2450329G303161979/8016propproppropProposition 1979/80:16PropositionProposition1601979-08-30 00:00:002024-12-27 15:18:302008-06-13 08:03:29om riktlinjer för den statliga exportfrämjande organisationenimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G30316/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G30316https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G30316
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:16</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:16</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>om
riktlinjer för den statliga exportfrämjande organisationen;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beluiad
den 30 augusti 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>OLA
ULLSTEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:173.0pt'><span style='font-family:Verdana'>HÄDAR
CARS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås en ändring av riktlinjerna för den statliga exportfrämjande
organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statlig
exporlfrämjande verksamhet har bedrivits under en lång tid. Svenska
beskickningar och konsulat har som en huvuduppgift att främja den svenska exporlen.
Utrikesrepresenlationens exportfrämjande verksamhet leds av
utrikesdepartementet. Sveriges exportråd (SE) bildades år 1972 av staten och
näringslivet genom Sveriges allmänna exportförening (SAE) för alt planera,
samordna och genomföra åtgärder för att främja svensk export. SE leder
verksamheten vid handelssekreterarkontoren. Inom regeringskansliet handlägger
handelsdepartementet frägor som rör handelssekreterarna och SE.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
i denna proposition får ses mol denna bakgrund och mot strävandena alt göra den
statliga exportfrämjande fältorganisationen mer marknadsanpassad och enhetlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
innebär att nuvarande organisation bibehålls i mer belydande länder med
marknadsekonomi, dvs. handelssekreterarkontor jämsides med beskickning/konsulat.
I länder där efterfrågan på slatliga exportfrämjande tjänster är mer begränsad
behålls också nuvarande organisation, dvs. beskickning/konsulat.I för Sverige
kommersiellt mer belydande statshandels- och utvecklingsländer föreslås att
handelsavdelning i normalfallet inrättas inom beskickning. Såväl handelssekreterarkontor
som handelsavdelningar föreslås i framtiden (1 beteckningen handelskontor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SErs
nuvarande direktivräll gentemot handelssekreterarna avses beslå. Det föreslås
alt SE därutöver ges viss funktionell direktivrätt gentemot beskickningar och
konsulat. Detta innebär att SE inom ramen för givna allmänna instruktioner
skall lämna anvisningar för exportfrämjande verk-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr Ib</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:16</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samhel
på i stort samma säll som nu sker för handelssekreterarna. Den administrativa
ledningen av utrikesrepresenlationens exportfrämjande verksamhet ligger kvar
hos utrikesdepartementet. SE:s utökade roll kräver atl avtalet mellan dess
huvudmän slalen och SAE revideras. Regeringen föreslås fä bemyndigande alt
sluta sådant avtal. Förslagen avses gälla från den I januari 1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:90.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:16</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1975:490) om beslutanderätt för
Sveriges exportråd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beträffande handelssekreterare m.m.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs atl 1 och 3 §§ lagen (1975:490) om beslulanderäll
för Sveriges exportråd beträffande handelssekreterare m. m, skall ha nedan
angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>!§' Enligt de närmare föreskrifter regeringen beslutar får
Sveriges exportråd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. genom anvisningar för den all- 1. genom anvisningar
för den all<br>
männa inriktningen planera och leda manna inriktningen planera och leda<br>
handelssekreterarnas verksamhet, handelssekreterarnas verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samt exporlfrämjande verksamhet Inom uirikesrepresenlationen,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>besluta rörande
handelssekreterares anställnings- och arbetsvillkor, i den mån dessa ej
bestämmes genom avtal eller beslutanderätten enligt särskilda bestämmelser
tillkommer myndighet, dock ej i fråga om tillsättning av eller skiljande från
tjänst, läkarundersökning, disciplinär bestraffning, förnytlningsskyldighet
eller avstängning från tjänstgöring,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslula rörande
statliga stipendier till praktikanter hos utrikesrepresentationen, handelssekreterare
eller svenska handelskamrar i utlandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>besluta rörande
statliga bidrag till språkutbildning med inriklning på affärsspråk och till
vidareutbildning i internationell marknadsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid utövande av befogenhet som enligt försia slycket
tillkommer rådet skall rådet i sak tillämpa de föreskrifter som skulle gälla
för statlig förvaltningsmyndighet i motsvarande fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad någon i samband med Sveri-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Vad någon i samband med Sveri-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ges exportråds befattning med han- ges exportråds
befattning med han<br>
delssekreterares verksamhet i an- delssekreterares verksamhet eller<br>
ställning hos rådet eller på grund av med exportfrämjande verksamhet<br>
uppdrag hos delta har erfarit om inom uirikesrepresenlationen i an-<br>
enskilda förelags eller sammanslut- ställning hos rådet eller på grund av<br>
ningarsanars-ellerdriflförhållanden uppdrag hos della har erfarit om<br>
får han ej obehörigen yppa eller enskilda förelags eller sammanslul-<br>
utnytija.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ningars affärs-eller driflförhållanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>får han ej obehörigen yppa eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utnyttja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:196.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'Senaste lydelse 1978:370. Senaste lydelse 1975:751.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1* Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 16</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:16</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uldrag<br>
</span><span style='font-family:Verdana'>HANDELSDEPARTEMENTET</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1979-08-30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Cars,
Gabriel Romanus, Tham, Bondestam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Cars</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition
om riktlinjer för den statliga exportfrämjande organisationen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statlig
exportfrämjande verksamhet har bedrivits i en eller annan form under en lång tid.
Svenska beskickningar och konsulat har praktiskt taget så länge dessa funnits
bistått svensk kommersiell verksamhel ulomlands. Enligt gällande instruktioner
för utrikesrepresentationen är det en av dess huvuduppgifter att bidra till att
utveckla och intensifiera Sveriges kommersiella förbindelser med utlandet i
synnerhet vad avser försäljningen av svenska varor och tjänster,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utrikesrepresenlationens
resurser för exportfrämjande verksamhet har byggts ut förhållandevis kraftigl
under senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Åtskilliga av de utsända
tjänstemännen ägnar sig åt alt främja svensk export. Därtill kommer ett växande
anlal lokalanstäilda. Vid ambassaden i Moskva finns en handelsavdelning och en
liknande sådan har nyligen inrätlals vid ambassaden i Peking. 1 Caracas finns
också en handelsavdelning vid ambassaden, vilken förestås av en
handelssekreterare och i praktiken fungerar som etl handelssekreterarkontor.
Vid ambassaden i Washington finns en särskild projektbevakningscentral för att
bistå svenska exportörer av ijänster och produkter till projekl som finansieras
med medel från Världsbanken och andra liknande internationella organ. Vid elt
flertal andra beskickningar finns särskilda handläggare för kommersiella
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
andra världskriget har de svenska exporlaffärerna krävt en alltmer avancerad
marknadsföringsteknik. Som en följd av detla har ökade krav kommit att ställas
på såväl organisationen av som metodiken förde statliga exportfrämjande
åtgärderna. För alt tillgodose dessa krav har handelssekreterarna tillkommit
som ett komplement till utrikesförvaltningen. Handels-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:16</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sekreterarnas
uppgifl är att främja den svenska exporlen genom specialiserad kommersiell
service, särskill i fråga om marknadsföring. Denna organisation var från början
främst avsedd för transoceana marknader men har senare etablerats även på
marknader i Väst- och Östeuropa. Under senare år har organisationen byggis ut
kraftigt. För närvarande finns 28 handelssekreterarkontor,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I Sverige bildade ett
antal privata företag Sveriges allmänna export/orening (SAE) i slutet av 1800-lalet.
Föreningen skulle bistå sina medlemmar i olika exportfrågor. Handelskammare
inrättades på prival initiativ både i Sverige och utomlands för att bistå
svenska och inhemska förelag. På den slalliga sidan bildades Småindustrins exportråd
och Småindustrins exporlbyrå, vilka senare slogs samman lill Exportrådet för
den mindre induslrin.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 syfte att se över den slatliga
exportfrämjande verksamheten tillkallades den sk, exportfrämjandeutredningen,
som avgav sitl slutbetänkande år 1972 (Ds H 1972:2) Exportfrämjande verksamhet.
Utredningens förslag ledde fram till all riksdagen på regeringens förslag
beslutade att ett centralt organ, Sveriges exporlråd (SE), skulle inrättas med
uppgift all planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja svensk
export (prop. 1972:31, NU 1972:37 samt prop. 1973:1 bil 12, NU 1973:16). SE
inrättades år 1972 genom avtal mellan staten och näringslivet genom SAE. Till
SE överfördes den exportfrämjande verksamheten vid SAE och Exportrådet för den
mindre industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bland SE:s uppgifler ingår
alt leda och planera handelssekreterarnas kommersiella verksamhet. År 1975 har
jämväl den administrativa ledningen av handelssekreterarorganisationen
överförts till SE. Ledningsansvaret för utrikesförvaltningens exportfrämjande
verksamhet åvilar utrikesdepartementet, varvid dock ett samarbete angående
verksamhetens innehåll har etablerats med SE.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Den organisation för
exportfrämjande som etablerades år 1972 har nu varit verksam ett antal år.
