eller eljesi i lag meddelade&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sprider falskt rykte eller annal&lt;br&gt;
bestämmelser om sådant brott äga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;osant påstående, som med hänsyn&lt;br&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3   Riksdagen
1979180. I saml. Nr 176&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=72&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=72 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lill
  krig eller annat allvarligt oros­tillstånd är ägnat all framkalla fara för
  rikets säkerhel. eller lill främ­mande makt låter framkomma så­dant rykte
  eller påslående;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tillämpning, nägon sprider falskt rykte eller annat osant
påslående, som är ägnal all framkalla fara för rikets säkerhel. eller till
främmande makt framför eller låter framkom­ma sådant rykte eller påstående;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hol mol eller
missaktning för folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg, av visst nationellt
eller etniskt ursprung eller med viss trosbekännelse;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förtal,
varigenom någon utpekar annan såsom brottslig eller klander­värd i sitt
levnadssätt eller eljest lämnar uppgifl som är ägnad atl utsätta denne för
andras missaktning, dock ej om del med hänsyn till omständig­heterna var
försvarligt alt lämna uppgift i saken och han visar atl uppgiften var sann
eller alt han hade skälig grund för den;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.   förtal av avliden, om gärning som avses under 9 är
sårande för de&lt;br&gt;
efterlevande eller eljest kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den&lt;br&gt;
avlidne; eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.   förolämpning, varigenom nägon smädar annan genom
kränkande&lt;br&gt;
lillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfiigt beteende mot ho­&lt;br&gt;
nom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring av brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt
riksdagens beslut föreskrives i fräga om brottsbalken dels alt 22 kap. 2 a S
skall upphöra att gälla, dels alt 19 kap. 5 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels atl i balken skall införas en ny paragraf, 19 kap. 13 §, av nedan angivna
lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:146.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som,
för att gå främmande makt lillhanda, obehörigen anskaf­far, befordrar, lämnar
eller eljest röjer uppgift rörande försvarsverk. vapen, förråd, import, exporl
eller förhällande i övrigt, vars uppen­barande för främmande makt kan medföra
men för rikets försvar eller för folkförsörjningen vid krig eller av krig
föranledda utomordentliga förhållanden eller eljest för rikets säkerhel, dömes,
vare sig uppgiflen är riktig eller ej. för spioneri till fängelse i högsl sex
år. Detsamma skall gälla, om någon i syfte som nu sagts obehörigen framställer
eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som,
för att gå främmande makt lillhanda, obehörigen anskaf­far, befordrar, lämnar
eller eljest röjer uppgift rörande försvarsverk, vapen, import, export, tillverk­ningssätt,
underhandlingar, beslut eller förhållande i övrigt, vars uppenbarande för
främmande makt kan medföra men för rikels försvar eller för folkförsörjningen
vid krig eller av krig föranledda utomor­dentliga förhållanden eller eljesi för
rikets säkerhet, dömes, vare sig uppgiften är riktig eller ej, för spioneri
till fängelse i högst sex år. Detsamma skall gälla, om nägon i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;prop. 1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tager befattning med skrift, leck­ning eller annat föremål
som inne­fattar sädan uppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;syfte som nu sagts obehörigen framställer eller tager
befattning med skrift, teckning eller annat föremål som innefattar sådan upp­gift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om någon bland allmänheten sprider eller till främmande
makt framför eller låter Jramkommu falskt rykte eller annat osant påstå­ende
som med hänsyn tUl krig eller annat allvarligt oroslillslånd är äg­nat att
framkalla Jära för rikets sä­kerhet, dömes för ryktesspridning till fara för
rikets säkerhel lill böter eller fängelse i högsl två år.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:79.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:261.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttrandena över betänkandet (Ds
Ju 1979:6) Översyn av spioneribrottet m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissyttranden har inkommii från justitiekanslern (JK),
riksåklagaren (RÅ), Svea hovrätt, rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren,
beredskaps­nämnden för psykologiskt försvar, överstyrelsen för ekonomiskt
försvar, Stockholms tingsrätt, Malmö lingsrätt, länsstyrelsen i Stockholms län.
yttrandefrihelsutredningen (Ju 1977: 10), Tjänstemännens centralorganisa­tion
(TCO), Sveriges advokatsamfund, Sveriges domareförbund. För­eningen Sveriges
åklagare. Pressens samarbelsnämnd, Sveriges författar­förbund och Sveriges
industriförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RÅ har lill sitl yttrande fogat yttranden från
överåklagarna i Stock­holms, Göleborgs och Malmö åklagardistrikt saml
länsåklagarna i Värm­lands län och Norrbotiens län. Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF) har som svar pä remissen åberopat det av Sveriges
industriförbund avgivna yttrandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:225.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena I    Spioneri&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens uttalanden om innebörden av gällande
straffbestämmelse mot spioneri föranleder inte erinringar från någon
remissinstans. Flertalet av de remissinslanser som uttalat sig i frågan delar
också utredningens uppfattning atl spioneribestämmelsen behöver förtydligas så
alt det bättre framgår atl den äger tillämpning i fråga om kvalificerade former
av indu­strispionage och politiskt spionage mol rikels säkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Annan mening än utredningens i fråga om behovet av
förtydligande av spioneribestämmelsen uttalas dock av Sveriges
författarförbund. Enligt förbundet kräver givelvis rikets säkerhel att vissa
förhållanden hälls hemli­ga och atl hemlighållandet kringgärdas med
straffskydd. Samtidigt är det dock nödvändigt, att dessa förhållanden sä längt
möjligt kan bli föremål för politisk debatt och kontroll i vid mening. Eflersom
det i praxis fastslagits att informalion och deball i massmedia konstituerar
indirekt uppsåt att gå främmande makt tillhanda, är det av yttersta vikl att de
förhållanden som måste hemlighållas blir så snävl angivna att den legitima
informationsverk­samheten inte ävenlyras. Utredningen hävdar alt dess förslag
till omför- &amp;#9632; mulering av 19 kap. 5 S BrB icke innefatlar någon
lagändring i sak utan endast ett förtydligande av vad som redan gäller. Del är
möjligt att så är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fallet. Varje textändring i en lag måste emellertid ha
någon innebörd. Det är inle alllid möjligt all anlecipera vilka vägar som
öppnas genom ändring­ar eller omformuleringar av lagtext. Detta gäller även när
det uttryckligen förulsälls att ändring i sak ej är avsedd. På elt område som
berör grund­lagsfästa fri- och rättigheter bör man vara särskilt försiktig med
opåkallade textändringar vilkas konsekvenser man inte till fullo kan
överblicka. Pres­sens samarbetsnämnd vill för sin del ifrågasätta om det är
nödvändigt att i förtydligande syfte göra den av utredningen föreslagna
kompletteringen av spioneriparagrafen, eftersom den inle ändrar bestämmelsens
räckvidd, medan yttrandefrihetsutredningen är tveksam till om ändringen ger så slora
vinster i fråga om bestämmelsens klarhet att den är befogad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det
gäller den närmare ulformningen av 19 kap. 5 S BrB uttalar länsåklagaren i
Norrbottens län tveksamhet mot att markera bestämmel­sens tillämplighet i fråga
om industrispionage genom atl införa ordet &amp;quot;till­verkningssätt&amp;quot;.
Enligt länsåklagarens mening är kapacitetsfrågor av vä­senlligl slörre belydelse
för rikels säkerhet och i valel mellan exemplifie­ringen framstår
&amp;quot;industriell kapacitet&amp;quot; som lämpligare, särskilt som det i dag icke
är ovanligt att tillverkningssätt i olika sammanhang säljs till utlandet i
samband med uppförande av hela fabriksanläggningar. Överbe­fälhavaren riktar kriiik
mot uttrycken &amp;quot;import och export&amp;quot;. Det kan inte uteslutas atl
föremålen för spionage kan gälla andra uppgifler och förhål­landen än vad de
traditionella import- och exportbegreppen representerar och som är av betydelse
att skydda av hänsyn lill folkförsörjningen i krig. Överbefälhavaren föreslår
därför att uttrycket ersälts med &amp;quot;förhållanden av ekonomisk arl&amp;quot;.
Vidare menar överbefälhavaren att uttrycket &amp;quot;förråd&amp;quot; bör kvarstå.
Överstyrelsen för ekonomiskl försvar finner det inte accepta­belt att begreppet
&amp;quot;förråd&amp;quot; utesluts. Tvärtom borde enligt överstyrelsens mening ett
förtydligande göras genom alt inskjuta &amp;quot;beredskapslager och andra&amp;quot;
före ordet förråd. Som ett argument för sin ståndpunkt nämner överstyrelsen att
del vid några tillfällen i skrivelser frän privatpersoner till andra
myndigheter förekommit uppgifter om vissa förråds storlek och sammansättning.
Hur dessa hemliga uppgifter kommit till ifrågavarande personers kännedom är ej ulrelt.
Även JK, RA, överåklagaren i Göteborg, Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt,
Malmö tingsrätt, Sveriges domureför-bund och Föreningen Sveriges åklagare
motsätter sig att ordet &amp;quot;förråd&amp;quot; utmönstras ur lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller frågan om det behövs ytterligare
kriminalisering av spio­nage och annan underrättelseverksamhet med polilisk
eller ekonomisk inriktning är meningarna starkt delade bland remissinstanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till utredningsmajoritetens ståndpunkt att sådan
ytterligare kriminalise­ring inte erfordras ansluter sig Svea hovrätt,
länsåklagaren i Värmlands län, yttrandefrihetsutredningen (majoriteten). 7&amp;quot;C0
och Föi-eningen Sveri­ges åklagare. Samma mening kommer till ultryck i
yttrandet från pressens samarbetsnämnd, som anför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samarbelsnämnden delar majoritetens uppfallning atl skäl inle
finns för alt föreslå bestämmelser med särskild tillämpning på politiskt och ekono­miskl
spionage. Den argumentering som två reservanter anför för silt förslag pä denna
punkl visar enligt samarbetsnämndens uppfallning vilka utomordentliga svårigheler
som uppslår vid lillämpningen av en lag som i fredstid kriminaliserar icke
militär underrättelseverksamhet vad gäller in­duslriella. ekonomiska och poliliska
förhållanden. Övervakningen av en sådan lagsliftning skulle kunna tänkas
medföra att polisens uppmärksam­het riktades mol insamlandet av uppgifler om
ekonomiska och poliliska förhållanden som massmedia kan vilja insamla som
underlag för sina opinionsbildande reportage.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även RA säger sig dela den mening som redovisas av ulredningens
majoritet atl en utvidgning av spioneribeslammelsen lill all avse andra
intressen än men för rikets säkerhet skulle leda till att gränsen för stadgan­dets
tillämplighet blir vag och osäker. Länsåklagaren i Norrbottens län framhåller
att han. i likhet med utredningens majoritet, anseratt &amp;quot;men för rikets inlresse&amp;quot;
är en alltför vag begränsning för alt läggas till grund fören kriminalisering.
