2450299
G303132
1979/80
132
prop
prop
prop
Proposition 1979/80:132
Proposition
Proposition
132
0
1980-02-28 00:00:00
2024-12-27 14:50:03
2008-06-13 08:02:41
om ändring i upphovsrättslagen (1960:729), m.m.
importerad
skanning2007
https://data.riksdagen.se/dokument/G303132/text
https://data.riksdagen.se/dokument/G303132
https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G303132
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132 Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om ändring i uppbovsrättslagen (1960:729), m. m.;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslulad den 28 februari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen föreslår riksdagen atl anta de förslag som har
lagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>THORBJÖRN FÄLLDIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:211.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HÅKAN WINBERG</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslagen rör frågan om lärares och andras rätt att för
sin undervisning göra fotokopior av upphovsrättsligt skyddat material.
Förslagen förutsälter att upphovsmännens organisationer liksom hitlills sluter
kollektiva avtal beträffande rätten fill sådan kopiering. Nyheten i förslagen
är att en s.k. avtalslicensbestämmelse föreslås införd i upphovsrättslagen
(1960:729). Enligt denna bestämmelse kan kollektiva avtal om rätt till
fotokopiering i undervisningsverksamhet bli bindande även för upphovsmän som
inte är medlemmar av ifrågavarande organisafion. Bestämmelsen föreslås bli
tillämplig även på fotografiska bilder m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att främja fillkomsten av kollektiva avtal om
folokopiering på undervisningsområdet föreslås dessutom bestämmelser om
medlingsförfarande i tvister om ingående av sådana avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen föreslås träda i krafl den 1 januari 198L</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 132</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till
litterära och</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>konstnärliga verk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att 49 § skall ha nedan angivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 15a§, av
nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 a §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lärare och andra som på grund av skriftligt avtal ingånget
av en organisation av upphovsmän har råd att för sin undervisning framställa
exemplar av verk genom reprografiskt förfarande får för samma ändamål även
framställa exemplar av utgivna verk av upphovsmän som ej företräds av
organisationen. Detla gäller dock endast om avtalel har ingåtts mellan å ena
sidan staten, en kommun, en landstingskommun eller den som annars bedriver
undervisningsverksamhet i organiserade former och å andra sidan en
organisation som företräder ett flertal svenska upphovsmän på området.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mångfaldigande enligt första stycket får ej ske, om
upphovsmannen hos någon av de avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot
det.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:157.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Framställning av exemplar enligt första stycket får avse
endast verk av det slag som omfattas av avtalet med organisationen. Åven i
övrigt gäller de villkor i fräga om rätten till mångfaldigande som föreskrivs
i avtalet. Framställt exemplar fär ej utnyttjas annat än inom sådan
undervisningsverksamhet som avses i avtalet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
upphovsman vars verk har</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mångfaldigats med stöd av första stycket skall i fräga om
ersättning som lämnas enligt avtalet och i fråga om förmåner från
organisationen som väsendigen bekostas genom ersättningen vara likställd med
organisationens medlemmar. Upphovsmannen har dock alltid oberoende av detta
räu till ersättning som hänför sig till mångfaldigandet, om han begär det inom
tre år efter utgången av det år dä mångfaldigandet ägde rum. I avlalet får med
bindande verkan för upphovsmannen föreskrivas att krav på sådan ersättning får
riktas endast mot organisationen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49 §1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Katalog, tabell eller annat dylikt arbete, vari
sammanställts ell stort antal uppgifter, må ej utan framställarens samtycke
eftergöras, förrän tio år förflutit efter det år, då arbetet utgavs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i 9 §, 11 § första stycket, 14,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Vad i 9 §, 11 § första stycket, 14,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 a-22 c, 24 och 24 a §§ sägs skall 75 a, 22 a-22 c, 24
och 24 a §§ sägs<br>
äga motsvarande fillämpning beträf- skall äga motsvarande fillämpning<br>
fande arbete som avses i denna beträffande arbete som avses i denna<br>
paragraf. Är sådant arbete eller del paragraf. Är sådant arbete eller del<br>
därav föremål för upphovsrätt, må därav föremål för upphovsrätt, må<br>
den ock göras gällande.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den ock göras gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya lagen skall tillämpas även på sådant verk och i 49
§ avsett arbete som tillkommit före ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Senaste lydelse 1978:488.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1960:730) om rätt till fotografisk
bild</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1960:730) om rätt
till fotografisk bild atl i lagen skall införas en ny paragraf, 7a§, av nedan
angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7a §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i 15 a § lagen (1960:729) om upphovsrätt tdl litterära
och konstnärliga verk är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga om
rätten till fotografisk bild.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya lagen skall fillämpas även på fotografisk bild som
framställts före ikraftlrädandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om medling i vissa upphovsrättstvister</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Bestämmelserna i denna lag tillämpas när det
uppstår tvist om ingående<br>
av elt sådant avtal om reprografiskt mångfaldigande av verk i undervisnings<br>
verksamhet som avses i 15 a § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära<br>
och konstnärliga verk. Bestämmelserna i lagen gäller även i fråga om ivisler<br>
om ingående av sådana avtal om reprografiskt mångfaldigande, på vilka<br>
nämnda lagrum äger tillämpning till följd av hänvisningen i 49 § lagen om<br>
upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk eller i 7 a § lagen (1960:730)<br>
om rätl till folografisk bild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Om en förhandling i fråga om avtal som avses i 1 §
inte leder till något<br>
resultat, kan vardera parten påkalla medling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medling kan även påkallas av den som kan vara part i avtal
som avses i 1 §, om en av honom framställd begäran om förhandlingar i fråga om
etl sådant avtal avvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medling påkallas genom framställning till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Medling skall påkallas inom två veckor från det att
förhandlingarna<br>
förklarats strandade av någon av parterna eller en begäran om förhandlingar<br>
har avvisats. Om ett sådant besked lämnas skriftligen, räknas liden från det<br>
att mottagaren fick del av beskedet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Medling äger rum inför en
förlikningsman. Denne utses av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Föreligger förslag till lösning
från parterna, skall förlikningsförhandlingarna grundas på dessa förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppnås ej enighel mellan parlerna vid förhandling inför
förlikningsmannen, kan han föreslå dem alt låta tvisten avgöras av skiljemän.
Han kan också medverka vid utseende av skiljemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Om elt slutligt medlingsförslag förkastas
eller om förlikningsmannen<br>
finner sig ej kunna framlägga någol medlingsförslag till följd av bristande<br>
medverkan från någon av parlerna, skall förlikningsmannen, om parlerna ej<br>
är ense om alt hänskjuta tvisten lill avgörande av skiljemän, genast anmäla<br>
förhållandet till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§ Har inom etl område, som förut är reglerat genom avtal,
före avtalstidens slut framslällls begäran om förhandlingar om ett nyll avtal
skall, om parterna inte kommer överens om annal, gällande avtal anses
tillämpligt även efter avtalstidens utgång, dock längst till de fidpunkter som
anges i andra och tredje styckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om medling påkallas, skall avlalet tillämpas längst fill
dess två veckor förflutit från del atl ett slutligt medlingsförslag eller
förslag enligt 5 § andra slycket förkastats eller förlikningsmannen enligt 6 §
till regeringen anmält, atl han till följd av brislande medverkan från part ej
kunnat framlägga något medlingsförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om medling ej påkallas, skall avtalet tillämpas till dess
den i 3 § angivna liden utgått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som är eller har varit
förlikningsman får ej obehörigen röja eller utnyttja vad han har fått kännedom
om under sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Har parterna skriftligen
överenskommit alt medling inte skall äga rum, skall bestämmelserna i denna lag
ej tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:43.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JUSTITIEDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1979-06-14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och
statsråden Sven Romanus, Wikström, Friggebo, Huss, Wahlberg, Enlund, Winther,
De Geer, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Sven Romanus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremiss med förslag till ändring i lagen (1960:729)
om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är 1970 tillsattes en samnordisk utredning med sakkunniga
från Danmark, Finland, Norge och Sverige för att göra en allmän översyn av den
upphovsrättsliga lagstiftningen, den s. k. nordiska upphovsrättskommittén (NUK).
Kommittén avgav år 1974 ett delbetänkande med förslag till lagreglering av bl.
a. fotokopiering och bandinspelning inom undervisningsverksamhet (NU 21/73).
Kommitténs förslag ledde för svensk del inte till någon lagstiftning. Såvitt
angår frågan om fotokopiering ledde förslagel inte heller lill lagstiftning i
något av de andra nordiska länderna. Nordiska upphovsrättskommittén upplöstes
är 1976. I stället tillsattes åren 1976-77 i samtliga nordiska länder utom
Island nationella utredningar för översyn av den upphovsrättsliga
lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med slöd av regeringens bemyndigande den 4 mars 1976
lillkallades för svenskt vidkommande tre sakkunniga med uppdrag att se över
upphovsrättslagstiftningen m. m. Genom, beslut vid regeringssammanträde den 24
februari 1977 erhöll utredningen tilläggsdirektiv. Samtidigt utökades antalet
sakkunniga till fem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De sakkunniga, som antog namnet upphovsrättsutredningen
(Ju 1976:02), lade i november 1978 fram delbetänkandet (SOU 1978:69)
Upphovsrätt 1, Fotokopiering inom undervisningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet bör fogas till protokollet i detla ärende som
bilaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av
riksåklagaren (RA), Göta hovrätt, Stockholms tingsrätt, riksrevisionsverket,
kungl. biblioteket, statens konstmuseer, universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ), skolöverslyrelsen, forskningsbiblioteksrådet, statens konstråd, statens
råd för vetenskaplig information och dokumentation, Sveriges
Lantbruksuniversitet, arbetsmarknadsstyrelsen, folkbildningsutredningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(U 1975:19), statens kulturråd, statens
personalutbildningsnämnd. Försvarshögskolan, Militärhögskolan, Försvarets
gymnasieskola. Försvarets brevskola, försvarets civilförvaltning, slatens
brandnämnd, Svnsk-i kommunförbundet, Landstingsförbundet, Handelshögskolan i
Stockholm, Sveriges industriförbund, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges
hantverks- och industriorganisation-Familjeföretagen, Lantbrukarnas
riksförbund, Sveriges advokatsamfund. Pressens samarbetsnämnd, Factu-Föreningen
Svensk Fackpress, Sveriges författarförbund, Kostnäriiga och litterära
yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), Läromedelsförfattarnas Förening,
Föreningen Svenska Läromedelsproducenter, Konstnärernas Riksorganisation (KRO),
Konstnärernas Allmänna Fackförbund (KAF), Föreningen Svenska Tecknare,
Bildleverantörernas Förening, Svenska Fotografernas Förbund, Föreningen Svenska
Tonsättare, Föreningen Svenska Populärauktorer (SKÅP), Svenska
Musikförläggareföreningen u. p. a.. Föreningen Svenska Tonsättares Internationella
Musikbyrå (STIM) u. p. a.. Föreningen BONUS, Svenska Artisters och Musikers
Intresseorganisation (SAMI), Svenska Musikerförbundet, Svenska Teaterförbundet,
Teatrarnas Riksförbund, Svenska Bokförläggareföreningen, Sveriges Radio AB,
Sveriges Utbildningsradio AB, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO),
Centralorganisationen SACO/SR, Folkbildningsförbundet, Arbetarnas
bildningsförbund, Studieförbundet Folkuniversitetet, Studieförbundet
Medborgarskolan, Sveriges Kyrkliga Studieförbund, Tekniska Litteratursällskapet,
Sveriges allmänna biblioteksförening och Studierådet vid affärsbankerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RÅ har bifogat yttranden från överåklagarna i Stockholms,
Göteborgs och Malmö åklagardistrikt. Vidare har UHÄ bifogat yttranden från de
juridiska fakultetsnämnderna vid universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sammanställning av remissyttrandena över betänkandet
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmän motivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Nuvarande ordning i huvuddrag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.1 Det Upphovsrättsliga regelsystemet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser om den rätt som tillkommer författare,
kompositörer och andra upphovsmän finns i lagen (1960:729) om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen, URL). 1 fråga om rätten
till fotografisk bild gäller särskilda regler, vilka är intagna i lagen
(1960:730) om rätten till fotografisk bild (fotografilagen, FotoL).
Lagstiftningen har tillkommit i nordiskt samarbete och de nordiska lagarna har
i huvudsak samma innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den upphovsrättsliga lagstiftningen bygger på principen
att den som har skapat ett litterärt eller konslnäriigt verk har ensamrätt till
verket. Uttrycket "litterärt eller konstnärligt verk" har en mycket
vidsträckt innebörd. Det omfattar inte bara skönlitterära verk, musik och
bildkonst utan också t. ex. vetenskapliga arbeten, läromedel,
handböcker och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>reseskildringar m. m. För att ett verk skall anses
föreligga krävs emellertid att alstret uppfyller ett visst mått av
självständighet och originalitet. Skydd ges också mot eftergörande av
kataloger, tabeller och andra liknande alster vari samlats ett stort antal
uppgifter (49 § URL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den upphovsrättsliga ensamrätten omfattar först och främst
rätten att förfoga över verket genom att framställa exemplar av detta, t. ex.
genom tryck, fotokopiering och liknande. Upphovsmannen har också ensamrätt att
göra verket tillgängligt för allmänheten, t. ex. genom att låta framföra det
offentligt (2 § URL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upphovsmannen har även vissa betydelsefulla ideella
rättigheter. När exemplar av verket framställs eller verket görs tillgängligt
för allmänheten skall dess upphovsman anges i enlighet med vad god sed kräver.
Ett verk får inte heller ändras eller göras tillgängligt för allmänheten på etl
sätt som kränker upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller
hans egenart (3 § URL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som upphovsman anses inte bara den som har skapat ett
originalverk. Även den som har översalt eller bearbetat ett verk eller överfört
det till en annan litteratur- eller konstart är att anse som upphovsman. Han
har då upphovsrätt till verket i dess översatta eller bearbetade skick men får
inte förfoga över det i strid mol upphovsrätten till originalverket (4 § URL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upphovsrätten varar som huvudregel under upphovsmannens
livstid och 50 år efter hans död (43 § URL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten till fotografiska bilder regleras i FotoL. Den har
utformats efter samma mönster som URL och innebär att fotografier i väsentliga
avseenden har samma skydd som verk vilka omfattas av URL. Skyddstiden är
emellertid i normalfallet endast 25 år frän det år då bilden framställdes (15 §
FotoL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den principiella ensamrätt som tillkommer upphovsmän och
fotografer m. fl. har inte kunnat upprätthållas oinskränkt. Både URL och FotoL
innehåller regler som gör det möjligt att för olika, närmare angivna ändamål
utnyttja skyddade verk eller fotografier utan rättighetshavarens samtycke.