Under dessa har organisationen ute i världen byggts ut såväl inom ambassader
som i form av handelssekreterarkontor. Vidare har slaten initierat ett antal
aktiviteter som nära berör exfwrtfrämjandet samt också tillskapat nya organ på
regional nivå i Sverige. Det har därför inom utrikes- och handelsdepartementen
ansetts lämpligt att inom ramen för en utredning göra en översyn av
fältorganisationen för exportfrämjandet liksom av hemmaorganisationen i den del
av verksamheten som avser ledning och samordning av fältorganisationen. En
närmare beskrivning av nuvarande förhållanden och utredningens överväganden ges
i betänkandet (Ds H 1979:1) Exportfrämjandets organisation - en översyn. En
sammanfattning av betänkandet bör fogas till prolokollet i detta ärende såsom
bilaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgivits av statskontoret, riksrevisionsverket
(RRV), kommerskollegium, statens industriverk (SIND), ulredningen (Dir 1978:70)
om utrikesrepresentationen (UD-utredningen), konsultexportutredningen (Dir
1978:15), ambassaden i Athen, Bagdad,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:16</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Belgrad,
Berlin, Bonn, Brasilia, Bryssel, Budapest, Bukarest, Buenos Aires, Canberra,
Caracas, Damaskus, Dar es Salaam, Haag, Havanna, Helsingfors, Islamabad, Jeddah,
Kairo, Kuala Lumpur, Kuwait, Köpenhamn, Lagos, London, Madrid, Manila, Maputo,
Moskva, Nairobi, New Delhi, Oslo, Ottawa, Paris, Peking, Prag, Quito, Seoul,
Singapore, Teheran, Tokio, Tripoli, Tunis, Warszawa, Washington och Wien, FN-representationen
i New York, generalkonsulalet i Berlin, Hamburg, Houston, New York och Sydney, handelssekreteraren
i Bryssel, Budapest, Caracas, Chicago, Diisseldorf, Haag, Helsingfors, Houston,
London, Los Angeles, Madrid, Melbourne, Mexico City, New York, Oslo, Paris,
Prag, Teheran, Toronto och Wien, handelskammaren i Diisseldorf och New York,
Sveriges allmänna exportförening (SAE), Sveriges exportråd (SE), Sveriges
grossistförbund, Sveriges industriförbund. Svensk industriförening, Sveriges
hantverks- och industriorganisation - Familjeföretagen (SHIO), Sveriges
turistråd. Svenska handelskammarförbundet. Svenska Bankföreningen, Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF), Handelssekreterareföreningen, Koof>erativa
förbundet (KF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens cenlralorganisalion
(TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Svenska civilekonomföreningen samt HTF-föreningen
vid Sveriges exporlråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommerskollegium
har bifogat yttrande från Stockholms handelskammare och LO yttrande från
Svenska metallindustriarbetareförbundet. Sveriges industriförbund och SAF
instämmer i yttrandet från SAE. SHIO anger att den ansluter sig lill SE:s
remissvar. Några handelssekreterare åberopar handelssekreterareföreningens
yttrande. Ambassaderna i Singapore och Kuala Lumpur har avgivit gemensamt
yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
sammanfattning av remissyttrandena bör fogas till prolokollet i detta ärende
som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
kan även nämnas att regeringen under år 1978 tillkallat en särskild utredare
(Dir 1978:70) med uppdrag att se över utrikesrepresenlationens organisation och
verksamhet, den s. k. UD-utredningen. Ulredaren skall enligl sina direktiv
beakta det arbete som bedrivits inom ramen för nämnda översyn av det slatliga
export främjandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisalionen
för den statliga exportfrämjande verksamheten kan sägas vara uppdelad på olika
nivåer. På huvudmannanivå representeras staten av regeringen och där främst
genom utrikes- och handelsdepartementen. Arbetsfördelningen inom regeringskansliel
är sådan all utrikesdepartementet svarar för utrikesrepresentationen och handelsdepartementei
för SE och handelssekreterarna. De två departementen samarbetar bl. a. genom de
för departementen gemensamma ulrikeshandelsenheterna i frågor av gemen-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:16</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sam
angelägenhet. Den operativa ledningsnivån ulgörs för utrikesrepresentationen
av utrikesdepartementet och för handelssekrelerarna av SE. Fältorganisationen
är som redan har framgått uppdelad i utrikesrepresentationen och
handelssekreterare. Denna organisation har under senare år byggis ut ien
förhållandevis snabb takt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ulrikes- och handelsdepartementen har nu företagits en översyn av
fältorganisationen för exportfrämjandet liksom av hemmaorganisationen i den del
av verksamhelen som avser ledning och samordning av fältorganisationen. Den
utredningen har som utgångspunkl de förändringar i verksamhetens inriktning
som skett under de gångna åren och som kan förväntas bli aktuella under
överskådlig framtid. De utvecklingstendenser utredningen tar upp är bl. a, en
ökning av handeln med slora projekt, oljeländernas och de nyligen
industrialiserade ländernas belydelse i världshandeln, ett ökat intresse för
export hos svenska företag samt en ökad grad av initiativtagande verksamhel
inom fältorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ämnar nu ta upp frågan om riktlinjer för den statliga exporlfrämjande organisalionen.
De förslag och överväganden som jag kommer att lägga fram har ularbelats
gemensamt av chefen för utrikesdepartementet och mig. Utgångspunkten för
förslagen har varit att göra fältorganisationen både mera marknadsanpassad och
mera enhetlig ifråga om organisation och arbetsmetodik. Vidare lämnas förslag
om en mer samlad ledning från Sverige, varigenom en större slagkraft och ett bätlre
utnyttjande av tillgängliga resurser bör kunna uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget bör understrykas att del i elt land som Sverige med ett marknadsekonomiskt
system är företagen som i stor utsträckning planerar olika exportaktioner.
Statens insatser begränsas lill att med olika medel underlätta, stödja och
komplettera företagens egna exportansträngningar. Med de föreslagna ändringarna
bör det statliga exportfrämjandet bli av större värde för de svenska
exportföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Den statliga exportfrämjande organisationen i utlandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har redovisat i det föregående är utgångspunkten för förslagen att göra organisalionen
ute i världen mera marknadsanpassad och samtidigt mera enhetlig. Strävan att
åstadkomma en ökad enhetlighet ifråga om organisationsform och arbetssätt
syftar lill atl underlätta för de svenska exportföretagen att anlita
organisationen. Denna strävan får emellertid inte drivas för långl. Företagen
efterfrågar delvis olika tjänster på olika marknader. Detta måste beaklas vid
utformningen av fältorganisationen. Samtidigt måste en framförhållning finnas,
varigenom organisationen kan byggas ut på en potentiellt intressant marknad som
företagen ännu inte börjal bearbeta i större utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgrund av dessa överväganden kan nuvarande organisation i mer betydande
industriländer med marknadsekonomi - handelssekreterarkontor</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:16</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>jämsides
med beskickning/konsulai - samt i länder där efterfrågan på exportfrämjande
tjänster är mera begränsad - beskickning/konsulat - anses vara
tillfredsställande. Någon ändring av organisationen i dessa länder föreslås inle,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
för Sverige kommersiellt mer belydande slalshandels- och ulvecklingsländer
förekommer f n, olika former av exportfrämjande organisation. Ett gemensamt
drag i många av dessa länder är all det statliga inflytandet över den
ekonomiska ulvecklingen och inköpspolitiken är belydande. Därför krävs ofla en
direkt medverkan från beskickningens och särskilt beskickningschefens sida för
att nå kontakt med beslutsfattarna. Med hänsyn härtill förordas i likhet med
vad utredningen och en bred remissopinion anser att det i fortsättningen i
normalfallet och i den takt resurserna medger i denna typ av länder inrättas
särskilda handelsavdelningar inom beskickningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör emellertid understrykas att det i vissa av dessa länder kan vara mer ändamålsenligt
med en annan organisationsform. De gränsfall som kan uppslå måsle noga prövas.
Även frågan om nuvarande handelssekreterar-kontors ställning i denna typ av
länder bör prövas i samband med att de nuvarande handelssekrelerarnas
förordnanden löper ut. Frågan om omvandling av dessa kontor till
handelsavdelningar får prövas i varje enskill fall mot bakgrund av bl. a. resp.
marknads särart.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beskickningarna och
särskilt beskickningschefen har som redan påpekats en betydelsefull roll i det
handelsfrämjande arbelet inte minst vad gäller kontakter med resp. verksamheislands
regering och myndigheler. Beskickningschefens roll genlemot handelsavdelningen
bör därför inte begränsas till ett formellt chefskap. Samtidigt är det väsenlligt
att verksamheten vid handelsavdelningen bedrivs med elt stort mått av
självständighet i vad avser löpande ärenden. Det bör inom UD-utredningen kunna
läggas förslag till arbetsordning som närmare reglerar ansvars- och
arbetsfördelningen vid beskickningar med handelsavdelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i sammanhanget framhålla att även i länder med handelssekreterarkontor är
ell nära samarbele mellan beskicknings/konsulaichef och handelssekrelerare en
nödvändig förutsättning för ett effektivt utnyttjande av de samlade resurserna
för exportfrämjandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslåratt såväl handelssekreterarkontor som handelsavdelningar i
fortsättningen bör benämnas handelskontor. Detla synes vara ett rimligt förslag
med hänsyn till det tidigare redovisade kravet på ökad enhetlighet och bör
genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
inslämmer i de förslag utredningen lägger fram belräffande vissa specialfrågor.
Jag har därvid inhämtat att chefen för utrikesdepartementet har för avsikt att
efter avslutad försöksverksamhet föreslå regeringen att fatta beslut om
avgiftsbeläggning av vissa kommersiella tjänster vid sådana utlandsmyndigheter
som har eller kan beräknas få uppdragsverksamhet av någorlunda omfattning.
Detta innebär all beskickningar i länder med fristående handelskontor i normalfallel
inte skall bedriva avgiftsbelagd</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:16</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommersiell
verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om lokalnärhei eller lokalgemenskap mellan handelskontor och beskickning bör
prövas från fall till fall inom de två berörda departementen saml SE och byggnadsslyrelsen.
1 samråd med berörda andra intressenter bör även frågor om lokalgemenskap med
andra officiella organ i ullandet, t. ex. turistkontor, kunna övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser att ge SE i uppdrag att tillsammans med berörda organ se över
organisationen i de länder där det finns handelssekreterarkontor med filialer saml
organisationen i Västtyskland och Canada liksom även all utvärdera samarbetet
mellan kontoren i USA. Vidare bör i enlighet med ulredningens förslag
inrättande och nedläggning av filialkontor beslutas av regeringen efter hörande
av berörda organ. I sammanhanget vill jag hänvisa till att beslut om inrättande
och nedläggning av handelskontor inom ramen för befintliga medel beslutas av
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
likhet med utredningen och remissinstanserna vill jag understryka betydelsen av
nära samarbete mellan exportfrämjandets fältorganisation och de
teknisk-vetenskapliga attachéerna, Sveriges turistråd och dess utlandskontor,
handelskammare och andra organ med svensk anknytning i utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Ledningen av den statliga exportfrämjande fältorganisationen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har redovisat inledningsvis kan ledningen från Sverige av den statliga exporlfrämjande
fältorganisationen delas upp på två nivåer. På central nivå handläggs dessa
frågor inom regeringskansliet av utrikes- och handelsdepartementen och på den
privata sidan av SAE. Den operativa ledningen för fältorganisationen utövas av
utrikesdepartementet för utrikesrepresentationen och av SE för
handelssekreterarna. Erfarenheterna visar att SE:s ledning av
handelssekreterarna - såväl vad gäller verksamhelen som administrationen -
fungerar tillfredsställande och att således någon ändring därvidlag inte behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en följd av förslagen i avsnill 2.2 finns del anledning att närmare överväga
formerna för ledning av exportfrämjande verksamhet inom utrikesrepresentationen.
