2450339G3031701979/80170propproppropProposition 1979/80:170PropositionProposition17001980-04-17 00:00:002024-12-27 14:50:032008-06-13 08:03:47om vissa energifrågorimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G303170/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G303170https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G303170
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:170</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
vissa energifrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslutad den 17 april 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen föreslår riksdagen att
antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:274.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:208.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CARL AXEL PETRI</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens liuvudsakliga inneliåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I propositionen läggs fram förslag
till vissa allmänna riktlinjer för energipolitiken. Riktlinjerna har sin
utgångspunkt i bl. a. resultatet av den rådgivande folkomröstningen i
kärnkraftsfrågan den 23 mars 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av att minska oljeberoendet betonas kraftigt i
propositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betydelsen av energihushållning framhålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det understryks att de närmaste
årtiondena måste bli en tidsperiod när uthålliga, helst fömybara och inhemska,
energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan introduceras för att på sikt
svara för huvuddelen av vårt lands energiförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraften skall enligt
propositionen avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av
elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning och välfärd. Högst de tolv
kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga eller under arbete används
under sin lekniska livslängd. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall
förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I proposilionen framhålls att det
kommer att krävas mycket betydande insatser inom energiområdet om planerna på
att minska oljeberoendet skall förverkligas och den slegvisa avvecklingen av kärnkraften
äga rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett program för fortsatt
energihushållning aviseras i propositionen. Åtgärder för att införa fasta
bränslen behandlas. En fond för oljeersättande investeringar aviseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Eltillgången bör enligt
propositionen användas för att bl. a. ersätta olja. Elanvändningen föreslås ske
på ett sådant sätt att vi inte blir låsta till ökat elutnyttjande i framtiden
eller försvårar introduktionen av andra energikällor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mer omfattande och detaljerade
förslag till riktlinjer för den framtida energipolitiken aviseras till
riksmötet 1980/81. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1
Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 170</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I propositionen behandlas också
åtgärder för att höja säkerheten i de svenska kärnkraftverken. De förslag till
säkerhetshöjande åtgärder som har framförts av reaktorsäkerhetsutredningen bör
enligt propositionen vara genomförda eller under genomförande senast vid
utgången av år 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärder för att upprätthålla beredskapen mot
kärnkraftsolyckor berörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilda lokala säkerhetskommittéer
föreslås bli inrättade för varje kärnkraftverk. Arbetet med säkerhetsanalyser
för de svenska kärnkraftsreaktorerna bör enligt proposilionen intensifieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens kärnkraftinspektions
framtida verksamhet och organisation tas upp till behandling. Inspektionen
föreslås fä en ny organisation för att bättre kunna fullgöra sina uppgifter.
Anslagsfrågor för statens kärnkraftinspektion tas också upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare läggs förslag fram om
introduktion av naturgas i västra Skåne enligt det s. k. Sydgasprojektet.
Riksdagen föreslås godkänna ett avtal med Danmarks regering om
naturgassamarbete. Samarbetet omfattar bl.a. transport av naturgas för svensk
räkning över det planerade danska rörled-ningssyslemet och leveranser av
naturgas enligt särskilda avtal mellan Swedegas AB och Dansk Olie &
Naturgas A/S. Leveranserna avses börja i oktober 1985. Medelsanvisning av 165
milj. kr. som förskottsbetalning för invesleringar i ledningar m. m. i Danmark
föreslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare redovisas i propositionen
vissa riktlinjer för genomförande av Sydgasprojektet. Förslag läggs slutligen
fram om överföring till Svenska Petroleum AB av slalens aktier i Swedegas AB.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:111.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:186.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utdrag<br>
INDUSTRIDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1980-04-17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande och
statsråden Bohman. Mundebo, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark.
Johansson. Wirlén, Holm, Boo, Adelsohn, Danell, Petri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Petri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om vissa energifrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagen beslöt den 16 januari
1980 all en rådgivande folkomröstning i kärnkraftsfrågan skulle hållas den 23
mars 1980 samt att omröstningen skulle gälla tre förslag (prop. 1979/80:75, NU
1979/80:26, rskr 1979/ 80: 141).</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag nr I och förslag nr 2
innebar båda avveckling av kärnkraften i den takt som är möjlig med hänsyn till
behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd.
För att bl. a. minska oljeberoendet och i avvaktan på att fömybara
energikällor blir tillgängliga används enligt dessa förslag högst de lolv
kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga eller under arbete. Ingen
ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Säkerhetssynpunkter blir
avgörande för den ordning i vilken reaktorerna las ur drift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag nr 2 innehöll dessulom
förslag om bl. a. ytterligare stimulans av energihushållningen, åtgärder för
att förhindra direktverkande elvärme i ny permanentbebyggelse, forcering av
forskning och utveckling av fömybara energikällor, åtgärder för att stärka
säkerheten vid kärnkraftverken, samhällsägande av kärnkraftverk och andra
framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av betydelse och
indragning genom beskattning av övervinster i vattenkraftproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag nr 3 innebar avveckling
inom högsl lio år av de sex kärnkraftsreaktorerna i drifl. Icke laddade
reaktorer skulle enligt förslaget aldrig tas i drift. Det innehöll vidare
förslag om bl. a. fortsatt och intensifierad energibesparing, kraftigt ökad
salsning på fömybara energikällor, skärpta säker-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hetskrav för reaktorer i drift samt förbud mot
uranbrytning, upparbelning och export av reaktorer och reaktorteknologi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgången av folkomröstningen blev
att 18,9% av dem som deltog i omröstningen röstade på förslag nr I, 39,1 % på
förslag nr 2 och 38,7% på förslag nr 3. Av de röstande valde 3.3% att lämna
blank röstsedel. 75,7% av de röstberättigade deltog i omröstningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En majoritet av de röstande har
därmed utalat sig för att kärnkraften skall avvecklas i den takt som är möjlig
med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för atl upprätthålla sysselsättning
och välfärd samt för att högst de tolv kärnkraftsreaktorer som i dag är i
drift, färdiga eller under arbete används under sin lekniska livslängd, vilken
bedöms vara ca 25 år, för att bl. a. minska oljeberoendet. Majoriteten har
vidare uttalat att ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma samt
att säkerhetssynpunkter blir avgörande för i vilken ordningsföljd reaktorerna
skall tas ur drift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kommer i det följande med
anledning av folkomröstningen att lägga fram vissa allmänna riktlinjer förden
framtida energipolitiken. Resultatet av omröstningen bör ligga till grund för
inriktningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kommer också att behandla
frågan om inrikiningen av arbetet inom kärnsäkerhetsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med stöd av regeringens
bemyndigande den 26 april 1979 tillkallade dåvarande statsrådet Tham en
kommitté för att mot bakgrund av bl.a. gjorda säkerhetsstudier och olyckan vid
kärnkraftverket Three Mile Island block 2 dels överväga om det finns anledning
att väsentligt omvärdera kärnkraftens risker, dels utreda vilka åtgärder som
bör vidtas för att stärka säkerhelen vid de svenska kärnkraftverken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt direkliven till kommiitén
(dir. 1979:49) skulle kommittén bl.a. överväga inom vilken eller vilka av de
tre åtgärdskategorierna -haveriförebyggande, haveribekämpande och
konsekvenslindrande åtgärder — de primära insatserna bör göras, och lämna
förslag till sådana insatser. En utgångspunkt förutsattes härvid vara att
kommitténs arbete skulle leda fram lill en åtgärdsmodell som inte är bunden
till ett speciellt kärnkraftverk ulan kan tillämpas generellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén', som antog namnet
reaktorsäkerhetsutredningen, lade den 19 november 1979 fram sitt belänkande
(SOU 1979: 86) Säker kärnkraft?. I betänkandet redogör
reaktorsäkerhetsutredningen för bl.a. olyckan vid kärnkraftverket Three Mile
Island, säkerheten vid svenska kärnkraftverk och säkerhetshöjande ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Dåvarande universitetskanslern Hans Löwbeer, ordförande,
professorerna Lars Friberg, Arne Hedgran, Sven Johansson, Kerstin
Lindahl-Kiessling, Bo Lindell, numera generaldirektören Lars Nordström,
professorn Lennarl Sjöberg, docenten Evelyn Sokolowski, generaldirektören Göran
Steen, forskningspsykologen Carin Sundström-Frisk och professorn Torbjörn
Westermark.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80: 170</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 prop. 1979/80: 100 (bil. 17 s.
179) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på en särskild
proposition i ämnet, till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1980/81 beräkna ett förslagsanslag av I 000 kr. Jag anhåller
att nu få ta upp denna fräga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kommer vidare att behandla frågan
om en introduktion av naturgas i Sverige, baserad främst på import från Danmark
enligt avtal mellan Swedegas AB och Dansk Olie & Naturgas A/S (DONG).
Dessa kommersiella avtal har träffats inom ramen för ett avtal mellan Sveriges
regering och Danmarks regering om naturgassamarbete, som undertecknades den 29
februari 1980. Regeringsavtalet bör fogas till protokollet i detta ärende som
hilaga.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt min uppfattning bör
regeringen till riksmötet 1980/81 återkomma med mer omfattande och detaljerade
förslag till riktlinjer för den framtida energipolitiken. De förslag som läggs
fram bör syfta till att klargöra hur oljeberoendet skall minskas och den
stegvisa avvecklingen av kärnkraften äga rum. Bl. a. bör bedömningar av
energibehovet under 1980-talet redovisas. Vidare bör lämnas förslag till
fortsatta insatser för energihushållning. I riksdagens beslut (CU 1977/78:31,
rskr 1977/78:345) med anledning av propositionen (prop. 1977/78:76) om
riktlinjer för energihushållning i befintliga byggnader förutsattes en
omprövning av programmet ske inför budgetåret 1981/82. Den utvärdering som f.
n. pågår inom delegationen (Bo 1978:03) för frågor om energihushållning i
befintlig bebyggelse kommer härvid att utgöra huvudsakligt underlag. Förslag
till ytterligare åtgärder för att ersätta olja med fasta bränslen och
alternativa drivmedel, förslag angående utvecklingsbolag för energiområdet och
förslag till fortsatta insatser för forskning och utveckling inom
energiområdet bör också läggas fram. Vidare bör frågorna om säkerhetshöjande
åtgärder i kärnkraftverken och beredskapsplanering inför olyckor i
kärnkraftverken tas upp. Förslagen bör läggas fram så snarl erforderligt
underlag föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I början av riksmötet 1980/81 bör
sålunda förslag om den närmare utformningen av den fond för investeringar i
energiteknik som snabbt kan ersätta olja, somjag tidigare har aviserat (prop.
1979/80: 100 bil. 17 s. 213), läggas fram. De energipoliliska förslagen i
övrigt bör kunna föreläggas riksdagen i början av år 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nu gällande riktlinjer för
energipolitiken antogs av riksdagen år 1975 (prop. 1975: 30, NU 1975: 30, rskr
1975: 202) och avsäg tiden till omkring år 1985. Förslag till riktlinjer för
energipolitiken till omkring år 1990 förelades riksdagen den 10 mars 1979
(prop. 1978/79: 115). Det reaktorhaveri som inträffade den 28 mars 1979 vid det
amerikanska kärnkraftverket Three Mile Island nära Harrisburg, Pennsylvania,
ledde till att en överenskommelse träffades mellan riksdagspartierna om att en
rådgivande folkomröslning rörande kärnkraftens roll i den framtida
energiförsörjningen skulle hållas. Med anledning härav beslöt riksdagen (NU
1978/79:60, rskr 1978/ 79:429) att uppskjuta behandlingen av prop. 1978/79: 115
jämte motioner i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:170</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de delar som berörde eller hade nära samband med ämnet för
folkomröstningen. Jag avser att senare denna dag föreslå att regeringen
återtar prop. 1978/79: 115 i dessa delar eftersom riktlinjer för
energipolitiken med utgångspunkt i folkomröstningsresultatet nu läggs fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmänna riktlinjer för energipolitiken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energisystemets egenskaper och
utformning har stor betydelse för samhällsutvecklingen. En trygg och säker
energiförsörjning är en förutsättning för att vi skall nå angelägna samhällsmål
som ekonomisk tillväxt, full sysselsättning, regional balans, social och
ekonomisk utjämning och god miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energipolitiken måste utformas i
fullt medvetande om de stora problem som världen står inför inom energiområdet.
De industrialiserade ländema har under de senaste årtiondena kunnat bygga en
stor del av sin välfärdsutveckling på den rikliga tillgång på billig energi
som oljan har medfört. Vi befinner oss nu i en helt annan situation.
Oljeutvinningen kommer inte att kunna ske i en takt som både svarar mot en ökad
förbrukning i industriländerna och tillgodoser de berättigade krav som ställs
från utvecklingsländerna på alt få ökad tillgång till olja, som ofta är det
enda bränsle de har förutsättningar för atl kunna utnyttja. Hela världen slår
därmed inför en betydande omslällning inom energiförsörjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sverige, som saknar egna lillgångar
av olja. kol och naturgas, har i denna situation ett mycket utsatt
försörjningsläge. Trots de omfattande åtgärder för att minska oljeanvändningen
som har vidtagits under 1970-talet och som kommer att vidlas under 1980-talet
kommer oljeberoendet alt kvarstå under lång tid. En brislande
försörjningstrygghet inom energiområdet kommer därmed att bestå. Den stora
oljeimporten medför också betydande ekonomiska problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi måste mot denna bakgmnd vara
medvetna om att kriser i energitillförseln och omställningsproblem av
betydande omfattning kan bli aktuella. En förändring av den svenska
försörjningssituationen måste genomföras steg för sleg genom förstärkt
energihushållning och ökat utnyttjande av mer uthålliga energislag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energisystemet bör mot denna
bakgrund ges en inriktning mot ett system grundat på uthålliga, helst fömybara
och inhemska, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan. Systemet bör bygga
på användning av mänga olika energislag och vara så utformat att det kan
successivt anpassas till utvecklingen av bl. a. ny leknik och förändrade
förhållanden i vårt land och i vår omvärld. En effektiv energihushållning måste
också bedrivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppgiften under 1980-lalet och
1990-talel blir att utveckla energisystemet så att uthålliga energikällor i
framtiden kommer alt svara för huvudde-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>len av vår energiförsöijning. För att klara detta måste vi
föra en målmedveten politik som omfattar hela energiområdet, dvs. både
energihushållning och energitillförsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdag och regering har ansvaret
för alt ställa upp mål för energipoliliken och tillhandahålla medel för att
målen skall kunna nås. Behovet av att påverka och styra såväl efterfrågan på
som tillförseln av energi har efter hand blivit större. Statliga myndigheter,
kommuner, privata och statliga företag och enskilda hushåll har alla vikliga
uppgifter för att genomföra energipolitiken. De erfarenheler som vinns i dessa
olika sammanhang och de förslag till förändringar som kommer fram utgör ett
väsentligt underlag för den anpassning av energipolitiken som ständigt måste
ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunerna har en viktig roll i det
samspel som krävs mellan olika intressenter för att kunna minska oljeberoendet
och åsladkomma en trygg energiförsörjning. Kommunerna har bl.a. den fysiska och
ekonomiska planeringen, den kommunala energiplaneringen samt information,
rådgivning och besiktning till sitt förfogande härvidlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På den slatliga förvaltningen inom
energiområdet ställs höga krav på effektivitet och samordning. Det blir alltmer
nödvändigl att olika samhälleliga styrmedel och stimulansåtgärder som
forskningsinsatser, utredningsverksamhet, inlroduktionsålgärder, utfärdande av
normer och andra tvingande regler saml användande av bidrag och andra
ekonomiska styrmedel sätts in samordnai för att förverkliga energipolitikens
mål. Det är också viktigt att nya kunskaper, som vinns genom forsknings- och
utvecklingsarbete och ulredningsverksamhel, successivt utnyttjas för att ge
underlag för inriktningen av energipolitiken. Behovet av en statlig
organisation, som inom de av regering och riksdag fastlagda ramarna kan bedriva
en övergripande planering som omfattar hela energiområdet, kan därmed komma
att öka. Situationen på bränsleområdet kan också ge ett ökat behov av en
organisation för att bl.a. introducera nya bränslen i energisystemet. Hur den
statliga organisationen inom energiområdet bör utformas för att klara bl. a.
dessa uppgifter utreds f. n. av en särskild utredare (I 1979: 10) med uppdrag
att se över myndighetsorganisationen på energiområdet. Utredarens överväganden
och förslag väntas föreligga inom kort. Jag räknar med att förslag med anledning
härav skall kunna läggas fram till riksmötet 1980/ 81.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olja har jämfört med andra bränslen
ett myckel omfattande användningsområde. De flesla bränslen kan utan större
omställningsåtgärder ersättas av olja. Vårt system för tillförsel och
användning av energi är vidare i huvudsak anpassal till olja. Del har gjort atl
olja allmänt har betraktats som det bränsle som kan användas i ökad
utsträckning vid större energibehov än beräknai eller minskad tillförsel av
något annat bränsle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med anledning av de problem som det
stora oljeberoendet medför kan detta sätt att betrakta oljan inte längre
accepteras från energipolitiska utgångspunkter, i stället måsle nu användningen
av olja begränsas till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bestämda kvantiteter. Mål för den framtida oljeimporten
bör ställas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sverige har i samarbetet inom det
internationella energiorganet, lEA, antagit ett nationellt oljeimportmål för år
1980. Jag kommer inom kort alt föreslå regeringen att etl importmål för år 1985
antas inom ramen för lEA-samarbetet. Jag räknar med att återkomma till frågan
om mål för import och användning av olja för bl. a. år 1990 i samband med de
energipolitiska förslagen under nästa riksmöte. En översyn av målet för år 1985
bör då också ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energiförsörjningens stora
betydelse för samhällsutvecklingen motiverar att samhället har betydande insyn
i och inflytande över tillförseln av energi. De särskilda krav som måste
ställas på elförsörjningen utgör enligt min mening skäl för att samhället bör
ha ett övergripande ansvar för produktion och distribution av elektrisk kraft.
Redan nu sker en betydande del av elproduktionen i företag som till största
delen ägs av stat och kommun. Statens vattenfallsverk svarar för ca 46% av
elleveranserna i landet. Sydkraft AB, som svarar för ca 16% av elleveranserna.
ägs till ca 60% av ett antal kommuner i södra Sverige. De fyra kärnkraftsblock
som är i drift, färdiga eller under byggnad i Ringhals ägs helt av
vattenfallsverkel. de tre blocken i Forsmark ägs till 74.5 % av statens
vattenfallsverk och till ca 15 % av kommuner genom AB Svarthålsforsen,
Skellefteå Kraft AB och Karlstads kommun, medan de två blocken i Barsebäck ägs
av Sydkraft AB och således till ca 60% av kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett annat majoritetsförhållande
finns i Oskarshamns Kraflgrupp AB (OKG) där intressenter med enskild
ägarmajoritet svarar för 55% av ägandet medan 45% ägs av Sydkraft AB och AB
Svarthålsforsen. Elt ökat samhällsinflytande kan här vara motiverat. Enligt vad
jag har erfarit pågår f. n. överläggningar som syftar till att stärka det
samhälleliga inflytandet i OKG. När dessa förhandlingar är avslutade avser jag
att åierkomma i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Energihushållning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sträng hushållning med energi är
nödvändigl både av ekonomiska skäl och miljöskäl. Inte minst oljeberoendet
medför betydande påfrestningar på den svenska ekonomin, samtidigt som
förändringar på den internationella oljemarknaden snabbt kan medföra att vår
försörjningstrygghet hotas. Åtgärder för att minska oljeberoendet är somjag har
nämnt en huvuduppgift för energipolitiken. En effektiv energihushållning med
ett målmedvetet sparande av energi har därför blivit ett prioriterat område.
Svenska och internationella erfarenheter visar att det ofta kostar mindre att
spara en enhet energi än alt tillföra molsvarande enhet. Energisparande är
alltså i många fall en lönsam verksamhet. Energisparandet medför att miljön
vanligen förbättras. Möjligheterna alt spara energi varierar också mellan olika
samhällssektorer. Det är alltså flera aspekler som bör beaklas i den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80: 170</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>löpande avvägning som bör göras mellan investeringar i
tillförsel och sparande av energi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan 1973-74 års oljekris har ett
stort antal åtgärder vidtagits för att minska förbrukningen av energi och
stimulera en övergång till mer energisnål teknik i byggnaderna, industrin och
transportväsendet. Bland de åtgärder som har vidtagits i detta syfte kan nämnas
stödet till energibesparande åtgärder i befintlig bebyggelse. Statsbidrag
utgår vidare till omställningsåtgärder i befintliga industriella processer och
till prototyper och demonstrationsanläggningar inriktade på bl.a. effektivare
energianvändning, övergång till annat bränsle än olja och viss
energiproduktion. Stöd ges också till rådgivning och information till
allmänheten, förelagen samt statliga och kommunala organ. Vidare ges stöd till
utbildning i energifrågor till bl. a. kommunerna. De åtgärder som har vidtagits
har verksamt bidragit till alt bromsa ökningen i energiförbrukningen. En
satsning måste emellertid även i fortsättningen ske på energihushållningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energihushållningsåtgärder inom
samhällets olika delar bör enligt min mening översiktligt samordnas, planeras
och avvägas i ett program för energihushållning. Utformningen av programmet bör
ske under hänsynstagande till de svaga grupperna i samhället. Förslag rörande
ett sådant program bör kunna läggas fram till nästa riksmöte. Jag vill
emellertid redan nu i korthet peka på några av de huvudområden som ett sådant program
enligt min mening bl.a. bör innehålla. Jag kommer att samråda i dessa frågor
med cheferna för kommunikations-, budget- och bostadsdepartementen.
Utgångspunkten är att programmet i första hand skall omfatta perioden t. o. m.
år 1990. För att säkerställa att de resurser som satsas ger avsedda effekter på
användningen av energi bör programmet ses över omkring år 1985. Programmet bör
bestå av åtgärder inom befintlig och planerad bebyggelse, inom näringslivet
samt inom transportsektom. Därutöver bör delar av energibeskattningen och av
den kommunala energiplaneringen omfattas av programmet. Programmet bör ses som
ett led i strävandena att minska oljeberoendet och att begränsa ökningen i
användningen av energi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Betydande resurser har lagls ned på
energisparande åtgärder i byggnader. Den energisparplan innefattande
rikllinjer för energihushållning i befintliga byggnader, som riksdagen tog
ställning till år 1978 (prop. 1977/ 78:76, CU 1977/78:31, rskr 1977/78:345)
beräknades komma att omfatta investeringskostnader på 31000-48000 milj. kr.
under perioden 1978-1988. Riksdagens beslut våren 1979 med anledning av prop.
1978/79: 115 (bil. 3, CU 1978/79:37, rskr 1978/79:394) omfattade bl.a. vissa
ändringar av stödet till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. Syftet
med ändringarna är att öka möjligheterna att mer aklivt styra stödet till de
åtgärder som är mest angelägna från samhällets synpunkt. Bl. a. eftersträvas
en ökad styrning mot energisparåtgärder som snabbt minskar energianvändningen
och en ökad differentiering av energisparsiödei. I samband</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med beslutet om att påbörja genomförandet av
energisparplanen tillkallade regeringen en delegaiion (Bo 1978:03) för frågor
om energihushållning i befindig bebyggelse, energihushållningsdelegationen.
Delegationen är numera parlamentariskt sammansatt. Dess uppgift är att följa
genomförandet av planen och att vid behov initiera åtgärder eller uiredningar
saml uppmärksamma hälsorisker som kan uppstå i samband med energisparåtgärder
i byggnadsbeståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Delegationen arbetar f. n. med en
omfattande utvärdering av sparplanen. Avsikten är att denna utvärdering skall
ligga till grund för den omprövning av energisparandets omfattning och
inriktning som i nyss nämnda riksdagsbeslut förutsattes ske inför budgeiårei
1981/82. Enligt vad jag har erfarit kommer resultatet av utvärderingen att
redovisas inom kort. Det innebär att förslag till inriktning av det fortsatta
energisparandet inom byggnadsbeståndet bör kunna läggas fram i samband med de
energipolitiska förslagen till nästa riksmöie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För ny bebyggelse har utformningen
av plan-och byggnadslagstiftningen stor betydelse både för möjligheterna att
nå en god energihushållning och för att införa nya bränslen som kan ersätta
olja. Detsamma gäller de normer, råd och anvisningar som myndigheterna utfärdar
med slöd av lagstiftningen. 1 byggnadsstadgan (1959: 612) föreskrivs att
planläggningen skall ske så att den främjar en god energihushållning. Vidare föreskrivs
all byggnad skall utföras så att den möjliggör god energihushållning. I förslaget
till ny plan- och bygglag (SOU 1979: 65 och 66) har motsvarande krav överförts.
1 tillämpningsbestämmelserna till byggnadsstadgan Svensk byggnorm, SBN 1975,
ställs bl.a. krav på värmeisolering, lufttäthet och tekniska installationer med
utgångspunki i behovet av att spara energi. Svensk byggnorm är nu också föremål
för revidering. Bl. a. har planverket föreslagit regler för alt förbättra
energihushållningen i fritidshus. Det åligger berörda myndigheter att
fortlöpande följa utvecklingen inom energiområdet så att normer och
anvisningar kontinuerligt anpassas till de krav som ställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett sätt att minska
energianvändningen i bostadsbeståndet är att införa individuell mätning och
debitering av värme och tappvarmvatten. Regeringen bemyndigade förra året
chefen för bostadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare (Bo 1979:03)
med uppgift att utreda och lämna förslag beträffande mätning och debitering,
individuellt eller i mindre kollektiv, av energi för uppvärmning och
tappvarmvattenberedning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energianvändningen i byggnader kan
också minskas genom insatser för utbildning, information och rådgivning.