Reglerna har utformats olika beroende på i vilken grad upphovsmannens intressen
ansetts böra vika för andra motstående intressen. Som exempel av särskild
betydelse i detta sammanhang kan nämnas att det är tillåtet att för enskilt
bruk framställa enstaka exemplar av offentliggjort verk (11 § URL) eller
fotografi (5 § FotoL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det upphovsrättsliga regelsystemet har en stark
internationell prägel. Av grundläggande betydelse för den egentliga
upphovsrätten är den år 1886 tillkomna Bernkonvenlionen för skydd av litterära
och konstnärliga verk. Sverige är liksom ett sjuttiotal andra stater anslutet
till konventionen. Denna bygger på principen om s. k. nationell behandling.
Denna princip innebär atl de fördragsslutande staterna är förpliktade att ge
utländska upphovsmän samma skydd som man ger åt landets egna medborgare.
Därutöver gäller enligt konventionen att skyddet inte får understiga en viss i
konventionen föreskriven nivå. Sålunda får t. ex. skyddstiden inte understiga
50 är frän upphovsmannens död. Sverige är även anslutet till den år
1952 tillkomna Världskonventionen om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>upphovsrätt, som bygger på samma huvudprinciper som
Bernkonvenlionen men har en något lägre skyddsnivå. Anslutningen till de
upphovsrättsliga konventionerna har den praktiska konsekvensen att Sverige ger
skydd enligt sin upphovsrättsliga lagstiftning även åt verk med ursprung i
annat land som är anslutet till resp. konvention.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.2 Fotokopiering inom undervisningsverksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folokopiering och liknande metoder för mångfaldigande
sammanfattas av upphovsrättsutredningen - i anslutning lill internationell
praxis - under termen "reprografi".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reprografi är en form av mångfaldigande och reprografiskt
mångfaldigande omfattas därför i princip av upphovsmannens ensamrätt. I ett
specielll avseende, nämligen i fråga om fotokopiering av verk inom arkiv och
bibliotek, innehåller den upphovsrättsliga lagstiftningen särbestämmelser om
reprografi. 1 övrigt finns inte några sådana regler. Den förut nämnda
bestämmelsen om mångfaldigande för enskilt bruk innebär emellertid att det i
viss omfattning är tillåtet för enskilda att kopiera t. ex. förlagsmässigl
framställda produkter. Mångfaldigande med stöd av denna bestämmelse kan i och
för sig i viss omfattning ske även inom ramen för undervisningsverksamhet. Det
råder emellertid allmän enighet om att man inom undervisningsväsendet numera
behöver ha möjlighet att kopiera i en omfattning som går långt utöver vad
undantagsbestämmelserna om kopiering för enskilt bruk medger. Delvis har de
därav följande svårigheterna lösts genom ett särskilt avtal mellan staten och
vissa organisationer på det upphovsrättsliga området, dels. k.
skolkopieringsavtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det första skolkopieringsavtalet slöts år 1973 och
ersattes år 1976 av ett nytt tvåårigt avtal. Detta ersattes i sin lur år 1978
av elt ettårigt avtal vilket löper ut den 30juni 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nu gällande avtalet innebär i huvudsak att lärare vid
bl. a. grundskolor, gymnasieskolor och lärarulbildningsanstalter har rätt att i
viss omfattning fotokopiera eller pä annat sätt mångfaldiga litterära eller
konstnärliga verk samt fotografier. I ersättning härför betalar siaten lill
företrädare för berörda rättighetshavare ell visst belopp per sida.
Ersättningen beräknas på grundval av en viss förenklad redovisning av
kopieringens omfattning. Den sammanlagda ersättningen, f. n. omkring 1.8 milj.
kr., utbetalas till en av organisationerna upprättad förvaltningsorganisation,
kallad BONUS, som inom sig beslutar om hur medlen skall fördelas. Utredningen
redogör i sitt betänkande (s. 49) närmare för innebörden av det nu gällande
skolkopieringsavtalet. Förhandlingar pågår f. n. om en förnyelse av delta avtal
för tiden efter den 1 juli 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Huvuddragen av utredningens förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens förslag bör frågan om reprografisk
framställning inom undervisningsväsendet även i framtiden lösas genom
kollektiva avtal</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av den typ som redan har tillskapats genom skolkopieringsavtalet.
Utredningen fastslår emellertid atl frågan inte kan få en fullständig lösning
genom kollektiva avtal. Detta hänger samman med att de svenska
organisationernas avtal endast binder organisationernas egna medlemmar.
Utländska upphovsmän blir i allmänhet inte bundna, eftersom de vanligen står
utanför organisationerna. Även en del svenska upphovsmän står för övrigt
utanför organisationerna. En kollektiv lösning, som endast gäller inom ramen
för organisationernas verksamhetsområden, är därför enligt utredningens mening
principiellt otillräcklig även om det skulle gälla att enbart tillgodose
kopieringsbehovet i fråga om svenska verk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag går ut på att det kollekliva
avtalssystemet kompletteras med lagbestämmelser, som föreskriver att vissa
slags avtal skall omfatta även upphovsmän som inte är medlemmar i
avtalsslutande organisation. Utredningen pekar på alt en sådan lösning redan
finns i 22 § URL, som i fråga om utsändning i radio och TV av utgivna verk
föreskriver en liknande ordning. En sådan utsträckt verkan av ett ingånget
upphovsrättsligt avtal brukar benämnas avtalslicens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att en avtalshcensbestämmelse av det
slag som nu har angetts tas in i en ny paragraf i URL, 15 a §. För att ett
kollektivt avtal skall kunna åberopas som grund för avtalslicens fordras enligt
förslaget att ett avtal föreligger med en organisation, som representerar elt
flertal svenska upphovsmän på området, och atl detta avtal ger lärare eller
annan rält att för sin undervisning framställa exemplar av verk genom
reprografi. Den föreslagna bestämmelsen ger för sådana situationer rätt att för
samma ändamål även framställa exemplar av utgivet verk av upphovsman som inte
företräds av organisationen. Regeln gäller dock inte om upphovsmannen hos organisationen
har meddelat förbud mot sådant mångfaldigande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det mångfaldigande som sker med stöd av
lagbestämmelsen gäller i princip samma villkor som enligt det underliggande
avtalet, bl. a. när det gäller ersättningen för mångfaldigandet. Om upphovsman
kan visa att hans verk har mångfaldigats med slöd av avtalet har han dock rätt
att begära individuell ersättning inom ett år från det år då mångfaldigandet
ägde rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hänvisningar till den nu nämnda bestämmelsen i 15a§ URL
skall enligt förslaget tas in i regeln om s. k. katalogskydd i 49 § och i
FotoL, varigenom bestämmelsen blir tillämplig också på dessa typer av alster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I betänkandet läggs också fram förslag till lag om medling
i vissa upphovsrättstvister. Denna lag är enligt förslaget tillämplig när tvist
uppslår om ingående av sådant avtal som avses i 15 a § URL och bestämmelser som
hänvisar därtill. Huvudprincipen i den föreslagna lagen är att part kan påkalla
medling, om förhandling inte leder till resultat. Regeringen skall då utse
förlikningsman. Om medling inte leder till resultat och parterna inte enas om
att hänskjuta tvisten till avgörande av skiljemän skall förlikningsmannen
anmäla delta till regeringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Allmänna överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.1 Tidpunkten för reformen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tekniska utvecklingen under senare år har öppnat nya
möjligheter för utnyttjande av upphovsrättsligt skyddade verk. Som exempel kan
nämnas fotokopiering, mikrofilmning, bandinspelning samt användning av
videoteknik, datorer, kabel-TV och kommunikationssatelliter. Denna utveckling
har medfört behov av en anpassning av det upphovsrällsliga regelsystemet till
de nya förhållandena. Frågan om upphovsrättens roll i kulturpolitiska
sammanhang har också under senare tid tilldragit sig uppmärksamhel. Dfe
utredningar på upphovsrättens område, som åren 1976-77 tillsattes i de nordiska
länderna, har till uppgift alt mot bakgrund av den nu beskrivna utvecklingen i
nordiskt samarbete göra en allmän översyn av upphovsrätten. Denna översyn bör
enligt direktiven för utredningarna avse rättsområdet som helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tekniska utvecklingen, främst planerna på en nordisk
TV-satellit och på ett nordiskt datakommunikationsnät, har medfört att behovet
av gemensamma nordiska regler på upphovsrättens område blivit ännu starkare än
tidigare. Med hänsyn härtill är det givetvis av stor vikt att de nordiska
kommittéernas förslag till lösningar grundas på en gemensam helhetssyn på
frågan om hur det upphovsrättsliga regelsystemet bör anpassas till de krav som
ulvecklingen under senare tid har fört med sig. Jag utgår ifrån att
kommittéerna avser att nu med förtur ta upp denna övergripande fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande läget i de övriga nordiska länderna kan
anföras följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under våren 1978 träffades i Danmark ett generellt avtal
om fotokopiering inom det allmänna skolväsendet mellan det danska
undervisningsministeriet m. fl. på den ena sidan och den upphovsrättsliga
samarbetsorganisationen COPY-DAN på den andra sidan. Avlalet har emellertid
ännu inte trätt i kraft, eftersom parterna genom skiljedom försöker lösa frågan
om den ersättning som bör utgå i anledning av kopieringsverksamheten. De
ursprungliga direktiven för den danska utredningen omfattade inte frågan om
fotokopiering. Genom tilläggsdirektiv utvidgades emellertid i maj 1978
kommilléns lagstiftningsuppdrag till att avse också denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den finländska kommittén avser att inom kort lägga fram
ett betänkande med förslag till reglering av fotokopiering. Belänkandet kommer
härutöver att bl. a. innehålla förslag till ändringar i bestämmelserna om enskilt
bruk och om inspelning av radio- och TV-program för undervisningsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den norska konimittén behandlar t. v. inte frågor som rör
fotokopiering. Den norska regeringen har nyligen lagt fram en proposition med
förslag till en provisorisk och tidsbegränsad lag om fotokopiering inom
undervisningsverksamhet. Lagen föreslås gälla till utgången av år 1985. Frågan
om permanent lagstiftning på området torde komma att hänskjutas till kommittén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av vad som nu har anförts kan det givetvis
ifrågasättas om det är lämpligt atl för svensk del lägga fram ett förslag till
lagstiftning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om fotokopiering i undervisningsverksamhet, innan
upphovsrättskommittéerna i de nordiska länderna kommit fram till en gemensam
helhetssyn på hur de upphovsrättsliga frågorna skall lösas och utan att
förutsättningar förelegat för mera ingående nordiska överläggningar om
utfornmingen av detaljer i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheten att fotokopiera skyddade verk har emellertid
stor betydelse inom undervisningsväsendet. Sedan länge är det vanligt att man
kopierar tryckt och annat material för användning i undervisningen. Kopiering
sker i det enskilda fallet vanligen i en relativt liten upplaga men är
sammantaget av mycket stor omfattning. Som exempel kan nämnas att antalet
ersättningsberältigade kopior, som under läsåret 1976/77 framställdes inom de
läroanstalter m. m. som omfattas av skolkopieringsavtalet, har beräknats till
69 milj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lika med utredningen anser jag att en kollektiv lösning,
som endast gäller inom ramen för de upphovsrättsliga organisationernas
verksamhetsområden, är principiellt olillräcklig, även om det bara gäller att
tillgodose behovet att kunna kopiera svenska verk. En sådan lösning är än mera
otillräcklig då det gäller att tillgodose kopieringsbehovet i fråga om
utländska verk. Behovet att kopiera utländska verk är betydande, särskilt inom
högskoleundervisningen. Förhandlingar om ett kollektivt foto-kopieringsavtal
för högskoleområdet pågår f. n. Som utredningen har framhållit skulle ett
sådant avtal i hög grad underlättas genom en avtalslicensbestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar också utredningens uppfattning att frågan om
fotokopiering i undervisningsverksamhet väl lämpar sig för särskild behandling.
Området är tämligen väl avgränsat. Statistik och annan utredning om
förhållandena finns i stor utsträckning redan tillgänglig. På området finns
sedan flera år elt fungerande avtalssystem. Så gott som samtliga
remissinslanser som har yttrat sig i frågan har också tillstyrkt att etl
separat förslag lill lagstiftning om fotokopiering i undervisningsverksamhet
läggs fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grund av vad som sålunda har anförts anser jag att
övervägande skäl föreligger för att nu lägga fram ett förslag till lagstiftning
om fotokopiering i undervisningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill dock påpeka att jag då utgår frän att
upphovsrättskommittéerna i alla de nordiska länderna får anledning att
gemensamt komma lillbaka till frågan senasl då den föreslagna provisoriska
lagstiftningen i Norge skall ersättas med permanenta bestämmelser i ämnet.
Frågan om hur lagstiftningen slutligen bör utformas får då givetvis bedömas mot
bakgrund av den gemensamma helhetssyn på det upphovsrättsliga regelsystemet som
kommittéerna kan komma fram till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.2 Reformens inriktning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av vad jag nyss har sagt är undervisningsväsendet
i behov av en omfattande kopieringsrätt. Samtidigt är det uppenbart alt delta
behov inte kan lillgodoses genom individuella avtal med upphovsmännen.
Undervisningsväsendets behov av kopieringsmöjligheter måste därför tillgodoses
på annat sätt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har diskuterat olika möjligheter att lösa
denna fråga. En sådan möjlighet som utredningen har berört är att genom
särskilda undantagsbestämmelser i den upphovsrättsliga lagstiftningen förklara
det fritt för skolorna alt utan ersättning kopiera skyddade verk. Utredningen
nämner att denna tanke framfördes på sina håll då frågan första gången
aktualiserades i mitten av 1960-talet men tillägger att det numera knappast
torde hävdas från någol ansvarigt håll att sådana undantagsbestämmelser bör
införas. Utredningen avvisar därför denna möjlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan helt instämma i utredningens bedömning på denna
punkt. Såsom utredningen själv framhåller skulle ett sådant system inte vara
förenligt med de internationella konventionerna. Art. 9.1 i Bernkonventionen
innehåller en bestämmelse om upphovsmannens principiella ensamrätt till
mångfaldigande av hans verk. Härtill ansluter visserligen en undantagsregel i
art. 9.2. Enligt denna får konventionsländerna tillåta mångfaldigande av verk i
vissa särskilda fall, om detta inte gör intrång i det normala utnyttjandet av
verket och inte heller oskäligt inkräktar på upphovsmannens legitima intressen.