Utredningen och en bred remissopinion ansluter sig lill förslaget atl ledningen
av denna verksamhet vid beskickningar och konsulat i viss Ulslräckning bör
kunna anförtros SE som därmed lilldelas en funktionell direktivrätt gentemot
utlandsmyndigheterna. Härmed avses att SE inom ramen för givna allmänna instruktioner
skall kunna lämna anvisningar för den löpande exportfrämjande verksamhetens
innehåll och inriktning på i storl samma sätl som nu sker i fråga om handelssekreterarkontoren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget bör framhållas att beskickningarna har andra handelsfrämjande uppgifler
utöver den exportfrämjande verksamhelen. SE:s funktionella direktivräll skall
inte omfatta dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
har från utredningens och remissinstansernas sida påpekats atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:16</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anspråk
kan riktas mot en utlandsmyndighet från SE:s sida vilka t. ex. av resursskäl
inte kan förenas med övriga anspråk som vid aktuell lidpunkt ställs på
myndigheten. 1 det fall chef för utlandsmyndighet finner all svårigheier av sådant
slag uppstår bör frågan underställas chefen för utrikesdepartementet för
avgörande efter samråd med chefen för handelsdepartementet och SE, 1 avvaktan
på sådant avgörande bör den mening gälla som företräds av chefen för
utlandsmyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
närmare utformningen av SE:s funktionella direktivräll är enligt min mening en
fråga för regeringen i samråd med SE. Frågan bör även beaktas i UD-utredningens
arbete. De rikllinjer som den inom ulrikes- och handelsdepartementen företagna
utredningen dragit upp bör därvid vara vägledande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
uppgifter som genom denna proposition föreslås bli delegerade till SE innebär i
viss ulslräckning myndighetsutövning. Överiämnandet av uppgifterna måste
därför ske genom lag. En ändring i lagen (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges
exportråd beträffande handelssekreterare m. m. bör därför vidtagas. Den
föreslagna ändringen i lagen medför behov av följdändringar i förordningen med
samma benämning samt i instruktionen för utrikesrepresentationen. Det ankommer
på regeringen att fatta beslut i dessa frågor. Författningsändringarna liksom
aktuella instruktionsändringar bör träda i krafl den I januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förutsättning för att SE skall kunna tilldelas ytterligare uppgifter är att
överenskommelse iräffas härom med den andre huvudmannen för SE, SAE. Vid
förhandlingar mellan slaten och SAE har enighet nåtts om etl förslag till nytt avlal
från och med den I januari 1980. Avtalsförslaget torde få fogas som bdaga 3 lill
detta prolokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i sammanhanget något kommentera avtalsförslaget. Utöver de förändringar i
gällande avtal som motiveras av SE:s nya roll gentemot beskickningarna har även
vissa andra justeringar gjorts(jfr. prop. 1978/79:100 bil. 14). Sålunda understrykes
SE:s roll vad gäller marknadsföring av exportfrämjandet. Del är av stor vikt
att potentiella kunder till SE och fältorganisationen får kännedom om de
tjänster som organisationen kan erbjuda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vidare har principen för
statens bidrag till SE:s finansiering något ändrats. Staten skall f n. bidra lill
SErs finansiering med ett belopp som motsvarar nettokostnaden för de tjänster
som förmedlas till den mindre industrin. Det har emellertid förelegal
svårigheter atl beräkna detta belopp. Innebörden av avtalsförslaget är att i
samband med den sedvanliga budgetbehandlingen för det nästkommande budgetåret
en beräkning skall göras av skillnaden mellan SE:s kostnader för s. k.
exportservice till småexportörer och abonnemangsintäkterna från denna
företagskategori. Om den beräknade skillnaden blir större än det belopp staten
är villig bidra med skall staten i samråd med SAE låta justera
abonnemangsavgifterna för denna företagskategori och/eller diskutera
kostnaderna för och ambitionsnivån på SE:s exporlservice för det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:16</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>akluella
budgetåret så att slalsbidraget beräknas täcka SE:s merkoslnader för service till
småexportörerna. Någon avräkning i efterhand förulsätts inte ske om det visar
sig föreligga en skillnad mellan beräknat och verkligt ulfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
innebär uttrycket "den mindre industrin" i nuvarande avtal all ijänsteexportörer
inte kan omfallas av stödet. Avtalsförslagei innebär att stödet kan användas
för företag "med export av mindre omfallning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
utredningen som flera remissinstanser aktualiserar frågan om sambandet mellan
export- och imporifrämjande åtgärder. Riksdagen har tidigare uttalat att när så
bedöms vara av varde för svensk export svenska imporlförelag borde få delta i sialsfinansierade
exporlfrämjande åtgärder som SE och utlandsmyndigheterna genomför (NU
1978/79:27, rskr 1978/79:217), Genom avtalsförslaget ges SE möjlighet att följa
riksdagens intentioner. Därtill kommer att SE genom avtalsförslagei kan lämna
tjänster lill annan än abonnent då syflei är att uppmuntra exportfrämjande verksamhel
eller till SE knyta nya abonnenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
överenskommelse med SAE kan staten även fortsättningsvis delegera vissa
exportfrämjande uppgifter lill SE, under förutsättning att staten ställer medel
till förfogande för att utföra uppgifterna. SE:s ställning som centralt organ
på det exportfrämjande området förstärks därmed. Slutligen görs vissa förtydliganden
vad gäller förhållandet mellan SE och handelssekreterarna samt görs vissa
smärre förändringar i övrigt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
ston utbud av exportfrämjande tjänster har vuxit fram på regional nivå i Sverige.
I likhet med utredningen välkomnar jag della utbud. Det är enligt min mening en
naturiig uppgift för SE som centralt organ på det exportfrämjande området att
ägna stor uppmärksamhet åt samarbetet med handelskammare, regionala
utvecklingsfonder och andra organ med exportfrämjande uppgifter på regional
nivå så atl de begränsade resurserna utnyttjas på bästa sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framhållits lidigare bör SE kunna ges en funktionell direktivrätt genlemol
utlandsmyndigheterna. Självfallet kommer även fortsättningsvis en rad uppgifter
av mer övergripande karaktär gentemot fältorganisationen att inom
regeringskansliet beredas av utrikes- och handelsdepartementen.
Handelsdepartementels nuvarande roll gentemot SE och handelssekreterarna
liksom utrikesdepartementets övergripande ansvar genlemot beskickningarna
kvarstår. Härtill kommer atl utrikesdepartementet även i fortsättningen svarar
för den administrativa ledningen av beskickningarnas exportfrämjande
verksamhet medan denna för handelssekreterarna ombesörjs av SE.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
mer effektiv ledning av verksamheten ute på fältet underlättas om det också på departemental
nivå genomförs en mer samlad handläggning av hithörande frågor. En sådan
närmare samverkan mellan utrikes- och handelsdepartementen kan ske i olika
former. Det ankommer på regeringen att närmare besluta härom. Dessutom är del
väsentligt att behovel av en närmare samordning med andra departements
verksamhet av exportfräm-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1** Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 16</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:16</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>jande
karaklär, framför allt induslrideparlemenlel, beaktas - någol som krafligl understrukils
av ett stort antal remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4
Personalfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelssekrelerare
rekryteras vanligen bland tjänstemän i eller nära företagsledningen i svenska
företag med exporlinriktning. De förordnas i regel fören tid av 3-4 år, varefter
de förutsätts återgå t ill näringslivet. Jag delar liksom remissinstanserna
utredningens uppfattning au handelssekreterare även fortsättningsvis bör
rekryteras enligl dessa principer. Jag ansluler mig också till förslaget att
göra handelssekreterarens förordnandetid mer flexibel. Den bör kunna variera
mellan tre och fem år beroende bl. a. på vilken typ av marknad förordnandet
gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De handläggare som svarar
för exportfrämjandet vid beskickningar är tjänstemän i utrikesförvaltningen. De
har i några fall rekryterats från enskilda företag eller
näringslivsorganisationer. Jag delar utredningens bedömning att kännedom om hur
myndigheler och andra offentliga organ arbetar i för svensk export mer
betydelsefulla statshandels- och utvecklingsländer är lika viktig för den
exportfrämjande verk.samheten som näringslivserfarenhet. Av detta skäl bör
särskild vikt läggas vid erfarenhet av myndigheiskontakter vid rekrytering till
sådana tjänster. I flera fall kan det vara lämpligt att som chef för elt handelskontor
i ett statshandels- eller utvecklingsland rekrytera en person från
utrikesförvaltningen medan behovet av näringslivserfarenhet kan tillgodoses
genom annan personal på kontoret, företrädesvis på mark-nadssekreierarnivå. Jag
vill emellertid i likhet med utredningen och etl flertal remissinstanser
understryka att marknadens särart måsle vara avgörande för hur rekryteringen till
befattning som chef för handelskontor skall ske. Erfarenhel av marknadsföring i
landet i fråga måste också beaklas. Etl nära samråd måste i dessa frågor äga
rum mellan utrikesdepartementet, handelsdepartementet och SE. Del formella
förordnandet meddelas av chefen för utrikesdepartementet efler samråd med
chefen för handelsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådant
samråd bör också vid behov kunna ske vid rekrytering av handelssekreterare och
kommersiella handläggare vid beskickningar utan handelskontor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i de
fall rekryteringen av chef och handläggande personal till ett handelskontor
inom beskickning eller av ensiaka kommersiella handläggare sker utanför
utrikesförvaltningen bör denna personal, på samma sätt som idag gäller för
handelssekreterarna, förordnas på viss tid. Härigenom underlättas rekryteringen
i förekommande fall av personal med speciell kompetens och aktuell erfarenhet
från det svenska näringlivet. Vidare åstadkoms personalrörlighet och
flexibilitet i organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag vill
i sammanhanget erinra om utredningens uttalande om det lämpliga i all lokall rekrylera
personal vid såväl fristående handelskontor som beskickningar. Detta är dock en
fråga som får avgöras från fall till fall.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:16</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5
Resursfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
tar i flera sammanhang upp frågan om resurser för den exportfrämjande
verksamheten. Jag delar därvid utredningens uppfattning att frågan om
resurstilldelning liksom hittills får prövas inom utrikes- och handelsdepartementen
i samband med del åri iga budgelarbelel och är således inte beredd att nu lägga
fram förslag om ökade resurser för denna verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslåratt rambudgetering införs föran få till slånd ett bätlre samband än f n.
mellan anslagen under utrikes- och handelsdepartementens huvudtitlar, någol som
får slöd av remissinstanserna. Enligl min uppfattning erhålls genom en sådan
konstruktion en bättre överblick över de totala disponibla resurserna. Jag
tillstyrker således förslaget som bör gälla från budgetåret 1980/81, En översyn
av exportfrämjandets nuvarande anslagskonstruktion i övrigt skall göras inom
utrikes- och handelsdepartementen med sikte på budgetåret 1981/82,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare nämnt får frågan om resurser för den exportfrämjande verksamheten
behandlas i samband med det åriiga budgetarbetet. För innevarande budgetår
finns av riksdagen redan beviljade medel för export-främjande åtgärder som, om
så erfordras, kan användas för åtgärder som följer av översynen (prop.