Utbildning i energifrågor i gymnasieskolans och högskolans regi har en viktig
funktion att fylla i detta sammanhang. Hur de slatliga insatserna utanför
utbildningsväsendet inom detta område bättre skall samordnas behandlas f n. av
den särskilda utredaren om myndighetsorganisationen inom energiområdet. Jag
återkommer till dessa frågor under nästa budgetår.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:170</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Transportsektorn svarar för omkring
20% av landets energiförbrukning och är mer än någon annan seklor beroende av
olja för sin energiförsörjning. Mot den bakgrunden är det nödvändigt att
införa alternativa drivmedel och hushålla med energi. Jag återkommer senare
till frågan om allernaliva drivmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagen antog ijuni 1979
regeringens förslag till energihushållningsprogram för transportsektorn (prop.
1978/79:99. TU 1978/79: 18. rskr 1978/79:419). Programmet syftar till en
besparing pä 4-5 % i förhållande till den prognoslicerade utvecklingen av
energiförbrukningen inom transportsektorn fram till år 1990 och innehåller ett
flertal åtgärder. Fortsatta åtgärder vidtas successivt i syfte att ytterligare
stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft. Lågprissatsningarna på flyget och
järnvägen är exempel på detta. Regeringen har vidare gett transportrådet i
uppdrag att sluta avtal med billeverantörerna om att successivt sänka
bränsleförbrukningen hos nya personbilar. Målet är att fram till år 1990 sänka
den genomsnittliga bränsleförbrukningen hos nya personbilar från nuvarande 0,92
I/mil till 0,75 l/mil. Transportrådet kommer också att genomföra ett särskilt
energisparprogram inom lastbilstrafiken i samverkan med fordonstillverkare,
åkerinäring m. fl. Betydande insatser görs också när det gäller information och
utbildning och på forskningsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konkreta åtgärder vidtas således
successivt för atl genomföra det uppställda sparprogrammet. Vidare kan nämnas
att regeringen i prop. 1979/ 80:166 om sjöfartspolitiken m.m. aviserar att den
mindre skeppsfartens utvecklingsmöjligheter kommer alt ulredas med hänsyn till
de fördelar denna har från energi- och miljösynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Näringslivet har reagerat snabbare
pä ändrade förhållanden i form av höjda energipriser än andra sektorer i
samhället. Utgångspunkten för energihushållningen inom denna sektor bör vara
att näringslivet självt tar ett ökande ansvar. Det innebär att de åtgärder som
har vidtagits från statens sida för att underlätta industrins anpassning till
de stora förändringar som har skett på energiområdet successivt bör ändra
inriktning. Den del av nuvarande stödåtgärder som gäller statsbidrag för
energibesparingar i näringslivets befintliga byggnader och processer bör mot
denna bakgrund ses över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I framtiden bör insatser, i form
bl.a. av stöd till prototyper och demonstrationsanläggningar för atl prova ny
energiieknik i industriell tillämpning prioriteras. Insatser kommer också att
krävas för att underlätta introduktion av teknik som är utvecklad men där de
kommersiella riskerna är betydande. Jag avser, somjag återkommer till i det
följande, att föreslå att proposition läggs fram i början av 1980/81 års riksmöte
om en fond för investeringar i teknik som snabbt kan ersätta olja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom de insatser som hittills har
vitagits för att spara energi har avsevärda kunskaper och erfarenheter samlats
om energisnåla lösningar inom olika branscher. Ett led i en ändrad inriktning
av slatens stöd lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80: 170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>energibesparande åtgärder inom näringslivet bör enligi min
mening vara att stödet i ökad utsträckning förs över till insatser för att
sprida dessa kunskaper och erfarenheter bl.a. genom information, utbildning
och råd g i vni ng . Statens industriverk bedriver en relativt omfattande verksamhet
inom detta område. Verket har också utfört inventeringar av behovet av
energiinriktad utbildning och bedrivit viss försöksverksamhet med rådgivning.
Verket har nyligen lämnat en rapporl om den intensifierade
rådgivningsverksamhet i energihushållningsfrågor som verket på regeringens
uppdrag bedrev i slutet av år 1979. Enligi vad jag har erfarii kommer verket
atl inom kort lämna en rapporl med ytterligare ertarenheter av energirådgivning
samt förslag till framlida inriktning av verksamheten. För att diskutera
informations- och utbildningsfrågor samt andra frägor som rör näringslivets
energihushållning har jag kallat till överläggningar med representanter för
berörda branschorganisationer, fackliga organisationer saml övriga
intressenter. Överläggningarna avses äga rum i början av maj 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ijuli 1979 tillkallades en särskild
utredare (1 1979: 13) för att se över de administrativa styrmedlen rörande
näringslivets energihushållning. Utgångspunkten för utredarens arbete skall
enligt direkliven vara att ökade krav på förbättrad energihushållning och en
energianvändning baserad på andra bränslen än olja kommer att ställas framöver.
Utredaren har bl. a. att pröva och lägga fram förslag till en särskild lag för
energihushållning inom näringlivet. En sådan lag kan enligt direktiven utformas
med lagen (1977: 439) om kommunal energiplanering som förebild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ny induslriell verksamhet, liksom
väsentlig utvidgning av sådan verksamhet, är sedan den 1 juli 1975
prövningspliktig också från energihushållningssynpunkt enligt 136 a §
byggnadslagen (1947: 385, paragrafen ändrad senast 1976:223). Staten kan enligt
denna lag pröva bl.a. energihushållningen hos vissa slörre energianvändare vid
nyanläggning eller uividgning av verksamheten. 1 utredarens uppdrag ingär att
se över 136 a § byggnadslagen i denna del. Om utredaren finner att en särskild
energihushållningslag bör komma lill slånd bör enligt direkliven den nuvarande
energihushållningsprövningen enligt byggnadslagen inordnas i denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har erfarit att utredaren
planerar att redovisa resultatet av sitt arbete under andra halvåret 1981.
Förslag med anledning av utredarens överväganden bör därmed kunna läggas fram
under försia hälften av år 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En väl avvägd energibeskattning är
ett betydelsefullt medel för att främja energihushållning och ett införande av
nya energislag i det svenska energisystemet. Den nuvarande utformningen av
energibeskattningen är främst motiverad av stalsfinansiella skäl. För att ge
energibeskattningen en utformning som ger bästa möjliga energipolitiska
styrfunktion samtidigt som de stalsfinansiella intressena beaktas, bemyndigade
regeringen förra året chefen för budgetdepartemenlet att tillkalla en kommitté
(B (979: 06) om beskatlningen av energi m. m. Utredningsarbetet skall bedrivas
skyndsamt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skatteinstrumentet ger möjligheter
att påverka användning och tillförsel av energi i en från samhällssynpunkt
önskvärd riktning. Sålunda har skatten på energi nyligen höjts bl.a. av
cnergihushållningsskäl. Energiskatteutredningens kommande överväganden och
förslag bör ge etl värdefulll underiag för beslut om fortsatta åtgärder inom
området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även utformningen av taxor, priser och tariffer för olika
energislag har stor betydelse för energihushållningen och för möjligheterna att
främja införandet av nya energislag som kan ersätta olja. Detta är emellertid
komplicerade och omdiskuterade frägor bl. a. beroende på atl man strävar efler
att nå olika syften vid utformningen av taxorna. Jag avser att ta initiativ
till en översyn av principema för taxe- och prissättning inom energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har tidigare berört det stora
ansvar som åvilar kommunerna inom energiområdet. Den kommunala
energiplaneringen utgör ett instrument för både säkrare tillförsel och
förbättrad hushållning med energi. Statens industriverk har att inom ramen för
lagen (1977: 439) om kommunal energiplanering bistå kommunerna i detta arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Industriverket har nyligen
utarbetat rapporten (SIND PM 1980: 5) Kommunernas energiplanering Redovisning
av planeringssituationen. I rapporten redovisas läget när det gäller den
kommunala energiplaneringen - i huvudsak med utgångspunkt i enkäter som
industriverket har ställt till kommunerna. Några bedömningar om den fortsatta
inriktningen av planeringen görs inte i rapporten. Däremot anges att verket
under våren 1980 avser att återkomma med en sådan bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En väl fungerande kommunal
energiplanering som omfattar både tillförsel och användning av energi är en av
förutsättningarna för att nå en effektivare energihushållning och en god
energiförsörjning. Den kommunala energiplaneringen är alltså ett väsentligt
inslag bl. a. i ett program för energihushållning. Jag räknar med att
industriverkets redovisningar skall ge ett underiag som förbättrar
förutsättningarna för och genomförandet av en kommunal energiplanering. Även
den utvärdering av energisparplanen för energihushållning i befintlig
bebyggelse, som jag tidigare har berört, bör kunna få betydelse i detta
sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Bränsleförsörjning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De energipoliliska ansträngningarna
bör inriklas på energihushållning och åtgärder som gör det möjligt att ersätta
olja med andra energislag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trots omfattande insatser inom
dessa områden kommer emellertid lUJan att svara fören betydande del av vår
energitillförsel år 1990. De energipolitiska ansträngningarna måste därför
kraftfullt inriktas också på att trygga vår försörjning med olja. Insalser inom
detta område har under år 1979 genomförts i enlighet med de riktlinjer som
godkändes av riksdagen ijuni 1979 (prop. 1978/79: 115 bil. l.NU 1978/79:60,
rskr 1978/79: 429).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80: 170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De tre svenskägda oljeföretagen
Nynäs Petroleum AB, Oljekonsumenternas förbund och Svenska Petroleum AB har
fått bättre möjligheter att bidra till en tryggad oljeförsörjning genom all
inleda ett samarbete om inköp av råolja och oljeprodukter. Avtal om råoljeköp
har träffats med de nationella oljebolagen i flera producentländer, i försia
hand av Svenska Petroleum AB. 1 syfle att bl. a. säkra ett bättre utnyttjande
av den svenska raffinaderikapaciteten har Svenska Petroleum AB förvärvat
andelar i Svenska BP:s raffinaderi i Göteborg och i Scanraff i Lysekil. Medel
fören betydande höjning av aktiekapitalet för Svenska Petroleum AB har anvisals
av riksdagen (prop. 1979/80:33, NU 1979/80:25, rskr 1979/80: 134).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetet på oljeområdet bör
fortsätta enligt gällande riktlinjer. Det är mycket angeläget att vårt beroende
av den västeuropeiska s. k. spotmarknaden för oljeprodukler med centrum i
Rotterdam kan minskas. En förutsättning härför är att statsmakterna har
erforderliga styrmedel för att kunna påverka utvecklingen. De senaste årens
händelser har också visal att det är angeläget att av ekonomiska skäl begränsa
oljeimporten även om någon uttalad kris från försörjningssynpunkt inte
föreligger. Regeringen bör återkomma i denna fråga i samband med dé
energipolitiska förslagen till nästa riksmöte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är av största betydelse att
svensk oljeförsörjning anpassas till de pågående slrukturändringarna på den
internationella oljemarknaden som innebär att producentländerna spelar en allt
aktivare roll. Den statliga oljepolitiken bör syfta till atl underiätta en
sådan anpassning och samtidigt söka motverka att försörjningen blir ensidigt
beroende av en grupp leverantörländer. Okad närfbrsörjning, bl.a. ett brett
samarbete med Norge innefattande bl. a. långsiktiga leveranser av råolja och
oljeprodukter, utgör ett viktigt mål för oljepolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utvecklingen mot ökad bilateralism
i oljehandeln kan i vissa situationer vara förenad med risker från såväl allmän
utrikespolitisk synpunkt som från energiförsörjningssynpunkt. Bl. a. av delta
skäl bör de internationella oljebolagens verksamhet i Sverige säkerställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturgas utgör ett intressant alternativ till olja om
försörjningen sker från områden och på villkor som erbjuder en större trygghet
i tillförseln. En förulsältning är också att utvecklingen av de framtida
kostnaderna för att köpa gasen kan överblickas. Från miljösynpunkt är naturgas
fördelaktig. De svenska ansträngningarna alt få till stånd avtal om
naturgasimport inriktas på samarbete med främst Danmark och Norge. Somjag har
nämnt inledningsvis har överläggningar med Danmark lett till att avtal om naturgassamarbete
har träffats. Därmed har förutsättningar skapats för en introduktion av
naturgas i södra Sverige med början hösten 1985. Jag återkommer med en
utförligare redogörelse för denna fråga i det följande (kap. 4). AV?/är det
uthålliga bränsle som i första hand kan ersätta olja under 1980-och 1990-talen.
1 prop. 1978/79:115 bedömdes det vara möjligt att öka kolanvändningen till 6 ä
9 milj. ton år 1990. I oljeersättningsdelegationens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rapport (Ds 1 1979:9) Förutsättningar för ökad
kolanvändning i Sverige görs bedömningen att ca 10 milj. ton kol bör kunna
användas år 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kol är liksom olja en icke-förnybar
energikälla som vi måste importera. Världens koltillgångar är emellertid mycket
stora och geografiskt fördelade på ett annat sätt än oljetillgångarna, vilket
väsentligt förbättrar möjligheterna till en säker tillförsel. Det bör enligt
min uppfattning finnas goda möjligheter för Sverige att genom långsiktiga avtal
och engagemang i kolgruvor skapa en tryggad kolförsörjning. En förutsättning är
dock att en aktiv kolpolitik bedrivs från svensk sida, bl.a. genom att svenska
köpare samarbetar på den internationella marknaden. Jag räknar med att återkomma
i denna fråga under nästa riksmöte. Frågan om statligt stöd lill prospeklering
inom kolområdet, som har föreslagils av oljeersättningsdelegalionen, bör då
också las upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Användning av kol är liksom
användning av olja och andra bränslen förenad med betydande miljöproblem, bl.a.
vid förbränningen. Det ärav slörsia vikt att stärka de insatser som syftar till
att undanröja problemen med miljöpåverkan från bränsleanvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett omfallande arbete pågår för att
lösa dessa problem inom kolområdet, bl.a. inom projekt Kol-Hälsa-Miljö som
vattenfallsverket den 14juni 1979 har fått i uppdrag av regeringen att
genomföra lillsammans med berörda intressenter. Genom projektet skall utredas
och redovisas hur hälso- och miljöproblemen vid kolanvändning för energiändamål
skall kunna lösas pä ett tillfredsställande sätt. Regeringen har den 10 april
1980 godkänt en plan för verksamheten inom projekt Kol-Hälsa-Miljö. Regeringen
har därvid understrukit det angelägna i att berörda intressenter aktivt dellar
i projektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang
framhålla att den otrygghet som skapas av vårt stora beroende av olja för
uppvärmning av bostäder och industrier gör att åtgärder snarast behöver vidtas
för att minska användningen av olja. Det är därför från
energiförsörjningssynpunkt mycket angeläget att ersättning av olja med kol och
andra fasla bränslen snarast kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med tanke på alt det i viss
utsträckning härvidlag är fråga om en för vårt land ny teknik för bl. a.
transport och förbränning är en successiv ökning av kolanvändningen
erforderlig. Då blir det också möjligt för oss att erhålla den kunskap och
erfarenhet som krävs för en egen teknisk utveckling och för att successivt
kunna utnyttja avancerad teknik från andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av vad jag nu anfört framgår att en
rad beslut rörande kolanvändningen kan behöva fattas inom en snar framtid.
Projektet Kol-Hälsa-Miljö kommer då ännu inte alt vara sluiredovisal. Det är
emellertid myckel angeläget alt introduktionen av kol i Sverige sker på ett
sådant sätt att väsentliga miljökrav tillgodoses. Därvid är det viktigt att
möjligheterna tas tillvara att utnyttja kolkvaliteter med låga halter av svavel
och andra miljöskadliga ämnen och alt rena utsläppen. Jag räknar med att
återkomma till dessa frågor i samband med de energipolitiska förslagen under
nästa riksmöte.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill mot bakgrund av den allt
allvarligare försurningssituationen i betydande delar av landet erinra om
vikten av att svavelutsläppen från bl. a. eldning med olja och kol begränsas. I
vårt land svarar oljeeldningen f. n. för den klarl största delen av
svavelutsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Möjligheterna att successivt föra
in inhemska bränslen i del svenska energisystemet är slora. Hur snabbt olika
typer av dessa bränslen kan introduceras varierar emellertid. Osäkerheten är
betydande om när vissa bränslen kan införas i stor skala, särskilt de
energikällor, l.ex. odlad energiskog, som befinner sig i ett forskningsskede.
Delegationen för energiforskning (1 1975:02) har i rapporten Fömybara
energikällor - en sammanslällning av akluella bedömningar (DFE-rapport nr 21
och 22) lämnat en översikt över de möjliga bidragen frän de nya energikällorna
fram till år 1990. De inhemska bränslen som enligt delegalionen ligger närmast
i liden att utnyttja är skogsavfall, flis och torv. Delegationen anser att
dessa bränslen år 1990 sannolikt skulle kunna ersätta ca 3 milj. ton olja, dvs.
ca 10% av den nuvarande oljeanvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är främst från skogsavfall,
flis och torv som det f. n. finns förutsättningar att räkna med några
belydande bidrag till vår energiförsörjning år 1990. För andra inhemska
energikällor återstår ett avsevärt utvecklingsoch utvärderingsarbete innan
säkra bedömningar kan göras om möjliga bidrag till energiförsörjningen och om
tekniskt och ekonomiskt möjlig införandetakt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det kommer att krävas mycket
belydande insatser av stat, kommun, förelag och enskilda för att införa
inhemska bränslen i syfle att ersätta olja. Det står dock klart att bl. a.
sådana insatser måste vidtas om planerna på alt minska oljeberoendet skall
förverkligas. Åtgärder för atl snabbi införa inhemska bränslen bör därför
snarast komma till stånd. Det är därvid angeläget att miljöaspekterna beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att stödja införandet av bl.a.
inhemska bränslen bör, somjag tidigare har nämnt, en fond för investeringar i
energiteknik som snabbi kan ersätta olja inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser del angelägel alt det
läggs fast etl mål för användning av inhemska bränslen år 1990. Som riktpunkt
kan t. v. gälla den användningsnivå som delegationen för energiforskning har
bedömt vara möjlig att nå, dvs. en nivå molsvarande 3 milj. lon olja. Jag avser
att återkomma under näsla riksmöte med närmare förslag till hur målet skall
ulformas och hur det skall kunna nås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget kommer atl grundas på
bl.a. det arbete som bedrivs inom oijeersättningsdelegationen (1 1979:01), som
har till uppgift att samordna insatserna och föreslä erforderiiga åtgärder för
att öka utnyttjandet av solvärme och bränslen som kan utgöra alternativ till
olja. Delegalionen har nyligen publicerat rapporterna (Ds I 1980:3) Torv för
energisektorn och (Ds I 1980:4) Förutsättningar för användning av skogsenergi
m. m. i Sverige, där åtgärder för att utnyttja dessa bränslen har behandlats.
Bl.a. har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lagstiftningen rörande koncessioner för torvbrytning
berörts. Rapporterna har av delegationen delgivits ett stort antal berörda
intressenter för synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom kort redovisar delegalionen en
rapport om möjligheterna att utnyttja solvärme. Tidigare har delegationen,
somjag har nämnt, utarbetat en rapport om förutsättningarna för ökad
kolanvändning i Sverige. Enligt vad jag har erfarit fortsätter delegationen
sitt arbete med inrikining på möjligheterna att på ett lämpligt sätt utnyttja
dessa energislag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang också
nämna det uppdrag atl invenlera tillgången av skogsavfall inom resp. län som
regeringen den 20 mars 1980 har givit till samtliga länsstyrelser. Vissa
länsstyrelser har fått i uppdrag att också inventera tillgången på torv.
Rapportering från arbetet skall enligt uppdraget ske senasl den 31 mars 1981.
Jag vill även erinra om att statens vattenfallsverk i samarbete med berörda
kommuner planerar fyra eldningsanläggningar baserade på bl.a. torv. Vidare
villjag erinra om att statens planverk f. n. genomför en melodstudie om
behandlingen av energislagen torv, vind och energiskog i den fysiska
planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom transportsektorn är
oljeberoendet ca 98%, dvs. större än inom någon annan sektor. Strävan bör vara
atl söka ersätta bensin och dieselolja med syntetiska drivmedel. Införandet av
sådana drivmedel bör ske med det snaraste i enlighet med vad riksdagen nyligen
har uttalat (NU 1979/80: 35, rskr 1979/80: 234). För att ge kunskap och erfarenhet
för det fortsatta arbetet bör introduktionen ske gradvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är angeläget att tillverkningen
av syntetiska drivmedel kan baseras på inhemska råvaror. Teknik för förgasning
av sådana råvaror finns ännu inte kommersiellt tillgänglig. Elt omfattande
ytterligare utvecklingsarbete erfordras. Som etl led i utvecklingen av sådan
leknik har föreslagits att en demonstrationsanläggning för produktion av
syntesgas, och i ett senare skede eventuellt också framställning av metanol,
baserad på inhemsk råvara skall uppföras. Regeringen har den 18 februari 1980
uppdragit åt en särskild förhandlingsman att söka träffa erforderliga
överenskommelser med berörda intressenter för att möjliggöra att en sådan
demonstrationsanläggning uppförs. Riksdagen har i det lidigare nämnda
sammanhanget framhållit betydelsen av all arbetet snabbi kan leda fram lill att
en full-skaleanläggning för metanolproduklion i huvudsak baserad på inhemska
råvaror kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åven etanol, som kan tillverkas ur
bl. a. sockerbetor, kan utnyttjas som drivmedel. En särskild utredare,
etanolutredningen (Jo 1979:05). har tillkallats för all utreda de tekniska och
ekonomiska förulsältningarna för en tillverkning av etanol ur sockerbelor och
andra produkter. Utredningens överväganden och förslag beräknas föreligga inom
kort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under elt övergångsskede, vars
längd f. n. inte kan anges, behöver syntetiska drivmedel eller råvaror för
framställning av dessa importeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt vad jag har erfarit
utarbetar f. n. oljeersättningsdelegalionen för-</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1979180. I saml. Nr
170</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slag till introduktionsstrategi för syntetiska drivmedel.
Delegationens förslag väntas föreligga inom kort. Jag räknar med att återkomma
i denna fråga under nästa riksmöte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag övergår nu till atl beröra
frågan om försörjningen av uran lill de svenska kärnkraftsblocken. Det har
genom de senaste årens osäkerhel om användningen av kärnkraften i Sverige
självfallet rått osäkerhet också om planeringsförutsättningarna för uranförsörjningen.
Genom den klarhet som nu har nåtts om kärnkraftens utnyttjande bör denna
osäkerhet vara undanröjd. Möjligheterna alt planera tillförseln av uran till
kärnkraftsblocken bör således nu vara goda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om uranförsörjningen bör tas
upp i samband med alt de energipoliliska förslagen föreläggs riksdagen i
början av år 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid sin behandling av prop.
1978/79: 115 gjorde riksdagen ett uttalande om atl regeringen skyndsamt borde
vidta ålgärder för all inrätta etl utvecklingsbolag för energiområdet (NU
1978/79:60 s. 48, rskr 1978/79:429). Avsiklen med utvecklingsbolaget var enligt
näringsulskollel att man skulle finna ändamålsenliga former för att så snabbt
som möjligt kunna föra ut resultatet av forsknings- och utvecklingsarbete till
kommersiellt utnyttjande. I anslulning lill budgelpropositionen 1980 (prop.
1979/80: 100 bil. 17 s. 213) anförde jag att en fond för investeringar i
energiteknik som snabbt kan ersälta olja bör kunna inrättas under budgetåret
1980/81. Den nyligen avslutade remissbehandlingen av
oljeersättningsdelegationens rapport (Ds I 1979: 17) Finansiering av
energiieknik för oljeersättning visar också på behovel av en sådan stödform.
