2450314G3031461979/80146propproppropProposition 1979/80:146PropositionProposition14601980-02-21 00:00:002024-12-27 14:50:032008-06-13 08:03:07med förslag till skatteregisterlagimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G303146/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G303146https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G303146
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med förslag till skatteregisterlag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslulad den 21 februari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har
upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>THORBJÖRN FÄLLDIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:193.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>INGEMAR MUNDEBO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 propositionen läggs fram förslag till lagreglering av registerföringen
i det nya ADB-systemet för beskaltningen. Förslaget innebär i huvudsak följande.
Registerföringen i fråga om inkomsi- och förmögenhetstaxeringen samt den därmed
sammanhängande uppbörden, som hittills har grundat sig på föreskrifter
meddelade av regeringen och riksskatteverket. regleras i en särskild lag som
kallas skatteregisterlag. I lagen tas in bestämmelser om bl. a. registrens
ändamål och innehåll samt om åtkomsten till registeruppgifterna och tiden för
lagringen av dessa. Vidare föreskrivs att utlämnande på ADB-medium till annan
myndighet av uppgifter från registren får ske endast i enlighet med lag, förordning
eller särskilt beslut av regeringen. I propositionen redovisas också de
särskilda åtgärder som vidtas i sekretess-och säkerhetssyfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 146</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:211.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till Skatteregisterlag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande beslämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 S För de ändamål som anges i denna paragraf skall ined hjålp
av<br>
automalisk databehandling föras etl cenirall skalleregisler för hela riket och<br>
ett regionalt skalleregisler för varje län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regisiren skall anviindas vid beskattning för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. samordnad regislerföring av identifieringsuppgifter
beträffande fysiska<br>
och juridiska personer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>planering,
samordning och uppföljning av revisions- och annan kontrollverksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inkomst- och förmögenhetslaxering
saml besiämmande av pensionsgrundande inkomst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bestämmande och
uppbörd av skalt enligt uppbördslagen (1953:272).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S Med beskattning avses i denna lag
faslslällande av underlag för bestämmande av skatl, bestämmande och uppbörd av skalt
samt bestämmande av pensionsgrundande inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Med skatt avses i denna lag, om
inte annat anges</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skatt enligt
uppbördslagen (1953: 272) och sjömansskatt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mervärdeskatt,
annan indirekt skatt eller avgift för vilken riksskatteverket är beskatiningsmyndighet
ocb vägtrafikskalt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arbetsgivaravgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skatte- och
avgiftstillägg samt förseningsavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ränta och
avgift som utgår i samband med uppbörd eller indrivning av skatt eller avgift
enligt 1-4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med skatt enligt uppbördslagen avses, förutom skatt och
avgift enligt i 1 § nämnda lag, även annan avgift och ränta som utgår enligt
bestämmelserna i lagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Riksskatteverket förfogar över del centrala
skatteregistret. Länsstyrelse<br>
och lokal skattemyndighet förfogar över det cenirala skatteregislret såvitt<br>
gäller uppgifter som hänför sig till länet respektive fögderiei. Länsstyrelsen<br>
förfogar över det regionala registret för länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det cenirala skatteregistrets innehåll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § För fysisk person som är kyrkobokförd i riket skall i
det centrala<br>
skatteregistret anges</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>personnummer,
namn, adress, kyrkobokförings- och mantalsskrivningsförhållanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>registrering
enligt lagen (1968: 430) om mervärdeskatt, särskilt registrerings- och
redovisningsnummer, organisationsnummer och firma,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förhållanden
som enligt lag eller förordning skall antecknas i skattelängd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>registrering i sjömansregisirel,
tillhörighet till icke territoriell församling, tillhörighet till svenska
kyrkan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nationalitet,
civilstånd, datum för civilståndsändring, antal hemmavarande barn som inte har
uppnått 16 eller 18 års ålder, personnummer för make och, om samtaxering sker
med annan person, personnummer för denne,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>slag av
pensionsförmån som personen är berättigad till enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring, i den mån det behövs för att debitera
socialförsäkringsavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För person som inte har uppnått 18 års ålder skall också
anges personnummer för den hos vilken personen är kyrkobokförd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För person som inte har uppnått 15 års ålder skall införas
endast uppgift om personnummer, namn oeh adress samt personnummer för den hos
vilken personen ar kyrkobokförd, om inte ytterligare uppgifter som avses i
första stycket behövs för beskaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För person som ej är kyrkobokförd här i riket skall
uppgifter enligt försia, andra eller tredje stycket införas i den mån det
behövs för beskattning här i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § För juridisk person skall i det centrala
skatteregistret anges organisationsnummer, namn, firma, adress, hemortskommun,
registrering enligt lagen (1968: 430) om mervärdeskatl, särskilt registrerings-
och redovisningsnummer samt förhållanden som enligt lag eller förordning skall
antecknas i skattelängd. För dödsbo skall avcn dagen för dödsfallet anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 S För fysisk och juridisk person får, utöver de
uppgifter som anges i 5 och 6 §§, del centrala skatteregislret innehålla
följande uppgifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sådana uppgifter om
ägarförhållandena i fämansföreiag som avses i 25 § 8) taxenngslagen (1956:
623).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppgifter angående avslutad
revision, verkställt taxeringsbesök eller annat sammanträffande enligt 31 § 2
mom. tredje slycket taxeringslagen. För varje sådan ålgärd får anges tid, art,
beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar
av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift
huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppgift om registrering av skyldighel
att betala skatt, uppgifler som behövs för att bestämma skatt enligt
uppbördslagen (1953: 272) samt uppgifter om redovisning, inbetalning och
återbetalning av sådan skatt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppgifl om maskinelll
framsliilll förslag lill sådanl beslul som enligi lag eller förordning skall anlecknas
i skallelängd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppgift om beslut om ansiånd med
avgivande av självdeklaration, dock ej skälen för beslulel saml uppgift om all
laga förfall föreligger tor underlålenhel au fullgöra deklaralionsskyldighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Administrativa oeh lekniska
uppgifter som behövs för beskallningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppgifter som skall lämnas i
självdeklaration i sammanstiillningarna för statlig och kommunal inkomstskatt
samt i förmögenhetsredovisningen om skattepliktig förmögenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppgift om beslut om beskattning,
dock ej skälen för beslutet, saml uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom.
uppbördslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppgift om alt fordran mol personen
registrerats hos kronofogdemyndighet, uppgifl om beslut om ackord, likvidation
eller konkurs samt uppgifl om betalningsinställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>10.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppgift om
antal anställda och de anslälldas personnummer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>11.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppgift om
telefonnummer samt särskild adress för skaitsedelsför-siindelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppgifl från
kontrolluppgift enligt 37 § 1-3, 3 b-3 f och 4 taxeringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppgifl om beleckning,
taxeringsvärde, delvärde och beskattningsnatur för fastighet som ägs eller
innehas av personen, andelens slorlek om fastigheten har flera ägare saml sådan
uppgifl om fastigheten som behövs för bedömning huruvida inkomst av fasligheten
skall beräknas med tillämpning av 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928: 370)
och uppgift om inläkl som har beräknats med tillämpning av nämnda lagrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>14.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppgift om lid
och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatleslag
som denna avser samt uppgift om tid för planerat laxeringsbesök eller annat
sammanträffande enligt 31 § 2 mom. tredje stycket taxeringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>15.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppgift om
postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>16.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppgift om
bruttointäkt av tjänst och dennas fördelning på olika kategorier av tjänst samt
summan av avdrag från intäkten och dennas fördelning på kostnader för resor
mellan bostad och arbetsplats å ena sidan och övriga kostnader å andra sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>17.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppgift
angående omsättning, varulager, resultat av bruttovinstberäkning, annan
beräkning av relationstal eller liknande, nettoinläki eller underskott av
förvärvskälla med angivande av den del därav som belöper på delägare, skönsmässig
beräkning, belopp som under beskattningsåret har stått till förfogande för
levnadskostnader, varuuttag, lotala bilkoslnader samt privat andel därav,
bilförmån, bostadsförmån eller annan sådan förmån, avsättning till fond,
investeringsreserv eller liknande, insättning på skogskonto eller liknande,
nedskrivning av fordringar samt av- och</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nedskrivning med högsta möjliga belopp, dock endast
uppgift om all här angivei förhållande föreligger och om belopp, procenllal
eller årial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18. Uppgift från cenirala bilregistret om innehav av
fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De regionala skaiicregisirens innehåll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Regionala skatteregister får innehålla de uppgifter
som anges i 5-7 §§ i<br>
den mån de hänför sig lill länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamma beslämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Uppgifter som avses i 7 och 8 §S får las in i
registren endasl i den<br>
utsträckning som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen<br>
bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får föreskriva mindre avvikelser från
bestämmelserna om registerinnehåll i denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Terminalåtkomst till uppgifter i register
enligt denna lag fär finnas<br>
endast för de ändamål som anges i 1 § och i den utsträckning i övrigt som<br>
anges i andra-fjärde slyckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelse och lokal skattemyndighet får ha terminalålkomsl
till uppgifter som avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-6 samt de uppgifter däruiöver som
behövs för utfärdande av skattsedel och duplettskaltsedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelse och lokal skattemyndighet får vidare ha terminalålkomsl
till uppgifler som avses i 7 S 7-15 och som hänför sig till länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksskatteverket får ha terminalålkomsl till uppgifter som
avses i 5 och 6§§ saml 7§ 1-15.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Uppgifter i register enligt denna lag får
lämnas ut till annan myndighet<br>
på medium för automatisk databehandling endasl om detta följer av lag eller<br>
förordning eller regeringen har medgivit det. Regeringen får uppdra åt<br>
datainspektionen att lämna sådant medgivande i fråga om uppgifter som inte<br>
omfattas av sekretess. Talan mot beslut av datainspektionen förs hos<br>
regeringen genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första slyckel gäller inte i fråga om utlämnande för
beskattning. Med ullämnande lill annan myndighel jämställs ullämnande lill
annan verksamhetsgren inom samma myndighet.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 S Utan hinder av vad som är föreskrivet i annan
lag får uppgift i register<br>
enligt denna lag om registrerads namn, personnummer, adress, civilstånd<br>
eller kyrkobokförings- och mantalsskrivningsförhållanden lämnas ut till<br>
enskild om det inte av särskild anledning kan antas att den registrerade eller<br>
någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 S Uppgifter i regisler enligt denna lag som hänför sig
till viss beskattningsperiod och som inte skall tas upp i skattelängd får
bevaras under högst sju är efter utgången av det kalenderår under vilkel
perioden gick ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgift om revision fär bevaras under högst tio år efter
utgången av det år under vilkel revisionen avslutades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får föreskriva om förlängd bevaringstid för
uppgifter som avses i första eller andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:89.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i
rätten att</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utbekomma allmänna handlingar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs atl 17 a S lagen (1937:249) om inskriinkningar
i rätten att utbekomma allm;inn;i handlingar' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>llaf Uppgifter i register, som förs med hjiilp av
automatisk databehandling och som används i slalens verksamhel avseende
taxering eller eljesi beskattning, angående enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden får inte ulan samtycke från den som registreringen
avser utlämnas lill annan. Vad som nu har sagls gäller dock inle myndighets beslul
om taxering eller eljest beskattning. Ärdet av synnerlig vikt att uppgifl i regislret
angående planerad eller beslulad taxeringsrevision eller annan skaliekonlroll beiräffande
skattskyldig inte kommer till dennes kännedom, får myndighet vägra atl lämna ul
uppgiften. Under pågående taxeringskontroll beträffande skatlskyldig gäller
detsamma också registrets innehåll i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulan hinder av bestämmelserna i försia Slyckel får uppgifl
lämnas ul enligt vad som föreskrivs i lag om förfarandel vid beskailning eller
i skalleregisieriagen (1980:000).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag. då
lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Lagen omlryckl 1976:611.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Senasle lydelse 1978:906.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:52.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BUDGETDEPARTEMENTET</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uidrag PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanlräde 1980-02-21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:34.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och
statsråden Bohman, Mundebo, Friggebo, Dahlgren, Söder, Krönmark, Burenstam
Linder, Johansson, Wirlén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Pelri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Mundebo Proposition med förslag
till skatteregisterlag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksskatteverket (RSV) och statskontoret har sedan år 1973
bedrivit utredningsarbete i ett gemensamt projekt, RS-projektet, Förslag på
grundval av rapporter frän RS-projeklet (i fortsättningen även kallat
utredningen) har vid flera tillfällen framlagts för riksdagen, senast i prop,
1978/79: 161 om ändring i uppbördsförfarandet som antogs av riksdagen våren
1979 (SkU 1978/79: 50, rskr 1978/79: 379, SFS 1979: 489). Tidigare fattade nksdagsbe-slut
har framför allt avseit taxeringsorganisationen i första insians och
taxeringsnämndernas verksamhel. RS-projektet avvecklades den 1 juli 1979. Det
fortsatta genomförandet av reformerna på taxerings- och uppbördsområdena
ankommer därefter pä RSV inom ramen för verkets ordinarie organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett viktigt inslag i reformerna är att
skatteadministrationen skall effektiviseras genom etl förbättrat ADB-stöd.
Vissa delar av del nya ADB-systemet togs i bruk vid ingången av år 1979. Det
nya ADB-systemet bygger till stor del på en central regislerföring hos RSV med
terminalåtkomst för länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna. I
systemet ingår bl. a. ett ökat ADB-stöd för deklarationsgranskningen genom
registrering av uppgifter i deklarationer och kontrolluppgifter. Huvudlinjerna
i systemet har sålunda redan lagts fast av riksdagen. Däremot återstår
detaljregleringen av bl. a. vilka uppgifter som skall ingå i ADB-registren och
hur dessa uppgifter skall användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har den 28 juni 1978 till budgetdepartemenlet
överlämnat förslag till sådan detaljreglering i delrapporten (1978: 2) Förslag
till skatteregisierlag m. m. Utredningens förslag lill skatteregisterlag bör
fogas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som bilaga 1 lill della prolokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yllranden över rapporlen avgelts av justiliekanslern
(JK), datainspektionen (Dl), riksförsäkringsverkel (RFV). siaiisiiska cenlralbyrån
(SCB), riksrevisionsverkei (RRV), riksarkivel, bosladssiyrelsen, lånsstyrelsernas
organisalionsnämnd (LON), kammarräiierna i Siockholm och Göteborg,
länsstyrelserna i Södermanlands, Malmöhus, Göleborgs och Bohus, Skaraborgs,
Örebro saml Väslernorrlands län, daialagstiftningskommiiién (DALK), Föreningen
Aukloriserade revisorer (FAR), Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund
(LRF), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska företagares riksförbund.
Svenska kommunförbundet. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.
Svenska revisorsamfundet (SRS), Sveriges advokaisamfund, Sveriges hantverks-
och industriorganisation-Familjeföretagen (SHIO-Familjeföretagen), Sveriges
industriförbund (SI), Sveriges redovisningskonsullers förbund och Taxeringsnämndsordförandenas
riksförbund (TOR).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF har åberopat ett yttrande av lantbrukarnas skaltedelegation.
SHIO-Familjeförelagen har anslutit sig till skattedelegationens yttrande. SAF
och SI har avgetl gemensaml yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksarkivel har bifogat yttranden från landsarkivet i Lund
och stadsarkivet i Stockholm. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har
bifogat yttrande från lokala skattemyndigheten i Kungälvs fögderi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har också behandlat den närmare ulformningen
och administrationen av ADB-systemet i delrapporterna (1977: 4: 1 oeh 1977: 4:
2) Uppbörd av direkt skatt. Förslagen i prop. 1978/79: 161 grundar sig på dessa
rapporter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttranden över dessa rapporter har avgetts av ett storl
antal remissinstanser. De instanser som särskilt har yttrat sig över förslagen
rörande ADB-systemet är bl. a. JK, DI, SCB, länsstyrelserna i Stockholms,
Kalmar, Gotlands, Blekinge, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs. Örebro
samt Västmanlands län. SAF. Svenska bankföreningen, Sveriges advokatsamfund
och SI.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sammanfattning av remissyttrandena över delrapporten
1978: 2 samt de delar av remissyttrandena över delrapporterna 1977: 4: 1 och
1977: 4: 2 som avser ADB-systemet bör fogas som bilaga 2 lill detta protokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag i rapporten 1978: 2 om sekretesskydd
för uppgifler i ADB-registren har redan föranlett lagstiftning. Riksdagen har
sålunda på grundval av förslag i prop. 1978/79: 51 beslutat om ändringar i
lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar,
den s. k. sekretesslagen, som innebär att uppgiflerna i ADB-registren är sekrelessbelagda
med undantag för uppgifter om myndighels beslut om beskattning (KU 1978/79: 14,
rskr 1978/79: 52, SFS 1978: 906).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan jag går in på utredningens förslag till skatteregisierlag
m. m. skall jag i korthet teckna en bakgrund till förslagen. Jag skall sålunda
i de närmast</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>följande avsnitten redogöra för den hittillsvarande registerföringen
på skatteområdet och för det ulbyggda ADB-stödet inom RS-systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Hittillsvarande ADB-register och manuella register på
skatte- och avgiftsområdet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbokföringsregister (personhandet)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 74 § folkbokfönngskungörelsen (1967:495) skall
länsstyrelse på magnetband föra register över befolkningen i lånet
(personband). För varje person skall anges namn, personnummer, födelsehemort
eller födelseort och kyrkobokföringsort samt de ytterligare uppgifter som RSV
bestämmer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I personbandet redovisas i enlighet härmed f. n.
fullständiga kyrkobokförings- och mantalsskrivningsuppgifter för befolkningen
i länet, vissa uppgifter för skatteredovisning och allmänna val och vissa
uppgifter som länsstyrelserna enligt författning har att lämna till myndigheter
och offentliga register.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Register över fastigheter (fastighetsbandet)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen skall på magnetband föra register över
fastigheterna i länet (fastighetsband). Bestämmelser härom finns i kungörelsen
(1967: 497) om vissa register hos folkbokföringsmyndighet över fastigheter och
skattskyldiga m. fl. (registerkungörelsen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 1 § skall för varje fastighet eller särskilt
redovisad del därav anges fastighetsbeteckning, identitetsnummer samt ägarens
eller innehavarens namn och postadress.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV får enligt 7 S bestämma att register enligt kungörelsen
skall innehålla andra uppgifter än dem som anges i 1 §. Med stöd härav
innehåller registret också bl. a. uppgifter om fastigheternas areal och
taxeringsvärden, andra uppgifter för taxering m. m. som redovisas i fastighelslängd
samt uppgifter för statistiska ändamål (köpeskillingsstatistik m. m.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Register över skattskyldiga m. fl. (skattebandet)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ADB-stödet vid taxeringen och uppbörden av direkt skatt
har hitlills grundat sig på de s, k, skattebanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 3 § registerkungörelsen, som alltjämt gäller, skall
länsstyrelse på magnetband föra register överskattskyldiga i länet
(skatteband), I registret skall också ingå personer som inte är skattskyldiga
men som är inskrivna i allmän försäkringskassa. För varje person skall anges
vissa person- och identifikationsuppgifter samt uppgift om preliminär och
slutlig skalt och om pensionsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV får även för detta register bestämma att ytterligare
uppgifter skall ingå i registret.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande skattebandens användning och innehåll vill jag
nämna följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inför varje nytt inkomstår har länsstyrelsen framställt
ett magnetbandsre-gister (skatteband) över presumtiva skattskyldiga inom länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Registret har kompletterats med uppgifl om debilerad B-skatl
och därefter använts för utskrift av A- resp. B-skattesedlar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under inkomståret har skattebandet använts i huvudsak för
bokföring av preliminär skalt och utskrift av uppbördslistor, restlängder för B-skatt
m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under taxeringsåret har vissa kontrolluppgifter från
statliga och kommunala myndigheter registrerats. Dessa uppgifter liksom vissa
personuppgifter m. m. har tillhandahållits deklarationsgranskarna på en taxeringsavi.
Vidare har taxeringsnämndens beslul om taxering registrerats på skattebandet
som därefler använls för utskrift av inkomsi- och förmögenhetslängd. debitering
av slutlig skatt och uträkning av kvarstående resp. överskjutande skatt. På
skattebandet har också registrerats pensionsgrundande inkomst och olika
avgifter som skall anges på debetsedel på slutlig skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatlebandet har därefter använts för utskrift av
debiteringslängd och . debetsedlar för slutlig skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen har skatlebandet använts för bevakning av alt
debiterad kvarstående skatt betalas och för kontroll och uppföljning av
restitution av överskjutande skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För tydlighets skull bör framhållas alt beteckningen "skatlebandet"
inte betyder att all information finns registrerad på ett enda magnetband eller
att alla uppgifter om viss skattskyldig finns registrerade på det sättet. Det
rör sig i stället om flera magnetband med sinsemellan olika slags uppgifter.
Genom samköming av olika band med "primäruppgifter" skapas speciella
band för vissa bestämda ändamål t. ex. för preliminärskalteförfarandet,
taxeringen eller debiteringen. Skatlebandet kan sålunda sägas inbegripa flera
olika register eller registerdelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattebanden har fr. o. m. 1979 års taxering ersatts av
del nya ADB-systemet för taxeringen och uppbörden. Jag återkommer i del närmast
följande avsnittet med en redogörelse för utformningen av detta system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mervärdeskatteregister</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hos länsstyrelse skall enligt 21 § lagen (1968: 430) om
mervärdeskatt, ML, föras regisler över personer som registreras till mervärdeskalt
inom länet. Bl. a. RSV har utfärdai närmare föreskrifter om registerföringen.
Denna sker med hjälp av ADB och innebär i huvudsak följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Registreringsanmälan lill mervärdeskatt regislreras på
länsstyrelsens dataenhet. Magnetband med de registrerade uppgifterna översänds
till postgirot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Magnetbandet används för att aktualisera det
beståndsregister över</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mervärdeskattskyldiga som förs hos postgirot. Vidare
används magnetbandet för all framslälla registreringsbevis till de
skattskyldiga samt vissa arbetskort. avier och etiketter för aktualisering av
de manuellt förda registren på liinsslyrelsernas merviirdeskaiteenheter.
Förtryckta deklarationsblanketter framstiills av posigirol på grundval av de uppgifler
som finns i beslåndsregislret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från inkomna inbeialningskort/deklarationer registrerar
postgirot identi-fikationsuppgifter och inbetalt belopp och framställer på magnelband
s. k. uppbördslistor med uppgifter om inbetalda belopp per skattskyldig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Postgirot översänder uppbördslislor och
inbetalningskort/deklarationer till länsslyrelserna som registrerar
deklarationsuppgifterna och stämmer av dessa mot uppbördslisiornas uppgifter om
inbetald skatt. Även vissa beslul m. m. framställs maskinelll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgivaravgifisregisier</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverkel har huvudansvaret för debitering och
uppbörd av arbetsgivaravgift enligt lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa
avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. Fr. o. m. år 1975 har ADB-verksamheten
avseende debitering och uppbörd av arbelsgivaravgifterna förls över lill RSV
och länsstyrelserna enligt regeringens beslut den 29 juni 1973.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län för ADB-regisler över
arbetsgivares avgifter och utför huvuddelen av bearbetningarna avseende
debitering och uppbörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till grund för debiteringen ligger arbetsgivaruppgifterna,
som skall lämnas till lokala skattemyndigheten. Skallemyndigheten kontrollerar atl
uppgiftsskyldigheten fullgörs och all lämnade uppgifter är korrekta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter kontroll sänds arbetsgivaruppgifterna till
länsstyrelsen som registrerar dem på magnelband och ulför vissa inledande ADB-bearbetningar.
Banden sänds därefter till länsstyrelsen i Stockholms län, som framställer
räkningar på slulliga och preliminära arbetsgivaravgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inbetalda avgifter redovisas av postgirot på magnetband
till länsstyrelsen. Efter varje uppbörd framställer länsstyrelsen restlängder
för kronofogdemyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sjömansskalleregister</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppbörden av sjömansskatt ombesörjs av sjömansskallekontoret
i Göteborg, som ulgör en enhet inom RSV. Arbetet med bokföring, restitution,
kontroll m. m. av sjömansskatt sker med hjälp av ADB (magnetbandsregister).
Samtliga datorbearbetningar utförs hos länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punklskiillcrcgisier</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV iir beskatiningsmyndighei för punktskatterna. För
administrationen av dessa skatter används inte i någon del ADB utan endasl
manuella regisler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga regisler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uiöver de register som jag har berört i det föregående finns
del hos skatlemyndighelerna elt stort antal register för olika ändamål. Jag
skall hiir beröra några av dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Över juridiska personer och vissa fysiska personer skall
länsstyrelsen och den lokala skattemyndigheten föra regisler (4 §
registerkungörelsen). Regisiren beslår av kort (J-avier) och innehåller
uppgifter ur skatlebandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 5 S lagen (1974: 174) om idenlitetsbeteckning för
juridiska personer m. fl. skall RSV föra register över tilldelade
organisationsnummer. Sådant nummer skall tilldelas bolag, föreningar, vissa
allmänna inrättningar, kommuner m, fl. Registret förs på magnetband.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För källskatteuppbörden finns förutom ADB-register för skaltebokföring-en
m. m. även ett kortregisler, arbetsgivarregistret, som används vid källskaliekonlrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 arbetsgivarregistret registreras arbetsgivarens namn.
adress och telefonnummer, redovisningsnummer, genomsnittligt anlal anslällda saml
uppgifter om redovisad och inbetalad skatl. Arbetsgivarregistret har hiuills
förts huvudsakligen manuellt. Fr. o. m. år 1980 regislreras uppgiflerna i det
nya ADB-systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även på övriga områden inom skatieväsendet finns
motsvarande register för kontrolländamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För rörelsetaxeringen t. ex. förs sålunda på
länsstyrelserna s. k. arbetskort för skattskyldiga, som taxeras i särskild
taxeringsnämnd. På kortet samlas uppgifter ur deklarationer för företag och
dess ägare för ett anlal år. Uppgifterna är av typ omsättning, bruttovinsiprocent,
konlantöverskott. förmånsvärden och taxeringsnämndens andringar. I fråga om fämansföreiag
finns dessutom uppgifter om delägarskap m. m. Kortet ger möjligheter till
jämförelse med förhållandena för lidigare år saml med andra rörelser i samma
bransch.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetskorten fördes lidigare endast manuellt. Fr. o. m.
1978 års taxering förs uppgifterna in på magnetband (det s. k. arbetskortsregislrel)
och arbetskorten framställs maskinellt. På magnetband förs också fr. o. m. 1978
års taxering ett s. k. referensregister med uppgifter om fåmansföretags
delägare. Dessa magnetbandsregister ingår som en del i det nya ADB-svsiemet för
taxeringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Det nya ADB-systemet (RS-systemet)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsmakternas beslut</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen beslutade år 1975 om riktlinjer för en ny taxeringsorganisalion
i första instans (prop. 1975: 87, SkU 1975: 31, rskr 1975: 229). Prtncipbeslutet
innebär bl. a, att uppgifter i självdeklarationer oeh kontrolluppgifter skall ADB-registreras.
Uppgifterna skall stämmas av maskinellt och resultatet redovisas på en taxeringsavi.
På denna utskrivs vidare maskinelll åtskilliga andra uppgifter för taxeringen,
bl. a. personuppgifter, fastighetsuppgifter och uppgifter om föregående års
taxering. Maskinellt framställs också förslag till taxering och debitering
liksom förslag till beräkning av pensionsgrundande inkomst och egenavgifter.