Rikets intresse kan ju växla högst avsevärl frän tid till annan och fråga måste
även slällas vem som i sä fall skall göra del auktoritativa uttalandet om vad
som innefattas i &amp;quot;men för rikets inlresse&amp;quot;. Anledning kan finnas tro atl
begreppel skulle kunna bli föremål för stora meningsskiljakligheler. Bakom utredningsmajoritelens
ståndpunkt ställer sig vidare Malmö tingsräll och överåklagaren i Malmö, vilka
båda remiss­instanser dock framhåller alt det beträffande industrispionage
behövs and­ra överväganden än dem ulredningen haft atl företa och all del med
hänsyn till angelägenheten av att svenska intressen på detta område bereds ett
bättre skydd än för närvarande är erforderligt med ytterligare utredning.
Stockholms tingsräll anför att, när det gäller politiskt spionage som inte
orsakar men för rikets säkerhet men väl skadar rikets intressen, tingsrätien
delar utredningsmajoriieiens uppfattning att i annat sammanhang föreslag­na beslämmelser
rörande tystnadsplikt och handlingssekretess är till fyl­lest och ger etl
tillräckligt skydd. Vad beträffar industrispionage anser tingsrätien dock att
frågan bör ulredas närmare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rikspolisstyrelsen, som ger ullryck för annan mening än
utredningens majoritet, hänvisar i silt yttrande till den hemställan om översyn
av spio­nerilagstifiningen som slyrelsen gjorde hos regeringen den 30 september
1975 samt anför: Enbart del av ulredningen föreslagna förtydligandet av
spioneriparagrafen ger inte tillräckligt skydd mot skadlig underrättelse­verksamhet
mol riket. Flertalel av de spioneriutredningar som sedan 1950-talel lelt lill
åtal visar, att gärningsmännen redan i elt mycket tidigt skede bedrivit någon
form av underrättelseverksamhet utan atl rättsliga åtgärder då kunnat vidtagas mol
dem. I de främmande underrättelsetjänsternas arbetsmetoder ingär att melodiskt
och gradvis binda uppgiflslämnare så fast till verksamhelen alt dessa inle har
någon möjlighet alt själva avbryta kontakterna utan atl bli komprometterade.
Härigenom har elt ogenom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;trängligt mönster för den fortsatta och för rikets säkerhet
menliga verk­samhelen tillskapats. Det kan lilläggas alt i underrättelsetjänst
också sker etl hänsynslöst utnyttjande av uppgiftslämnares rädsla för
repressalier mot anhöriga i andra länder ävensom hot om sådana åtgärder. Om
sådan främmande underrättelseverksamhet som bedrivs obehörigt eller hemligt och
med konspirativa meloder straffbeläggs, får man möjlighet att ingripa redan
innan en alltför besvärande situation uppkommit för den enskilde och uppgiftslämnandet
nått därhän att men för rikets säkerhel uppslån. Slyrelsen har den beslämda
uppfattningen atl det för atl effektivt bekämpa mot riket skadlig
underrättelseverksamhet är erforderligt att själva bedri­vandet av hemlig sådan
verksamhet kriminaliseras som spioneri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även JK hänvisar i silt yttrande till rikspolisstyrelsens
hemställan hos regeringen samt anför: Rikspolisstyrelsen får förutsättas mer än
någon annan myndighet besitta erfarenheter och kunskaper om hur och i vilken
omfattning underrättelseverksamhet bedrivs mol vårl land och måste där­för
förutsättas vara väl skickad alt bedöma om gällande beslämmelser medger ett effekiivt
bekämpande av underrättelseverksamhet i moderna former. Jag fäster därför stor
vikt vid rikspolisstyrelsens uppfattning i saken. Ett konstaterat behov utgör
enligt min uppfattning elt så starki skäl för ändring atl man bör avslå endast
om motskälen väger mycket tungt. Huruvida del konstaterade behovet är större
eller mindre liksom ovisshet om behovets slorlek anser jag vara av underordnad
betydelse i samman­hanget. Skulle det visa sig atl behovet är obetydligt eller
skulle det rent av visa sig alt något behov inle föreligger, blir följden av en
utvidgad krimina­lisering endast alt denna sällan eller inte alls kommer till
tillämpning. Att om eller när behov aklualiseras stå utan möjlighet till straffrättsligl
ingri­pande vore däremot olyckligt. Fräga är ju om verksamhet som skadar för
riket viktiga intressen. Svårigheterna att åstadkomma en skarp avgräns­ning av
det straffbara områdel är helt visst stora men bör inle få föranleda att man
avstår, särskilt som den möjligheten slår till buds att för åtal föreskriva
regeringens förordnande. Det nu anförda föranleder mig att tillstyrka ändring
av spioneribestämmelserna, ochjag kan därvid i huvud­sak anslula mig till vad
som anförs i reservationen mol ulredningens ställningstagande i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överåklagaren i Stockholm anser atl det förslag ulredningens
majoritet lämnal inle är lillräckligl för alt komma lill rätta med problemen
med politiskt och industriellt spionage. Han hänvisar därvid bl. a. lill all
det för åklagare och domstolar uppstår stora svårigheler när frågan om
straffbar-hel för induslriellt spionage beror av hypotetiska framtidsbedömningar
om vilken betydelse induslriella hemligheter och andra hemliga forskningsrön
kan länkas fä vid framställningen av ny svensk krigsmaleriel. särskilt som det
ankommer pä åklagaren att styrka insikt hos den misstänkte om den framlida
militära användningen. Samma sak gäller rekvisitet &amp;quot;men för rikets
säkerhet&amp;quot;. Åklagaren måste visa all della rekvisit omfattas av den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;misstänktes uppsåt, dvs. att fråga varit om politiskt
eller industriellt förhäl­lande av sådan dignitet att det kunnal medföra men
för rikels säkerhel om etl röjande sketl till främmande makt. Överåklagaren
anser därtör, i likhet med utredningens reservanter, atl en generell
bestämmelse som straffbe­lägger hemlig underrättelseverksamhet av polilisk,
ekonomisk och indu­striell nalur bör införas i 19 kap. 10 S BrB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservanternas förslag till ändring av straffbestämmelsen
om olovlig underrättelseverksamhet i 19 kap. 10 § BrB bilräds också av överåkla­garen
i Göteborg, överbefälhavaren, en ledamot uv yttrandefrihetsutred­ningen saml
Sveriges industriförbund.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges domareförbund tar i sitt yltrande upp det i
promemorian re­dovisade s. k. Guillaume-fallet i Förbundsrepubliken Tyskland
samt anför: Förbundet anser i motsats till utredningen alt del behövs
ytterligare krimi­nalisering av politiskt spionage. Det framstår enligt
förbundets mening som ytterligt otillfredsställande om en agentverksamhet åt
främmande makt av det slag som bedriviis av Guillaume inle kan bestraflas annat
än som brott mot tystnadsplikt. Straffskalan för nämnda brott är inte alls
adekvat för sådan verksamhel. Förbundel menar vidare att det inte finns
anledning bortse från möjlighelen av att ett parallellfall till Guillaume-fallet
kan inlräffa i Sverige - dvs. alt främmande makt anlitar en agent som är
placerad på en nyckelpost i samhället. Visserligen har i nuvarande läge det
känsliga förhållandet mellan de båda tyska slalerna ingen motsvarighet i vårt
lands förhållande till främmande makter. Lagstiftningen måsle emel­lerlid ulformas
också med tanke pä atl siluationen i framliden kan drastiskt förändras sä att
rikels internationella ställning blir mera sårbar och främ­mande makters
intressen för hemlig information om poliliska och ekono­miska förhållanden mera
framlrädande. Förbundel menar ocksä att utred­ningen överdrivit de lagtekniska svärighelerna.
En lagstiftning mot poli­tiskt spionage kan förslagsvis inriktas direkt på de
fall som i allmänhel lorde vara allvarligast, nämligen dä någon som är ålagd
tystnadsplikt med direkt uppsåt att gå främmande makt tillhanda röjer sådan
uppgift som skall hållas hemlig enligt de stadganden i nya sekretesslagen som
lar sikle pä Sveriges förbindelser med annan stat eller på rikels centrala
finanspoli­tik, penningpolitik och valutapolitik. En straffbestämmelse med
sådan innebörd lorde kunna inarbetas i stadgandena om obehörig befattning med
hemlig uppgifl, BrB 19; 7-8. Förbundel menar vidare atl ytteriigare över­väganden
kan behövas i fråga om kriminaliseringen av industrispionage samt av sådan
underrättelseverksamhet som kan komma atl ulvecklas till spioneri och som
enligt reservanternas förslag skulle straffbeläggas enligt 19 kap. 10 S BrB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller spioneribestämmelsen tar RA slutligen upp
frågan om skärpta straff för s. k. fiyktingspionage. RÅ hänvisar till att en
ökande invandring av ulländska medborgare under senare år ägl rum från olika
länder, där politisk och social oro råder. Många av dessa invandrare har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppgetl
sig vara ulsatla för förföljelse i sina hemländer. Avslöjanden av dessa
människors personliga förhållanden kan orsaka oöverskådlig skada inte bara för
dem själva utan även för närslående i hemlandet. På grund härav anser RÅ att
del finns skäl att ytterligare överväga en straffskärp­ning för denna form av
olovlig underrättelseverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   
Ryktesspridning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsmajoritetens
förslag att genom bestämmelse i 19 kap. 13 S BrB återinföra ett straffstadgande
mot ryktesspridning till fara för rikets säkerhel tillstyrks av JK, Malmö lingsrätt,
överåklagarna i Stockholm och Göteborg, överbefälhavaren, överstyrelsen Jör ekonomiskl
försvar, en le­damot av yttrandefrihelsutredningen saml Föreningen Sveriges
åklagare.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överbefälhavaren
tillägger följande. Del är viktigt att understryka att i första hand skall
falsk ryktesspridning som är till fara för rikels säkerhet motverkas med saklig
upplysning och informalion. Del kan emellertid, som utredningen anser, finnas
sådana situationer då anledning föreligger alt med andra medel söka motverka
skadlig ryktesspridning. Avfattningen av del utvidgade förslaget kan tyckas
vagt formulerat genom att bestäm­melsen omfattar fall då allvarligt oroslillslånd
råder. Men genom att en precisering sker i och med alt etl krav införs på
samband mellan faran för rikets säkerhet och krig eller annat allvariigl
orostillstånd så är stadgandets tillämpning begränsat lill vissa bestämda
förutsättningar och detla är till ledning för rättstillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK
framhåller atl den av utredningens majorilel förordade utvidgningen av det
nuvarande straffstadgandet är hell obelydlig och knappast kan inge betänkligheter
med hänsyn till tryckfriheten och yttrandefriheten. För­eningen Sveriges
åklagare menar atl det synes föreligga behov av den föreslagna bestämmelsen,
men alt uttrycket &amp;quot;allvarligt oroslillslånd&amp;quot; är vagt och bör
förtydligas i lagstiftningsärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea
hovrätt, överåklagaren i Malmö och Sveriges domareförbund för­ordar i sina
yttranden en mera långtgående kriminalisering av falsk ryktes­spridning än vad
utredningsmajoritetens förslag innebär. Svea hovrätt hänvisar till del yttrande
som avgavs av hovrätten i anslutning till lagänd­ringen år 1976 där hovrätten bl.a.