Med den omfattning som fotokopiering har inom svenskt undervisningsväsende kan
det dock inte råda något tvivel om att en undantagsbestämmelse av det slag som
nu har nämnts skulle oskäligt inkräkta på upphovsmännens legitima intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen har också tagit upp tanken alt området borde
regleras genom en tvångslicens, dvs. en bestämmelse i lagstiftningen om att
skolorna inom vissa gränser skall ha rätt att kopiera skyddade verk utan
tillstånd men mot ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser emellertid att hänsynen till de
internationella konventionerna talar emot också en lösning som bygger på
tvångslicens. Fotokopieringen inom undervisningsväsendet är nämligen av så stor
omfattning att det enligt utredningens mening inte heller kan anses att en
generell tvångslicens skulle vara förenlig med konventionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom utredningen påpekar rymmer ett system med avtalslicens
vissa tvångsmoment men skiljer sig dock på ett avgörande sätt från
tvångslicens, både principiellt och praktiskt. Detta gäller även om den
ersättning som skall utgå vid tvångslicens bestäms i kollektivt avtal. När det
gäller ett ersättningsavtal i anslutning till tvångslicens är nämligen
upphovsmännens förhandlingsposition synnerligen svag, eftersom motparten redan
genom lagen har fått rätt till det utnyttjande som förhandlingen gäller. Vid
förhandlingar om ett kollektivt avtal som skall ligga till grund för
avtalslicens kan däremot upphovsmannasidan åberopa sin ensamrätt och
förhandlingarna får härigenom samma karaktär som förhandlingar om andra avtal
på upphovsrättens område, </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ex.
förlagsavtal. Enligt utredningen talar nu anförda synpunkter för att en lösning
genom kollektiva avtal i förening med avtalslicens är att föredra framför en
lösning som bygger på tvångslicens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till den betydelse som fotokopieringen inom
undervisningsväsendet har för att upprätthålla en effektivt fungerande
undervisning, är det emellertid utomordentligt angeläget att ett system med
avtalslicens kan fungera väl i praktiken. Utredningen betonar själv att frågans
lösning måste bli beroende av hur det nuvarande skolavtalet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fungerar och i vilken utsträckning kollektiva avtal kan
väntas bli slutna inom övriga sektorer av undervisningsverksamheten vilka ännu
inte har blivit avtalsreglerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det föreligger emellertid vissa omständigheter som talar
för att ett avtalslicenssystem skulle fungera väl i praktiken. Under
utredningens arbete har representanter för BONUS, skolöverstyrelsen och de
avtalsslutande organisationerna uttalat sin tillfredsställelse med det sätt pä
vilket skolkopieringsavtalet har fungerat. Det har framhållits att systemet
successivt har förbättrats och att man hoppas kunna genomföra ytterligare
förbättringar i fortsättningen. Vid remissbehandlingen har inte heller någon
kritik kommit fram mot det sätt på vilket det nuvarande avtalssystemet har
fungerat. Tvärtom har de remissinstanser som har uttalat sig i denna fräga
förklarat sig nöjda med den lösning som har valts och en praktiskt taget
enhällig remissopinion har tillstyrkt det av utredningen föreslagna systemet
med en avtalslicensbeslämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar det i sammanhanget utomordentligt viktiga
högskoleområdet har etl förslag till avtal utarbetats av de s. k.
AUU-sakkunniga (U 1968.49) på grundval av förhandlingar med samma
organisationer som är parter i skolkopieringsavtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om övriga sektorer inom undervisningsväsendet har
visserligen - frånsett ett antal specialfall - förhandlingar om kopieringsavtal
ännu inte inletts. Man kan dock enligt utredningens mening utgå ifrån att
organisationerna är villiga att ingå avtal även för dessa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 likhet med utredningen anser jag därför för egen del att
man numera torde kunna räkna med atl parterna på det upphovsrättsliga området
är inställda på att lösa kopieringsfrågorna inom undervisningsväsendet genom
avtal. Därav följer också att man enligt min mening bör bygga en lösning av
kopieringsfrågan inom undervisningsområdet på de kollektiva avtal som finns
eller kan väntas bli ingångna i framliden. Mot bakgrund härav saknas anledning
att nu överväga att tillgodose detta kopieringsbehov genom en ordning med
tvångslicens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till vad som nu har anförts vill sålunda även
jag förorda att frågan om kopiering inom undervisningsverksamhet regleras genom
ett system med kollektiva avtal kompletterat med en avtalslicensbestämmelse av
del huvudsakliga innehåll som utredningen har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan emellertid inte uteslutas att ett avtalslöst
tillstånd trots allt kan uppstå. Förhandlingar kan exempelvis misslyckas därför
att parterna inte kan komma överens om villkoren eller också kan en parts
begäran om avtal avvisas av olika skäl. Vissa remissinstanser har särskilt
pekat på nödvändighelen av att man försöker finna en lösning för dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nordiska upphovsrättskommitténs svenska ledamöter
föreslog på sin tid att part i här avsedda fall skulle kunna hänskjuta tvisten
till avgörande av skiljemän. Som upphovsrättsutredningen anmärker mötte detta
förslag stark kritik från upphovsmannahåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upphovsrättsutredningen föreslår i stället en lösning som
innebär all man får möjligheter att anordna ett medlingsförfarande i uppkommande
tvister. Utredningen har som nämnts även lagt fram elt förslag till en särskild
lag i delta hänseende. Man har därvid gjort den bedömningen att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett medlingsförfarande får anses vara tillräckligt för att
främja att kollektiva avtal om kopiering inom undervisningsväsendet konimer
till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
förslag i detta hänseende har tillstyrkts av samtliga remissinstanser som har
uttalat sig i frågan. En avtalslicenslösning i förening med ett lagstadgal
skiljedomsförfarande har starka inslag av tvångslicens och bör enligt min
mening åtminstone f. n. undvikas. Som jag nyss har sagt torde man kunna räkna
med att parterna skall vara inställda på att avtalsvägen tillgodose
kopieringsbehovet inom undervisningen. Man bör alltså ha anledning förutsätta
att de situationer där ett avtalslöst tillstånd kan tänkas föreligga på delta
område kommer att vara mycket sällsynta och att de i förekommande fall bör
kunna lösas genom etl medlingsförfarande. Jag vill därför ansluta mig till
utredningens förslag om införande av ett lagstadgal sådant förfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag utgår som jag tidigare har framhållit från att
upphovsrättskommittéerna i alla de nordiska länderna får anledning att
gemensamt komma tillbaka till frågan om den nu aktuella lagstiftningens
utformning senast då den i Norge föreslagna provisoriska lagstiftningen skall
ersältas med permanenta bestämmelser i ämnet. Skulle det då visa sig att den
föreslagna ordningen med ett medlingsförfarande inte har varit tillfyllest för
att tillgodose behovet av avtal för undervisningsväsendets behov, kan bl. a.
frågan om en omprövning av ställningstagandet på denna punkt bli aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av vad en remissinstans har anfört vill jag
i detta sammanhang slutligen framhålla att i ett avtalslöst tillstånd
självfallet möjligheten till kopiering för enskilt bruk i enlighet med de
allmänna bestämmelserna därom i den upphovsrättsliga lagstiftningen står öppen.
Därvid bör begreppet enskilt bruk tolkas i enlighet med de uttalanden som
gjordes av dåvarande departementschefen i prop. 1960:17 (s. 109 f). 1 ett
avtalslöst tillstånd har den begränsning i rätten till kopiering för enskilt
bruk som kan finnas intagen i ett avtal sålunda fallit bort. Det bör emellertid
framhållas att rätten till sådan kopiering är förenad med betydande
begränsningar och att det råder stor osäkerhet om den exakta omfattningen av
den kopieringsrätt som tillkommer lärare enligt 11 § URL och 5 § FotoL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Förhållandet til! de internationella konventionerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har nyss nämnt att hänsynen till de internationella
konventionerna talar för att lagregleringen ges formen av en
avtalslicensbestämmelse som komplettering till ett system med kollektiva avtal
i förening med regler om medling mellan berörda parler. Frågan om
konventionsenligheten kan emellertid inle anses uttömd enbart därför att man
väljer en lösning som bygger på en ordning med avtalslicens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bäde Världskonventionen och Bernkonventionen bygger
nämligen på principen om nationell behandling. Denna innebär som huvudregel att
en fördragsslutande stat är skyldig att skydda verk av medborgare i annan
fördragsslutande stal saml verk, som först har utgivits i en sådan stat, på
samma sätt som verk av landets egna medborgare. Det skulle kunna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hävdas att avtalslicensbestämmelser försätter upphovsmän
som står utanför de avtalsslutande organisationerna i en sämre situation än
däri organiserade upphovsmän och att detta bl. a. strider mot principen om
nationell behandling, eftersoni konsekvenserna härav i huvudsak träffar
utländska upphovsmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att undanröja varje tvivel om att den föreslagna
lösningen står i överensstämmelse med konventionerna föreslår utredningen till
en början att upphovsmän som står utanför avtalsslulande organisation skall ha
möjlighet att genom organisationen meddela förbud mot att kopiering sker med
stöd av avtalslicensbestämmelsen. Vidare innehåller den föreslagna
bestämmelsen, när det gäller rätten till ersättning, att vad som kan ha
bestämts i avtalel eller inom organisationen om ersättning för kopiering enligt
avtalet skall gälla även för upphovsmän som inte företräds av organisationen.
Denna huvudregel innebär att t. ex. utländska upphovsmän är bundna av
avtalsbestämmelser och organisationsbeslut om hur ersättningen skall användas.
Innebär sådana bestämmelser eller beslut, såsom ofta är fallet, att influtna
medel skall användas för kollektiva ändamål kan dessa upphovsmän bii helt utan
ersättning. För att motverka denna effekt föreskrivs i avtalslicensbestämmelsen
också att upphovsman, som visar att hans verk har mångfaldigats med stöd av
denna bestämmelse, har rätt till ersättning som hänför sig till
mångfaldigandet. Med den av utredningen föreslagna ordningen kan en svensk
eller utländsk upphovsman som inte tillhör någon organisalion undgå verkningarna
av avtalslicensbestämmelsen om han så önskar genom att meddela förbud mot
kopiering eller begära rätt till indviduell ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om den av utredningen sålunda föreslagna regleringen
inle gör någon skillnad mellan svenska och utländska upphovsmän skulle det
emellertid möjligen kunna hävdas att den likväl är oförmånligare för utländska
upphovsmän, eftersom dessa i praktiken får svårare än sina svenska kolleger att
bevaka sin rätt. Bestämmelserna skulle därmed när det gäller de faktiska verkningarna
tänkas kunna stå i strid med konventionernas princip om nationell behandling.
Det återstår därför att överväga om en sådan invändning som nu har angetts med
fog kan riktas mol bestämmelserna. I detta hänseende vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det först gäller förbudsmöjligheten fär det
förutsättas att uppgifter om anmälda förbud mot kopiering snabbi kommer att
spridas till de olika läroanstalterna och t. ex. anslås i närheten av
kopieringsmaskinerna. Man torde därför kunna utgå från att förbudsrätten inte
endast blir illusorisk utan kommer att innebära en faktisk möjlighet för den
rättighetshavare som så önskar att hindra att hans verk används i strid mot ett
förbud. En annan sak är att ett sådant förbud inte hindrar exempelvis kopiering
för enskilt bruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att rättighetshavaren verkligen skall kunna utöva
förbudsrätten måste han emellertid ha fått kunskap om eller anledning misstänka
att hans verk kommer till användning i undervisningsverksamhet och därvid också
kan bli föremål för kopiering. Det är självfallet i praktiken omöjligt att i
varje särskilt fall utgå från att rättighetshavarna är medvetna om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>denna användning. Med den utbredning som den moderna
tekniken för mångfaldigande har fått torde del emellertid i många fall finnas
anledning att åtminstone misslänka att verken kan komma att användas som
underlag för kopiering i skolor. I vart fall gäller detta i fråga om verk som i
mera avsevärd omfattning används för undervisning. Kunskap om den nu aktuella
lagstiftningens innehåll och möjligen också om de avtal som ligger till grund
för avtalslicensen torde komma att spridas genom den information som de
internationella organisationerna och federationerna ger åt sina medlemmar.
Detta tillsammantaget gör att även utländska upphovsmän som inte önskar se sina
verk använda för kopieringsändamål inom undervisningsverksamhet får anses ha
goda faktiska möjligheter att meddela förbud på det sätt som förutsätts i
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller rätten att begära individuell ersättning
måste upphovsmannen som nämnts visa att hans verk har mångfaldigats. Detta kan
självfallet medföra svårigheter, eftersom någon individuell registrering av
kopieringen inte sker. Ett visst underlag för en grov uppskattning av
förekomsten av kopiering torde dock kunna erhållas genom de stickprov som
oftast bildar underlag för ersättningsberäkningen enligt föreliggande avtal. 1
tveksamma fall torde en skälighetsberäkning få göras och det torde kunna
förutsättas att myndigheterna eller den avtalsslutande organisationen, om
kravet riktas mot denna, är villiga att tillämpa en sådan beräkningsgrund. Det
skall för övrigt tilläggas att det inte heller för rättighetshavare inom
organisationerna är möjligt att få individuella uppgifter om den omfattning i
vilken deras verk har kopierats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till vad som nu har sagts om förbudsmöjligheten
och om möjligheten att begära individuell ersättning anser jag att den lösning
som utredningen har föreslagit inte kan anses oförenlig med de krav som
konventionerna ställer upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen vill jag tillägga att de problem som jag nu har
diskuterat av allt att döma kommer att vara av övergående natur. Man kan
nämligen räkna med att införandet av en avtalslicensbestämmelse kommer att leda
till överenskommelser mellan de svenska organisationerna och motsvarande
utländska organisationer på det upphovsrättsliga området om överförande av
ersättningar för fotokopiering till dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Vissa särskilda frågor rörande
avtalslicensbestämmelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den av utredningen förordade möjligheten för oorganiserade
upphovsmän att förbjuda kopiering kan förverkligas på flera olika sätt.