Förslag rörande den närmare utformningen av fonden utarbetas f. n. inom
regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågorna om etl utvecklingsbolag
inom energiområdet och om en fond för oljeersattning hör enligt min mening
samman. De berör båda den slora och vikliga frågan om hur man skall kunna
underlätta en kommersialisering av energiteknik som kan bidra till att minska oljeberoendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag om närmare riktlinjer för
en fond för energiteknik bör. som jag tidigare har nämnl, läggas fram i början
av 1980/81 års riksmöie. Frågan om etl utvecklingsbolag för energiområdet bör
tas upp i början av år 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Elförsörjning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt gällande energipolitiska
beslut (prop. 1975: 30 bil. 1,NU 1975:30, rskr 1975:202) omfattar det svenska
kärnkraftsprogrammet f n. 13 kärnkraftsblock. Ett kärnkraftsblock består av
reaktor, turbin, övrig utrustning och byggnader. Tillstånd enligt atomenergilagen
(1956:306) att uppföra, inneha och driva kärnreaklor har meddelals för tolv
block. Dessa är i drift, färdigställda eller under arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sex kärnkraflsblock är i
kommersiell drifl. Den sammanlagda installerade effekten i dessa block uppgår
till 3 700 MW. Den försia anläggningen,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oskarshamn 1, togs i drifl år 1972. Därefler togs under
tiden december 1974-januari 1976 ytteriigare fyra block i drift, nämligen
Oskarshamn 2, Barsebäck I och Ringhals I och 2. Det sjätte kärnkraftsblocket,
Barsebäck 2, togs i drift år 1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ytterligare fyra kärnkraftsblock är
färdigställda eller nästan färdigställda, nämligen Ringhals 3 och 4 och
Forsmark 1 och 2. Tillstånd enligt lagen (1977: 140) om särskilt tillstånd att
tillföra kärnreaklor kärnbränsle, m.m., den s.k. villkorslagen, har meddelats
för dessa reaktorer genom beslut den 21 juni 1979 och den 10 april 1980. Enligt
lagen (1979: 335) om förbud mot att under viss tid tillföra kärnreaktorer kärnbränsle,
den s. k. rådrumslagen, får dock kärnbränsle inte lillföras kärnreaklor före
utgången av juni månad 1980 eller den tidigare tidpunkt som regeringen
föreskriver. Regeringen har den 27 mars och den 10 april 1980 föreskrivit att
Ringhals 3 och Forsmark I resp. Ringhals 4 och Forsmark 2 skall få tillföras
kärnbränsle utan hinder av vad som föreskrivs i rådrumslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraftsblocket Forsmark I har
tillförts kärnbränsle under april månad 1980. De övriga block, som har fått
tillstånd enligt villkorslagen, dvs. Ringhals 3. Forsmark 2 och Ringhals 4,
beräknas komma att tillföras kärnbränsle ijuli 1980, november 1980 resp. april
1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt rådrumslagen är innehavare
av kärnreaklor berälligad lill ersättning av staten för förlust som har
uppkommit genom att idrifttagandet av reaktor har fördröjts till följd av
lagen. Vid lagens tillkomst anfördes bl. a. (prop. 1978/79: 218 s. 7) att
ersättningsfrågorna kunde komma alt bli svårlösta. De borde därför enligt
föredraganden i första hand lösas genom förhandlingar mellan staten och
reaktorinnehavarna. Sådana förhandlingar inleddes i maj 1979 sedan en särskild
statlig förhandlare hade utsetts. Jag räknar med alt återkomma under 1980/81
års riksmöte i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är ofrånkomligt att debatten om
vår framtida elförsörjning under de senasle åren och de belydande
åsiktsskillnader som har funnits har medfört osäkerhet om hur vårt
elförsörjningssystem skall utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Folkomröstningen har medfört atl
klarhet nu har nätts angående kärnkraftsprogrammets omfattning. Resultatet av
omröstningen innebär att blocken nummer elva och lolv i det svenska
kärnkraftsprogrammet kan byggas färdigt. Högst tolv kärnkraftsblock kan därmed
utnyttjas under sin tekniska livslängd, som bedöms vara ca 25 år från
idrifttagningen. Ingen kärnkraftutbyggnad skall därutöver ske.
Säkerhetsaspekter skall vara avgörande för i vilken ordningsföljd
kärnkraftsblocken skall tas ur drifl. Jag kommer i det följande all närmare
utveckla min syn på kärnkraflens säkerhetsfrågor (kap. 3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulgången av folkomröstningen ger
oss möjlighet att utnyttja kärnkraften för att bl.a. ersätta olja under de
närmaste årtiondena. Detta kan ske genom elanvändning vid främst
byggnadsuppvärmning. Beslutet atl avveckla kärnkraften ställer emellertid
vissa krav pä hur denna användning skall ske. Som jag i det följande kommer att
redogöra närmare för bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>elkraften
utnyttjas på sådant sätt att vi inle blir låsta till ökat elulnytjande i
framtiden eller försvårar introduktion av andra energikällor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I budgetpropositionen 1980 (prop. 1979/80: 100 bil.
17 s. 172-173) har jag under anslaget Slalens vattenfallsverk: Kraftstationer
m.m. beräknat medel för att möjliggöra fortsatt arbete under budgetårel 1980/81
på de kärnkraftsblock som ägs av statens vattenfallsverk och Forsmarks Kraftgrupp
AB. Allernaliv! skulle medlen enligt propositionen ha kunnal disponeras av
regeringen för ulgifter i samband med ett avbrytande av pågående arbete på
kärnkraftsblock under byggnad i avvakan på att en redovisning av medelsbehovet
för det fallel hann lämnas till riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sammantaget beräknades 352,5 milj. kr. för
kärnkraftsanläggningar och kärnbränsle. Medlen fördelar sig med 208,2 milj. kr.
på Ringhals kärnkraftslaiion, varav 104,6 milj. kr. till efterarbeten, 52,2
milj. kr. till block 1 och 2 i Forsmarks kärnkraftstation, 88,3 milj. kr. lill
block 3 i Forsmarks kärnkraftstation och 3,8 milj. kr. till kärnbränsle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I proposilionen föreslogs vidare (s. 174-175) att
ramen för borgensåtaganden för företag i vilka vattenfallsverket förvallar
statens aktier skulle räknas upp med I 300 milj. kr. med hänvisning till den
upplåning på kapitalmarknaden som Forsmarks Kraftgrupp AB kunde beräknas behöva
göra under budgetårel 1980/81 i samband med fortsatt arbete på Forsmarks
kärnkraftstation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under förutsättning all riksdagen beslutar om
medelsanvisning och bor gensram enligt förslagen i budgetpropositionen krävs
inget yllerligare ställningslagande i fråga om medel från riksdagens sida för
att pågående kärnkraftutbyggnader skall kunna fortsätta enligt gällande planer
under budgetåret 1980/81.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill i detla sammanhang erinra om alt
utbyggnaden av block 3 i Forsmarks kärnkraftstation under innevarande budgetår
sker enligt en av riksdagen godkänd överenskommelse om neddragning av
utbyggnadslakten som har träffats mellan delägarna i Forsmarks Kraftgrupp AB
(prop. 1979/80:33 s. 13-15, NU 1979/80:25, rskr 1979/80: 134). Eftersom överenskommelsen
gäller endast under budgelåret 1979/80, upphör de restriktioner som har lagls
på arbetenas bedrivande alt gälla i och med innevarande budgetårs utgång utan
att särskilt beslut behöver fattas härom. Enligt den lidplan som gjordes upp
för det fortsatta arbetet i samband med att nämnda överenskommelse träffades
beräknas blocket kunna tas i drift i augusti 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den klarhet som nu har vunnits om del svenska
kärnkraftsprogrammets omfattning medför för bl. a. statens valtenfallsverks del
att förutsättningarna för en ändamålsenlig planering av den framtida verksamheten
har klariagts. Karaktären av den omställning som i försia hand verkets anläggningsverksamhet
står inför kan nu i stora drag överblickas. Mot milten av 1980-talet beräknas
såväl kärnkraftutbyggnaden som pågående slörre vattenkraftutbyggnader i
Norrbotten bli slutförda. Ytterligare oljeeldade el-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>produklionsanläggningar bör inle uppföras. Det betyder att
anläggningsverksamheten mot senare delan av 1980-talet, med i stort setl undantag
endast för en begränsad vattenkraftutbyggnad, måste inriktas på andra
energislag och bränslen än sådana som hittills har utnyttjats. Närmast
aktualiseras anläggningar baserade på fasta bränslen såsom kol, torv och flis.
På experiment- och demonstrationssladiet är också anläggningar som utnyttjar
solenergi och vindenergi aktuella. Utvecklingen längre fram förulses också
komma att medföra all lillkommande elproduktionskapacitet i stor utsträckning
baseras på kraftvärmeverk och mottrycksanläggningar eldade med andra bränslen
än olja. Dessa anläggningar kommer att bli dimensionerade med hänsyn till de
olika tätorternas eller industriernas värmebehov. En förskjutning kan vidare
komma att ske från inriktning på slora elproduktionsanläggningar av nationell betydelse
lill mindre anläggningar för produktion av el eller värme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredaren för
myndighelsorganisationen inom energiområdet, m. m. har i uppdrag atl bl. a.
närmare klarlägga förutsättningarna för vatlenfallsverkets anläggningsverksamhet
mot bakgrund av de sysselsällnings- och omställningsproblem som kan uppstå
genom att förutsättningarna förändras på det sätt som jag nu har antytt. Jag
räknar med atl resultatet av ulredningen skall ge närmare vägledning i fråga
om omställningens genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I detta sammanhang villjag efter
samråd med chefen för budgetdepartementet också la upp frågan om s. k.
övervinster i vattenkraftproduktionen, som har aktualiserats i debatten inför
folkomröslningen. Därvid har hävdats atl slora ekonomiska överskott kommer att
uppslå hos ägarna till äldre anläggningar för vallenkraftproduktion genom atl
råkraftprissätt-ningen i princip är baserad på produklion i nyare
elproduktionsanläggningar med relativt höga anläggningskostnader. Utredningen
(B 1979:06) om beskattning av energi m. m. har i uppdrag atl närmare belysa
dessa förhållanden och bedöma om de bör föranleda några särskilda åtgärder
inom ramen för energibeskattningen. Mot bakgrund av bl. a. den debatt som har
förts finns nu anledning att fördjupa bedömningen och utarbeta konkreta
alternativ. Chefen för budgetdepartemenlet kommer därför inom kort att föreslå
alt energiskatteutredningen ges tilläggsdirektiv i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efter samråd med chefen för
industridepartementet vill jag också hell korl beröra frågan om den svenska
kärnkraftsindustrins framtid. Ett beslut om att ingen ytterligare
kärnkraftulbyggnad skall äga rum kan innebära omställningar för denna industri,
främst för AB Asea-Atom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det nuvarande avtalet mellan siaten
och ASEA AB rörande AB Asea-Atom löper t.o.m. utgången av år 1980. En eventuell
uppsägning av avlalet skall ske senast den 30 juni 1980. Dåvarande statsrådet
Tham tillkallade i mars 1979 en särskild förhandlare för att överlägga med ASEA
om det fortsatta samarbetet inom Asea-Atom. I maj 1979 träffades ett avtal om
det fortsatta samarbetet med innebörd bl. a. atl Asea-Atom skall kunna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bedriva verksamhel även ulanför kärnkraftsområdel.
Riksdagen har godkänt avtalet i denna del (prop. 1979/80: 14, NU 1979/80: 8,
rskr 1979/80; 57). Sedan klarhet nu har nåtts om det svenska
kärnkraftsprogrammets omfattning är det naturligt att parlerna, staten och
ASEA lar ställning till hur ett fortsatt samarbele bör utformas. Chefen för
industridepartementet räknar med att återkomma i denna fråga under budgetåret
1980/81.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I detta sammanhang bör vidare
framhållas att det är angeläget att svensk industri verkar inom områdel
fömybara energikällor, bl.a. inom vind-kraflsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Värmeförsörjning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppvärmningen av enskilda hus och
fastigheter är praktiskt taget helt baserad på eldningsolja, företrädesvis lätl
eldningsolja. Fjärrvärmen är till mycket stor del beroende av tillgång på tung
eldningsolja. Oljeberoendet inom uppvärmningsområdet uppgår till nästan 90%.
För alt uppnå ett minskat oljeberoende och en säker värmeförsörjning krävs ell
långsiktigt arbete med belydande insalser inom ett stort antal områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om storstädernas
värmeförsörjning är både en kommunal och en nationell angelägenhet. Utredningar
om hur den framtida värmeförsörjningen kan utformas har gjorts för alla de tre
storstadsregionerna. I utredningarna har flera allernaliv för den framtida
värmeförsörjningen studerats, bl. a. möjligheterna att överföra värme från
kärnkraftsblocken i Barsebäck, Forsmark och Ringhals. Denna värme skulle kunna
tillföras resp. fjärrvärmenäl i Malmö/Lundregionen, Uppsala/Stockholmsregionen
samt Göteborgsregionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Värme från kärnkraftverken skulle i
stor utsträckning kunna ersätta oljebaserad värme i storstädernas
fjärrvärmesystem och därmed bidra till att minska oljeberoendet. Som exempel på
detta kan nämnas beräkningar av det s. k. Forsmarkalternativet som statens
induslriverk hargjori i utredningen (SIND PM 1979:4) Storstockholms
Qärrvärmeförsörjning. Forsmarkalternativet innebär att värme förs över från
tre kärnkraftsblock i Forsmark till Uppsala och Stockholmsregionen. Enligt
industriverkets beräkningar skulle en sådan överföring av värme medföra atl
regionens fjärrvärmeförsörjning vid sekelskiftet skulle baseras på värme från
Forsmark till 69%, på olja till 20%. på kol till 10% och på sopor lill 1%.
Molsvarande siffror i dag är 87% olja. 10% kol och 3% sopor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Värmeaviappning från ell
kärnkraflsblock medför alt produktionen av el minskar. En enhet el måste
uppoffras för att man skall kunna erhålla fyra lill sex enheter värme. Del
ekonomiska ulfallet av överföring av värme från kärnkraftverken är därför i hög
grad avhängigt värdet av den bortfallande elproduktionen. Ingen
kärnkraftulbyggnad skall ske uiöver tolv kärnkraftsblock. Den elproduktion som
skulle falla bort vid avtappning av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värme från kärnkraftverken kan därmed inte produceras med
hjälp av ytterligare kärnkrafl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av vad jag nu har sagt framgår att
ett avgörande i denna fråga måste grundas bl. a. på en avvägning mellan å ena
sidan kostnaderna för att bygga upp ell syslem för överföring av värme från
kärnkraftverken och för all ersätta den elproduktion som faller bort genom
sådana åtgärder, å andra sidan intäkterna från värmeleveranser. Av betydelse är
också miljöaspekterna på de olika alternativ som föreligger. Vidare måste
beaktas de eventuella bindningar för framtiden som därigenom skulle skapas
eftersom en sådan värmeförsörjning för storstädernas del bör bli relativt
kortvarig genom den takt för avvecklingen av kärnkraften som nu bör
fastställas. Jag är inte beredd atl nu ta ställning i denna fråga. Jag anser
alt den bör tasiupp i samband med de energipolitiska förslag som bör läggas
fram till nästa riksmöte. Därvid bör närmare riktlinjer kunna läggas fram för
hur storstadsregionernas värmeförsörjning skall utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag tidigare har berört innebär
utgången av folkomröstningen att vi har möjlighet att utnyttja el från
kärnkraflwerken för att bl. a. spara olja för uppvärmning. Exempelvis kan el.
under perioder med tillfälliga överskott på vattenkraftleller kärnkraft,
användas i elpannor i fjärrvärmenäl och inom induslrin. Åtgärder måste emellertid
vidlas för att åstadkomma fmex-ibla uppvärmningssystem som inte medför
låsningar till ell framtida ökat elutnyttjande eller där introduktionen av
andra eoergikällor försvåras. Detta bör åstadkommas genom elt förbud mot
direktverkande elvärme med elradiatorer i viss ny permanentbebyggelse. Detta
skulle också kunna få positiva effekter från beredskapssynpunkt. Riktpunkten
bör vara att ett sådant förbud skall gälla fr.o.m. den I januari 1982. Ett
sådant förbud skulle emellertid kunna medföra en ökad installation av
oljepannor i småhus, vilket skulle strida mot strävandena att minska
oljeberoendet. Åtgärder bör enligt min mening övervägas för alt förhindra en
sådan utveckling. Ytteriigare åtgärder för att öka handlingsfriheten är att
föreskrifier utarbetas som medför att vattenburna uppvärmningssystem utformas
för låga temperaturer. Därmed underlättas bl.a. en framtida övergång till uppvärmningssystem
som baseras på utnyttjande av t. ex. värmepumpar eller solvärme. Möjligheterna
att förändra de befintliga uppvärmningssysle-men, exempelvis genom installation
av elpatroner, bör också övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett stort antal frågor återstår att
lösa innan beslut kan fattas om ett förbud mot direktverkande elvärme med
elradiatorer bl. a. i form av eventuella olägenheter i ett övergångsskede. Jag
kommer därför att senare denna dag föreslå regeringen alt en kommitté
tillkallas för att närmare överväga dessa och hithörande frågor. I
utredningsarbetet bör beaklas de förslag till föreskrifter om införande av
lågtemperatursystem som statens planverk har presenterat i en utredning om
anpassningsbara uppvärmningssystem. Kommitténs överväganden bör redovisas vid
en sådan lid-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80: 170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>punkl att det blir möjligt att la upp dessa frågor i
samband med de energipolitiska förslagen till nästa riksmöie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I kraftvärmeverk kan el och
Ijärrvärme produceras samtidigt. Del vallen som cirkulerar i ijärrvärmenätet
används som kylmedium i kraftverket. Det bränsle som tillförs kraftverket kan
på detta sätt utnyttjas väsentligt bättre än i etl kondenskraftverk, där en
stor del av den tillförda energin förloras i kyl vattnet. För atl uppnå krafl
värmeverkets höga verkningsgrad måste alltså ett utbyggt fjärrvärmenät finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den inriktning av
kärnkraftsprogrammet som nu bör läggas fast medför att ytterligare
elproduktionskapacitet kommer atl behövas främst under senare delen av
1980-talel och under den period när kärnkraften avvecklas. Det framtida behovet
av el samt avvecklingen av kärnkraften ställer alltså krav på att en alternativ
produktionskapacitet byggs upp successivt. Denna kapacitet bör enligt min
uppfattning i största möjliga utsträckning utgöras av kraftvärmeverk och
mottrycksanläggningar. Tillkommande anläggningar bör inte eldas med olja utan
vara avsedda för fastbränsleeldning och i så stor utsträckning som del är
möjligt utnyttja inhemska bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En framlida utformning av
elproduktionskapaciteten i den riktning som jag nyss har skisserat ger goda
möjligheter alt spara olja samlidigt som tillförd energi utnyttjas effektivt.
För atl göra det möjligt att ta denna kapacitet i bruk när den kommer att
behövas bör redan nu förutsättningar skapas för delta. De bästa möjligheterna
för en framlida krafivärmeutbyggnad kommer enligt min mening lill stånd genom
en fortsatt ulbyggnad av fjärrvärmenäten i tätorterna. Jag vill mot denna
bakgrund betona vikten av att möjligheterna till ytterligare utbyggnad av
fjärrvärme fortlöpande prövas. 1 det sammanhanget vill jag även understryka
vikten av att tillkommande fjärrvärmeanläggningar kan eldas med fasta bränslen
samt att de utformas på ett sådant sätt att inte införandet av fömybara
energikällor såsom solvärme försvåras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen (I 1977: 11) om
omställbara ddningsanläggningar lillkallades våren 1978. Kommittén har nyligen
överlämnat delbetänkandet (SOU 1980:9) Övergång till fasla bränslen. Enligt
kommittén bör i lag fastslås att eldningsanläggningar med bränsleförbrukning av
viss storlek skall utföras för eldning med fast bränsle. Detta krav bör enligt
kommittén ställas när sådana anläggningar uppförs eller när pannan i en
anläggning byts ut. Kommitténs förslag begränsas till att omfatta slörre
anläggningar eller anläggningar som skall ingå i större system, l.ex. fjärrvärmesystem.
Kommittén redovisar också vissa andra överväganden och förslag inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag bedömer alt ett genomförande av
kommitténs förslag kan komma alt bli etl väsenlligl inslag i anslrängningarna
alt minska oljeberoendei. Förslagen bör efter remissbehandling tas upp under
nästa budgetår.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5
Energiforskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett viktigt led i energipolitiken är forskning om
och utveckling av ny teknik för bl. a. effektivare energiutnyttjande inom olika
samhällssektorer och för utnyttjande av fömybara energikällor och uthålliga
energiråvaror. 1 Sverige bedrivs en omfattande sådan forskning och utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En betydande del av insatserna sker inom ramen för
del slatliga energiforskningsprogrammet som startades år 1975. Inriktningen av
arbetet samt ekonomiska ramar har i huvudsak angivits för treårsperioder med
vissa mindre ändringar i samband med det årliga budgetarbetet. Det nuvarande
treårsprogrammel löper l.o. m. budgelåret 1980/81.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Delegalionen för energiforskning har i uppdrag
(dir. 1979:61) all utarbeta förslag lill energiforskningsprogram efter
utgången av nästa budgetår. Enligt direktiven bör delegalionen i sina förslag
bl.a. söka uppnå en koncentralion av forsknings-, ulvecklings- och
försöksinsatserna. Delegationen skall redovisa sina förslag senast den 15
augusti i år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det finns skäl för en betydande salsning på den
statliga energiforskningen. Av vikt är därvid att samla huvuddelen av
insatserna på ett mindre antal, för vår energiförsörjning angelägna och
fruktbara, utvecklingslinjer med förulsältningar all uppnå ett kommersiellt
utnyttjande och ge betydelsefulla bidrag till energiförsörjningen redan på
kort och medellång sikt. Del är i delta sammanhang angeläget att en lämplig
avvägning kommer till stånd mellan insalser för energitillförsel och insalser
för energihushållning. Samtidigt bibehålls bevakning på andra områden som
främst på lång sikl kan få betydelse för vår energisiluation. Även denna fråga
bör las upp i samband med de energipolitiska förslagen under nästa riksmöte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Åtgärder för att höja säkerheten i de svenska kärnkraftverken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Alla energiomvandlingsprocesser är förenade med
risker för människan och miljön. Delta gäller även användningen av kärnenergi.
Jämfört med andra typer av energiomvandling är de speciella förhållanden som
råder vid elkraflproduklion i kärnkraftverk i många avseenden unika. Detla är
fallet t. ex. när det gäller förekomsten av omfattande joniserande strålning,
konsekvenser av en slor olycka, hanlering av det radioaktiva avfallet och
risken för kärnvapenspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De speciella risker som är förenade med
energiproduktion i kärnkraftverk har inneburit alt verksamhelen från början
har blivit föremål för en omfattande kontroll. Således har speciella
tillsynsmyndigheter skapats för att säkerställa att säkerheten hålls på högsta
möjliga nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheternas
verksamhel måste ske på etl sådanl säll atl inga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bindningar gentemot kraflindustrin uppslår. Kosinaderna
för kontroll och tillsyn skall dock bäras av koncessionsinnehavarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del förslag lill framlida
inrikining av energipoliliken somjag lidigare har redovisat innebär atl
kärnkraft kommer att utnyttjas under en begränsad tid i del svenska
energisystemet. Vissa av de verksamheter som uppkommer genom elkraftproduktion
i kärnkraftverk som l.ex. hantering av radioaktivt avfall kommer dock atl
fortsätta under en väsentligt längre tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under den tid som kärnkraften avses
bli utnyttjad krävs emellertid att det kärnsäkerhetsarbete som bedrivs
fortsätter och att ambitionsnivån för detta arbete ytterligare ökas. Ett led i
strävandet att öka ambitionsnivån i säkerhetsarbetet är att skapa en
effektivare organisation för statens kärnkraftinspektion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det haveri som inträffade vid
kärnkraftverket Three Mile Island, block 2, den 28 mars 1979 visar
nödvändigheten av att säkerhetsarbetet på kärnenergiområdel bedrivs på etl
kraftfullt sätt och att nödiga resurser ställs lill förfogande för detta
arbete. Haveriet visade även pä nödvändighelen av beredskap mot olyckor. De
utredningar som har aorts med anledning av olyckan vid Three Mile Island såväl
i Sverige som ulomlands redovisar samtliga möjligheter att stärka säkerheten genom
att planmässigt vidta säkerhetshöjande åtgärder. Utredningarna har även
föreslagit sådana åtgärder vilka bör kunna ligga lill grund för det svenska
säkerhetsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innan jag tar upp frågan om
riktlinjer för kärnsäkerhetsverksamheten villjag lämna en redogörelse för
reaktorsäkerhetsutredningens förslag och statens kärnkraftinspektions
synpunkter på förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Reaktorsäkerhetsutredningens förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reaktorsäkerhetsutredningen anser
att de säkerhetshöjande åtgärderna efter idrifttagning av kärnkraftverk måste
tillmätas avsevärt ökad betydelse. Orsaken härtill är bl. a. att den tekniska
ulvecklingen på kärnsäkerhetsområdet inneburit alt del har blivit möjligt att
ytterligare höja nivån på säkerheten i kärnkraftverken. Utredningen anser
vidare att det är nödvändigt att Sverige har en hög ambitionsnivå när det
gäller att följa och granska alla iakttagelser och uppslag som kan möjliggöra
en höjning av kärnkraftverkens säkerhet. Enligt reaktorsäkerhetsutredningen bör
den yttersta ambitionen för alla säkerhelshöjande åtgärder vara att helt undanröja
riskerna för omfattande föriuster av liv och egendom. Detta gäller även för
åtgärder på befintliga verk. Det står visserligen klart att ingen nu känd
älgärd är tillräcklig för att helt nå detta syfte. Utredningen anser emellertid
alt del exislerar åtgärder, tekniska och andra, som kan föra säkerhetsnivån
avsevärt närmare detla mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reaktorsäkerhetsutredningen
konstaterar vidare att det under den senaste tiden inte har iniräffal något
som ger anledning att omvärdera den bild av kärnkraftens risker som har
framförts av bl.a. energikommis-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sionens expertgrupp för säkerhet och miljö. Utredningen
har föreslagit åtgäder som syftar till att ytterligare höja säkerheten i
kärnkraftverken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den vidgade lolkning av
säkerhetsbegreppet som reaklorsäkerhelsutredningen har gjort har inneburit atl
utredningen har indelal områden för säkerhetshöjande åtgärder enligt följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rollfördelning
och organisation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>konstruktion
och utförande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>konsekvenslindrande
eller ulsläppsbegränsande ålgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>människa-maskinfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>personal -
rekrylering och utbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>normaldrift</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>haveriberedskap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>händelseuppföljning,
felanalys och erfarenhelsåierföring</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kärnsäkerhetsforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reaktorsäkerhetsutredningen
framhåller atl ell underlag för en hell systematisk avvägning mellan de ovan
redovisade delområdena f n. saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reaktorsäkerhetsutredningen
konstaterar även alt det redan nu pågår etl betydande arbele i syfte att höja
säkerheten på kärnkraftsområdet. Initiativet till dessa ålgärder har tagits av
kärnkraftinspeklionen och de svenska kraftföretagen. I delta sammanhang bör
även noleras de iniliativ till säkerhetshöjande åtgärder som togs redan i
samband med alt regeringen i propositionen om rikllinjer för energipoliliken
(prop. 1978/79: 115 bil. 1 s. 69-74, 252-254) förordade alt
kärnkraftinspektionen skulle få ökade resurser för säkerhetshöjande åtgärder.