Även underrättelse till de skattskyldiga om taxeringsnämndens beslut skall till
slor del framställas med hjälp av ADB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare skall till stöd för främst företagsbeskattningen
byggas upp ett organisationsregister som avses innehålla samtliga juridiska
personer vilka driver rörelse eller annan verksamhet och samtliga fysiska
personer som har någon anställd eller driver rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen beslutade år 1975 ocksä om riktlinjer för ett
fortsatt utvecklingsarbete med det nya ADB-systemet för folkbokföring och beskaltning
(prop. 1975: 57, SkU 1975: .32, rskr 1975: 230). Enligt beslulel skall systemet
bygga på en blandad regional och central regislerföring. Faslighelsredovis-ningen
skall ske regionalt i det nya systemet. När det gäller personredovis-ningen
skall några mer genomgripande förändringar av ADB-syslemel inte vidtas i avvakian
på bl. a. ställningstagandet till folkbokföringens framtida utformning och
organisatoriska anknytning. Motsvarigheter lill det nuvarande personbandet
skall även i fortsättningen föras regionall. Beträffande organisationsregistret
innebär beslutet alt elt sådant register, jämsides med det
organisationsnummerregister som RSV skall föra, kan medföra att behovet av det
nuvarande registret över juridiska personer kan bortfalla men att
länsstyrelserna vid behov kan föra ett aktuellt regionalt register över
organisationer till relativt låg koslnad. Del s. k. skalleregistret skall såsom
ett centralt arbetsregisler byggas upp från person- och organisationsregistren
och komplelteras med uppgift om erlagda skatter m. m. för att i slutskedet lillföras
uppgifler om taxeringsnämndernas beslut om åsätt laxering, debiterade skatter m.
m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den regionala delen av registerföringen förläggs till
länsstyrelserna och den centrala till RSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis skall alltså registerföringen lösas på
följande sätt enligt 1975 års principbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>regional regislerföring
avseende faslighelsredovisningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>regional regislerföring
avseende folkbokföringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>regional och cenlral
regislerföring av juridiska personer som driver rörelse</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>L5</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller annan verksamhet samt fysiska personer som driver rörelse
eller har någon anställd (organisationsregister) - central regislerföring av arbetsregisler
för beskattningen - omfattande samtliga skattskyldiga och med central
skatteuträkning- med terminalåtkomst och med färdigställda skatteregister i
regionerna.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underdel fortsatta utvecklingsarbetet med ADB-systemet har
utredningen successivt redovisat förslag till regeringen i olika frågor
rörande detta. I detta sammanhang skall jag nöja mig med att redovisa
statsmakternas ställningstaganden till några av dessa spörsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen beslutade år 1976 om anlalel regionala ADB-anläggningar
och placeringen av dessa anläggningar (prop. 1975/76: 100 bilaga 9, SkU
1975/76:35, rskr 1975/76:212). Beslutet innebär att samtliga län utom Gotlands,
Blekinge och Jämtlands län får egna daiorer och all anlalel anläggningar
således blir 21.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I delrapporten (1976: 4) Integritet och genomförande och i
Dr:s yltrande över rapporten berörs bl. a. frågor om integrilel, sekretess och
dalaskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av rapporlen och de synpunkier på
säkerhetsfrågorna som i samband därmed fördes fram frän olika instanser uppdrog
regeringen åt RSV att gemensaml med statskontoret och efter samråd med Dl
redovisa förslag till hur säkerhetsorganisationen för utveckling och drift av ADB-systemet
skall byggas upp. I uppdraget föreskrevs att dalainspeklionens synpunkter på
delrapporten 1976: 4 skulle beaktas vid förslagets utformning. I prop. 1976/77:
138 om genomförandet av den nya taxeringsorganisationen framförde jag
ytterligare synpunkter på ulvecklingen och införandet av ADB-systemet. Jag
framhöll bl. a. att bland de inlegrilelsfrågor som bör studeras ingår
möjligheterna att begränsa och kontrollera de fall, där man från terminal i etl
län via det centrala skatteregislret kan hämta uppgifter oin individer och
förelag i andra län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV och statskontoret har den 31 mars 1977 till budgetdeparlementet
lämnat en redovisning av hur verken avser att utforma organisationen för
säkerhetsfrågor. Jag återkommer strax till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa frågor rörande ADB-systemet behandlades också i prop.
1977/ 78: 181 om ny taxeringsorganisation i försia instans, m. m. Jag framhöll
däri bl. a. (s. 260) att den utökade kontrollverksamheten på skatteområdet
kräver en samlad registrering av verksamheten sä all en samordning av denna kan
ske. Jag påpekade vidare att en samordning kommer att underlättas betydligt om registrenng
och datauttag i fortsättningen kan ske med hjälp av ADB och erinrade om att en
sådan lösning planerades i RS-projektet. I nämnda proposition lades också fram
förslag rörande granskningsformer och ambitionsnivå med utgångspunkt i det nya ADB-systemet.
Vidare föreslogs införandet av en enhetlig och för ADB-behandling lämplig
blankett för kontrolluppgift i inkomstslaget tjänsl. Förslagen har antagils av
riksdagen (SkU 1977/78: 55, rskr 1977/78: 362).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 prop. 1978/79: 161 föreslogs bl. a. att arbetsgivarnas
redovisning på kontrolluppgifterna av innehållen preliminär A-skatl skall regislreras
i ADB-syslemel och ligga till grund för skallebeloppens kreditering på arbetstagarna.
Vidare föreslogs ADB-iegistreringav uppbördsdcklaralioner och maskinella
kontroller av arbetsgivarnas uppbördsredovisning. Även dessa förslag har
antagits av riksdagen (SkU 1978/79: 50, rskr 1978/ 79: 379).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genomförda åndringar I ADB-stödet vid 1979 års taxering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av den tidigare redogörelsen har framgålt all större delen
av del nya ADB-stödet för laxeringen har införts fr. o. m. 1979 års taxering i
enlighet med riksdagens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det nya centrala skatteregislret har vid 1979 års laxering
registrerats bl. a. identifieringsuppgifter rörande de skattskyldiga saml vissa
uppgifter från självdeklarationerna och kontrolluppgifterna. Registreringen
från självdeklarationerna har omfattat sammanställningarna lill statlig och
kommunal inkomstskatt och uppgiften om skattepliktig förmögenhet på
deklarationsblankettens första sida samt specifikationen av inkomst av tjänst.
Från kontrolluppgifterna har registrerats löneuppgifter m. m. De registrerade
uppgifterna har stämts av maskinelll och resultatet har redovisats på taxeringsavierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 del centrala skalleregisirel har också till 1979 års taxering
införts uppgifter om planerade, pågående och avslutade revisioner. Förutom uppgifl
om vem revisionen avser innehåller revisionsregistrel uppgifl om vilken
myndighet eller enhet som ulfört eller skall utföra revisionen, skatleslag samt
datum för revisionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till det nya ADB-systemet hör också som jag tidigare har
nämnt två register som fr. o. m. 1978 ärs taxering har förls på magnetband
nämligen referensregistret och arbetskorlsregistret. Fr. o.m. 1979 års taxering
finns uppgifterna i referensregistret också i den centrala databasen, dvs. med
terminalåtkomst. Dessa två register utgör delfunktioner eller delregister i det
organisationsregister som enligt vad jag tidigare har sagl skall byggas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Referensregistret innehåller uppgifter om fämansföreiag
och deras delägare. Bl. a. anges för företagen uppgift om aktiekapital, antal
aktier och anlal ägare saml för delägare uppgift om vilka förelag som ägs och
ägarandelens storlek. Referensregistret skall användas bl. a. för administration
av den samordnade granskningen av fämansföreiag och delägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetskortregistret innehåller taxeringsuppgifter om
fysiska och juridiska personer som driver rörelse eller jordbruk. Bl. a. anges
omsättning, varulagerreserv, bruttovinsiprocent, nettointäkt, konlantöverskott.
varuuttag. fordonsinnehav, naturaförmåner, avskrivningar och fondavsättningar.
Med hjälp av regislret framställs som jag lidigare har nämnt arbetskort som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall vara etl stöd vid deklaralionsgranskningen. Arbetskortel
skall användas för jiimförelse med förhållandena vid tidigare ärs taxeringar
och med andra företag inom samma bransch samt för kontroll av att vissa
fondmedel o. d. tas i anspråk eller återförs till beskattning. Kortet skall
också vara ett hjälpmedel vid föredragningen i taxeringsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:141.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>4 Föredragandens överväganden </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4.1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det grundläggande syftet med den påbörjade reformen av
taxeringsorganisation ar att höja kvaliteten på taxeringen i första instans
för all därigenom få större likformighet och rällvisa vid laxeringen. Detla
skall enligt riksdagens beslul ske genom bl. a. en fördjupad kontroll av de
svårkontrollerade deklarationerna. En viktig målsällning i den nya taxeringsorganisa-tionen
är vidare att förbättra och förenkla förfarandet för såväl myndigheter som
enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att uppnå dessa målsättningar krävs förutom en
förändring av organisalionen också effektiva hjälpmedel. Della har man också lagil
fasla på vid utformningen av de administrativa systemen i den nya organisalionen.
Ett omfattande ADB-slöd utgör sålunda en av hörnpelarna i den nya
skatteadministrationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som har framgålt av min redogörelse för tidigare ordning
är användningen av ADB ingen nyhet för skatteväsendet. Ett mycket omfattande ADB-slöd
finns sedan länge på stora delar av skatteområdet. Del lidigare ADB-stödet var
emellertid i huvudsak inriktat på uppbörden av skatt medan kontrollsidan var
tillgodosedd i mindre utsträckning. ADB-stödet var vidare av sådan art atl s.
k. direktåtkomst inte var möjlig. Vidare gäller alltjämt att uppgifterna för de
olika skatteslagen är registrerade i skilda ADB-system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nya ADB-systemet för beskattning innebär en ändring i
dessa avseenden. Enligt 1975 års principbeslul är det sålunda i försia hand
kontrollfunktionerna som skall byggas ul i systemet. Genom ADB-regisirering av
löneuppgifterna i deklarationer och kontrolluppgifter skall kontrollen av löntagardeklarationerna
underlättas. Den fördjupade kontrollen av rörelsedeklarationerna skall ske bl.
a. med stöd av ett organisationsregister som ingår i ADB-systemet. 1975 års
principbeslut innebär vidare en samordning och centralisering av ADB-registreringen.
Det centrala skatteregistret hos RSV skall innehålla inte bara uppgifter som
behövs för laxeringen och uppbörden av direkt skatt. I organisationsregislret
som ingår i det centrala regislrel skall det också finnas uppgifter i fråga om
olika skatteoch avgiftslag. Den centrala registerföringen skall vidare
kombineras med terminalåtkomst på länsstyrelserna och de lokala
skattemyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetet med atl utveckla och la i drifl det nya ADB-systemet
har som jag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 146</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lidigare har nämnl ankommil på RS-projekiel. I uppdraget
har ingåtl atl utreda de inlegrilels- och sekrelessfrågor samt de övriga
säkerhetsfrågor som är förknippade med användning av ADB inom skatleadministralionen.
Utredningsarbetet har bedrivits i samråd med bl. a. Dl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag i de nu akluella rapporterna syflar
också huvudsakligen lill alt tillgodose de olika skyddsintressen som finns i
samband med utnyttjandet av ADB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens grundliiggande förslag år atl registerföringen
inom ADB-syslemel skall lagregleras. Ulredningen anser sålunda att del är
angelägel främst från inlegriletsskyddssynpunkt alt registerföringen klarl
redovisas och avgränsas i författning. Regleringen bör enligt ulredningen så långl
möjligt ske i lagform, dvs. beslutas av riksdagen, bl. a. med hänsyn till den
stora betydelse som tillmäts frågan om central ADB-registrering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den nya lagen, som utredningen benämner
skatteregisterlag, skall enligt utredningens förslag tas in beslämmelser
avseende faslighelsredovisningen och beskatlningen. Folkbokföringsregislreringen
bör enligt ulredningen tills vidare inte regleras i den nya lagen. Anledningen
härtill är den osäkerhet som f. n. råder i fråga om huvudmannaskapel för
registreringen på delta område!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall senare återkomma till utredningens förslag till skatleregisterlag.
I detta sammanhang bör dock nämnas att lagen enligt förslaget skall ta upp
bestämmelser om bl. a. registrens ändamål och innehåll, regisleransvar,
terminalåtkomst och lagringstid. Del bör vidare redan nu framhållas alt enligt
utredningens förslag skall i skalleregisieriagen i fråga om t. ex. registrens
innehåll anges endasl den yttre ramen för registerföringen. Det skall sedan
ankomma på regeringen eller RSV att närmare beslämma innehållet i registren oeh
för vilka beskattningsändamål uppgiflerna skall användas. Lagen skall enligt
förslaget också komplelteras med en förordning - skatteregislerförordningen -
med föreskrifter om bl. a. utlämnande av uppgifter från registret till myndighel
ulanför beskattningsomrädei. Utredningen föreslår vidare, som jag tidigare har
nämnt, ändringar i sekretesslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen redovisar också hur man för den närmaste
framtiden har tänkt sig registerföringen. I fråga om vissa av registrens
användningsområden är förslagen detaljerade. På andra områden innefattar
förslagen endast riktlinjer för det fortsatta uppbyggnadsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av författningsförslagen redovisar utredningen
också beslutade och planerade åtgärder i fråga om organisationen för
säkerhetsfrågor inom ADB-systemet. Redovisningen bör som jag tidigare har sagl
ses mot bakgrund av utredningens uppdrag att närmare uireda säkerhetsfrågorna
med beaktande av DI:s synpunkter. Av redovisningen framgår sålunda bl. a. vilka
åtgärder som utredningen har vidlagil eller avser att vidta inom vissa områden
som är särskilt betydelsefulla från säkerhetssynpunkt. Det gäller
säkerhetsorganisationen, behörighelskonlroll, kontroll av tillträdet
till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lokaler för ADB-anläggningar, förvaring och hantering av
databärare, system för rekonstruktion av ADB-syslem, systemdokumentation i form
av systemhandbok, programleslning oeh gallring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland remissinstanserna är det stora flerlalel överens om
alt skatteadministrationen behöver effektiviseras genom inrätlandel av bl.a. elt
centralt skatteregister av i huvudsak den omfattning som ulredningen har föreslagil.
Remissinstanserna understryker emellertid betydelsen av att det skapas etl
hållbart säkerhetssystem till skydd mot bl. a. obehörig ålkomst. Vikten av att älgärder
även i övrigt vidtas för atl stärka skyddet för den enskildes integritet i
samband med ADB-användningen betonas också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På de flesta håll godtas ulredningens förslag lill
åtgärder på säkerhets- och integriteisområdel. Förslaget att registerföringen
skall lagregleras får sålunda genomgående ett positivi moltagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriiiska rösier saknas emellertid inle. En del remissinslanser
anser att lagförslagel inte motsvarar det uppsatta målet att registerföringen
skall klarl redovisas och avgränsas i förfallning. Andra uttrycker farhågor för
att de risker från bl. a. inlegritelssynpunkler som år förknippade med ADB-registrering
inte kommer atl kunna bemästras. En uppfattning är att utredningen har drivit
effektivitetskravet för långt på bekostnad av skyddsintressena. Bl. a. ifrågasätls
om det är lämpligl att arbeta med register som omfattar hela skatte- och
avgiftsområdet i stället för flera delregister vart och ett omfattande en
begränsad del av området. Från några håll framhålls också att utgångspunkten
bör vara all de sekrelessbelagda uppgifterna i självdeklarationer och liknande
handlingar endast i yttersta undanlagsfall skall las in i regisler av det akluella
slaget. Röster höjs också för stor restriktivitet när det gäller bl. a.
åtkomsten till registeruppgifterna, användningen av s. k. söknycklar och
samköming med andra register.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag till en början erinra om vad jag
tidigare har sagt nämligen att större delen av det nya ADB-stödet för
taxeringen har tagits i bruk fr. o. m. 1979 års taxering. På uppbördsområdet
införs det nya ADB-systemet under är 1980. Den regislerföring som sålunda redan
har införts eller som omedelbart förestår grundar sig på ett flertal riksdagsbeslul
30r" j2 tidigare har redogjort för (avsnitt 3). RSV har i enlighel härmed
anmält det centrala skatteregistret till DI.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad det nu gäller att ta ställning till är således främst
förslaget alt registerföringen skall lagregleras samt förslagen till fortsatt
utbyggnad av registerföringen. I det sammanhanget kommer man också in på
frågorna om hur kravet pä en effektivisering av skattekontrollen genom
användningen av ADB skall förenas med kraven på sekretess och integritesskydd.
Del finns anledning att här först uppehålla sig någol vid dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill då till en början peka på att den föreslagna ADB-registreringen
delvis betingas av annat än kontrollhänsyn. De förslag lill effektivisering och
förenkling av uppbördssystemet som jag har lagt fram i prop. 1978/79: 161 och
som antagits av riksdagen bygger sålunda i stor utsträckning på de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>möjligheter till rationalisering som öppnas genom det nya ADB-systemet.
Det gäller bl. a. förslaget till enhelliga regler för arbetsgivares betalning
och redovisning av anställdas skatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nya ADB-systemet skapar alltså förutsättningar inte
bara för ett enkell informationsutbyte mellan skatteförvaltningens olika enheler
och en effektivisering och god samordning av kontrollinslanserna. Del möjliggör
också etl effektivt uppbördssyslem och lättnader i de enskildas och
arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ökade användningen av ADB släller emellerlid som jag
nyss har antytt stora krav på skydd mot otillbörligt intrång i den personliga
integriteten. För egen del vill jag till en början peka på etl par fakiorer som
bl. a. DI har berört i sitt yttrande över delrapporten 1976: 4 och som enligt
min mening bör vara grundläggande när man diskuterar inlegriletsfrågorna i samband
med det nya ADB-systemet pä skatteområdet. Man börsålunda för det första hålla
i minnet att det inlegriletsskyddade området ytterst bestäms av omfattningen av
dels skyldigheten att lämna uppgifter till ledning för beskattningen, dels
rätten för skaltemyndighelerna att kontrollera atl denna uppgiftsskyldighet har
fullgjorts. Det nya ADB-systemet innebär i och för sig inte någon ändring i
dessa avseenden. Ändringen ligger bl. a. däri att kontrollen kan göras
effektivare än hittills. Sådana kontroller som enligt statsmakternas beslut fär
och skall äga rum men som pä grund av bristande manuella resurser hittills inte
har kunnat ske i önskvärd utsträckning kan i det datoriserade systemet företas
i större omfattning. En sådan utveckling ligger i linje med strävandena mot
ökad rättvisa och likformighet vid taxeringen. Riksdagen har ocksä, som jag
tidigare nämnt (avsnitt 3),uttryckligen tagit ställning för att kontrollen
skall effektiviseras med stöd av ADB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den omständigheten alt man genom inTörandet av nya
administrativa system gör det möjligt att vid beskaltningen på ett effektivare
sätt än hittills utnyttja de uppgifter som har lämnats för beskattningsändamål
kan sålunda i och för sig inte anses innebära något olillbörligt från iniegritelssynpunkt.
Del måste tvärtom anses angelägel alt myndigheterna får bästa möjliga tekniska
hjälpmedel för den beskattningskontroll som enligt riksdagens beslut skall
utföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det år emellerlid utomordentligt viktigt från inlegriletsskyddssynpunkt
atl de nya systemen utformas så att man så långt möjligt eliminerar riskerna
för att hemliga beskattningsuppgifter blir tillgängliga utanför den krets av myndigheler
och tjänstemän som behöver dem för beskattningsverksamheten. I detta avseende
finns, som jag tidigare har antytt, vissa skillnader mellan tidigare
administrativa system och det nya ADB-systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Idel lidigare sysiemel fanns uppgifterna förutom i
manuella register i s. k. magnetbandsregister. Registren fördes i princip
särskilt för varje delfunktion inom skatteförvaltningen. Magnetbandsregistren
användes i huvudsak för maskinella avstämningar, beräkningar och
sammanställningar och för framställning av olika handlingar såsom
kontrollförteckningar, taxenngsavi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>er och arbetskort. De kunde däremot inte användas som
sökregister i del löpande kontrollarbetet. Det anförda innebär sålunda alt de
beskattnings-uppgifter som enligt den tidigare ordningen infördes i ADB-registren
var tillgängliga i huvudsak endasl i form av särskilda kontrollhandlingar.
Dessa handlingar följer i princip det ursprungliga konirollmalerialel, dvs. de tillställs
de tjänstemän som har alt granska deklarationerna eller motsvarande
handlingar. Ett sådant ADB-system medför således i huvudsak inte några ökade
möjligheter för obehöriga att komma ät beskattningsuppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller det nya ADB-systemet är förhållandena
annorlunda. Vad först beträffar själva innehållet i registren innebär visserligen
den regislerföring som har genomförls eller somf. n. planeras inte någon slörre
skillnad i förhållande till tidigare system. Den väsentliga skillnaden ligger i
stället däri att uppgifterna i det nya systemet samlas i ett centralt register
och framför allt att det öppnas möjlighet all via terminaler få direkt åtkomst
till dessa uppgifter. Det ligger i sakens nalur atl ett system med
direktåtkomst till ett stort antal känsliga uppgifter kräver särskilda åtgärder
från inlegriletsskyddssynpunkt. Utredningen har utformat ett syslem som skall
förhindra obehörig åtkomst. Jag skall strax redogöra för detta. Men jag vill
redan nu framhålla atl det inte torde vara möjligt att begränsa den enskilde
tjänstemannens terminalålkomsl till enbart sådana uppgifter som han behöver för
silt arbete. Det är emellertid som jag ser del ytterst angelägel att man för
varje kategori av uppgifter noga prövar behovet av direktåtkomst och väger
detta mol den enskildes berättigade intresse av att tillgången till känsliga beskattningsuppgifler
skall vara förbehållen en begränsad krets av tjänstemän som behöver dem för att
kunna utföra sina arbetsuppgifier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Diskussionen rörande skyddet för den personliga
integriteten med anledning av det nya ADB-systemet bör sålunda enligt min
mening inte i första hand gälla frågan om vilka uppgifter som bör få las in i
de nya ADB-registren. I stället bör man inrikta sig på frågan om och i vilken
utsträckning samt för vem uppgifterna bör få vara tillgängliga via terminal.
Denna fråga bör som jag nyss har antytt i sin tur avgöras bl. a. mot bakgrund
av behörighetssystemet rörande terminalåtkomsten och de övriga säkerhetsanordningar
mot obehörig åtkomst som planeras för det nya systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra viktiga faktorer från inlegriletsskyddssynpunkt är
sekretesskyddet i övrigt för uppgiflerna i ADB-registren oeh därmed
sammanhängande frågor. Det gäller förutom frågan om sekreless mot enskilda även
frågan oni vilka myndigheter utanför skatteområdet som skall fä lillgång till
registeruppgifterna, t. ex. för samköming med andra ADB-register.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan jag går in på utredningens förslag med avseende på
dessa frågor skall jag emellerlid mot bakgrund av vad jag nu har sagt ta upp
utredningens förslag atl ADB-registren på skatteområdet skall lagregleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande de nu aktuella skatteregistren lillstyrker
remissinstanserna -däribland DALK - förslagel att den huvudsakliga regleringen
sker i lagform. Jag delar uppfattningen att beslut om förande och användning av
sådana</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ADB-register som bl. a. de nya skatteregistren, som
innehåller en omfattande information om de enskilda medborgarnas privala
förhållanden, bör tas in i en lag. Jag ansluter mig således lill förslagel och
föreslår att bestämmelser om registerföringen tas in i en särskild lag som
kallas skatteregisierlag. Av skiil som jag kommer alt ange senare (avsnill
4.4.1) bör dock fastighetstaxeringsregislrel inle regleras i skalleregisieriagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag återkommer till frågan om bestämmelsernas innehåll och
ulformning. Som jag nyss har antytt bör man sålunda enligt min mening, innan
man tar ställning till frågan om registrens innehåll och användning, först göra
klart för sig hur frågorna om sekretess och säkerhet skall behandlas. Dessa
frågor tar jag upp i det närmast följande avsnittet. Innan jag kommer in pä
regleringen i skalleregisieriagen skall jag också redovisa min inställning till
utredningens förslag rörande registrens innehåll och användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Sekretess och säkerhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om sekretesskyddet för ADB-registrerade uppgifter
intar som jag nyss har framhållil en framträdande plals från
integritetsskyddssynpunkt. Utredningen föreslår att sekretesskydd införs för
uppgifter som tas in i ADB-registren. Som jag tidigare har påpekal har förslag
till sådan ändring i sekretesslagen redan antagits av riksdagen (prop.
1978/79:51, KU 1978/ 79: 14, rskr 1978/79: 52, SFS 1978: 906). De nya
bestämmelserna i sekrelesslagen (17 a §) innebär bl. a. att uppgifter i
register som förs med hjälp av ADB och som används i beskattningsverksamheten
inte utan samtycke frän den som registreringen avser får lämnas lill annan.
Myndighels beslut som finns intaget i registret är dock undantaget från sekreless.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har nyligen lagt fram förslag om en ny
sekretesslag som avses träda i kraft den 1 januari 1981 (prop. 1979/80: 2).
Enligt lagförslagel behålls på skatteområdet den i princip absoluta sekretessen
för bl. a. uppgifter i ADB-registren (9 kap. 1 §). Myndighets beslut är liksom f.
n. i huvudsak undantagna frän sekretessen. Vidare får utan hinder av
sekretessen uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lag om
förfarandet vid beskattning. Det bör påpekas atl sekretessen enligt
lagförslaget innefaltar såväl handlingssekretess som tystnadsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nu behandlade lagstiftningsåtgärderna kommer som synes
att innebära att de ADB-registrerade skatteuppgifterna får eu mycket starkt
sekretessskydd när det gäller utlämnande till enskild. Någon försiärkning av
detta sekretesskydd är enligt min mening inte påkallad. Tvärtom finns det skål
att i ett par avseenden justera lagstiftningen i motsatt riktning. I 17 a §
nuvarande sekretesslag bör sålunda tas in en föresknft om att uppgift utan
hinder av sekretessen fär utlämnas enligt vad som föresknvs i lag om förfarandel
vid beskattning eller i skatteregisterlagen. Genom hänvisningen lill lag om
förfarandet vid beskattning klargörs att skattemyndigheterna får lämna
uppgifter från ADB-registren enligt bestämmelserna i t. ex. laxeringslagen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och uppbördslagen (jfr 17 § nuvarande sekrelesslag resp. 9
kap. I ii förslaget till ny sekretesslag). Den nya föreskriften i 17 a S bör
vidare kompletteras med cn beslämmelse i skalleregisterlagen som någol mjukar
upp sekretessen för sådana uppgifter i skalteregislren som gäller registrerads
namn, personnummer, adress, civilstånd, kyrkobokförings- och manlalsskrivnings-förhållanden.
Den kompletterande bestämmelsen behövs bl. a. för att det skall bli möjligt all
på etl enkelt sätl lillgodose arbetsgivarnas behov av information och service
från skatteregislret med avseende på arbetslagarnas personnummer och adresser.
Jag tänker främst på de förtryckta kontrolluppgiftsförteckningar som i det nya
uppbördssystemet skall framställas med hjälp av ADB och tillställas
arbetsgivarna. Av praktiska skäl bör de ifrågavarande uppgifterna kunna lämnas
ut även till annan enskild än en arbelsgivare. Del skulle sålunda i prakliken
inte vara möjligt att i fråga om det stora antalet förfrågningar som riktas
till skatlemyndighelerna i dessa avseenden göra någon skillnad mellan arbelsgivare
och andra. Del innebär också en inle oväsenllig förenkling för berörda
myndigheter och allmänheten om uppgifterna kan hämtas från del nya ADB-systemet
och tas fram på lerminaler i stället för som f. n. från manuellt förda personaviregister.
De uppgifter som här avses är inle heller i och för sig av integritelskänslig
natur. Enligt förslaget till ny sekretesslag skall för motsvarande uppgifter i
folkbokföringsverksamheten galla sekretess om det av särskild anledning kan
antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om
uppgiften röjs. Det bör enligt min mening vara tillräckligt med samma
sekretesskydd när uppgifterna förekommer i skatteregistren. Jag föreslår
således efter samråd med statsrådet Petri att 17 a S i gällande sekretesslag
ändras och att en komplelterande bestämmelse tas in i skalleregisieriagen i
enlighet med det anförda. Även i den nya sekretesslagen bör tas in en
föreskrift om atl utlämnande får ske enligt vad som föreskrivs i skatteregisterlagen.
Förslag härom kommer all läggas fram i etl senare sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya sekretesslagen avses gälla i princip också i
förhållandel mellan myndigheler och mellan verksamhetsgrenar inom en myndighet.
1 lagförslaget har dock gjorts vissa undantag från sekretessen beträffande
utlämnande till myndighel. Dessulom har inlagits en s. k. generalklausul, som
innebär atl sekretessbelagd uppgift får lämnas till myndighet om det är
uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har förelräde framför det
intresse som sekretessen skall skydda. Dessa undantagsbestämmelser innebär alt
regleringen av uppgiftslämnandet mellan myndigheter nära ansluter till vad som
i prakliken gäller f. n. Enligt lagförslaget finns del inle någol hinder mol
att utbyte av uppgifter mellan myndigheter eller mellan en myndighets olika verksamhelsgrenar
sker rulinmässigl även utan särskild författningsreglering. Lagförslagel
bygger emellerlid på alt rutinmässigt uppgiflsulbyle i regel skall vara förfallningsreglerat.