anförde, att det förefaller vanskligt att helt lita till den fria debatten och
massmedias vilja och förmåga att medver­ka till erforderiiga
tillrättalägganden, och därför avstyrkte förslaget att upphäva straffsladgandena
mot samhällsfarlig ryktesspridning, beljugande av myndighet och ryktesspridning
till fara för rikets säkerhet. Hovrätten framhåller vidare att vad som härefter
förekommit inte ger hovrätten anledning frångå sin tidigare uppfattning om behovel
att lagbestämmelser mot uppsåtligt spridande av osanna uppgifter. Vad beträffar
det av utred­ningsmajoriteten framlagda förslagel lill lagstiftning anser
hovrätten att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;uttrycket &amp;quot;allvarligt oroslillslånd&amp;quot; är vagt och
svårt all avgränsa eller närmare definiera. Den nu gällande avgränsningen lill
krig och beredskaps­tillslånd är klar och otvetydig, men när råder
&amp;quot;allvarligt oroslillslånd&amp;quot;? Bestämmelsen är därtör med den föreslagna
lydelsen svär alt tillämpa. Hovrätten föreslår i stället den lösningen alt en
generell bestämmelse äterinförs   mot   säkerhetshotande   ryktesspridning.  
Bestämmelsen   kan lämpligen byggas pä stadgandena i 16 kap. 6 S och 19 kap. 8 S
BrB innan lagrummen ändrades genom 1976 års lag. Enligt Sveriges domareförbund
blir det slraffvärda områdel för ifrågavarande brott lillräckligt avgränsal
genom kravet atl ryktesspridningen skall vara ägnad att framkalla fara för
rikets säkerhel. Det ligger i sakens natur alt det företrädesvis är under krig,
beredskapstillstånd eller andra allvarliga oroslillslånd som falska rykten kan
framföras med sådan genomslagskraft alt rikets säkerhet kan komma i fara. Däremoi
är det mindre troligt att sådan fara kan uppkomma under mera stabila
förhållanden dä allmänhelens förtroende för den poliliska ledningen och för
rikets myndigheter är orubbal och dä falska uppgifter lätl kan vederläggas i en
öppen samhällsdebatt. Skulle emellertid undanlagsvis under sädana förhållanden
kunna konstateras att falska rykten hotar rikets säkerhet framstår
kriminalisering av ryktesspridningen enligt förbundets mening lika påkallad som
under krig eller andra allvarliga orostillstånd. Särskilt olillfredsslällande
är det atl en falsk ryktesspridning inle enligt utredningens förslag - liksom
enligt nuvarande lag - kan bestraffas när den framträder under sådana politiskt
labila förhållanden som inte ryms under rekvisitet &amp;quot;annat allvarligt
orostillstånd&amp;quot;, trots att den kanske verk­samt bidrar lill alt riket råkar
i krig eller i sådan konfiikt med främmande makt atl krigsfara föreligger.  Förbundel
förordar således atl den före lagändringen gällande straffbestämmelsen mot
ryktesspridning lill fara för rikels säkerhet äterinförs. Överåklagaren i Malmö
anför för sin del: Påstå­endet att ryktesspridning motverkas med information
och upplysning ge­nom massmedia och andra medel låter sig väl sägas. Sedan
ryktessprid­ningen åstadkommit skada gagnar ett kanske svärframtvingat
tillrättaläg­gande genom massmedia föga. Kriminalisering av spridande av
medvetet sanningslösa påståenden rörande myndigheters agerande kan inle anses
inkräkta på den fria krilikrätten eller pä annal gott uppsåt varför jag vill
föreslå den utvidgning av utredningens förslag att en bestämmelse lik tidigare
17:6 BrB om beljugande av myndighet ånyo införes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningsmajoriieiens förslag att i 19 kap. BrB
återinföra en bestäm­melse mol falsk ryktesspridning avstyrks av RA,
länsåklagarna i Värm­lands län och Norrbottens län, rikspolisstyrelsen,
beredskapsnämnden för psykologiskt Jörsvar, Stockholms tingsrätt, yttrandefrihelsutredningen
(majorilelen), TCO, Sveriges advokaisamfund, pressens samarbetsnämnd och
Sveriges förjättarjörbund. Sisinämnda remissinstans anför bl.a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De föreslagna formuleringarna rymmer mänga problem
berörande ytt-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;randefrihelen som inle blir tillräckligt belysta i
betänkandet. Redan be­stämningarna &amp;quot;falskt&amp;quot; och &amp;quot;osant&amp;quot;
inbjuder till tvekan. Ulredningen ut­går givetvis från alt straff endasl kan
komma ifråga, när full bevisning föreligger om alt ryktet var falskt eller
påståendet osant. Men bestämmel­sen &amp;quot;fungerar&amp;quot; ju långt innan
bevisningen blivit prövad av domstol. Åven för legala myndigheter kan sanningen
ibland vara besvärande och det finns tyvärr elt icke ringa antal exempel på alt
förelrädare för det allmänna eller för politiska inslanser såsom osanna
stämplat pressuppgifter, vilka seder­mera visat sig vara rikliga. I detta
hänseende gär ingen stat fri. ej heller värt eget land. Självfallet finns det
en uppenbar risk atl den officiella ståndpunkten i sådana fall på
förundersökningsstadiet tillerkännes vitsord framför enskildas. Även om. som
man hoppas, &amp;quot;sanningen lill sist seg­rar&amp;quot;, kan alltså en bestämmelse
av föreslagen typ användas för ingripan­den som utan alt leda till rättegång fär
ödesdigra effekter pä yttrandefrihe­ten. Som utredningen säger torde det råda
allmän enighet om alt falsk ryktesspridning kan få allvarliga konsekvenser
under krig. Givetvis finns dä ocksä de angivna riskerna för missbruk men i ett
så allvarligt läge får ytlrandefrihetsaspekten vika. Men därifrån är steget längt
lill att acceptera dessa risker i fredslid. Ulredningen understryker
visserligen att bestäm­melsen inte fär göras vidare än vad som oundgängligen
krävs och att det skall finnas etl &amp;quot;samband mellan faran (för rikels
säkerhet) och krig eller annal oroslillslånd&amp;quot;: ulredningen talarom
&amp;quot;skymningslägena&amp;quot; mellan krig och fred som prototypiska för vad som
avses. Emellerlid pekar utredning­en också pä många andra situationer som
ansetts kräva en straffbestäm­melse av förevarande art. Det lalas om
&amp;quot;tider av politisk oro, dä en bestämmelse kan ha elt belydande värde&amp;quot;
eller alt rikets säkerhet även­tyras &amp;quot;vid våldsamma inre oroligheler eller
då statsmakternas auktoritet är så undergrävd att ett falskt rykte kan tänkas
medföra fara för sädan orolighet&amp;quot;. Ulredningen menar att ryktesspridning i
första hand skall molverkas genom upplysning men anser atl statsmakterna måsle
ha ell krafligl verkande medel lill sitt förfogande, eftersom
&amp;quot;samhällsorganens trovärdighet genom inträffade händelser (kan) vara
allvarligt ifrågasatt och möjligheterna atl motverka ryktesspridningen därför
vara begränsad&amp;quot;. Det lorde således finnas situationer, säger utredningen,
då man inle kan räkna med atl kunna genom upplysning i massmedia eller på annat
sätl undanröja den fara för rikets säkerhet som en osann uppgift eller ett
falskt rykte skapat; därför finns det anledning alt söka motverka
ryktesspridning ge­nom alt tillämpningsområdet för nuvarande straffsladgande
utvidgas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag är mol bakgrund av angivna motivutlalanden
ägnat att inge oro. Tanken atl man skulle sätta denna strafflagstiftning i
händerna på samhällsorgan, vilkas trovärdighet är allvariigl ifrågasatt, eller
pä en statsmakt, vars auktoritet är undergrävd, ger etl antal icke behagliga
associationer. En statsmakt som har förlorat sin auktoritet och en förvalt­ningsapparat
vars irovärdighel kan ifrågasättas brukar normall anses ha föriorai sin
legitimitet. Ändå föreslås nu all man till dess förfogande i fredstid släller
ett legalt instrument för att med den makt och del våld. som en strafflagstiftning
ger rätt lill. återupprätta den egna prestigen. Inte minsl i della stycke finns
det anledning alt betrakta utländska &amp;quot;förebilder&amp;quot; som borde skrämma
frän efterföljd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bered.skapsnämnden för psykologiskt försvar hänvisar i silt
yttrande till atl nämnden i sin egenskap av central myndighet för den
psykologiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;försvarsberedskapen har alt vidta förberedelser för att
press, radio, TV och övriga publicitetsorgan utan andra begränsningar än dem
som följer av hänsyn till rikets säkerhet och enskild person kan verka under
beredskap och krig. Målel blir då — liksom under fredsförhållanden - att främja
en fri och effektiv nyhetsförmedling samt en snabb och saklig informalion. I
sitt yttrande över betänkandet (Ds Ju 1975; 16) Spioneribrottet m. m. har be­redskapsnämnden
anfört, atl stadganden av denna art inte bör gälla i fredstid.