Förslaget antogs av riksdagen (NU 1978/79:60, rskr 1978/79:429).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att bredda underlaget inför ett
ställningstagande till reaktorsäkerhetsutredningens förslag uppdrog regeringen
den 13 december 1979 åt statens kärnkraftinspektion atl med utgångspunki i de
förslag lill säkerhetshöjande ålgärder som reaktorsäkerhetsutredningen har
lagt fram ularbela förslag till hur program för säkerhetshöjande åtgärder i
svenska kärnkraftsblock kan utformas och en lidplan för genomförandel av
dylika program. Inspektionen redovisade sitl uppdrag den 1 april 1980. I
redovisningen ingår även inspektionens synpunkter på de av reaktorsäkerhetsutredningen
föreslagna säkerhetshöjande åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kommer närmast alt kortfattat
redovisa vad reaktorsäkerhetsutredningen och kärnkraflinspektionen har anfört
i fråga om de nyss nämnda områdena för säkerhetshöjande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rollfördelning och organisation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under denna rubrik behandlar
reaktorsäkerhetsutredningen bl.a. statens kärnkraftinspektions uppgifter och
resurser samt inspektionens samverkan med andra myndigheter och institutioner.
Utredningen betonar att inspektionens huvuduppgifler bör vara alt ange mål för
säkerhelsarbelel hos kraftföretagen och se lill atl dessa mål uppnås. För att
fullgöra dessa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgifter bör inspektionen tillföras nödiga resurser,
vilkel innebär bl. a. alt inspektionen bör rekrytera kompetent personal.
Utredningen framhåller också vikten av att formerna för samverkan mellan
statens strålskydds-institut och kärnkraftinspektionen klarläggs. Del framstår
även som angeläget alt reaktortillverkarnas säkerhetskompelens utnyttjas i
full utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraflinspektionen anför
följande angående rollfördelning och organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slalens kärnkraftinspektion är
lillsynsmyndighel enligt atomenergilagen. Dess huvuduppgift är enligt
inspektionen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all utöva sådan
tillsyn som följer av internationella avtal angående kontroll av klyvbart
material m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>atl noga följa
verksamheten genom inspektion vid nukleära anläggningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att noga följa
säkerhetsarbetet hos kraftföretagen och därvid tillse alt organisalion och
former för detta arbele är ändamålsenliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inspektionen arbetar på flera olika
sätl. Etl första sätt är alt skapa regler, beslämmelser och föreskrifter som i
stort sett täcker den verksamhet som skall tillses. Detla är möjligt inom
områden som klart kan struktureras och inom vilka utvecklingen har gått så
långt att inga snabba förändringar längre sker på kravsidan. Kärnkraften är
emellertid en relativt ung teknologi och drifterfarenheterna ger successivt en
väsentlig återföring av kunskap lill anläggningsägare, konstruktörer och
myndigheter. De internationella kontakterna är omfallande och enligt
inspeklionens uppfattning har man inom ramen för dessa kontakter kunnat
konstatera att en internationell uppfattning om vad som är "säkert"
har utkristalliserats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheternas uppgifler
när det gäller kontrollen av klyvbart material styrs lill övervägande delen av
inlernationella avtal. Syftet är atl garantera att materialet inte används för
framställning av kärnladdningar eller på andra sätt som står i slrid med
Sveriges internationella åtagande, s.k. safeguard.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inspektionen har med början våren
1979 genomfört en översyn av sin organisation. Översynen har resulterat i elt
förslag lill ramorganisation vilket har överlämnats till regeringen den 1 april
1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande formerna för samverkan
mellan kärnkraftinspektionen och slrålskyddsinstilutel anför inspeklionen alt
frågan f. n. utreds av atomlagstiftningskommittén (I 1979:05). Diskussioner
förs också mellan de båda myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konstruktion och utförande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom området konstruktion och
ulförande konstaierar reaktorsäkerhetsutredningen alt kraftindustrin har visat
förutseende och initiativ, då det gällt att successivt vidta säkerhetshöjande
åtgärder på befintliga verk. Dessa har i huvudsak varit avsedda aU förebygga
olyckor, medan åtgärder för all lindra konsekvenser av eventuella olyckor har
fått stå tillbaka.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att riskanalys
utnyttjas i säkerhetsgranskningar och att säkerhetsanalys med utnyttjande av
sådana metoder efter hand ulförs på alla exislerande reaktoranläggningar.
Utredningen betonar dock att tyngdpunkten i säkerhetsarbetet liksom tidigare
bör ligga på att förebygga haverier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraflinspektionen framhåller i
sitt yttrande att riskanalys i viss mån tidigare har använts av inspektionen.
Denna verksamhet kommer att utökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Säkerhetsanalyser har påbörjats för
kärnkraftsblocken Ringhals I och Oskarshamn </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Inspektionen har tidigare låtit genomföra en
säkerhetsanalys av Barsebäck 2. Vidare lät energikommissionens expertgrupp för
säkerhet och miljö genomföra en säkerhetsanalys av Barsebäck 2 samt en studie
av Forsmark 3. Inspektionen har för avsikt att låta genomföra
.säkerhetsanalyser för samtliga svenska kärnkraftsblock.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inspeklionen delar
reaktorsäkerhetsutredningens uppfattning att säkerhetsarbetet även i
fortsättningen skall inriktas framför allt på att förebygga haverier, men atl
konsekvenslindrande åtgärder också skall ägnas väsentligt ökad uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsekvenslindrande eller ulsläppsbegränsande åtgärder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reaktorsäkerhetsutredningen
konstaterar att befintliga reaktorinneslut-ningar ger ett betydande skydd även
mot relativt omfattande haverier. Risken för omfattande omgivningskonsekvenser
kan dock minskas ytterligare enligt utredningen. För atl uppnå detta föreslår utredningen
all elt principbeslut fallas om att vidta ytterligare ulsläppsbegränsande
åtgärder. Dessa åtgärder bör främst inriklas på atl minska riskerna för utsläpp
som kan leda till omfattande markbeläggning. Åtgärderna bör i första hand
genomföras på de reaktorer som ligger i närheten av stora befolkningscentra.
Utredningen föreslår även att riskerna för vätgasexplosioner i
Iryckvattenreaktorernas inneslutningar skall utredas och att åtgärder för att
förhindra sådana skall vitagas om det befinnes nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kärnkraflinspektionen framhåller att det är viktigt att
säkerheten höjs på alla nivåer. Defta innebär att även konsekvenslindrande
konstruktionsprinciper måste studeras. Inspektionen har därför i början av
detta år hos AB Asea-Atom och Studsvik Energiteknik AB beställt vissa inledande
arbelen inom ett projekt som syflar lill säkerhetsmässig värdering av en
modifierad reaklorinneslulning med filterkammare. En sådan konstruktion lorde
kunna minska konsekvenserna väsentligt av vissa haverifall. Kraftverksägarna
kommer att bidra till finansieringen av projektet. Detta skall utföras i tre
etapper och beräknas kosta sammanlagt 15 milj. kr. Arbetet beräknas ta mellan
två och tre år. Inspeklionens beställningar avser ett inledande arbete inom
etapp 1 av projektet. Detta arbele kostar 6,9 milj. kr. och skall vara slutfört
inom ett år. Inspektionen har begärt att statens vattenfallsverk före
laddningen av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ringhals 3 inlämnar en vedovisning beträffande riskerna i
samband med vätgasexplosioner i iryckvattenreaktorernas inneslutningar. När den
begärda redovisningen har kommit in, avser inspektionen att snarast avgöra om
befintliga säkerhetsmarginaler är tillfredsställande eller om förslag lill
kompletterande säkerhetsåtgärder skall utarbetas av kraftverksägaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Människa-maskinfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reaklorsäkerhelsutredningen
konstaterar att människa-maskinfrågor tidigare har varit ofullständigt
behandlade när det gäller kärnkraflens säkerhet. Utredningen föreslår därför
att dessa frågor skall ägnas ökad uppmärksamhet i samband med säkerhetshöjande
ålgärder, särskild vikt bör läggas vid studier av människans beteende i
stressituationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraftinspektionen anför att
inspektionen sedan flera år tillbaka har arbelal med människa-maskinfrågor. Som
följd av olyckan vid Three Mile Island och den diskussion som har följt på
denna har inspektionen ökat uppmärksamheten på dessa frågor väsenlligl.
Inspeklionen bekostar forskning inom ramen för det nordiska forskningssamarbetet
och har däruiöver lagt uppdrag till svenska konsulter för utredning av
driftpersonalens arbetssituation. Syftet med detta arbele är att utforma
kontrollrummet så alt personalens handlande vid driftstörningar och andra
stressande situationer underlättas. Inspektionen har med hjälp av en konsult
påbörjat en särskild granskning av kontrollrumsulformningen för Forsmark 3.
Denna särskilda granskning är inledningen till ett fortsatt ingående studium av
samtliga reaktorers kontrollrum, både vad gäller reaktorer i drift och de under
byggnad. Kraftföretagen kommer atl åläggas - eller har redan ålagts - att
särskilt beakta människa-maskinfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personal — rekrytering och utbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reaktorsäkerhetsutredningen
föreslår att utbildningen i säkerhetsfrågor skall breddas och fördjupas.
Speciellt föreslår utredningen att större vikt skall läggas vid utbildning som
leder till ökad förståelse för de fysiska och tekniska processer som äger rum i
reaktorn. Åven driftstörningar och haverisituationer bör ges utrymme i ulbildningen.
Säkerhetsutbildningen bör även ges till större grupper än vad som nu är fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraftinspektionen framhåller
att kraflverkspersonalens kompetens och förmåga att handla korrekt i olika
situationer är en av de avgörande faktorerna för kärnkraftens säkerhet.
Erfarenhelerna visar att inle bara den personal som är direkl sysselsatt med
driflen är av belydelse för säkerhelen utan även andra personalgrupper som t.
ex. underhållspersonalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraflinspektionen har sedan
flera år tillbaka arbetat med ulformningen av elt system för uppföljning av
kompeiensen hos viss personal. Detla system skall införas den I juli 1980. I
kompelensuppföljningssysle-met preciseras bl.a. rekryteringskrav.
utbildningskrav och krav på perio-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>diskt återkommande träning och vidareutbildning. Systemets
krav på utbildning kommer i inledningsskedet atl återspegla nu gällande praxis
vad gäller kunskaper om grundläggande fysikaliska och tekniska processer i reaktorn
samt om driftstörningar och haverisitulationer. Efter haveriet vid Three Mile
Island har kraflförelagens utbildningsinsatser pä dessa områden förstärkts.
Underhållspersonalens funktion är också cenlral då det gäller alt upprätthålla
hög säkerhel vid kärnkraftverken. Inspektionens detaljarbete med utformning av
ett system för uppföljning av kompetensen hos underhållspersonalen kommer atl
påbörjas först under år 1981. Inspektionen har vidare påbörjat en studie vars
syfle är att klariägga var i underhållsarbetet de största riskerna för
felhandlande finns och vilka ålgärder som kan vidtas för att minska dessa
risker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Införandet av
kompelensuppföljningssystemet innebär en uividgning av inspeklionens verksamhet
till ett delvis nytt område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Normaldrijt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reaktorsäkerhetsutredningen
konslalerar all kärnkraftverkens normal-drifi är reglerad på ett
tillfredsställande sätt i de säkerhelstekniska föreskrifter (STF) som har
fastställts av inspeklionen. Utredningen föreslår att en generalklausul införs
i STF som innebär att kärnkraftsreaktorn skall bringas lill säkert avställt
tillstånd vid felsituationer under driflen vilka inte täcks av instruktioner
eller inte kan diagnostiseras omgående. Utredningen betonar också viklen av elt
väl genomfört kvalitetssäkringsarbete i kärnkraftverken och föreslår atl
kärnkraftinspektionen skall formulera krav i slort för kraftföretagens
kvalitetssäkringsarbete och för uppföljning av genomförandet.
Reaktorsäkerhetsutredningen föreslår vidare alt överlämning mellan skift i
kontrollrummen skall ske i striktare former än vad som nu är fallet. Under
denna rubrik tar utredningen upp även vissa administrativa rutiner vid drift av
kärnkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraftinspektionen anser alt
åtgärder som vidtas för att styra driften i ett kärnkraftverk bör ske enligt i
förväg fastställda instruktioner. Om operatören kommer i en osäkerhetssituation
bör dock inte en generalklausul eller annan allmän instruktion ensam vara
vägledande för handlandet i ett första skede. Klausulen kunde i sådana fall
länkas leda lill felaktigt beslut om den skulle tillgripas av operatören som
vägledning för lämpligt handlande när han känner osäkerhet eller missuppfattat
situalionen. Målel för operatörens handlande skall i stället vara att i första
hand försöka undanröja osäkerheten. Detta mål bör kunna nås genom att
konlrollmo-ment i större utsträckning än nu införs i störningsinstruktionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är enligt inspektionens
uppfattning tveksamt om en särskild generalklausul bör uppställas i de
säkerhelstekniska föreskrifterna. Syflel med en sådan klausul kan förmodligen
nås genom att dess anda inarbetas i de normala störningsinstruktionerna.
Inspektionen har för avsikl alt låta kärnkraflförelagen ytlra sig över ell
förslag av denna karaktär.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraftinspeklionen har krävt att
program för kvalitetssäkring vid drift av kärnkraftverk upprällas eller
färdigställs av kraftföretagen. Inspektionen kommer att formulera kraven och
målsättningen i slort för sådana program för kvalitetssäkring vid drift. Del är
inspektionens uppfattning att kraflförelagens resurser för
kvalitetssäkringsarbete måste förstärkas. Kraflförelagens
kvaliletssäkringsarbete följs upp och revideras av kärnkraftinspektionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraftinspeklionen har krävt av
kraftföreiagen att förslag till förbättrade rutiner för skiftöverlämning skall
inlämnas till inspektionen före den I maj 1980. Reaktorsäkerhetsutredningens
förslag om ell syslem med namngivna, av tillsynsmyndigheterna godkända föreståndare
för säkerhetsarbete, är ännu inte lillräckligl väl studerat för att
inspektionen skall kunna ta ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ha veriberedskap</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt reaktorsäkerhetsutredningen
kan kraflförelagens haveriberedskap komma alt slällas inför höga krav på
snabba och långtgående beslut. Haveriplaneringen måste därför innefalla en
entydig ansvarsfördelning och en snabb försiärkning av personalresurserna.
Beredskapsorganisationen vid kärnkraftverken måste ses över främst beträffande
beredskapen för olyckor med slora reaktorskador. Slutligen framhåller
reaktorsäkerhetsutredningen att tillsynsmyndigheternas befogenheter alt
ingripa i haverisituationer bör granskas. Åven uppbyggnaden av särskilda
specialistgrupper som skall förstärka driftpersonalen i haverisituationer övervägs
av reaktorsäkerhetsutredningen. Haveriberedskapen utgör ett viktigt led i
säkerhetsarbetet vid kärnkraftverken. Det är därför av yttersta vikl att
haveriberedskapen hålls på en hög nivå. Detla gäller såväl haveriberedskapen
vid kärnkraftverken som beredskapen mot haverier i kärnkraftverk i samhällel i
övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraftinspektionen framhåller i
sitl yltrande atl kraftföreiagen har påbörjai sludier av hur den gällande
beredskapsplaneringen kan förbällras. Kärnkraftinspektionen följer
kraftföretagens arbete för alt efter hand och vid behov kunna ta ställning lill
om nya krav skall slällas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inställelseliden för vakthavande
ingenjören är i dag I timme i Oskarshamn och 30 minuler i Barsebäck och
Ringhals. Inspektionen ser inte att det finns några hinder för att ändra
inställelsetiden till 30 minuter för alla verk. Inspektionen kommer inte atl ta
ställning lill ett sådanl krav förrän de andra frågor som har samband med
haveriberedskapen och som berördes i inspeklionens yltrande över
strålskyddsinstitulets rapport. Effektivare beredskap, har behandlats färdigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraftinspektionen anför
följande i anslulning lill utredningens önskemål om att vakthavande ingenjören
skall ha tillräcklig kompetens för att fatta långtgående drifttekniska beslut.
Utredningen har den i och för sig goda tanken atl en av händelsen opåverkad
person skall komma lill kon-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80: 170</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Irollrummet efter en viss tid för atl då förhoppningsvis
klarare än konlroll-rumspersonalen kunna bedöma situationen. Denna person bör
ha en gedigen drifteriarenhet och detaljerad kunskap om det akluella verket.
Del är enligt inspektionens uppfattning lämpligare att hela skiftkigels
kompelens höjs så att den behövliga kunskapen alltid flnns till hands i
kontrollrummet. Inspektionen anser atl vakthavande ingenjörens uppgifl i en
haverisituation liksom i dag bör vara begränsad till alt sätta
kärnkraflverkels beredskapsorganisation i funktion och svara för de första
kontakterna med länsstyrelsen och andra myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I inspektionens yltrande lill
regeringen över strålskyddsinstitutets beredskapsbetänkande beskrivs den
beredskapsplanering som bedrivs vid inspektionen och de förändringar som
planeras atl genomföras eller som diskuteras. Utformningen av inspektionens
egen beredskapsorganisation och planering får betydelse också för vilka krav på
kraftbolagens beredskapsorganisation som inspektionen kan komma alt ställa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Händelseuppföljning, felanalys och erjärenheisåterföring</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reaktorsäkerhetsutredningens
förslag på detla område koncenlreras på utredning och analys av allvarliga
driftstörningar av särskilt intresse från säkerhetssynpunkt. Utredningen
föreslåratl en särskild ordning skapas för denna typ av verksamhet. Vidare föreslås
inom detta område ett förbättrat system för händelseuppföljning, felanalys och
erfarenhelsåierföring med avsikten alt iniräffade störningar, incidenter och
olyckor skall systematiseras och analyseras och på det sättet ge en
erfarenhelsåierföring från driflen av kärnkraftverk som bidrar till
upprätthållande och vidareutveckling av säkerheten. Utredningen framhåller
vidare viklen av internationellt samarbete då det gäller erfarenhelsåierföring
samt att den offentliga insynen i verksamheten säkerställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I anslutning härtill framhåller
kärnkraflinspektionen att den avser att tillsätta en särskild utredningsgrupp
bestående av utomstående och från inspektionen fristående experter med uppgift
att i händelse av en olycka agera som en "haverikommission". Medlemmarna
i denna kommission -tre personer - skall ulses av inspeklionens styrelse.
Inspeklionen anser att inrättandet av en sådan kommission svarar mot
reaktorsäkerhetsutredningens förslag. Det bör noleras att den s. k.
räddningstjänstkommittén, i sitt delbetänkande (Ds Kn 1980: 1) Undersökning av
allvariigare olyckshändelser, har lämnat förslag till inrättande av en statlig
undersökningskommission.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraftinspektionen anför vidare
att den samlade mängden drifterfarenheter växer mycket snabbt, särskilt om
erfarenheterna från utlandet tas med. Till stor del kan dessa utländska
erfarenheter utnyttjas, ty även om det finns olika typer av lättvatlenreaktorer
är systemuppbyggnaden i slora drag densamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraftinspeklionen har påbörjat
etl projekt avseende störningsana-</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 170</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lys. I den organisationsöversyn som f. n. genomförs för
inspektionen förutses att störningsanalysfrågorna kommer att bedrivas inom ett
särskilt projekt inom organisalionen. Inspektionen kommer vidare att i
diskussionerna med kraftföretagen och Rådet för kärnkraftsäkerhet ta upp
frågan om hur den offentliga insynen i verksamhelen som reaktorsäkerhetsutredningen
föreslår skall säkerställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rådet för kärnkraftsäkerhet har
bildats gemensaml av statens vattenfallsverk. Sydkraft AB, Oskarshamnsverkels
Kraflgrupp AB och Forsmarks Kraftgrupp AB med anledning av bl.a.
reaktorsäkerhetsutredningens förslag rörande ett förbättrat system för händelseuppföljning,
felanalys och erfarenhelsåierföring. Kärnkraftföretagens syfte med bildandel av
rådet är att åstadkomma största möjliga säkerhet vid drift av företagens
kämkraftanläggningar. Detta skall i första hand ske genom atl insamla och
bearbeta material om inträffade säkerhetsrelaterade händelser i Sverige och i
utlandet samt utvärdera dessa händelser och återföra erfarenheterna till
anläggningarna. Vidare skall man, i de fall detta är ändamålsenligt från
säkerhetssynpunkt, utarbeta en gemensam policy och standard och gemensamma
normer för säkerheten vid drift av anläggningarna samt planera samordning av
företagens resurser. Rådet skall genom information bidra lill att skapa
öppenhet kring och insyn i arbetet för kärnkraftsäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rådets verksamhet skall omfatta
bl.a. följande områden: säkerhetsanalyser saml forskning och utveckling med
tyngdpunkt på erfarenhelsåierföring inom säkerhetsområdet, utbildning och
träning, haveriberedskap samt utbyte av drifterfarenheter. Rådet skall ledas av
en styrelse. Till rådet skall dessutom knytas ett sekretariat, en teknisk
delegation samt ett antal kommittéer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kärnsäkerheisforskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reaktorsäkerhetsutredningen har
översiktligt granskat del svenska forsknii.gsprogrammet för säkerhelshöjande
åtgärder i kärnkraftverk och dess anknytning till internationell verksamhet.
Utredningen har därvid funnit att den nuvarande forskningen till slor del berör
enbart tekniska frågor och föreslår med anledning därav att bl.a. den mänskliga
faktorn och organisatoriska frågors belydelse som säkerhelsfaktorer tas upp
till behandling inom ramen för säkerhetsforskningen. Utredningen föreslår också
att långsiktig forskning kring ulsläppsbegränsande åtgärder etableras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens kärnkraftinspektion
framhåller att inspektionen har ansvaret för att beställa det forsknings- och
utvecklingsarbete som inspektionen finner nödvändigt för att trygga säkerheten
i beslutade kärnkraftsanläggningar. Inspektionen har sedan budgetåret 1975/76
haft detta beställaransvar för säkerhetsforskningen. Det åligger dessutom
kärnkraftinspeklionen att pröva behovet av forsknings- och utvecklingsarbete
av mer långsiktig karaktär.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den forskning som inspektionen
finansierar är i första hand avsedd att kunna användas för dess tillsyns- och
kontrollverksamhet. I forskningsprogrammet ingår dessutom insalser, vilkas
resultat inle kan nyttiggöras omedelbart men som behövs för att ge inspektionen
beredskap inför framlida granskningsarbete. Forskning med längre
tidsperspektiv är avsedd att vara kunskapsuppbyggande. Säkerhetsfrågor kan
belysas innan de har blivil lillslåndsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraftinspektionens
forskningsprogram har tagits fram under priorilering av haveriförebyggande och
haveribekämpande ålgärder. Inspektionen anser emellertid alt det är nödvändigt
att förstärka alla barriärer för skydd av omgivningen. Som följd härav siuderas
konsekvenslindrande konstruktionsprinciper, som under senare tid har givits
allt större vikl i inspektionens forskningsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid planeringen av
forskningsprogrammet lar inspektionen hänsyn till informalion inte bara från
inspektionens egna experler utan också från forskningsutförande instanser,
kraflförelag, reaktortillverkare m. fl. Det är enligt inspektionen också
viktigt att beakta utländsk verksamhel i den mån dess resultat är tillämpbara
för svenska förhållanden. Vid utformningen av forskningsprogrammet måste därför
ingå en bedömning dels av olika forskningsprojekts säkerhetshöjande verkan,
dels att insatser görs inom alla relevanta områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att inspektionen bättre skall
tillgodogöra sig resultaten av utländsk säkerhelsforskning krävs akliva
kontakter med tillsynsmyndigheter och laboratorier ulanför Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraftinspektionens
forskningsverksamhel redovisas varje år i en omfattande bilaga till
inspektionens anslagsframställning. På uppdrag av inspektionen har Sludsvik
Energiieknik AB nyligen utarbetat en rapport som ger bakgrund, mål och resultat
av svensk reaktorsäkerhetsforskning under 1970-lalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraftinspeklionen anser, atl
den måste ges ökade möjligheter för planering av forskningsprogrammet med
beaktande särskilt av utländskt arbete samt att den måste ges ökade resurser
för ett så aktivi deltagande som möjligt i utländskt arbete. De
forskningsområden som inspektionen prioriterar är människa-maskinfrågor,
komponentprovning och haveri- och säkerhetsanalys.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom området människa-maskinfrågor
har kontrollrumsulformning och operatörernas arbetssituation studerats.