I den män författningsreglering sker gäller inle generalklausulen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen föreslår atl del rutinmiissiga utlämnandel av sekrelessbelagda
uppgifter från ADB-syslemel till myndighel skall förfatlningsrcgleras. Enligt förslagel
skall i skalleregisieriagen tas in en föreskrift om all regeringen får meddela beslämmelser
om sädanl uppgiflsullåmnande. I skatteregislerförordningen skall anges vilka
myndigheter och för vilka ändamål utlämnande får ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen föreslår inle några särskilda föreskrifier i skaltercgisterlagen
i fråga om massuttag av uppgifter med hjälp av s. k. söknycklar eller i fråga
om samköming med andra ADB-register. Enligt ulredningen finns del inte något
behov av sådana föreskrifter. Utredningen anser sålunda att i försia hand
sekretessreglerna ger tillräckligt skydd mot sådanl massullag med hjälp av söknycklar,
som' kan anses medföra otillbörligt intrång i den personliga integriteten.
Utredningen påpekar vidare att DI enligt datalagen (1973: 289), DL, har rätt
att begränsa myndighets rättsliga befogenhet att för egen del överföra data
till läsbar form och härigenom också den allmänna tillgången till uppgifterna i
databasen. Beträffande samköming pekar ulredningen bl. a. på atl en sådan ålgärd
kräver Dl:s lillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna godtar överlag de av utredningen
förordade principerna för författningsregleringen av uppgiftsutlämnandet till
annan myndighet. DALK anför emellertid vissa principiella betänkligheter mot
alt uppgifter som ursprungligen har samlats in för etl ändamål används också
för andra syften. DALK förutsätier att utlämnande inte tillåts ske i andra fall
än då behovel av utlämnande klart bedöms väga över risken för otillbörligt integritetsinlrång.
I den mån uppgifterna skall användas för kontrollåtgärder hos den mottagande
myndigheten bör enligt DALK:s mening uppgifternas tjänlighet för
kontrolländamål också prövas närmare. Dessulom bör de registrerade informeras
om sådan användning av uppgiflerna i skalteregislren. Liknande synpunkter
anförs av DI, som också framhåller atl det bör ankomma på statsmakterna oeh inle
på DI alt besluta om samköming av skatteregislret med annat register.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag att man bör författningsreglera
sådant utlämnande till myndighet av sekrelessbelagda uppgifter från
skatteregistren som avses ske regelmässigt stär i överensstämmelse med de
principer som ligger till grund för den nya sekretesslagen. Enligt min mening
kan emellertid frågan om sådant utlämnande inte bedömas i sin helhet utan att
man också lar ställning till regelmässigt utlämnande av andra sekrelessbelagda
uppgifter hos beskattningsmyndigheter, t. ex. från deklarationer. Bestämmelser
härom finns f. n. bl. a. i 50 § 1 och 3 mom. taxeringslagen (1956: 623), TL.
Däri föreskrivs att självdeklaralioner och vissa andra handlingar skall
tillhandahållas de myndigheter som i oeh för sin verksamhet bör erhålla del
därav. Motsvarande bestämmelser för andra skatteområden finns i bl. a. 73 §
uppbördslagen (1953: 272), UBL, och 25 § ML. En anpassning av dessa och andra
bestämmelser i skattelagstiftningen till regleringen i sekretesslagen kräver
ytterligare överväganden och bör tas upp i samband med övervägan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dena rörande följdlagstiflning lill den nya sekrelesslagen.
Jag vill erinra om alt regeringen uppdragit äl brottsförebyggande rådel atl se
över beslämmelsema om informationsutbyte och anmiilningsskyldighet mellan
myndigheter vad gäller ekonomisk brottslighet och föreslå erforderliga
lagstiftningsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang bör man enligt min mening begränsa sig lill
alt införa bestämmelser om utlämnande av uppgifter på ADB-medium till andra
myndigheter. 1 skalleregisieriagen bör i huvudsaklig överensstämmelse med vad
som har förordats av utredningen och Dl slås fast att sådant ulliimnande i
princip skall beslutas av statsmakterna, vare sig del gäller hemliga uppgifter
eller offenlliga uppgifler. Också frågan om ell regelmässigt ulliimnande av offenlliga
uppgifter på ADB-medium kan nämligen ibland rymma sådana avvägningar som det
bör ankomma på statsmakterna och inte Dl alt falla beslul om. Jag tänker bl. a.
på utlämnande för samköming med andra ADB-register i kontrollsyfte. Med hänsyn lill
alt samma avvägning kan bli akluell i fråga om ullämnande till myndighel i enslaka
fall av uppgifter på ADB-medium anser jag att regeringen i princip bör besluta
i dessa fall. Vad jag nu har sagt gäller främst utlämnande på ADB-medium till myndigheler
utanför skatteområdet. Som jag tidigare har nämnl skall de nya ADB-registren beijäna
flera olika myndigheter inom skatteområdet. Innan man har tagil ställning till
den allmänna regleringen av utbytet av skalteuppgifter mellan olika myndigheler
bör man enligt min mening inle införa något krav på förfaltningsstöd för utbyte
av ADB-information mellan de berörda skattemyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslär således att det i skalleregisieriagen las in beslämmelser
av innebörd alt uppgifler i skalteregislren inte får lämnas ut på ADB-medium lill
annan myndighel för annal än beskaltningsändamäl om del inte följer av lag
eller förordning eller regeringen har medgivit det. Möjlighet bör dock finnas
alt låta DI medge utlämnande på ADB-medium såviu gäller inte sekrelessbelagda
uppgifter. Bestämmelser härom bör också tas in i skatteregisterlagen. Jag
återkommer till den närmare utformningen av bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om utlämnande av uppgifler från skalleregistren i
andra fall bör nuvarande ordning behållas tills vidare. Det innebär således alt
vederbörande myndighet i första hand beslutar om sådant utlämnande till andra
myndigheter av sekrelessbelagda uppgifter som ej sker på ADB-medium vare sig
det gäller regelmässigt utlämnande eller utlämnande i enstaka fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som utredningen har föreslagit bör det åtminstone lills
vidare i första hand ankomma på regeringen och inte på riksdagen alt närmare
reglera frågan om lill vilka myndigheter ett regelmässigt utlämnande på ADB-medium
skall ske samt vilka uppgifler och vilka ändamål som skall omfattas. Det finns emellerlid
anledning att åierkomma lill denna fråga i samband med den mera övergripande
regleringen av uppgiftsutbytel mellan myndigheter som enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vad jag nyss har sagl avses ske i ell senare sammanhang.
Med hänsyn till all frågan om uppgiflsulbyle mellan myndigheler för bl. a.
samköming av olika ADB-register har en cenlral plats i integrilelsdebaltcn ser
jag del emellerlid som angeläget all i delta sammanhang redovisa några
synpunkter på dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man först ser på utlämnande av sekrelessbelagda skalteuppgifter
i allmänhel mellan myndigheter år del enligt min mening naturligt atl ha skilda
betraktelsesätt beroende på om uppgiflsulbyiet avses ske inom skatteområdet
eller mellan skatteområdet och annat verksamhelsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om utbyle av uppgifler mellan myndigheter och
verksamhetsgrenar inom skatteområdet bör ulgångspunklen vara atl ullämnande
skall ske om uppgifterna behövs för verksamhelen. Detla bör alltså gälla även i
fråga om uppgiflsulbyle mellan de vanliga skattemyndigheterna och t. ex.
tullmyndigheterna som administrerar bl. a. mervärdeskall vid införsel. Det är
sålunda enligt min mening naturligt all även i detta avseende betrakta
skatteområdet som en enhel. Som jag tidigare har påpekat är etl syfte med det
nya ADB-syslemel att underlätta informationen mellan skatteförvaltningens olika
enheter. 1 den nya laxeringsorganisalionen är det vidare meningen atl man i
högre grad än f. n. skall granska flera olika skatter och avgifter vid ett och
samma kontrolltillfälle. Detta förutsätier också elt omfattande informationsutbyte
mellan olika skallemyndigheter. De skallskyldiga torde också i allmänhel vara
väl införstådda med all elt utbyle av informalion sker inom
skalteförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den omständigheten att verksamheten på skatteområdet är
uppdelad på flera myndigheter och organisatoriska enheter bör alltså inte lägga
hinder i vägen för etl uppgiflsulbyle som behövs för att verksamheten skall
kunna bedrivas på etl rationellt och effekiivt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Indrivningen av skatter och avgifier hör också nära ihop
med den direkta beskattningsverksamheten. Redan i dagsläget får
kronofogdemyndigheterna en mängd uppgifter från skattemyndigheterna som behövs
för indrivningsverksamheten. Det är enligt min mening nalurligl att
kronofogdemyndigheterna i framtiden kan få lillgång även till uppgiflerna i de
nya skalteregislren i den mån de behövs för indrivningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad sedan gäller utbyte av uppgifler i övrigt mellan skalleområdel
och annal verksamhelsområde bör ulgångspunkten vara en annan. De enskilda
medborgarna bör normalt kunna utgå från atl uppgifter av känslig natur som
lämnas för viss verksamhel inle används också för annan verksamhet. Etl
uppgiftsutbyte i sådana fall skulle av många kunna upplevas som otillbörligt.
Detta lalar för att man bör inta en restriktiv hållning när det gäller sådant
uppgiftsutbyte. Å andra sidan måsle man beakta dels atl informationsutbyte
mellan myndigheter kan minska den enskildes uppgiftslämnande och
statsförvaltningens kostnader, dels atl sådanl ulbyte kan möjliggöra angelägna
kontroller. Vid den intresseavvägning som således måste ske bör man som DALK
har framhållit inle tillåta uppgiftsutbyte i andra fall än då</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inlressel av ulliimnande klarl bedöms väga över risken för
otillbörligt integriletsintrång. Diirvid måste man beakta bl. a. hur pass nära
de ifrågavarande verksamhetsområdena ligger varandra, i vilken mån uppgifterna
år sekrelesskyddade hos den mottagande myndighelen saml om det finns möjlighet
att i förväg underrätta de enskilda om uppgiftsutbytel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om utlämnande av uppgifler från skatteregistren på
ADB-medium föreslår ulredningen atl det skall ske för bl. a. statislikändamål
till SCB och RRV. Redan i dagsläget utlämnas till dessa myndigheler från
skatteområdet en stor mängd uppgifter för olika statistiska ändamål. Det sker
med slöd av bl. a. bestämmelserna i 50 § TL och särskilda författningar om uppgiftslämnande
för statistik, t. ex. kungörelsen (1967: 643) om uppgifter till den årliga inkomsi-
oeh förmögenhelsstatistiken. Uppgifterna lämnas i viss utsträckning på ADB-medium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening är del angeläget att de statliga slatistikproducenlerna
för framtiden på etl enkell sätt kan förses med erforderliga uppgifter från
skatteområdet. Det nya ADB-systemet skapar förutsättningar härför. Om
uppgifterna kan hämias från skalteregislren blir del också möjligt alt minska
de enskildas uppgiftslämnande för statistiska ändamål. Ett starkt sekretesskydd
gäller för uppgifter som lämnas för statistik. Mot denna bakgrund bör man
enligt min mening i regel kunna godla atl uppgifter som behövs för den statliga
statistiken utlämnas från de nya skalteregislren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår också att från skalteregislren skall
få utlämnas uppgifter som behövs för beslut i fråga om bostadsbidrag och sludiemedel.
Mottagande myndigheler är kommunall förmedlingsorgan och RFV resp. centrala studieslödsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om de statliga och statskommunala bostadsbidragen
skall sökanden lämna vissa uppgifter om inkomsi och förmögenhel till
bidragsorganen. För folkpensionärerna är ansökningsförfarandet samordnat med
ansökan om kommunalt bostadstillägg för folkpensionärer. Årlig ansökan behövs inle.
En årlig omprövning görs dock med ledning av uppgifter om taxerad inkomst som RFV
får på magnetband från skattemyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För övriga bidragssökande - barnfamiljer samt andra
hushåll utan barn än folkpensionärer - beviljas bidrag för högsl etl är i
sänder pä grundval av årliga ansökningar. Under löpande inkomstår är den bidragsberättigade
skyldig att anmäla sådan inkomständring som påverkar bidraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunerna fär för behandlingen av denna bidragsverksamhel
sedan lång lid lillbaka s. k. inkomstförteckningar på magnetband frän
länsstyrelserna. I förteckningarna som framställs fr. o. m. slutet av seplember
månad redovisas vissa offentliga uppgifter, bl. a. taxerad inkomst och
underskott i förvärvskälla. Kommunerna får också en förteckning över personer
som har påförts förmögenhetsskatt. Magnetbanden används för maskinell utskrift
av blanketter för ansökan om bosladsbidrag. Ansökningarna - med bl. a.
förtryckta taxeringsuppgifter - tillställs presumtiva bidragsberättigade personer.
Bidragssökanden skall själv ange beräknad bruttoinkomst för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bidragsårel saml förmögenhet. Efler bidragsårets utgång görs
vissa efter-konlroller mot taxeringsuppgiflerna för påföljande år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har beslutat om en viss utvidgning av uppgiftslämnandet
från skattemyndigheterna lill kommunerna fr. o. m. 1979 års taxering med hänsyn
lill den förlängda taxeringsperioden. Beslutet grundar sig på ett förslag om
ökat uppgiftslämnande som har lagts fram i en deparlementspromemoria (Ds Bo
1978: 2) Inkomstprövning av bostadsbidrag. Förslaget har anmälls av chefen för bosladsdeparlemenlel
i 1979 års budgetproposition (prop. 1978/79: 100 bilaga 16). Beträffande den
närmare innebörden av förslagel samt remissutfallet får jag hänvisa till
budgetpropositionen (s. 21-34). 1 detla sammanhang vill jag framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 promemorian pekas på de konsekvenser som den förlängda
taxeringsperioden får för hanteringen av bostadsbidragen. För atl kalenderår
skall kunna behållas som bidragsår måsle enligt promemorian uppgifter från
såväl granskade som ogranskade deklaralioner föras över lill kommunerna vid i
stort sett samma tidpunkt som hittills och i förekommande fall korrigeras efter
taxeringsperiodens slut genom rältelseavisering per den 15 december. För att
minska riskerna för integritetsinlrång föreslås atl inkomsiuppgifter o. d.
redovisas endasl när inkomsterna understiger vissa gränsvärden för
bostadsbidrag, som gäller för olika slag av hushåll. I promemorian föreslås
också att kommunerna i samband med omläggningen härutöver skall erhålla
uppgifter ur deklarationerna om förmögenhet, bruttoinkomst av ijänst och underskott
i förvärvskälla för s. k. nolllaxerade personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det påpekas i promemorian all de nya uppgifter som
föreslås bli överförda till kommunerna är sekrelesskyddade hos skaltemyndighelerna.
De handlingar hos kommunerna där dessa uppgifter ingår bör därför enligt
promemorian sekrelesskyddas. Tystnadsplikt bör åläggas handläggare av
bostadsbidragsärenden och övrig personal som får del av handlingar där
uppgifterna ingår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det övervägande antalet remissinstanser förordar att
kalenderår behålls som bidragsår och tillstyrker också atl kommunerna i samband
med omläggningen skall få uppgifter om förmögenhet, bruttoinkomst av tjänsl m. m.
ur självdeklarationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del får jag efler samråd med chefen för
bostadsdepartementet saml statsrådet Petri anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fräga om fördelningen av såväl skatter som behovsprövade
förmåner finns ett uppenbart och av statsmakterna klart uttalat krav på
likformighet och rättvisa. Bidragsprövningen av nu ifrågavarande förmåner
grundar sig som nyss har sagls delvis på uppgifler som också lämnas för den
årliga taxeringen. Kontroller under senare är av uppgiven inkomst och förmögenhet
i bostadsbidragssammanhang mol bl. a. skatleuppgifterna har visat all
bostadsbidragen i inte obetydlig utsträckning har beräknats pä felaktiga
underlag och till följd härav utbetalats med för höga belopp. Mot denna
bakgrund bör det liksom f. n. finnas möjlighet att ADB-mässigt stämma av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de uppgifter som har lämnals för bidragsändamål mot skatleuppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har också som jag nyss har sagl beslulal om elt
ökat utlämnande av uppgifler från skalleregislren för bosladsbidragsprövningen.
Beslutet innebär bl. a. att bostadsbidragsorganen får tillgång till uppgifler
om i deklarationerna uppgivna laxerade inkomster m. m. i den mån taxeringsniimnderna
inle hunnit besluta om taxeringarna när inkomslför-leckningarna uppriiltas. Att
bidragsorganen får del av dessa uppgifter har bedömis vara nödvändigt för att
kalenderåret skall kunna behållas som bidragsår. Vidare skall bidragsorganen
enligt beslutet få uppgifter om underskott för s. k. nolllaxerade personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt promemorieförslaget skall bidragsorganen förutom de
nu angivna uppgifterna även få uppgifter om förmögenhet och bruttoinkomst från
deklarationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad först beträffiir förmögenhetsuppgifterna är avsikten
att dessa - i likhet med vad som f. n. tillämpas i fråga om uppgift om laxerad
inkomst - skall förtryckas på ansökningsblanketterna. Förmögenheten ingår som
en del av det inkomstbegrepp som läggs lill grund för beslul om bosladsbidrag.
Enligt nu gällande regler skall en femtedel av den del av förmögenheten som
överstiger 75 000 kr. läggas till den taxerade inkomsten när man besiämmer den
bostadsbidragsgrundande inkomsten. Uppgift om förmögenhet har sålunda liksom
uppgift om taxerad inkomst en direkt betydelse för beslut om bostadsbidrag. F. n.
måste bidragsmyndigheterna skriva till skattemyndigheterna om man vill ha
exakta uppgifter om förmögenhet. En ordning med förtryckning av
förmögenhetsuppgifterna på ansökningsblanketterna skulle minska
arbetsbelastningen på såväl bidrags- som skattemyndigheterna. Mol denna bakgrund
biträder jag förslaget om överföring av förmögenhetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det sedan gäller uppgifterna om bruttoinkomst av
tjänst avses dessa lillgodose främst kravet på förbättrad kontroll av
bostadsbidragen. Jag vill i det sammanhanget erinra om att chefen för
bostadsdepartementet nyligen har tillkallal en kommitté för att se över
administrationen av bostadsbidragen. Kommittén skall bl. a. undersöka
möjligheterna atl förenkla bidrags-prövningsreglerna. Vidare har regeringen
uppdragit åt RFV att under åren 1979 och 1980 lillhandahålla kommunerna uppgifier
om sjukpenninggrundande inkomst som väsentligt överstiger bidragsgrundande inkomsi
saml föreskrivit bl. a. att de försäkrade skall informeras om den nya
kontrollrutinen. Regeringen har också uppdragit åt bosladssiyrelsen alt
redovisa erfarenheterna under år 1979 av kontrollrutinens tillämpning. Den
förbättrade konlrollrutinen bör som chefen för bostadsdepartementet har
framhållit leda till alt felaktigt utbetalda bostadsbidrag minskar i omfattning.
Vidare är att märka att de ifrågavarande uppgifterna är sekrelesskyddade hos
skattemyndigheterna men alt de enligt gällande sekretesslagstiftning inle
skulle omfattas av sekretess hos bostadsbidragsorganen om de överfördes dit.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.3(1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av del anförda iir jag inle beredd all f. n.
förorda förslagel om ullämnande av uppgifler avseende brutloinkomst av tjänst.
Denna fråga kan emellertid komma upp på nytl niir resultatet av det nyss niimnda
utredningsarbetet föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om studiemedlen skall sökanden i ansökan liimna
uppgifter om inkomsi och förmögenhel. Inkomstuppgiflerna kontrolleras av studieslöds-niimnden
bl. a. genom samköming med ett av RSV lillhandahållei magnelband med uppgifler
om taxerad inkomst. Motsvarande kontroll sker av uppgifter i ansökningar om
uppskov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag tidigare har anfört om utlämnande av uppgifter om
taxerad inkomsi m. m. lill bostadsbidragsmyndighelerna är i huvudsak tillämpligt
även i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare sagt att myndighet inom skatteområdet bör
få ta del av de ADB-registrerade uppgiflerna i den mån uppgifterna behövs för
verksamheten. Detsamma bör också gälla i fråga om de enskilda ijänslemiinnens
tillgång till registeruppgifterna. Av inlresse i detta sammanhang år friimst terminalåtkomslen
lill uppgiflerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen redovisar ett behörighetssysiein som innebär
alt varje person som är behörig atl använda en terminal får elt personligt
identitetskort som identifierar terminalanvändaren för systemet. Bl. a med
hjälp av korten begränsas den enskilda tjänstemannens möjlighet att ställa
frågor mot databaserna och göra uppdateringar av dessa. Såväl geografiska som
funktionella begränsningar förekommer i systemet. Vidare införs etl s. k. loggningssystem
som innebär att alla transaktioner märks med inmatarens identitet. Därigenom
kan samtliga åtkomster till regislerinnehållel från terminal alltid spåras
tillbaka till en enskild tjänsteman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna godtar i allmänhel utredningens förslag
och åtgärder på säkerhetsområdet. Del gäller bl. a. Dl som framhåller att de
redovisade åtgärderna är i överensstämmelse med inspektionens önskemål. Som jag
tidigare har nämnl uttrycker dock några inslanser farhågor för atl obehöriga
skall komma åt uppgiflerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening har ulredningen skapat goda
förutsättningar för att trygga säkerheten i ADB-systemet och förhindra obehörig
ålkomst. Som jag tidigare har påpekat ger dock systemet inte möjlighet att
begränsa de enskilda tjänstemännens terminalåtkomst till enbart sådana
uppgifter som behövs för verksamheten. Alt en uppgift är tillgänglig via
terminal ökar således risken för att någon obehörigen tar del av den, något som
i sin tur är ägnat att försvaga sekretesskyddet. Mot denna bakgrund bör man,
som jag också tidigare har förutskickat, noga pröva behovet av terminalätkomst
för de olika uppgifter som avses ingå i det centrala skatteregislret. Därvid
bör för varje uppgift behovet atl ha uppgiflen snabbt tillgänglig i den prakliska
verksamheten vägas mot risken för obehörig ålkomst och utlämnande. Dessa frågor
bör bli föremål för riksdagens ställningstagande. Det bör sålunda anges i skalleregisieriagen
dels i vilken mån uppgifterna får vara lillgängliga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>via terminal, dels lill vilka uppgifter riksålkomsi skall
föreligga. Med riksåtkomst menar jag all uppgiften år lillgiinglig för alla liinsslyrelser
och lokala skailemyndigheler och inle bara för dem lill vars område den niirmasl
hänför sig. Jag avser atl i ell senare avsnitt redovisa min insliillning i
dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också framhålla att del för atl åstadkomma ett effektivi
skydd i olika avseenden kriivs fortlöpande systematiska insatser. Det bör i
första hand ankomma på RSV alt i samråd med Dl noga följa upp frågorna om
integritets- och sekretesskydd, driftsäkerhet och fysiskt skydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 De nya ADB-reglstrens innehåll och användning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3.1 Allmänl</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har lidigare redogjorl för huvuddragen i del nya ADB-syslemel
enligt 1975 års principbeslut. Av redogörelsen har framgått all den centrala registerföringen
skall omfatta bl. a. uppgifter för taxeringen och för debiteringen av direkl skalt
samt elt organisationsregister lill stöd för bl. a. företagsbeskattningen. På
regional nivå skall finnas register för faslighets-redovisningen och beskatlningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har i sitt arbete med uppbyggnaden av det nya ADB-systemet
prioriterat de delar av systemet som avser laxeringen och uppbörden av direkl
skatt. ADB-systemet för taxeringen och debileringen har som nämnls delvis redan
tagits i bruk. Systemet för uppbördsredovisningen skall börja tillämpas under
år 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om registerföringen i övrigt befinner sig arbetet
alltjämt på elt planerande eller förberedande sladium. Del gäller bl. a. de
delar av det s. k. organisationsregistret som avser mervärdeskall och
arbetsgivaravgifter. Ulredningens förslag i dessa delar innefattar i huvudsak
endast riktlinjer för det fortsatta uppbyggnadsarbetet. Enligt utredningen
torde arbetet kunna slutföras under början av 1980-talel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall här enligt vad jag tidigare har sagt redovisa
min inställning lill utredningens förslag rörande utbyggnaden av det nya ADB-systemet.
Jag ulgår därvid frän den registrering som har skelt vid 1979 års laxering. På
några punkter skall jag emellertid också kommentera den redan genomförda registerföringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns emellertid anledning atl först saga några ord om
hur det nya ADB-systemet har fungerat vid 1979 års taxering. Frän skilda håll -
bl. a. i massmedia- har sålunda riktats kriiik mol sysiemel. Man har bl. a.
ansett alt detta inle har gett de rationaliseringsvinster som man hoppats på.
Några kritiker har gått längre och hävdat atl del nya sysiemel medfört en
försämring av kvaliteten på taxerings- och debileringsarbelet jämfört med
tidigare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föregen del vill jag anföra följande. Del saknas ännu underlag
för all göra. en helhetsbedömning av hur det nya ADB-systemet har fungerat
under</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>genomförandeårel. De uppgifler som hillills föreligger ger
emellerlid inle någol slöd för påståendet atl del nya ADB-systemet inneburil en
försämring i förhållande lill lidigare ordning. I mänga avseenden har
väsentliga förbällringar skett. Det kan dock konstateras all del har förekommil
förseningar och andra problem under det första året med del nya sysiemel. Niir
man bedömer resultatet för genomförandeåret mäste man emellertid beakta atl det
rör sig om genomgripande föriindringar av de administrativa rulinerna och alt
de nya rulinerna inle alltid har kunnal prövas i förväg i den prakliska
verksamheten. Det är också fråga om elt myckel omfattande deklarations-material
som skall behandlas. Det iir mot denna bakgrund naturligt med vissa
inkörningsproblem. Dessa har enligt vad jag har inhämtat i huvudsak kunnat
lösas så att man inle skall behöva räkna med en upprepning vid årels taxering.
Del finns därför enligi min mening goda föruisäiiningar all del nya ADB-systemet
i framtiden verksamt kommer all bidra till den åsyftade rationaliseringen av
skatteadministrationen. Jag följer givetvis noga den fortsatta utvecklingen av ADB-systemet
och RS-reformen i övrigl. Visar del sig att det finns behov av ytterligare
förbättringar i systemet kommer jag självfallel all verka för att sådana
företas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innan jag
går in på utredningens förslag lill utbyggnad av registren skall jag också
beröra en terminologisk fråga som utredningen tar upp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar sålunda att de data i ADB-systemet som lagras centralt i RSV:s dalor
och som avser beskattning bör anses uigöra etl enda regisler i DL:s mening.