1978/79:100 bil. 14).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om en större enhetlighet i revisionen av SE:s och nuvarande handelssekreterarkontors
verksamhel bör i huvudsak genomföras. Jag har erfarit att chefen för
utrikesdepartementet anser att exportfrämjande verksamhet vid beskickningar
även i framtiden bör revideras på sedvanligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3 Upprättat
lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom handelsdepartementet upprältats
förslag till lag om ändring i lagen (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges exporlråd
beträffande handelssekrelerare m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:50.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. godkänna
de rikllinjer för den statliga exportfrämjande organi<br>
sationen som jag har förordat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:50.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>bemyndiga regeringen att i huvudsaklig
överensstämmelse med vad jag förordat sluta nytt avtal med Sveriges allmänna exportförening
om Sveriges exportråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:50.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>antaga förslaget till lag om ändring i lagen
(1975:490) om beslutanderätt för Sveriges exporlråd beträffande handelssekreterare
m. m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:16</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>14</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:93.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:16</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>15</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilagu
1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av Ds H 1979:1 Exportfrämjandets organisation - en översyn. Promemoria
utarbetad inom utrikes- och handelsdepartementen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensk
exportfrämjande verksamhel har bedrivits sedan länge vid ambassader och
konsulat samt svenska handelskamrar i utlandet. Sedermera inrättades bl. a. handelssekreterarkontor
som ett komplement till utrikesrepresentationen. Såväl beskickningar som handelsekreterarkontor
är statliga myndigheler. ,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hemma i Sverige har på den
statliga sidan såväl utrikesdepartementet som handelsdepartementet ett
ledningsansvar för exportfrämjandet. Handelsdepartementet är tillsammans med
näringslivet, företrätt av Sveriges allmänna exportförening (SAE), huvudman för
det av staten och näringslivet år 1972 gemensamt bildade Sveriges exportråd
(SE). SE skall som centralt organ planera, samordna och genomföra åtgärder för atl
främja Sveriges export. Ledningen av fältorganisationen ute i väriden är dock
uppdelad så att utrikesförvaltningens exportfrämjande verksamhet leds av
utrikesdepartementet - delvis genom de med handelsdepartementet gemensamma
utrikeshandelsenheterna - medan handelssekreterarna leds av SE. Ledningen av
handelssekreterarna överfördes från handelsdepartementet till SE efter
överenskommelse med SAE genom en särskild lag. SE erhåller särskilda statsanslag
för detta administrativa arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exportfrämjandet
är en del av den vidare handelsfrämjande verksamhet som staten bedriver i form
av t. ex. handelsförhandlingar, åtgärder för att främja import, ekonomisk
rapportering och information om Sverige i utlandet. Detla övriga
handelsfrämjande åvilar över hela väriden utrikesförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
organisation som etablerades år 1972 i och med SE:s tillkomst har nu varit verksam
ett antal år. Det har inom utrikes- och handelsdepartementen därför ansetts
lämpligt att göra en översyn av den slatliga fältorganisationen för
exportfrämjandet liksom av hemmaorganisationen i den del som avser ledning och
samordning av fältorganisationen. Översynen har gjorts mot bakgrund av vunna
erfarenheter och med utgångspunkt från de förändringar i verksamheten som har
skett under de gångna åren och förvänlas ske under överskådlig framtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledningsvis
förs vissa resonemang om statens motiv och mål för exportfrämjandet. Bl. a.
pekas på att del i ett land som Sverige är företagen som driver exporten och
att statens insatser i princip begränsas till atl underiätta företagens
exportansträngningar. Målet för statens insatser behöver därvid inte bara vara
att åstadkomma en totalt sett ökad export, det måste också finnas bl. a. ett
samhällsekonomiskt lönsamheiskriterium som vägledning för Slatliga insatser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:16</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
exportfrämjande verksamheten och organisationen för denna måste fortlöpande
anpassas lill betingelserna i omvärlden och till de möjligheter och behov dessa
för med sig förde svenska exportföretagen. Det pekas på ett antal utvecklingstendenser
som på olika sätt påverkar verksamhetens inriktning liksom organisalionens
utformning. Som exempel kan nämnas problemen i den svenska ekonomin, vissa
utvecklingsländers ökande betydelse som exportmarknader och en ökad efterfrågan
på s. k. lurnkey-projekl och "mjukvaror" såsom teknologi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
ovan nämnda utgångspunkter konstateras atl nuvarande fältorganisation i stort
fungerar tillfredsställande på större industrimarknader. På dessa svarar som
regel handelssekreterarkontor vid sidan av beskickningarna för exportfrämjandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
mindre marknader handhas exportfrämjandet av beskickningarna. Detta synes också
vara en tillfredsställande ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
statshandels- och utvecklingsländer som har större kommersiell betydelse -
15-20 till antalet - är organisationen emellertid mera splittrad. Här svarar
ömsom handelssekreierarkontor ömsom beskickningarna för exportfrämjandet.
Vissa beskickningar har särskilda handelsavdelningar, andra inte. Klara
principer saknas för fältorganisationens utformning i dessa länder. Detla har
lett till oklarheler och ibland meningsskiljaktigheter inom ledningsorganen i
Sverige då fältorganisationen i sådana länder ansetts böra förslärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Elt gemensaml drag i många
av dessa länder är att det statliga inflytandet i kommersiella frågor är stort.
Det är ofta statliga organ som svarar för upphandling och de företag som finns
är också statliga. Det krävs i allmänhet en direkt medverkan från ambassadens, särskill
ambassadörens, sida för att de svenska företagen skall kunna nå konlakt med och
kunna påverka beslutsfattarna. Detta bör återspeglas i den organisationsform
som väljs för exportfrämjandet på sådana marknader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör beaktas att dagens splittrade organisationsbild är någol svåröverskådlig
för det svenska näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det föreslås att i dessa länder
fortsättningsvis inrällas handelsavdelningar vid ambassaderna av den typ som
idag finns i Moskva. Frågan om omvandling av nuvarande handelssekreterarkontor
- lill antalet 5 - i sådana länder får tas upp till prövning allleflersom
nuvarande handelssekreterares förordnanden löper ul.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vissa gränsfall kan
emellertid tänkas där graden av industrialisering, marknadsekonomi m. m. skulle
kunna motivera handelssekreterarkontor. En rigorös faslläggning av principerna
för fältorganisationens uppbyggnad i dessa länder är därför inte lämplig. 1
gränsfallen får ställning tas in casu till vilken organisationsform som bör
väljas. Dessa frågor bör beredas gemensamt av utrikes- och
handelsdepartementen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beskickningschefen
spelar en betydelsfull roll för den exportfrämjande verksamheten på
ifrågavarande marknader inte minsl m. h. i. behovel av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:16</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kontakter
på hög nivå inom resp, förvaltning och näringsliv. Beskickningschefens roll genlemot
handelsavdelningarna bör därför inie begränsas till eu formelll chefsskap.
Samtidigt bör handelsavdelningarna ges etl ston mån av självständighet vad
gäller den löpande verksamheten. Den närmare ansvars-och arbetsfördelningen vid
sådana myndigheter bör regleras i särskilda arbetsordningar. Del bör ankomma på
den s. k. UD-utredningen, som nyligen tillsatts, alt utarbeta förslag till mall
för sådan arbetsordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
överskådlighets skull föreslås att såväl handelssekreterarkontor som handelsavdelningar
i fortsättningen benämns handelskontor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
övrigl betonas betydelsen av vidgat samråd mellan fristående handelskontor och
ambassader. Vidare pålalas värdet av lokalnärhet mellan ambassader och sådana
handelskontor liksom i förekommande fall handelskontor vid ambassad. En
särskild arbetsgrupp föreslås bildas för att se över möjligheterna till sådan lokalnärhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller organisationen i Sverige ifrågasätts om den nuvarande indelningen av
ledningsansvaret på den slatliga sidan är ändamålsenlig. 1 syfle att åstadkomma
en mer effektiv ordning föreslås att den centrala ledningen av den löpande
exportfrämjande verksamheten även vid beskickningar- med eller utan
handelskontor- i viss ulslräckning delegeras till SE. Innebörden av denna ökade
delegering är att SE bör få funktionell direktivräll gentemot beskickningarna,
dvs. rätt att inom ramen för givna allmänna instruktioner lämna anvisningar för
den exponfrämjande verksamhelen på samma sätt som nu sker för handelssekreterarkontoren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Väsentliga
ledningsfunktioner kommer givetvis även i fortsättningen att åvila utrikes- och
handelsdepanementen i frågor av mer övergripande karaktär. SE:s direktivrätt
begränsar självfallet inle departementens ledningsansvar i detla sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
framläggs också förslag och riktlinjer för hur SE:s ledning och planering bör
ske. Som exempel kan nämnas att fältorganen åriigen bör avge verksamhetsplaner
och verksamhetsberättelser. SE bör med bl, a. dessa som grund utarbeta en
prioritering av olika marknader. Ett väsenlligt led i planeringen är
avvägningen mellan olika verksamhetsgrener hos fältorganen. Avgiflsbelagd uppdragsverksamhel
bedrivs traditionellt vid de nuvarande handelssekreterarkontoren samt, sedan år
1978, på försök vid sex utlandsmyndigheter. Det system som nu utarbetats av
utrikesdepartementet i samråd med SE för denna försöksverksamhet föreslås
utsträckas lill samtliga beskickningar som kan tänkas bedriva
uppdragsverksamhet i någoriunda omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
mer effektiv ledning av verksamheten ute på fältet torde underiättas om det
också pä departemental nivå genomförs en samlad handläggning av hithörande
frågor. En sådan närmare samordning mellan utrikes- och handelsdepartementen
kan ske i olika former. Närmast till hand ligger att en ny gemensam utrikeshandelsfunklion
bildas mellan de båda departementen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:16</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förändringar i fråga om ledningsansvaret som här föreslås avses träda i kraft
den I januari 1980. En förutsättning härför är att överenskommelse träffas
mellan huvudmännen för SE. Vidare erfordras vissa lagändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av en fördjupad samverkan med andra än härovan berörda organ som också sysslar
med exportfrämjande verksamhet tas också upp till diskussion. Nödvändighelen av
samråd med utrikes- och handelsdepartementen innan aktiviteter av
exportfrämjande art initieras av annat departement betonas. Vidare framhålls atl
berörda organ bör utnyttja SE och den ordinarie fältorganisationen för
uppgifter med inslag av exportfrämjande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Samarbete med andra organ
på regional nivå i Sverige bör särskilt uppmärksammas. Exempelvis bedriver
utvecklingsfonderna i växande omfallning exporlfrämjande verksamhet. Härvid tar
fonderna inte betalt för utförda uppdrag i samma utsträckning som SE. I första
hand bör SE självt verka för ett mer ändamålsenligt samarbete med andra organ,
Alla frågor kan dock inte lösas på denna nivå. Därför föreslås bl. a, alt
berörda departement föranstaltar om en förutsättningslös ulredning i syfle att
åstadkomma debiteringsprinciper som inte snedvrider efterfrågan på
exportfrämjande tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om en fördjupning av det exislerande samarbetet mellan SE och organ i Sverige
som bedriver import berörs också. Bl. a. bör svenska importföretag ges
möjlighet att della i exporlfrämjande projekt av typen affärsmannadelegationsresor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SE
föreslås också ägna ökad uppmärksamhet åt marknadsföringen i Sverige av sina
egna och fältorganisationens, inkl. ambassadernas, tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett antal personalfrågor
behandlas, bl. a. principerna för rekrytering av chefer för handelskontor vid
ambassad. Vad gäller kontor i statshandels- och sådana utvecklingsländer med
ett betydande statligt inflytande i beslutandestrukturen framhålls atl
erfarenheter av myndigheiskontakter m. m. bör tillmätas särskild vikt vid
rekryteringen. Det antas därför i sådana fall vara lämpligt att rekrytera
personal från utrikesförvaltningen lill sådana poster. I andra fall kan
rekrytering från näringslivet te sig naturlig. Marknadens art bör vara styrande
för rekryteringen. En särskild samrådsgrupp med representanter för utrikes-
och handelsdepartementen samt SE bör tillsättas för alt bereda dessa personalvalsfrågor.