Beredskapsnämnden understryker att ryktesspridning i försia hand bör motverkas
genom upplysning genom massmedier och med andra medel. I betänkandet medges alt
ett återinförande av bestämmelsen lill alt omfatta fall, då allvarligt oroslillslånd
råder, medför alt den blir vag och inte lämnar myckel ledning för
rättstillämpningen. Det kan tilläggas all det är särskilt allvarligt atl
inskränkningar föresläs i tryckfriheten på grundval av så vagt ulformade rekvisit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RÅ ifrågasätter om det finns behov av den av ulredningsmajorileten
föreslagna lagändringen. RÅ pekar pä alt den föreslagna bestämmelsen har även
utformats sä vagt all dess lämplighet från rättsäkerhelssynpunkt kan
ifrågasättas. Begreppel &amp;quot;annat allvarligt oroslillslånd&amp;quot; kommeralt
erbju­da Slora tolkningssvårigheler. Dessa lorde inle bli mindre av del i
lagtexten angivna sambandet med framkallande av fara för rikets säkerhel.
Vidare anser RÅ del vara tveksamt om en kriminalisering av ryktesspridning i
förevarande fall har någon preventiv effekt. Slutligen framhåller RÅ all beiräffande
den lagsliftning, varom här är fråga, det inte bör införas mer vittgående
bestämmelser än som krävs med hänsyn till tidsförhållandena. Först i ell
krisläge kan del vara akluelll all överväga lagändringar i detla hänseende. På
grund av vad ovan anförts vill jag därför avstyrka den föreslagna ändringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;yttrandefrihetsutredningen (majoriteten) menar all det
föreslagna rekvi­sitet &amp;quot;annal allvariigl oroslillslånd&amp;quot; är alltför
vagt och att redan osäkerhe­ten om bestämmelsens räckvidd är ett tillräckligt
skäl att frän yltrandefri-helssynpunkl avstå från lagändringen.
Huvudinvändningen mol förslaget är emellertid en annan. Yttrandefrihelsutredningen
anser alt det är en i grunden felaktig metod atl med slraffhot söka värna om en
vacklande trovärdighet i tider av oro. Trovärdigheten kan man vinna eller
återställa bara genom alt uppträda trovärdigt. En fällande dom för
ryktesspridning är inle något verkningsfullt argument när uppfattning står mot
uppfattning. Den kan möjligen tysta oppositionen men knappast ryktet. I sin
uppgift att klara ut vad som är ett falskt rykte och elt sant påstående tvingas
domsto­len kanske att förlita sig på uppgifler från de samhällsorgan som i del
tänkta exemplet har förlorat sin trovärdighet. Den föreslagna bestämmel­sen
skulle medföra en belydande fara för att vikliga ämnesområden mörk­läggs och undandras
kritisk granskning i sådana lägen där demokratin är som mest beroende av en
fungerande yttrandefrihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 176&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3   Tagande av utländskt understöd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningsmajoriieiens ståndpunkt, alt en straftbestämmelse
mot la­gande av utländskt understöd inte bör återinföras, vinner slöd av JK.
RA. överåklagaren i Stockholm, länsåklagaren i Norrbotiens län. rikspolissty­relsen,
Stockholms tingsrätt, en reservant i Malmö tingsrätt, yttrundefri-helsutredningen
(majoriteten), TCO. Föreningen Sveriges åklagare. Pres­sens samarbetsnämnd och
Sveriges Förfältarjörhund.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;JK hänvisar till silt yttrande i anslutning till
lagändringen år 1976, i vilket han uttalade att den av utredningsmannen anförda
moliveringen för avkri­minalisering av lagande av utländskt understöd i alll
väsentligt syntes hållbar. Ingenting har härefter framkommit som gett JK
anledning att ändra ståndpunkt. Också rikspolisstyrelsen erinrar om sitt i del
tidigare lagstiftningsärendet avgivna yttrande. Styrelsen anförde däri vissa
betänk­ligheter mol att bestämmelsen om lagande av utländskt understöd slopades
och ansåg att frågan borde ytterligare utredas. Med hänsyn till utveckling­en
därefter och den bearbetning av olika frågeställningar som redovisats av
utredningen godtar styrelsen uppfaltningen alt ell återinförande av straff­stadgandet
i angivet hänseende inte är påkallat. RÅ påpekar att tagande av utländskt
understöd för finansiering av polilisk propaganda i vissa fall redan nu är
straffbart som förberedelse lill andra brott i 19 kap. BrB och i vissa fall som
lagande av mula. RÅ biträder utredningsmajoritetens me­ning med hänsyn till att
riksdagen nyligen upphävt straffbestämmelsen mot tagande av utländskt understöd
och intet nyll därefter förekommil, som påkallar en förnyad kriminalisering.
Överåklagaren i Stockholm menar att den preventiva verkan av en
straffbestämmelse mot tagande av utländskt understöd lorde vara begränsat med
hänsyn till den låga upptäcktsrisken. Den skiljaktige ledamoten av Malmö
tingsrätt anför följande till utveckling av sin mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Här är det inle fråga om ryktesspridning utan om den
normala opinions­bildningen. Denna präglas av ganska långsamma skiftningar och
ändringar. Argumentering för en svag sak hjälps på längre sikt knappast av ekono­miskl
stöd. Utredningens reservanter har ingen större tilltro lill omdömes­förmågan
hos folk i allmänhet. Reservanterna är av den åsikten att man genom den
föreslagna kriminaliseringen skulle &amp;quot;värna den fria menings­bildningen och
den allmänna opinionens frihet&amp;quot;. Men genom kriminalise­ringen sätter man
enbart en sorls tullmur kring den lilla skaran av opinions­bildare med
garanterat svenskt kapital bakom sig. &amp;quot;Främmande makts inlresse&amp;quot; lorde
väl oftast sammanfalla med en slörre eller mindre svensk minoritets önskemål
och kanske någon gång med vad majorilelen av folket på goda grunder anser vara
lämpligt. Vad är den avgörande skillnaden mellan atl en svensk eller utlänning
med svenska pengar försöker påverka den allmänna meningen i Sverige i främmande
makts intresse och alt en svensk eller utlänning gör samma försök med utländska
pengar?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det i reservation till beiänkandei framlagda förslaget alt
återinföra cn straftbestämmelse mot tagande av utländskl understöd biträds av
Svea hovrätt, Malmö tingsrätt (majoriteten), överåklagarna i Göteborg och
Malmö, länsåklagaren i Värmlands län, överbefälhavaren, en ledamoi av ytirandefrihetsutredningen,
Sveriges domareförbund och Sveriges indu­striförbund.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges industriförbund hävdar att del är klarl
otillfredsställande att samhället helt avsäger sig möjligheten att ingripa mot
den som mol belal­ning på uppdrag av främmande makt och för atl tjäna dess syflen
påverkar den allmänna meningen på elt sätt som kan utgöra en allvarlig risk för
svenska säkerhelsinlressen. Malmö tingsrätt anser alt det är självklart att
främmande makt, inlernalionella organisationer eller inlernationellt kapital
inte bör få påverka opinionsbildningen i grundläggande politiska frågor i värt
land genom dolt ekonomiskt understöd. Tingrätten delar utredningens uppfattning
atl från utlandet stödd propaganda i första hand bör molverkas genom upplysning
och offenllig debatt. Emellerlid anser tingsrätten att del ocksä bör finnas en
bestämmelse som straffbelägger mottagandet av så­dant understöd som bevisligen
härrör från utlandet och som ges i främman­de makts inlresse. Möjligheter måste
finnas för polis och åklagarmyndighet atl ingripa mol angiven verksamhel. Man
bör inte heller bortse från be­stämmelsens preventiva effekt. Länsåklagaren i
Värmlands län fäster särskilt avseende vid den preventiva effekt som en sådan
straffbestäm­melse kan antas fä. De synpunkter som lagrådet anförde i JuU
1975/76: 46 s. 45-47 — till vilka justilieutskotlels majoritet anslöt sig -
väger enligt länsåklagarens mening tungt. Som lagrådet anförde där gäller det
dock att åsladkomma en liilfredsslällande begränsning av det kriminaliserade
områ­det. Om en beslämmelse mol lagande av utländskl understöd införs -vilket
länsåklagaren förordar - bör ulformningen övervägas ytterligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt, överbefälhavaren och Sveriges domareförbund
hänvisar lill de yttranden som av dessa remissinstanser avgavs i samband med
lagändringen år 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:52.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:180.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 4 (Det remitterade förslagel)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring av brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs i fråga om brottsbalken dels atl 19 kap. 5 och 16 §S skall ha nedan
angivna lydelse. dds atl i balken skall införas en ny paragraf.  19 kap.  13 S,
av nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som, för alt gå främmande makt tillhanda, obehörigen
anskaf­far, befordrar, lämnar eller eljesi röjer uppgift rörande försvarsverk,
vapen, förråd, import, export eller förhällande i övrigt, vars uppenba­rande
för främmande makt kan medföra men för rikets försvar eller för
folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden
eller eljesi för rikets säkerhet, dömes, vare sig uppgiflen är riktig eller ej,
för spioneri till fängelse i högst sex är. Detsamma skall gälla, om någon i syfle
som nu sagls obehörigen framställer eller tager befallning med skrift, teck­ning
eller annat föremål som inne­fattar sädan uppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som. lör alt gå främmande makt tillhanda, obehörigen
anskaf­far, befordrar, lämnar eller eljest röjer uppgift rörande försvarsverk,
vapen, förråd, import, export, till­verkningssätt. underhandlingar, beslul
eller förhällande i övrigt, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra
men för total-jörsvaret eller eljest för rikets sä­kerhet, dömes. vare sig
uppgiften är riktig eller ej. för spioneri till fängelse i högst sex år.