Registret bör kallas det centrala skatteregistret. Organisationsregistret bör
således enligt utredningens mening ime betraktas som ett särskilt regisler ulan
bör anses ingå i det centrala registret. De regionala registren för
beskattningen och fastighetsredovisningen bör däremot enligt utredningens
mening uppfattas som två skilda register. De bör benämnas regionalt
skatteregister resp. regionall fastighetslaxeringsre-gister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluter mig i princip till utredningens synsätt. När
man beskriver det centrala skaileregislrets innehåll och olika
användningsområden kan det emellertid, som också utredningen har påpekal, vara lämpligl
atl tala om olika delregister i det centrala registret. I enlighet härmed
kommer jag att i den fortsatta redogörelsen för utredningens förslag först atl
beröra register-fönngen för taxering och debitering. Därefter lar jag upp den
samordnande registerfönngen av företagsskattedata inom organisationsregistret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3.2 Regislerföring för laxering och debitering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare har nämnt omfattade registrenngen på
skattebandet personer som bedömdes vara skattskyldiga samt personer som var
inskrivna i allmän försäkringskassa. Samma princip har tillämpats vid registrenngen
i det nya centrala skatleregistret inför 1979 års taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att registreringen i det centrala
skatteregistret skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omfatta inte bara personer som är skattskyldiga ulan också
varje annan fysisk person i rikel. För ej skattskyldiga fysiska personer uniler
15 år skall dock införas endasl vissa identifikationsuppgifter såsom namn,
adress, personnummer etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser är kritiska mot förslagel alt skalleregislren
skall innehålla uppgifter om alla personer i riket. De anser atl della inle
slår i överensslämmelse med de ftittade principbeslulen och ifrågasiiller behovel
av en registrering av personer under 15 år. Minderåriga borde, enligi dessa
remissinstansers mening, registreras endast om de var skattskyldiga resp.
skyldiga att avlämna självdeklaration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anser jag att det år en naturlig och riklig
utgångspunkt all registren inte skall omfatta andra personer ån vad som behövs
för ändamålet med dem. Det är emellertid inte möjligt att i förväg avgöra vilka
personer som behöver registreras. Uttrycket skattskyldig är inte heller entydigl
i detta sammanhang. Det lorde - liksom vid en anknytning lill
deklarationsskyldig-hel - förutsätta att en efterhandsbedömning sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening ar det från administrativ synpunki värdefulll
att vissa basuppgifter får las in i regislret även för personer som vid en
bedömning vid ingången av beskattningsåret kan antas inte komma alt uppbära skatleplikliga
inkomster. En del av dessa personer kommer sålunda att få inkomsler under året
och det är viktigt att en snabb och säker registrering av inkomna
kontrolluppgifter och deklarationer kan ske. Arbetet med sortering och
registrering av kontrolluppgifter och deklarationer är omfallande och sker
under lidspress. En ordning som innebär alt man måste söka ifrågavarande
personer i andra register och lägga upp nya registerposter i det cenirala
skatteregistret under det löpande arbetet skulle komplicera och försena detla.
De uppgifter som enligt utredningen skall tas in i registret för dessa personer
är inte heller av känslig natur. Mot denna bakgrund bilräder jag ulredningens
förslag. En fullständigare regisirering av minderåriga skall givetvis ske om
del behövs för beskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser har ifrågasatt registreringen av
uppgift om förmögenhet som väsentligt understiger 200 000 kr. Därvid har
påpekats att uppgifterna i vissa av dessa fall inte har underkastats någon
egentlig granskning av taxeringsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande. Uppgifter om
förmögenhet i skatleregistret behövs uppenbartigen i de fall denna - ensam
eller tillsammans med förmögenhet med vilken den skall sammanläggas vid
beskattningen - översiiger 200 000 kr. Av praktiska skäl bör i dessa fall
registrering ske redan från deklarationerna. Även bortsett från
sammanläggningsfallen kan en förmögenhet som understiger 200 000 kr. ha
betydelse vid beskattningen, nämligen vid beräkning av avdrag för väsentligen nedsalt
skalteförmåga. För folkpensionårer gäller att annars utgående extra avdrag
jämkas om förmögenheten överstiger 75 000 kr. (i förekommande fall för makarna
gemensamt). Härvid gäller vissa specialregler för värdering av bostadsfas-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 146</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tighet. Enligt vad jag har inhämtat pågår arbete i syfte
alt nå fram till möjligheier lill ADB-måssig beräkning av exira avdrag även i
sådana fall då jiimkning skall ske på grund av förmögenhelsinnehav. Prakliska skiil
talar således för registrering av deklarerad skaileplikiig förmögenhel i ålskilliga
fall. Del framstår inte som praktiskt möjligt alt före registreringen unilersiJka
i vilka fall uppgiflen behövs. Jag föreslår därför atl uppgiflen får
registreras för samiliga personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3.3 Samordnad regislerföring av förctagsskaltedata (organisationsregister)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I olika sammanhang har framhållils fördelarna med en
samordning av företagsskattedata vad gäller insamling, regislerföring och utdalaproduk-tion.
Enligt 1975 års principbeslul skall som jag lidigare har nämnt inrättas cll
organisationsregister. Detta skall innehålla alla juridiska personer som driver
rörelse eller annan verksamhel samt alla fysiska personer som har någon
anställd eller driver rörelse. Registret skall skapa föruisäiiningar för ell
enkelt informalionsulbyle mellan skatteförvaltningens olika enheler. Enligt
principbeslutet skall regislrel lagras centralt och vara åtkomligt via
terminal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har belriiffande organisationsregislret i
första hand inriklal sig på atl utforma ett ADB-stöd för kontroll- och
revisionsverksamheten vid den årliga taxeringen. ADB-stödet har som nämnls
delvis lagits i bruk vid 1979 års taxering. Vidare har utredningen utarbetat
ett syslem för ADB-mässig behandling av arbetsgivarnas inbetalning och
redovisning av källskatter (arbetsgivarregister). Detla system tas i drifl
under år 1980. Som jag tidigare har nämnl planerar utredningen också alt organisationsregislret
på sikl skall omfatta även bl. a. mervärdeskalt och arbetsgivaravgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad först beträffar ADB-stödet för kontroll- och
revisionsverksamheten finns som tidigare bar nämnts tre delfunktioner eller delregister,
nämligen referensregistret, revisionsregistrel och arbetskortsregislrel.
Referensregistret innehåller uppgifter om fämansföreiag och deras delägare.
Revisionsregistret innehåller uppgifter om planerade, pågående och avslutade
revisioner. Arbetskortregistret innehåller taxeringsuppgifter om fysiska och
juridiska personer som driver rörelse eller jordbruk samt delägare i fämansföreiag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare angivii de uppgifter som f. n. ingär i de
tre delregistren. Utredningen föreslär att registren skall fä lillföras
ytterligare några kategorier av uppgifter. Bl. a. föreslås beträffande
revisionsregistret att i fråga om avslutade revisioner skall få införas
uppgifter om föreslagna beloppsmässiga ändringar, vad beloppen avser och hur de
har beräknats. Flera remissinstanser anser i likhet med ett par reservanter i RSV:s
slyrelse. att registrering inte bör få ske av vad granskningsman har föreslagil
med anledning av revision. Dessa remissinslanser anser all anteckning om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>revisionsresultatet bör begränsas lill all avse myndighets
beslul. Även andra enskildheter i förslaget kriliseras frän några håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening skapar det föreslagna ADB-stödet goda
förutsättningar för en samordnad och effektiv kontroll av företagens
deklarationer. De invändningar som riklas mol förslagel från remissinslansernas
sida tar främst sikte på atl vissa uppgifter inte motsvarar det kvalitetskrav
som bör ställas på ADB-registrerade data. Jag har tidigare framhållit att det
är angelägel från integritetsskyddssynpunkt att man tillser att de registrerade
uppgiftema är riktiga oeh aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller uppgifter om revisionsresultat anser jag de
invändningar som har framförts under remissbehandlingen lungl vägande. Uppgiflerna
är i hög grad inlegrilelskänsliga. Starka krav bör därför ställas bäde på
uppgifternas kvalitet och pä behovet av regisirering för att en sådan skall få
ske. I det första avseendet är att beakta att fortsatt ulredning av
beskattningsfrågan kan leda till att revisorns förslag inte längre framstår som
välgrundat. Jag är å andra sidan medveten om all det för planeringen och
uppföljningen av revisionsverksamheten, åtminstone i de större länen, är av
stort värde att ha tillgång till registrerade uppgifter om revisionsresultaten.
Enligt min mening innebär det en lämplig avvägning att tillåta registrering av
revisionsresultaten endast såvitt avser myndighets beslut. Dessutom bör uppgift
om huruvida bokföringsskyldigheten har fullgjorts få registreras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med detta undantag tillstyrker jag det av utredningen
föreslagna ADB-stödet för revisions- oeh kontrollverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det sedan gäller ADB-registreringen i fråga om
arbetsgivarnas inbetalning och redovisning av källskatter utgör denna en av
grundvalarna för den reform av uppbördssyslemel som riksdagen har beslutat
skall genomföras fr. o. m. år 1980. Jag har tidigare redogjort för arbetsgivarregi-strets
huvudsakliga innehåll och användning. Jag skall här bara erinra om att
registret avses omfatta alla arbelsgivare och tillföras uppgifter om bl. a.
innehållen källskatl från uppbördsdeklarationer och kontrolluppgifter samt om erlagda
skatter. Registret skall användas för bl. a. maskinell avstämning och bokföring
av källskatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad slutligen angår registerföringen i övrigt inom ramen
för organisationsregistret innefattar utredningens förslag enligt vad jag
tidigare har sagt i huvudsak endast riktlinjer för det fortsatla utvecklingsarbetet.
Utredningen slår dock fast att organisationsregistret bör innehålla uppgifter i
fråga om sjömansskatt, mervärdeskatt, punktskatter och arbetsgivaravgifter.
Utredningen anser att den centrala registerföringen hos RSV på dessa områden
bör omfatta i vart fall sådana uppgifler som behövs för atl
skatteförvaltningens olika enheter skall kunna samarbeta på etl enkelt och
effektivt sätt, bl. a. vid s. k. integrerade granskningar. Däremot tar
utredningen inte nu ställning till frågan om man bör hänföra även ADB-verksamheten
i fråga om fastställelse och uppbörd av sådana skatter och avgifier lill den
centrala ADB-basen hos RSV. Utredningen förordar dock att även ADB-verksamheten
i dessa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avseenden på sikl integreras med övrig regislerföring
rörande företag i organisationsregislret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från denna ulgångspunkl föreslår ulredningen olika ålgiirder
i syfte alt främja en samordnad regislerföring av förctagsskaltedata.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bl. a. föreslås att företagen i princip skall redovisa
alla skatter och avgifier på företagsnivå och under en gemensam idenlifikalionsbeleckning
(person-eller organisationsnummer). Vidare föreslås atl all regisirering på
sikt förs över till en enda myndighet. Ulredningen påpekar dock att
registreringen av skattskyldiga till mervärdeskalt, som f. n. sköts av länsslyrelserna,
intar en särstiillning i sammanhanget. Med ledning av uppgifterna i
registreringsansökan skall sålunda bl. a. frågan om skattskyldighet prövas.
Utredningen anser atl frågan om lämplig organisatorisk lösning av den
samordnade registerföringen bör utredas vidare. Utredningen framhåller ocksä
att man har utarbetat etl preliminärt förslag till en särskild registreringsansökan
för företag och arbetsgivare. Denna avses ersälla nuvarande blankett för
anmälan till mervardeskatleregistret och också innehålla uppgifter som behövs
för uppbörden av källskatl och arbetsgivaravgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna ställer sig i allmänhet positiva till
förslaget atl samordna insamlingen och registerföringen av företagsskattedaia.
Många anser emellertid att bl. a. de organisaloriska frågorna behöver utredas
vidare. Från några håll anförs betänkligheter från integritetssynpunkt mol en
så stark koncentration av uppgifler till ett enda register.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del får jag anföra följande. I nuvarande system
insamlas och registreras företagsskatteinformation i stor utsträckning inom
resp. skatteoch avgiftsområde. Detta medför i vissa fall onödigt dubbelarbete
för skatteförvaltningen och företagarna. En samordning av insamling, regislerföring
och utdataproduktion av företagsskattedata skulle enligt min mening innebära
fördelar både för det allmänna och för de enskilda uppgiflslämnarna. En sädan
samordning ligger också i linje med 1975 ärs principbeslut om
organisationsregistret och med de åtgärder som i övrigt har vidtagits på senare
tid i syfte att förenkla uppgiftslämnandet. Jag ansluter mig därför i princip
till ulredningens förslag. Som både utredningen och flera remissinstanser har
påpekat behöver dock vissa frågor underkastas ytterligare utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det gäller bl. a. frågan om registerföringen av
mervärdeskatteuppgifter. På detta område pågår för övrigt redan en översyn inom
RSV. Jag återkommer till denna fråga når resultatet av översynen föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är enligt min mening också för tidigt att nu ta slullig
ställning till den framtida registerföringen i fråga om arbetsgivaravgifter.
Utredningen har sålunda inte utvecklat något system för debitering och uppbörd
av sådana avgifter i del nya centrala skatteregistret. Härtill kommer att
utformningen av det framtida ADB-systemet på detta område är beroende av ell
par andra frågor som f. n. övervägs inom regeringskansliel. Jag tänker på
pensionskommitténs förslag om enhetligare och enklare regler för beräkning av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>socialförsäkringsavgifter (SOU 1977: 46; Pensionsfrågor m.
m.) och på RFV:s förslag om decentralisering av de manuella rulinerna på
avgiftsområdet lill lokal skattemyndighet (den s. k. DEMA-rapporten
1978-05-12). Jag är således inte f. n. beredd att ta ställning till den
slutliga omfattningen och utformningen av den samordnade registerföringen av
företagsskattedata. Som utredningen har föreslagil bör dock i
organisationsregistret las in sådana uppgifter rörande företagen som behövs för
samarbetet mellan skatteförvaltningens skilda enheter. Jag förordar vidare att
det fortsatla utredningsarbetet inriktas på att åstadkomma ett
samordningssystem i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer som ulredningen
har dragit upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Författningsregleringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4.1 Allmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen föreslår som jag lidigare har nämnt all bestämmelser
om registerföringen i del nya ADB-systemet skall tas in i en ny lag, som kallas
skatleregisterlag. Lagen avses reglera registerföringen i del centrala skatteregislret
samt i de regionala skatteregistren och de regionala fastighetstaxeringsregistren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt föreslår utredningen att nuvarande bestämmelser
om fastighets-bandet, skallebandet och det ADB-mässigt förda
mervärdeskatteregistret skall utgå. Det gäller bestämmelserna i 1 och 3 §§
registerkungörelsen samt 21 § ML. De s.k. J-aviregistren (kortregisler över
juridiska och vissa fysiska personer) enligt 4 § registerkungörelsen och de
kortregister avseende mervärdeskatt som förs med slöd av 21 § ML föreslås vara
kvar tills vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen framhåller emellertid att J-aviregistren bör
ändras eller upphöra och avser all återkomma med förslag härom. Det nya ADB-systemet
aktualiserar också frågan om avskaffande av det särskilda
organisationsnummerregistret. Utredningen anser alt detla register bör
avskaffas men att det tills vidare måste finnas kvar av tekniska skäl i samband
med inkörningen av de nya registren. Som jag tidigare har framhållit föreslår
utredningen inte heller någon ändring av nuvarande bestämmelser i 74 §
folkbokföringskungörelsen om personbandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall mot bakgrund av de nu redovisade förslagen först
ta upp frågan om avgränsningen av det centrala skatteregislret resp. de
regionala registren mot annan regislerföring på skatteområdet. Jag har lidigare
anslutit mig till utredningens ståndpunkt atl de uppgifter som lagras centralt
hos RSV i den nya databasen lagtekniskl bör anses utgöra ett enda register, som
kallas det centrala skatleregistret. Till detta register bör också räknas de
magnetband som används för uppdatering av databasen liksom även sådana magnetband
med uppgifter från databasen som lagras hos RSV.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den regionala registerföringen omfaltar enligt ulredningens
förslag två register, nämligen regionalt skalleregisler och regionall fasiigheisiaxerings-register.
Vartdera registret avses bestå av flera olika magnetband eller andra ADB-medier.
Till regionalt skalleregisler hör enligt förslagel i första hand sådana
magnetband med uppgifler från det centrala skatteregislret som länsstyrelsen
erhåller från RSV samt sådana magnelband som länsstyrelsen framställer genom
bearbetning av de erhållna banden. Men även sådana magnetband som länsstyrelsen
framställer för beskattningsändamål utan direkt samband med det centrala
skatteregistret faller enligi lagförslaget i princip in under det regionala
skatteregistret, t. ex. de nuvarande mervärdeskattebanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som utredningen har påpekat kan det vara lämpligl alt
betrakta hela system av magnetband o. d. som ett enda personregister i DL:s
mening under förutsättning att systemet tekniskl och administrativt fungerar så
att det är naturligt alt uppfatta det som en enhet. Mot denna bakgrund kan det
ifrågasättas om t. ex. nuvarande mervärdeskatleregister i fortsättningen bör
ingå i det regionala skatteregistret och således regleras i
skatteregisterlagen. Som framgår av vad jag har anfört tidigare intar
registreringen av skattskyldiga lill mervärdeskatl en viss särställning. Registerföringen
på detta beskattningsområde utförs vidare av länsstyrelserna och postgirot i
samarbete. Med hänsyn härtill bör enligt min mening det nuvarande mervardeskatleregistret
f. n. inte ingå i det regionala skatteregistret. Inte heller bör del regionala
skalleregistret inbegripa den regislerföring som länsstyrelserna ombesörjer på
sjömansskatteområdet och arbetsgivaravgifts-området. Först sedan ytterligare
utrednings- och utvecklingsarbete har slutförts angående samordnad regislerföring
föreligger underlag för en bedömning om registerföringen på dessa områden bör
ingå i de nu aktuella skatteregistren i slörre omfattning än vad som behövs för
samordningen av kontrollverksamheten och samarbetet i övrigt inom
skatteförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fastighetsregistreringen hos länsstyrelserna sker f. n. på
magnelband (fastighetsbanden). Ulredningen har inte redovisat några förslag
till ändringar i registerföringen med hänsyn till alt frågan behandlas av fastighelstax-eringskommittén
(Fi 1976: 05). Kommittén har numera lagt fram förslag i saken (SOU 1978: 32)
och detta förslag har legat till grund för den lagstiftning om
fastighetstaxering som nyligen har antagits av riksdagen (prop. 1979/80: 40, SkU
1979/80: 17, rskr 1979/80: 121). I prop. 1979/80: 40 har jag förordat (s. 185)
att inte bara fastighetstaxeringsuppgifter utan också uppgifter för folk- och
bostadsräkningen år 1980 (FoB 80) skall registreras i
fastighetstaxeringsregistret. Förslaget skall ses mot bakgrund av riksdagens
beslut tidigare om en samordning av uppgiftsinhämtandet vid den allmänna faslighelstaxeringen
år 1981 och FoB 80 (prop. 1978/79:128, FiU 1978/ 79: 29, rskr 1978/79: 282). I prop.
1979/80: 40 har jag också uttalat mig för att även vissa uppgifter för
energiplaneringen skall insamlas i samband med fastighetstaxeringen och
registreras i fastighetstaxeringsregistret. Mot denna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bakgrund iir del enligt min mening inte lämpligl att i skalleregisieriagen
reglera frågan om registerföringen i fastighelslaxeringsregislrel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det anförda innebiir atl jag förordar atl skalleregisieriagen
skall reglera i huvudsak endasl regislerlbringen för inkomsi- och förmögenhelslaxeringen,
den därmed sammanhängande uppbörden och beräkningen uv pensionsgrundande inkomsi
saml planeringen och samordningen av revisions- och annan kontrollverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu har anfört avser den forllöpande registerföringen
hos skallemyndighelerna. Däremot framslår det enligt min mening som varken
naturligt eller liimplig! alt låta det cenirala eller de regionala
skatteregistren omfatta även sådan specialinriklad regislerföring som kan
behövas för ADB-bearbetningar i samband med särskilda kontrollaktioner. Sådana
beslutas av RSV eller på regional nivå och avser vanligen viss bransch, vissa
inkomster e. d. De olika behov av registrering som kan uppkomma i sådana
sammanhang är nämligen inle möjliga att i förväg bedöma. I de fall man här
behöver gå utanför de uppgifter som omfattas av den fortlöpande registreringen
bör alltså särskilda regisler anses föreligga och skatteregisterlagen blir inte
tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis vill jag påpeka atl skalteregislren
givelvis inle heller omfattar sådan ADB-verksamhet ulan personorienierad
information som RSV eller länsstyrelserna kan bedriva för statistiskt ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall i detta sammanhang beröra ytterligare en fråga
av principiell betydelse för författningsregleringen. Utredningens förslag till
reglering av innehållet i skatteregislren innebär all i skalleregisieriagen
anges i huvudsak endast den yttre ramen för vilka uppgifler som får
registreras. Regleringen föresläs sålunda ske så att bestämmelser ges om dels
vilka uppgifter som skall införas i registren (obligatoriska uppgifler), dels
vilka uppgifter som därutöver/år införas (fakultativa uppgifter). Enligt
utredningens lagförslag skall det ankomma på regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer att avgöra vilka av de fakultativa uppgiflerna som skall
las in i registren. Utredningen föreslår att RSV tilläggs bestämmanderätten
genom en föreskrift i skatteregislerförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalel remissinstanser har lämnat utan erinran
förslaget att skalteregis-terlagen i detta avseende ges karaktären av en
ramlagstiftning saml att rätlen atl bestämma vilka uppgifter som skall
registreras skall delegeras till RSV. DI påpekar dock att förslaget ger en
vidare ram i fråga om registrets innehåll än vad som normalt godtas i
inspektionens beslut men framhåller atl detta torde vara ofrånkomligt i lagtext.
Vidare anser DI all del inte enlydigl framgår hur förslaget kommer alt verka i
förhållande till anmälningsplikten i 2 § DL saml atl RSV bör åläggas alt
samråda med inspeklionen innan beslul fattas eller i vart fall underrätta
inspektionen om besluten. Några remissinslanser är emellertid kritiska mot
förslaget. Dessa anser att registrens innehåll bör preciseras närmare i
lagtexten samt att det i vart fall bör ankomma på regeringen eller DI att
avgöra vilka uppgifter som skall införas i registren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De omständigheter som har föranlett all skalteregislren
har ansetts böra bli föremål för reglering i lag talar naturligtvis för atl
registrens innehåll också så noggrant som möjligt anges i lagen. A andra sidan måsle
beaklas atl det nya ADB-systemet befinner sig i elt uppbyggnadsskede. Av det
föregående har framgått vilka uppgifter som enligi föreliggande förslag skall
ingå i registren och vilka planer som f. n. finns rörande ytterligare regislerföring
i framtiden. Man måsle räkna med atl föriindringar i registerföringen kommer
att aktualiseras fortlöpande under uppbyggnadsskedet. Om innehållel i registren
skall anges mera detaljerat i lagen måste man alltså räkna med att återkommande
ändringar av lagen kan bli nödvändiga allteflersom erfarenheter av registerföringen
vinns. Vissa av dessa kan antas avse föga betydelsefulla ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En avvägning måste således göras mellan å ena sidan
önskemålet alt registrets innehåll skall preciseras i lagen och å andra sidan
risken att återkommande lagändringar kan visa sig bli nödvändiga. Enligt min
mening är en precisering av innehållet i så hög grad angelägen att en sådan
risk bör accepteras. Så långt detla är praktiskt möjligt bör registrens
innehåll således anges i lagen. För att undvika att varje delaljbetonad ändring
av innehållet skall behöva ske genom lagstiftning bör dock en möjlighet ges alt
i administrativ ordning föreskriva mindre avvikelser från lagens bestämmelser i
detta avseende liksom all ge närmare föreskrifier om innehållel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan är
då om det skall ankomma på regeringen eller underlydande myndighet att meddela
närmare beslämmelser om registerföringens omfattning. Enligt min mening är det
ofrånkomligt att man i vissa avseenden låter en myndighet beslämma vilka uppgifler
som skall tas in i registren. Det gäller sålunda här att avgöra inte bara vilka
typer av uppgifter som skall finnas i registren ulan ocksä om uppgifterna skall
registreras bara för vissa kaiegorier skattskyldiga eller i vissa speciella fall.
En författningsreglering som innebär att man exakt anger vilka uppgifter som
skall registreras för olika kategorier eller i olika förekommande situationer
skulle bli myckel omfattande och kräva ständiga justeringar. Ett visst fritt
spelrum måste här finnas så atl registerföringen kan anpassas till de praktiska
förhållandena. Del gäller särskilt i inledningsskedet. Jag vill betona att min
ståndpunkt i fråga om författningsregleringen av registrets innehåll innebär
att rätten alt meddela närmare föreskrifter blir av mycket begränsad räckvidd
jämfört med utredningens förslag. Mot denna bakgrund anser jag, i likhet med
utredningen, att rätten bör kunna delegeras till underlydande myndighet.
Uppgiften bör i princip anförtros RSV. Verket bör enligt min mening samråda med
Dl innan beslut fattas som innebär att nya typer av uppgifter förs in i
registren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av påpekanden från DI om inspeklionens
befogenheter i fråga om skatteregistren vill jag framhålla att inspeklionens
skyldighet enligt 6 och 7 §§ DL att meddela föreskrifter om registerföringen i
den mån det behövs för alt förebygga risk för otillbörligt intrång i personlig integrilel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>givelvis inte bortfaller genom lagregleringen i vidare mån
iin fiireskrifter finns i lagen eller i förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens förslag lill skalleregisierlag innehåller 14
paragrafer och redovisas i fyra avdelningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den första avdelningen, som omfattar 1-4 §S, innehåller
inledande bestämmelser om vilka register som skall finnas och ändamålet med
dessa samt om vilka myndigheter som förfogar över eller annars har lillgång till
regisiren. Vidare innehåller försia avdelningen definitioner av vissa i lagen
förekommande beteckningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra avdelningen, som utgörs av 5-9 S§, regleras det cenirala
skutleregislrets innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tredje avdelningen, som består av 10 och 11 SS, regleras
de regionala registrens innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fjärde avdelningen omfattar 12-14 S§. I denna avdelning
ges gemensamma bestämmelser om regisirering av särskilt registreringsnummer saml
om lagringstid och regelmässigt utlämnande av uppgifter till myndigheter.
Vidare delegeras lill regeringen eller myndighel som regeringen besiiimmer
rätten atl ge närmare föreskrifter om registerföringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det följande behandlar jag i särskilda avsnitt frågorna
om registrens ändamål och registeransvar, det centrala och de regionala
registrens innehåll, åtkomst och utlämnande, lagringstid samt ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4.2 Registrens ändamål m. in.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens förslag skall i lagens inledande
paragraf anges atl det för statens verksamhet i fråga om beskaltning skall
finnas ett centralt skatteregister för hela rikel saml för varje län elt fastighelstaxeringsregisler
och ett regionalt skatteregister samt atl registren skall föras med hjälp av
ADB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begreppen beskattning och skatl definieras i 3 S. Med
skatt avses skatt enligt UBL, sjömansskatt, mervärdeskalt, indirekt skatt eller
avgift för vilken RSV är beskattningsmyndighet, vägtrafikskalt och
arbetsgivaravgifter samt ränta och vissa avgifter som utgår i samband med
uppbörd eller indrivning av sådana skatter och avgifter. Med beskattning avses
taxering, efterlaxering, kontroll, beräkning av pensionsgrundande inkomst, påföring.
fastställelse, efterbeskattning och uppbörd i fråga om skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel lämnas nästan genomgående utan erinran av
remissinstanserna. DI påpekar emellertid, liksom i fråga om innehållet, att
förslaget ger en vidare ram än vad som normalt godtas i inspektionens beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändamålet med regisiren skall således enligt utredningens
förslag anges vara beskaltning. Som jag lidigare har framhållil är avsikten att
skatteregislren skall få en mängd olika funktioner på skilda områden inom beskaliningsväsendel.
Som har framgålt av den tidigare redogörelsen avses den faktiska användningen
under de närmaste åren bli mera begränsad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening bör, liksom i fråga om regislerinnehållel,
författningsregleringen närmare än enligt ulredningens förslag anslula till
den användning av registren, där utrednings-och utvecklingsarbetet har kommii
så långl atl ett konkret underlag för ett ställningstagande nu föreligger.