Inspektionen avser också alt undersöka vilken belydelse andra
personalkategorier har från säkerhetssynpunkt. Vidare kommer utbildning,
framför allt avseende driftstörningar, att uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Komponentprovning prioriteras
eftersom den till slor del är styrd av drifterfarenheler. I delta sammanhang
bör framför alll nämnas de sludier som i samarbete med tyska myndigheter har
gjorts rörande funktionssäkerheten hos skalvenliler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Haveri- och säkerhetsanalys är till
slor del inriktad på säkerhetshöjande ändringar i äldre anläggningar. Viktigast
av nu pågående projekt är det som syflar till säkerhetsmässig värdering av en
modifierad reaklorinneslulning med filterkammare. En sådan konstruktion torde
kunna minska konsekvenserna av vissa svåra haverifall. Inom detta projekt
studeras i samarbele med Förenta Staterna och Förbundsrepubliken Tyskland bl.
a. inverkan av härdsmältor och förekomsten av krafiiga ångexplosioner och
aerosolspridning. Arbetet utförs gemensamt av AB Asea-Atom och Sludsvik
Energiteknik AB. Etl preliminärt resultat skall uppnås om knappt ett år.
Forskningsprojektets lidplan sträcker sig över en period på mellan två och Ire
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Genomförande av reaktorsäkerhetsutredningens förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad gäller genomförandet av de
förslag till säkerhelshöjande ålgärder som har framlagts vill jag anföra
följande. De förslag rörande säkerhelshöjande åtgärder m. m. som
reaktorsäkerhetsutredningen har lagt fram och som har kommenterats av
kärnkraftinspeklionen ulgör ett myckel omfattande material. Förslagen beslår
dels av åtgärder som kan genomföras på kort tid och utan att alltför omfattande
resurser behöver bindas upp, dels av mycket långtgående ålgärder som lar stora
resurser i anspråk och som kräver lång tid för att kunna genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är synneriigen angeläget att
arbetet med att höja säkerheten vid de svenska kärnkraftverken snarast
intensifieras. Vidare boren lidpunkt fastläggas när huvudparten av
reaktorsäkerhetsutredningens förslag skall vara genomförda vid de svenska
kärnkraftverken. Såväl kärnkraftverkens varierande tekniska standard som deras
olika geografiska placering innebär emellertid enligt min mening att vissa av
verken bör särbehandlas vid genomförandet av de säkerhelshöjande åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För alt vidga underlaget inför ett
slutligt slällningstagande lill reaktorsäkerhetsutredningens förslag avser jag
atl föranstalta om alt reaktorsäkerhetsutredningens betänkande och
kärnkraflinspektionens yttrande över betänkandet blir föremål för samtidig remissbehandling.
Vid remissbehandlingen kommer även (Ds I 1980: 1) Rapport från presidentens
kommission rörande haveriet vid Three Mile Island alt bifogas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutgiltig ställning till de nu
framlagda förslagen kan dock tas först när remissbehandlingen av såväl
reaktorsäkerhetsutredningens betänkande som statens strålskyddsinstituls
rapport rörande beredskapsplaneringen vid kärnkraftsolyckor har genomförts och
utvärderats. Detta torde vara fallel under budgelåret 1980/81. Jag anser att
det slulliga ställningstagandet lill säkerhetshöjande åtgärder i kärnkraftverk
och beredskapsplaneringen vid kärnkraftsolyckor bör ske i etl sammanhang då
dessa frågor har en koppling lill varandra. Efler samråd med chefen för
jordbruksdepartemenlel vill jag därför framhålla att både frågorna om
säkerhetshöjande åtgärder</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i kärnkraftverk och beredskapsplanering inför olyckor i
kärnkraftverken bör las upp i del kommande förslaget till riksmölel 1980/81 om
energipolitiska riktlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att möjliggöra att arbetet med
säkerhetshöjande åtgärder vid kärnkraftverken snarast intensifieras förordar
jag all vissa övergripande riktlinjer för genomförandet av
reaktorsäkerhetsutredningens förslag ges redan nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innan jag behandlar dessa
riktlinjer skall jag kort kommentera reaktorsäkerhetsutredningens förslag och
kärnkraftinspektionens kommentarer till dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Folkomröstningens utslag innebär
alt tolv reaktorer får användas under sin lekniska livslängd, vilken bedöms
vara ca 25 år. Detta kommer att ställa stora krav på kärnsäkerhetsarbelet.
Målsättningen för säkerhetsarbetet bör vara att så långt det överhuvud taget
är möjligt undanröja riskerna för föriuster av liv eller egendom. Enligt min
mening bör såväl kraftföreiagen som tillsynsmyndigheterna sträva efter alt till
det yttersta uppfylla målsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En eventuell kärnkraflsolycka som
leder till utsläpp av radioaktiva ämnen kan beröra slora delar av det svenska
samhället. Detta kräver alt samhället får avgörande inflytande över
kärnsäkerhetsarbetet. Allmänhelens insyn i säkerhetsarbetet bör tillgodoses
dels genom tillsynsmyndigheterna och dels genom de särskilda
säkerhetskommittéer somjag återkommer till i det följande. Allmänhetens insyn
i säkerhetsarbetet bör enligt mitl förmenande ytterligare ökas. Statens
kärnkraftinspektion har redan vidtagit ålgärder i denna riklning genom att
föreslå att en särskild organisationsenhet skall handha kontakterna med
allmänheten. Åven kraftindustrin har vidtagit åtgärder som aktivt skall öka
allmänhetens insyn i det kärnsäker-helsarbete som kraftföreiagen själva
bedriver, vilket jag tidigare redogjort för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I likhei med
reaktorsäkerhetsutredningen anser jag att säkerhetsbegreppet hittills i
praktiken har fåll en alltför snäv innebörd. Säkerheten bestäms inte bara av
ulformningen av tekniska system ulan också av organisatoriska, administrativa
och personella fakiorer. Utvidgningen av säkerhetsbegreppet kommer att slälla
ökade krav på anläggningsinnehavarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller rollfördelning och
organisation kan jag för egen del, när det gäller den försiärkning av
kärnkraflinspektionen som efterlyses, konstatera att kärnkraflinspektionen
nyligen har kommit in med ett förslag till ny organisation lill regeringen. Jag
skall återkomma lill delta förslag i samband med att jag behandlar
inspektionens framlida verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De förslag som
reaktorsäkerhetsutredningen har lagt fram angående kärnkraflinspektionens
relalioner lill kraftförelag, reaktortillverkare m.fl. bör bli föremål för
ytterligare sludier innan slutlig ställning tas till dem. Jag vill dock redan
nu beröra vissa frågor som gäller rollfördelningen inom kärnsäkerhelsområdel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De svenska kärnkraftsreaktorerna
tillhör i stort sett samma generation tekniskt sett. Detta innebär alt de under
sin livslängd kommer att bli föremål för i stort sett samma typ av
modifieringar för all uppfylla de gällande säkerhetskraven. En av
huvuduppgifterna på kärnsäkerhetsområdet kommer därtör att bli - förulom all
säkerställa säkerheten vid normaldrift - att utarbeta åtgärdsprogram för att
anpassa kärnkraftsblocken till moderna säkerhetsföreskrifter. Ansvarei för
detta arbete, liksom ansvaret för all säkerheten på det kärntekniska området
hålls på en sä hög nivå som det är praktiskt möjligt, åvilar såväl
anläggningsinnehavarna som tillsynsmyndigheterna. Det är angeläget alt
anläggningsinnehavarna i detta sammanhang tar sitl ansvar och säkerställer alt
nödvändiga resurser ställs till förfogande för kärnsäkerhetsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill understryka beträffande
frågor om rollfördelningen mellan anläggningsinnehavarna och
tillsynsmyndigheterna alt myndigheterna bör vara hell obundna gentemoi
anläggningsinnehavarna. Detla behöver dock inte innebära att samarbete inte kan
ske kring l.ex. forskningsprojekt av gemensaml intresse för parterna.
Tillsynsmyndigheterna bör dock inte engagera sig i sådana projekt som de senare
kan få till uppgift alt granska. Tillsynsmyndigheternas verksamhet samt de
ålgärder som myndigheterna föreskriver bör i framliden liksom nu finansieras av
anläggningsinnehavarna. Dessa skall också svara för att de åtgärder som
tillsynsmyndigheterna föreskriver med stöd av gällande lagstiftning blir
genomförda på ett liilfredsslällande sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad gäller konstruktion och
utförande bör de konsekvenslindrande åtgärderna ges större uirymme. Detta bör,
som reaktorsäkerhetsutredningen har föreslagit, gälla redan vid konstruktionen
av kärnkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra
följande vad gäller de konsekvenslindrande eller ulsläppsbegränsande
åtgärderna. Dessa åtgärder intar en central plats i diskussionen kring
kärnkraftens risker. Åtgärder vid kärnkraftverken för att minska konsekvenserna
av en slor reaktorolycka bör snarast inledas. Initiativ till detta har redan
tagits av kärnkraflinspektionen och kraftindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill understryka vad beträffar
pesonalen vid kärnkraftverken och deras rekrylering och utbildning att
tillbudet vid Three Mile Island mycket illustrativt visade vad driftpersonalens
kunnande betyder för säkerheten vid etl kärnkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag finner det viktigt att de
förslag rörande utbildning av personalen vid kärnkraftverken som har framförts
av reaktorsäkerhetsutredningen genomförs. De planer för utbildning och
kompetensuppföljning som framförs av kärnkraftinspektionen svarar enligt mitt
förmenande väl mol vad reaktorsäkerhetsutredningen föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraftinspektionens bedömning av
vilka ålgärder som är nödvändiga alt vidta vad beträffar normaldriflen
motiverar ytterligare överväganden innan ställning kan las lill frågan. Del
torde därför f. n. inte vara motiverat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att föreskriva att åtgärder av den typ reaktorsäkerhetsutredningen
har föreslagit för att höja säkerheten vid normaldrift, bl. a. en s. k.
generalklausul, skall vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag välkomnar det
säkerhetsinitiativ som kraftbolagen har tagit genom att inrätta Rådel för
kärnkraftsäkerhet. Det är nödvädigt att vid säkerhetsarbetet i ett så litet
land som Sverige tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt. Jag förutsätter
att rådet och kärnkraftinspektionen kommer atl samarbeta på ett konstruktivt
sätt när det gäller att ta lillvara de möjligheter som finns att höja
säkerheten vid de kärntekniska anläggningarna i Sverige. Som jag tidigare
framhållit är del samtidigt viktigt att upprätthålla en klar rollfördelning
mellan anläggningsinnehavare och tillsynsmyndigheter. Jag anser att det är
viktigt att kraftindustrin ger största möjliga insyn i kärnsäkerhetsarbetet.
Speciellt viktigt anser jag det vara att kommuner, myndigheter och andra
institutioner på det lokala planet ges information om det pågående arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskningsarbetet har slor
belydelse för kärnkraftens säkerhel och det är därför av största vikt att
omfattande resurser avsätts till kärnsäkerhetsforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag konstaterar med
tillfredsställelse att kärnkraflinspektionen nu har startat en omfattande
verksamhet för att studera olika typer av konsekvenslindrande åtgärder. I en
skrivelse den 13 februari 1980 har kärnkraflinspektionen redovisat det
forskningsprogram för säkerhetshöjande åtgärder som inleddes enligt riksdagens
beslut med anledning av prop. 1978/ 79: 115 om riktlinjer för energipolitiken
(bil. I s. 72, NU 1978/79:60, rskr 1978/79:429). Programmet innehåller tolv
projekt. Av dessa räknar inspektionen med att sju kommer atl slutföras under
innevarande budgetår. Den inriktning som inspektionens kärnsäkerhetsforskning
nu har fått bör enligt min mening bibehållas tills en klar bild av de
säkerhetshöjande åtgärdernas betydelse har erhållits. I budgelpropositionen för
budgetårel 1980/81 (prop. 1979/80: 100 bil. 17 s. 179) har regeringen därför
föreslagil att medelsramen för kärnsäkerhetsforskningen även fortsättningsvis
skall bibehållas på den nivå som fastlades av riksdagen enligt förslag i prop.
1978/ 79:115. Under budgetåret 1980/81 avser jag att föreslå regeringen atl
uppdra åt inspektionen att ulvärdera forskningsprogrammets betydelse för säkerhetsarbetet
vid kärnkraftverken. Först därefter är det möjligt att ta närmare ställning
lill den framlida omfattningen av de forskningsinsatser som
kärnkraftinspektionen bör engagera sig i inom kärnsäkerhetsområdet. Därvid
måste också säkerställas alt forskningsarbetet ges nödiga resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som riktlinjer för
kärnsäkerhetsarbelet bör gälla att det framgent bör inriklas framför allt på
att förebygga haverier, men att också konsekvenslindrande ålgärder
fortsättningsvis skall ägnas väsentligl ökad uppmärksamhet. De av
reaktorsäkerhetsutredningen framlagda förslagen bör först genomföras på de
reaktoranläggningar som enligt strålskyddsinstitutets rapport Effeklivare
beredskap kan ge upphov till de största skadorna på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:170</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>människor
och materiel vid en större reaktorolycka, dvs. kärnkraftsreaktorerna i
Barsebäck och Ringhals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De studier av en modifierad reaklorinneslulning med
filterkammare som har inletts av statens kärnkraftinspektion i samarbete med kraflindustrin
bör snarast fullföljas. Dessutom bör förslag till hur nu befintliga inneslutningar
skall modifieras tas fram snarast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kärnkraftinspektionen bör inrikta sitt arbete med
alt ta fram föreskrifier så att de administrativa förslag som har lagls fram av
reaktorsäkerhetsutredningen, och som av kärnkraftinspeklionen bedöms som
angelägna att genomföra, skall vara genomförda senast vid utgången av år 1982.
Åtgärder av mer omfattande natur bör vara genomförda eller under genomförande
senasl vid utgången av år 1985. Detta gäller särskilt förbättring av
reaktorinneslutningarna i Barsebäck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang också i korthet beröra
beredskapsplaneringen mot kärnkraftsolyckor. Även om våra insalser i första
hand nalurliglvis måste inriklas på att förhindra att olyckor inträffar vid
kärnkraftverken måste självfallel ändock en effekliv beredskap mol sådana
olyckor upprätthållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Statens strålskyddsinslilul har nyligen pä
regeringens uppdrag sett över beredskapsplaneringen mot kärnkraftsolyckor.
Institutet har i sin rapport Effektivare beredskap som överlämnades i december
1979 redovisat en rad förslag lill förbättringar av den nuvarande beredskapen
mot kärnkraftsolyckor. Institutet har samtidigt framhållit att den nuvarande
planeringen inte syftar till all uppräithålla en beredskap mot mycket slora
olyckor. Institutet har emellertid också utrett vilka åtgärder som skulle vara
erforderliga om man vill ha en handlingsberedskap för evakuering och andra
skyddsåtgärder vid sådana olyckor. Enligt institutet måste ett beslut om en
vidgning av beredskapsorganisationens syfte fattas mot bakgrund av en
helhetssyn på risk- och beredskapsproblematiken i samhället. Ett slutligt
ställningstagande till frågan om en sådan vidgning av beredskapsplaneringen
bör därför enligt institutet ske först efler remissbehandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Slrålskyddsinslilutet har viktiga uppgifter när det
gäller såväl arbetarskyddet som skyddet av den yttre miljön mot strålning saml
beredskapsplanering. Institutet har också atl bevaka strålskyddet i samband
med hanteringen av radioaktivt avfall. I särskild skrivelse till
jordbruksdepartementet har strålskyddsinstitutet redovisat sin bedömning av
behovet av resurser för att kunna upprätthålla en effektiv kontroll av såväl de
kärnkraftverk som nu är i drift som de anläggningar som kommer att tas i drift
som ett resultat av folkomröstningen. Framställningen bereds f n. inom
jordbruksdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Strålskyddsinstitutets rapport Effektivare
beredskap har varit föremål för en omfattande remissbehandling. Chefen för
jordbruksdepartementet avser att ta upp de frågor som behandlas i rapporten i
anslutning till kommande energipoliliska förslag vid riksmötet 1980/81.
Rapporten pekar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80: 170</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>emellertid bl.a. på vissa brister i den nuvarande
beredskapsplaneringen som det är angeläget att så snarl som möjligt komma till
rätla med. Chefen för jordbruksdepartementet avser därför också alt snarasl
pröva vissa frågor som enligt rapporten kräver skyndsamma åtgärder. Det gäller
bl. a. frågor rörande personalberedskapen hos berörda myndigheter och telekommunikationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Säkerhetskommittéer, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.1 Säkerhelskommiltéer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I samband med folkomröstningen i
kärnkraftsfrågan har föreslagits att speciella säkerhetskommittéer med lokal
förankring skulle inrättas vid varje kärnkraftverk, detla för alt öka
medborgarnas insyn i kärnsäkerhets-arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Säkerhetsarbetet vid
kärnkraftverken bedrivs i dag av anläggningsinnehavarna under tillsyn av
kärnkraflinspektionen som även utfärdar föreskrifter rörande säkerheten vid
kraftverken. Frånsett vattenfallsverket är kärnkraflförelagen aktiebolag. När
det gäller kärnkraftinspektionen och vattenfallsverket finns en offentlig insyn
via bl. a. styrelsen som är tillsatt av regeringen. Detla är inle fallet med de
kärnkraftföretag som är aktiebolag. Insynen i verksamheten vid kärnkraftverken
begränsas även med hänsyn till anläggningarnas fysiska skydd. Denna begränsning
gäller dock i mycket ringa utsträckning drifttekniska säkerhetsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraftföretagen har, somjag
tidigare har nämnt, nyligen inrättat elt råd för kärnkraftsäkerhet. Detta råd
har tillkommit för alt bl. a. möjliggöra en större insyn från allmänhetens sida
i kraflförelagens kärnsäkerhetsarbete. Kraftföretagen har därutöver interna
grupper eller kommittéer som har till uppgift att bevaka kärnsäkerhetsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra
följande. Det är angeläget all den insyn i kärnenergiverksamheten som redan
finns kompletteras med atl förelrädare för lokala intressen ges en garanterad
möjlighet till insyn i kärnsäkerhetsarbetet vid varje kärnkraftverk. Det är
också angeläget med elt informationsutbyte om säkerhetsfrågor på det lokala
planet. Mot denna bakgrund bör lokala säkerhelskommiltéer tillsältas för de
svenska kärnkraftverken. Kommittéerna bör ha en nära anknytning lill berörda
kommuner. Jag vill ange följande angående dessa kommittéers verksamhet.
Kommittéerna bör i försia hand följa säkerhetsarbetet vid resp. kärnkraftverk.
Kommittéerna bör, med hänsyn till ansvarsförhållandena mellan
anläggningsinnehavarna och tillsynsmyndigheterna, inle ges mandat alt
föreskriva vilka ålgärder av säkerhetshöjande eller annan natur som skall
vidtas i kärnkraftverken. De bör dock ha möjlighet att låta utföra
kompletlerande säkerhetsstudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittéernas verksamhel bör
finansieras via avgifter som tas ut från anläggningsinnehavarna. Ramarna för
verksamheten bör fastläggas av regering och riksdag i samband med den
ordinarie budgelbehandlingen. Jag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>finner det därför lämpligl att säkerheiskommiltéernas
verksamhet finansieras över fjortonde huvudtitelns reservationsanslag Statens
kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag avser alt återkomma till frågan
om lokala säkerhelskommiltéer i samband med anmälan till tilläggsbudget I för
budgetåret 1980/81.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.2 Säkerhetsstudier</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I samband med folkomröslningen har
även förslag framförls om att en särskild säkerhetsstudie skall genomföras för
varje reaktor. I sitt yttrande över reaktorsäkerhetsutredningens betänkande har
kärnkraftinspeklionen beröri bl. a. frågan om säkerhetsstudier. Inspektionen
anför bl. a. atl säkerhetsanalyser har påbörjats för Ringhals 1 och Oskarshamn
</span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De beräknas vara avslutade för
Ringhals I i mars och för Oskarshamn 1 i maj 1981. Med de resurser som finns
tillgängliga inom Sverige är det inte troligt atl fler analyser kan göras
samlidigt, utan övriga reaktorer får behandlas allt eflersom personella resurser
blir tillgängliga. Inspektionen har lidigare låtit genomföra en säkerhetsanalys
av Barsebäck 2. Vidare lät energikommissionens expertgrupp för säkerhet och
miljö genomföra en säkerhetsanalys av Barsebäck 2 samt en sludie av Forsmark 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen del villjag anföra
följande. Det är angeläget att säkerhetsanalyser genomförs för alla reaklorer
i landet. Jag avser ta initiativ till atl kärnkraflinspektionen får i uppdrag
att utarbeta en arbetsplan för genomförande av sådana studier. Inspektionen
bör därvid samråda med de nyss nämnda säkerhetskommiitéerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 avvaktan på atl de nämnda
säkerhetsanalyserna genomförs bör de redan nu gjorda utredningarna noggrant
utvärderas och de brister i säkerheten som har påvisats ålgärdas. Det åligger
kärnkraftinspektionen att vidta åtgärder i detta syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Kärnkraftinspektionens framtida verksamhet och
organisation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.1 Inriktning av kärnkraftinspektionens framtida
verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt instruktionen (1974:427) för
statens kärnkraftinspektion (ändrad 1977:231) åligger det inspektionen som
central förvaltningsmyndighet bl.a. att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>följa
utvecklingen på kärnenergiområdel, särskilt beträffande säkerhetsfrågor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pröva frågor om
tillstånd enligt atomenergilagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ulöva tillsyn
enligt atomenergilagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- handha sådana uppgifter med
avseende på kontroll av atområbränsle<br>
och särskilt klyvbart maierial som följer av Sveriges internationella<br>
ålaganden och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- pröva behovel av forskning och
utveckling rörande säkerheten hos<br>
nukleära anläggningar och säkerheten vid transport av klyvbart material</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80: 170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samt la initiativ till sådan forskning och utveckling som
rör säkerheten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hos kärnkraftverk och annan nukleär anläggning, för vilken
koncession</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beviljats eller koncessionsansökan ingivits, i den mån
sådana uppgifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ej ankommer på annan myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraftinspektionen framhåller
atl ett antal fakiorer under senare år påverkar inspeklionens arbete. Sålunda
har byggandet av kärnkraftverk passerat sin mest intensiva period och
verksamheten har riktals mer mot idrifttagna kärnkraftverk. Ålgärder för att ta
hand om det radioaktiva avfallet har sålunda alltmer aktualiserats och ökade
krav har framförls på säkerhetshöjande åtgärder och återkommande säkerhetsgranskning
för de i drift varande kärnkraftverken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reaktorsäkerhetsutredningen
föreslår kompetensförändringar och resursförslärkningar för inspeklionens del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraftinspektionen har i sitt
yttrande över reaktorsäkerhetsutredningen lagt fram vissa principiella
synpunkier på kärnsäkerhetsarbelet. Inspektionen framhåller härvid följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Säkerhetsarbetet inom
kärnkraftsområdel försvåras enligt inspeklionen av att det inle finns några
absoluta mått och inte heller någon absolut värdeskala för säkerhet. Det har
inle heller varit möjligt att nå enighel om någon jämförelsegrund mellan
kärnkraftsäkerhet och annan säkerhet i samhället. Det ställs ändå krav på
säkerhelen som kommer till uttryck genom politiska partier, folkrörelser eller
på annat sätt. Sådana krav blir som regel allmänt hållna och sällan
preciserade. Inspektionen måste tolka sådana beslut och omsätta dem i operativa
termer, vilket inspektionen anser vara en svår uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inspektionen arbetar på flera olika
sätt. Ett är att tillskapa regler, bestämmelser och föreskrifter som i stort
setl läcker den verksamhet som skall tillses. Erfarenheterna har enligt
inspektionen visat att ett uppfyllande av uppställda regler inte är nog för
att tillräckligt god säkerhet skall uppnås. Allmänt sett måste man söka finna
ut vad som är "sund" teknik och lägga detta till grund för
säkerhetsarbetet. Regler är dock fortfarande viktiga för alt ge stadga åt och
överblick över säkerhetsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Målel för säkerhetsarbetet kan
uttryckas i regler men uppfyllandet av dessa blir aldrig en garanti för
tillräcklig säkerhel vid driften. En godtagbar säkerhetsnivå kan uppnås endasl
genom att man ständigt följer den tekniska utvecklingen, såväl nationellt som
internationellt, inom området och applicerar det man gemensaml har funnil vara
gott nog. Detla innebär att stora krav måste ställas på teknisk kompetens hos
myndigheten och kraft-företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheternas uppgifter,
när det gäller kontroll av klyvbart material, styrs till övervägande del av
internationella avtal. Syftet är att garantera att materialet inte används för
framställning av kärnladdningar eller på andra sätt som slår i slrid med
Sveriges internationella åtaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Della arbele innebär att materialinnehavarna i Sverige
fortlöpande re-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80: 170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dovisar förändringar i sitt innehav till
kärnkraftinspektionen enligt regler som har föreskrivits av inspektionen.
Sådana nationella regler har funnils sedan oktober 1970. Sverige har dessutom
genom anslulning till ickesprid-ningsfördraget (NPT) ställt hela sitt
kärnenergiprogram under internalionell kontroll. Kontrollen utförs av det
internationella atomenergiorganet, Inlernational Atomic Energy Agency (lAEA).