Detsamma skall gälla, om nägon i syfte som nu sagls obehörigen framställer
eller tager befattning med skrift, leck­ning eller annat föremål som inne­fattar
sådan uppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 S-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som av en främmande makt eller Jrån utlandet av någon
som handlar för att gå en Jrämmande makt tillhanda tar emot pengar el­ler annan
egendom Jör att genom utgivande eller spridande av skrifter eller på annat sätt
påverka den allmänna meningen i en fråga som gäller rikets grundlagar eller i
någon angelägenhet .som har bety­delse för totåljörsvaret eller annars&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:147.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1976:509. &amp;#9632; Förutvaiande 13 § upphävd
genom 1976: 509.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för rikets säkerhet och som det an­kommer på riksdagen
eller rege­ringen alt besluta om, döms för ta­gande av utländskt under­stöd
till fängelse i högst två år.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 §&lt;br&gt;
Olovlig    underrrättelseverksam-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Olovlig
underrättelseverksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hel eller olovlig värvning eller för- eller olovlig
värvning eller försök,&lt;br&gt;
sök, förberedelse eller slämpling till förberedelse eller slämpling till&lt;br&gt;
olovlig underrrätlelseverksamhel olovlig underrättelseverksamhet&lt;br&gt;
må f7 ulan regeringens förordnande får inte utan regeringens förord-&lt;br&gt;
åtalas av åklagare.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nande åtalas av åklagare. Tagande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av utländskt understöd får inle åta­las av åklagare utan
förordnande av riksåklagaren.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gärning som avses i 3 eller 4 kap. och innebär sådan
kränkning av främmande makt som i 11 S sägs, så ock försök, förberedelse eller slämp­ling
till gärning som nu sagls eller underlåtenhet all avslöja sådan gärning må ej
heller åtalas av åklagare utan förordnande av regeringen eller den regeringen bemyndigal
därtill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i krafl den 1 januari 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:70.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uidrag&lt;br&gt;
LAGRÅDET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:187.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid sammaniräde 1980-04-08&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: f. d. justitierådet Petrén. regeringsrådet
Hilding, juslilierådel Vängby.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt lagrådet den 19 mars 1980 tillhandakommet utdrag av
protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1980 har regeringen på
hemställan av statsrådet och chefen för justitiedepartementet Winberg beslutat
inhäm­ta lagrådels yttrande över förslag till lag om ändring av brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget har inför lagrådet föredragits av
hovrättsassessorn Jan Alva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget föranleder följande yllranden:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingressen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådel:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid bifall till vad lagrådel föreslår under 19 kap. 5 §
skall i ingressens första dels-sats upplagas även 19 kap. 7 och 9§§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 kap.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 § Lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget att utvidga spioneribestämmelsen i brottsbalken
till att omfatta skydd för totalförsvaret har tillkommit under
departementsbehandlingen. Del har sålunda inte blivit föremål för överväganden
i den parlamentariskt sammansatta utredningen och inte heller för
remissbehandling. Del lilläm­pade förfaringssättet har medfört att en i och för
sig önskvärd genomlys­ning saknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom vad departementschefen anfört har emellerlid givils
en klargö­rande redogörelse för vad som ingår under begreppet totalförsvar.
Inne­börden av vad som är till men för totalförsvaret måste dock anses vara mera
obestämd. Bl.a. mäste det utrikespolitiska läget inverka därpå. Så kan i elt
läge röjandet av ett visst sakförhållande sakna betydelse ur totalförsvarets
synpunkt medan i ett annat läge röjandet av samma sakför­hållande kan innebära
allvarligt men för samma försvar. Vid lagsliflning på ett område som det
förevarande torde det vara ofrånkomligt att obestämd­het av den art som nu
antytts kommer alt vidlåda de bestämmelser som meddelas. Genom att bestämmelsen
men för totalförsvaret i viss mån sammanbindes med men för rikets säkerhet får
stadgandet anses ge uttryck för att skadan för totalförsvaret — särskilt såvitt
gäller det område till &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;4    Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 176&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vilket del genom föreliggande reform utsträckes — inte kan
vara_hur obetydlig som helst för att men skall anses vara för handen. Vid bedöm-ningih
utvidgningen lill atl gälla hela totalförsvaret är ur rättssäkerhets­synpunkt
godtagbar är vidare atl beakta kravet på direkt uppsåt hos gärningsmannen all
gå främmande makt lillhanda. Delta utgör i sin mån en garanti för atl
förfaranden, som icke är straffvärda, ej faller in under stadgandet. På grundjiydet
anförda fär det anses godtagbart att områdel för brottet spioneri utsträcktes
till hela totalförsvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nägon erinran föranleder ej förslaget all bland de
särskilt angivna områ­dena upptaga även tillverkningssätt. underhandlingar och beslul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utformningen av 19 kap. 5§ bestämmer, med den lydelse 7-9§§
i samma kapitel har, gränsen även för del enligt dessa paragrafer straffbara områdel.
Och detsamma torde gälla innebörden av 7 kap. 5 § punkt 1
tryckfrihetsförordningen, enligt vilket stadgande såsom otillåtet offentlig­görande
i tryckt skrift skall anses sådan enligt lag straffbar gärning som innefatlar
bl. a. offentliggörande av uppgifter rörande förhållanden, vilkas röjande
skulle enligt lag innefatta brott mot rikets säkerhet. Dessa konse­kvenser har
i remissen såvitt angår 19 kap. 7S brottsbalken berörts bara i förbigående,
genom atl departementschefen uttalar atl del enligt hans mening är befogat att
även nämnda bestämmelse kommer att bereda skydd mot verksamhet lill men för
totalförsvaret i allmänhet, medan tryckfrihets­förordningen inte alls är
berörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För tillämpligheten av bestämmelserna i 19 kap. 7-9 §§ och
däremoi svarande Iryckfrihelsbrott enligt 7 kap. 5 § punkt I
tryckfrihetsförordning­en förutsätts atl del skall vara fråga om förhällande
&amp;quot;av hemlig natur&amp;quot;. Härunder torde enligt gällande räll inte få
inbegripas annal än sådant som verkligen är avsett atl hemlighållas och som inle
heller redan har blivit allmänt känt. För all ell visst förhållande skall kunna
anses vara avsett att hemlighällas bör denna avsikt i regel ha kommii till utiryck
på någol säll, säsom - frånsell hemligstämpel - genom order till underlydande
eller anslag om förbud för obehöriga att vinna inträde o. dyl. I undantagsfall
kan elt visst förhållande - t. ex. militära positioner under krig - vara sådant
att det i och för sig framgår atl förhållandet är av hemlig natur. (Prop. 1948:
80 s. 126).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande innebörden av uttrycket &amp;quot;förhållande av
hemlig natur&amp;quot; i bestämmelserna om obehörig befattning med hemlig uppgift
eller vårdslös­het med hemlig uppgift uttalas i förarbelena till den nyligen av
riksdagen anlagna sekretesslagen alt vad som i fortsättningen skall försläs med
detta utiryck givelvis måsle bedömas uiifrän reglerna i sekretesslagen och att
en uppgift således kan röra förhållande av hemlig nalur bara om sekretess
gäller för uppgiften (prop. 1979/80: 2 s. 134).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller skydd för folkförsörjningen eller för
totalförsvaret kan dragas i tvivelsmäl om del gjorda uttalandet verkligen är
till alla delar hållbart. Totalförsvaret åren hela folkels angelägenhel. Underen
fredskris&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;torde också enskilda företag få anses indragna i denna
verksamhet. För dem gäller inte sekretesslagen. Särskilda lystnadspliktregler
torde ofta saknas, eftersom de förhållanden vars röjande kan medföra skada för
totalförsvaret tillika ofta torde vara yrkeshemligheter som det ligger i
företagets eget intresse att bevara. Därjämte finns allmänna straffsank­tioner
mot röjande av yrkeshemligheter i lagen (1931: 152) med vissa be­slämmelser mol
illojal konkurrens. Slutligen erinras om att enligt gällande rält i vissa
myckel klara fall ett förhållande anses kunna vara sådant all del i och för sig
framgår alt förhållandel är av hemlig natur. Översatt till prival verksamhet
skulle det kunna hävdas att ett visst förhållande kan vara av hemlig natur,
ehuru sekretessbestämmelser saknas. Om exempelvis en råvaruproducerande makt
hotar med leveransblockad mol ett land som importerar en försörjningsviktig
vara från elt annat råvaruproducerande land, kan det länkas att uppgiflen om atl
elt enskilt företag verkligen importerar varan från sisinämnda land anses röra
förhållande av hemlig natur, åtminslone om som i den angivna situationen ofta lorde
vara fallet förhållandet är del importerande företagets yrkeshemlighet
(typexemplet är olja vars hantering av mellanhänder kan göra ursprunget svårt
att spåra).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utvidgningen
av spioneriparagrafen till att omfatta även skydd för total­försvaret har
sålunda gjort innebörden av uttrycket &amp;quot;förhållande av hemlig natur&amp;quot;
mera svårgripbar än tidigare. Denna fråga har inte alls blivil belyst i .
remissen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det måsle slutligen mot bakgrund av det förut i olika
hänseenden an­förda ifrågasättas, om i en fredskris hänsyn till totalförsvarets
intressen i alla situationer bör fä ta över yttrandefriheten och
informationsfriheten ens när det gäller förhållanden av hemlig natur. Som
exempel kan las regeringsöverläggningar under pågående fredskris, vilkas
yppande skulle kunna medföra en viss, men inle alltför allvarlig skada för lolalförsvarel,
t. ex. på så sätt atl imporlen av en försörjningsviktig vara faller borl från elt
land som svarar för bara en mindre del av vårt behov av den varan. Det lorde,
även om det ej är hell säkert, kunna antas atl uppgifler om dessa
överläggningar för framliden anses vara sekretessbelagda enligt den nya
sekretesslagen och alltså rör förhållanden av hemlig natur. Trots skadan för
landet skulle det kunna hävdas att en tidning vars journalister fått del av uppgiflerna
bör ha rätt atl publicera dem utan risk all drabbas av ansvar för Iryckfrihelsbrott
bestående i obehörig befattning med hemtig uppgift, om det behövs för alt t.
ex. belysa regeringens hanlering av krisen. Atl sädana värderingar inle är
uteslutna framgår av alt meddelarfriheten enligt 1 kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen inte bryts av tystnadsplikten enligt 2 kap. 2§ nya
sekretesslagen. Alt ingen får röja hemliga uppgifter vars uppenbarande för
främmande makt kan skada rikets försvar, i betydelsen krigsmakten, eller
folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda utom­ordentliga
förhållanden torde stå klart för envar. Om molsvarande värde­ring på bekostnad
av yttrandefriheten och informationsfriheten bör gälla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;även
med avseende på någol sä relativt obestämt som totalförsvaret under en
fredskris är mera ovissi. Någol underlag för denna avvägning ges inte i remissen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till vad nu anförts anser lagrådel att i ärendel icke har förcbragts
sådan ulredning att tillräcklig grund finns för ell bedömande huruvida 19 kap.
7-9 §§ brottsbalken bör utsträckas att omfatta hela del område som täckes av
totalförsvaret och huruvida de verkningar en sädan ändring lorde ha för 7 kap.
5 § punkl I tryckfrihetsförordningen är godlag­bara. Den i del föregående
godtagna utsträckningen av 19 kap. 5 § brotts­balken bör begränsas till dennna
och 6 § i samma kapitel. Detta kan uppnås genom att 19 kap. 7 och 9 S§
brottsbalken ges förslagsvis följande lydelse;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;7
S. Den som, utan syfte att gå främmande makt lillhanda, obehörigen anskaffar,
befordrar, lämnar eller eljest röjer uppgifl rörande försvarsverk, vapen,
förråd, imporl, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslul eller
förhållande i övrigl, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för
rikets försvar eller för folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda
utomordentliga förhållanden eller eljesi för rikels säkerhel, dömes, om uppgiflen
rör förhållande av hemlig natur men oavsett om den är riktig eller ej, för
obehörig befattning med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst två
är.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;9S.