Utredningen har som tidigare nämnts föreslagit en uttrycklig bestämmelse om att
avtalslicensbestämmelsen inte skall gälla i fall då upphovsmannen hos
organisationen har meddelat förbud mot kopiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheten till förbud kan, om den utnyttjas i stor
utsträckning, välla betydande avbräck i möjligheterna till kopiering. Det kan
därför diskuteras om en sådan möjlighet bör föreskrivas i lagen. En
remissinstans har särskilt pekat på risken för kollektiva förbud i samband med
utbrytningar från skilda organisationer eller vid tvister mellan svenska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 132</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och utländska organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den nya lagstiftningen inte skulle komma att innehålla
någon uttrycklig bestämmelse om förbud av det slag som utredningen har
föreslagit, skulle en oorganiserad upphovsman få falla tillbaka på de
förbudsmöjligheter som kan finnas inskrivna i det avtal som i det aktuella
fallet ligger till grund för avtalslicensbestämmelsens tillämpning. Eftersom
avtal om fotokopiering i flertalet fall kan förmodas komma att innehålla regler
om förbud, skulle skillnaden i allmänhet inte bli så stor. Det skulle
emellertid bli svårare för utländska upphovsmän att få kännedom om vilka
förbudsmöjligheter som finns, eftersom innehållet i svenska avtal kan förväntas
vara mindre väl känt utomlands än innehållet i svensk lag. Bl. a. därför skulle
en sådan lösning i mindre grad än den av utredningen föreslagna vara ägnad att
undanröja tvivel om den föreslagna lösningens konventionsenlighet. Jag vill
också framhålla att de möjligheter till förbud som finns inskrivna i
skolkopieringsavtalet hittills inte har använts. Man kan därför med viss
sannolikhet förvänta sig att antalet förbud blir ringa, även om den av
utredningen föreslagna lagbestämmelsen införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör framhållas att enligt utredningens förslag ett
förbud för att få verkan skall meddelas hos organisationen. Notiser av den typ
som ibland finns i böcker och som innebär ett generellt förbud mot allt
mångfaldigande skulle med denna lösning inte utgöra något hinder mot kopiering
för undervisningsverksamhet. Det kan givetvis ifrågasättas om i synnerhet
utländska upphovsmän bör vara skyldiga att anmäla förbud till en svensk organisation.
Enligt min mening skulle dock en annan lösning vara mycket svår att tillämpa i
praktiken. Man skulle då riskera att få förbud som meddelas på olika sätt och
till olika personer i stället för till organisationerna. Risken att meddelade
förbud inte kan iakltas skulle då öka betydligt. Särskilt när det gäller
notiser i böcker skulle tillämpningssvårigheterna bli betydande. Förbuden är
mycket olika formulerade och därför svåra att tolka för enskilda lärare. Oftast
torde det endast vara fråga om en erinran om att upphovsrättslagens
bestämmelser skall tillämpas. I andra fal' kan förbuden vara mera långtgående.
Man kan dock inte alltid utgå ifrån att slentrianmässigt införda notiser av
detta mera långtgående slag har tillkommit i syfte att förbjuda kopiering inom
undervisningsväsendet med stöd av en avtalslicensbestämmelse av det slag som
utredningen har föreslagit. Jag delar därför utredningens uppfattning att ett
förbud för att tilläggas verkan i förevarande sammanhang bör meddelas hos
vederbörande organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan punkt där tveksamhet kan föreligga gäller
ersättningsrätten. Huvudprincipen i utredningens lösning är att vad som har
bestämts om ersättning i avtalet eller inom den avtalsslutande organisationen
också skall gälla för upphovsman som inte företräds av denna. Utan hinder härav
skall emellertid upphovsman, som kan visa att hans verk har mångfaldigats i
enlighet med avtalet, ha rätt till individuell ersättning om han begär det inom
en viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrunden till utredningens förslag i denna del är atl
avtalet kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreskriva eller organisationen besluta t. ex. att
ersättningarna för fotokopiering skall användas för kollektiva ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En rätt att begära individuell ersättning kan självfallet
vara av stor betydelse för den enskilde upphovsmannen, särskilt i fall då han
har fått kännedom om att hans verk mångfaldigas i betydande omfattning inom
undervisningsverksamhet. En i lagen inskriven rätt att begära sådan ersättning
påverkar därför som tidigare har nämnts också bedömningen av om de föreslagna
lösningarna är förenliga med de internationella konventionerna på det
upphovsrättsliga området. Det finns därför anledning atl här ytterligare
beröra ett par andra frågor beträffande den individuella ersättningsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den första frågan gäller möjligheterna för den som vill ha
individuell ersättning att i praktiken visa den omfattning i vilken hans verk
har använts. Som jag närmare har utvecklat i avsnittet om konventionsenligheten
torde man kunna räkna med att parterna kommer överens om att i tveksamma fall
grunda ersättningen på en skälighetsbedömning. Jag vill i detta sammanhang på
nytt understryka vikten av detta uttalande. Enligt min mening är det nämligen
väsentligt att man från myndigheternas sida inte av hänsyn till möjligheten
att individuella krav eventuellt kan komma att framställas skall behöva
redovisa den kopiering som sker av varie upphovsmans verk. Redovisningen bör
ske i enlighet med vad som överenskommits i avtalet och inte med hänsyn till
antaganden om sådana individuella krav. För att undvika krav mot enskilda
lärare eller skolmyndigheter är det vidare önskvärt att kraven inte riktas mot
den som har verkställt kopieringen eller ytlerst ansvarar för den utan i
stället mot den avtalsslutande organisation vilken upphovsmannen i fråga skulle
ha tillhört om han varit organisationsan-sluten. Det är därför önskvärt att man
i så stor utsträckning som möjligt i avtalen skriver in att krav på sådan
ersättning endast får riktas mot organisationen. En sådan lösning är även förutsedd
i utredningens lagförslag. Skulle ett avtal sakna bestämmelse om att krav på
ersättning endasl får riktas mot organisationen och har t. ex. en skolmyndighet
som en följd härav tvingalsutge ersättning till en upphovsman, får det bero på
en tolkning av avtalet och övriga omständigheter huruvida myndigheten skall
anses vara berättigad att av organisationen återfå vad den har utgivit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra frågan gäller rätten för upphovsmän som inte
tillhör en organisation att få del av ersättning som avsatts för kollektiva
ändamål. Enligt utredningens förslag får utanförstående upphovsmän som
huvudregel godta att ersättning avsätts för sådana ändamål. Utredningen
framhåller samtidigt att utanförstående upphovsmän i så fall bör vara
berättigade till stipendier o. d. efter samma normer som medlemmarna. För egen
del vill jag instämma i detta uttalande angående den föreslagna ordningens
innebörd i detta hänseende. Skulle en organisation ha bestämt att medel som har
influtit i ersättning för fotokopiering inom undervisningsverksamhet skall
användas för t. ex. en stipendiefond från vilken stipendier efter vissa grunder
skall utdelas till medlemmar i organisationen, bör utanförstående upphovsmän
som regel vara berättigade till stipendier på samma grunder som medlemmarna. Detta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gäller i princip också beträffande utländska upphovsmän.
Principen att skillnad i nu nämnda hänseende inte fär göras mellan medlemmar
och andra upphovsmän medför dock självfallet inte att alla utländska upphovsmän
blir berättigade till stipendier ur en sådan stipendiefond på samma grunder som
svenska medlemmar. Sålunda bör man i sammanhanget kunna bortse bl.a, från
utländska upphovsmän som har utgett verk beträffande vilka det inte finns
anledning anta atl de används i beaktansvärd omfattning för kopiering i
undervisningsverksamhet i Sverige. Mot bakgrund av vad som nu har sagts
tillstyrker jag utredningens förslag i vad angår möjligheterna till individuell
ersättning. I avvaktan på den översyn av URL som utredningen skall göra bör
bestämmelserna i enlighet med utredningsförslaget tills vidare tas in som en ny
paragraf, 15a§, i URL. Regleringen bör i enlighet med vad utredningen har
föreslagit göras tillämplig även på det s. k. katalogskyddet i 49 § URL samt på
fotografisk bild genom att i FotoL i en ny paragraf förs in en hänvisning till
1 5 a § i URL:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Vissa särskilda frågor rörande medlingslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller den föreslagna medlingslagen har jag redan
tidigare anslutit mig till tanken pä att man i vissa situationer, där ett avtalslöst
tillstånd föreligger, bör ha möjligheter lill ett medlingsförfarande i enlighet
med vad som utredningen har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om utformningen av lagen har inga anmärkningar
eller synpunkter anförts från remissinstanserna. Även jag anser att lagen bör
utformas i överensstämmelse med vad utredningen har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen är enligt förslaget tillämplig endast när tvist
uppkommer om ingående av sådant avtal om reprografiskt mångfaldigande som avses
i den föreslagna 1 5 a § URL och därtill hänvisande bestämmelser. Det finns
emellertid anledning anta att bestämmelser om medlingsförfarande skulle kunna
vara av värde även i andra situationer när tvist uppkommer om ingående av
avtal på det upphovsrättsliga området. Det skulle därför kunna övervägas att ge
lagen ett vidsträcktare tillämpningsområde. Det är emellertid för tidigt att i
dag bedöma i vilka situationer lagen lämpligen bör komma tiU användning. Man
bör i stället från fall till fall bedöma huruvida lagen bör göras tillämplig
och därefler vid behov företa erforderliga författningsändringar. Jag vill
också påpeka att upphovsrältsutredningen i sitt fortsatta arbete kan komma in
på frågan hur ett medlingsförfarande tekniskt skall inordnas i det
upphovsrättsliga regelsystemet. För dagen bör därför den föreslagna
medlingslagen göras tillämplig endast i den omfattning som utredningen har
föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Ikraftträdande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår att lagstiftningen skall träda i kraft den 1
januari 1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Upprättade lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet
upprättats förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1960:730) om rätt lill fotografisk bild,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om medling
i vissa upphovsrättstvister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen bör fogas tUl protokollet i detta ärende som
bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15a §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen innehåller i första stycket den grundläggande
bestämmelsen om avtalslicensens omfattning och innebörd. Bestämmelsen gäller i
fråga om lärare eller annan, som på grund av avtal ingånget av organisation som
företräder ett flertal svenska upphovsmän på området äger rätt att för sin
undervisning genom reprografiskt förfarande framställa exemplar av verk. Sådan
lärare eller annan får för samma ändamål även framställa exemplar av utgivet
verk av upphovsman, som icke företräds av organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BONUS har anfört att det av bestämmelsen bör framgå vem som
är motpart till upphovsmannaorganisationen. En precisering på denna punkt
skulle enligt BONUS öka skyddet för de berörda upphovsmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening skulle det emellertid vara förenat med
stora svårigheter att åstadkomma en sådan precisering i lagtexten. Frågan om
vem som kan vara moipart till upphovsmannaorganisationen varierar starkt
beroende på avtalets natur. I skolkopieringsavtalet är staten motpart till
organisationerna, f andra fall kan t. ex. en kommun uppträda som motpart i
egenskap av huvudman för den skola det gäller men avtal kan ocksä ingås direkt
med en läroanstalt eller annan institution. Såsom utredningen har anfört får
det anses följa redan av stadgandets funktion att endast den kan godtas som
motpart, som verkligen kan antas vara i stånd att uppfylla de förpliktelser som
ett sådant avtal för med sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avtalslicensbestämmelsen avser kollektiva avtal om
kopiering i undervisningsverksamhet. Detta avses enligt utredningen komma till
uttryck dels genom att stadgandets verkningar anknyts till avtal som ger lärare
eller annan rätt att kopiera "för sin undervisning", dels genom
bestämmelsen i andra stycket, att framställt exemplar bara får utnyttjas inom
"undervisningsverksamhet" som avses i avtalet. 1 betänkandet uttalas
alt begreppet undervisningsverksamhet synes böra begränsas så, att dit endast
hänförs undervisning, som bedrivs av lärare i organiserade former, som är av
viss varaktighet och som är inriktad på att meddela kunskaper eller
färdigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ätskilliga remissinstanser har haft synpunkter på
bestämmelsernas utformning på denna punkt och på omfattningen av begreppet
undervisningsverksamhet enligt utredningens förslag. Några av dessa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>remissinstanser har ansett att den av utredningen
föreslagna bestämningen av begreppet bör framgå av lagtexten. Andra
remissinstanser har uttalat farhågor för att begreppet kan komma att lolkas
allt för snävt och efterlyst preciseringar i vissa avseenden. Statens
konstmuseer och statens kulturråd har framhållit vikten av att den
föreslagna bestämmelsen verkligen kommer att omfatta den pedagogiska
verksamhet som bedrivs vid landets många museer. Några remissinstanser,
däribland UHÄ, har tagit upp frågan om definitionen av begreppet
undervisning inom högskolesektorn. Dessa remissinstanser har anfört att
forskarutbildning bör hänföras till begreppet undervisning i förslagets mening.
Studieförbundet folkuniversitetet har riktat kritik mot ett uttalande av
utredningen att studieförbundens studiecirkelverksamhet f. n. torde få anses
falla utanför det av utredningen föreslagna stadgandet. Folkuniversitetet
framhåller atl studieförbunden sedan en tid tillbaka har fört diskussioner med
BONUS om möjligheterna att teckna ett kopieringsavtal. Om utredningens förslag
skulle gå igenom, skulle detta enhgt folkuniversitetets mening allvarligt försvåra
studieförbundens och BONUS' möjligheter att finna en lösning på detta problem.
Liknande synpunkter har framförts av statens kulturråd och ytterligare några
remissinstanser inom folkbildningsområdet. Ä andra sidan ifrågasätter juridiska
fakultetsnämnden vid Stockholms universitet om inte utredningen gett begreppet
undervisning en väl vidsträckt innebörd. När det gäller kravet på att begreppet
undervisningsverksamhet skall preciseras närmare i lagtexten vill jag
understryka att bestämningen av detta begrepp får betydelse bara när
ett avtal om kopiering anger tillämpningsområdet genom att
direkt hänvisa till det föreslagna stadgandet eller dä
tillämpningsområdet för ett avtal går utöver
undervisningsbegreppet. 1 alla andra fall blir det avgränsningen i det
underliggande avtalet med upphovsmannaorganisationen som blir
bestämmande för avtalslicensens tillämpningsområde. Detta innebär att
bestämningen av begreppet undervisningsverksamhet i stadgandet kan väntas få
betydelse bara i undantagsfall. Mot bakgrund härav kan det enligt min mening
starkt ifrågasättas om det kan anses befogat att i lagtexten försöka
införa en närmare precisering av begreppet, i all synnerhet som en
sådan precisering av förklarliga skäl måste bli så allmänt hållen, atl den
i många fall skulle ge föga ytterligare ledning för bedömningen av konkreta
situationer. Givetvis kan det inte komma i fråga att i lagtexten åstadkomma
någon uppräkning av de undervisningsformer som skall innefattas i begreppet.
För egen del kan jag dock i allt väsentligt instämma i utredningens
bedömning att den föreslagna bestämmelsen skall anses omfatta endast
sådan undervisning, som bedrivs av lärare i organiserade former, som är av viss
varaktighet och som är inriktad på att meddela kunskaper eller färdigheter.