Detta innebär all en utvidgning av ändamålet senare kan behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändamålet med registren bör således ges en mindre
vidsträckt och mera preciserad utformning an utredningen har föreslagil. Regisiren
skall enligt vad jag tidigare har sagt ha två huvudsakliga funktioner. För det
första skall de vara ett hjälpmedel vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen saml
vid bestämmande och uppbörd av inkomst- och förmögenhetsskatt m. fl. skatter och
avgifier enligt UBL. Det gäller också vid bestammande av pensionsgrundande
inkomst. För del andra skall del underlätta planeringen, samordningen och
uppföljningen av revisions- och kontrollverksamheten på i huvudsak hela beskatiningsområdet
och tillhandahålla vissa basuppgifter m. m.. främst i fråga om företag. Jag
föreslår atl bestämmelserom ändamålet med registret las in i 1 § och avfattas i
enlighet med vad jag nu har anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämningen av vad som avses med beskattning bör tas in i
2 8. I stället för den föreslagna uppräkningen av olika led i
beskattningsförfarandet bör det avsedda beskallningsbegreppet enligt min mening
kunna anges genom uttrycket "fastställande av underlag för bestämmande av
skatt, bestämmande och uppbörd av skatl saml bestämmande av pensionsgrundande
inkomst". Som utredningen påpekar bör i begreppel uppbörd anses ingå de
förfaranden som anges i de olika underrubrikerna i UBL med undantag för
indrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Definitionen av skatl bör liimpligen tas in i 3 S. Jag
ansluter mig till utredningens förslag i fråga om de skatleslag som bör ingå i
definitionen. Uppräkningen av de olika skatterna och .Tvgifterna som ingår i begreppel
skatt kan enligt min mening förenklas. Härigenom vinner man bl. a. den fördelen
att ändringar i paragrafindelningen i olika skatteförfaltningar inle behöver
föranleda justeringar av skalleregisieriagen. Jag föreslår alt 2 och 3 §§
utformas i enlighet med det anförda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att bestämmelser om registeransvar
tas in i 2 §. Förslaget till bestämmelser om åtkomst i samma paragraf avser jag
att ta upp i ett senare avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen påpekar att enligt DL är myndighet
registeransvarig i den män myndigheten förfogar över registret. Därmed förstås
att myndigheten har rätt att tillföra registret uppgifter, ändra uppgifter i regislret
och föra över uppgifterna i sådan form att de kan läsas, avlyssnas eller pä
annat sätt uppfattas. Enligt utredningen kommer länsstyrelse och lokal
skattemyndighet att ha direkl terminalåtkomst till sådana uppgifter i det
centrala skatteregislret som är hänförliga lill länet. Till viss del kommer
länsstyrelse och lokal skattemyndighet också att ombesörja uppdateringen av det
centrala skatteregistret.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår i enlighet härmed att det slås fast i
2 § atl förulom RSV även länsstyrelse och lokal skattemyndighet förfogar över
det centrala skatteregislret till den del det innehåller uppgifter hänförliga
till länet resp. fögderiei. Vidare föreslås en föreskrift om alt länsstyrelse
förfogar över regionala regisler för länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluter mig till utredningens förslag. Bestämmelserna
bör tas in i 4§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4.3 Registrens innehåll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållet i det centrala skatteregistret skall enligt
utredningens förslag regleras i 5-9 §§. I 5 och 6 *)§ föreslås regler om vilka
uppgifter, som obligatoriskt skall införas för fysisk resp. juridisk person. 1
7-9 SS anges vilka uppgifter som därutöver fär införas i regislrel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 5 § skall enligi förslagel anges de uppgifter avseende
fysisk person som alllid skall föras in i registret. Hit hör i första hand de
vanliga identifikationsuppgifterna saml vissa andra uppgifter, t. ex. om
civilstånd och nationalitet. Personnummer för bl. a. make och hemmavarande barn
skall också anges, liksom uppgifter om pensionsförhållande och regisirering i sjömansregisirel.
Vidare föreslås registrering av sådana uppgifter som enligt TL skall finnas i inkomsi-
och förmögenhetslängd samt i beslut om debitering av slutlig, kvarstående eller
tillkommande skatt enligt UBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgifterna skall enligt utredningens förslag införas för
varje fysisk person i riket och för annan fysisk person som är skattskyldig.
För den som driver rörelse skall dessutom anges bl. a. organisalionsnummer och
firma. För ej skatlskyldig person under 15 år behöver enligt förslaget införas
endast uppgifler om personnummer, namn och adress saml personnummer för den hos
vilken personen är kyrkobokförd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att i 6 S skall anges de uppgifler
som skall införas för juridisk person. Det är fråga om samma slags uppgifter
som enligt 5 § skall registreras för fysisk person, dvs. vissa
identifikationsuppgifter samt uppgifter som ingår i inkomsi- och förmögenhetslängd
och i vissa debiteringsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare (avsnitt 4.3.2) behandlat frågan om
registrering av minderåriga. I övrigt har förslagen godtagits av remissinslanserna.
Jag biträder också i allt väsentligt utredningens förslag men anser att vissa
ändringar av närmast redaklionell natur bör göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begreppet skattskyldig är inte entydigl och bör inte
användas för att bestämma registreringens omfattning beträffande fysisk person
som inle är bosatt i riket. 1 stället bör föreskrivas atl regisirering skall
ske i den mån det behövs för beskattning här i riket. På motsvarande sätt bör
anges i vilka fall en mera fullständig registrering av underårig bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beskattningen används olika nummer för identifikation
av personer eller verksamheter. För fysiska personer är det i första hand
personnumret</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som används och för juridiska personer
organisationsnumret. För fysisk person som inte är bosatt eller stadigvarande
vistas i riket används etl särskilt registreringsnummer. Sådant kommer också
till användning då en fysisk person beskattas i annan kommun än
hemortskommunen. Även för juridisk person används i vissa fall särskilt
registreringsnummer. Arbelsgivare som skall inbetala innehållen skatl skall
enligt det nya uppbördsförfarandel för framtiden i princip redovisa på
företagsnivå och använda person- eller organisationsnumret. Enligt förslaget
skall det dock alltjämt finnas möjligheter atl få redovisa särskilt för viss
verksamhet och därvid använda ett särskilt redovisningsnummer. Enligt min
mening bör samtliga nu nämnda identifikationsnummer anges i regislrel. De
särskilda uppgifter som enligt utredningens förslag skall registreras för rörelseidkare
bör registreras även för annan näringsidkare. Uppgiflerna bör vidare införas i
registret även om de inte direkt kan anses knutna lill näringsidkarens person
utan hänför sig till viss av honom bedriven verksamhel. Med hänsyn till de nya
förenklade reglerna om beräkning av del kommunala skatteunderlaget (prop. 1979/
80: 58. SkU 1979/80: 20. rskr 1979/80: 1.37) bör en särskild bestämmelse om
angivande av viss sjukförsäkringsavgift inte tas in i paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen bör avfattningen jämkas med hänsyn lill att inkomst-,
förmögenhets- och debiteringslängd numera har sammanförts till en längd,
benämnd skattelängd (prop. 1978/79: 161, SkU 1978/79: 50, rskr 1978/79: 379).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår att 5 och 6 §§ avfattas i enlighet med vad
jag nu har anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver de obligatoriska uppgifterna skall som jag tidigare
har nämnt vissa uppgifler få registreras i den mån del beslutas av regeringen
eller myndighel som regeringen besiämmer. Den informalion som sålunda skall få regislreras
anger utredningen i 7-9 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vad jag tidigare har sagt skall registrering ske
från självdeklarationer och kontrolluppgifter av bl. a. löneuppgifter. Från
deklarationshandlingarna skall också registreras vissa uppgifter om fåmansförelag
och deras delägare. För uppbörden av direkt skatt skall införas uppgifter i
fråga om arbetsgivarnas redovisning och inbetalning av skatl. Häri ingår bl. a.
uppgift om antal anställda och deras personnummer. Vidare får registrering ske
av kontantberäkningar, bruttovinstberäkningar och andra beräkningar av
relationstal eller liknande samt av vissa andra uppgifter som ingår i de
maskinellt framställda arbetskorten för rörelsegranskningen. 1 fråga om andra
skatte- och avgiftsslag bör enligt vad jag tidigare har sagt registrering ske
av sådana uppgifter som behövs för att olika enheter inom skatteförvaltningen
skall kunna samarbeta på etl smidigt sätl och samordna sina kontrollinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna bör utformas enligt de riktlinjer som jag
tidigare har angivit. Föreskriften all de sårskilt föreskrivna uppgifter som
skall lämnas i självdeklaration enligt 22 § TL och i balansräkning m. m. som
skall fogas till deklarationen får registreras bör således ersättas med
bestämmelser som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>direkt anger de uppgifler som avses bli regisirerade. De
uppgifter angående mervärdeskatt och arbetsgivaravgifter som utredningen har lagit
upp i 7 S i lagförslagel kan utgå. 1 fråga om kontrolluppgifter bör
hänvisningen till 39 S TL utgå och hänvisningen till 37 S TL begränsas lill I
mom. punklerna 1-3, 3 b-3 f och 4. Vad avser beslut om beskattning bör anges atl
skälen för beslutet inte får las in i registret. Detsamma bör gälla beträffande
beslul om anstånd med avgivande av deklaration. 1 fråga om deklarationsavgivandet
bör också få registreras atl laga förfall föreligger. Når det gäller ackord,
likvidation och konkurs bör endast uppgift om beslut härom få registreras. Det
bör också vara möjligt att i skatteregislret ta in uppgift om att fordran mol
personen finns registrerad hos kronofogdemyndighet. Uppgiflen behövs för alt
man på ett smidigt sått skall kunna klara det årliga avräknings- oeh utmälningsförfarandet
med avseende på överskjutande slutlig skatl. En specifikation bör ske av de
uppgifter frän centrala bilregistret som får las in i det centrala skatleregistret.
Även uppgifterna angående fastighetsinnehav bör specificeras i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har föreslagit en beslämmelse alt i regislret
får las in de administrativa och tekniska uppgifter som behövs för alt föra inkomsilängd
och förmögenhetslängd, för alt regelmässigt utlämna uppgifter samt för
myndighets verksamhel i övrigt i fråga om beskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser anser atl uttrycket
"administrativa och tekniska uppgifler" är oklart till sin innebörd
och atl föreskriften bör ges en mera precis avfattning. Jag delar uppfattningen
att det bör klargöras vilka uppgifler som skall räknas som lekniska och
administrativa uppgifter. Som exempel på sådana uppgifter anger ulredningen bl.
a. uppgift om var förelag redovisar och belalar skatt, slag av juridisk person,
bransch, laxeringsbesök enligt 31 § TL saml planerade och beslutade revisioner.
Utredningen föreslår vidare en särskild föreskrift att som teknisk eller
administrativ uppgift anses inte uppgifl om samband med viss annan person (samhörighelsbeleck-ning).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening bör med tekniska och administrativa
uppgifter förstås sådana uppgifter som i försia hand hänför sig till
myndigheternas verksamhet och inte till den skattskyldige. Hit hör uppgifter om
t. ex. laxeringsdistrikl, taxeringsnämnd, lokal skattemyndighet, granskare,
deklarationsnummer, planerad eller verkställd behandling av ärende, kodnummer
för registerföringen, markering av alt tekniskt fel föreligger o, d. Men även
uppgifter om sådan klassificering av de skattskyldiga som sker för
verksamheten, t. ex. indelning i branscher, bör räknas till administrativ
uppgift. En uppgift bör enligt min mening anses vara av leknisk eller
administrativ natur endast om den från iniegritelssynpunkt framstår som
väsentligen utan betydelse. Med denna utgångspunkt är det uppenbart att uppgift
om samhörighetsbeteckning faller utanför och någon särskild föreskrift härom behövs
enligt min mening inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av vad jag här har anfört bör det vara
tillräckligt att i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>laglexlen ange all regisirering får ske av
administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskatlningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt tillstyrker jag utredningens förslag rörande
vilka uppgifter som får registreras i det centrala skatteregislret. Vissa
redaktionella ändringar bör dock göras. Jag förordar sålunda bl. a. atl
föreskrifterna samlas i en paragraf med punklindelning. Vissa omgrupperingar
bör också företas i uppräkningen av uppgifterna. Dessutom bör vissa uppgifter
utgå eftersom de omfallas av andra uppgifter. Föreskrifterna bör las in i 7 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med den av mig föreslagna avfattningen av bestämmelserna
om registrets innehåll får uppdelningen i obligatoriska och fakultativa
uppgifter mindre betydelse. Även de av mig föreslagna bestämmelserna omfattar
emellertid uppgifler som inte alltid avses bli registrerade eller - i an högre
grad - inte avses bli regisirerade för alla personer. Som exempel på den förra
kategorin kan nämnas alt det varken torde vara praktiskt möjligt eller för verksamhelen
påkallat att registrera alla beslul om beskaltning. I den andra kategorin finns
främsl uppgifter som avses bli registrerade i första hand för
rörelsegranskningen och som därför inte skall regislreras för vanliga
löntagare. Samtidigt finns det vissa basuppgifter som alltid skall registreras.
Det är enligt min mening angeläget atl laglexlen lämnar upplysning om vilka
dessa uppgifter är. Det bör emellertid vara tillräckligt att ange uppdelningen
i obligatoriska resp. fakultativa uppgifter beiräffande det cenirala skatteregislret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens förslag skall i 10 § tas in
bestämmelser om innehållel i fastighetstaxeringsregistret. Enligt vad jag
tidigare har sagt bör fastighetstaxeringsregistret inte regleras i
skatteregisterlagen och bestämmelserna härom utgår således.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 11 § i utredningens förslag finns bestämmelser om de
regionala skatieregistrens innehåll. Enligt dessa skall regisiren innehålla de
obligatoriska uppgifterna i det centrala registret och får innehålla de
fakultativa uppgifterna i detta. Enligt vad jag nyss har sagl bör det vara
tillräckligt alt här ange att regionall skatteregister får innehålla de
uppgifter som anges i 5-7 §§ i den mån de hänför sig till länet. Bestämmelserna
bör tas in i 8 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har föreslagit atl i 12 S första stycket
föreskrivs att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar
närmare föreskrifter om införing av uppgifter i register enligt
skatteregisterlagen. Frågan om rambestämmelser och delegation har jag tidigare
behandlat. Jag föreslår att bestämmelsen utformas så att den direkt hänvisar
till de lagrum som innehåller rambestämmelserna, nämligen 7 och 8 SS, och tas
in i 9 S. I paragrafen bör också som jag tidigare har anfört tas in etl
bemyndigande för regeringen att föreskriva mindre avvikelser från bestämmelserna
om registerinnehåll i lagen. Till mindre avvikelser bör främst räknas att en
viss uppgifl ersätls med en annan av väsentligen samma innehåll. Men även
slopandet av en eller annan obligatorisk uppgift bör enligt min mening anses
som en mindre avvikelse, liksom tillägg av nägon enstaka uppgift av jnte integritelskänslig
karaktär.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis vill jag påpeka att milt förslag till
reglering av registrens innehåll gör de av utredningen i 4 S försia slycket
föreslagna definitionerna överflödiga. Jag anser det inte heller nödvändigt att
i lagen ta in de definitioner som utredningen har föreslagit i andra slyckel av
samma paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4.4 Åtkomst och utlämnande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen har föreslagit att i 2 S tas in en
delegationsbestämmelse som ger regeringen eller myndighet som regeringen besiämmer
rått alt föreskriva alt länsstyrelse och lokal skattemyndighet skall ha riksålkomsi
lill vissa uppgifter i det cenirala skatteregislret. Det bör påpekas atl enligt
utredningens förslag till skatleregisterförordning tilläggs RSV rätten att
föreskriva om riksålkomsi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser kritiserar förslaget att RSV skall
få frihet atl bestämma om riksålkomsi. Enligt DALK är möjligheterna lill
riksåtkomst av sådan betydelse från integritetsskyddssynpunkt att
skatteregisterlagen bör innehålla nägon form av riktlinjer för rätten till
riksåtkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag lidigare har framhållit bör uppgifter vara
tillgängliga via terminal endast om behovet att snabbi och enkelt få tillgång
till uppgiften väger klart tyngre än den risk från integritetssynpunkt som
terminalåtkomsten medför. Detta gäller särskilt i fråga om riksålkomsi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De uppgifter som avses i 5 och 6 S§ är i huvudsak av
mindre integntets-känslig natur. Samtidigt fyller det ett praktiskt behov all
ha uppgifterna lätt tillgängliga. Något hinder mot att de får vara tillgängliga
via terminal med riksätkomst kan dårför inte anses föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande åtskilliga av de uppgifter som avses i 7 S är
skälen för åtkomst via terminal väsentligt svagare. Som exempel kan nämnas de uppgifler
om rörelseidkare m. fl. som f. n. tillhandahälls granskarna i form av arbetskort.
Samtidigt är många av uppgiflerna av integritelskänslig natur. För registrets
samordningsfunktion krävs emellertid riksålkomsi via terminal till uppgiflerna
i punklerna 1 och 2. Praktiska skäl talar också för sådan åtkomst till
uppgifterna om bl. a. preliminärskalteredovisningen i punkt 3 och uppgift om
anstånd med avgivande av deklaration i punkt 5. Detsamma bör gälla i fråga om
förslag till beslut om taxering (punkl 4) och de föga integritets-känsliga
uppgifterna i punkt 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I punkterna 7-15 finns en rad uppgifter som används i den
praktiska beskattningsverksamheten, t. ex. vid kontakter med skattskyldiga
(telefonnummer) oeh kontroll av inbetalningar och återbetalningar (bankgiro-
och postgironummer). Vidare finns uppgifter som behövs för samordning av
kontrollinsatser (punkt 14) och i ueii löpande granskningen (punkterna 7,10, 12
och 13). Här finns också vissa beslut som beskattningsmyndigheterna kan ha atl
beakta, t. ex. om konkurs och utmätning (punkterna 8 oeh 9). En snabb och enkel
tillgång lill dessa uppgifter är enligt min mening i sa hög grad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ägnad all underliitla beskattningsmyniligheternas arbele
all dessa uppgifter bör fä vara tillgiingliga via terminal. Uppgifterna torde i
första hand behövas av skattemyndighelerna i orten och någol större behov av riksålkomsi
torde inle föreligga. Jag föreslår diirför alt dessa uppgifter skall vara lillgängliga
endast länsvis. Nägon begriinsning lill ell fögderi är jag av prakliska skäl inle
beredd all förorda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belriiffande uppgifterna i punklerna 1(>-18 iir behovel
av ålkomst via terminal mindre. Jag föreslår diirför inte sådan åtkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av prakliska skäl bör särskilt föreskrivas att riksålkomsi
via lerminal får föreligga till de uppgifter som behövs för uifärdande av
skattsedel eller duplettskaltsedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna om åtkomst föreslås fä sin plats i 10 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen har föreslagit att i 14 S intas en bestämmelse
att sekrelessbelagda uppgifter från registren får regelmassii-t lämnas till
annan myndighet enligt föreskrifier som meddelas av regeringen. Jag har
tidigare behandlat frågan om ullämnande av uppgifter från registren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag lidigare har förordal bör i lagen uttryckas så all
uppgifter från registren får utlämnas till annan myndighet på medium för
automatisk dalabehandling, endasl om detta följer av lag eller förordning eller
regeringen har medgivit det. Vidare bör anges atl regeringen får uppdra ål
datainspektionen att lämna sådant medgivande i fråga om uppgifter som inte omfattas
av sekretess. Som medium för automatisk databehandling bör givetvis i första
hand avses magnetband, skivminne o. d. Men även handling med visuellt läsbar
text kan falla in under bestämmelsen om texten också är maskinläsbar och avsiklen
är alt avläsning skall ske maskinellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vad jag tidigare har sagt bör också föreskrivas att
bestämmelserna inte gäller utlämnande för beskattning. Undantaget kommer
härigenom att gälla utlämnande till myndighet för sådant ändamål som enligt 2
och 3 SS hänförs till beskattning. Innebörden av undantaget är att nuvarande
ordning skall tillämpas på sådant uppgiftsutlämnande. I den mån siatsmakterna inle
har beslutat om uppgiftsutlämnandet ankommer det således på den utlämnande myndighelen
att ta ställning till detta. Vidare krävs DI:s tillstånd förden mottagande
myndigheten att inrätta ADB-registret. Med hänsyn till att de myndigheler som
förfogar över registret även har andra verksamhetsområden än beskattning bör
med utlämnande till annan myndighel jämslällas utlämnande till annan
verksamhetsgren inom myndigheten. Bestämmelserna om utlämnande till andra
myndigheter bör tas in i 11 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 12 S bör tas in den av mig lidigare förordade
bestämmelsen om sekretessen för uppgifler om registrerads namn, personnummer,
adress, civilstånd samt kyrkobokförings- och mantalsskrivningsförhållanden. Som
jag också tidigare har anförl bör vidare i 17 a S nuvarande sekrelesslag tas in
en föreskrift om atl utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till annan
enligt vad som föreskrivs i lag om förfarandel vid beskaltning eller i skalleregisieriagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4.5 Bevaringstid</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen föreslår alt i 13 S tas in besliimmelser om bevaringstid
för uppgifter i registren. Medan integritets- och kostnadsskäl kan åberopas för
kortast möjliga bevaringstid. lalar önskemål om alt kunna använda regislrel i
besvärsmål och vid eflertaxering för en längre tid. Utredningen har vid sin
avvägning mellan de motstående synpunkterna stannat för en längsta bevaringstid
av fyra år. Bestämmelserna avser endast uppgifler som hänför sig lill
beskattning för visst kalenderår eller annan tidsperiod. För uppgifter av
stadigvarande arl, såsom personnummer, föreslås inle någon begränsning av
lagringstiden, och inte heller för uppgifter som skall finnas i längd. För uppgift
om revision föreslås en bevaringstid om lio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Endast etl fåtal remissinslanser har beröri förslaget. Bl.
a. har från några håll förts fram önskemål om en längre bevaringstid med
hänvisning till forskningens och statistikproduktionens krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag till en början erinra om
bestämmelserna i 50 S 2 och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 mom. TL. Enligt 2 mom. gäller i fråga om självdeklaralioner
att de skall<br>
förstöras sedan sex år har förflutit efter taxeringsårets utgång, om inte<br>
regeringen föreskriver annat. Enligt 3 mom. gäller detsamma i fråga om<br>
andra uppgifter som avlämnats till ledning vid taxering och i fräga om<br>
handlingar som upprättats av myndighel vid laxeringskonlroll. Regeringen<br>
har med stöd av 2 mom. meddelat föreskrifter dels i 13 S taxeringskungö<br>
relsen (1957: 513) vari sägs atl deklaralioner m. m. frän svenskt akliebolag<br>
eller svensk ekonomisk förening skall förstöras först sedan sex år har förflutil<br>
från utgången av det år under vilket bolaget eller föreningen har upplösts,<br>
dels genom särskilda cirkulär och kungörelser med avseende på vissa års<br>
taxeringsmaterial (t. ex. kungörelsen (1972: 27) om bevarande av deklara<br>
tioner avgivna till ledning vid 1966 års taxering).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol bakgrund av beslämmelsema i 50 S TL är det angeläget
alt också begränsa bevaringstiden för uppgifterna i de nya skalteregislren.
Såväl integritetsskäl som kostnadsskäl talar härför. När man besiämmer bevaringstiden
måste man bl. a. ta hänsyn lill föreskrifterna i 14 § DL. Däri föreskrivs all,
om myndighet använder sig av upptagning för automatisk databehandling för
handläggning av mål eller ärende, upptagningen skall tillföras handlingarna i
målet eller ärendet i läsbar form, om inle särskilda skäl föranleder annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den pnncip som ligger bakom bestämmelserna i 14 § DL,
nämligen atl det i efterhand skall vara möjligt att fastställa vilka
omständigheter som har legal till grund för ett beslut, måste alltså beaktas
vid en begränsning av bevaringstiden. Detta gäller naturligtvis i särskilt hög
grad så länge beslutet kan bli föremål för omprövning i ordinär besvärsväg
eller enligt de särskilda beslämmelser om extraordinära besvär och eflertaxering
m. m. som gäller för beskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En begränsning av bevaringstiden på det sätt utredningen
har föreslagit skulle således behöva förenas med undanlagsregler för uppgifter
som har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 146</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>använts vid handläggningen men inte tillförts handlingarna
i läsbar form. Eftersom del endast är maximitiden för bevaringen som här skall
regleras iir det enligt min mening lämpligl alt anpassa denna till den lid som
i allmänhet gäller för bevarande av deklaralionshandlingar. Del får sedan på vanligl
sått ankomma på dalainspektionen och riksarkivet att efler samråd med den registcransvariga
myndigheten besluta om den kortare bevaringstid som kan vara motiverad i fråga
om vissa uppgifler. Detsamma bör gälla beiräffande sådana uppgifter som inle
omfattas av bestämmelserna i 13 S, t. ex. skatleliiiigdsuppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag biträder utredningens förslag i fråga om bevaringstid
för uppgifter om revision.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar slutligen en särskild föreskrift som ger
regeringen möjlighel atl förordna att vissa uppgifter skall bevaras på ADB-medium
under längre lid än vad som följer av del föregående. Härigenom kan statistik-
och forskningsintressena lillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår att bestämmelserna utformas i enlighel med
del anförda och tas in i 13 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4.6 Ikraftlrädande m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening är det av värde atl bestämmelserna kan
träda i kraft snarast möjligt. I den mån den regislerföring som föreskrivs i
lagen skiljer sig från den som har påbörjats vid liden för riksdagens beslut
kan nalurliglvis en viss omställningstid av tekniska skäl bli nödvändig. Denna
tid kan vara svår att beräkna i förväg. Jag föreslår därför alt regeringen
bemyndigas besluta om tidpunkten för ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen vill jag påpeka att med min ståndpunkt i fråga
om registrens avgränsning är någon ändring av ML inte påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att anta inom budgetdepartementet upprättade
förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skatteregisierlag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1937; 249) om inskränkningar i rätten alt utbekomma allmänna
handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslular att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga I</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag till skatteregisterlag Inledande
bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 S För slalens verksamhel i fråga om beskaltning skall
finnas ett centralt<br>
skalleregisler för hela rikel samt för varje lån ett
fastighetstaxeringsregister<br>
och ett regionalt skalleregisler (regionala register).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Registren skall föras med hjälp av automatisk
databehandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 S Riksskatteverket förfogar över det centrala skatleregistret.