Även rekryteringen av handelssekreterare och s. k. kommersiella handläggare vid
ambassader bör om så befinns lämpligt kunna övervägas inom samrådsgruppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelssekreterare
bör tillsättas enligt samma principer som hittills. Dock kan en flexibel
förordnandeperiod på 3-5 år övervägas beroende på marknadens karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Resonemang
förs om kommersiella befattningshavares titulatur och diplomatiska ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anställningsvillkoren
för personal under handelssekreterare har i olika sammanhang diskuterats en
längre lid. Det föreslås att en särskild sakkunnig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:16</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillkallas
för att utreda dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
specialfrågor som rör fältorganisationen behandlas. Bl. a. föreslås SE få i
uppdrag att se över organisationen i Västtyskland samt de länder där del finns
filialer lill handelssekreterarkontor. Därvid skall undersökas om nuvarande
organisationsform är den mesl ändamålsenliga, Organisalionen i USA, där det finns
fem handelssekreterarkontor, berörs också och SE skall där följa det
samordningsarbete som redan spontant inletts av handelssekreterarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Resursdimensioneringen
behandlas inle särskill utan får i första hand falla inom ramen för gängse
budgetbehandling i den mån verksamhelen inle är självfinansierad. För att
tillgodose behovel av ökad flexibilitet inom fältorganisationen föreslås dock
att av den anslagsreserv för särskilda exportfrämjande insatser som slår lill
regeringens disposition i framliden avsätts ett belopp om 3 milj, kr. per
budgetår för tillfälliga personella och andra förstärkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För det ökade arbete som
ledningen av fältorganisationen i utlandet kan väntas medföra för SE föreslås
att SE erhåller medelsförslärkning av staten motsvarande årskostnaden för minst
två handläggare jämte följdkostnader. Även för SE:s arbete med samordning i
Sverige erfordras ökade resurser. SE har beräknal kostnaderna härför till 1,5
milj. kr. Frågan hur dessa kostnader skall läckas får tas upp vid förhandlingar
mellan huvudmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I anslutning till förslagen
om en mer samlad ledning av exportfrämjandet bör också en ökad koppling mellan
de olika anslagen på utrikes- och handelsdepartementens huvudtitlar
åstadkommas. Detta kan lämpligast ske genom att en gemensam rambudget utformas.
En särskild arbetsgrupp har tillsalts för att utarbeta en rationell anslagskonstruklion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreslås ett mera enhetligt system för revision av verksamheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:59.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:16</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilugu
2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av remissyttrandena</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1 Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bred majoritet av remissinstanserna uttalar sig positivt om utredningens
slutsatser och delar i allt väsentligl de framlagda förslagen. Bland dessa
instanser återfinns bl.a, Sveriges allmänna exportförening (SAE), Sveriges exporlråd
(SE), Svenska handelskammarjörbundei, Sveriges hantverks- och induslriorganisuiion
- Familjeföretagen (SHlö), Svensk industriförening. Kooperativa förbundet
(KF), handelssekreieraref öreningen, ulredningen om uirikesrepresenlationen (\jD-\itredn\ngen)sarr\t
flertalet ambassader och handelssekrelerare. Landsorganisationen i Sverige (Lö)
anser all det finns skäl för en grundlig översyn av den exportfrämjande
verksamheten. Därvid är det enligt LO angeläget atl närmare behandla den totala
omfattningen av de statliga insatserna. En ny utredning bör därför snarast
tillsättas eftersom föreliggande utredning valt att begränsa sin översyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett storl
antal remissinstanser behandlar endast en del av de förslag utredningen lägger
fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2 Mål
för det statliga exportfrämjandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser framhåller betydelsen av alt målel för den statliga exportfrämjande
verksamheten klarare fastställs. Kommerskollegium erinrar om att det statliga
exportstödet bör betraktas som ett led i del system av åtgärder med vilka
samhället vill påverka förutsättningarna för näringslivets verksamhet. Målet
för den slatliga exportfrämjande verksamheten måste enligt kollegiet
underordnas mer övergripande samhällsekonomiska målsättningar. Statskontoret
år inne på samma tanke. Det finns enligt statskontoret behov av en fortsatt och
fördjupad måldiskussion, där exportfrämjandet ställs in i ett
samhällsekonomiskt perspektiv och vägs mol övriga handelsfrämjande åtgärder.
Statens mål måste därvid vara vidare än målel förSE. SAE anser det beklagligt
att den organisatoriska och administrativa översynen av fältorganisationen för
det slatliga exportfrämjandet företagits utan samband med en diskussion om mål
och medel för exportfrämjandet. En bestämning av mål bör föregå beslut om
organisatoriska förändringar. Enligt SAE:s mening räcker inte utredningens
analys som utgångspunkl för uppdragel till SE atl formulera operativa mål för verksamhelen.
SE har samma synpunkt då man anför all avsaknaden av klara mål är en
grundläggande svaghet i ulredningen eftersom målformulering utgör en förutsältning
för preciserade förslag om verksamhelens ledning. Staten bör enligl SE i samråd
med den andre huvudmannen med det snaraste ulforma ett gemensamt övergripande
mål för exportfrämjandet. Svenska handelskammarförbundet och HTF-föreningen vid
Sveriges exporlråd delar denna sislnämnda synpunkt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:16</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>21</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3 Nuvarande
och framtida uppgifter för det statliga exportfrämjandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ambassaden
i Bonn efterlyser en analys av SE:s uppgifler och organisation innan förslag om
ytterligare uppgifter till SE kan läggas. UD-utredningen anser all del finns
behov av att se över den nuvarande verksamheten på fäliei och nämner områdena
exportservice och uppdragsverksamhet. Inom det sisl nämnda området framhålls
risken för atl fältorganen tvingas priorilera arvodeskronor i stället för
exportkronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UD-utredningen
tar också upp frågan om fältorganens framtida uppgifter, vilka inte anses ha
diskuterats i tillräcklig omfattning i utredningen, UD-utredningen pekar här på
sådana områden som projeklexport, initiativtagande verksamhet samt sambandet
mellan export och import.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ambassaden
i Moskva liksom ambassaden i New Delhi framhåller sambandet mellan export och
import. Man menar att problemet med molköp släller krav på ett samlat svenskt
agerande med samverkan med importföretag och importfrämjande organ i Sverige.