Genom anslutning till fördraget har Sverige vidare förbundit sig att ha ett
nationellt system för malerialkontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Målsättningen för inspeklionens
arbete bör därför vara högsta möjliga säkerhel vid de kärntekniska
anläggningarna. För att möjliggöra detta bör kärnkraftinspektionen givetvis ha
de materiella resurser och befogenheter som erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som en följd av detta finner jag
atl inriktningen av inspektionens arbete delvis måsle förändras för att möta de
ökade krav som ställs på kärnsäkerhetsarbetet. Som ett led i detta ingår att
ändra inspektionens organisation. Förslag till ny organisation har av
inspektionen nyligen ingetts till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det framtida säkerhetsarbetet inom
kärnkraftsområdet bör enligt min mening bedrivas med beaktande av den utvidgade
tolkning av säkerhetsbegreppet som har framförts av bl.a.
reaktorsäkerhetsutredningen. De svenska kärnkraflsreaktorerna som tillhör samma
generation tekniskl sett kommer under sin drifttid att behöva bli föremål för
etl stort antal modifieringar för att uppfylla de säkerhetskrav som i
framtiden kommer atl slällas på dem. Det är därför angeläget att arbetet med
att höja säkerheten vid de svenska kärnkraftverken snarast intensifieras,
liksom alt reaktorsäkerhetsutredningens förslag genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetet med att undersöka vilka
möjligheter det finns att vidta säkerhetshöjande ålgärder vid de i drift
varande reaktorerna kommer att bli en allt viktigare del i
kärnkraftinspektionens arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det ökade kravet på insyn från
allmänheten i kärnsäkerhetsarbetet kommer enligt mitt förmenande att ställa
stora krav på inspeklionen i dess arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraftinspeklionen bör inte bara
följa utvecklingen på kärnenergiområdet när det gäller säkerhetsfrågor, utan
själv utreda och ta initiativ till åtgärder som syftar lill att höja
säkerheten. Inspektionen bör vidare i silt arbete aktivt bidra till att ge
allmänheten insyn i och information om del arbele på kärnsäkerhetsområdet som
förekommer i Sverige. Detla gäller inle bara del arbele som utförs av
inspektionen själv utan även kraftföretagens kärnsäkerhetsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad jag nu har anfört om
inspeklionens uppgifter bör komma till uttryck i instruktionen för
inspektionen. Det ankommer på regeringen att besluta i denna fråga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.2 Ny organisation för kårnkraftinspektionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot bakgrund av de ändrade
förutsättningar för kärnkraftinspektionens arbete somjag nyss har redogjort för
och för att på etl effektivt sätt kunna möta de ökade krav som ställs på
inspektionen och som senare har kommii till ultryck i bl.a.
reaktorsäkerhetsutredningens betänkande inledde inspektionen våren 1979 en
översyn av sin organisation. Organisationsöversynen, som görs av statskontoret
i samarbete med inspektionen, är uppdelad i två etapper. Den första, som
innebär ett förslag till organisationsram, har redovisats till regeringen den I
april 1980. Den andra etappen, vilken innefattar utformningen av
delaljorganisalionen, skall vara genomförd senast den 30 juni 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I den nuvarande organisalionen leds
inspeklionen av en styrelse. Chef för inspektionen är en generaldirektör.
Inspektionen är organiserad i enheler nämligen en inspektionsenhet, en teknisk
enhet, en materialkontrollenhet, en avfallsenhet, en forskningsenhet och en
administrativ enhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till inspeklionen är som rådgivande
organ knutna en nämnd för frågor rörande säkerhetsnormer och reaklorfrågor, en
nämnd för frågor om kontroll av klyvbart material samt en nämnd för frågor
rörande forskning och utveckling på kärnsäkerhetsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I kärnkraftinspektionens verksamhet
ingår som tidigare har nämnls att dels faslställa och meddela de villkor och
föreskrifter som skall gälla för tillstånd som har givits enligt
alomenergilagen, dels tillse att de meddelade villkoren och förskrifterna
iakttas. Inspektionens verksamhet kan därför indelas i två huvudområden, dels
en utredande och normerande verksamhet, dels en uppföljande
inspektionsinriklad kontroll av kärnenergianläggningarna. Översynen har visat
att denna principiella indelning av verksamheten bör återspeglas
organisatoriskt i två sakinriklade enheter. Inspeklionen konstaierar i
förslaget till ny organisation att uppdelningen i tillämpande och utredande
verksamhet så långl som möjligt skall tillämpas för hela organisationens
verksamhetsområde. Inspektionen konstaterar också att kravet på flexibilitet
innebär alt anlalet enheter bör begränsas samt att arbetet bör bedrivas
projektinriklat. Denna lyp av organisatorisk lösning ger ökade möjligheter till
avvägning av insatser mellan de olika områdena, liksom den ger ökade
möjligheter till erfarenhelsåierföring inom verksamhetsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mol denna bakgrund samt med
hänsynstagande till karaktären hos de nuvarande enheternas arbelsuppgifter har
inspektionen föreslagit en ny enhetsindelning. Denna innebär alt
kärnkraftinspeklionen fortsättningsvis skall vara organiserad på fyra enheler,
nämligen en för inspektion, en för utredning och utveckling, en för
administration och en för information och utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enheten för inspektion skall enligt
förslagel handha inspeklionen av kärnkraftverk, inkl. system och anläggningar
för avfall, inspektion av andra kärnenergianläggningar än kärnkraftverk,
kontroll av klyvbart mate-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rial, ärenden enligt 3 § atomenergilagen, dvs. in- och
utförsel av klyvbart maierial och utrustning för utvinning av atomenergi,
fysiskt skydd, transportfrågor och atomansvarighetsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enheten för ulredning och
utveckling skall handha frågor om reaktorsäkerhet, projekladminislralion och
forskningsplanering saml kärnavfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enheten för administration skall
handha följande arbetsområden nämligen ekonomi, administration,
personaladministration, kontorsservice, registratur, arkiv, bibliotek samt
administrativ rationalisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enheten för information och
utbildning har i organisalionsöversynen tillförts följande verksamheter,
nämligen informalion, samordning av planeringsverksamheten, utbildning,
personalplanering, generaldirektörens sekreterare samt juridiska frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den projektverksamhet som skall
bedrivas över enhetsgränserna bör i likhet med planeringsverksamheten ses
uteslutande som administrativa beredningsåtgärder. Ansvaret för att ta fram
underlag och beslut skall ligga i den ordinarie organisationen.
Projektverksamheten kräver en fast och enhetlig adminislralion. I delta ingår
atl för varje enskilt projekt fastställa ansvaret i förhållande lill
linjeorganisationen. Konsultverksamheten, dvs. inspektionens utnyttjande av konsuller
och forskare, bör enligt inspeklionen ses som elt naluriigt inslag i
linjeverksamheten. Ansvar och beslut i planeringsfrågor bör åvila den ordinarie
organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraflinspektionen har inom
ramen för organisationsöversynens hittillsvarande arbele inte närmare kunnat
la ställning till inspektionens personalbehov efter omorganisationen.
Inspektionen har emellertid gjort en preliminär uppskattning av det framtida
personalbehovet. I detta sammanhang konslalerar inspektionen atl kraftfulla
och systematiska insatser inom personalutvecklingen måste till, samtidigt som
externrekrytering är nödvändig. De uppskattade personalförstärkningarna är
förhållandevis stora; 15-20 nya Ijänsler under de närmasle åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande.
Jag delar kärnkraflinspektionens bedömningen att inspektionen bör organiseras i
färre enheter för alt uppnå slörre effektivitet och flexibilitet i
organisalionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser del angeläget att
ramorganisationen för kärnkraflinspektionen fastställs nu så alt inspektionen
snarasl kan tillföras de ytteriigare resurser som är nödvändiga för att
inspektionen på elt lillfredsställande sätt skall kunna fullgöra sina
uppgifter. Inspektionens förslag till organisation bör i huvudsak kunna godtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget med fyra enheter och
fördelningen av uppgifter mellan dessa synes vara välöverlagt. Jag finner dock
att uppdelningen av arbetsuppgifterna rnellan inspektionsenhelen och enheten
för ulredning och utveckling på några punkler innehåller vissa oklarheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa verksamheter, såsom
atomansvarighetsfrågor, fysiskt skydd, Iransportfrågor och ärenden enligt 3 §
atomenergilagen, som huvudsakligen är av utrednings- och utvecklingskaraklär
har placerals hos enheten</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för inspektion trots alt de närmasl borde lillhöra enheten
för ulredning och utveckling. Den detaljerade fördelningen av alla
arbetsuppgifter på de föreslagna enheterna torde behöva ytteriigare
överväganden. Inspektionen återkommer också till dessa frågor i etapp 2 av
organisationsöversynen som senare kommer att redovisas för regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill dock redan nu betona
vikten av atl enheten för administration ges det övergripande ansvaret för
personalutveckling och utbildning. 1 det förslag till ny organisation som
inspektionen framlagt har personalutveckling och utbildning hänförts hell till
enheten för information och utbildning. Organisalionsförslaget bör på denna
punkt omarbelas så att den administrativa enheten ges det övergripande
ansvaret för personalutveckling och utbildning av personalen.
Informationsenheten lorde dock vara oförhindrad att ta initiativ till sådan
personalutbildning som den inom ramen för sin verksamhet finner väsentlig för
att säkerställa en hög kompetensnivå hos inspektionen. Inspektionen torde dock
vid utarbetandet av elapp 2 av organisationsöversynen beakta den
resursförstärkning som behövs för att handha personalutvecklings- och
utbildningsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag förordar alltså att
inspektionens organisation ändras i enlighet med vad jag har anfört. Det
ankommer på regeringen alt fastställa den närmare organisalionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.6 Anslag till statens kärnkraftinspektion för budgetåret
1980/81</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>E 3. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79 Överskott' 2491363<br>
1979/80 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>1000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Utgifterna för verksamheten har uppgått till 10 703 000
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har nyss redogjort för inspektionens uppgifler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inspektionens verksamhet
finansieras med avgifter enligt förordningen (1975:421. ändrad senast
1979:1033) om vissa avgifter till slatens kärnkraftinspektion. Avgifterna
avses medföra full kostnadstäckning för såväl förvaltningskostnader som
kärnsäkerhetsforskning. Anslaget förs därför upp med ett formelll belopp av I
000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:139.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad ändring 1980/81</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handläggande personal Övrig personal</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Inspek-</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Föredra-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>tionen</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>draganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:39.6pt'>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:39.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:39.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-1- </span><span lang=EN-US style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>II</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:39.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-1- 10</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-(-11</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-t-10</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.6pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=98 rowspan=2 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beriiknad ändring</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1980/81</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Inspek-</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Föredr:i-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>lionen</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>druganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:27.85pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.85pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Anslag</span></b></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Utgifter</span></i></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Lönekostnader</span></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 331000</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-F 3 361 099</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 2 200000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sjukvård</span></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8000</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-1- 3 200</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 3 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Reseersättningar</span></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>498 000</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 345 000</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 200000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>(även
utrikes resor)</span></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Lokalkostnader</span></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>678000</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 11000</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 65 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Expenser</span></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>517000</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 522 700</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 422 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15032000</span></b></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 4308999</span></b></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 2 890000</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Upphördsmedel</span></i></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tillsyn
av atomenergi-</span></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>anläggningar
m. m.</span></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15031000</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 4 308 999</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 2 890000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Neuoutgift</span></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1000</span></b></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>of.</span></b></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens kärnkraftinspektion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I sin anslagsframslällning utgår
inspeklionen från att tillsynsverksamheten kommer atl omfatta följande
kärnkraftsanläggningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- normaldrift</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oskarshamn I och 2, Ringhals 1 och 2 samt Barsebäck I och
2 6 st</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- provdrifl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ringhals 3 och 4 saml Forsmark 1 och 2</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4 st</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- under uppförande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forsmark 3</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I st</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inspeklionen framhåller vidare
bl.a. att driftsättning av färdiga anläggningar, från nukleär provdrift upp
lill full effekt, kräver ökade insatser i form av inspektioner och granskning
av provdriftrapporter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillsynen av kärnkraftverk genom
inspektioner samt granskning och utvärdering av inkommande rapporteringar
kommer att bedrivas som tidigare, dock med ökad lonvikl på uppföljning och
analys av incidentrapporter och erfarenhelsåierföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De kortsiktiga åtgärderna kommer
successivt alt kunna klarläggas mot bakgrund av egna och utländska
drifterfarenheter, bl.a. från olyckan vid Three Mile Island. Sammanvägning och
prioritering av dessa ger elt omfattande arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I samband med prövning av ansökan
om förlängning av tillstånden enligt 1 och 2 §§ atomenergilagen (1956: 306) för
Studsvik Energiieknik AB och AB Asea-Atom inleddes en förnyad genomgång av
säkerheten vid dessa anläggningar i syfte att revidera nu gällande villkor och
föreskrifier för driflen av anläggningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ytterligare anslrängningar behöver
göras för alt säkerställa att transporter av klyvbart material kan ske på etl
från säkerhetssynpunkt tillfredsställande sätl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under budgelåret 1979/80 kommer
inspeklionen atl erhålla kärnkraftverkens delaljerade förslag lill fysiskt
skydd för resp. kärnkraftverk. Förslagen skall därefter granskas av
inspektionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inspektioner av anläggningar för
använt kärnbränsle och radioaktivt avfall kommer atl vara en viklig del av
inspektionens arbete på avfallsområdet. Nya avfallsförråd las i drift i
Ringhals, Barsebäck och Oskarshamn. Inspektionen måste mera ingående än lidigare
från säkerhetssynpunkt värdera använd utrustning och processteknik för
avfallshantering vid de kärnkraftverk som redan är i drift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillslåndsverksamhelen kommer att
omfalta dels uppföljning av efterlevnaden av villkoren för redan beviljade
lillstånd, dels prövning av nya tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Centrallagret för använt
kärnbränsle beräknas bli påbörjat under budgetåret 1979/80, vilket kommeralt
innebära elt omfattande granskningsarbete under byggnadstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraftinspektionens förslag för
budgetårel 1980/81 innebär i korthet följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pris- och
löneomräkning (+617000 kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inom
verksledningsgruppen erfordras förstärkning med tjänst som informationschef
(+191 139 kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>materialenheten
behöver för nytillkomna och ändrade arbetsuppgifter förstärkning med en
avdelningsdireklör och en byråingenjör (+303 221 kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kärnavfallsenhelen
behöver förstärkas med tjänst som avdelningsdireklör (+176739 kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>yllerligare
medel erfordras för anlitande av konsulter för andra uppgifter än
säkerhetshöjande åtgärder vid de befintliga kärnkraftverken (+ 1 300000 kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ytterligare
resemedel erfordras för inspektionens kontrollverksamhet ( + 150000 kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ökade kostnader
för avgifter och drift av inspektionens datorutrustning m.m. ( + 105 000 kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ökade medel
erfordras för utrustning m. m. ( + 25 000 kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med anledning av del förslag till
ny organisation som inspektionen har lagt fram har inspektionen i skrivelse den
1 april 1980 kompletterat sin anslagsframställning för budgetåret 1980/81.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I denna komplettering hemsläller
kärnkraftinspektionen om att ytterligare resurser slälls till inspeklionens
förfogande den I juli 1980 för atl inspektionen skall dels kunna påbörja
genomförandel av den nya organisalionen, dels utöva erforderlig tillsyn och
kontroll av del ökade antalet reaktorer i normaldrift eller provdrift.
Inspektionen äskar sålunda utöver vad som har begärts i anslagsframställningen
för budgetåret 1980/81 följande resursförstärkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. Två tjänster som avdelningschef
att leda de två föreslagna enheterna. </span></i><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1979/80. I .samt. Nr 170</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sex tjänster
som biirädande reaktorinspeklör för inspektion av kärnkraftverk i normaldrift
eller provdrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omorganisationen
av inspektionen kommer all medföra behov av omfattande internutbildning av
personalen bl.a. på grund av evenluell omflyttning till nya arbetsuppgifter
eller genom nytillkommande arbetsuppgifter. För denna utbildning beräknas
lOOOOO kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inspektionen beräknar kostnaderna
för de föreslagna ytterligare resursförstärkningarna till totall 1 441 0(K)
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>iag har tidigare redogjorl för
inspektionens framtida arbetsuppgifter och tagit ställning till det förslag
till ny organisalion som inspeklionen tillsammans med statskontoret har
utarbetat. Som framgår av sammanställningen beräknarjag ulgifterna för
inspektionen till 17 922000 kr. för nästa budgelår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Verksamheten rörande
omhändertagande av kärnkraftsavfall är fortfarande under uppbyggnad. För
inspektions- och granskningsarbele avseende anläggningar för hantering och
förvaring av använl kärnbränsle och avfall behövs ytterligare personal. För
dessa arbetsuppgifter harjag beräknat medel för ytterligare en tjänst för
handläggare. Jag har beräknat medel även för en ytterligare tjänst som
handläggare av frågor rörande kontroll av klyvbart material m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare harjag, för att medge att
inspektionen snarast kan genomföra den föreslagna omorganisationen, beräknat
medel för två nya tjänsler som enhetschefer och ytterligare sex tjänster som
biträdande reaktorinspek-lörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Introduktion av naturgas</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I prop. 1978/79: 115 om riktlinjer
för energipolitiken (bil. I s. 147) lämnades en redogörelse för naturgasfrågans
behandling hitlills i Sverige och för verksamheten inom Swedegas AB. Bl. a.
redovisades två relativt stora importprojekt. Den ena, Sydgasprojektet, var
baserat på leveranser av 1,2 miljarder m' naturgas om året från del tyska
företaget Ruhrgas AG. Projektet förutsatte byggandet av en samägd gasledning,
Nordgat, för att transportera gasen genom Nordtyskland från en punkt nära Emden
till dansk-tyska gränsen. Det andra projektet, Västgasprojektet, var baserat på
leveranser av ca 1,7 miljarder m' naturgas om året i form av kondenserad gas
(LNG) med fartyg från Algeriet. Föreliggande kalkyler för dessa två projekl
pekade på att de skulle kunna genomföras endast med omfattande stöd av
samhället. Föredraganden framhöll som sin mening att det saknades tillräckliga
motiv för ett sådanl stöd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80: 170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Näringsutskotlei (NU 1978/79:60 s.
44) ansåg det motiverat att pågående arbele med förprojektering av ledningsnät
och marknadsförberedelser i Sydsverige drevs vidare. Ulskollet framhöll alt
naturgas kunde uigöra elt värdefulll komplement till oljan i vår
energiförsörjning. Samtidigt angavs som en förulsältning för en introduktion
av naturgas atl gasen kan importeras på villkor som innebär en klar förbättring
i säkerhelen i tillförseln jämfört med den oljeimport som ersätts. Utskottet
ifrågasatte om de två aktuella projekten uppfyllde detta krav. I del fortsatta
arbetet med atl få till slånd import av naturgas borde eftersträvas närförsörjning
från sådana leverantörer som kan antas komma att fullgöra sina åtaganden även
vid siörningar på den inlernationella marknaden. För atl de stora investeringar
som krävs vid en introduktion av naturgas skulle te sig försvariiga måste
liilfredsslällande garantier för långsiktig försörjning uppnås. Utskottet
ansåg vidare alt utvecklingen av de framlida kostnaderna för att köpa gasen
borde kunna överblickas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagen (rskr 1978/79:429)
uttalade sig i enlighet med vad näringsutskottet hade anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagens ställningstagande skedde
delvis mot bakgrund av det danska beslutet i maj 1979 atl bygga upp ett
nalurgassystem på grundval av de danska gasfyndigheterna i Nordsjön. På dansk
sida förklarade man sig beredd all la upp en diskussion rörande möjligheterna
lill samarbete med Sverige vid genomförandet av projektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt överenskommelse mellan
statsministrarna den 7 maj 1979 inleddes i juni svensk-danska
ämbetsmannaförhandlingar om etl sådant samarbele. Parallellt härmed togs
förhandlingar upp mellan Swedegas och det danska statliga bolagel Dansk Olie
& Naturgas A/S (DONG).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förhandlingarna kom att gälla två
formellt fristående men i sak sammanhängande huvudfrågor, nämligen transport
av gas för svensk räkning över del planerade danska rörledningssyslemet och
leveranser till Sverige av dansk naturgas. Beträffande transportfrågan
klargjordes från dansk sida på elt tidigt stadium av förhandlingarna att
Sverige skulle få svara för de tilläggsinvesteringar i det danska systemet som
föranleddes av svenska önskemål om transportkapacitet. Beiräffande
leveransfrågan framhölls alt de danska leveransmöjligheterna gällde endast
eventuella överskott i förhållande lill de danska behoven. De gaskvantiteter
av sammanlagt 55 miljarder m' som DONG säkert förfogade över under perioden den
1 oktober 1984-den I oktober 2009 enligt avtal med Dansk Undergrunds Consortium
(DUC) beräknades komma att tas i anspråk nästan helt för avsättning i Danmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från dansk sida ansåg man därför
atl ett svenskt-danskt gassamarbele borde gälla i försia hand transport av gas
från norska Nordsjön eller kontinenten över Danmark till Sverige. Emellerlid
förklarade man sig beredd att diskulera även vissa begränsade leveranser av
dansk gas för alt underlätta en relativt tidig introduktion av gas i Sverige, i
första hand i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skåne. Därjämte ställdes i utsikt vissa möjligheter att
senare öka leveranserna liil Sverige för den händelse atl DONG skulle få en ökning
av de nu avtalade gaskvantiteterna från DUC.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De marknadsstudier som hösten 1979
gjordes inom AB Sydgas lydde på att arbetet med att införa gas i Sydsverige
borde sikta till ell mindre projekt än del tidigare Sydgasprojektet, som
innebar avsättning av 1,2 miljard m' om årel huvudsakligen till industriella
storförbrukare. Om ett gasprojekt skulle kunna ge positivt ekonomiskt resultat
måste försäljningen i stället inriktas på kunder med relativt höga
bränslekostnader. Två aliernativ med sådan marknadsinriktning studerades,
nämligen etl mindre för dislribulion av 440 milj. m' om året i sydvästra Skåne
och etl större för distribution av 730 milj. m' om året inom ett utvidgat
område i Skåne. Studierna visade att båda alternativen kunde antas ge
tillräckligt underiag för de nödvändiga investeringarna i bl.a. en gasledning
över Öresund. Det fortsatta utrednings- och förhandlingsarbetet kom emellertid
som följd av främst de danska leveransmöjligheterna att gälla enbart del mindre
alternativet. Detla benämns i det följande Sydgasprojektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det danska gasprojektets lidplan
förutsatte bl. a. atl huvudledningarnas dimensioner fastlades under första
kvartalet 1980. Delta blev styrande för förhandlingsarbetet. I februari 1980
ledde förhandlingarna fram till avtal på såväl regeringsnivå som företagsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Föreliggande avtal</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avtalel mellan Sveriges och
Danmarks regering om nalurgassamarbete (bilaga) utgör en ram för de
kommersiella avtalen mellan Swedegas och DONG. Regeringarna förpliktar sig att
i största möjliga omfattning främja genomförandet av dessa avtal. Bl. a. skall
regeringarna verka för att erforderliga tillstånd lämnas och för alt företagen
skall kunna fullgöra sina ekonomiska förpliktelser geniemot varandra enligt
avtalen. För svensk del är det i försia hand fråga om en betalning förskottsvis
av 220 milj. danska kr. för de merkostnader som sammanhänger med att
kapaciteten i det danska rörledningssyslemet ökas för Sveriges behov. För dansk
del innebär regeringsavtalet atl danska staten godkänner del statliga
gasbolagets transport- och leveransåtaganden geniemot Swedegas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Swedegas har i skrivelse den 15
april 1980 lämnat en redogörelse för innehållet i de kommersiella avtalen. Det
är fråga om två separata avtal, dels etl transportavtal som reglerar villkoren
för transport av gas för svensk räkning över del danska ledningssystemet, dels
ett leveransavtal som innebär vissa leveransåtaganden i försia hand för
Sydgasprojektets behov. Avtalen gäller i 20 resp. 18 år från den lidpunkt då
transport och leveranser antas börja, dvs, den 1 oktober 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Transportavtalet gäller transport
av såväl dansk som annan gas från dansk-tyska gränsen, alternativt den danska
behandlingsanläggningen för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80: 170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordsjögas på Jyllands västkust, till Öresundskusten söder
om Köpenhamn. Där förutsätts en svensk sjöledning ta vid. Den kapacitet som
ställs till Swedegas förfogande är 2 miljarder m"* om året, dock högsl 6
milj. m per dygn. Som nämnls skall Swedegas som motprestation göra en förskottsbetalning
av 220 milj. danska kr., varav 180 milj. danska kr. anses uigöra merkostnader
för anläggningarna i Danmark och återstoden merkostnader för drift och
underhåll. Förskottsbetalningen får i viss utsträckning avräknas mot transportavgifter.
Avgifterna baseras i princip på DONGis faktiska kostnader för den kapacitet som
Swedegas utnyttjar. Swedegas måste dock betala för utnyttjande av minst 1,7
milj. m' per dygn, dvs. 28 % av maximikapaciteten. Delta svarar mol behovet av
kapacilet för Sydgasprojektet fullt utbyggt till 440 milj. m om året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Leveransavtalet innebär ett
åtagande för DONG atl leverera sammanlagt 3 105 milj. m' naturgas under 18 år.