Länssytrelse<br>
och lokal skattemyndighet förfogar över del centrala skatteregistret till den<br>
del det innehåller uppgifter hänförliga till länet respektive fögderiei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelse förfogar över regionalt register för länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver vad i första stycket sägs har länsstyrelse och
lokal skattemyndighet tillgång till uppgifter i det centrala skatteregistret i
den omfattning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Med skatt avses i denna lag, om inle annat anges,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skatt enligt 1 § och avgift eller ränta enligt 27 S 3
mom., 32 §, 49 § 4 mom., 58 § 1 mom. eller 69 § 1 eller 2 mom. uppbördslagen
(1953:272),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sjömansskatt enligt 1 § och avgifi eller ränta enligt 14 §
2 mom. eller 36 § 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådana arbetsgivaravgifter som uppbärs av riksförsäkringsverkel
och nämns i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om
allmän försäkring, m. m,, lagen (1961:300) om avgift för sjöfolks pensionering,
lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen, lagen
(1975:358) om vuxenutbildningsavgift, lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring
och lagen (1976:381) om barnomsorg,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>särskild avgift enligt 24 §, ränta enligt 24 a, 25, 26
eller 31 S, restavgift enligt 30 §, avgiftstillägg enligt 43 § och
förseningsavgift enligt 44 § lagen om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om
allmän försäkring,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mervärdeskatt enligt 1 8 och avgift enligt 47, 64 a eller
64 e § lagen (1968:430) om mervärdeskatt samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>annan indirekl skatt eller avgifi för vilken riksskatteverket
är beskattningsmyndighet, vägtrafikskatt enligt 1 8 vägtrafikskattelagen
(1973:601) och avgifi eller ränta enligt 27,37 a eller 37 e 8 lagen (1959:92)
om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uttrycket beskattning avser i denna lag laxering, eflertaxering,
kontroll, beräkning av pensionsgrundande inkomst, påföring, fastställelse, efterbeskattning
och uppbörd i fråga om skatl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § I 7 och 10 8§ nämnda särskilt föreskrivna uppgifter
inbegriper inte<br>
särskilda upplysningar och yrkanden i fråga om sjukdom, icke
skattepliktiga"<br>
inkomster och andra liknande förhållanden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beteckningarna taxeringsår, beskattningsår, hemmavarande
barn och hemortskommun har i denna lag samma innebörd som i kommunalskattelagen
(1928:.370).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det centrala skatteregistrets innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 8 I del centrala skatteregistret införs för varje fysisk
person i riket samt för<br>
varje annan fysisk person som är skatlskyldig uppgifler om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>personnummer, namn, adress, kyrkobokförings- och mantalsskrivningsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>civilstånd, datum för civilständsändring, nationalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillhörighet till icke territoriell församling,
tillhörighet till svenska kyrkan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>personnummer för person med vilken samtaxering sker och,
för gift person som samtaxeras med annan än maken, personnummer för maken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>personnummer för hemmavarande barn som före ingången av
året före taxeringsåret inle uppnår 18 års ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slag av pensionsförmån den skattskyldige är berättigad
till enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (pensionsförhällande),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>registrering i sjömansregisirel samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådan sjukförsäkringsavgift som behövs för tillämpning av
2 S lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets
utdebitering av skatt. - För fysisk person, som före ingången av årel före
taxeringsåret inle uppnår 18 års ålder, införs även uppgifl om personummer för
den hos vilken personen är kyrkobokförd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För fysisk person som före ingången av året före
taxeringsåret inte uppnår 15 års älder och som inte är skatlskyldig, behöver
endast införas uppgifter om personnummer, namn och adress samt personnummer för
den hos vilken personen är kyrkobokförd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För fysisk person, som bedriver rörelse införs även lillämpliga
uppgifter som enligt 6 8 första stycket skall införas för juridisk person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt införs för fysisk person de ytterligare uppgifler
som enligt 68 8 taxeringslagen (1956:623) skall finnas om denne i inkomstlängd
och förmögenhetslängd samt vidare de uppgifter som skall finnas i beslut i
fråga om debitering av slutlig, kvarstående eller tillkommande skall enligt
uppbördslagen (1853:272).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § I det cenirala skatteregistret införs för juridisk
person uppgifter om<br>
organisationsnummer, namn, firma, adress, hemortskommun och datum<br>
registrering eller avregistrering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt införs för juridisk person motsvarande uppgifler
som enligt 5 S sista stycket skall införas för fysisk person.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 8 För fysisk eller juridisk person får, utöver de
uppgifter som i 5 och 6 SS<br>
sägs, i det centrala skatteregislret införas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de särskilt föreskrivna uppgifter som den fysiska eller
juridiska personen utan anmaning skall lämna i självdeklaration enligt 22 S
taxeringslagen (1956:623), arbelsgivaruppgift enligt 5 S lagen (1959:552) om
uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m..
registreringsanmälan enligt 19 § och deklaration enligt 22 S lagen (1968:430)
om mervärdeskatt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgifter i balansräkning, vinst- och förlusträkning och
konto, som den fysiska eller juridiska personen enligt 30 S 1 mom. försia
stycket laxeringslagen i avsknft skall foga vid självdeklaration,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgift om ändring av särskilt föreskriven uppgift i
registreringsanmälan enligt 19 8 lagen om mervärdeskatt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgift om antal anställda och deras personnummer, datum
för de två senaste boksluten, resullal av beräkning av hur stort belopp som
under beskattningsåret stått till förfogande för skatlskyldigs och hans familjs
levnadskostnader,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgift om varulagerreserv, resultat av
bruttovinstberäkning eller annan beräkning av relationstal eller liknande som
skett med ledning av uppgifter i handlingar som nämns i denna paragraf saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgift dels i vad mån förändring av skatt eller underlag
för skatl föreslagits med anledning av revision, dels om belopp som ingår i
förslaget, vad beloppen avser och hur de beräknals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare får i registret för fysisk eller juridisk person
införas de uppgifter som beträffande denne skall lämnas i kontrolluppgift
enligt 37 och 39 SS laxeringslagen och handling på vilken redare enligt 14 8 1
mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt redovisar sådan skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 8 Det centrala skatteregislret får för fysisk eller
juridisk person även<br>
innehålla uppgifter om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>myndighets eller skattechefs beslut i fråga om
beskattning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>redovisning, inbetalning oeh återbetalning av skatt,
utebliven inbetalning och redovisad skatt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kronofogdemyndighets beslut om utmätning enligt 68 8 6
mom. uppbördslagen (1953:272) samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ackord, betalningsinställelse, likvidation oeh konkurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det centrala skatteregistret får vidare i den omfattning
som behövs för beskallningen införas uppgifler från fastighelstaxeringsregisler
enligt 10 8 och del centrala bilregistret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Utöver de uppgifter som i 5-8 8§ sägs får det centrala
skatteregistret<br>
även innehålla uppgifter om telefon-, postgiro- och bankgironummer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare får registret innehålla uppgift om registrerads
skyldighet att erlägga skatt samt de administrativa och tekniska uppgifter som
behövs för att föra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inkomstlängd och förmögenhetslängd enligt taxeringslagen
(1956:623), för att regelmässigt utlämna uppgifler enligt vad därom särskilt
föreskrivits samt för myndighets verksamhel i övngl i fråga om beskattning. Som
administrativ eller leknisk uppgift anses inte uppgifl om samband med viss
annan person (samhörighelsbeteckning)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De regionala registrens innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § I fastighetstaxenngsregister införs uppgifter om
fastigheterna i länet<br>
och deras ägare eller innehavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För varje ägare eller innehavare anges personnummer eller
organisationsnummer, namn och adress.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För varje fastighet eller särskilt redovisad del därav får
anges uppgifter om förvärvsdag och lagfart samt de särskilt föreskrivna
uppgifter som ägaren eller innehavaren är skyldig att lämna i allmän eller
särskild fastighetsdeklaration, dock inle sådana uppgifter för statistiskt
ändamål som avser annat än fastighetstaxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I registret fär vidare anges de administrativa och lekniska
uppgifter som behövs för att föra fastighetslängd enligt taxeringslagen (1956:623)
och för atl utlämna uppgifter. Härutöver åger vad som sägs i 9 8 andra stycket
motsvarande lillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § I regionall skatteregister införs de uppgifter som
enligt 5 och 6 S§ skall<br>
införas i det centrala skatteregistret och som är hänförliga till länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver uppgifter som sägs i första stycket får regionalt skalleregisler
innehålla uppgifter som enligt 7-9 SS får finnas i det centrala skatteregislret
och som är hänförliga till länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamma bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 8 Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
meddelar<br>
närmare föreskrifter om införing av uppgifter i register enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen föreskriver att i vissa fall särskilt
registreringsnummer skall anges i stället för personnummer eller
organisationsnummer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 § Sädan uppgift i det centrala skatteregistret eller
regionalt skalleregister<br>
som avser beskattning hänförlig till visst kalenderår och som inte skall finnas
i<br>
inkomsilängd, förmögenhetslängd, debiteringslängd eller fastighetslängd får<br>
lagras under högst fyra år efter detta års utgång, Uppgifl hänförlig till<br>
beskattningsår, som inte sammanfaller med kalenderår, får dock lagras<br>
under högst tre är efter taxenngsärets utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan hinder av vad i första stycket sägs får uppgifl
avseende revision lagras under högsl tio år efler ulgången av del år under
vilket revisionen avslutades.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 8 Från register enligt denna lag får sekrelessbelagda
uppgifter regelmässigt lämnas till annan myndighet enligt föreskrifter som
meddelas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.
Bestämmelserna i 5 8 såvitt avser registrering av fysisk person som före
ingången av året före taxeringsåret inte uppnår 15 års ålder träder dock i
kraft först den I januari 1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:89.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttrandena</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Remissyttranden över delrapporten 1978:2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttranden har avgivits av justitiekanslern (JK),
datainspektionen (Dl), riksförsäkringsverkel (RFV), siaiisiiska cenlralbyrån (SCB).
riksrevisionsverket (RRV), riksarkivet, bosladssiyrelsen, länsslyrelsernas organisalionsnämnd
(LON), kammarrätterna i Stockholm och Göteborg, länsstyrelserna i
Södermanlands. Malmöhus, Göleborgs och Bohus, Skaraborgs. Örebro saml
Västernorrlands län, datalagsliftningskommitién (DALK). Föreningen
Auktoriserade revisorer (FAR), Landstingsförbundet. Lantbrukarnas riksförbund
(LRF), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Svenska förelaga-res riksförbund.
Svenska kommunförbundet. Svenska kyrkans församlingsoch pastoratsförbund.
Svenska revisorsamfundet (SRS). Sveriges advokatsamfund, Sveriges hantverks-
och industriorganisation — Familjeföretagen (SHIO—Familjeföretagen), Sveriges
industriförbund (SI), Sveriges redovisningskonsulters förbund och
Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF har åberopat yttrande av lantbrukarnas skaltedelegation.
SHIO-Familjeföretagen har anslutit sig lill skattedelegationens yttrande. SAF
och SI har avgett gemensamt yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksarkivel har bifogat yttranden från landsarkivet i Lund
och stadsarkivet i Stockholm. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har
bifogat yttrande från lokala skattemyndigheten i Kungälvs fögderi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det slora flertalet remissinstanser godtar i huvudsak
utredningens förslag lill skatteregisterlag. Länsstyrelserna i Skaraborgs och
Örebro län tillstyrker förslaget utan anmärkningar. Kammarrätten i Göteborg,
som har begränsat sin granskning till förslagets tekniska detaljer, lämnar förslagel
utan erinran. Landstingsförbundet och Svenska kyrkans församlings- och
pastoratsförbund har ingen erinran från de synpunkter förbunden företräder. TOR
ansluter sig också i huvudsak lill utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands län anser det önskvärt atl
lagens ikraftträdande föregås av en försöksverksamhet i mera begränsad
omfattning. I avvaktan på resultatet härav och ytterligare utredningsarbete som
länsstyrelsen anser ofrånkomligt bör lagens ikraftträdande, åtminslone i vissa
delar, skjutas upp t, v. Vidare framhåller länsstyrelsen all en väl fungerande
skatteförvaltning förutsätter allmänhetens tillit lill och förtroende för
skattesystem och tillämpande myndigheter. När del gäller de ADB-baserade
registren på skatteområdet måste en ständig strävan vara att skapa bästa
möjliga skydd för den personliga integriteten och företagens ekonomiska
förhållanden. Länsstyrelsen utgår från att regisiren ulformas under medverkan
av DI. Från integritets- och säkerhetssynpunkt är det vidare värdefullt om
inspektionen får i uppdrag att pröva registrens innehåll och omfattning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mot bakgrund av riksdagens beslut samt lorll()paiule konlrollera
anviindningen härav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Vasiernm-rlands län: Regisiren utgör nödvändiga
hjiilpme-del för genomförande av den av riksdagen beslutade reformen "Rationalisering
av skatteadministrationen" och för all statens beskallningsverksam-het
skall kunna utövas på avsell siitl. Skaiicregisirens föreslagna omfång är med
hänsyn härtill val avvägt. Sekrelessreglerna i förslaget får anses ge elt
betryggande skydd mot olillbörligt intrång i personlig integrilel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF: Som förslaget utformats skall regisirering av
uppgifter fiir beskattning ske i två register nämligen i del centrala skattcregistrel
och i niigoi regionalt skalleregisler. Motivet för denna dubbla registrering
har inte närmare angells av utredningen. Förulom all delta måste medföra ell inle
oväsentligt merarbete och diirav föranledda ökade kostnader föreligger risk för
all innehållet i registren inte överensstämmer. 1 en sådan situation iir det inte
klarlagt vilkel regislers innehåll som skall äga förelräde. Med hänsyn lill det
som nu anföris anser sig delegalionen inle kunna tillstyrka att både centralt
och regionala skalleregisler inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF och SI: 1 sina tidigare remissyttranden över RS-projeklel
har organisationerna påuilat alt ADB-systembyggandet inom skalleadministrationen
innebär risker för försämrade relationer mellan skattebetalare,
uppbördsansvariga arbetsgivare och skatteförvaltning. Vi har diirvid berört
frågor om företagens uppgiftsplikt och frågor om integritet och siikerhet för
olika skatteobjekt. Den av RSV nu föreslagna skatteregislerlagen m. m. (SRL)
har inte minskat våra lidigare anförda farhågor. Förslagen och det sålt på
vilket de tillkommit visar på nödvändigheten av att riksdagen inte bara
beslutar om beskallningens storlek ulan även i detalj beslular om reglerna
kring del formella beskaliningsförfärandet. Det är givel atl vi behöver ett
ändamålsenligt skatteadminislrativt system där skatleuppbörden, taxeringen och
nödvändiga kontroller bedrivs rationellt. Men del är minsl lika viktigt alt del
skalleadminislraliva systemet återspeglar den avsedda kompetensfördelningen
mellan olika skattemyndigheter och andra intressenter. Denna
kompetensfördelning bör f. ö. komma till uttryck redan i organisalionen av del
administrativa utvecklingsarbetet. Så har inte skell beiräffande RS-projeklet
och härigenom finns risk för atl statsförvaltningen blir beroende av ett
skattesystem som inte alla iniressenler uppfattar sig som delaktiga i eller
ansvariga för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En aspekt som över huvud laget inte belysts i del
remitterade beiänkandei är frågan hur kompensation skall ges till de personer
som dras in i en skattekontroll. De skallskyldiga Ivingas ofta avsälla en
avsevärd del av sin fritid för att tillgodose skattemyndigheternas behov av
kontrolluppgifter. Ju större möjligheterna blir att skaffa fram uppgifter via
olika dataregister, desto större blir riskerna för atl de skattskyldiga
besväras utan atl de själva kan sägas ha vållat förfrågan. Den kan bero på alt regisiren
inle innehåller de aktuella uppgifterna eller t. ex. alt använda definitioner
inte överensstämmer etc. Dessvärre kan man knappast räkna med att
skattemyndigheterna skall ålägga sig den självdisciplin som de i dag får lov
att iaktta på grund av nödvändigheten av all begränsa sin egen arbetsinsais.
Det finns uppenbara risker för att massinsatser kommer atl lillgripas i ökad
omfattning. Även om de skattskyldiga i del allmännas intresse bör ha ett
intresse av att medverka i rätl upplagda sädana aktioner kan man inte komma
ifrån all många kommer alt drabbas hell orättfärdigt. Sammanfattningsvis anser
organisationerna att del av RSV framlagda förslaget till skatteregisterlag
saknar den precision</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som iir nödvändig av hiinsyn lill de konsekvenser som
uppslår genom all skatteadministrationen datoriseras. Organisationerna
avstyrker alt förslagel i sitt nuvarande skick läggs till grund för
lagstiftningsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
företagares riksförbund: Förbundet har i samband med yttranden över lidigare
delrapporter från RS-projektei och även i andra sammanhang uttalat sina
farhågor för en utveckling mot ökad dalamässig registrering av allehanda uppgifler
om enskilda. Förbundets synsält betingas inle av en vilja atl motarbeta förbällrad
effektivitet i taxeringsmyndigheternas kontrollarbete, även om det på sina
håll uppfattals på det sättet. 1 stället ser Förbundet ell alllför ymnigt
registrerande av medborgarna och deras förehavanden som etl inringande av den
enskilde individen och ett undertryckande av hans personliga integritet. En
utveckling åt detta håll bör inle få äga rum i tysthet på förslag av enstaka
myndigheter, som genom tillskapandet av sådana register tror sig kunna bli
effektivare i sitt arbele. Klivet in i dalaåldern är, såvitt avser
personregistrering, en fråga av sådan jättelik betydelse för alla och envar,
alt den bör bli föremål för minsl lika mycket uppmärksamhet oeh debatt som
exempelvis kärnkraftsfrågan. Önskemålet atl lillskapa medel för en effektiv och
smidig taxeringskontroll finns det i och för sig ingen invändning mot, men de
medel som lillskapas måste naturligtvis stå i rimlig proportion lill de mål man
vill nå. När det för en effektiv laxeringskonlroll måste inrättas dalabanker av
del slag, som skisseras i rapporten, är del hög tid atl fråga sig om del inte
är själva skattesystemet som bör angripas och omarbetas. Det är detta som är
"roten lill det onda". Med etl förenklal skattesystem följer
automatiskt en mindre komplicerad kontrollapparal. När ett skattesystem för
kontrollen av efterlevnaden ställer krav på inrättandet av databanker av den
föreslagna typen, med snart sagt alla typer av personliga uppgifler
registrerade, måsle det stå klart för envar, att skattesystemet måste ses över.
Vi kan inte låta ell skattesystem, infört för 50 år sedan under helt andra
förhållanden än dem som råder i dag, bestämma utvecklingen på ell så viktigt
område som det rapportförslaget beträder. Enligt förslaget skall registret i
första hand innehålla vad som kan inhämtas ur den årliga allmänna
självdeklarationen. Det kan handla om allt ifrån uppgifter om utbetalda bidrag
till uiomäklenskapliga barn saml dessas namn och adress lill uppgifter om
huruvida allmänna kommunikationsmedel eller egen bil begagnats för resor till
och från arbetet. Vidare skall registreras bl. a. hur mycket pengar den
skattskyldige förbrukat för silt dagliga uppehälle under beskattningsåret. Ur
fastighetsdeklarationerna skall registreras uppgifler bl. a. om den
skattskyldiges villa har kakel på väggarna i badrummet samt om garageporten
manövreras elektriskt eller manuellt. Detla är bara ett par små exempel på all
den information regislret kommer att innehålla. Det finns redan i dag en mängd
dataregister hos statliga och kommunala myndigheter. Det behövs inte mycket
fantasi om framtiden för atl inse, att steget till samköming mellan olika
sådana register inte är särskilt stort eller avlägset. Om kraven på
effektivitet ges sådan prioritet som det föreliggande projektförslaget
förutsätter kommer vi snart atl i samma databank, vid sidan av de nyssnämnda
uppgifterna om människornas ekonomiska och materiella standard, ha information
lagrad om storleken pä enskildas telefon-, el- och vatlenräkningar sami på
deras dagshemsavgifler, omfattningen av deras lakar-, sjukhus-, tandläkar- och
apoteksbesök, omfaltningen av besök på arbetsförmedlingar och sociala myndigheler,
uppgifter ur polis- oeh kronofogderegister, m. m. Med cll enkelt tryck på en
knapp kan alltså en enskild människa "kläs av" helt och hållet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges advokaisamfund: Samfundet godtar de skal som
utredningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anfört för det föreslagna cenirala skatteregislret. Innan
samfundet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>närmare går in på förslaget vill samfundet särskilt undersiryka
vikten av att kvalitet sätts före kvantilel vid bedömningen av vilkel maierial
som bör tillföras skatteregistret saml att etl verkligt hållbart
säkerhetssystem lillskapas för att undvika obehörig åtkomst men även för att
undvika atl skatteregislret missbrukas av myndighet. Det skall framhållas att
den fiskala sidan genom skatteregistret - i det berättigade syftet att arbela
för likformighet och rättvisa vid taxenng - tillförs ett synnerligen effektivi
medel. När så sker måste garantier tillskapas mot myndighets eller enskild
tjänstemans missbruk av detta maktmedel till skada för medborgarna. Samfundet
gör dessa i och för sig självklara påpekanden lill slöd för en angeingen
strävan att försöka förena datatekniken med det viktiga allmänna intresset av
rättssäkerhetens upprätthållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges redovisningskonsullers förbund: Vi vill först
framhålla, alt vi med tillfredsställelse hälsar, att datatekniken tas i bruk
för att uppnå en bälire adminislralion med ökad effektivitet inom
kontrollsystemet ledande lill en totalt setl rättvisare beskattning.
Användandet av datatekniken ger emellertid så gott som obegränsade möjligheter
till en i vidare bemärkelse fullständig kartläggningav den enskilde skattskyldige.
Stora krav måste därför ställas på atl skydda individens integritet i avseende
mot obehörigt utnyttjande av registren. Vi instämmer därför tillfullo med vad
utredningen skriver på sidan 7: "Framväxten av dessa tekniska möjligheter
gör det emellertid nu nödvändigare än någonsin alt, som nyss antyddes, besluten
om förutsättningarna för skattekontrollen fattas av samma poliliska organ, som
besiämmerom skatlesyslemei, dvs. av riksdagen". Klara regler måsle därför</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lagstiftas om obehörig samköming mellan olika register. Slutligen
vill vi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>starkt understryka betydelsen av en vaksam uppföljning av
detta stora projekt i avseende pä hur det nyttjats. Viktigt är att ev.
erforderliga korrigeringar snabbt vidtages i beslutade författningstexter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Författningsregleringen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtskilliga remissinstanser uttrycker sin
tillfredsställelse med atl skatteregistren författningsregleras. Från några
håll anförs emellertid att önskemål om mer preciserad reglering. Invändningar
framställs särskilt mot RSV:s befogenheier i fråga öm registrens innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JK: Såväl omfattningen av som innehållet i de data som kan
regislreras i det centrala skatleregistret, fastighetstaxeringsregislrel och de
regionala skatteregistren kräver enligt min mening lagform. Jag noterar därför
med tillfredsställelse att utredningen föreslagit att författningsregleringen
ges i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även SCB tillstyrker att registerföringen redovisas och
avgränsas i författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm: Kammarrätten tillstyrker att
bestämmelser om de föreslagna skatteregistren ges i lag. Den föreslagna
ordningen med dels en lag innehållande de viktigaste bestämmelserna och dels en
förordning avsedd för från principiell synpunkt mindre betydelsefulla
föreskrifter inger vissa betänkligheter från rent praktisk synpunkt. Systemet
med dubbla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>författningar av olika dignitet är förvisso icke någon nvhel.
Det svnes emellertid ha blivil allt vanligare under senare år. Kammarrällen kan
i sammanhängd inte underiåla atl påpeka de komplikationer som uppkommer vid lillämpningen
när skilda författningstexter måsle sida vid sida granskas och analyseras. Kammarrälten
finner, atl de praktiska fördelarna av att sammanföra alla ifrågavarande
bestämmelser i en enda lag klart överväger de fördelar som av principiella skäl
möjligen kan åberopas för en uppdelning på flera olika författningar. Om likväl
den sistnämnda ordningen anses böra befästas, ifrågasäller kammarrätten dock om
inle ålskilliga av de bestämmelser som nu återfinns i förordningen med fördel
skulle kunna inarbetas i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK: Den föreslagna regleringen av registren överensslämmer
principielll sett med de riktlinjer DALK förordat i 4 kap., 6 kap. och 7 kap.
i delbeiänkandel (SOU 1978:54) Personregister-Dalorer-lntegritel när del gäller
mer omfattande [personregister, vilka inrätlas som ett led i myndigheternas
administrativa verksamhet inom den offentliga sektorn. Enligt nämnda riktlinjer
bör sädana register beslutas av riksdagen eller regeringen. I samband med
beslutet bör också så långt möjligt meddelas uttömmande föreskrifter -
företrädesvis i författning - i fråga om registerändamål, registeransvar och
registerinnehåll liksom i övrigt rörande användningen av registret, t. ex. beiräffande
rutinmässigt utlämnande av uppgifter till annan myndighet. Önskemål om mera belydande
ändringar när det gäller framför allt registerändamålet och registerinnehållet,
som därefter uppkommer, bör prövas av riksdagen eller regeringen i samma
ordning. Frän denna utgångspunki är det alltså tillfredsställande att de nu
aktuella registren förfaltningsregleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund: Samfundet lillstyrker atl
bestämmelserna om regislerföring ges i lag och så långt det år möjligt samlas i
en och samma författning. Samfundet föreslär att bestämmelserna om
folkbokföringsregister införs i skalleregisterlagen när de i delrapporten
angivna hindren inte längre föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dl: 1 jämförelse med föreskrift meddelad av DI enligt 5 S
datalagen (1973:289) om ändamål och om de personuppgifter som får ingå i
register innebär lagförslaget en vidare ram än som normalt godtas i DI:s
beslut, något som i och för sig torde vara ofrånkomligt i lagtext. Det kan i
detta sammanhang förtjäna att nämnas att några länsstyrelser framfört farhågor
att begreppen "beskattning" och "skalleområdel" skall efler
hand komma att ges en sä vid tolkning vid uppbyggnad av det centrala skatteregislret
alt statsmakternas intentioner angående avgränsning av regislerinnehållet m. m.,
som de beskrivits i besluten om centralt/regionalt fördelat ADB-system, inte
skall komma lill uttryck. Sammanfattningsvis finner Dl alt författningsförslagel
i stort fyller del syfte som eftersträvats och bör kunna godtagas, även om
konsekvenserna i fråga om kompetensfördelning mellan DI och RSV och
möjligheterna att nå samma grad av kontroll som i andra, ej författningsreglerade
register inte är hell klar. Detla problem kan dock i princip lösas genom att
regleringen utvidgas till atl omfalta även de regelbundna samkörningar som bör
få äga rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län: Länsstyrelsen delar
utredningens uppfattning att det med hänsyn till slorieken och
centraliseringen inom AFB-systemel är angelägel all regisiertoiingen klarl redoxi.s.is
ocn avgränsas i författning. Det av utredningen lämnade författningsförslaget
kan emellertid enligt länsstyrelsens mening inte anses helt uppfylla en sådan
målsättning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>f-l</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den vida yllre ramen med rcgisireringsriillen knuien lill
alla de uppgifter som finns i deklaralionerna och vissa andra handlingar, med ell
slort anlal "fakultativa" saml därutöver "administrativa oeh
tekniska" uppgifter kan komma att inge allmiinhetcn en viss osiikerhei om
registreringens omlattning. Oron för integriletsintrång förstärks av atl del
centrala skatleregistret i motsats lill nuvarande skalleregisler inte bara omfallar
skailskyldiga ulan hela rikels befolkning. Av grundläggande belydelse för skaltemyndighcler-nas
arbete år förtroende från allmänhetens sida. Detla förtroende är i hög grad
knutet till allmänhetens möjligheier till insyn och kontroll gentemoi dem som
har lillgång till ADB-teknikens resurser. Belydande svårigheler torde emellerlid
uppslå för allmänheten atl på basis av författningsförslagel skapa sig en beslämd
uppfattning om vilka uppgifter som i det enskilda fallet registrerats i det
centrala skalleregisirel. Avsikten med det cenirala skatteregistret som elt
internt arbetsregisler var att begränsa registreringens omfattning. Någon
större återhållsamhet hiirvidlag avspeglar inte förfätl-ningsförslaget som i
hög grad präglas av att låta registreringen omfalla niira nog alla de uppgifler
på beskatlnings- och folkbokföringsområdet som del år ADB-lekniskt möjligt atl bearbela
på riksskaltcverkcts centraldator. I ulredningen har inte heller närmare
redovisats i vilken ulslräckning kraven på regislerinnehåll kommer från de
huvudsakliga användarna, länsslyrelserna och de lokala skaltemyndigheterna.
Förslaget medför atl det centrala skatteregistret får en omfattning pä
personalregistreringens område som är slörre än någol annal direklminneslagrai ADB-register
i Sverige och iroligen i världen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göleborgs och Bohuslän: Länsstyrelsen
delar ulredningens uppfattning atl registerföringen inom AFB-systemet bör klart
redovisas och avgränsas i författning men finner att författningsförslagel inte
motsvarar det uppställda målet. Del har sålunda inte klarl redovisals vilka
uppgifter som skall finnas i registren och någon avgränsning har inle skell
eftersom landets hela befolkning - således även icke skattskyldiga - skall ingå
i registret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5/lFoch SI: Mot själva grundprincipen, att i lag reglera registerföringen
inom ADB-syslemel för folkbokföring och beskattning (AFB) finns ingel att
erinra. En sådan reglering är nödvändig. Den föreslagna lagen innebär
emellertid inte någon lillräcklig reglering av innehållet i eller användningen
av ADB-registren inom den centrala eller regionala skalteadminislralionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SRS: SRS vill inledningsvis uttrycka sin
tillfredsställelse över att registerföringen regleras i författningsform.
Enligt samfundets mening har förslaget emellertid inte lillräckligt beaktat de
skallskyldigas krav på rättssäkerhet och integrilel på vissa punkter. Detla
gäller främst dels de uppgifter som får registreras och dels möjligheterna för
andra än myndigheter att använda registren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dl: Genom bestämmelsen i 2 8 tredje stycket och 12 S
förslaget till skatteregisterlag jämförda med 2 § och 3 S förslag till skatleregisterförordning
ges RSV ensamt befogenhet att avgöra dels vilka personuppgifter som får ingå i
registren dels om riksåtkomst. Denna konstruktion, som ger den
registeransvariga myndighelen avsevärl större spelrum än vad som tidigare förekommil
i registerlagar, se t. ex. lag (1963:197) om allmänl kriminalre-gisler och. i
viss mån. även lag (1965:94) om polisregister, får till följd att föreskrifter
enligt 5-7 88 datalagen inle blir tillämpliga i vad avser de personuppgifter
som får ingå i registren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av förslaget framgår inle entydigt hur de föreslagna författningarna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(,2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommer alt verka i förhållande lill anmälningsplikten
enligt 2 $ datalagen och 1 S andra slycket datakungörelsen (1973:291). Det
synes dock vara rimligl att - om förslaget godlas i denna del - RSV åläggs i
första hand att samråda med Dl före beslut eller i vart fall underråtta Dl om
vilka beslul RSV fattat avseende såväl riksåtkomst som vilka personuppgifter
som skall ingå i registren. DI har behov av sådan information för såväl sin
tillsyns- som informationsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som niimnts i rapporten ger bestämmelsen i 2 kap. 3 8,
andra slycket tryckfrihetsförordningen (TF) Dl möjlighet att oaktat den
föreslagna förfatlningsregleringen, genom föreskrift enligt 6 S första slyckel punkl
6 dalalagen begränsa tillgången lill ADB-lagrade personuppgifter hos myndigheten.