Den som av grov oaktsamhet befordrar, lämnar eller eljesi röjer uppgifl, som
avses i 7§, dömes/ör vårdslöshet med hemlig uppgift till böler eller fängelse i
högst sex månader eller, om riket var i krig, lill böler eller fängelse i högsl
två år.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hilding
är skiljaktig och anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Totalförsvaret
är ett vidsträckt begrepp och omfallar, förutom del mili­lära försvarei och
civilförsvaret, även det psykologiska försvaret, det ekonomiska försvaret och
gruppen övrigt totalförsvar. I sistnämnda grupp ingår bl. a. polisverksamheten
och hälso- och sjukvården. Det ekonomiska försvarei innefattar i sin tur bl. a.
livsmedelsförsörjningen, industriproduk­tionen, energiförsörjningen och
transporterna (se prop. 1972: 75 angående försvarets fortsatla inriktning m. m.,
s. 123). I nämnda proposition fastslås att totalförsvaret bör vara så uppbyggt
och organiserat att det är en hela folkets angelägenhet (s. 109).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
lagrådsremissen hänvisas beträffande tolkningen av begreppel total­försvar till
statsmakternas regelbundel återkommande beslut om totalför­svarets utveckling
och inriktning (avsnitt 2.L). Den senaste proposilionen i ämnet, efter 1972 års
proposition, är prop. 1976/77:74 om inriktningen av säkerhetspolitiken och
totalförsvarets fortsatta utveckling. I fråga om be­greppel lolalförsvar
innehåller den nya propositionen ingen ändring i för­hållande lill vad som
anfördes år 1972. Beiräffande det ekonomiska försva­ret sägs ytterligare i
1976/77 års proposition, atl del i allt väsentligt bygger på det fredstida
samhället. Del ekononomiska försvaret, heter del vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;innefaltar alla de personella och maleriella resurser samt
all den verksam­het i övrigl som krävs för att uppnå en lillfredsställande
försörjningsbe­redskap. Sålunda ingår beredskapsåtgärder som bl. a. berör
råvaruproduk­tion, induslriell förädling, handel, försörjning med energi och arbelskrafl,
iransportverksamhel, väghållning, post- och bankväsende m. m. (Bil. 2 s. I till
prop.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av det sagda framgår atl det är elt brett spektrum av
skilda aktiviteter som enligt del remitterade förslaget kommer att beröras av
straffbestäm­melsen i 19 kap. 5 §. Begreppel totalförsvar synes inte heller för
de lagstif­tande myndigheterna vara helt entydigt. I förfogandelagen (1978:
262) talas i 2§ första stycket punkten 2 och i 4S om totalförsvaret eller
folkförsörjningen. 1 kommentaren härtill säger departementschefen (prop.
1977/78:72 s. 87): &amp;quot;Utredningen har ansett att totalförsvaret inbegriper
bl. a. landets försörjning med förnödenheter och tjänster varför del inte är
nödvändigt att särskilt ange folkförsörjningen. För tydlighetens skull anser
jag dock alt folkförsörjningen uttryckligen bör nämnas.&amp;quot; Enligt den nu
föreliggande lagrådsremissen bör emellerlid den del av del ekonomiska
försvarets verksamhel, som avser folkförsörjningen vid krig eller av krig
föranledda utomordentliga förhållanden, inte nämnas särskilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såsom majorilelen anförl har förslaget alt utvidga
spioneribestämmelsen i 19 kap. 5 § brottsbalken till att omfalta skydd för
totalförsvaret tillkommit under departementsbehandlingen. Förslaget har således
inte blivit föremål för övervägande i den parlamentariskt sammansatta
utredningen och inte heller för remissbehandling. Det kan hävdas alt begreppet
totalförsvar inle skulle ha blivit klarare åskådliggjort genom etl sådant
förfarande. Den ifrågasatta utvidgningen av bestämmelsen hade dock härigenom kommii
att bli föremål för en debatt, där bl. a. konsekvenserna för yttrandefriheten och
informationsfriheten kunnat bli ytterligare belysta. 1 synnerhet gäller detta
återverkningarna pä bestämmelserna i 19 kap. 7§ (obehörig befatt­ning med
hemlig uppgift) och 19 kap. 9§ (vårdslöshet med hemlig uppgift). I vad avser 19
kap. 7§ föreligger - i motsats till vad som sedan den I januari 1978 gäller i
fråga om spioneri enligt 19 kap. 5§ - inget krav på direkl uppsåt för all
straffbestämmelsen skall träda i funktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Spioneribeslammelsen i 19 kap. 5 § brottsbalken och de
därefter följande paragraferna i samma kapitel står i etl nära lagtekniskl
samband med varandra (jfr förarbetena till 1948 års lagsliftning). Detta
samband bör inte brylas utan tungt vägande skäl. Även om utvidgningen ay_[9
kap. 5 §, med hänsyn till kravet i denna paragraf på direkt uppsåt, kan anses
möta mindre betänkligheter än de åtföljande verkningarna för 19 kap. 7 och 9 §§,
förelig­ger etiligfrnin mening redan på grund av det nämnda sambandet mellan
bestämmelserna skäl all låla ändringen i 19 kap. 5S anstå, i vart fall lills
frågan ytterligare utretts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pä grund av det anförda finner jag mig inte kunna
tillstyrka förslaget om en utvidgning av straffbestämmelsen i 19 kap. 5 §
brottsbalken till alt avse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:
176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;totalförsvaret. Skulle emellertid förslagel ändå
genomföras, finner jag i likhei med lagrådets övriga ledamöter, atl del
lagtekniska sambandet mel­lan 19 kap. 5 § och följande paragrafer bör brylas
och 19 kap. 7 och 9§§ få den lydelse dessa ledamöter föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot det remillerade förslaget i vad det avser atl bland de
särskilt angivna områdena i 19 kap. 5 § upptaga även tillverkningssätt,
underhand­lingar och beslut harjag i likhet med majoriteten ingen erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lugiådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det framslår i och för sig som ett intresse av betydelse
att molverka all främmande makt eller utländska organisationer genom dolt
ekonomiskt stöd söker påverka opinionsbildningen i politiska frågor. Meningarna
har varit delade om för ändamålet erfordras en straffbestämmelse. När den
tidigare bestämmelsen i ämnet upphävdes 1976 synes enighet ha rått om atl den i
vart fall var alltför omfattande. I det nu framlagda förslaget begränsas
stadgandet lill all gälla understöd från främmande makt eller understöd frän
utlandet från någon som handlar för att gå en främmande makt tillhanda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som framhållils av spionbrotlsutredningen blir en
bestämmelse som begränsas lill fall när understödet kommer från utlandet föga effekliv.
Möjlighel kommer att finnas för främmande makt all lämna understödet genom
svenska bulvaner. I de fall då bulvaner används kommer avsevärda svårigheter
alt uppstå alt bevisa dels varifrån understödet kommer och dels all mottagaren
ägt kunskap om ursprunget. Den tidigare bestämmel­sen om tagande av utländskt
understöd synes före sitt upphävande inle ha tillämpats sedan år 1946.
Uppställs krav på bevisning om all understödet härrör från utlandet — elt krav
som från andra synpunkter är väl motiverat — lär broll enligt den nya
bestämmelsen kunna styrkas än mer sällan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Å andra sidan lär det ej sällan kunna finnas befogad
anledning att inleda spaning eller förundersökning för all utröna om brott om
bestämmelsen föreligger. Departementschefen kommenterar den i lagrådsremissen
före­slagna straffbestämmelsen så. att denna som regel blir lillämplig, om
exempelvis ett politiskt parti skulle ha tagil emot understöd för sin all­männa
opinionsbildande verksamhet från en främmande makt, nämligen om del i partiels
verksamhet ingår alt påverka den allmänna meningen i någon angelägenhet som det
ankommer på statsmakterna atl besluta om och som rör grundlagarna eller har
betydelse för totalförsvaret eller rikels säkerhel i övrigl. I remissen
tilläggs med all rätt, alt delta regelmässigt torde vara fallet. Kommentaren
torde i sina huvuddrag äga lillämpning, även om bestämmelsens
tillämplighetsområde på sätt lagrådet kommer alt förorda i det följande
inskränks i fräga om de områden som opinionsbild­ningen skalt avse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
den föreslagna straffbestämmelsen införs - även med ytteriigare begränsat lillämpningsområde
- uppkommer i enlighet med det förul anförda en avsevärd risk för att spaning
och förundersökning inleds mot poliliska organisationer, tidningar och
tidskrifter saml mol kulturella och religiösa minorilelsgrupperingar med
utländskt ursprung, ulan atl likväl brott kommer att kunna styrkas ulom
möjligen i något sällsynl undantags­fall. Kommer utredningsverksamheten, som
lätt kan hända, till allmän kännedom ulan alt den leder lill fällande dom,
motverkar den - om de misstänkta i verkligheten skulle vara skyldiga - närmast silt
syfte, efter­som de då framstår som orättvist förföljda. Viktigare är, frän de
syn­punkter lagrådet har all beakta, att om de misstänkta är oskyldiga utred­ningsverksamheten
föranleder belänkligheter med hänsyn lill yttrandefri­heten,
informationsfriheten och föreningsfriheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
grund av det anförda ställer sig lagrådet tveksamt till förslaget att i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;brottsbalken
återinföra en beslämmelse som straffbelägger tagande av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utländskt
understöd. Skulle emellertid en sådan bestämmelse ändå införas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;#9632;
bör den enligt lagrådets mening erhålla en avfattning som mera strikt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:66.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;begränsar
de områden som opinionsbildningen skall avse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
förslagel skall avsiklen med mottagandet av understödet vara att genom
utgivande eller spridande av skrifier eller på annal sätl påverka den allmänna
meningen i en fråga som gäller rikels grundlagar eller i någon angelägenhet som
har betydelse för totalförsvaret eller annars för rikets säkerhet och som det
ankommer på riksdagen eller regeringen alt besluta om. Av departementschefens
uttalande framgår att den åsyftade propagan­dan skall kunna gälla - förutom
totalförsvaret och säkerhetsfrågor -statsskicket eller författningen. Avsiklen
torde vara att del straffbara om­rådet skall begränsas till statsskicksfrågor
av ej alltför obetydligt art. I lagtexten har ifrågavarande område angivils
genom uttrycket &amp;quot;en fråga som gäller rikels grundlagar&amp;quot;. I
grundlagarna upplages emellertid på åt­skilliga områden regler av skäligen
detaljmässig natur. Med stadgandets utformning enligt det remillerade förslagel
kommer understöd för propa­ganda för en mindre jämkning i en sådan delaljregel
att omfattas av straff­bestämmelsen. Detta synes knappast ha varil avsikten.