Undervisning som bedrivs t. ex. av museet och inom folkbildningsområdet får
därför anses täckt av bestämmelsen i den mån den uppfyller
dessa krav. Den verksamhet som bedrivs av studieförbundens
studiecirkelverksamhet är dock av så skiftande karaktär att det enligt min
mening inte kan komma i fråga att undantagslöst låta avtalslicensen omfatta
sådan verksamhet. Utanför tillämpningsområdet måste falla t. ex.
föredragsserier och annan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verksamhet som bedrivs i mera tillfälligt sammansatia
grupper liksom verksamhet som huvudsakligen är inriktad på att ge deltagarna
underhållning eller förströelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
fotokopiering som förekommer inom ramen för forskarutbildningen vid
universitet och högskolor torde i avsevärd utsträckning bestå i framställning
av enstaka kopior för enskilda forskaraspiranters eget bruk. Sådan kopiering
täcks av URL:s bestämmelser om framställning av exemplar för enskilt bruk och
är sålunda tillålen redan enligt gällande beslämmelser. 1 den mån lärarledd
gruppundervisning av traditionellt slag förekommer även inom
forskarutbildningen, kommer sådan undervisning att omfattas av
avtalslicensbestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sista meningen i tredje stycket har omformulerats i
förhållande till utredningens förslag så att den klarare ger utiryck för vad
som åsyftas, nämhgen att de avtalsslutande parterna med bindande verkan för den
utomstående upphovsmannen skall kunna föreskriva i kopieringsavtalet, att krav
på ersättningen skall riktas mot organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Övriga lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remitterade lagförslagen överensstämmer med utredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över
förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om medling
i vissa upphovsrättstvister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:51.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:149.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Statens offentliga utredningar ''''" ' ''"</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>lagrådsremissen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:149.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Justitiedepartementet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'><sup><span style='font-size:
30.0pt;font-family:Verdana'>Upphovsrätt I</span></sup></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:18.0pt;
font-family:Verdana'>Fotokopiering inom undervisningsverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Delbetänkande av upphovsrättsutredningen Stockholm 1978</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:16.0pt;
font-family:Verdana'>Till Statsrådet och chefen för justitiedepartementet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
beslul den 4 mars 1976 bemyndigade regeringen foredragande Slalsrådel au
lillkalla högsl tre sakkunniga med uppdrag atl företa en allmän översyn av
upphovsrätlslagsliftningen. Med slöd av detla bemyndigande tillkallades den 12
mars 1976 såsom ledamöter numera generaldirektören Lennarl Sandgren, lillika
ordförande, rektorn och riksdagsledamoten Gösta Karlsson saml redaktören och
riksdagsledamoten Sture Palm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
Sandgren på egen begäran entledigats från uppdraget, förordnades den 20 januari
1977 såsom ledamoi och ordförande justitierådet Torwald Hesser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efler
regeringsbemyndigande den 24 februari 1977 lillkallades den 25 februari 1977
ytteriigare två ledamöier, nämligen förfallaren Lars Gustafsson samt rådmannen
och riksdagsledamoten Inger Lindquisl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
sekrelerare förordnades den 12 mars 1976 hovrättsassessorn Christer Berg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
har antagit namnel upphovsrältsutredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>All
såsom experter biträda utredningen förordnades den 12 mars 1976 advokaten
Jörgen Benglsson (entledigad på egen begäran den 24 februari 1977), vice
verkställande direklören i Svenska Tidningsutgivareföreningen Karl-Henrik
Ekberg, numera hovrättsrådet Jan Gehlin, försie ombudsmannen i Svenska
Journalistförbundet C-H Hernlund, direklören i Teatrarnas Riksförbund Klas
Holming, professorn Gunnar Karnell, verkslällande direktören i Svenska gmppen
av Inlernational Federation of Producers of Phonograms and Videograms (IFPI)
Eddie Landquist, förbundsjurislen Gun Magnusson Sessler, verkslällande
direklören i Svenska Bokföriäggareför-eningen Jonas Modig, verkställande
direklören i Föreningen Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM) u.
p. a. Hans Nordmark, hovrättsassessorn Agne Henry Olsson, sakkunnig i
justitiedepartemenlel, programjurislen vid Sveriges Radio AB Ulf Peyron, numera
teaterchefen vid Malmö stadsteater Rolf Rembe, numera rättschefen i
ulbildningsdeparlemenlel Arvid Sanmark, den 22 april 1976 verkslällande
direktören i Föreningen Svenska Läromedelsproducenter Olof Storm, den 25
februari 1977 kammarmusikern Yngve Åkerberg, Svenska Musikerförbundet, samt den
18 april 1977 hovrättsassessorn Lars Bergman, sakkunnig i ulbildningsdepartemenlel,
numera direkiör i radionämnden (förordnad efler Sanmark, som avsagt sig
uppdragel).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
direktiven anges atl ulredningen lill särskild behandling skall ta upp frågor
som sammanhänger med sådan fotokopiering och inspelning av TV-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>program
som sker för undervisningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
får härmed såsom en första elapp överiämna betänkande med förslag lill
ändringar i den upphovsrällsliga lagstiftningen som avser folokopiering inom
undervisningsverksamhet. 1 anslulning härtill framläggs förslag lill en ny lag
med beslämmelser om medling i vissa upphovsrätts-tvister. I ulformningen av
förslagen har såväl ledamöier som experter deltagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beiänkandei
är enhälligt. Särskilt yttrande har avgivits av ledamolen Sture Palm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholm
den 11 september 1978</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Torwald
Hesser</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Lars Gustafsson</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>Gösta
Karlsson</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Inger Lindquisl</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>Sture
Palm</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>/Christer Berg</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:74.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>29</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förkortningar
.............................................. </span><span style='font-family:
Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagförslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>litterära
och konstnäriiga verk ........................ </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till lag om ändring i lagen (1960:730) om rätt lill fotografisk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bild.................................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
lill lag om medling i vissa upphovsrältstvister.. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
.......................................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Summary
of the Report of the Committee................ </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1 Utredningsuppdraget
................................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>1.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Inledning..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Direkliven ............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>1.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utredningsarbetets uppläggning....................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 Allmän
översikt över del upphovsrättsliga regelsystemet ....</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1 Gällande
svensk rätl...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'>2.1.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>URL.................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'>2.1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>FotoL ........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2 Inlemalionella
överenskommelser...................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'>2.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Bernkonvenlionen.................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'>2.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Väridskonvenlionen om upphovsrätt
.... </span><span style='font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'>2.2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Andra inlernationella överenskommelser..... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förhållandet mellan den inlemalionella regleringen
och den nationella lagstiftningen </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Lagstiftningen i övriga nordiska länder ......... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'>2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Nordiskt lagstiftningsarbete efler tillkomsten av
URL och FotoL </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 Fotokopiering
inom undervisningsverksamhet.......... </span><span style='font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1
Nuvarande förhållanden ........................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'>3.1.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Ulvecklingen av nya kopieringsmetoder...... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt;text-indent:0cm'>3.1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>De nya kopieringsmeiodernas användning
inom undervisningsverksamhet </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'>3.1.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Den upphovsrällsliga regleringen
........ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.1.3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Gällande svensk rätl ............ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt;text-indent:0cm'>3.1.3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>De inlernalionella
konventionerna ...</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt;text-indent:0cm'>3.1.3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Utländsk rält ........................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt;text-indent:0cm'>3.1.3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslag lill internationell reglering
....</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.4 Förslagel
enligt NUK............................... </span><span style='font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt;text-indent:0cm'>3.1.4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>De svenska sakkunnigas förslag till
reglering</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt;text-indent:0cm'>3.1.4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Remissbehandlingen av del svenska
förslaget </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt;text-indent:0cm'>3.1.4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>De danska, finländska och norska
sakkunnigas förslag lill reglering </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.5 1978
års skolkopieringsavial .............. </span><span style='font-family:
Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt;text-indent:0cm'>3.1.5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ........................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt;text-indent:0cm'>3.1.5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Avlalels lillämpningsområde m, m.
, , ,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt;text-indent:0cm'>3.1.5.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Resultat från
kopieringsredovisningar 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
1977.................................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.6 Förvaltningsorganisationen
BONUS ..... </span><span style='font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt;text-indent:0cm'>3.1.6.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Organisation ....................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt;text-indent:0cm'>3.1.6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Syfle och uppgifler ................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt;text-indent:0cm'>3.1.6.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Verksamhet ........................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens allmänna överväganden ......... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Specialmotivering.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt;text-indent:0cm'>3.3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslagel lill lag om ändring i lagen
.(1960:729) om upphovsrätt lill litterära och konslnärliga verk ...</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt;text-indent:0cm'>3.3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslagel till lag om ändring i lagen
(1960:730) om rält lill folografisk bild </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt;text-indent:0cm'>3.3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslagel lill lag om medling i vissa
upphovsrätts-tvister </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskih
yttrande av ledamoten Sture Palm .......... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilagal
1978 års skolkopieringsavial........................ </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2 Översikt över undervisningsformer särskilt inom vuxenutbild<br>
ningen ................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 Sammanställning över nu forekommande undervisningsformer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
angivande av huvudmannaskap och tillsynsmyndighet .</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>114</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:46.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:16.0pt;
font-family:Verdana'>Förkortningar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ALB</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Arkivet för ljud och bild</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:75.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AUU-sakkunniga
De år 1967 tillsatta sakkunniga (U 1968:49) för förhandling om avtalsreglering
av upphovsrällsliga frågor pä undervisningsområdet</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=43 height=62>
<tr>
<td valign=top align=left height=62 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>BONUS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FotoL</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NUK</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:75.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
år 1973 bildade ideella föreningen Bild Ord Not -Upphovsrättslig
Samorganisation (BONUS) Lagen (1960:730) om rätl till folografisk bild Den år
1970 tillsatta ulredningen med sakkunniga frän Danmark, Finland, Norge och
Sverige för översyn av den upphovsrällsliga lagstiftningen (kommiitén är numera
upplöst)</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>URL</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:75.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnäriiga verk</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:66.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>konstnärliga
verk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1960:729) om upphovsrätt lill litterära och
konstnärliga verk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
all 49 § skall ha nedan angivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels all i lagen
skall införas en ny paragraf, 15a§, av nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Föreslagen Ivdelse 15a§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lärare
eller annan, som på grund av avtal Ingånget av organisation som företräder ett
flertal svenska upphovsmän på området äger rätt att for sin undervisning genom
reprografiskt förfarande framställa exemplar av verk, må för samma ändamål
även framställa exemplar av utgivet verk av upphovsman, som Icke företrädes av
organisationen. Vad sålunda stadgats gäller dock ej om upphovsmannen hos
organisationen meddelat förbud mot sådant mångfaldigande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Framställning
av exemplar enligt första stycket får endast avse verk av samma slag som
omfattas av avtalet med organisationen. Å ven i övrigt gälla de villkor ifråga
om rätten till mångfaldigande som föreskrivas I avtalet. Framställt exemplar
får dock endast utnyttjas Inom undervisningsverksamhet som avses i avtalet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vad
i avtalet eller Inom organisationen må ha bestämts I fråga om ersättning för
framställning av exemplar enligt avtalet skall även gälla för</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>33</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>upphovsmän, som icke företrädas av organisationen. Utan hinder härav
har upphovsman, som visar att hans verk mångfaldigats med stöd av denna
paragraf, rätt till ersättning som hänför sig till mångfaldigandet, om han
begär det inom elt år efter utgången av det år då mångfaldigandet ägde rum. I
avlalet må föreskrivas att krav på sådan ersäuning endast får riktas mot
organisationen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>49 </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Katalog,
tabell eller annat dylikl arbete, vari sammanställts ett stort anlal uppgifter,
må ej utan framställarens samtycke eftergöras, förrän tio år förflutil efter
det år, då arbetet utgavs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
i 9 §, 11 § första stycket, 14, Vad i 9 §, 11 § första stycket, 14,<br>
22 a-22 c, 24 och 24 a §§ sägs skall 15 a, 22 a-22 c, 24 och 24 a §§ sägs<br>
äga motsvarande tillämpning beträf- skall äga motsvarande tillämpning<br>
fande arbete som avses i denna para- beträffande arbete som avses i denna<br>
graf. Är sådant arbete eller del därav paragraf Är sådant arbete eller del<br>
föremål för upphovsrätt, må den ock därav föremål för upphovsrätt, må<br>
göras gällande.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>den ock göras gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagen skall tillämpas även på sådant verk och i 49 § avsett arbete som
tillkommit före ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild att i
lagen skall införas en ny paragraf, 7 a §, av nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7a</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Vad i 15a§ lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga
verk är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i. fråga om rätten till
.fotografisk bild.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagen skall tillämpas även på fotografisk bild som framställts före<br>
ikraftträdandet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1978:488.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 132</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Lag om medling i vissa
upphovsrättstvister</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Bestämmelserna i denna lag tillämpas när Ivist uppstår om ingående
av sådant avtal om reprografiskt mångfaldigande av verk i undervisningsverksamhet,
som avses i 15 a § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och
konstnäriiga verk. Bestämmelserna i lagen gäller även i fråga om tvist om
ingående av sådanl avtal om reprografiskt mångfaldigande, på vilket nämnda
lagrum äger tillämpning till följd av hänvisning i 49 § lagen om upphovsrätt
lill litterära och konstnäriiga verk eller i 7a § lagen (1960:730) om räll lill
fotografisk bild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Leder förhandling om avtal som avses i 1 § ej till resultat, kan
part påkalla medling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medling
kan även påkallas av den som kan vara part i avtal som avses i 1 §, om av honom
framställd begäran om förhandlingar i fråga om sådanl avtal avvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medling
påkallas genom framställning till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Medling skall påkallas inom två veckor från det atl förhandlingar av
part förklarats strandade eller begäran om förhandlingar avvisats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>§ Medling äger rum inför
föriikningsman. Denne utses av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försummar
part, som kallats till förhandling inför föriikningsman, att inställa sig, kan
föriikningsmannen på begäran av motpart anmäla förhållandet hos Stockholms
tingsräll. Denna kan förelägga parten vid vite all fullgöra sin
förhandlingsskyldighet och kan på anmälan av föriikningsmannen utdöma vitel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Föreligger förslag lill lösning från parterna, skall förlikningsförhandling-<br>
arna grundas på dessa förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppnås
ej enighel mellan parterna vid förhandling inför föriikningsmannen, kan han
föreslä dem att låta tvisten avgöras av skiljemän. Han kan också medverka vid
utseende av skiljemän,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Förkastas slulligl medlingsförslag eller finner föriikningsmannen
sig ej kunna framlägga medlingsförslag till följd av bristande medverkan från
part, skall förhållandet, om parterna ej är ense om atl hänskjuta tvisten till
avgörande av skiljemän, av föriikningsmannen genast anmälas lill regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Har inom omräde som förut är reglerat genom avtal före avtalstidens
slut framställts begäran om förhandlingar om nytt avtal skall, om ej annal
överenskommes, gällande avtal anses tillämpligt även efter avtalstidens utgång,
dock längst till de tidpunkter som anges i andra och tredje styckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
medling påkallas, skall avtalet tillämpas längst till dess två veckor förfiutit
från det att slutligt medlingsförslag eller förslag enligt 5 § andra stycket
förkastats eller föriikningsmannen enligt 6 § till regeringen anmält, att han
till följd av bristande medverkan från part ej kunnat framlägga medlingsförslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
medling ej påkallas, skall avtalet tillämpas lill dess den i 3 § angivna tiden
utgått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Den som är eller har varit föriikningsman flr ej obehörigen yppa
eller utnyttja vad han har fått kännedom om under sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Har parterna skriftligen överenskommit atl medling inte skall äga
rum, skall bestämmelserna i denna lag ej tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:88.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:16.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighet med utredningsuppdraget lägger utredningen i delbetänkande fram
förslag rörande folokopiering inom undervisningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den tekniska utvecklingen under senare år har framkommit allt billigare och
effektivare metoder för mångfaldigande av tryckt maierial genom fotografi och
liknande leknik (folokopiering, konlorsoffset m. m.). Apparaler för
masskopiering baserade pä de nya metoderna har fått stor spridning inom olika
seklorer av samhällslivet, såsom undervisning, forskning, förvaltning och
näringsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
särskilt angår undervisningsväsendet är del sedan länge vanligt att man
kopierar tryckt och annal material till bruk för undervisningen. På detta sätt
utnyttjas bl. a, olika slags föriagsmässigi utgivna produkter såsom böcker,
samlingsverk, tidningar och tidskrifter. Detta sker på alla nivåer inom
undervisningen. Kopieringen sker i det enskilda fallel vanligen i en relativt
liten upplaga men är sammantaget av mycket slor omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
stor del är del maierial som kopieras i undervisningsverksamhet skyddat enligt
lagen (1960:729) om upphovsrätt lill litterära och konstnäriiga verk (URL).