Ambassaden i Warszawa understryker atl del från utlandsmyndigheterna i Östeuropa
finns ett starkt krav att handelssekreterare även arbetar med importfrämjande
uppgifter. Svenska handelskammarförbundet förordar också detta. I den mån
importfrämjande frågor har anknytning till exportfrämjande verksamhet i länder
med elt bilateralt synsätt har kommerskollegium ingen erinran mot etl sådant
förfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4 Grundläggande
kriterier för utformningen av den statliga exportfrämjan<br>
de fältorganisationen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SAE,
SE och Handelskammarförbundet delar de grundläggande kriterier för fältorganisationens
utformning, vilka diskuteras i utredningen. Man anser att kravet på enhetlighet
inte fär drivas för långt och att företagens efterfrågan på fältorganens ijänsler
måste vara grundläggande för organisationens utformning. Denna uppfattning
delas av handelssekreteraren i Budapest och New York samt kommerskollegium. En
viss framförhållning måste dock finnas enligt bl. a. kommerskollegium,
ambassaden i Nairobi och HTF-föreningen vid SE. Enligl konsultexportutredningen
bör med de utgångspunkter utredningen skisserat förutsättningarna för att få
ett bättre utnyttjande av tillgängliga resurser och en effektivare organisation
för exportfrämjandet vara goda. Konsultexportutredningen skulle emellertid
välkomnat en konkretisering på vissa punkter, bl. a. i form av redovisning av
svensk exportindustris synpunkler och förväntningar på det slatliga
exportfrämjandet ute i världen. UD-utredningen framför samma synpunkt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:37.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:16</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Den statliga exportfrämjande organisationen i utlandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket (RR V) anför atl utredningens förslag
innebär atl nuvarande uppdelning av fältorganisationen i väsentliga avseenden
skulle kvarstå. Förslaget innebär vidare all de som arbetar med exponfrämjande
inom ambassaderskulle få två huvudmän. RRV påtalardärvid risken föroklarheter
beträffande arbetstidens fördelning mellan olika uppgifter, vilket kan menligt
påverka arbelel. Av den anledningen ifrågasätter RRV om en enhetlig organisation
med handelskontor i länder där särskilda enheter behövs bör övervägas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl stalskontorel innebär ulredningens förslag i slorl
sett justeringar i den riklning som drogs upp av föregående utredning på detta
område. Förslagen bör kunna leda lill förenklade kontakter för näringslivet och
bältre samordning mellan handelssekreterare och ambassad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En bred remissopinion stödjer ulredningens uttalande atl
nuvarande fältorganisaiion i stort fungerar tillfredsställande i mer betydande
industriländer med marknadsekonomi. På dessa svarar som regel handelssekreterarkontor
vid sidan av beskickningarna för exportfrämjandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett mindre anlal instanser - ambassaden i Brasilia,
Bryssel och Köpenhamn saml UD-utredningen - har yttrat sig om organisationsformen
i länder, där efterfrågan på exportfrämjande tjänster är mer begränsad. Därvid
har man ullalal sitl stöd för nuvarande ordning. Ambassaden i Maputo föreslår
att handelskontor skulle kunna inrättas i denna typ av länder på regional basis.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
förslag atl i normalfallet inrätta handelsavdelning inom ambassaden i för
Sverige kommersielll mer betydande statshandels- och utvecklingsländer får ett
brett stöd - kommerskollegium, UD-utredningen, SAE, Svenska bankföreningen, Lö,
Ceniralorganisationen SACO/SR, ambassaden i Belgrad, Brasilia, Jeddah, Kairo, Kuala
Lumpur, Kuwait, Köpenhamn, Lagos, London, Moskva, Nairobi, New Delhi, Ottawa,
Paris, Quito, Singapore, Teheran, Washington och Wien samt handelssekreteraren
i Teheran. Enligt kommerskollegium får förslaget ses som ett uttryck för
anpassning till de speciella förutsäitningar för exportfrämjandet i den typ av
länder det här är fråga om. Ambassaden i Moskva framhåller atl
fältorganisationen där visal sig vara väl ägnad all ulföra de uppgifter som
pålagts den. SE:s ledning har fungerat bra, i synnerhet som handelsavdelningen
lämnats ganska stor frihet i verksamheten. Ledningen har främsl bestått i mål
-och ramstyrning. Den splittrade organisationen i Sverige har dock inneburit
viss osäkerhet för avdelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från flera håll understryks liksom i utredningen
betydelsen av att noga överväga de gränsfall som kan uppstå. SAE framhåller
därvid atl en alltför rigorös tillämpning av förslaget inte är lämplig. I
flertalet a\> de utvecklingsländer som kan komma i fråga finns en mycket
betydande privat sektor av näringslivel. 1 vissa av dessa länder kan det vara
mer lämpligt med ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:16</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fristående
handelssekreterarkontor än en kommersiell avdelning inom ambassaden. SE pekar
på den svårighet som ligger i alt söka dela upp marknaderna efter behovet av
ambassadens medverkan i det exportfrämjande arbetet. Det bör slås fast att
ambassadens medverkan kan vara belydelsefull på samtliga marknader.
Organisationsformen i denna lyp av länder bör prövas i varje särskill fall av
SE, som lämnar förslag till regeringen. Konsullexporlulredningen ser vissa
fördelar med utredningens förslag men pekar på risken atl Hexibilitei,
marknadsanpassning och självständighet går förlorad. Organisationsformen måsie
således prövas i varje fall.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan om nuvarande handelssekreterarkontors
ställning i denna typ av länder tas upp av några remissinsianser. KommerskoUegium
uttalar därvid att frågan får prövas från fall till fall för atl en anpassning
skall kunna ske lill de speciella förhållanden som råder i det enskilda landet.
Enligt handelssekre-lerare/öreningen är det inte självklart atl kontoren i
dessa länderskall föras in i ambassaderna. Den lokala marknadsstrukluren måste
styra valet av organisationsform. Slalens industriverk (SIND) pekar på det
förhållandel att utvecklingen i statshandelsländerna gått mol elt alltmer
decentraliserat och därmed merkommersielltbesluisfatiande,varförerfarenhet från
näringslivet krävs. Ambassadören kan oavselt organisationsform föra svenska
förelags talan i ministerier. SIND föreslår i stället att redan existerande
handelsavdelningar i dessa länder omvandlas till handelssekreterarkontor. Både
ambassuden och handelssekreteraren i Budapest anser att nuvarande ordning bör
bestå främst med hänsyn till Ungerns decentraliserade ekonomi. Sveriges grossistförbiindanser
däremot atl kontoren bör införas inom ambassaderna för att därigenom få med
även frågor om import, något som handelssekreterare inte skall syssla med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Relationerna
mellan ambassadör och handelsavdelning resp, handelssekreterarkontor tas upp
av flera instanser. Därvid framhålls från olika ambassader beträffande
handelsavdelning, bl. a. Jeddah, Lagos och Moskva, alt samarbetet lorde
underlättas av att avdelningen arbetar inom ambassadens ram. Samtidigt påpekar
instanserna i enlighel med utredningens förslag att handelsavdelningen skall
arbeta självständigt men att ambassadörens chefsskap inte skall begränsas till
ett formelll sådanl. Risken för konflikt mellan olika lyper av arbetsområden
påtalas från några håll, bl. a. ambassaden i Bonn och Paris, men anses inte
utgöra något större problem. Eventuell konflikt hänskjuts lill
hemmaorganisationen. KommerskoUegium och kon-suhexportutredningen anser att
frågan bör uppmärksammas, vilket förutsätts ske av UD-utredningen. Ökade
resurser inom ambassaderna torde enligt ambassaden i Lagos minska riskerna för
konflikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i industriländer är ett ökat samarbele mellan ambassad och handelssekreterarkontor
ändamålsenligt enligt bl, a, RRV, UD-uirednlngen, ambassaden i Canberra, Haag,
Köpenhamn och Washington saml SAE. Ett sätl all underlätta samarbetet kan vara ulredningens
förslag om lokalnärhet mellan ambassad och kontor. Denna fråga får ett brett
stöd från såväl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:16</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ambussader
som handelssekreterare. Samtidigt poängteras från främsl han-delssekreierarhåll
men även ambussuden I Budapest, Prag, Haag och London alt lokalgemenskap inte
är att föredra, bl, a. som en följd av att handelssekreterarkontoren har behov
av en egen fasad utåt. Från ambassader och handelssekreterare i statshandelsländer
framhålls det olämpliga i lokalgemenskap i dessa länder. Kontoren måste vara
lättillgängliga för besökare. SE och SAE förordar atl frågan om lokalnärhei och
lokalgemenskap prövas förutsättningslöst i den föreslagna arbetsgruppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag att kalla såväl handelssekreterarkontor som handelsavdelning vid
ambassad för handelskontor mottas positivt av de ambassader som yttral sig samt
av SAE, SE och Svenska handelskammaiJÖrbundel. Handelssekreterarna däremot
uttalar sig negativt liksom SACO/SR. Man menar atl de båda
organisationsformerna inte kommer atl vara helt identiska varför de inte heller
bör ha samma beteckning. Grossisijörbundet anser att handelssekreterarkontor
inte bör kallas handelskontor eftersom de endast sysslar med exportfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna ullalar
sig både posilivt och negaiivi om förslagel all utsträcka avgiftsbeläggningen
för uppdrag till fler ambassader. UD-utredningen, ambussuden i Belgrad, Brasilia,
Budapest, Moskva, Nairobi, Singapore, Warszawa, Washington och Wien samt SE och
LÖ biträder förslaget. Man menar att den försöksverksamhet som f. n. bedrivs
inom några ambassader har fallit väl ut och bör utsträckas till sådana
ambassader som har en exportfrämjande verksamhet av viss omfattning. Ambassaden
i Moskva framhåller att som en följd av avgiftssystemet prioriterar företagen
sina behov och Släller mer konkreta krav, varigenom arbetet underlättas. Enligl
5£bör avgifterna komma exportfrämjandet till godo genom att användas för att
täcka särkostnaderna för ambassadernas exporlfrämjande verksamhet. Ambassaden i
Canberra pekar på att frågan måste övervägas så att administralionskostnaderna
inte blir för stora i förhållande till värdet av avgiftsbeläggning. Andra anibassuder,
t.ex, i Bonn, Ottawa, Quito, framhåller problemet att ta betalt för vissa ijänsler
men inte andra och hur ambassadörens insatser i sådana fall skall värdesättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om bevakning av internationella projekt och SE:s arbete på detta område har
tagils upp av några inslanser. Kommerskollegium liksom ambassaden i Brasilia, Canberra,
Nairobi och Washington samt handelssekreteraren I Toronto understryker behovet
av utökad bevakning på detta område. Ambassaden i London påtalar betydelsen av
att öka bevakningsarbetet i London eftersom myckel av affärsverksamheten inom
de f d. brittiska kolonierna och arab-världen sker via London. Även ambassaden
och handelssekreteraren i Wien framhåller behovel av utökad bevakning av internalionella
projekt inom FN. FN-delegationen i New York föreslår en intensifierad bevakning
genom att knyla projektbevakningscentralen vid ambassaden i Washington till handelssekreterarkontoret
eller generalkonsulalet i New York. SAE anser atl det bör övervägas om inie
bevakning på detla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:16</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>område kan läggas över på handelssekreterarkontoren. Både SAE
och Svenska handelskammuijörbundet framhåller att de internalionella organen måsie
bearbelas från svensk sida med information om vad de svenska företagen kan
prestera, en uppgift som skulle kunna ligga på handelssekreterarkontoren.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bland de
specialfrågor utredningen behandlar, vilka främsl rör handels-sekreterarorganisationen,
kan försl nämnas de fall där filialkontor inrättats. Ambassaden I Jeddah och Nairobi
samt SE stödjer förslaget att ulreda denna organisationsform. Samtidigt
framhåller handelssekreteraren i Toronto och Melbourne liksom ambassaden I Canberra
alt filialer behövs i dessa länder. Ambassaden i Kuwait ser helsl atl filialen
där upphöjs till ett självständigt kontor med samma geografiska område som
ambassaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan specialfråga rör organisalionen i Västtyskland. Handclssekreie-raren
i Dusseldorf hksom ambussuden i Bonn uttalar sig för atl de tre kontoren finns
kvar men att två kontor kan vara filialer till kontoret i Dusseldorf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbetet mellan de fem handelssekrelerarna i USA
fungerar enligt dessa tillfredsställande. Det har bidragit till en bättre
fördelning av resurserna. Respektive handelssekreterares ansvar för sitt kontor
kvarstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fältorganisationens samverkan med andra organ med svensk
anknytning i Ullandet trycker flera instanser på - slatskonlorel, ambussuden i
Belgrad, Canberra, London, Moskva, Nairobi, Paris, Peking, Washington och Wien,
generalkonsulalet i New York, handelssekreteraren i Wien och Svenska handelskammarjörbundei.