Det framstår därför som lämpligare att i stället för det nyss citerade
uttrycket införa orden &amp;quot;en fråga som gäller någon av grunderna för rikets
statsskick&amp;quot;. Mot uttrycket kan självfallet invändas atl det är relativt
vagt och att det kan ge anledning till skilda tolkningar. På del rättsområde
som behandlas i remissen synes del dock i högre grad än på andra vara
ofrånkomligt att arbela med utryck och begrepp vars innehåll ej låter sig
bestämma med absolut säkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av vad som i anslutning till 19 kap. 5§ anförts såväl av
departementschefen som i det föregäende av lagrådet har begreppet &amp;quot;total­försvaret&amp;quot;
en vidsträckt innebörd. Det är därför oklart, vad opinionsbild­ning &amp;quot;i nägon
angelägenhel som har belydelse för totalförsvaret&amp;quot; kan -även med den
föreslagna begränsningen till frägor som det ankommer på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;riksdagen eller regeringen atl besluta om - anses omfatta.
Lagrådet föror­dar att bestämmelsen i denna del begränsas lill alt avse
opinionsbildning i angelägenheler som har belydelse för rikets säkerhet.
Bestämmelsen kom­mer då alt innefatta skydd för bl.a. såväl del militära
försvaret som totalförsvaret i övrigt, men bara om del gäller frågor som är
verkligt betydelsefulla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På grund av det anförda föreslår lagrådel all, om en beslämmelse
mot­svarande den tidigare 19 kap. 13!) brottsbalken skall införas, den ges följande
lydelse: &amp;quot;Den som av en främmande makt eller från utlandet av nägon som
handlar för all gä en främmande makt tillhanda tar emot pengar eller annan
egendom för atl genom utgivande eller spridande av skrifier eller på annat sätt
påverka den allmänna meningen i en fråga som gäller nägon av grunderna för
rikets statsskick eller i nägon angelägenhet som har betydelse för rikets
säkerhet och som det ankommer på riksdagen eller regeringen alt besluta om,
döms för tagande av utländskt understöd lill fängelse i högst tvä år.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Petrén är av skiljaktig mening såvitt framgår av della yltrande:
Det framstår som ett inlresse av betydelse all molverka atl främmande makt
eller ulländska organisationer genom dolt ekonomiskt stöd söker påverka
opinionsbildningen i politiska frågor. Meningarna har varit delade om för ändamålel
erfordras en straffbestämmelse. När den lidigare be­stämmelsen i ämnet
upphävdes 1976 synes enighet ha rått om atl den i vart fall var alltför
omfattande. I del nu framlagda förslagel begränsas stadgan­det lill att gälla
understöd från främmande makt eller understöd från utlandet frän nägon som
handlar för att gå en främmande makt lillhanda. Härigenom har det straffbara områdel
såvitt gäller ursprunget av mottagna medel begränsats pä sådanl sätt att det ej
rimligen kan antagas att annat än straffvärda fall omfattats av stadgandet. En
annan sak är alt del pä grund av bevissvårigheter kan vara svårl fastställa all
understödet stammar från utlandet eller att den som från utlandet tillhandahåller
understödet handlar för att gä främmande makt tillhanda. Del finns därför
anledning räkna med att den föreslagna lagregelns effekt måhända blir
begränsad. Frågan huru­vida det sist angivna förhållandet och de verkningar som
kan följa därav är av beskaffenhet att föranleda att man bör avslå från att
införa en straffbe­stämmelse i ämnet är av sådan natur all det knappast
ankommer på lagrådet att taga ståndpunkt till den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag instämmer i majoritetens förslag att den med slödel
avsedda propa­gandan skall gälla &amp;quot;en fråga som gäller någon av grunderna
för rikets statsskick eller någon angelägenhet som har betydelse för rikets säkerhel
och som det ankommer pä riksdagen eller regeringen att besluta om&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
avsikt att skydda politiska organisaiioner och massmedieorgan från opåkallade
rättsliga ingrepp enligt den föreslagna straffbestämmelsen i 19 kap. 13 §
föreslås i lagrådsremissen krav på särskild åtalsprövning av riksåklagaren. 1
remissen har angetls all prövningen skall avse &amp;quot;lämplighe­ten&amp;quot; av ett
åtal. Däremot berörs ej alls på vilka grunder en sädan prövning skall ske. Att
ange några sådana grunder synes också vara svårt. Närmast torde det bli fråga
om rent allmänpolitiska bedömningar. Det bör därför -trots atl avgörandet kan
vara ur partipolitisk synpunki känsligt - ankom­ma på regeringen atl pröva
åtalsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
förslaget till straffbestämmelse mot tagande av utländskt understöd genomförs,
bör således första stycket av förevarande paragraf ges följande lydelse:
&amp;quot;Olovlig underrättelseverksamhet, lagande av utländskt under­stöd eller
olovlig värvning eller försök, förberedelse eller slämpling till olovtig
underrättelseverksamhet får inte ulan regeringens förordnande åta­las av
åklagare.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:74.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
JUSTITIEDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:188.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regerings­sammanlräde 1980-04-30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: slatsminislern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullslen, Bohman, Mundebo, Wikslröm, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling,
Sö­der, Krönmark, Burenslam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg,
Adelsohn, Danell, Petri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Winberg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition om ändring i brottsbalken (spioneri m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Anmälan om lagrådsyttrande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag lill
lag om änd­ring i brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredraganden redogör för lagrådels yltrande och anför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.1 Spioneri m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det remitterade förslaget till ändring i 19 kap. 5 §
brottsbalken (BrB) innebär att orden &amp;quot;rikels försvar&amp;quot; byls ul mol
&amp;quot;totalförsvaret&amp;quot;. Förslaget har i denna del moliverals med alt det inle
är tillfredsställande all uttrycket &amp;quot;rikets försvar&amp;quot; i spioneribeslammelsen
anses ha en så snäv betydelse atl endasl det mililära försvarei inbegrips,
eftersom det torde stå klart att totalförsvarets övriga grenar är i lika hög
grad i behov av skydd mol spioneri och liknande förfaranden. Då del enligt vad
jag uttalade i remiss-protokollet med denna lösning blir överflödigt och närmasl
missvisande alt särskilt nämna den del av det ekonomiska försvarets verksamhel
som avser &amp;quot;folkförsöijningen vid krig eller av krig föranledda
utomordentliga förhållanden&amp;quot;, har denna del av den nuvarande brottsbeskrivningen
före­slagits utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådel (majoriteten) har ansett del godtagbart atl områdel
för brottet spioneri pä angivet sätl utsträcks till hela totalförsvaret. Med
hänvisning till att utformningen av 19 kap. 5 § bestämmer gränsen även för del
enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Beslul om lagrådsremiss faltal vid regeringssammanträde
1980-03-13.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7-9 §S samma kapitel straffbara omrädet och till atl
enligt lagrådets upp­fattning tillräcklig grund inle f. n. finns för ell
bedömande, huruvida dessa bestämmelser bör utsträckas att omfatta hela det omräde
som täcks av totalförsvaret och huruvida de verkningar en sådan ändring torde
ha för 7 kap. 5 S punkt I tryckfrihetsförordningen är godtagbara, har lagrådet
emel­lertid förordat atl utsträckningen av det straffbara området begränsas
till 19 kap. 5 och 6 S§. För detta ändamål har lagrådet föreslagit aU 7 och 9 SS
i kapitlet erhåller ändrad lydelse. En ledamot har avstyrkt förslaget till
ändring i 19 kap. 5 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har i sitt yttrande något berört ärendets
förberedande behand­ling. I denna del förtjänar det erinras om atl frågan om
utformningen av bestämmelserna om brott mol rikels säkerhet under de senaste
åren har varil föremål för offenllig ulredning och remissbehandling vid två
tillfällen samt därvid fått en ingående belysning. Del samlade material för den
akluella lagstiftningsfrågans bedömning som därigenom föreligger har en­ligt
min uppfattning klart gelt vid handen att den avgränsning som spioneri­bestämmelsen
har f. n. är alltför snäv. Som framgår av lagrådsremissen har också ett
betydande antal instanser vid remissbehandlingen av betänkan­det (Ds Ju 1979:6)
Översyn av spioneribrottet m.m. tillstyrkt det förslag till ny
straffbestämmelse mol olovlig underrättelseverksamhet som har lagts fram av spionbrottsulredningens
minoritet och som innebär en betyd­ligt längre gående kriminalisering än den nu
akluella. Mol denna bakgrund finner jag för egen del att det knappast skulle ha
varit ändamålsenligl att, såsom lagrådel synes ifrågasätta, föranslalla om ett
ytterligare remissför­farande i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såvitt gäller spioneribestämmelsen har lagrådet uttalat
att denna med den i remissen föreslagna utformningen får anses ge ultryck för
att skadan för totalförsvaret inte kan vara hur obelydlig som helst för alt men
skall anses vara för handen. Mol detta uttalande harjag ingen erinran. Vidare
är, som lagrådel också har påpekat, att beakta kravet på direkl uppsåt -avsikl
- hos gärningsmannen atl gå främmande makt tillhanda. Härtill kommer atl
brottets övriga objektiva bestämningar måste omfattas av gärningsmannens
uppsåt, däribland den omständigheten all röjandet för en främmande makt av det
förhållande som är akluelll skall - med hänsyn till det utrikespolitiska läget
eller av annat skäl - kunna medföra men för totalförsvaret eller annars för vår
säkerhet. Med hänsyn till detla är del enligt min mening uppenbart att
spioneribestämmelsen i remissförslagets lydelse inte kommer att omfatta annat
än verkligt straffvärda gärningar av allvariig natur. Jag finner mig i denna
del därför böra vidhålla förslaget, vilket som nämnts också har godtagits av
lagrådels majoritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådel har inte riklat någon erinran mot förslaget att
bland spioneri­paragrafens exempel på förhållanden vars röjande kan medföra men
för totalförsvaret eller annars för rikets säkerhet ta upp även tillverkningssätt.