Skyddade alster får kopieras för enskill bruk utan medgivande av upphovsmannen,
under förutsättning atl endasl enslaka exemplar framställs. För kopiering
härutöver fordras upphovsmannens tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undervisningsväsendets
kopieringsbehov avser till mycket stor del skyddat material. Samtidigt är det
uppenbart att erforderiiga tillstånd till kopiering inte kan erhållas genom
individuella avtal med upphovsmännen. Det är praktiskt ogenomförbart au varje
lärare eller undervisningsinstitution eller ens en gemensam organisation eller
annan förelrädare för dessa skulle sluta individuella avtal med alla berörda
upphovsmän. Undervisningsväsendets behov av kopieringsmöjligheter måste därför
tillgodoses pä annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
uppgift i detta delbetänkande har varit atl föreslä en ändamålsenlig lösning av
här föreliggande problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utgångspunkt för utredningen har härvid varit att frågan inom en väsentlig
sektor, nämligen det allmänna skolväsendel, (Stl en praktiskt tillfredsställande
lösning genom att staten ingåtl kollektivt avtal med ett antal organisationer
och sammanslutningar på upphovsrättens omräde (det s. k. skolkopieringsavtalet,
se prop. 1977/78:1(X), bilaga 12 s. 243). Det första avtalet ingicks år 1973.
Ar 1976 träffades ett nytt, tvåårigt avtal. Delta avtal härden 26 juni 1978 i
sin tur ersatts av ett nytt avtal, som gäller fr. o, m.den 1 juli 1978 l.o. m.
den 30 juni 1979. Regleringen omfattar utbildning som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>staten,
kommun eller landsiingskommun är huvudman för och som stär under lillsyn av
skolöverslyrelsen. Avtalet innebär, all lärare inom berörda
undervisningsanstalter fött elt generelll lillstånd alt under avtalstiden och
på de villkor i övrigl som angivits i avtalet kopiera skyddade alster i fräga
om vilka rättigheterna lillkommer rättsinnehavare som företräds av de avtalsslulande
organisationerna. Den i avtalel beslämda ersättningen betalas av staten.
Ersättningen eriäggs lill en av de avtalsslulande organisationerna bildad
förvaltningsorganisation, BONUS, Denna har lill uppgift att bl, a. fördela de
inkasserade medlen mellan de avtalsslulande organisalionerna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ell anlal specialfall har organisalionerna ingått kopieringsavtal direkl med
vissa skolor. Inom övriga seklorer av undervisningsväsendel är förhållandena
ännu oreglerade. För högskoleområdet föreligger etl förslag lill avtal som
ularbelals av de s, k, AUU-sakkunniga (U 1968:49) på grundval av förhandlingar
med samma organisaiioner som är parler i skolkopieringsavtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
ulredningens mening bör frågan även i framtiden lösas genom kollekliva avtal av
den lyp som sålunda redan finns inom det allmänna skolväsendel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
fastslår emellertid att frågan inte kan lå en fullständig lösning genom
kollekliva avtal. Detta sammanhänger med att de svenska organisationernas
avtal endast binder organisationernas egna medlemmar. Utländska upphovsmän blir
i allmänhet inte bundna, eftersom de i regel står utanför organisationerna.
Inom skolomrädel betyder delta förhällande mindre, eftersom man i skolarbetet
använder ulländska verk endast i begränsad utsträckning. Inom högskoleområdet
är det däremoi nödvändigt att även utländska verk blir tillgängliga för
kopiering. Det bör för övrigt uppmärksammas all även en del svenska upphovsmän
slår ulanför organisationerna. En kollekliv lösning som endast gäller inom
ramen för organisationernas verksamhetsområden är därför principiellt
otillräcklig även om del skulle gälla att enbari tillgodose kopieringsbehovet i
fråga om svenska verk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag går ul pä att det kollektiva avtalssyslemet kompletteras med
lagbestämmelser som föreskriver att vissa slags avtal får omfatta även
upphovsmän som inle är medlemmar i avtalsslulande organisation. En förebild
till en sädan lösning finns i 22 § URL, som i fråga om utsändning i radio och
TV av utgivna verk föreskriver en ordning av liknande slag. En sådan utsträckt
verkan av ett ingånget upphovsrättsligt avtal brukar benämnas avtalslicens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget tas bestämmelser i ämnet upp i en ny paragraf i URL, I5a§.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
av utredningen föreslagna systemet innebär att upphovsmännens organisationer,
liksom hittills, förhandlar om kollektiva kopieringsavtal på grundval av
medlemmarnas upphovsrällsliga ensamrätt. Nyheten i förslaget är all ell av organisalionema
ingånget avtal blir bindande även för utomstående upphovsmän. Denna verkan
-avtalslicens - uppkommer både för svenska upphovsmän, som av olika anledningar
stär utanför organisationerna, och för utländska upphovsmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att ett kollektivt avtal skall kunna åberopas som grund föravtalslicens fordras
enligt förslaget all det pä upphovsmannasidan ingåtts av organisation eller
organisaiioner som företräder "ett flertal" svenska upphovsmän på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>området.
Uttrycket är hämtat från 22 § URL och innebär krav på atl avtalsslulande
organisalion skall vara representativ för det omräde del gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
reglerar endasl verkan av kollekliva avtal som avser kopiering inom
undervisningsverksamhet. Utredningen har ingående diskuterat vilken innebörd
som bör inläggas i denna term. Belydelsefulla områden som täcks av uttrycket är
dels undervisning i grundskola, gymnasieskola (med tillhörande specialkurser)
och högskolor, dels kommunal vuxenutbildning, statlig vuxenutbildning,
folkhögskolor, arbetsmarknadsutbildning, löntagarorganisationernas centrala
kursverksamhet och personalulbildning inom den offenlliga sektorn och inom
näringslivel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kollekliva
avtal ger räll ål lärare m. fl. atl för sin undervisning kopiera verk av
upphovsmän som är medlemmar i avtalsslulande organisalion. Förslaget innebär
all de på grund av avialslicens ocksä fär för sin undervisning kopiera verk av
upphovsman som inte är medlem av sådan organisalion. Bl. a. av hänsyn lill
gällande konventioner på områdel (Bernkonvenlionen och Väridskonvenlionen om.
upphovsrätt) upptas emellertid i förslaget en bestämmelse av innebörd alt
utomstående upphovsman - oavsett om individuell vetorätt är föreskriven i
avtalet eller inle - alltid skall ha rätl atl meddela förbud mot all hans verk
kopieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
avialslicensens funktion följeratt kopieringsrätten endast fär avse verk av
samma slag som omfattas av del kollektiva avlalet. Även i övrigt skall i fråga
om rätten alt kopiera gälla de villkor som är föreskrivna i avtalet. Delta
innebär bl. a. att i avtalel angivna begränsningar i kopieringsrätten skall
lillämpas även i fråga om verk av utomstående upphovsmän. Avnämare skall vidare
betala samma ersäitning för kopiering av de utomstående upphovsmännens verk
som för kopiering av de verk som omfattas av avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
del föreslagna systemet med avtalslicens ingår ocksä bestämmelser som avser all
likställa utomstående upphovsmän med upphovsmän som företräds av avtalsslutande
organisation, när det gäller fördelningen av medel som influtit som ersättning
för fotokopieringen. Enligt huvudprincipen skall föreskriftema härom, vare sig
dessa finns i själva avtalet eller beslämts internt inom den avtalsslulande
organisationen, vara bindande även för utomstående upphovsmän. Om en
organisation således bestämt att ersättningsmedlen l.ex, skall avsättas till
kollektiva ändamål, såsom pensioner eller stipendier, får de utomstående
upphovsmännen som regel godla della. Bl. a. av hänsyn till de förut nämnda
konventionerna föreslås emellertid att utomstående upphovsman skall, om han
begär det, ha rätl till individuell ersäitning för kopiering av hans verk. För
krav pä sädan ersättning föresläs viss kortare preskriptionslid. Vidare
förutsätts för sädan ersättning att upphovsmannen själv förebringar utredning om
i vilken omfattning som hans verk har kopierats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning till den föreslagna lagtexten i 15 a § URL kan slutligen nämnas att
ulredningen som sammanfallande benämning pä hithörande kopierings-metoder
använl termen "reprografiskt förfarande". Denna term omfattar inle
blott fotokopiering i trängre mening utan även t. ex. konlorsoffset, mikrofilmning
och liknande. Även äldre kopieringsmetoder, säsom slencil och elektroslencil,
omfattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om avtalslicens skall enligt förslaget även gälla i fråga om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kopiering
av kalaloger m. m., som är skyddade enligt 49 § URL, saml fotografier, som är
skyddade enligt lagen (1960:730) om rätl till fotografisk bild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>För
all främja all sådana kollekliva avtal som skall ligga till grund för den
föreslagna avtalslicensen kommer till slånd, lägger ulredningen fram ell
förslag med beslämmelser om elt medlingsförfarande. Det föreslås atl
bestämmelserna tas in i en särskild lag, benämnd Lag om medling i vissa
upphovsrättstvister.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
grundläggande principen i förslagel är atl medling skall kunna påkallas för alt
lösa tvist som uppkommer i fråga om ingående av kollektiva kopieringsavial inom
undervisningsväsendel. Medling skall kunna påkallas både av den som vill
erhålla kopieringsräli och av berörda upphovrätlsorga-nisalioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medlingsförfarandet
har i försia hand till uppgift alt få till slånd en överenskommelse mellan
parter i del fall då förhandlingar mellan dem har strandat. Del föresläs
emellertid alt medling även skall kunna upptas i sådant fall dä parts begäran
om avtal har avvisats utan atl förhandlingar har ägt rum. Förslaget innehåller
vidare bestämmelser som, för del fall alt medling inleds pä etl redan
avtalsreglerat omräde, förebygger alt avtalslöst lillstånd inträder under
medlingsförfarandet till följd av all gällande avtalstid löper ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om förfarandet föreslås att medling äger rum inför en av regeringen
tillsatt föriikningsman. Framställning om medling skall göras till regeringen
viss kortare tid efter det att förhandlingama har strandat eller begäran om
förhandlingar har avvisats. Det ankommer pä förlikningsmannen att pröva om
förutsättningar för medling föreligger. Försummar part all efler kallelse
inställa sig lill förhandling inför föriikningsmannen, kan domslol på anmälan
av föriikningsmannen utdöma förelagt vite. Föriikningsförhandlingarna skall i
huvudsak grundas på förslag som läggs fram av parterna själva.