Dl har genom en förfrågan till elt antal myndigheter, bl. a. RSV och samtliga
länsstyrelser inhämtat myndigheternas bedömning i frågan om möjlighelen att ge
någon föreskrift sålunda begränsa utlämnande av information enligt TF.
Resultatet av enkäten visar att sådan föreskrift i vart fall vad avser planerad
användning av RS-systemel endasl torde kunna tillämpas i begränsad omfattning.
Dl kommer senare i år alt ta ställning till denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länssiyrelsen I Malmöhus län: Utredningen synes inte själv
vara klar över vilka uppgifter som behöver registreras. Detla framgår av
lagstiftningstekniken där man anknyter lill de särskilt föreskrivna uppgifter
som utan anmaning skall lämnas i självdeklaration. I rapporten konstaleras alt
antalet sådana uppgifler är mycket stort eftersom alla av RSV fastställda
deklarationsbilagor ingår i begreppel självdeklaration. Det sägs vidare att
efterhand får utrönas i vilken utsträckning behov finns alt registrera sådana
uppgifter. Det kan ifrågasättas om en sådan lagstiftningsteknik med en
vidsträckt yttre ram är lämplig i ett läge då farhågorna inför och motståndet mol
omfattande centrala register har vuxit sig starka. Länsstyrelsen ifrågasätter
därför om inte regeringen i varje särskilt fall - efter DI:s hörande - skall
avgöra vilka uppgifler utöver de obligatoriska som fär införas i del cenirala skatleregistret.
Om den av utredningen förordade lösningen med vida ramar för vad registret får
innehålla likväl antages, anser länsstyrelsen atl följande måste beaktas. De uppgifler
som kan lillföras registret indelas i obligatoriska och icke obligatoriska. De
olika länen uppvisar variationer ifråga om storlek, näringslivsstruktur m.m.
och har därför olika önskemål om vilka av de icke obligatoriska som det är
angelägel alt införa i ADB-registret. Det är också länsstyrelserna och de
lokala skattemyndigheterna som har erfarenheterna av det praktiska beskattningsarbetel
och som därför bäst kan bedöma det egna länets behov. Med hänsyn härtill bör
därför inom respektive län beslutas huruvida viss typ av icke obligatorisk
uppgift skall införas i det regionala regislret eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Länsstyrelsen
finner det ur integritets- och rättssäkerhetssynpunkt betänkligt, alt den
myndighet som är driftsansvarig, registeransvarig och som har rätt att utfärda
anvisningar inom skatteområdet tillika skall avgöra vilka uppgifter som skall
införas i skatteregistret. Länsstyrelsen ifrågasätter därför om inte denna
uppgift i stallet bör åvila DI.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF och SI: Lagförslaget synes innebära att RSV ges en
ställningsfullmakt atl för ett antal ospecificerade skalleadminislraliva
ändamål registrera nära nog vilka uppgifter som helst. En sädan fullmakt står i
uppenbar slrid med grundprinciperna bakom gällande datalag enligt vilken det
skall finnas en klar ändamålsbeskrivning av varje registeranvändning.
Användningen av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ADB och annan informaiionsbehandlingsleknik har skapal
intensiva debatter rörande integritet, sårbarhet, sekreless och säkerhet, uppgiftsliimnande
m. m. Debatten har visat atl det saknas en mera medvelen och av samhiillei
godtagen filosofi för anviindningen av ADB-teknik i offenllig förvaltning. I en
sådan situation är det niirmast anmärkningsviirt att en myndighel för fram etl
lagförslag som i viisenlliga avseenden går emot lagstiftarens lidigare klart
uttalade inlenlioner och som i vissa stycken föreftiller avsett alt ersiiUa
gällande datalagsliftning. Enligi 2 S datalagen skall Dl:s yttrande inhiimtas
innan regering eller riksdag beslutar om inrättande av personregisler. Förslaget
borde enligi vår mening ha prövals av DI redan innan del fcirts ul på allmän
remiss. Endast därigenom får remissinstanserna erforderlig ledning av och
möjlighet att även yttra sig över DI:s ställningslagande. Vi utgår ifrån att etl
omarbetat förslag blir föremål för remissbehandling i angiven ordning. Vi
förutsätter vidare atl frågan underställs lagrådel. I förslagel lill Skalleregisterlag
har RSV givit sig själv rätten atl cenirall förfoga över alla skatteregister.
Enligt organisationernas mening har RSV vad gäller uppbyggnad, underhåll och
drift av de skaiteadministrativa ADB-systemen huvudsakligen en ställning av
servicebyråfunktion. Att såsom föreslagits tilldela RSV ell överordnat regisleransvar
för alla skalleregisler år en fråga som mäste bli föremål för riksdagens
noggranna och allsidiga överviiganden. En huvudfråga blir därvid om det iir ändamålsenligl
från administrativa utgångspunkter och lämpligl av inlegritetshänsyn atl arbela
med ell register omfattande hela skatte- och avgiftsområdet i stället för flera
delregister vart och ett omfattande en avgränsad del av området. Enligt vår
uppfattning kan man inte ulan vidare på sålt som skett i den föreslagna 7 8 SRL
överlåta frågorna vilka uppgifler som skall införas i regislrel till myndighet
utan det bör i delalj - efler en noggrann genomgång och redovisning av tänkbara
fördelar - redovisas för riksdagen. Det ar nödvändigt att riksdagen i varje särskilt
fall får ta hänsyn till om kontrollfördelarna slår i rimlig proportion till
riskerna med avseende på den personliga integriteten. Utgångspunkten bör därvid
vara alt de sekrelesskyddade uppgifterna i självdeklarationen och liknande
endast i yttersta undantagsfall skall tas in i regisler av denna art. Garanlier
måste också till för all missbruk skall kunna undvikas och all ev. missbrukare
skall kunna påträffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RFV tar upp frågan om avgränsningen av det centrala
skalleregistret: RFV är för närvarande debiterings- och uppbördsmyndighet i
fråga om arbelsgivaravgifterna. Om del av RFV 1978-05-12 för regeringen
framlagda decentraliseringsförslagel genomförs, kommer emellerlid debitering
och uppbörd av arbetsgivaravgifter att inom några år övertas av länsstyrelserna
och de lokala skattemyndigheterna med RSV som tillsvnsmyndighet. De dalömaskinella
rutiner som erfordras för debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter
ombesörjs redan av RSV och länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RFV förutsätter att register för debitering och uppbörd av
arbetsgivaravgifter tills vidare kommer att ligga ulanför del centrala skatleregistret.
RS-projektet har nämligen - enligt vad verkel har sig bekant - av flera
anledningar ännu inte kunnat prioritera utvecklingen av ett ADB-system för
debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter för drift i RSV:s och
länsstyrelsernas nya dalasystem. Projektresurserna har i försia hand fått
sättas in på utvecklingen av ADB-systemet för laxering och debitering av direkt
skatt. Den närmare ulformningen av avgifissystemel kan vidare inte ske innan
regering och riksdag tagit ställning till de av pensionskommittén i betänkandet
"Pensionsfrågor m. m." (SOU 1977:46) framlagda förslagen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om enhetligare oeh enklare regler för beriikning av sociailörsiikringsavgifter.
Utformningen av ADB-sysiemei blir också beroende av niir den lidigare
decentraliseringen blir genomförd och av hur avgiftsfunklioiierna diirvid kommer
all fördelas mellan RSV. länsslyrelserna och de lokala skattemyndighelerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av vad nu sagls utgår verket friin all de lislor
och kortregisler över avgiftspliktiga arbetsgivare, som for iiiirvarande framslålls
i samband med förtryckningen av arbetsgivaruppgiflsblankeller och som Ijänar som
arbelsregistcr för de lokala skaliemyiuligheterna. tills vidare liir finnas
kvar. Innan nämnda myndigheler lär lerminalålkomsl lill etl dalamaskinelll skalleregisler.
som iiven omfallar arbelsgivaravgifterna. behövs ifrågavarande listor och kortregisler
för granskningen av arbelsgi-varuppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Säkerhel, sekretess oeh utlämnande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen I Södermanlands län och SRS betonar viklen
av ålgiirder för att hindra missbruk och obehöriga ullag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5'/lFoch 5/.- Det framgår inte av de föreslagna beslåmmelserna
om det finns någon som helsl niöjligliel all få fram vilka som uinylljal de
hemliga uppgifterna i registret. Erfarenhelen på andra områden visar all trois
straffansvar etc. man inle kuniinl bemästra dessa problem. På förevarande
område är integriletsproblemen belydligl känsligare än på många andra oeh
riskerna därför större att missbruk kommeralt ske. Del är 1. ex. fulll möjligi
alt den som har tillgång till registret beiräffande någon dår uppförd person
ulan svårighet kan ta fram uppgifter om samboende personer och den skaltskyldiges
släktingars inkomstförhållanden och familjeförhållanden. Det finns också risk
för atl uppgifter från företag exempelvis som varulagerreserv,
bruttovinstberäkning och annat skulle kunna användas i obehörigt syfte och
utlämnas till konkurrenter. Det är därför enligt vår uppfattning nödvändigt att
ett ev. ullämnande av dylika hemliga uppgifter kan härledas, vilket gör det
nödvändigt att på någol sått kunna kontrollera vem som utnyttjat regislrel
liksom man i dag kan kontrollera vem som haft behörig tillgång till en hemlig
självdeklaration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska företagares riksförbund: Projektgruppen har en niislan
naiv övertro på vad införandet av olika författningsbestämmelser kan göra för atl
hindra sekretessbrott samt obehörigt förfogande över regislerinnehållel. Del
ligger i sakens nalur alt en mycket stor mängd tjänstemän och myndigheler
kommer alt ha s. k. åtkomstrält till regislerinnehållet. Hur skall man kunna
hindra, alt nyfikenheten hos dessa beträffande bekantas och s. k. kändisars privala
förhållanden inle förleder dem atl då och då nyttja sin åikomslråll på etl
obehörigt sätt. Del mesla av det regisirerade informationsmaterialet skall
dessutom finnas samlat i såväl centrala som regionala register, dvs. på tvä
skilda ställen. Projektgruppen tror atl diverse mer eller mindre osanklionerade
lagbestämmelser är lillräckligl avhållande. Själva existensen av ell samlat
informationsmaterial av denna typ om enskilda människors förhållanden i en
mängd hänseenden måste uigöra en oemotståndlig lockelse även på personer som
eljest inte ar särskilt nyfikna av sig. Därför måste den praktiska åtkomsten av
det regisirerade materialet omöjliggöras för alla ulom ett extremt starki
begränsat fåtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tanken på faran för obehörig åtkomst kommer säkerligen atl
medföra, att folk i gemen blir betydligt mer försikliga och knapphändiga vid uppgiftsläm-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nande lill myndigheler i avsikl all därmed försöka minimera
dessas informalion. Det kan också med fog befaras, atl inriillande av samlade
dalabanker av della slag skulle leda till en växande misslänksamhel och ökande
känsla av vanniakl genlemol myndighelsulövning. Rädslan hos den enskilde för
all lämnade uppgifter kan komma att i framliden anviindas emot honom får inle
underskattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Förbundets mening måste införandel av databanker av
della slag föregås av betydligt mer undersökningar och utredningsarbete ån som
föregått den nu framlagda rapporten. Förbundet kan därför inle lillsiyrka lagsliftning
på grundval av del nu föreliggande materialet. En synnerligen angelägen fråga
alt få besvarad år vilka erfarenheler man har i andra kinder av de här frågorna.
Eller skall kanske Sverige vara ell föregångsland iiven i ell sådanl hår diskulabell
hänseende? Elt förhaslal beslul i denna fråga kan få skadeverkningar, som visar
sig omöjliga atl avhjälpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK: Del kan enligt DALK:s mening sättas i fråga huruvida
den föreslagna lagtekniska konstruktionen niir del gäller riksålkomsi stämmer
väl överens med reglerna om bemyndigande i 8 kap. regeringsformen. Bortsett
från hur det förhåller sig med detla är enligt DALK:s mening möjligheterna till
riksålkomsi av sådan belydelse från integritelsskyddssynpunkl alt
skalleregisterlagen bör innehålla någon form av riktlinjer för rätten till
riksåtkomst, vilken enligt DALK:s mening är all belrakta som ett undanlag från
huvudregeln alt länsstyrelse och lokal skattemyndighet förfogar över det
centrala regislrel endast till den del del innehåller uppgifler hänförliga till
länet respeklive fögderiei. Om möjligt bör dessulom 2 S skatteregislerförordningen
innehålla en närmare precisering av dessa riktlinjer och RSV äga rätl atl inom
de sålunda uppdragna ramarna beslämma tillgången till del cenirala skatleregistret.
Uttalandet i specialmotiveringen (s. 37), atl RSV:s föreskrifter om riksålkomsi
inle bör vara mera vidsträckta än som klarl motiveras av praktiska hänsyn ges
således enligt DALK:s mening inte tillräcklig ledning.Med hänsyn till 7 S
datalagen (1973:289) synes också DI:s möjligheter till föreskrifier sakna
betydelse i del nu berörda sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 anslulning till frågan om riksåtkomst vill DALK betona
vikten av del utredningsarbete, som enligt sida 9 i den remitterade rapporten
nu pågår om säkerhetssystem och därmed sammanhängande behörighetsregler. Kommittén
utgår från att beslul om riksåtkomst inle fattas innan säkerhetsfrågorna lösts
på ett godtagbart sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länssiyrelsen i Malmöhus län: Lagförslagets 2 8 3 st
stadgar att länsstyrelse och lokal skattemyndighet - uiöver vad som framgår av
första stycket nämnda paragraf- skall ha lillgång till uppgifter i det cenirala
skatleregistret i den omfattning som föreskrivs av regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer. Enligt vad utredningen uttalar bör riksåtkomst
öppnas beträffande de uppgifter som skall finnas å skattskyldigs debetsedel på
preliminär skatl. Ett av de skäl som anförts för ett centralt register har
varit den utökade möjlighet till identifiering av inbetalningar som direkt av
inbetalningshandlingen inte kan hänföras till viss skattskyldig. Länsstyrelsen
instämmer i utredningens ståndpunkt att föreskrifterna om riksålkomsi inle får
vara mera vidsträckta än som klarl motiveras av praktiska skål men finner det
synnerligen angeläget understryka vikten av att länsstyrelsen får nksåtkomst lill
uppgifter för ovan nämnl ideniifieringsarbele. Länsstyrelsen anser således att
riksåtkomst i detta avseende måste finnas och att lillgång till uppgifterna på
debetsedeln är ett minimum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 146</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ätskilliga remissinslanser har uilalal sig i frågan om u
11 ii m n a n d e a v uppgifl lill annan ni y n d i g Ii e t .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dl: 1 7 § förslag till skalieregisierlörordning ftisisliills
lill vilka myndigheler uppgifler regelmiissigi får liimnas från skalleregisirel
fiir angivna iindamål. Vilka uppgifter som iir eller anses vara erforderliga
för alt nå ändamålen har ej angells. Dl har emellertid atl i dessa fall meddela
erforderliga föreskrifter vid prövning av regisler som skall inriillas på
grundval av uppgifter som inhiimtas från skalleregisirel. För siidana regisler,
för vilka lillslånd redan meddelals, har Dl även - niir della iir erforderligt -
möjlighet atl meddela kompletlerande föreskrifter. Om del är fråga om ell regisler
som skall anviindas för kommersiella syften t. ex. direktreklam eller annan
form av marknadsföring kan DI t. ex. meddela föreskrifl om all de regisirerade
skall på lämpligl siilt informeras om alt uppgifter hiimlals från skatleregistret.
På della sätl tärde regisirerade kunskap om hur uppgifterom dem används vilkel
år myckel viktigt från iniegritelssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bl. a. får de registrerade härigenom förbällrade
möjligheter alt viinda sig lill den som för regislrel och begära uidrag enligi
10 8 datalagen. Dessa utdrag kan också medföra all evenluella felaktiga
uppgifter i regislrel kan rättas till på eu från inlegriletssynpunkl lillfredssiiillande
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RFV: 1 förslag lill skalleregisterförorilning har i 7 8
angivits vilka uppgifter från registren som får utlämnas lill andra myndigheter
för olika ändamål. Bland dessa ingår inte beslut om avgiftsunderlag och
arbetsgivaravgifter. Så länge RFV svarar för debitering och uppbörd av
arbetsgivaravgifter är detta inte heller nödvändigl. Det bör dock observeras
att arbelarskyddsstyrelsen framdeles kan komma atl behöva vissa uppgifter ur arbetsgivaruppgifterna
för arbetsskadeslatistiken. som fr. o. m. 1979 överförs till denna myndighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 samma paragraf anges vidare vilka myndigheler, som
regelmässigt får uppgifter frän register enligt skalleregisieriagen, och för
vilket eller vilka ändamål uppgifterna lämnas. I paragrafen anges bl. a. alt RFV
får uppgifter för beslut i fräga om bostadsbidrag, bevakning för krnv på
återbetalning avseende utgivna bidragsförskott och beslut på grundval av
pensionsgrundande inkomsi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är i och för sig korrekt atl uppgiflerna i ADB-rulin
lämnas till RFV men de lämnas sedan vidare till försäkringskassan, som fållar ovannämnda
beslut och gör bevakningar. Verket föreslär därför att spalten för myndighel
kompletteras för verkets del med "riksförsäkringsverket/försäkringskassan".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SCB: I 7 § i förslagel till skatleregisterförordning
föreslås atl olika myndigheler för vissa angivna ändamål regelmässigt skall
erhålla sekretess-belagda uppgifler från register som omfattas av skalleregisieriagen.
För SCB:s del anges alt ändamålet år den årliga inkomst- och förmögenhetsstatistiken.
Denna begränsning synes icke påkallad med hänsyn till författningens syfte och
överensstämmer inte med den nuvarande användningen av uppgifterna i fråga.
Exempelvis används uppgifterna även för fastighelslax-eringsstatistiken och
kommer även framdeles att behövas härför. Även om det vore möjligt att restlöst
räkna upp de ändamål för vilka SCB idag behöver uppgifter (för etablerade
statistikprodukter) skulle en sådan uppräkning snabbt bli föråldrad, med
ändringsbehov till följd. Data ur AFB-systemet kan på ett rationellt, enkelt
och från integritetssynpunkt tillfredsställande sätt utnyttjas som underlag för
statistikproduktion. SCB har av det skälet redan påbörjat ett utvecklingsarbete
som i ett första sleg syftar till atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>använda den försia generationen dalaregistrerade
kontrolluppgifter under 1979 som underlag för olika försök all åstadkomma ny
eller förbättrad statistik. Så snart beslut fatlats om den s. k. uppbördsdeklaralionens
utformning avser SCB att på molsvarande sått också söka utnyttja denna (från
1980). Detla innebär au del idag inle är möjligi alt räkna upp de enskilda
statistikprodukter som kan komma atl behöva underlag från skatteregislret. Detla
iir inle heller nödvändigl från iniegritelssynpunkt så länge restriktionen i
författningen för användningen klart utsäger att uppgifterna endast får
användas för statistik. Mot denna bakgrund synes en ordning som skapar ständiga
behov av förfatiningsändringar eller/och särskilda beslut från fall till fall
för den statistiska användningen onödig och olämplig. SCB vill därför föreslå
att ändamålet för SCB i berört avseende Ulformas så att det generellt täcker
statistiska ändamål. Därmed skulle avses atl de utlämnade uppgifterna enbart
skall utnyttjas som underlag för statistikproduktion främst inom inkomst-, lönesumme-,
sysselsättnings-, lantbruks- och fastighetstaxeringssialistikens område. SCB
har även behov av att utnyttja uppgifter från register som enligt förslaget
blir omfattade av skatteregislerlagen för uppdatering av SCB:s centrala
företagsregister och lantbrukets företagsregister. Verket föreslår därför att
ändamålet för regelmässigt utlämnande av uppgifter lill SCB med hänsyn även
till vad ovan sagts formuleras sålunda: "Statistiska ändamål samt
uppdatering av SCB:s företagsregister". För att förfarandet vid
regelmässiga utlämnanden av uppgifter från register enligt skatteregislerlagen lill
SCB skall ske på elt för båda myndigheter ändamålsenligt sätt, borde enligt SCB:s
uppfattning förfarandet regleras genom föreskrifter om verkslällighel, ulfärdade
av RSV efter samråd med SCB. Utöver de uppgifter som enligt förslaget kommer atl
finnas i regisler som omfattas av skatteregisterlagen erhåller SCB enligt
gällande bestämmelser uppgifter rörande bl. a. fastighetspriser och underlagssumma
för mervärdeskatt. Förslaget innebär inte någon förändring i dessa avseenden. SCB
utgår således ifrån att sådana uppgifter kommer atl delges SCB i samma
omfattning som hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV: Enligt 10 8 RRV:s instruktion äger verkel att få
varje handling utlämnad och få de upplysningar och uppgifter som verket behöver
för sin granskning. Den speciella reglering i den föreslagna skalleregisterförord-ningen
som krävs för att lillgodose RRV:s behov av uppgifter för arbetet med prognoser
för slatens skatteinkomster uppfattar RRV inle som en inskränkning av verkets
nuvarande rätt att få tillgång till uppgifter för den förvaltningsrevisionella verksamhelen.
Vad belräffar de uppgifler som behövs för att RRV skall kunna genomföra sin taxeringsstalisliska
undersökning och fullgöra sina inslruklionsenliga åligganden avseende
prognoser över statens skatteinkomster är det väsentligt atl verket får lillgång
till de uppgifter som hittills har erhållits. RRV förutsätter således att de
uppgifter verket lidigare erhållil från statistiska centralbyråns laxeringsband
fortsättningsvis kommer alt erhållas från det centrala skatteregistret. Det är
en fördel att direkt från det centrala skatteregislret erhålla så många
uppgifter som möjligt av dem som erfordras. På så sätt avlastas de lokala
skattemyndigheterna i sitt arbete i och med att antalet insamlade uppgifter
minskar. RRV kommer snarast att tillsammans med RSV diskulera och precisera
sina variabelkrav och förutsätter att den slutliga överenskommelsen mellan
myndigheterna framgår i ett särskilt dokument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadsstyrelsen: Ur de intressen som bostadsmyndigheierna
- härmed avses bostadsstyrelsen, länsbostadsnämnderna och kommunernas formed-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lingsorgan för handliiggning av bosladsbidrag - har all förelräda.
lillslyrks Ibrslaget i 7 8 skaileregisterlbrordningeii all uppgifter frän regisler
enligi denna lag regelmiissigi liimnas lill de komnumala Ibrmedlingsorganen för
bostadsbidrag, för atl finnas atl tillgå i samband med prövning och beslul i
fråga om bosladsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrällen I Stockholm påpekar all uttrycket "sekrelessbelagda
uppgifter" i lagförslagels 14 S inle år liimpligi vid reglering av uppgiflsul-lämnande
till myndighet, eftersom luivaranile sekrelesslag inle avser dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK: Enligi 14 8 förslaget lill skatteregisierlag får
från regisler enligt lagen sekrelessbelagda uppgifter regelmiissigi lämnas till
annan myndighel enligt föreskrifter som meddelas av regeringen. Dessa föreskrifier
finns i 7 8 förslagel till skatleregislcrförordning. Denna paragraf synes inte innebiira
någon begränsning av utlämnandet till sekrelessbelagda uppgifler. Paragrafen innebiir
vidare att uppgifter som ursprungligen samlats in forell ändamål, niimligen
beskattningsverksamhet, används också för andra syflen, vilkel enligt DALK:s
mening i princip får anses innebiira risk förolillbörligi intrång i de
registrerades personliga integrilel. Såsom DALK ulvecklal närmare i kommilléns
förut nämnda beliinkande (kapitel 6 och 7) bör detla i fråga om myndighelers
register inte accepteras annat iin efter särskild prövning från riksdagens
eller regeringens sida, varvid allmänintresset får vägas mot riskerna för
otillbörligt integritetsinlrång. Vad som sagls nu torde i särskild grad gälla
planerat ulliimnande till centrala sludieslödsnämnden. kommunall förmedlingsorgan
för bosladsbidrag och riksförsäkringsverkel för beslut i fråga om
bostadsbidrag. Någon motivering till det föreslagna utlämnandel finns inle i
den remitterade rapporten och DALK kan därför inte för egen del bedöma behovet
av ullämnande. Kommiitén kan dock inle acceptera atl 7 S skatteregislerförordningen
i föreslagen lydelse godtas utan atl moiiven för det utlämnande av uppgifter
som där sägs ingående prövas. Kommittén utgår från atl ullämnande därvid inte tillåts
ske i andra fall än då behovet av ullämnande klarl bedöms väga över risken för olillbörligt
integritetsinlrång. I den mån del planerade utlämnandet av uppgifter är avsett atl
ligga lill grund för kontrollåtgärder hos den mottagande myndigheten bör enligt
DALK:s mening uppgifternas tjänlighet för konirolländamål också prövas närmare.
Dessutom bör de registrerade informeras om sådan användning av uppgifterna i
skatteregistren som - efter den av DALK förordade särskilda prövningen - tillåts
ske för annal ändamål iin för statens verksamhet i fråga om beskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK vill tillägga atl motsvarande synsätt som angetls
nyss även gäller inhämtande av uppgifter lill skalleregisler från annal
register, t. ex. från det cenirala bilregistret enligt 8 S förslaget till
skalleregisterlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALK vill här även erinra om vad kommillén i annal
sammanhang anförl om vikten av att behovsprövade förmåner, såsom bostadsbidrag,
utformas på sådanl sått atl kontroller av nyss berört slag inte behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen vill DALK peka pä att 7 8 förslaget till skatleregisterförordning,
med hänsyn till riksdagens beslut om del s. k. SPAR. synes böra komplelteras
med föreskrift om att uppgifter som behövs för SPAR får lämnas lill DAFA.
Dessutom vill DALK tillägga all del bör framgå av paragrafen att närmare
föreskrifter om tidpunkten för sådanl utlämnande av uppgifter, som tillåts ske
enligt paragrafen, om omfattningen av utlämnandel samt om sättet för dess
fullgörande får meddelas av RSV efter samråd med övriga berörda centrala
myndigheter m. fl. DALK vill också på nytt erinra om alt sådana</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreskrifter, liksom den närmare utformningen av skalleregislren
i övrigl. enligi I Sdatakungörelsen skall anmälas av RSV lill Dl och diirmed
göras till föremål för inspektionens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5/lFoch SI: Genom förslaget lill skatleregisterförordning
föreskrivs alt skattemyndigheterna centralt eller regionalt regelmässigt skall
kunna samköra sina register med andra myndigheters register, bl. a. mol det på senare
tid så omdiskuterade bostadsregistret. Skatte- och bidragsfusk skall självfallel
kunna motarbetas, men samkörningsiekniken med ADB skapar en helt ny
rättssituation för den enskilde medborgaren, när uppgifter avlämnade för skilda
ändamål och till olika normsystem med olika ursprung kan ställas mot varandra.
Organisationerna får på denna punkl hiinvisa till vad datalagsliftningskommitién
(DALK) anfört om användning av personinformation för annal ändamål än den
ursprungligen var avsedd för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I RSV:s förslag antyds en möjlighel att genom s. k. söknycklar
eller andra urvalsbegrepp få fram vissa personer och t. ex. deras
avdragsyrkanden eller något annat som de har gemensamt. Det bedöms vidare som
rationellt för den framtida myndighetskontrollen av enskilda alt "genom objekl
få fram subjekt". Förslaget berör - utan alt därför behandla dem - de
synonyma problem som är förenade med det statliga samordnande person- och
adressregistret (SPAR) och önskemålen om ell s. k. flaggregisier. Om
lämpligheten av flaggregister har riksdagen redan uttalat som sin åsikl all del
inle skall få förekomma i SPAR. 1 del här akluella fallel skulle etl
flaggregister få ett helt annat djup och innehåll än del flaggregisier som
sålunda ej har tillåtits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den användning som för skattemyndigheten framstår som
intressantast ar att kunna utnyttja skatteregistret för kontroll, ensamt eller
tillsammans med andra register. Det är på denna punkt som de känsliga integriletsproblemen
uppkommer och där riskerna uppstår för atl en mängd uppgifter kommer i orätta
händer. Några garantier för att sä inte kommer att ske har inte givits i
lagförslaget. Det torde vara ett misstag att tro alt arbetet med atl sammanställa
uppgifterna kommer alt motsvaras av nämnvärda ytterligare konlrolleffekler i
annat än i ett förhållandevis ringa antal fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan vidare fråga sig hur 14 S i den föreslagna
skatteregisterlagen förhäller sig lill sekretesslagen som i vart fall i
nuvarande ulformning inle torde omfatta ullämnande till annan myndighet. Skulle
lagstiftningen sättas i krafl i föreslaget skick, anservi det vara nödvändigl
all en översyn skersedan de allmänna sekretessbestämmelserna fått sin ulformning.