underhandlingar och beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
nyss har berörts återverkar utformningen av 19 kap. 5 § pä räckvid­den av
straffbestämmelserna i 7-9 §§ samma kapitel. Bestämmelsen i 7 § (obehörig
befattning med hemlig uppgift) omfattar fall dä beträffande en uppgift som rör
förhållande av hemlig natur en gärning som avses i 5 § förövas utan syfle all
gå främmande makt lillhanda. I 8 § straffbeläggs grova sädana fall, och 9 §
(vårdslöshet med hemlig uppgift) omfaltar fall då nägon av grov oaklsamhel
befordrar, lämnar eller annars röjer en uppgifl som avses i 5 S och som rör ett
förhållande av hemlig natur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att nägon av bestämmelserna i 19 kap. 7-9 §§ skall bli lillämplig förutsätts
således enligt gällande rätt liksom enligt förslagel all fråga är om &amp;quot;förhållande
av hemlig natur&amp;quot;. Enligt lagrådet blir innebörden av detta uttryck mera
svårgripbar än tidigare, om det remitterade förslaget genom­förs. Till
belysning av sin uppfattning i denna del har lagrådet pekat på ett uttalande i
ämnet av min företrädare i motiven till den nya sekretesslagen (prop. 1979/80:2
del A s. 134). Där sägs att vad som efler den nya sekre­tesslagens tillkomst
skall förstås med uttrycket &amp;quot;förhållande av hemlig nalur&amp;quot; i de
aktuella bestämmelserna måste bedömas utifrån reglerna i sekretesslagen och atl
en uppgift kan röra förhållande av hemlig natur bara om sekretess gäller för
uppgiften. Lagrådet har ifrågasatt om della uttalan­de är till alla delar
hållbart när det gäller skydd för folkförsöijningen eller för totalförsvaret. Lagrådet
har därvid hänvisat till att sekretesslagen inle gäller för enskilda företag
och all vissa förhållanden vars röjande kan medföra skada för lolalförsvarel lorde
vara yrkeshemligheter som det ligger i förelagets eget intresse alt bevara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening skulle det emellertid gå för långt att i uttrycket &amp;quot;förhållande
av hemlig natur&amp;quot; i de här aktuella paragraferna tolka in även sådana
förhållanden som inte är hemliga på annan grund än att de utgör
yrkeshemligheter eller annars anses böra hemlighållas till förmån för en­skildas
intressen. Somjag ser del måsle för slraffbarhel förutsättas atl det är fråga
om etl förhållande som omfallas av en sekretessbestämmelse vilken i
sekretesslagen eller i någon annan lag eller författning har ställts upp till
skydd för del allmänna. Eflersom sekrelesslagen endast reglerar tystnadsplikt
och handlingssekretess i det allmännas verksamhet, är del visserligen uppenbart
att den som utan all vara offentlig funktionär exem­pelvis har kännedom om en sekretessbelagd
uppgifl som härrör från en myndighet och vidarebefordrar uppgiften på sätt som
förutsätts i någon av 19 kap. 7-9 §§ skall dömas till ansvar, trols alt han
själv inte är underkas­tad sekretesslagens beslämmelser eller någon annan föreskrifl
om tyst­nadsplikt. Men för att förfarandel skall vara straffbart får alltså
krävas att den uppgifl som det gäller i och för sig är underkaslad en
författningsbe­stämd sekretess i det allmännas intresse. I förarbetena till 19
kap. 7 § BrB har som lagrådet påpekal ullalats atl elt visst förhållande - t.
ex. militära positioner under krig - kan vara sådant atl del ulan hemligstämpel
e.d. framgår att det är av hemlig natur. Åven förhållanden av denna art omfat-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tas emellertid av den nya sekrelesslagen (jfr 2 kap. 2 §).
Pä grund av vad som har sagls nu har jag svärl atl se att det remitterade
förslaget skulle göra innebörden av uttrycket &amp;quot;av hemlig natur&amp;quot;
nämnvärt mera svårgrip­bar än lidigare. Med hänsyn till detla och till de krav
på uppsåt resp. grov oaktsamhet som uppställs i 19 kap. 7-9 §§ torde risken för
att någon av dessa straffbestämmelser skulle komma att träffa andra än
straffvärda gärningar om förslaget genomförs få betraktas som mycket ringa. Det
finns sålunda skäl som talar för alt det remitterade förslagel vidhålls även i
denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har emellertid som nämnls ocksä fäsl
uppmärksamheten pä de aktuella bestämmelsernas betydelse för innebörden av vad
som enligt 7 kap. 5 § punkl 1 tryckfrihetsförordningen är otillåtet
offentliggörande i tryckt skrift. Lagrådel har därvid ifrågasatt om i en
fredskris hänsyn till totalförsvarels iniressen i alla situationer bör få ta
över yttrandefriheten och informationsfriheten ens när det gäller förhållanden
av hemlig natur. Det kan anmärkas att förslaget teoretiskt sett även skulle
kunna påverka omfattningen av den tryckfrihetsrältsliga meddelarfriheten (se 1
kap. I § tredje och fjärde styckena och 7 kap. 3 § försia slycket punkl 1 och
andra stycket tryckfrihetsförordningen, jämförda med 19 kap. 8 § BrB). Det
följer visseriigen bl. a. av vad jag redan har anfört alt jag bedömer möjlig­heten
av atl det remitterade förslaget i prakliken skulle leda lill obefogade ingrepp
i tryckfriheten som myckel liten. Med hänsyn till den grundläggan­de betydelsen
av att elt fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning garanteras inte minsl
under kris eller oroslider förutsätter emellertid varje lagändring som skulle
kunna länkas för vissa fall begränsa tryckfriheten på del område som här är
aktuellt särskilt slarka skäl. Vad som har framställ som angeläget att reglera
är främst spioneribeslämmelsens tillämpnings­område, och de skäl som talar för
en motsvarande utvidgning beiräffande de i 19 kap. 7-9 §§ avsedda gärningarna
har inle samma styrka. Jag anser mig därför böra godta lagrådets ståndpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta ställningstagande innebär alt 19 kap. 7 och 9 §§ bör
ändras på ett sådanl sätt alt de även efler den ändring som föreslås beiräffande
5 § får samma lillämpningsområde som f. n. Delta resultat uppnäs genom lagrå­dets
förslag till omformulering av de båda förstnämnda bestämmelserna. Jag godlar i
princip dessa förslag men anser all 7 § bör redaktionellt förenklas genom alt
man utesluter den från 5 § hämtade uppräkningen av exempel på skyddade
uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2 Tagande av utländskt understöd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådet (majorilelen) har på anförda skäl slälll sig
tveksamt till försla­get att på nytt införa en bestämmelse mot tagande av
utländskt understöd. En ledamoi har varil av skiljaktig mening och uttalat all
denna fråga är av sådan natur att det knappast ankommer på lagrådel att ta
ställning lill den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80: 176&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
grund för del remitterade förslagel ligger den av lagrådel i och för sig accepterade
uppfaltningen att det är elt intresse av betydelse att motverka atl främmande
makter eller andra som går deras ärenden genom ekono­miskl stöd söker påverka
den svenska opinionsbildningen i poliliska frå­gor. Som framgår av remissprolokollet
harjag för egen del uppfaltningen all det viktigaste remediel mot en ullandsstödd
propagandaverksamhet är upplysning och offentlig diskussion. Jag framhöll
emellertid samtidigt alt betydelsen av en straffbestämmelse som förmedlare av
en norm pä områ­det inle borde underskallas samt atl frånvaron av varje förbud
mot tagande av utländskl understöd kan ge upphov lill situationer där del
skulle vara stötande förden allmänna rättskänslan och betänkligl från allmänpreventiv
synpunki, om inte nägot ingripande kan ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Självfallel
ärjag medveten om att det finns olika meningar i frågan om en bestämmelse mot
lagande av utländskt understöd bör införas på nytt. Hur uppfattningarna om della
kan skifta belyses bl. a. av atl två ledamöier av lagrådet nu har funnit frågan
tveksam, medan lagrådet i dess helhet vid behandlingen av 1976 års
lagstiftningsärende beslämt avstyrkte det då framlagda förslagel om alt den
tidigare bestämmelsen i ämnel skulle upp­hävas (JuU 1975/76; 46 s. 47).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådets
majoritet har i sitt nu aktuella yttrande bl. a. hänvisat till att utredningsverksamhet
vid misstanke om lagande av utländskt understöd från olika synpunkter
föranleder betänkligheter, särskilt för det fall atl de misstänkta skulle vara
oskyldiga. Enligt min mening är emellertid lagrådets farhågor för att
resultatlös spaning och förundersökning skall inledas för all utröna om brott
mot bestämmelsen föreligger överdrivna. Vidare är alt märka att vatje
brottsutredning mot den som sedermera visar sig vara oskyldig kan vålla
olägenheter av skilda slag. Det är f. ö. inte givet att en utredning rörande
tagande av utländskt understöd i alla silualioner är till övervägande nackdel
för den som är oskyldigt misstänkt. En sådan miss­tanke kan lätt ha kommii till
allmän kännedom, och om det inle ankommer på polis- och åklagarmyndigheter att
utreda företeelser av aktuellt slag, kan - som spionbrottsulredningens minoritel
har framhållit — uppgift komma att stå mot uppgift och klarhet aldrig någonsin
vinnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad som har anförts nu och till den diskussion i övrigt av
skälen för och emot en bestämmelse om tagande av utländskt understöd som fördes
i lagrådsremissen anser jag mig inle ha anledning att frångå resultatet av den
avvägning som gjordes i remissen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det fall atl en bestämmelse mol tagande av utländskt understöd införs har
lagrådet i fråga om 19 kap. 13 § BrB förordal atl det i remissför­slaget
använda uttrycket &amp;quot;en fråga som gäller rikels grundlagar&amp;quot;, byts ut mol
&amp;quot;en fråga som gäller nägon av grunderna för rikets statsskick&amp;quot; och
att ordel &amp;quot;totalförsvaret&amp;quot; utgår. Beträffande 19 kap. 16 § BrB har lagrådel
föreslagit atl den särskilda åtalsprövningen anförtros åt regeringen i stället&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:176&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
ät riksåklagaren. Även om vissa skäl talar även för remissförslagets lösningar
i de angivna hänseendena, anser jag mig inte ha anledning att på dessa punkter
motsätta mig lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   
Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen föreslär
riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alt
antaga del av lagrådel granskade förslagel lill lag om ändring i brottsbalken
med vidtagna ändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3  
Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslä riksdagen att antaga del förslag som föredra­ganden har
lagt fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G303176</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_197980__176.pdf</filnamn>
<filstorlek>2670262</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändring i brottsbalken (spioneri m.m.)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/4C5B3F7A-25BD-4680-B5CC-0183760EABEE</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>