Förlikningsmannen har dock självfallet rält atl föreslä jämkningar och
medgivanden som enligt hans mening är ägnade atl bidra till en lösning av
tvistefrågan. Partema harockså möjlighet all hänskjuta tvisten lill avgörande
enligt lagen (1929:145) om skiljemän. Om medling misslyckas skall föriikningsmannen
genast anmäla della lill regeringen. För föriikningsmannen föreskrivs
lystnadsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
föreslås bli disposiliv. Partema kan således överenskomma alt
medlingsförfarande ej skall lillämpas. En sädan överenskommelse kan begränsas
lill viss fråga. För all gälla skall överenskommelsen vara skriftlig-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:44.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:16.0pt;
font-family:Verdana'>Summary</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>In
this report the Government Committee on Revision of the Copyright Law in Sweden
submils proposals conceming pholocopying in schools and other educational
institutions,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>The
proposal is in two parts. One conlains certain amendments lo the Copyright Acl
and the Ad on Rights in Pholographic Piclures. The other part is a Draft Acl on
Medialion in Certain Copyright Disputes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>The
proposed amendments to ihe existing Acts imply the introduction of the system
of so-called extended collective agreement licences to pholocopying activities
in educational institutions. This means that in certain circumstances the
provisions contained in a collective contract on pholocopying shall also be
applicable lo aulhors who are not members of the conlracting organization. The
proposed system applies in cases where under a contract conduded with an
organization representing a substaniial proportion of Swedish authors in a
certain field, a teacher or another person has the right lo.photocopy works
published by the members of that organization for use in his teaching
activities. The proposed system implies that in such a case he also has the
right to reproduce, for the same purposes, works by authors who are not
represented by the organization. This does not, however, apply if the aulhor
concemed has forbidden such reproduclion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>In
principle, only works of the same kind as those covered by the contract may be
reproduced in this manner. The conditions laid down in the contract as lo the
number of copies which may be made, the remuneration to be paid etc. shall also
apply lo aulhors not represented by the conlracting organization. Such
authors, however, are always entilled to claim individual remuneration. Such
claims must be submitted within twelve months from the expiry of the year in
which the pholocopying was done.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>There
is a great need for pholocopying in schools and consequenily a great public
interest in salisfactorily solving copyrighi problems arising in this
conneclion. It is thus considered essential to have machinery available for
acquiring and safeguarding the rights necessary for such pholocopying. The
proposed Acl on Medialion in Certain Copyright Disputes coniains provisions lo
this end. The Acl is applicable in cases where the negotiations for contracts
on pholocopying in educational institutions do not result in the conclusion of
such contracts. In these cases, any of the parties to the negotiations can
request the Government to appoini a medialer. This procedure can also be
resorted to when one party's request for negotiations has been rejected by the
other party. The mediator shall seek to reconcile the</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>parties
and help to negoliate a contract. If his efforts are not successful he shall
communicate Ihis fact to the Government. The proposed Acl also includes
provisions on the prolongalion of existing contracts in certain cases.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:95.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:16.0pt;
font-family:Verdana'>1 Utredningsuppdraget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om den upphovsrätt som lillkommer författare, kompositörer och konstnärer m.
fi. finns i de nordiska länderna inlagna i särskilda lagar. I Danmark gäller
sålunda i delta hänseende lov nr 158 af 31. maj 1961 om ophavsretlen lil
lilieraereogkunstneriske vaerkersamt lov nr 157 af 31, maj 1961 om relten lil
folografiske billeder, i f/n/awt/lagen (404/61)den 8 juli 1961 om upphovsrätt
till litterära och konstnäriiga verk saml lagen (405/61) den 8 juli 1961 om
rält till fotografisk bild, i Island lagen nr. 73 av den 29 maj 1972 om
upphovsrätt, i Norge lov av 12. mai 1961 nr 2 om opphavsretl lil ändsverk m. v.
och lov av 17. juni 1960 nr 1 om rett lil fotografi samt i Sverige lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnäriiga verk samt lagen
(1960:730) om rätt till fotografisk bild. Lagarna har tillkommit i nordiskt
samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Upphovsrätten
är ett område med slark internalionell prägel. Av grundläggande betydelse för
den internationella regleringen av upphovsrätten är den år 1886 tillkomna
Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnäriiga verk. De till
konventionen anslutna staterna bildar en union för skydd av litterära och
konstnäriiga verk. Till Bernkonventionen är för närvarande etl sjuttiotal
stater anslulna, däribland de nordiska ländema, Bernkonvenlionen har senast
reviderats i Paris år 1971.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
belydelse i inlernalionella sammanhang är förulom Bernkonvenlionen också bl, a,
den år 1952 ingångna Världskonventionen om upphovsrätt. Även denna reviderades
är 1971.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Direktiven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nordiska
ministerrådet (justitie-, utbildnings- och kulturministrarna) beslutade vid
etl möle i Oslo den 22 maj 1975 atl en översyn av den nordiska
upphovsrätlslagsliftningen skulle ske. Minislerrådel enades därvid om all
följande rikllinjer skulle ligga lill grund för revisionsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den upphovsrällsliga lagstiftningen i de nordiska länderna
bygger liksom de inlernalionella konventionerna pä huvudprincipen att den som
har skapat ett litterärt eller konslnäriigt verk har ensamrätt all bestämma
över de väsentliga formerna för utnyttjande av detta. Denna rätt omfattar såväl
olika former lor alt ekonomiskt utnyttja ett verk (mångfaldigande, offentligt
framförande m. m.) som vissa ideellt betonade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>räuigheter(rätt atl bli namngiven som upphovsman och rätl
atl motsätta sig kränkande behandling av verket etc). Upphovsrätten skyddar
dessa rättigheter genom ett privaträllsligt regelsyslem. Skydd enligt liknande
principer ges också de s. k. närstående rätligheierna.dvs. de rälligheler som
tillkommer utövande konstnärer, framstäl-lare av grammofonskivor eller andra
ljudupptagningar och radio- och televisionsföre-tag. Vissa inskränkningar finns
i den ensamrätt som sålunda lillkommer upphovsmän och andra rättighelshavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det upphovsrällsliga ensamräiisysiemet ger den enskilde
upphovsmannen elt goii skydd och innebär en värdefull stimulans för kultudivei.
Reglerna har emellenid sina rötter i en tid dä samhällsförhällandena var andra
än nu. Tillämpningen av del upphovsrättsliga systemet har med tiden medfört
ålskilliga problem både för upphovsmännen själva och för dem som önskar utnyttja
deras verk. Detta beror huvudsakligen på den tekniska utveckling som har ägt
rum men i någon mån ocksä på all upphovsräiisligi skyddade prestationer i ökad
utsträckning är resultatet av kollekliva insalser av flera upphovsmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som resullal av den lekniska ulvecklingen lillkommer
ständigt nya former för ulnyttjande av upphovsrättsligt skyddade verk. Som
exempel kan nämnas fotokopiering, mikrofilmning, bandinspelning och videogram
saml dalamaskiner, kabel-TV och kommunikaiionssaielliier. Sådana nya former
möjliggör ökad spridning och vidgal ulnylljande av resulialel av konslnäriigt
skapande, vetenskaplig forskning och annal inlellekluelll arbele. Det är
givetvis elt allmänt inlresse all dessa möjligheier tillvaratas.
Samhällsutvecklingen har i de flesta länder medfört ell ökal behov av atl kunna
använda upphovsrättsligt skyddal material för informalion och andra ändamål i
olika former av offenllig verksamhel, såsom undervisning, forskning och
förvallning. Även inom det privata näringslivel föreligger sådana behov.
Användningen sker ofta med anlilande av moderna tekniska hjälpmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upphovsmännen är i allmänhel intresserade av all deras
verk blir utnyttjade och de kan därför inle ha något intresse av all den
upphovsrättsliga lagstiftningen hindrar en naturiig tillgäng till deras verk.
De modema tekniska hjälpmedlen kan på en del områden Inte användas för
mångfaldigande och spridning av upphovsrättsligt skyddade verk om samtycke från
upphovsmännen kravs för varje enskilt utnyttjande. Det bör ocksä framhävas atl
den lekniska utvecklingen har medfört atl del blivil svårare för upphovsmännen
all hävda sina rälligheler, eflersom ulnyltjandel av deras verk ofta inte kan
kontrolleras. Del är av prakliska skäl nästan omöjligt all kontrollera t. ex.
om böcker eller noter mångfaldigas genom fotokopiering för användning i en
större men sluten krets av personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarande gäller om en radio- eller
televisionsutsändning eller en grammofoninspelning tas upp på ljud- eller
videoband, i vart fall om banden inle distribueras i kommersiella sammanhang.
Erfarenhelen visar också alt nya lekniska hjälpmedel fakliskl används för
spridning av skyddade verk pä ett sätl som står i slrid mol gällande
lagsliftning. Med fortsatt leknisk utveckling fr det antas au det blir alli
vanligare all verk Ulnylljas i former som upphovsmännen inte kan effeklivl
konlrollera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upphovsrättens konstruktion som en individuell rätl för
upphovsmannen all förfoga över sill verk har således sina brisier när del
gäller all bereda upphovsmännen ersällning för användningen av deras verk. Del
principiella krav på samtycke frän upphovsmannen som lagslifiningen uppställer
medför ocksä alt verken inle används i den ulslräckning som är möjligt,
eflersom de presumtiva användarna kan finna det besväriigi och tidsödande att
fä ett avial med verkels upphovsman eller upphovsmän lill stånd. 1 de fall då
flera upphovsmän eller utövande konslnärer har rätl all förfoga över ett verk,
och räiligheierna inle har samlats pä en hand, säsom kan vara fallet l.ex. med
ett televisionsprogram, kan förhandlingarna om ell avial ta lång lid och
stjälpas av att någon eller några av upphovsmännen eller de utövande
konstnärerna vägrar all ge silt samtycke till den nya användningen. Härigenom
hämmas ett ändamålsenligl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utnyttjande av de lekniska möjlighelema. Della Rir
negaliva verkningar för både upphovsmanna- och ulnyltjarsidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 syfle all försöka lösa en del av de nämnda svårigheterna
har upphovsmän och andra rättsinnehavare redan nu på vissa områden skapat
organisationer som i förhållande lill utnyitjarna av deras verk är bemyndigade
alt handla på den enskilde rättsinnehavarens vägnar. Della gäller inte minsl pä
musikområdet, där organisationer kan sägas handha förvaltningen av all skyddad
musik. Vidare har man i lagstiftningen infört begränsningar i ensamrätten
genom s. k. tvångs- och avialslicenser Dessa innebär alt upphovsmännens
ensamrätt pä några områden har reducerals till en rält lill vederlag. På senare
tid har man också försökl finna lösningar som innebär att kraven på
individuellt samtycke av vage upphovsman och individuell ersättning efterges
till förmån för elt kolleklivi system. Sålunda har i Sverige siaten och elt
storl anlal organisationer inom det upphovsrällsliga området Iräffal ett avtal
om mångfaldigande inom skolväsendel. Enligt avtalet har lärarna i skolorna rätt
alt utan samtycke av rätlsinnehavaren kopiera i belydande utsträckning utöver
vad som följer av upphovs-rällslagen. Slaien utgerersäiining för kopiering till
en av upphovsräitsorganisationerna uppräitad ideell förening, som beslular om
medlens fördelning. Avtalel utgår från att ersättningen i alll väsentligt skall
användas för kollektiva ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
upphovsrällsliga regelsystemet innebär att det ekonomiska uibyle som den
enskilde upphovsmannen erhåller blir beroende av den spridning verket för.
Upphovsrätten är därför främsl av betydelse för upphovsmän som lyckas vinna
framgång hos den stora publiken och som kan göra sig gällande pä den
kommersiella marknaden. För konslnärer som ännu inte vunnii rykte och
erkännande har upphovsrätten knappast någol ekonomiskt värde. Del har därför
blivil nödvändigt alt på annal säll skapa föruisäiiningar för etl rikt och
mångfasetlerat kuliurskapande. Av särskild belydelse härvidlag är det
omfattande slöd som i olika former i dag ges åt kulturell verksamhet frän
samhällets sida. Även på andra salt verkar samhällel för att underiälla eller
möjliggöra kuliurskapande. Mot denna bakgrund ter del sig rimligt atl det
upphovs-rättsliga regelsystemet ulformas på ett salt som beaktar samhällels
intresse av att upphovsrätten inte lägger hinder i vägen för en önskvärd
lillgång till upphovsrättsligt skyddade verk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till de svårigheter och nackdelar som nuvarande
regler skapar har en översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen framställ
som nödvändig. Ar 1970 tillsattes en utredning med sakkunniga från Danmark,
Finland, Norge och Sverige för att göra en översyn av lagslifiningen mol
bakgrund främst av den tekniska utvecklingen som ägl rum sedan upphovsrällslagarna
i dessa länder kom lill i början av 1960-talet. Kommillén avgav är 1974 ell
delbetänkande om fotokopiering och bandinspelning särskilt inom
undervisningsverksamhet (NU 21/73). Kommitténs förslag bygger i ätskilliga
delar på eu system med s. k. avtalslicenser. Detta syslem fömlsälter att elt
avtal har slutits mellan uinytljare av upphovsräiisligi skyddade verk och
organisation, som förelräder ett flertal upphovsmän påområdel,om utnyttjandeav
verk i vissa hänseenden. Avtalet ges med slöd av lagstiftning verkan för
upphovsmän som står ulanför organisationen. De sakkunniga har dock på
ätskilliga punkler inle kunnal enas om de sakliga lösningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upphovsräitskommilléns arbete var inriklal pä en begränsad
översyn av den upphovsrällsliga lagstiftningen. Del är också givel atl utrymmet
fören genomgripande omdaning av upphovsrätten begränsas av all så slora delar
av lagstiftningen pä området bygger pä inlemalionella konveniioner som de
nordiska ländema har anslutit sig lill. Mot bakgrunden av vad som förut har
anförts är del emellertid angelägel alt göra en allsidig invenlering av behov
av och möjligheter lill nydaningar på områdel. Som närmare skall ulvecklas i
det följande finns det anledning alt ställa sig tveksam till om ell
avialslicenssysiem är den lämpligaste formen för en reglering av upphovsmännens
rätt till ersättning vid folokopiering och andra former för ulnytljande av
deras verk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningsförslaget bördarför inte annat än i begränsade
delar nu läggas till gmnd för lagsliflning. Fortsalla anslrängningar t)ör i
slällei göras att finna nya lösningar på de angivna problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol bakgrund av vad som har anförts bör en allmän översyn
göras av upphovsrätten. Denna ulredning bör ske i nordiskt samarbele och avse
rättsområdet som helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En allmän strävan vid reformarbetet bör vara au främja eu
större och mera rikhaltigt kullurutbud. En viktig målsällning bör vara all den
upphovsrättsliga lagstiftningen ulformas så att den i den praktiska
tillämpningen kan fungera på ell ändamålsenligl säll. Den individuella
upphovsräiten måste alltjämt vara lagstiftningens utgångspunki. För atl de
moderna lekniska hjälpmedlen för kuliurspridning skall kunna användas på
områden där angelägna behov finnes, bör emellerlid, i den mån det är förenligt
med gällande konventioner, ökade möjligheter skapas att ulnyllja skyddade verk
utan individuelll SRmiycke från räiiigheishavarna och mol att vederiag ges i
kollektiva former. De problem som den nuvarande ordningen har inneburit för
såväl upphovsmän och andra rättighetshavare som uinytljare av deras verk bör
genom sådana särordningar kunna bemäslras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En central uppgift i utredningsarbetet blir all göra en
rimlig avvägning mellan upphovsmännens intresse av att fä bestämma över sina
verk och det allmänna intresset av all dessa kan användas ulan onödiga hinder.