De organ som framhålls är teknisk-vetenskapliga attachéer, Sveriges turistråd
och handelskammare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ambassaden
i Brasilia, Buenos Aires, Canberra, Haag, Tunisoch Washington uttalar sig
positivt om inrättande av exportfrämjanderåd såsom ett stöd för såväl
handelssekreterare som ambassad i de länder där handelssekreterarkontor inte
inrättats. Handelssekreteraren i New York och Dusseldorf saml SAE är mer iveksamma
och SAE anser att riksdagens beslut om att inrätta dessa råd måste tillämpas
med slor flexibilitet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Den statliga exportfrämjande organisationen i Sverige</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett slort antal remissinstanser stödjer utredningens
förslag atl ge SE ökade möjligheter att leda den exportfrämjande verksamheten
vid ambassader, s. k. funktionell direktivrätt. Såväl ambassader,
handelssekreterare som myndigheter och organisationer är positiva. Från några
ambassaders (Bonn, Brasilia, Kairo, Nairobi, Singapore) och SAE:s samt SE:s
sida påpekas att denna direktivräll redan är fallel i praktiken. SAE hänvisar
till alt det inte är fråga om en långtgående delegering. SE framhåller att ett
väl fungerande samarbete redan finns med ett antal utlandsmyndigheter. Det nya
med utredningens förslag uppfattar SE så att möjlighet ges att utarbeta
verksamhetsplaner gemensamt med utlandsmyndigheterna. Det blir i dessa fall
inte fråga om detaljstyrning från SE:s sida. Ambassaden i Moskvo anser att SE:s
operativa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:16</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ledning
genlemol myndigheten fungerar väl och påtalar de stora fördelarna gentemot
förelagen med elt enhetligt arbetssätt ambassader- handelssekrelerare på delta
område, Ambussuden I Kuiro förutsätter atl ledning även i framtiden skall kunna
erhållas från utrikes- och handelsdepartementen i konkreta frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ambussaden
i New Delhi och Oslo menar atl ledningen blir mer splittrad om SE ges en ökad
roll. Vidare är SE ingen myndighet, vilket skapar problem gentemot
utlandsmyndigheterna. Ambassaden i Tokio anser att direktiv till ambassad
endast kan ulgå från ulrikesdepartementei. Andra ambassader -Athen, Damaskus,
Islamabad - ser hellre ett samarbete direkt med företagen utan onödig omgång via
SE, som upplevs som en byråkratisk organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
ambassader, bl. a. Athen, Belgrad, Havanna, Washington och Caracas, framhåller atl
en förutsältning för att SE skall kunna genomföra denna direktivrätt är att SE:s
resurser förslärks såväl kvanlilaiivt som kvalitativt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Departementens
roll på central nivå såsom ansvarig för främst den övergripande planeringen och
resurstilldelningen anses riklig av remissinstanserna. Flertalet av dem som
yttrat sig är positiva till att utrikes- och handelsdepartementen samarbetar
genom en gemensam enhet. Bland dessa instanser ålerfinns såväl ambassader och
handelssekreterare som myndigheter och organisationer, t, ex. ambassaden I Jeddah,
London och Moskva, SAE, SE, handelssekreierareföreningen och kommerskollegium.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatskonlorel
anser au förslagen belräffande SE och departementen innebär att en splittrad
bild ersätts av en annan. En samlad bedömning på central statlig nivå är väsenllig,
då SE kommer att få en central roll i planering och ledning av
exportfrämjandet. Stalskonloret föreslår att berednings- och budgelansvaret för
de direkta exportfrämjande insatserna hålls samman inom ett departement. SAE
liksom SE år inne på samma tanke. Enligt SAE är förutsättningen fören enhetlig exportfrämjandepolitik
att ansvaret för denna ligger på en enhet, nämligen hos utrikes- och
handelsdepartementen. Samordningssirävandena bör enligl dessa organisationer
utsträckas även till industridepartementet och det närstående organ (SIND och
utvecklingsfonderna). En bred remissopinion instämmer i denna synpunkt. SHIO
betonar därvid att detta är särskilt viktigt för mindre och medelstora företag
som i hög grad berörs av utvecklingsfondernas verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ambassaden
i Singapore och Tokio ser hellre en förstärkning av utrikesdepartementets
resurser för den centrala ledningen. SIND ser för sin del inga vägande skäl för
en samlad central handläggning av exportfrämjandet i form av en ny enhet. Snarare
bör SE:s ledningsfunktioner förstärkas. Ambassuden i Brasilia för fram tanken
all delegera ledningsansvaret för all exporlfrämjande verksamhet till SE,
varigenom det vore tveksamt om en ny central enhet behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
instanser finner det värdefullt att fältorganisationen utarbetar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:16</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verksamhetsplan och verksamheisberätielse som eu säu all
underlätta planeringen och det löpande arbetet. Bland dessa märkssiaiskontoret,
RRV, UD-uiredningen, konsullexporlulredningen, ambassaden i Canberra, Damaskus,
Jeddah och Tunis, SE saml Svenska handelskammarförbundet. Ambassaden i Jeddah
anför härvid alt eftersom handelskontor vid ambassad skall verka också inom
andra områden än renl exportfrämjande är det väsenlligl med en plan för den
samlade verksamheten. Handelssekreteraren i Dusseldorf ät iveksam till
omfattande planer med tanke på kostnaderna därför. Ambassaden i Dar es Salaam
påpekar alt det inte är meningsfullt all planera endast en del av verksamheten
då stora delar är efterfrågesiyrda. Vidare försväras planeringen av att del
inte blir samma organ som fastställer planer och beviljar medel för dessas
genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett fåtal inslanser har uttalat sig om möjligheterna att
ge staten uislagsrösi i SE:s styrelse. Man har därvid från SAE:s och SE:s sida
uttalat sig negaiivi och framhållit huvudmännens lika och delade ansvar, vilkel
lar sig uttyck i styrelsens sammansättning. Svenska handelskammarjörbundei ät
också negativt och påpekar att det skulle finnas en risk atl näringslivets inflyiande
försvagades. Konsultexportutredningen däremot ser vägande skäl för att staten
ges utslagsröst med tanke på de ökade befogenheler SE ges. Allmänt sett synes
behov föreligga av alt den ståtlige huvudmannens intressen förankras bättre i
styrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAE, SE, Svenska handelskammarförbundet, Svensk industriförening,
statskontoret, kommerskollegium, UD-uiredningen och HTF-föreningen vid SE
framhåller betydelsen av att SE samverkar med andra organ i Sverige som
handelskammare, utvecklingsfond o.likn. SAE framför all del ar glädjande atl
ett myckel gott samarbete håller på att utvecklas mellan SE och fonderna. Man
bör därvid sträva efter en klar och praktisk arbetsfördelning där fonderna
tillhandahåller grundläggande informalion medan SE har hand om de
servicefunktioner SE lämpar sig bäst för. Fonderna bör således enligt SAE inte
bygga upp egna stödjepunkter ulomlands utan utnyttja SE:s fältorganisation.
Kommerskollegium framhåller behovet av samarbete också med de myndigheter som
arbetar på del exportfrämjande fältet. Kollegiet anser det angelägel med
ytterligare överväganden rörande sambanden mellan kollegiets och SE:s
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även samarbete med organ som ägnar sig åt importfrämjande
verksamhet tas upp av kommerskoUegium, UD-utredningen, Handelskammarförbundet,
SE, SAE och Grossistförbundel. Motköpsproblematiken underslryks därvid. Grossistförbundel
poängterar behovet av hjälp från fältorganisationen till importföretag. På
många marknader bedöms imporiunderlättande svenska ansträngningar som ett
reellt positivt led i den exportfamjande verksamheten. Enligt SAE och SE bör
SE kunna ges rätt att låla importörer delta i alla typer av aktiviteter men
inte salsa enbarl på imponfrämjande. Handelskammarförbundet understryker att
handelskamrarna måste beaklas i detla samarbete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:16</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Personalfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De av remissinslanserna som yllral sig anser i enlighel
med utredningens förslag all handelssekrelerare bör lillsällas enligt samma
principer som gäller f n. - UD-utredningen. ambassuden i Bonn, Curacus,
Helsingfors, Jeddah och Prag, handelssekreteraren i Dusseldorf samt SAE. Ell anlal
inslanser berör frågan om handelssekreterarens förordnandeperiod. Flertalet handelssekrelerare
liksom SACO/SR förordar att denna sätts till tre år med möjlighet till
förlängning i maximalt tre år och en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader under
denna senare period, SE liksom ambassaden i Prag förordar en tid om 3-5 år och
ambassaden I Bryssel 4-6 år med ömsesidig uppsägning efler viss t\d. Ambassaden
i Canberra -anser atl tiden i industriländer bör vara minst fyra år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UD-utredningen, ambassuden i Bonn, London, Nairobi, New
Delhi, Oslo, Paris och re/zp/o/; samt 5/f£ ansl uter sig till ulredningens
förslag att det i flera fall kan vara mest lämpligl alt chef för
handelsavdelning vid ambassad kommer från utrikesförvaltningen. Ambassaden i
Budapest och Lagos anser atl rekryteringen av dessa chefer bör ske från såväl
utrikesförvaltningen som näringslivet. Ambassaden i Budapest anför vidare att
erfarenhet från näringslivel bör väga särskill tungt i Ungern med dess
långtgående decentralisering i beslutsfattandet, Enligl ambassaden i Warszawa
talar mycket för en näringslivsbakgrund men särskild tonvikt på resp. marknad.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handelssekrelerarna
framhåller erfarenhel från näringslivel såsom bästa urvalskriterium eftersom
handelskontoren skall betjäna de svenska företagen. Samma kravprofil som för handelssekrelerare
bör införas och SE bör enligt handelssekreterarna ges större bestämmanderätt i
dessa frågor. Handelssekreteraren i Budapest anser atl kontakter på hög nivå,
där ambassadörens medverkan kan behövas, inte förekommer så ofta att det finns
skäl atl även chef för handelskontor rekryteras från utrikesförvaltningen. Erfarenhet
från näringslivel torde ha avsevärl slörre lyngd. Ambassaden i Athen är inne på
samma tanke då man anför atl ambassadören får de nödvändiga konlaklerna med
myndigheterna medan den kommersielle handläggaren bör ha en kommersiell
bakgrund. Enligt SE bör rekryteringsfrågan prövas från fall till fall liksom organisationsformen.