Under de första fem åren är leveranserna mycket ojämna mellan olika år. Detta
beror på att DONGis leveransmöjligheter är begränsade till
överskottskvantileter i förhållande till behoven för det danska gassyslemet,
som då befinner sig under uppbyggnad. Under de återstående 13 åren från den I
oktober 1990 uppgår leveranserna till 200 milj. m' om årel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med hänsyn till de starka svenska
önskemålen om leveranser som svarar mot hela behovet för Sydgasprojektet har
DONG åtagit sig att under samma period leverera ytterligare 240 milj. m-* om
året, under förutsättning atl det är möjligt sedan naturgasbehovel för den
danska energiförsörjningen har tillgodosetts att skaffa fram sådana
kvantiteter. Vidare har DONG tillerkänt Swedegas en första förhandlingsrätt
avseende danskpro-ducerad naturgas upp till 2 miljarder m-* om året under samma
period. Denna förhandlingsrätt gäller främst för det fall att de danska
gasfyndigheterna i Nordsjön visar sig innehålla slörre utvinningsvärda
gaskvantileter än vad som omfattas av avtalet mellan DONG och DUC. Klarhet i
denna fråga kommer att kunna nås senare under 1980-talet. Åven denna förhandlingsrätt
är villkorad av all gasen inte behövs för atl säkra naturgasbehovel för den
danska energiförsörjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det bör framhållas att de totala
leveranserna från DONG enligt leverans-avtalet skall rymmas inom den kapacitet som
står lill Swedegas förfogande enligt transportavtalet, dvs. 2 miljarder m' om
året dock högst 6 milj. m' per dygn. Om en del av denna kapacitet används för
transitering av gas från annan leverantör än DONG minskar således möjligheten
till danska gasleveranser i motsvarande mån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Priset för gasen är i
leveransavtalet reglerat endast för grundkvantitelen 3 105 milj. m. Prisei
gäller vid leveranspunkten på Jyllands västkust. Innebörden av prisvillkoren är
alt gaspriset följer noteringarna på tjock och tunn eldningsolja på de
nordvästeuropeiska marknaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förutsättningar för såväl
transportavtalets som leveransavtalets fortsatta giltighet är alt den nämnda
förskottsbetalningen av 220 milj. danska kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till DONG sker senast den 15 juli 1980 och att vid samma
tidpunkt Swedegas skall ha lämnat en garanti för betalning av ett belopp
motsvarande de första 90 dygnens gasleveranser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till följd av atl leveransavialel
med DONG förulser myckel ojämna leveranser under de fem första avtalsåren har
Swedegas fört förhandlingar med Ruhrgas om kompletterande leveranser under
denna period. Förhandlingarna har även gällt ömsesidigt slöd vid siörningar i
leveranser av gas m. fl. frågor. Dessa förhandlingar har lett fram till enighet
om alla viktigare frågor. En avtalsförutsätlning är att svensk statlig garanti
eller bankgaranti under år 1983 slälls för Swedegas betalningsförpliktelser
motsvarande värdet av sex månaders leveranser. Slutligt avtal väntas komma att
träffas inom kort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En fråga som kommer atl kunna
avgöras först senare är emellertid en eventuell medverkan från Swedegas sida i
de invesleringar som skall ske i gasledningar på tyskt område fram till gränsen
mol Danmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgått av min redogörelse har
förhandlingarna med DONG och Ruhrgas lett fram till ett omfattande
avtalskomplex som reglerar ett stort antal frågor och som innebär betydande och
långsiktiga åtaganden för parlerna. För Sveriges del innebär avtalskomplexet
att en begränsad introduktion av naturgas i Skåne kan ske vid mitten av
1980-talet. Avtalen öppnar också möjligheter till senare import av betydligt
större gasmängder antingen från Danmark eller från annal håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt min mening uppfyller de nu
avtalade leveranserna de krav på försörjningssäkerhet som riksdagen ställde vid
sin behandling av naturgas-frågan år 1979. Av särskilt värde från denna
synpunkt är att leveranserna från DONG. som baseras på närbelägna
gasfyndigheter i Nordsjön, genom regeringsavlalet får anses vara garanterade av
danska staten. Åven om leveransavialel med DONG innebär ett fast åtagande om
leverans av enbari 200 milj. m-* naturgas om året ger avtalet i prakliken god
säkerhet för atl hela behovet av gas för Sydgasprojektet kommer alt kunna
lillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser alltså att de avtal som
nu har träffats är av betydande värde för svensk energiförsörjning. Detta
gäller i synnerhet om hänsyn las lill de utvecklingsmöjligheter som ligger i
avtalen. Sverige kommer således alt i högre grad än tidigare kunna uppträda som
aktiv köpare av sådan naturgas som blir tillgänglig i Nordvästeuropa under
1980-lalet och framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det svensk-danska regeringsavtalet
är av den karaklären all det bör underslällas riksdagen. Jag förordar därför
att regeringen föreslår riksdagen atl godkänna avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De kommersiella avtalen med DONG
och Ruhrgas innefattar vissa ekonomiska förpliktelser för Swedegas som detta
bolag saknar resurser för all fullgöra. Enligt min mening får Swedegas närmast
ses som ett instrument för staten vid genomförandet av en energipolitiskt
motiverad satsning på naturgas. I konsekvens härmed bör staten lillhandahålla
de medel och garantier som de nu träffade avtalen förutsätter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som har framgått av min redogörelse
skall Swedegas senasl den 15 juli 1980 till DONG betala ett belopp av 220 milj.
danska kr. som ersättning för merkostnaderna för atl det danska nätet
dimensioneras för svenska behov. Swedegas har föreslagit att medel härtor
anvisas på statsbudgeten. Av beloppet, som motsvarar ca 165 milj. kr. enligt
nuvarande kurs, kan ca 19 milj. kr. enligt transportavtalets bestämmelser inle
återvinnas. Av återstoden beräknas ca 41 milj. kr. kunna räknas av mot
framtida transportavgifler för Sydgasprojektet, medan ca 105 milj. kr. kan
återvinnas endast i den mån transport av ytteriigare gaskvantileter genom
Danmark för Swedegas räkning kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar uppfattningen att anslag
över stalsbudgelen utgör den lämpligasle finansieringsformen för förskottsbetalningen
till DONG. Medlen bör anvisas till Swedegas i form av ett lån av motvärdet till
220 milj. danska kr. Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen alt för
budgetåret 1980/81 anvisa ett anslag av 165 milj. kr. till förskottsbetalning
för Iransporl av naturgas. Anslaget bör av lekniska skäl vara förslagsvis
betecknat. I den mån avräkning mol framtida transportavgifter inte väntas kunna
ske bör lånet skrivas av. Det ankommer på regeringen atl föreskriva villkor för
lånet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som lidigare har nämnts kan frågan
om en liknande förskottsbetalning för investeringar i ökad ledningskapacitet i
Nordtyskland komma atl bli aktuell. Det saknas dock ännu underiag för förslag i
frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande Swedegas åtaganden
gentemot såväl DONG som Ruhrgas att slälla garantier för betalning av levererad
gas vill jag erinra om följande. Genom beslut av riksdagen år 1979 (prop.
1978/79: 115 bil. 1, NU 1978/ 79:60, rskr 1978/79:429) utvidgades
användningsområdet för den år 1975 införda stalsgarantin för utvinning av olja,
naturgas och kol så att garanti kan ställas även för svenska företags
betalningsförpliktelser inom ramen för långsiktiga leveranskontrakt. Nuvarande
garantiram på 2 000 milj. kr. torde vara tillräcklig för att det aktuella
behovet av garanlier i samband med leveranser av naturgas skall kunna
tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till frågan om finansieringen i
övrigt av Swedegas verksamhet återkommer jag i samband med redogörelsen för
vissa organisationsfrågor i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Riktlinjer för genomförande av Sydgasprojektet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I december 1979 redovisade AB
Sydgas det utredningsarbete rörande ett gasprojekt i Skåne som hade bedrivits
parallellt med Swedegas förhandlingar med DONG.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På marknadssidan hade arbetet
inriktats på kunder vilkas alternativa bränslen är gasol och tunn eldningsolja
(Eo 1) och som därför borde kunna beiala ett relativt högt pris för naturgas.
Sådana kunder, dvs. främsl enfamiljshus, beräknades svara för ca 30% av
gasmarknaden medan indu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>strikunder som använder Eo 4 beräknades svara för nästan
hela återstoden. Användning av gas som ersällning för tjock eldningsolja (Eo
5) förutsattes ske endast i undantagsfall. Därigenom räknade Sydgas med att
uppnå en marknadssammansättning med bättre betalningsförmåga än vad som hade
beräknats i tidigare utredningar. Detla gäller trots att den nya
marknadsinriktningen förutsätter etl långt större anlal kunder och därmed också
ett finförgrenat distributionsnät i bl. a. vissa bostadsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare hade Sydgas studerat
utformningen av ett rörledningsnäl som skulle behövas för att förse en sådan
marknad med naturgas från en leveranspunkt på den danska sidan av Öresund.
Sydgas redovisade två alternativa nät, elt mindre för 440 milj. m om året
omfattande västra Skåne från Trelleborg till Helsingborg och ett större för 730
milj. ni' om året som sträcker sig vidare från Helsingborg lill Halmstad i norr
och Bromölla i öster. Anläggningskostnaderna för dessa alternativ angavs till
560 resp. 970 milj. kr. i 1979 års prisläge exkl. ränta under byggnadstiden,
varav för ledningen över Öresund ca 100 milj. kr. Med vissa antaganden om
inköps- och avsältningspriser bedömdes båda dessa alternativ kunna ge en
tillfredsställande förräntning på investerat kapital. Som redan har framgått
visade det sig dock att endast del mindre alternativet var genomförbart med
hänyn lill de danska leveransmöjligheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På grundval av Sydgas redovisning
togs i december 1979 överiäggningar upp mellan företrädare för staten och de
regionala intressenterna i Sydgas, dvs. Helsingborgs, Landskrona, Lunds och
Malmö kommuner samt Sydkraft AB. Överläggningarna gällde främst
ansvarsfördelningen vid elt eventuellt genomförande av Sydgasprojektet. Från
båda sidor utgick man från alt de regionala intressena därvid borde ges en
ledande roll. Detta utgjorde en naturlig följd av såväl projeklels relativt
begränsade omfattning som det slarka intresset för naturgas inom berörda
kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från Sydgasintressenlernas sida
påpekades alt avtalen med DONG och Ruhrgas innebar garanterade leveranser för
mindre än hälften av den gaskvanlilel som behövdes för Sydgasprojektet. På
grund därav var Sydgasprojektet enligt intressenternas mening förbundet med
risker av en art och omfattning som inle kunde bäras av dem ensamma. Dessulom
påpekades att staten i olika avseenden, l.ex. genom pris- och skattepolitiken,
hade etl avgörande inflytande över det ekonomiska resultatet av projektet. Mol
bakgrund härav framhöll Sydgasinlressenterna som en förutsättning för ett
engagemang i projektet all deras risker begränsades och all staten gjorde vissa
utfästelser rörande slalliga bestämmelser om användning av naturgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överiäggningar ledde i mars 1980
fram till en överenskommelse som innebar all parterna skulle verka för ell
genomförande av Sydgasprojektet enligt vissa närmare angivna riktlinjer. Jag
skall här redogöra för den huvudsakliga innebörden av dessa riktlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en allmän fömtsättning gäller atl det nuvarande
ägarsambandet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:170</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mellan
Swedegas och Sydgas skall avvecklas. Detta samband består i alt Swedegas äger
51 % av aktierna i Sydgas, medan Sydgasinlressenterna är företrädda bland
Swedegas enskilda aktieägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt riktlinjerna skall därefler ett avtal om
leverans av gas träffas mellan Swedegas och Sydgas. Avtalet skall innebära ett
ålagande för Swedegas att leverera gas under 20 år för Sydgasprojektets behov
med början den 1 oktober 1985. Leveranserna skall successivt öka till en nivå
av 440 milj. m' om året, som uppnås efter en uppbyggnadslid av sju år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Underlaget för leveransåtagandel är de avtal som
Swedegas har träffat med DONG och Ruhrgas. Det förutsätts att Swedegas kan
skaffa fram leveranser som svarar mot hela del angivna behovel för
Sydgasprojektet. Det förutsätts också att leveranserna lill projektet skall
fortsätta två år efler det att de nu avtalade leveranserna från DONG har
upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Villkoren och därmed också de ekonomiska riskerna i
avtalen mellan Swedegas och dess leverantörer skall i princip föras över till
avtalet mellan Swedegas och Sydgas. Därjämte skall Swedegas få sina kostnader
för transport m. m. läckla. Riktlinjerna innefaltar emellertid ett viktigt
undanlag från principen om kostnadstäckning för Swedegas. Det förutsätts nämligen
atl staten skall begränsa de ekonomiska riskerna för Sydgas så att projektet
tolall selt, dvs. vid avtalsperiodens slut, inte skall leda lill föriust för
intressenterna. Dessa förutsätts få bankmässig förräntning på tillskjutet
kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förlusttäckningsgaranlin antas bli utformad så att
Swedegas och Sydgas tio år efter leveransernas början samt därefter då
anledning finns ser över projektets ekonomiska utveckling. Om det då bedöms att
projektet kommer att ge elt negativt totalt slutresultat omförhandlas leveransvillkoren
så atl den väniade förlusten successivt elimineras till leveransperiodens slul.
Vid intet tillfälle under de första tio åren skall den ackumulerade förlusten
för Sydgasprojektet överstiga 50 milj. kr. Om det bedöms att så stor föriust
kommer alt inträffa får Sydgas påkalla förhandling omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Samma gäller i tre angivna situationer som innebär
väsentliga avvikelser från en normal utveckling av projektet. Dessa situationer
är att DONG:s leveranser inte kan ökas från 200 lill 440 milj. m' om året, atl
prisökningen på lilläggsleveranserna blir så stor alt projektet blir
föriustbringande och atl leveranser från Ruhrgas under de första fem åren inle
kan uppnås på villkor som har fömtsätts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Swedegas skall på motsvarande sätt kunna påkalla
omförhandling för det fall all Sydgasprojektets resultatutveckling tio år efler
leveransernas början bedöms bli väsenlligl förmånligare än för andra jämförbara
svenska energiföretag. I sådanl fall bör omförhandlingen sikta till all
överskottet reduceras till rimlig nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Riktlinjerna innebär vidare all den planerade
slamledningen över Öresund till Klagshamn söder om Malmö och därifrån till en
punkt nära Helsingborg skall ägas och bekostas av Swedegas, som skall belasta
Syd-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5
Riksdagen 1979180. I saml. Nr 170</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80: 170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gas med kosinader för ulnyltjandel av ledningen i form av
t. ex. en avgift. Swedegas antas ge Sydgas i uppdrag att mot ersättning
projektera, bygga och driva stamledningen för Swedegas räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I riktlinjerna berörs även vissa
frågor om lagstiftning och andra slatliga föreskrifter som påverkar
förutsättningarna för en naturgasinlroduktion. Beträffande beskattningen
förutsätts således alt naturgas inte skall beläggas med högre skatter och
avgifter än vad som gäller för olja. Vidare förutsätts att bestämmelserna om
beredskapslagring för naturgas skall få elt sådant innehåll atl de inle hindrar
etl rationellt utnyttjande av gasen. Regler bör övervägas av innebörd att
mindre förbrukare eller sådana större förbrukare som utnyttjar gas på sådant
sätt att övergång lill olja inte är möjlig skall vara befriade från skyldighet
att ha utrustning för eldning med annat bränsle än gas. Därvid förutsätts att
beredskapslagring sker genom distributionsföretagels försorg i form av t. ex.
gasol som efter blandning eller omvandling kan distribueras i gasnätet. Övriga
storförbrukare antas liksom f n. vara skyldiga alt beredskapslagra olja och att
behålla ulrustning för oljeeldning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I riktlinjerna behandlas också
frågan om planinstrumenl och andra styrmedel för att främja en
naturgasintroduktion. Beträffande finansieringen av Sydgasprojektet förutsätts
slutligen alt staten lämnar kreditgarantier. Sydgas upplåningsbehov beräknas
till 450 milj. kr. i kostnadsläget den 1 januari 1980. Vidare förutsätts att
återdislributörerna av naturgas får möjlighet att ta upp erforderliga lån hos
kommunlåneinslilulen och Allmänna pensionsfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den överenskommelse med
Sydgasinlressenterna somjag nu har redovisat innebär enligt min mening en
rimlig fördelning av uppgifler och av ekonomiska risker mellan staten och de
regionala gasintressenterna. Mot bakgrund av de särskilda förulsältningarna för
Sydgasprojektet, främst avsaknaden av fast leveransålagande för en del av de
erforderliga gasleveranserna, anser jag det godtagbart att staten tar på sig
ansvaret för alt täcka sådana mera belydande förluster som kan uppstå om
projektet av någon anledning inte skulle utvecklas normalt. Hänsyn bör också
las lill alt Sydgasprojektet utgör ett försia steg för att införa en ny
energikälla i Sverige med alla de tekniska och marknadsmässiga problem som är
förande därmed. Trots att staten förutsätts i sisla hand slå de ekonomiska
riskerna innebär överenskommelsen att de regionala intressenterna har del
direkta ansvaret för att genomföra projektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill understryka alt
överenskommelsen med Sydgasinlressenterna inte får betraktas som normgivande
vid en framtida uividgning av natur-gasdistribulion till andra delar av landet.
När naturgasen väl har etablerats på den svenska marknaden bör förhållandet
mellan Swedegas och den regionala distributören i princip regleras på
sedvanliga kommersiella grunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De angivna riktlinjerna för Sydgasprojektet föranleder
vissa omedelbara</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förslag till riksdagen beträffande organisationen på
naturgasområdet. Jag ålerkommer härtill i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I övrigt aktualiseras vissa frågor
om lagstiftning m. m. Sydgasinlressenterna har således förutsatt att staten
släller lämpliga siyrmedel till förfogande för att underlätta den avsedda
gasintroduklionen. Frågan om ulformningen av sådana styrmedel bereds f.n. inom
regeringskansliet. Då arbetet har redovisats och remissbehandling har sketl,
kan riksdagen föreläggas förslag i detta avseende. I diskussionerna som har
föregått överenskommelsen har förutsatts att man i första hand undersöker
möjligheterna att skapa styrmedel liknande dem som f. n. finns för att främja
användning av fjärrvärme i bebyggelse som är lämplig för denna
uppvärmningsform. Sålunda har pekats på möjligheten atl - liksom vad som gäller
för fjärrvärmeområde - frita eldistributör från skyldighet att leverera el för
uppvärmningsändamål i område med naturgas. Vidare bör enligt riktlinjerna
övervägas atl införa lagstiftning om naturgasanläggning liknande den som gäller
för fjärrvärme enligt lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar. En
Iredje möjlighet som har diskuterats är ändring av reglerna för energisparslöd
i syfte att övergång lill naturgas skall ge liknande möjligheter till stöd som
f. n. gäller vid övergång till fjärrvärme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller frågan om den
förutsatta täckningen av eventuella förluster för Sydgasinlressenterna villjag
framhålla följande. Vid överläggningarna har antagils alt Sydgasprojektet om
det utvecklas normalt skall ge ett ekonomiskt överskott. De kalkyler för
projektet som har redovisats sedan inköpspriserna från DONG har fastställts
pekar också på atl så blir fallet. Emellertid kan det givetvis inte uteslutas
alt betingelserna för projektet senare försämras så alt det beräknas sluta med
föriust totalt sett. 1 en sådan siluaiion uppkommer frågan om omförhandling av
prisvillkoren i avtalet mellan Swedegas och Sydgas i syfte att förlusten hos
Sydgas skall successivi elimineras till avtalsperiodens slul, dvs. år 2005.
Detta kan leda lill alt Swedegas inte får täckning för sina kostnader för att
anskaffa och leverera ifrågavarande gas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt min mening är det inte
nödvändigt att nu ta ställning till frågan om hur ett sådanl underskott skall
täckas, i all synnerhet som frågan inte kan aklualiseras förrän tidigast efler
milten av 1980-talet. Staten bör vid behov träda in på lämpligt sätl så att
Swedegas kan fullgöra sina förpliktelser mot såväl leverantörer som kunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Utvecklingsmöjligheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En framtida utvidgning av
naturgasanvändningen i Sverige är beroende av möjligheterna lill dels ökad
import av gas, dels ekonomisk avsättning av gasen i nya områden. Tidigare
studier har pekal på atl marknaden för naturgas i Syd- och Mellansverige skulle
kunna uppgå till 5 å 6 miljarder m' om året, även om det saknas underlag för
atl bedöma ekonomin vid en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>så omfattande gasdistribution. Som har framgått innebär
avtalen med Danmark att transportmöjligheter har skapals för en kvantitet av
högsl 2 miljarder m' om året, varjämte Swedegas har första förhandlingsrätt för
leveranser av högst motsvarande kvantitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från Swedegas sida har det bedömts
lämpligt alt introduktion av naturgas sker i etapper, bl.a. med hänsyn lill
behovet av resurser och lidsåtgången för alt arbeta upp en marknad.
Sydgasprojektet anses därvid utgöra en lämplig första elapp. En utvidgning av
distributionen i Skåne och en fortsatt utbyggnad i Västsverige mot
Göteborgsområdet har ansetts kunna utgöra efterföljande steg. Mycket grova
uppskattningar pekar på en total avsättning av 1,5 ä 2 miljarder m' inom dessa
områden vid samma marknadsinriktning som gäller för det akluella
Sydgasprojektet. 1 enlighet härmed avser Swedegas att öka insatserna på
marknadsanalyser med sikte i första hand på Västsverige i samverkan med Västgas
AB. Vidare räknar Swedegas med att från början dimensionera den stamledning som
skall byggas för leveranserna till Sydgasprojektet för samma gaskvanlilel som
får transporteras genom Danmark. Härmed kan behovet av investeringar i Sverige
för kommande utbyggnadsetapper begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt min mening bör del fortsatta
arbetet på naturgasområdet i försia hand inriktas på att utnyttja de
möjligheter till utbyggnad som avtalen med Danmark inrymmer. Den kvantitet av
1,5 ä 2 miljarder m' om årel som avtalen tar sikte på kan l.v. utgöra en
lämplig riktpunkt för en naturgasinlroduktion i Syd- och Västsverige. Del är
angeläget att utbyggnadsfrågan bearbelas vidare och att tillräckliga resurser
ges härför. Jag återkommer härtill i samband med frågan om finansieringen av
Swedegas verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av särskild betydelse för
naturgasens utvecklingsmöjligheter i vårt land är frågan om utnyttjandet av de
myckel stora naturgastillgångarna på den norska kontinenlalsockeln, i första
hand söder om 62:a breddgraden. I Norge pågår elt intensivt ulredningsarbele om
en s. k. samlingsrörledning för gasen. Nyligen har också inletts etl samarbete
mellan Danmark, Norge och Sverige med sikte på all kartlägga och ulvärdera
olika möjligheter att lillgodose nordiska marknadsintressen inom ramen för etl
framlida norskt projekl. Som etl första steg har Den norske stats oljeselskaps
a. s (Statoil) tagit upp överiäggningar med DONG och Swedegas för atl kartlägga
marknadsförhållanden samt tekniska och ekonomiska problem i samband med en
nordisk lösning av det norska gasprojeklet. Med hänsyn till den norska
lidplanen måste arbetet slutföras år 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det bör tilläggas alt frågan om
evenluell svensk imporl av naturgas från Norge sammanhänger även med övriga
frågor rörande svenskt-norskt energi- och industrisamarbete. Utredningsarbete
och överläggningar i dessa frågor pågår.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80: 170</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.5
Organisation och nnansiering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nuvarande organisation på naturgasområdet tillkom
år 1976 (prop. 1975/ 76:124, NU 1975/76:44, rskr 1975/76:262). På grundval av
ett konsortialavial mellan statens vattenfallsverk och Svenska Gasföreningens
Service AB (SGFS) bildades Swedegas AB med uppgift att planera och samordna
åtgärder syftande till alt främja landets försörjning med naturgas.