Därvid bör noga övervägas vilka uppgifter som överhuvud laget skall få
utlämnas: inlill dess en allmän lagstiftning genomförts bör även myndigheterna
och då inle minst myndigheter i främmande land behandlas såsom enskilda
medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet: Enligt förslag till
Skatteregisterlag 8 14 skall sekrelessbelagda uppgifter regelmässigt få lämnas
till annan myndighel enligt föreskrifter som meddelas av regeringen. Enligt
förslag till Skatleregisterförordning S 7 skall bl. a. uppgifter för beslut i
fråga om bostadsbidrag regelmässigt få lämnas ur skatteregister till kommunalt
förmedlingsorgan för bostadsbidrag. Styrelsen förutsätter att dessa lagförslag
inte innebär någon inskränkning i det uppgiftslämnande som för närvarande
förekommer från länsstyrelserna lill de kommunala förmedlingsorganen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges advokaisamfund: Samfundet lillstyrker att
utlämnandet regleras i författning och utgår därvid från att det regelmässiga
utlämnande som på grund av föreslagna 17 8 tredje stycket sekrelesslagen får
ske lill annan myndighel angiven i föreslagna 7 S skatleregisterförordningen
sker på ett sätt som inte kan medföra ett äventyrande av integritetsskyddet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dl erinrar om att samköming mellan skatleregistret oeh
andra register, som faller under dalalagen - i den män särskilda
författningsregler saknas -skall prövas av DI och framhåller all denna prövning
- som DALK har påpekat-kan medföra svåra awägningsproblem i frågor som enligt DALK:s
mening det egentligen bör förbehållas statsmakterna atl avgöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lokala skatlemyndighelen i Kungälvs fögderi, LRF. SRS och
Sveriges advokatsamfund anser att stor restriktivitet behövs i fråga om massullag
med s. k. söknycklar. Sveriges advokatsamfund anser att delta bör gälla också i
fråga om samköming.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser har berört frågan om underrättelse lill
den registrerade. LRF anser atl de skattskyldiga skall underrättas i den mån
registret innehåller andra uppgifter än sådana som framgår av preliminär-ochslulskattsedel.
5/1 Foch 5/anser atl andra meningen i 10 8 datalagen inte bör gälla ett sådant
kontinuerligt förl register som skatleregistret. Svenska företagares
riksförbund uttalar alt del naturligtvis får antas all den skatiskyldige utan
kostnad och utan särskild framslällning tillställs uppgifter om vad som från
tid till annan registreras beträffande honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelserna i Södermanlands saml Göleborgs och Bohus
län. liksom lokala skattemyndigheten i Kungälvs fögderi framhåller att beslut
om beskattning blir offentliga sä snart de införs i registren, medan
laxerings-nämnds beslul med tidigare system har ansetts bli offentliga först
sedan inkomstlängden hade justerats. Detta medför olägenheter dels genom atl beslut
som inte är definitiva utan kan omprövas måste lämnas ut, dels genom att
myndigheterna kan överhopas med förfrågningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande lagringstid anför SCB atl den föreslagna
tidsfristen inte kan användas för till SCB överlämnade uppgifter som används
för statistiskt ändamål eftersom dessa behövs under längre lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksarkivet anför att det i skatteregislret kan finnas
uppgifter som inte tas upp i längder men som är av intresse för forskningen, t.
ex. hos vilka arbetsgivare en person har varit anställd. Sådana uppgifter är
svåra att finna på annat håll och har stort inlresse för arbetsmedicinsk
forskning om bl. a. yrkesskador. Riksarkivet anser att skatteregislerlagen
åtminstone f. n. ej bör innehålla några gallringsföreskrifter. Utredningsarbete
för att få fram regler om gallring bedrivs av RSV och riksarkivel. Uppgiflerna
bör las ut på magnetband och överlämnas till riksarkivet för långtidsförvaring
när myndighelens administrativa behov av upptagningen har upphört. Användande
av informalionen bör sä långt det är möjligt begränsas till ändamål som
vetenskaplig forskning, samhällsplanering och statistikproduktion. Vid varje lillfälle
då bearbetning skall ske krävs tillstånd av DI.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4 Registrens innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV: Utredningens förslag går något längre än riksdagens
beslut vad avser omfattningen av registrering i ADB-systemet. Dels föreslås att
registrering skall ske även i fråga om punktskatter, dels atl möjligheter ges
till utökad regional regislerföring. Det är enligt RRV:s mening angeläget att
de tekniska hjälpmedel som står till buds så långt möjligt utnyttjas för att
förbättra effektiviteten i skattekontrollen. RRV tillstyrker därför föreslagen
utökning av registreringen under förutsättning alt kostnaderna härför står i
rimlig proportion lill angelägenhetsgraden och förväntade effektivitetsvinster,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund: Utredningen har i förslaget
utvidgat området för lagstiftningen i förhållande till riksdagens beslut till atl
omfatta - förulom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>direkta skatter samt uppbörd och redovisning av
arbetsgivaravgifter och merviirdeskatt - iiven punktskatterna. Vidare föreslås
en uiökad regional regislerföring. Samfundet har ingen erinran mot den föreslagna
utvidgningen, som bedöms vara praklisk mot bakgrund av syftet all öka
samordningen inom konlrollverksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser har beröri förslaget atl regislret
skall o m falla hela befolkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län: Del cenirala skatleregistret
föreslås omfatta hela rikets befolkning (framgår av lagtexten 5 8 första
stycket). I sin allmänna molivering lämnar ulredningen en redogörelse över
bakgrunden till författningsförslaget. Av denna redogörelse framgår att enligt
riksdagens beslut skall till den regionala registerföringen hiinföras
folkbokföring (totalbefolkningen) medan den centrala registerföringen skall omftilla
skattskyldiga (i storl sell personer över 16 år). Ulredningens förslag avviker
sålunda från riksdagens beslul om riktlinjerna för AFB-systemet. Några vägande
skäl från skaltemyndigheternas sida atl i del centrala regislrel medta inte
skattskyldiga personer under 16 år finns inle allra helst som personnummer för
hemmavarande barn under 18 år redovisas hos huvudmannen. Ett av syftena med 3 a
8 dalalagen är enligt förarbelena alt begränsa antalet riksomfattande
personregister och ge lagstöd ål den praxis som Dl ulvecklal vid
tillståndsprövning. DI:s praxis kan uttryckas sä att inga personregister bör få
innehålla uppgifter om andra fysiska personer än som svarar mol myndigheternas
arbetsuppgifter och verksamhetsområden. Skattemyndigheternas verksamhel omfallar
enbari skattskyldiga och inrättande av ett register omfattande även andra
personer vilka för niirvarande ej redovisas i skatteregister står enligt
länsstyrelsens mening i strid mot såväl datalagens beslämmelser som riksdagens
riktlinjer för det centrala skatleregistrets omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länssiyrelsen i Göleborgs och Bohus län: Enligt riksdagens
beslut 1975 skall det centrala ADB-registret vara etl arbetsregisler över
skattskyldiga. I författningsförslagel har utredningen emellerlid gjort detta arbetsregisler
lill ett centralt befolkningsregister. Del finns inle något vägande skäl alt ta
in ej skattskyldiga personer under 16 år i regislret i synnerhet som
personnummer for hemmavarande barn under 18 år redovisas hos huvudmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen i
Södermanlands län och lokala skattemyndigheten i Kungälvs fögderi.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ålskilliga remissinstanser har också behandlat frågan om
registrering av revisionsresultat samt av kontantberäkningar o. d. Flera remissinstanser
har därvid anslutit sig till en reservation mot förslaget lill registrering av
revisionsresultat som framfördes av två ledamöter av RSV:s styrelse. Bland
dessa remissinstanser är JK. RFV i den mån förslaget avser de revisioner av
arbetsgivares avgiftsunderlag, som f. n. företas för RFV:s räkning av de lokala
skattemyndigheterna och länsstyrelserna, kammarrätten i Siockholm,
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Sveriges redovisnings-konsulters
förbund samt TOR. Även SAF och SI är negativa till förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LON: LON har utifrån de synpunkter som nämnden har att
anlägga i princip inte något att invända mot förslaget. Enligt 7 8 i förslaget
till skatteregisterlag skall bl. a. granskningsmans förslag i
revisionspromemoria registreras. Utredningen moiiverar detla med alt denna uppgifl
är nödvändig bl. a. för att kontinuerligt kunna följa upp och styra
revisionsverksamheten. En sådan regisirering är enligt LON:s mening ur inlegriletssynpunkl
mindre</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lämplig. Effektivitetsskäl lalar emellerlid för en regisirering.
En lämplig avvägning mellan integritets- och effekliviielssynpunkler är enligi
LON att man i skatteregislret antecknar endast atl revision skell men ej
ytterligare deialjuppgifier om revisionens resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands lån: Länsstyrelsen delar
reservanternas åsikter atl notering i skalleregisler ska ske endasl av
uppgifter som föregåtts av myndighets beslul och ansluter sig lill deras
betänkligheter mol atl en uppgift, som förutsätier allvarliga brisier i en skatlskyldigs
redovisning och/eller deklaration, förs in och under läng tid kvarslår i regislret
även om den inle ens föranleder yrkande frän taxeringsintendeni. Uppgifler av detla
slag kan vara till mer skada än nylla vid framtida planering av revisionsverksamheten.
Motsvarande betraktelsesätt bör läggas på anmälan enligt 10 8
skattebrottslagen, som också kan tillföras regislret. Uppgiflen ifråga bör
tillföras registret tidigast när åklagare föranstaltat om förundersökning.
Länsstyrelsen anser nödvändigl, att angivna frågor och hithörande problem
utreds vidare innan beslut fattas om införande av revisionsregister. Härvid bör
också beaktas att en del ytterligare oklarheter föreligger ifråga om regislrels
innehåll. Exempelvis bör utredas om - och i sä fall i vilken utsträckning -
uppgifter rörande taxeringsbesök bör lillföras revisionsregistret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även länsstyrelsen i Malmöhus län ansluter sig till
reservanternas ståndpunkt och bemöter utredningens uttalande att uppgifter om
revisionsresultatet är nödvändiga för att kontinuerligt kunna följa och styra
revisionsverksamheten: Del framgår ej av rapporlen vilka sakskäl som motiverar
detta påslående. Om påståendet är rikligt synes det ä ena sidan anmärkningsvärt
atl uppgiflerna inte tillhör den kategori av informalion som obligatoriskt
skall införas i det centrala registret. Å andra sidan innebär uttalandet att
någon uppföljning och styrning av revisionsverksamheten hittills inte varit
möjlig. Rent allmänl torde kunna påstås atl resultatet av en taxeringsrevision
hos en skattskyldig i en viss bransch inte har nägon korrelation till
resultatet av en taxeringsrevision hos en annan skatlskyldig i samma bransch.
Om revisionsresultatet skulle lillmälas den betydelse för uppföljningoch
styrning av revisionsverksamheten som utredningen vill göra gällande, borde det
redovisade resultatet inte rimligen grunda sig på en revisionspromemoria ulan
baseras på ett domstols- eller myndighetsbe-slut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen I Väslernorrlands län: Granskningsmannens
förslag i revisionspromemoria är av betydelse för planeringen av
revisionsverksamheten. Länsstyrelsens bedömning år därför att regisirering bör
ske. I vart fall bör i registret finnas uppgift om alt revision förelagils och
om revisionens omfallning ifråga om perioder eller beskattningsår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FAR: 1 förslag till skalleregisterlag 7 8 föreslås att i
centrala skatteregistret fär införas bl. a. "resultat av beräkning av hur
stort belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för skattskyldigs
och hans familjs levnadskostnader" samt "resultat av brutlovinstberäkning
eller annan beräkning av relationstal eller liknande...". FAR förutsätter atl
dylika uppgifter ej får införas i registret utan att den skattskyldige haft lillfälle
atl bemöta, korngera eller komplettera framräknade uppgifter. Det ligger i
sakens natur att s. k. kontantberäkningar och relationstal kan bygga pä
ofullständigt eller vilseledande underlag, varför det vore olyckligt att
uppgifter distribueras som år skenbart korrekta. FAR föreslår att uttrycklig föreskrift
införes i lagtexten att ifrågavarande uppgifter får införas endast</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>under förutsiitlning att den skatiskyldige informeras hiirom.
Det föreslås vidare i samma paragraf att i centrala registret får införas "uppgifl
dels i vad mån föriindring av skall eller underlag för skall föreslagils med
anledning av revision, dels om beloppsom ingår i förslaget, vad beloppen avser
och hur de beräknals". Förslagel är olämpligt från åtminslone två
synpunkter. Registerföringen kommer alt belastas med etl avsevärl arbele
utifrån vanligtvis mycket omfattande och detaljerade revisionspromemorior.
Därtill kommer alt slutligt beslut efter den skallskyldiges bemötande
regelmässigt avsevärl avviker från i revisionspromemoriorna framförda förslag.
Motivet all "dessa uppgifler är nödvändiga för alt kontinuerligt kunna
följa och styra revisionsverksamheten" är enligt FAR:s uppfattning helt otillräckligt.
Den som ansvarar för eller utför revision har självfallet tillgång till all
information i form av revisionspromemorior, bemötanden och korrespondens i anslulning
lill dessa. En ensidig, cenlral regisirering - som möjligen innebär viss
bekvämlighet men till orimlig kostnad - skulle tvärtom riskera att snedvrida
revisionsverksamheten. FAR avser därför (i likhet med reservalionen i bilaga 2)
att endasl uppgifter om myndlgheis beslut bör få intagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF: Utredningens förslag all i skalleregistret föra in
resultatet av kontantberäkningar och förslag på grund av revisioner ler sig ur
flera synpunkter betänkligt. Regislret kan dels innehålla uppgifler som den
berörde inte alls är medveten om atl de registrerats och dels kan dessa
uppgifter vara felaktiga. Det visar sig nämligen alllför ofta all kontantberäkningar
och förslag med anledning av förelagen revision måste revideras sedan
förklaring och förtydligande upplysningar lämnats. Av dessa skål bör förslaget
i denna del inte genomföras. Om registrering av uppgifter som nu berörts likväl
kommer till stånd får delegationen som elt oeftergivligt krav framföra all den
berörde skall underrättas om registreringen och dess innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SRS: Möjlighelen atl i registret införa uppgifl "dels
i vad mån förändring av skalt eller underlag för skatt föreslagils med
anledning av revision, dels om belopp som ingår i förslaget, vad beloppen avser
och hur de beräknals" anser samfundet djupl otillfredsställande särskilt
mot bakgrund av atl dessa inte har samma definitiva karaktär som de övriga
uppgifter som får registreras. Vid en taxeringsrevision framkommer ofta förslag
som icke lägges till grund för myndighets beslut. SRS anser, alt endast de
senare skall registreras. Skäl har inle visats föreligga för registrering av
sådana uppgifter i revisionspromemorior eller yrkanden, som efler
kommunikation med den skatiskyldige eller på annan grund icke ingär i
underlaget för beslul. Vi instämmer på denna punkt således helt med
reservanterna. Förslagel innebär även möjlighet atl i regislret införa
resultatet av kontant- och bruttovinstberäkningar eller andra relationstal.
Samfundet kan i och för sig acceptera atl dessa uppgifler införes men
förutsätter å andra sidan alt inga registreringar av denna art fär ske utan att
den skattskyldige givits tillfälle att bemöta och korrigera upprättade
beräkningar. Erfarenhetsmässigt bygger dessa på så osäkert underlag att
korrigeringar regelmässigt får göras. Okontrollerade uppgifter kan därför
innebära betydande felkällor, som vid evenluell senare användning kan medföra
uppenbar risk för felaktiga beslut. Samfundet anser på grund härav, att
uppgifter av det slag som omtalas i 7 8 första slycket. fjärde-sjätte indraget,
genom uttryckligt stadgande införes i registret först efter det atl den skattskyldige
beretts tillfälle att bemöta de beräkningar som ligger till grund för uppgiflerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund, som ansluter sig till
reservanternas åsikt:.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principen måsle enligi samfundels uppfallning vara atl i etl
register av föreslagen lyp endasl uppgifler om myndighels beslul får inläs. Ulredningen
har själv konslalerat (bl. a. på s. 16 och 43) att uppgifter ur revisionspromemoria
är särskilt integritelskiinsliga. Delsamma måste gälla levnadskostnadskalkyler
och liknande beriikningar. Samfundet anser del vara i högsia grad betänkligt
att även sådana uppgifter och eventuellt andra utredningar oeh argumenteringar
från den fiskala sidan - utan kontrollmöjlighet eller ens kännedom för berörd
skallskyldig - skulle kunna intas i skatteregislret. Samfundet upprepar
kvalitetskravet på införda uppgifter och avstyrker bestämt atl nyss nämnd art
av maierial får införas. Om - mot samfundets uppfallning- sådana uppgifter ändå
skulle få intas, skärps givetvis kraven på spärrar mot ullämnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett par remissinstanser lar upp förslaget all registret
skall få innehålla administrativa och lekniska uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen I Malmöhus län: 1 9 S stadgas alt det centrala
skatteregistret får innehålla "de administrativa och tekniska uppgifler"
som behövs "för myndighetsverksamhet i övrigt i fråga om
beskattning". Specialmotiveringen till 9 § innehåller en exemplifiering
av vad som är alt anse som administrativa och tekniska uppgifler. Länsstyrelsen
vill påstå att begreppel "administrativa och tekniska uppgifter" till
sin innebörd är oklart och inte klarl avgränsat varför lolkningslvister om vad
uttrycket innefattar kan uppstå. På s. 16 uttalas följande. "Från en
revisionspromemoria skall endasl få registreras siffermässiga uppgifter med
förklaring vad de avser. Härigenom avgränsas uppgifter av annal slag t ex i
fråga om granskningsmannens iakttagelser vid revisionen." På
föranstaltande av RSV har under hösten 1978 på revisionsenheten framtagits
vissa uppgifler om avslutade revisioner som skall tillföras registret. Härvid
har RSV medtagit uppgifter om dels huruvida brisier i räkenskaperna förelegat,
dels om anmälan till åklagarmyndighet för misstanke om försvårande av
skattekontroll sketl (10 8 skattebrottslagen). Fråga uppkommer om sådana
uppgifter som inte härrör från siffermässiga upplysningar utan baseras på
kvalitativa omdömen om räkenskapernas status i revisionspromemorian kan
betecknas som "administrativa och tekniska uppgifter" som får
registreras. Om svaret är ja, torde många andra icke siffermässiga uppgifler i
en revisionspromemoria kunna betecknas på samma sätt och bli föremål för
registrering (jämför utredningens uttalande å s. 16, citerat härovan).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göleborgs och Bohus län: Med
den definiiion av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"administrativa och tekniska uppgifter som behövs för
myndighets</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verksamhet i övrigt i fråga om beskattning", som ges
i specialmotiveringen, får registerföraren möjlighet att föra in så många och
så varierande uppgifter atl lagstiftningens funktion av integritetsskydd kan
urholkas. Länsstyrelsen anser därför att paragrafen fält en alllför vid ram och
att denna bör göras snävare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i vissa ytterligare avseenden har frågan om
registrets innehåll föranlett påpekanden från remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Väslernorrlands län: I de fall dä
skattepliktig förmögenhet avsevärt understiger beloppet 200 000 kr. torde dock
förmögenhetsuppgifterna i deklarationen normalt inte bli föremal för egentlig
granskning vid taxeringen beträffande skallskyldig som inle har
jordbruksfastighet, hyresfastighet eller rörelse. Registrering av ej granskade
förmögenhetsuppgifter bör undvikas. LänsstyreLsen anser därför att registrering
av förmögenhetsuppgifter i deklaration beträffande skattskyldiga som ej har jordbmksfastig-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hel, hyresfastighet eller rörelse inle bör ske om laxering
för beskattningsbar förmögenhet inle åsatts alternativt om redovisad behållen
förmögenhet understiger LSO 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SRS: Belriiffande de uppgifler som får regislreras anges i
7 S sista slyckel i förslaget atl uppgifter som skall lämnas, bl. a. enligt 37
och 39 SS taxeringslagen, skall kunna föras in i registren. Rörande 37 S,
uppgifter som utan anmaning skall lämnas i kontrolluppgift, har vi intel alt
erinra mot att regisirering därav sker. Med slöd av 39 8. som reglerar vilka uppgifter
som skall lämnas efter anmaning, ges möjlighel för skallemyndighelerna atl
införskaffa uppgifter om bl. a. skuldförhållanden och insiillningar samt uttag
på ett visst bankkonto under en angiven period. Dessa uppgifter kan nalurliglvis
vara av stort värde för atl åsätla en korrekt taxering, men delta kan ske utan
att uppgifterna införes i det föreslagna registret. De evenluella fördelar ett
införande av dessa uppgifter i etl skalleregisler skulle medföra måste starki
vågas mol de stora risker ur inlegritelssynpunkl ett dylikt förfarande för med
sig. SRS anser alt hänvisningen i 7 8 SRL till 39 S laxeringslagen bör utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SCB: I specialmotiveringarna anges (s. 39) att
samhörighetsbeteckningar för fåmansförelag och deras delägare inte gjorls till obligalorisk
uppgift. SCB anser dock all denna informalion är viktig för arbetet med populationsav-gränsningar
och har utgått ifrån all del förslag till referensregister som RS-projeklel
utvecklat i detta syfte skulle ulnylljas i AFB-systemet. Enligt SCB:s
uppfattning bör nämnda samhörighelsbeteckningar göras obligatoriska. 110 8
tredje stycket i förslagel lill skatteregisterlagen sägs att sådana uppgifter
för statistiskt ändamål som avser annat än fastighetstaxering inte skulle få
förekomma i de regionala fastighetstaxeringsregistren även om det skulle
föreligga skyldighet att lämna dylika uppgifter i allmän eller särskild
fastighetsdeklaration. Enligt SCB:s uppfattning är denna inskränkning i lagform
av möjligheterna lill arbets- och koslnadsbesparande utnyttjande av registren
även för statistiska ändamål omotiverad och stridande mot statsmakternas
strävan att begränsa uppgiftslämnarbelastningen och även i övrigl rationalisera
den statliga verksamheten. SCB förslår därför att sista</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ledet av sista meningen i 10 8 tredje slycket, "dock fastighetstaxering."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAFoch SI: Uppgifter som lämnas med stöd av 37 8 TL torde
endast avse i Svenge bosatta skattskyldiga och avges för deras taxering här i
Sverige. I 37 S 4 a) förekommer emellertid uppgifter från VPC som möjligen även
omfattar i utlandet bosalla. Om så skulle vara fallet bör uppgiflerna inte
registreras utan en ändring göras i sisla slycket i 7 8 SRL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.5 Lagtextkommentar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RFV påpekar att allmän arbetsgivaravgift visserligen är
slopad fr. o. m. den 1 juli 1978 men att slutreglering kommer atl ske först
1980, varför den borde nämnas i 3 8. Vidare påpekar verkel att avgiftstillägg
kan ulgä enligt 43,43 a eller 43 b S lagen (1959:552) om uppbörd av vissa
avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. samt alt i definitionen på
"beskattning" eventuellt borde ingå "bestämmande av
avgiftsunderlag".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län samt lokala
skattemyndigheten i Kungälvs fögderi anser att i 3 S bör anges vad som förslås
med myndighet i skatteregisterlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lokala skattemyndigheten i Kungälvs fögderi anser att 5 S
sista stycket bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lyda "--- skall finnas för debitering av skatl
enligi uppbördslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(1953:272)". eflersom den föreslagna lydelsen år
oklar och inle läcker alla avgifter som ingår i slutlig skall, t. ex. annuiteter
på avdikningslån. Vidare anser myndigheten atl i 1(1 8 iredje stycket bör
finnas iiven uppgift om kiipeskilling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Remissyttranden över delrapporterna 1978:4:1 och
1978:4:2 såvitt avser ADB-systemet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remissinstanser som har yttrat sig i denna del iir bl.
a. JK. Dl, SCB, länsstyrelserna i Siockholms. Kalmar. Gollands, Blekinge,
Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Örebro samt Västmanlands län, SAF,
Svenska bankföreningen, Sveriges advokatsamfund och SI.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelserna i Stockholms, Blekinge och Örebro län
anser sig ha behov av uppgifler från arbelsgivarregislrel längre än den av ulredningen
föreslagna lagringstiden, ivå år. Länsstyrelsen i Blekinge län förutsätter alt
uppgifter från längre tid tillbaka finns lätl tillgängliga på annat siitt i
systemet bl. a. med hänsyn lill all inte alltför omfattande och lidskrävande uiredningar
skall behövas för all viicka lalan enligt 77 a 8 uppbördslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dl uttalar atl del från inlegriletsskyddssynpunkt är
viktigt alt lagringstiden för denna typ av uppgifter beträffande de arbelsgivare
som är enskilda personer görs så korl som möjligt ulan att för den skull behov
uppkommer att föra manuella "åtgiirdsregisler" som komplemenl till ADB-regisirel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JK: Målsätlningen för det föreslagna behörighetssystemet
har angivils i sex punkter. Som en av dessa punkler har upptagits loggning. 1
min tjänst som JK ingår alt jag enligt datalagen (1973:289) skall lillvarala
allmänna iniressen. Jag har helt nyligen i yttrande till regeringen med
anledning av en enskild persons besvär över dalainspeklionens beslut angående
en myndighets sätt all fullgöra sin skyldighet enligt 10 S datalagen hafl alt
la ställning bl. a. lill frågan huruvida den berörda myndighetens loggband
utgör personregisler. Ärendet i fråga har gjort att jag blivil uppmärksammad på
de problem som kan uppkomma vid loggning. Jag vill därför framhålla viklen av atl
man vid uppbyggandel av det nu akluella systemet ägnar intresse ål olika frågor
med anknytning till uppläggningen och bevarandet av loggbanden. Del är viktigt
att man därvid tillser atl den kontrollfunktion som är grundsyftet med loggningen
blir en realitet. Jag har i milt yttrande lill regeringen i det nyssnämnda
ärendet förutsatt att frågor rörande loggning tas upp av DALK. Som framhållits
i rapporten föredras samtliga förslag av slörre vikt för en sårskild
referensgrupp, i vilken ingår företrädare för bl. a. datainspektionen. Jag
utgår därför från all ulredningen beaktar de synpunkier på loggregister som
kommit fram i det berörda ärendel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF, Svenska bankföreningen och SI påpekar atl ulredningen
inte har diskuterat vad en obehörig ålkomst av ekonomiska dala skulle kunna
innebära för förelagens eller samhällels del och inte heller uppehållit sig vid
de integritetsrisker som uppstår genom den nära koppling som särskilt i mindre
företag finns mellan företagen och deras ägare. Organisationerna uttrycker från
näringslivets sida oro över dessa förhållanden och påyrkar att
säkerhetsfrågorna prövas särskilt och därefter tas till en ny utgångspunki för
del fortsatta RS-arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund framhåller atl det är av yllersla
vikl atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:146</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>åtkomslen lill informalionen regleras på ell betryggande
sålt. Samfuiiilel ifrågasiiller om inle behörighetsfrågorna bör handliiggas av ett
särskilt siikerhetsorgan med representanter för- förutom skatteadministrationen
-bl. a. Dl och personalorganisationerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:96.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G303146prop_197980__146.pdf3424334pdfmed förslag till skatteregisterlaghttps://data.riksdagen.se/fil/44D41AA2-C49F-4DF6-B66B-F7A5DFD93F09