Urvalet måste därvid ske förutsättningslöst. Ambassaden i Moskva anser att
marknadens särart måste vara avgörande för rekryteringen. Konsuliexportulrednlngen
delar denna uppfattning och framhåller atl den fakliska kompetensen skall vara
avgörande. Den föreslagna samrådsgruppen anses utgöra en lämplig urvalsväg vid
rekrytering till dessa poster enligl bl. a. SAE och SE.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Betydande
vikt läggs vid möjlighelerna till utbildning t.ex, genom tjänstgöring på SE för
dem som skall ut i fältorganisationen och tjänstgöring på fältet för SE-
personal. Detla framförs av UD-utredningen, ambassaden i Bonn, Canberra, Huvannu,
Köpenhamn, Nairobi, Singapore och Washington saml SE. Handelssekreteraren i
Budapest efterlyser här en utbildningsplan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:16</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från handelssekreterarnus, SE:s och HTF-föreningens vid SE
sida understryks viklen av au anställningsvillkoren för de anställda vid handelssekreterarkontoren
snarast uireds för att få en bällre ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ambussaden i Havanna, Helsingfors, Lagos, Nairobi,
Singapore, Warszuwu och Washington pekar på att lokalanstäilda spelar stor roll
i del exporlfrämjande arbelel, SE anser atl lokalanslällning bör utökas men
inte i alltför hög grad då della kan leda lill kommunikationsproblem, särskill
med mindre förelag i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell antal instanser, såväl ambassader som
handelssekreterare, instämmer i att handelssekreteraren bör ges diplomatisk slällning
där hans arbele kan underlättas genom ett sådanl förfarande. Flera
handelssekreterare inbegriper också marknadssekreteraren i enlighel med
utredningens förslag. Därvid framhålls atl praxis i verksamheislandei i denna
fråga bör vara vägledande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande benämningen av chef för handelskontor är
meningarna delade. Handelssekreteraren i Haag, Melbourne och Wien pekar på del
förhållandet atl chef för handelskontor vid ambassad och frislående sådanl
delvis har olika uppgifter och därför bör ha olika benämning, Ambassuden i Athen
anser att det är väsenlligt att den kommersielle handläggaren har titeln
handelsråd genlemol verksamhetslandets myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Resursfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Endast etl mindre antal instanser behandlar denna fråga. Slatskonlorel,
ambassaden i Bonn och Tunis samt Sf välkomnar förslaget om rambudget för
utrikes- och handelsdepartementens anslag. Vidare anser SE det positivl att,
såsom utredningen föreslår, anslaget B 3. Exportfrämjande åtgärder anslagsposten
6 Till regeringens disposition får utnyttjas för tillfälliga förstärkningar.
Därvid framhåller SE att sådana insatser senare skall kunna permanentas. RR V
understryker vikten av atl anslagskonstruktionen för exportfrämjandet utformas
så att verksamheten kan överblickas i planeringen och följas upp kontinuerligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgått av lidigare avsnitt bör SE enligt olika
remissinstanser ges mer resurser för atl kunna genomföra de föreslagna
uppgifterna. SE anser atl tre nya ijänster behövs inledningsvis i ställei för
de ivå utredningen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ökade resurser för marknadsföring av SE:s och fältorganens
verksamhet välkomnas av SE, SHIO, Handelskammarförbundet samt
handelssekreteraren i Los Angeles, Oslo och Toronto.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag om en mer enhetlig revision av SE:s
och fältorganens verksamhet tas upp av ett mindre anlal inslanser. SAE och SE
uttalar sig positivl om förslaget. Enligt RRV ät denna fråga beroende av vilken
organisaiionsform som väljs för handelskontorens verksamhet. Vid nuvarande
organisation kan det vara lämpligt med samma organ för redovisningsrevision
för såväl handelssekreterare som SE. För handelskontor inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:16</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ambassad
är del knappasi möjligt atl ha särskild redovisningsrevision för en avgränsad
del av verksamhelen vid en beskickning. 1 delta fall bör revisionen som
hittills ske genom vederbörande revisionskonlor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret, kommerskoUegium,
konsullexporlulredningen, SAE, SE saml HTF-föreningen vid SE lillslyrker att
frågan om debiteringsprinciper för utförda tjänster hos olika organ i Sverige
utreds. Enligt SIND skall utvecklingsfondernas slöd till förelag ses som elt
medel atl upparbeta vissa företags och branschersexporiförmåga, vilka senare
kan bli medlemmari SE. En nivellering uv avgifterna skulle helt motverka syftet
med stödel. SIND avstyrker således en ulredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
Övrigt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UD-uiredningen
förordar alt en ulvärdering av den handelsfrämjande fäliorganisaiionens verksamhel
görs inom elt antal år och att denna översyn också omfattar handelssekreterarorganisationen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:76.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:16</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AVTAL</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mellan Svenska staten och Sveriges Allmänna Exportförening
om Sveriges exportråd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Svenska slaten och Sveriges Allmänna Exportförening
åtager sig alt i enlighet med detta avtal driva Sveriges Exporlråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§ Rådets verksamhet regleras av detta avtal samt genom
stadgar som fastsiällsav regeringen efter godkännande av Sveriges Allmänna
Exportförening,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§ Rådel skall som centralt organ planera, samordna,
marknadsföra och genomföra åtgärder för att främja svensk export. Det åligger
rådet särskilt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att insamla, bearbeta och förmedla marknadsinformation att
lämna råd i internationell marknadsföring alt stimulera och stödja
exportansträngningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rådets skall ledas av en styrelse. Styrelsen skall bestå
av åtta ledamöter med åtta suppleanter. Hälften utses av regeringen och hälften
av Sveriges Allmänna Exportförening, Slyrelsen ulser inom sig ordförande och
vice ordförande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Suppleant
kan ulöva rösträtt endast i stället för ordinarie ledamot med samma huvudman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rådet kan tillsätta delegationer för särskilda
arbetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rådet skall planera och leda handelssekreterarnas
verksamhet och exportfrämjande verksamhel inom utrikesrepresentationen enligt
föreskrifter som meddelas särskilt av regeringen. Dessa uppgifter skall
ombesörjas med medel som staten ställer till förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till rådet kan även i övrigt efler överenskommelse mellan
parterna delegeras slatliga förvaltningsuppgifter på sätt som anges i lag eller
annan författning. Sådan verksamhet skall ombesörjas med medel som staten
ställer till förfogande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:16</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6§
Rådel skall samråda med ulrikesdepartemenlet vid behandlingen av sådana i 3 §
angivna uppgifler, för vilka erfordras medverkan av uirikesrepresenlationen
och som inle avses i 5 § första styckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:18.0pt;
font-family:Verdana'>n</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådet
skall ha avtal om den exporlfrämjande verksamhelen vid de svenska handelskamrar
i utlandet, som erhåller statliga bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Räll
all anlita rådel och handelssekreterarna samt ifråga om exportfrämjande verksamhel
utrikesrepresentationen och de handelskammare som avses i 7 § tillkommer endasi
dem, som tecknat avtal om abonnemang med rådet. Detsamma gäller i fråga om rält
all dellaga i sialsfinansierade exporlfrämjande ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådet
är skyldigt au inom ramen för den verksamhel, som anges i 3 ij, mot avgift
ulföra tjänster som begärs av svensk myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ulan hinder av vad i försia
styckel sägs må rådet lämna ijänster till annan än abonnent då tjänsterna inte
har ell direkl exportfrämjande syfte men har samband med rådets exportfrämjande
verksamhel. Vidare må rådet i skälig omfallning lämna tjänster lill annan än
abonnent då syftet är att till rådet knyla nya abonnenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9§
Rådets verksamhel finansieras genom avgifler för abonnemang som avses i 8 S, slatliga
medel saml andra inkomsler, som uppbärs i verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Abonnemangsavgiften skall
beräknas för varuexporlerande förelag på dess exportvärde och för ijänsteexporterande
förelag på aktiekapitalet. Om särskilda skäl föreligger atl beräkna avgiften
för sådana företag på annat sätt skall rådet hänskjula ärendei lill regeringen
och Sveriges Allmänna Exportförening. För andra abonnemang äger rådel all beslula
om avgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slalen
skall bidra till rådets finansiering med ett belopp som motsvarar beräknad
skillnad mellan rådets kostnader för exportservice till företag med expon av
mindre omfattning och rådets abonnemangsavgifter från dessa företag. Med
exportservice menas sådana rådets ijänsler som inte debiteras särskill.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:16</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådet
skall till regeringen avge anslagsframslällningar för handelssekrele-rarverksamhelen
och sådan exporlfrämjande verksamhel som finansieras med slalliga medel. Rådet
skall bereda och lill regeringen avge förslag om tillsältande av handelssekreierareljänsler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Upphör
avtalet au gälla, delas rådets lillgångar och skulder lika mellan parlerna
såvitt ej annal avtalas för särskild egendom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvist
om detla avtal skall avgöras genom skiljedom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detla
avlal träder i kraft den 1 januari 1980och gäller lills vidare. Eventuell uppsägning
av avtalet måste ske 18 månader före del budgeiårsskifle som skall vara
tidpunkt för avtalels upphörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
Svenska stålen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>För Sveriges Allmänna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exportförening</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:73.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:16</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionen................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>........ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>........ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag lill
lag om ändring i lagen (1975:490) om beslulanderäll för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges exporlråd
belräffande handelssekrelerare m.m. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uldrag av prolokoll
vid regeringssammanträde den 30 augusli 1979</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden................................ </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>....... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänl.............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den slalliga
exportfrämjande organisationen i ullandet ,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ledningen av
den statliga exporlfrämjande fältorganisationen </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Personalfrågor.................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Resursfrågor..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upprättat
lagförslag.................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemställan................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslul......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilagor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattning
av Ds H 1979:1 Exponfrämjandels organisarion -en översyn. Promemoria ularbetad
inom ulrikes- och handelsdepartementen ......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattning
av remissyllrandena........................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avtal mellan
svenska staten och Sveriges allmänna exportförening om Sveriges exportråd </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:62.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G30316prop_197980__16.pdf1342833pdfom riktlinjer för den statliga exportfrämjande organisationenhttps://data.riksdagen.se/fil/E7858B6F-8729-4D20-8412-40F5A78AA494