Aktiekapitalet i bolaget sattes lill lOOOOO kr. Vattenfallsverkel tecknade 51
% och SGFS, som företräder kommunala och enskilda gasinlres-senter, 49% av
aktierna. Det förutsattes att Swedegas skulle överta aktiemajoriteten i det
några år lidigare bildade regionala bolaget AB Sydgas i syfte att åstadkomma en
koncentration och samordning av verksamheten. I enlighet härmed träffade
Swedegas avtal med intressenterna i Sydgas, dvs. Sydkraft AB och vissa kommuner
i Skåne, om förvärv av 51 % av aktierna i Sydgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Verksamhelen inom Swedegas har ulgjorls av
utrednings-, förhandlings-och projekteringsarbete. De största insatserna har
hittills krävts av de danska och tyska importprojekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Verksamheten har finansierais näslan helt genom
tillskott från staten av sammanlagi 40 milj. kr. Medlen har anvisats över
särskilda anslag lill förprojektering av nalurgasledningar m.m. i form av lån
med villkorlig återbelalningsskyldighet. Av medlen har Swedegas i sin tur
lämnal lån till Sydgas av 7 milj. kr. för detta bolags utredningar rörande
marknad och distribution i Skåne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Swedegas har också haft elt nära samarbete med det
av Göteborgs kommun bildade bolaget Västgas AB. En preliminär överenskommelse
har träffats om att vissa andra regionala intressenter, däribland
vallenfallsverket, och Swedegas skall inträda som delägare i detla bolag. Avsikten
är att Västgas skall svara för uiredningar rörande gasmarknad m. m. i västra
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av vad jag lidigare har anfört framgår att
överenskommelsen i mars 1980 med Sydgasinlressenterna avses leda till vissa
ändringar i den nuvarande organisationen på nalurgasområdet. Man har således
antagit elt klart partsförhållande mellan etl helstatligt Swedegas och ett
dislributionsbolag som ägs av de regionala gasintressenlerna. Enligt den
förutsatta ordningen skall Swedegas ha ansvaret för tillförseln av naturgas
till Sverige. Bolaget skall också äga huvudledningarna inom landel. Det
regionala bolaget skall i princip ha det fulla tekniska och ekonomiska ansvarei
för distribution inom sitl område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt min mening är den angivna principen för
ansvarsfördelning mellan Swedegas och del regionala gasbolaget väl anpassad
till de krav som slälls när arbetet på nalurgasfrågan går in i etl
verkställighetsskede. Jag förordar således alt vallenfallsverket medges alt ta
i anspråk medel från det nuvarande invesleringsanslaget Kraflstalioner m. m.
för all förvärva de akiier i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Swedegas som nu ägs av SGFS. Förvärvet avses ske lill
aktiernas nominella värde. dvs. 49 000 kr. Parallellt härmed kommer Swedegas
alt överlåta samtliga sina aktier i Sydgas till de regionala intressenterna i
delta bolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom de föreslagna
organisationsändringarna kommer Swedegas atl få bäitre förutsättningar all
fungera som inslrumenl för den statliga poliliken på naturgasområdet. I
enlighet med vad Swedegas anför i sin tidigare nämnda skrivelse blir bolagets
huvuduppgifter atl följa upp avtalen med DONG och Ruhrgas och att aktivt bevaka
möjligheterna till ökad imporl. i första hand från Nordsjön. Bolaget kommer
därvid att på molsvarande sätt som hittills ta upp och genomföra förhandlingar
om inköp och transport av gas lill Sverige samt träffa avtal härom. Vidare
kommer bolagel att verka för att avtalade naturgaskvantiteler avsätts inom
landet till regionala gasbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som har nämnts kommer Swedegas
också att ha ägaransvarel för Öresundsledningen och stamledningsnätel i
Sverige, även om det har förutsatts att byggande och drift av de nu aktuella
ledningarna skall uppdras åt Sydgas. En viklig uppgift är vidare att svara för
uiredningar rörande möjligheterna till s. k. geologisk lagring av gas. Denna
fråga är belydelsefull för såväl driftsäkerheten som ekonomin i ett framlida
nalurgassystem. Swedegas förutsätts också svara för utredningar om marknad och
nätutbyggnad i delar av landet där det ännu saknas en regional huvudman för
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För budgetåret 1980/81 beräknar
Swedegas kostnaderna för verksamheten lill ca 17 milj. kr., varav 6 milj. kr.
förundersökningar av lagringsmöjligheter i Skåne. Av kosinaderna beräknas ca
12 milj. kr. kunna läckas med tidigare lämnade lån och vissa intäkter. För
läckning av återstående kosinader hemställer Swedegas om ett nytl villkorligt
lån av 5 milj. kr. Samlidigt begär bolaget avskrivning av tidigare lån i den
mån de har använts för att täcka kosinaderna för projekt som nu är inaktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har ingen erinran mot den av
Swedegas angivna inriktningen av bolagets verksamhet. Jag är emellertid inte
beredd att nu ta ställning till frågan om ytterligare medel till bolaget.
Tidigare lämnade lån väntas kunna täcka behovet åtminstone till utgången av år
1980. Medelsbehovei under återstoden av budgelåret är beroende främst av de
fortsatta ulredningarna om eventuell gasimport från Norge och av de planerade
undersökningarna för geologisk lagring, vilkas omfallning ännu inle kan
preciseras. Jag räknar med att vid behov åierkomma till medelsfrågan vid
anmälan av tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1980/81. Vad
beträffar den av bolaget väckta frågan om avskrivning av vissa lidigare lån ankommer
det på regeringen atl besluta härom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I Swedegas skrivelse redovisas en
beräkning av kosinaderna för investeringar i Öresundsledningen och
huvudledningen i dess nu akluella första etapp fram till en punkt nära
Helsingborg. Om ledningarna dimensioneras</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>endast för Sydgasprojektets behov, dvs. 440 milj. m' om
året, uppgår kostnaderna till 180 milj. kr. i 1980 års penningvärde. Om i
stället ledningarna dimensioneras för samma kapacitet som enligt
transportavtalet med DONG, dvs. högst 2 miljarder m"* om året, ökar
kosinaderna lill ca 300 milj. kr. Enligt gällande lidplan kommer
investeringarna all infalla under åren 1983- 1985 med tyngdpunkt på de två
senare åren. Därtill kan senare komma investeringar i kompressorkapacitel,
lagringsanläggningar m.m. Vid beräkning av finansieringsbehovet måsle vidare
beaktas all räntor på lånade medel kan behöva betalas flera år innan bolagel
kan få några inkomster från gasleveranser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Swedegas framhåller att bolagels
aktiekapital med hänsyn lill bl. a. upplåningsmöjligheterna successivt bör
höjas sä att en normal soliditet uppnås. Som ett försia steg föreslås en
höjning lill 10 milj. kr. fr.o.m. näsla budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag är inte beredd att nu förorda
en sådan höjning. Frågan om bolagets behov av eget kapital bör lämpligen tas
upp i samband med övriga frågor om finansiering av verksamheten, vilket bör ske
senast under år 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill erinra om att
överenskommelsen med Sydgasinlressenterna förutsätter atl staten ställer
garanti för upplåningen även för Sydgasprojektet, beräknad till 450 milj. kr. i
kostnadslägel den I januari 1980. Frågan om garanlibeloppets storlek bör las
upp senare när en närmare beräkning av behovet föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag skall nu beröra frågan om Swedegas
plats inom den statliga förelagssektorn. När bolaget bildades år 1976 framslod
det som naturligt atl del statliga aktieinnehavet i bolaget skulle förvaltas av
statens vattenfallsverk med hänsyn bl. a. till att verkel bedömdes som en
potentiell storkonsument av naturgas. Hänsyn logs också till vattenfallsverkels
stora erfarenhet av distribution av ledningsbunden energi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med den rollfördelning mellan
Swedegas och de regionala nalurgasbola-gen som jag har förordat ter sig en
direkt anknytning av Swedegas till vattenfallsverket inte längre lika naturlig.
Verksamheten inom Swedegas kommer i fortsättningen att inriktas främst på
tillförselfrågor medan distributionen kommer all handhas av de regionala
bolagen. Enligt min mening ligger det därför nära till hands att Swedegas i
stället anknyts till del statliga oljebolaget Svenska Petroleum AB, som i sin
tur ägs av slatens vallenfallsverk och Statsföretag AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som nyligen har redovisals för
riksdagen (prop. 1979/80: 33) har Svenska Pelroleum under del senasle årel fått
en central roll i svensk oljeförsörjning. Det finns sannolikt betydande
fördelar atl vinna vid en samordning av den svenska inköpspolitiken för olja
och naturgas inom ramen för SP-koncernen. Detta gäller inle minst i Nordsjön.
Åven beträffande prospektering och utvinning, som bedrivs genom dotterbolaget
Svenska Petroleum Exploration AB, finns uppenbara anknytningar till
verksamhelen inom Swedegas. Det kan tilläggas att verksamheten i de statliga
oljebolagen i våra nordiska grannländer omfaltar även naturgasfrågorna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt vad jag har erfarit är
Svenska Petroleum berett att förvärva samtliga aktier i Swedegas.
Valtenfallsverket har i skrivelse den 16 april 1980 anmält att verket har
vidtagit förberedande åtgärder för att till Svenska Petroleum överlåta både
statens nuvarande akiier i Swedegas och de aktier som skall förvärvas från SGFS
enligt vad jag har anförl. Jag förordar alt regeringen inhämtar riksdagens
medgivande lill överlåtelsen, som förutsätts ske till aktiernas nominella
värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom en samordning inom ramen för
SP-koncernen bör den statliga verksamhelen på naturgasområdet kunna bedrivas
med ökad kraft. Jag vill emellertid understryka atl uppbyggnaden av elt
naturgassystem ställer betydande krav på finansieringsstöd i form av såväl
kapitaltillskott som lån. Åtminstone såvitt avser det nu aktuella
Sydgasprojektet bör sådant stöd lämnas huvudsakligen direkt av staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill slutligen anmäla atl
Statsföretag i skrivelse den 8 april 1980 har förklarat sig ämna föra över sitt
nuvarande innehav av samtliga aktier i Slalsraff AB till Svenska Pelroleum. Som
nyligen har redovisals för riksdagen (prop. 1979/80: 100 bil. 17 s. 168) är
arbelel inom Slalsraff f n. inriktat huvudsakligen på en sludie av en
anläggning för kraftproduktion baserad på förgasning av restoljor m. fl.
svavelrika bränslen, det s. k. POX-projektet, i samarbete med statens
vattenfallsverk. Som motiv för överföringen anför Statsföretag att Svenska
Pelroleum bör uigöra ett samlande organ för den statliga kommersiella
verksamheten på petroleumområdel och näraliggande eller kompletlerande
verksamhel. Statsföretag föreslår atl de lån med villkorlig
återbetalningsskyldighet på sammanlagt 46 milj. kr. jämte upplupna räntor som
lidigare har lämnats till bolaget för Slalsraff skrivs av i samband med
överföringen. Enligt vad jag har erfarit förbereder Statsföretag en molsvarande
överföring lill Svenska Petroleum av innehavet av aktier i Svensk Metanolutveckling
AB, som uppgår till 10% av aktierna i della bolag. Övriga aktieägare i bolagel
är Sludsvik Energiteknik AB med 80%) och AB Volvo med 10%.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De angivna överföringarna av
Statsföretags intressen i Slalsraff och Svensk Metanolutveckling ligger helt i
linje med vad jag har anfört om Svenska Petroleums roll på olje- och
gasområdet. Jag ser överföringen av aktierna i Svensk Melanolutveckling som
naturiig även mot bakgrund av vad jag tidigare har anförl om alt alternativa
drivmedel snarast bör införas i Sverige. Statens kommersiella intressen vid
förhandlingar med olika leverantörer av metanol bör företrädas av Svenska
Petroleum, som därvid kan utnyttja den erfarenhei och kunskap som har byggis
upp inom Svensk Metanolutveckling. Vad beträffar frågan om avskrivning av lånen
lill Statsföretag ankommer det på regeringen alt besluta härom.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:170</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>65</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna de allmänna rikllinjer
för energipolitiken som jag har förordat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna vad jag har förordal
angående rikllinjer för kärnsäker-hetsverksamhelen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna vad jag har förordal
om slalens kärnkraftinspektions uppgifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>till Statens
kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgetårel 1980/81 under
Qortonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av I OOOkr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna avtalet den 29 febmari
1980 mellan Sveriges regering och Danmarks regering om nalurgassamarbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna de av mig förordade
riktlinjerna för genomförande av Sydgasprojektet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>medge att medel får las i
anspråk från investeringsanslaget Kraftstationer m. m. för förvärv av Svenska
Gasföreningens Service AB:s aktier i Swedegas AB och atl därefter samtliga stålens
aktier i Swedegas AB får överiåtas till Svenska Pelroleum AB,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>till Förskottsbetalning för
transport av naturgas för budgetåret 1980/81 under Qortonde huvudlileln anvisa
ell förslagsanslag av 165000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen alt anlaga de
förslag som föredraganden har lagt fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:77.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:170</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Avtal
mellan Sveriges regering och Danmarks regering om naturgassamarbete</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges regering och Danmarks regering har som
inledning lill ell nordiskt samarbele på naturgasområdet Iräffal följande
avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>A. Parterna förpliktar sig alt i största möjliga
omfattning främja genomförandet av avtal mellan Dansk Olie & Naturgas A/S
(D.O.N.G. A/S), Köpenhamn, och Swedegas AB, Stockholm, enligt vilka</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1) D.O.N.G. A/S förpliktar sig att för Swe<br>
degas AB:s räkning årligen transportera<br>
högst 2 miljarder kubikmeter naturgas -<br>
dock högst ca 6 miljoner kubikmeter per dygn<br>
- från den dansk-tyska gränsen eller den<br>
danska behandlingsanläggningen för naturgas<br>
vid Nordsjön till dansk kust vid Öresund<br>
samt att genomföra den ökning av kapacite<br>
ten i det projekterade danska naturgasnälet<br>
som behövs för att fullgöra detta åtagande.<br>
D.O.N.G. A/S Iransportålagande gäller i 20<br>
år från transportens början, dock längst till<br>
den 8 juli 2012.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>2) Swedegas AB förpliktar sig att för täck<br>
ning av de kostnader som hänför sig till den<br>
under punkt I angivna kapacitetsökningen lill<br>
D.O.N.G. A/S förskottsvis betala 220 mil<br>
joner danska kronor, varav 180 miljoner<br>
danska kronor utgör anläggningskostnader<br>
och 40 miljoner danska kronor kapitaliserade<br>
merkostnader för ledningsnätets drift i 20 år.<br>
Del förskottsvis belalade beloppet för täck<br>
ning av anläggningskostnaderna jämte den<br>
del av de kapitaliserade driftkostnaderna som<br>
avser tiden efter transportens början betrak<br>
tas som i förväg erlagd avgifi för framlida<br>
transport av naturgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>3) D.O.N.G. A/S förpliktar sig att leverera<br>
och Swedegas AB alt mottaga följande kvan<br>
titeter naturgas:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1985<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>55 miljoner kubikmeter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1986<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>360 miljoner kubikmeter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1987<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>90 miljoner kubikmeter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
möjlighel lill mindre justeringar mellan åren om sådana kan ske med hänsyn lill
förhållandena i Danmark. Leveransåret räknas från den 1 oktober lill den 1
oktober året därpå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>4) D.O.N.G. A/S skall sträva efler alt sam<br>
ordna de under punkt 3 angivna leveranserna</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Bilaga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Aftale
mellem Danmarks regering og Sveriges regering om naturgassamarbejde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Danmarks regering og Sveriges regering har som
indledning lil el nordisk samarbejde på naturgasområdet indgået f0lgende
aftale:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>A. Parterne forpligter sig til i videst mulig
omfång at fremme gennemf0relsen af aflaler mellem Dansk Olie & Naturgas A/S
(D.O.N.G. A/S), K0benhavn og Swedegas AB, Siockholm, hvorved</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>D.O.N.G. A/S forpligter sig lil
for Swedegas AB's regning årligt at transportere indtil 2 milliarder kubikmeter
naturgas - dog h0jst ca. 6 millioner kubikmeter pr. d0gn -fra den dansk/tyske
greense eller del danske behandlingsanlxg for naturgas ved Nords0en lil den
danske kyst ved Öresund samt at gen-nemf0re den for0gelse af kapaciteten i det
projekterede danske naturgasnet, som er n0dvendig til opfyldelse af denne
forpligtelse. D.O.N.G. A/S's transportforpliglelse gaelder i 20 år fra
transportens påbegyndelse, doglsngst til 8. juli 2012.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Swedegas AB forpligter sig lil
daekning af de med den under pkt. 1 beskrevne kapaci-letsfor0gelse forbundne
omkoslninger for-skudsvis al belale lil D. O. N. G. A/S 220 millioner danske
kröner, hvoraf 180 millioner danske kröner udg0r anlaegsudgifter og 40
millioner danske kröner de kapitaliserede merudgifter ved ledningsneltets drift
i 20 år. Det forskudsvis erlagte bel0b til dsekning af anlxgsudgiflerne saml
den del af de kapitaliserede driftsudgifter, der vedr0rer tiden efter
transportens påbegyndelse, betragtes som forudbelall gebyr for fremtidig
transport af naturgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>3) D.O.N.G. A/S forpligter sig lil at le-<br>
vere, og Swedegas AB til at aftage f0lgende<br>
mxngder naturgas:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1985<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>55 millioner kubikmeter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1986<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>360 millioner kubikmeter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1987<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>90 millioner kubikmeter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>med mulighed for mindre justeringer årene i mellem,
hvis sådanne er gennemf0rlige under hensyn lil forholdene i Danmark.
Leveringsåret regnes fra 1. oktober lil 1. oktober det f0lgende år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>4) D.O.N.G. A/S vil bestraebe sig på al<br>
samordne de under pkt. 3 nasvnte leverancer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:170</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med sådana leveranser, som Swedegas AB kan komma att
träffa avtal om med Ruhrgas AG, Essen, för åren 1984-1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>D.O.N.G. A/S förpliktar
sig atl leverera och Swedegas AB att mottaga 200 miljoner kubikmeter naturgas
om året under perioden den I oktober 1990-den I oktober 2003.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>D.O.N.G. A/S
skall under den i punkl 5 nämnda perioden på Swedegas AB:s begäran leverera
ytterligare högsl 240 miljoner kubikmeter naturgas om året, förutsatt att det
är möjligt sedan naturgasbehovet för den danska energiförsörjningen har
tillgodosetts att framskaffa sådana kvantiteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>D.O.N.G. A/S
tillerkänner Swedegas AB för leverans under samma period som gäller för
transportåtagandet enligt punkt I en första förhandlingsrätt avseende sådana
kvantiteter danskproducerad naturgas, som inte behövs för att säkra
naturgasbehovet i den danska energiförsörjningen, upp till 2 miljarder
kubikmeter om året, dock högsl 6 miljoner kubikmeter per dygn, med avdrag av de
i punkterna 3, 5 och 6 angivna kvantiteterna jämte sådana kvantiteter annan
naturgas som transiteras enligt punkt </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>D.O.N.G. A/S förpliktar sig med nämnda begränsningar
alt inte teckna kontrakt om försäljning av naturgas till annan part innan
förhandlingar med Swedegas AB om försäljning på normala affärsmässiga villkor
har avslutats utan resultat. Sådana förhandlingar skalt ha avslutals senasl
120 dagar efter förhandlingarnas början. Med normala affärsmässiga villkor förstås
i detta sammanhang sedvanliga villkor vid försäljning av Nordsjögas vid den aktuella
tidpunkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Swedegas AB och
D.O.N.G. A/S skall lämna varandra etl närmare avtalat ömsesidigt bistånd i
händelse av väsenlliga avbrott i den ena partens naturgasförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>B. Danmarks regering skall
samarbeta med Sveriges regering i dennas strävanden alt uppnå erforderlig
transportkapacitet på rimliga villkor i Förbundsrepubliken Tyskland fram till
den dansk-tyska gränsen för naturgasleveranser från kontinenten till Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreliggande avtal, varav bilagan
utgör en integrerande del, skall ratificeras och träder i kraft när
ratifikationsinstrumenten utväxlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upprättat i Köpenhamn den 29 februari 1980</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med sådanne leverancer, som Swedegas AB måtte indgå aftale
om med Ruhrgas AG, Essen, for årene 1984-89.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>D.O.N.G. A/S
forpligter sig til at le-vere, og Swedegas AB til at aftage 200 millioner
kubikmeter naturgas om året i perioden 1. oktober 1990 til </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>oklober 2003.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>D.O.N.G. A/S
vil i den under pkt. 5 naevnte periode efter anmodning fra Swedegas AB levere
yderligere indtil 240 millioner kubikmeter naturgas åriigl forudsat, al det er
muligt efter opfyldelse af naturgasbehovet i den danske energiforsyning at
fremskaffe sådanne ma;ngder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>D.O.N.G. A/S
indr0mmer for leverancer i samme periode, som gaelder for
transportforpligtelsen efter pkt. I, Swedegas AB en f0rste forhandlingsret med
hensyn til sådanne msngder af dansk producerel naturgas, som ikke er
n0dvendige lil sikring af naturgasbehovel i den danske energiforsyning, indtil
2 milliarder kubikmeter åriigl, dog h0jsl 6 millioner kubikmeter pr. d0gn, med
fradrag af de i pkt. 3, 5 og 6 omhandlede maengder, samt sådanne maengder af
anden naturgas, som transiteres i henhold lil pkt. </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>D.O.N.G. A/S forpligter sig med nsvnte
be-graensninger lil ikke at indgå kontrakter om salg af naturgas til anden
side, forinden forhandlinger med Swedegas AB om salg på normale
forretningsmajssige vilkår er afslut-lel uden resultat. Sådanne forhandlinger
skal vaere afsluttet senesl 120 dage efter forhand-lingernes påbegyndelse. Ved
normale forrel-ningsmffissige vilkår forstås i denne förbindelse saedvanlige
vilkår ved salg af Nords0-gas på det aktuelle tidspunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Swedegas AB og
D.O.N.G. A/S vil yde hinanden en najrmere aftall gensidig hjailp i tilfaelde af
vaesentlige afbrydelser i den ene parts naturgasforsyninger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>B. Danmarks regering vil samarbejde
med Sveriges regering i dennes beslraebelser for at opnå forn0den
transportkapacitet på rimelige vilkår i Forbundsrepublikken Tyskland frem lil
den dansk/tyske grasnse for nalurgasleve-rancer fra konlinenlel lil Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Naervaerende aftale, hvoraf
vedhaeftede bilag udg0r en inlegrerende del, skal ratificeres og trjeder i
kraft, når udveksling af ralifika-tionsdokumenterne har fundet sted.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Oprettet i K0benhavn den 29.
februar 1980 i to eksemplarer på henholdsvis dansk og</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:170</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i två
exemplar på svenska och danska språken, vilka båda exemplar har lika vitsord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För Sveriges regering: Tord Hagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För Danmarks regering: Poul Nielson</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>svensk,
hvilke to eksemplarer skal have samme gyldighed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>For Danmarks regering: Poul Nielson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>For Sveriges regering: Tord Hagen</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga till avtal mellan Sveriges regering och Danmarks
regering om naturgassamarbete</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringarnas åtagande alt i
största möjliga omfattning främja genomförandet av avtal mellan D.O.N.G. A/S
och Swedegas AB skall anses innebära att de inom ramen för sina respektive
befogenheier vidlar sådana åtgärder som är nödvändiga för nämnda syfle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringarna skall sålunda verka
bl.a. för alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>erforderliga
tillstånd lämnas för byggandet av ledningar och andra anläggningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>erforderliga
tillstånd lämnas för utförsel från Danmark respeklive införsel till Sverige av
naturgas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>företagen skall
kunna fullgöra sina ekonomiska förpliktelser gentemot varandra enligt
avtalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare förutsätts regeringarna i
möjligaste mån avstå från sådana åtgärder som kan försvåra eller äventyra
genomförandel av avtalen mellan företagen, såsom l.ex. att införa skatter
eller avgifter som väsentligt ändrar de ekonomiska förutsättningarna för
avtalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vardera parlen är beredd att på den
andra partens begäran ta upp här avsedda frågor lill överläggningar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilag til aftale mellem Danmarks regering og Sveriges
regering om naturgassamarbejde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringernes forpligtelse til i
videst mulig omfång at fremme gennemf0relsen af aflaler mellem D. O. N. G. A/S
og Swedegas AB skal betragtes som indebaerende, at de inden for rammerne af
deres respektive bef0jelser trasffer sådanne foranstaltninger, som er
n0d-vendige i delte 0jemed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringerne skal således virke for bl. a. at</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>n0dvendige
lilladelser gives lil bygning af ledninger og andre anlsg,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>n0dvendige
lilladelser gives til henholdsvis udf0rsel fra Danmark og indf0rsel lil Sverige
af naturgas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>virksomhederne
vil kunne opfylde deres 0konomiske forpligtelser överfor hinanden i henhold til
aftalerne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Endvidere fomdsaelles regeringerne
i videst mulig omfång al afslå fra sådanne foranstaltninger, som kan
vanskeligg0re eller bringe gennemf0relsen af aftalerne mellem virksomhederne i
fare, så som f. eks. indf0-relse af skatter eller afgifter, som vassentligt
asndrer de 0konomiske forudsaelninger for aftalerne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hver af parterne er rede til på den
andens begaering at läge de her omhandlede sp0rgs-mål op til dr0ftelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:58.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:170</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>69</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Inledning
...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2. Allmänna riktlinjer för
energipolitiken ................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energihushållning ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bränsleförsörjning ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Elförsörjning ............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Värmeförsörjning ....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energiforskning............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3. Åtgärder för att höja
säkerheten vid de svenska kärnkraftverken</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Reaktorsäkerhetsutredningens
förslag ............ </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Genomförande av
reaktorsäkerhetsutredningens förslag ....</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Säkerhetskommiltén m. m............................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Säkerhetskommiltén............................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Säkerhetsstudier................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.5 Kärnkraflinspektionens
framtida verksamhet och organisation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:55.0pt;text-indent:-24.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inriktning av
kärnkraflinspektionens framtida verksamhet </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ny organisation för
kärnkraftinspektionen </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6 Anslag
till statens kärnkraftinspektion för budetåret 1980/81</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4. Introduktion av
naturgas ................................. </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund ................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Föreliggande avtal ..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Rikllinjer för genomförande av
Sydgasprojektet .. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsmöjligheter ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Organisation och
finansiering ...................... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan ................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut ........................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avtal
mellan Sveriges regering och Danmarks regering om naturgas-<br>
samarbete ....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:84.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:230.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G303170prop_197980__170.pdf3113456pdfom vissa energifrågorhttps://data.riksdagen.se/fil/96D96B8C-74A9-48FF-96AD-1ECB19E55E14