Däremoi är syftet självfallet inie alt ge dem som kommersielll ulnylijar
upphovsräiisligi skyddade alsier obehöriga fördelar pä upphovsmännens
bekosinad. Vidare bör man inle rubba de rälligheler av ideell karaktär som
enligt gällande lagsliftning tillkommer upphovsmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan angelägen uppgifl blir att på sådana områden, där
eu frill utnyttjande av upphovsräiisligi skyddat maierial måsie anses skada
upphovsmännens ekonomiska iniressen, finna adminislralivt enkla lösningar pä
regleringen av ersättningsfrågorna. Lösningarna bör innebära all del ekonomiska
utbylei för upphovsmännen som grupp inte kommer all försämras och bör slå i
överensstämmelse med den allmänna kulturpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kan ifrägasäiias om eu syslem med avialslicens
erbjuder den lämpligasle lösningen på frågan om ersällning lill upphovsmännen
för utnyttjande av deras verk. Skälen härtill är flera, Erfarenhelerna av det
svenska avialel om skolornas grafiska och folografiska mångfaldigande visar all
elt sådanl system medför omfallande adminislrativi arbeie både för uinyttjaren,
som förutsätts lämna vissa uppgifter om kopieringens omfattning, och för
organisaiioner som förelräder rättsinnehavama (upphovsmän, förläggare,
tidningsutgivare m, fl.). Del finns anledning anta att en avtalslösning pä
andra områden, exempelvis inom näringsliv och förvaltning, skulle medföra ännu
större problem. På dessa områden finns .flera parter på uinyiijarsidan. Del bör
ocksä beaktas alt organisationsväsendet på upphovsmannasidan inte är utbyggt i
samma utsträckning i de olika nordiska länderna. Särskilt när det gäller
näringsliv och organisationer är förhållandena dessulom sädana att det knappasl
lorde bli möjligt att enas om eu lika schabloniserat redovisningssystem som i
det svenska skolavtalet. Alt i den upphovsrällsliga lagstiftningen föra in
föreskrifier om avtalslicens kan medföra yueriigare komplikalioner,bl. a. om
del behövs särskilda anordningar för att lillgodose upphovsmän som slår ulanför
de avtalsslulande organisalionerna. Med hänsyn lill vad nu sagts kan del
ifrågasättas om de adminisiraliva kosinader som etl avtalslicenssystem för med
sig kommer au stå i rimlig proportion till de fördelar som upphovsmännen - som
gnipp eller som individer - har av etl sådant system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör också övervägas vilka verkningar som nya lösningar
kan fä både för produklion och dislribulion av upphovsräiisligi skyddade verk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översynen bör avse inle bara upphovsmännens rättigheter
ulan också de förut nämnda s. k. närslående räitigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som lidigare framhållils är möjligheterna för en mera
grundläggande reform av upphovsrällen begränsade med hänsyn lill de nordiska
ländemas inlemalionella konvenlionsförpliktelser pä området. Förekomslen av ett
inlernationellt rällssysiem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som omfallar etl myckel ston antal slaler, är av belydande
värde för det internationella kullurulbylel och för skyddel av upphovsmännens
iniressen i främmande länder, och det bör inte komma i fräga atl man bryter sig
ur detla system. I överensslämmelse härmed bör den aktuella översynen syfta
lill au undersöka vilka ändringar som kan genomföras inom ramen för nu gällande
konveniioner. Man bör emellertid under utredningsarbetet inie vara förhindrad
all påiala behovet av ändringar i konveniio-nerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En del av bestämmelserna i de nordiska ländernas
upphovsrätlslagar torde vara mera restriktiva än vad som krävs enligt gällande
konveniioner. Ordalagen i dessa synes nämligen i och för sig lämna uirymme för
reformer i den riklning som åsyftas här och ger alliså vissa möjligheier all
inom ramen för konveniionslextema anpassa lagstiftningen efter den rådande
lekniska och samhälleliga ulvecklingen. Mot dennabakgrund bör det övervägas om
det finns behov för atl införa en allmän beslämmelse om au upphovsräiisligi
skyddade verk fär mångfaldigas frilt, om della inte gör intrång i verkels
normala ulnylljande och inle heller oskäligt inkräktar på upphovsmannens
iniressen. Del lorde bli nödvändigl all kompleuera en sädan generell
bestämmelse med specialregler för vissa praktiskt betydelsefulla områden.
Vidare måste liksom nu regler ges 1. ex. om ciiaträti m. m. som nu behandlas i
särskilda beslämmelser i Bernkonvenlionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På vissa områden som behandlas i upphovsrätiskommiliéns
förslag föreligger eu behov all snabbt fä lill slånd nya lagregler. Della
gäller särskilt sädan folokopiering och inspelning av TV-program som sker för
undervisningsverksamhet. Dessa frågor bör därför tas upp särskilt och behandlas
i annan ordning än den allmänna översynen av upphovsrältslagstiftningen. De
riktlinjer som fömt angivits bör emellertid gälla också denna del av arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiska ministerrådels TV-kommitté har nyligen lagl fram
ell belänkande (NU 19/ 74) "TV över gränserna". I beiänkandei berörs
bl. a. frågan om förbällrade möjligheter att motta utsändningar från andra
nordiska länder. För all pröva bl. a. dessa frågor har ministerrädei tillsatt
en särskild nordisk arbetsgrupp. Om särskilda skäl lalar därför, bör de frågor
som nu behandlas av arbetsgruppen senare kunna tas upp i samband med den
allmänna revisionen av upphovsrällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 direkliven för den nordiska upphovsrättskommiltén anges
fiera konkreta exempel på beslämmelser i uppbovsrättslagen som kan kräva
översyn. Både när det gäller dessa frågor och andra som har aktualiserats sedan
direktiven tillkom bör reformarbetet ske i enlighel med de allmänna rikllinjer
som har angetts i det föregående. Särskild uppmärksamhet bör ägnas de problem
av praktiskt natur som uppkom mer när elt verk har fiera upphovsmän, en
situation som blivit alllmer vanlig genom att många skyddade presialioner
ulförs i någon form av leam-work. Frågan om upphovsrällens övergång i
anställningsförhållanden bör övervägas. De särskilda upphovsrällsliga frågor
som aklualiseras av möjligheterna all bearbela verk med hjälp av modern
databehandlingsteknik bör också uppmärksammas. Delsamma gäller beiräffande nya
spridningsformer för radio- och TV-program, t. ex. kommunikationssatelliter och
kabel-TV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den uppräkning av olika frågor som här har skett är inie
uttömmande. Den allmänna översyn av upphovsrällen som nu skall ske bör
innefalla en syslemaiisk genomgång av lagstiftningen på området. Oavsell all
elt huvudsyfle med den allmänna översynen är alt underiälla tillgängen lill
upphovsrättsligt skyddade verk, bör det vara möjligt under utredningsarbetet
att på sådana områden, där särskilda behov föreligger, föreslä förbättringar av
upphovsmännens rättigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningsarbelel bör inte vara strikt begränsat till vad
som ligger inom ramen för den nuvarande upphovsrällsliga lagstiftningen. Del
bör vara möjligt all la upp och föra fram förslag även lill ålgärder av annan
lyp som är ägnade alt lillgodose de reformönskemål som har berörts i det
föregående.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Minislerrådel uttalade vidare i silt beslut bl.a. alt
arbelet på en allmän översyn av upphovsrätten i fortsättningen Ixjrde bedrivas
i form av nationella kommilléer. Del framhölls också all kommittéerna borde
siräva efier lösningar som är likartade i sak och efler all uppnå enighel i
tolkningen av gällande konventioner på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efler all ha återgivit de här ovan redovisade riktlinjerna
uttalade dåvarande slalsrådel Lidbom i anförande lill statsrådsprotokollet den
4 mars 1976 bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av vad som förut har anförts har ministerrådet
funnit att vissa av de frägor som berörs i den nordiska upphovsräitskommilléns
belänkande, nämligen frågorna om fotokopiering och inspelning av TV-program som
sker för undervisningsverksamhet, bör las upp särskilt och behandlas i annan
ordning än den allmänna översynen av upphovsrätlslagsliftningen. Även dessa
frågor bör las upp av de svenska sakkunniga. I denna del bör utredningsarbetet
bedrivas skyndsamt och de sakkunniga bör redovisa sina förslag i dessa frågor i
delbetänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De sakkunniga bör tills vidare inte ta upp de frågor som
nu behandlas av nordiska ministerrådets arbetsgrupp för nordiskt TV-samarbeie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid de konlakler som har lagits med organisalionerna på
del upphovsrällsliga området efter minislerrådets beslul har - förulom
synpunkier på de anlagna riktlinjerna för reformarbetet - framkommit en del
önskemål om älgärder som enligt organisalionerna bör uppmärksammas under det
kommande ulredningsarbelet Andra önskemål och synpunkter förelåg redan
tidigare. Jag ser inte någon anledning au ta upp och kommentera dessa nu. Jag
vill erinra om atl de av ministerrådet anlagna riktlinjerna inte innebär några
begränsningar såvitt avser de frågor som kan tas upp under utredningsarbetet.
Vidare är riktlinjerna öppna och innebär inte att några vägar avvisas för att
nå de syften som anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bonseit från de frågor som, i enlighel med vad jag
harangen lidigare, skall behandlas med förtur bör ulredningsarbelet inleda.s
med en närmare kartläggning av de problem och frågeställningar som översiktligt
harangetts i riktlinjerna. Denna kartläggning bör naturiiglvis ske i nära
konlakl med berörda organisaiioner på upphovsrällens område liksom med dem som
i slörre omfattning ulnylijar upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de särskilda direkliven för utredningen underströks
vidare vikten av alt ulredningsarbelet bedrivs i nära samverkan med de övriga
nordiska utredningarna i syfte att,så långt det är möjligt, vidmakthålla den
enhetlighel i den nordiska lagstiftningen som finns på upphovsrättens omräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med stöd av regeringsbemyndigande tillkallades
upphovsrätlsutredningen den 12 mars 1976.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt prolokoll vid regeringssammanlräde den 24 februari
1977 beslöls lilläggsdirekliv för utredningen. Chefen för
justitiedepartementet, statsrådet Romanus, uttalade i protokollet bl. a.
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter det all ulredningen tillsatts har frågan om
ulformningen av den upphovsrättsliga lagstiftningen diskuterats i riksdagen i
samband med behandlingen av propositionen om den slalliga kullurpoliliken
(prop. 1975/76:135). Med anledning av vissa uttalanden i direktiven för
kommillén hemsiälldes i olika moiioner att riksdagen bl. a. mätte uttala atl
den kommande översynen av upphovsrätten inte fick leda till att denna urholkas,
1. ex. genom förslag om s. k. kulturell allemansrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturulskollet diskulerar i sitlbetänkande(KrU
1975/76:35)ingående innebörden i delta uttryck och konslalerar au del kan ges
olika tolkningar. Menar man med kulturell allemansrätt endasl att man vill öka
den enskildes lillgång lill kuliur, ger den</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:70.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Molsvarande utredningar tillsattes i Danmark den 4 maj
1976 (ordf professor, dr. jur. Mogens Koktvedgaard), i Finland den 8 januari</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1976 (ordf
regeringsrådet<br>
Ragnar Meinander) och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i Norge
den 21 januari</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1977 (ordf
hoyesteretls-<br>
dommer Vera Holmoy).<br>
Dessa utredningars di<br>
rekliv anknyler i likhei<br>
med de svenska kom-<br>
mitiédirekiiven lill de<br>
av ministerrådet den 22<br>
maj 1975 anlagna rikt<br>
linjerna. Samarbele mel<br>
lan de nordiska kommit-<br>
léerna sker genom ord-<br>
förandemöten. Island<br>
dellar i dessa möten<br>
genom observatör (pro<br>
fessor, dr. jur. Gaukur<br>
Jörundsson).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nuvarande lagen alla principiella möjligheter lill detta.
Alt man i vissa hänseenden genom lagändring bör kunna praktiskt underiälla både
för upphovsmännen och för avnämarna alt öka ulnyitjandemöjligheten är enligt
utskottet en helt annan fräga. Här lorde närmasl sysiemel med s. k.
avialslicens vara del med vår samhällssiruklur mesl överensstämmande. ULskoUet
konstaierar vidare bl. a. all upphovsmännen i några fall redan harsökt att underiätta
för motparterna atl tillförsäkra sig rälien att fä tillgäng till önskat
material genom att sluta kollektiva avtal, varigenom motparten fält en generell
lillgång lill malerialel. Som exempel nämns skolkopieringsavialel och avialel
med Handelsflottans välfardsråd. Dessa överenskommelser bygger pä
konventionernas individualrätl men beaktar samtidigt del förhållandet au
upphovsmännen mycket tidigt - STIM redan är 1923 - har accepterat kollekliva
lösningar, varigenom individernas rätt tillvaratas av deras organisaiioner,
samtidigt som avnämare genom ett enda avtal med en organisalion fär tillgäng
lill medlemmarnas hela repertoar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol bakgrunden av vad som nu har sagts fann ulskottet det
fulll möjligt att göra en teknisk översyn av upphovsrätlslagsliftningen ulan
all träda principerna i den nuvarande upphovsrältslagstiftningen eller de
internationella upphovsrättsliga konventioner av vilka de nordiska länderna är
bundna för när. En sädan översyn fär enligt utskotlel inte leda till avsleg
från gmndlinjerna i den gällande lagstiftningen eller medföra en urholkning av
den enskildes principiella upphovsrätt till silt verk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I skrivelse 1975/76:355 anmäldes att riksdagen hade
bifallit vad utskottet hemställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund härav harjag funnil anledning alt göra några
förtydligande ullalanden till ledning för del fortsaua utredningsarbetet. 1
fråga om behovet av en översyn av den nuvarande upphovsrällsliga lagstiftningen
för alt bäitre anpassa den lill den lekniska och samhälleliga utvecklingen
ansluter jag mig hell lill vad som uiialais i rikllinjema. Jag delar ocksä
uppfatlningen au den upphovsrällsliga lagslifiningen bör utformas så au den i
den prakliska lillämpningen kan fungera på ell ändamålsenligl sätt. Jag är
däremoi inle beredd all till alla delar ansluta mig till de uttalanden som görs
om vilka lösningar som bör sökas för atl komma lillräila med de svårigheler och
nackdelar som nuvarande regler skapar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den upphovsrällsliga lagsiiftningen i de nordiska länderna
bygger på huvudprincipen all den som skapal elt litterärt eller konslnäriigt
verk i princip har ensamrätt att beslämma över uinylljandei av deila. Denna räu
omfattar såväl olika former för ekonomiskt ulnylljande som vissa ideellt
betonade rättigheter, t. ex. räu att bli namngiven som upphovsman dä verkel
ulnylljas och räll all motsätta sig all verkel används på säu som kan verka
kränkande för upphovsmannen. Upphovsrätten skyddar dessa rättigheter genom ett
privaträllsligt regelsystem. Upphovsrätten har sedan gammalt en slark
internationell prägel och de principer som den nordiska lagstiftningen vilar pä
utgör grundvalen för den upphovsrällsliga lagstiftningen i större delen av
väriden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En lagsliftning som i princip bygger pä ensamrätt för
upphovsmannen uppfyller enligt min mening bäitre än någol annal syslem den
dubbla målsättningen all tillförsäkra kulturarbetarna skälig ersäitning för
silt arbete och all säkerslälla ell mångsidigt, fritt och obundet kullurutbud.
En upphovsrättslig lagstiftning som bygger på ensamrätt kan väl förenas med
olika insalser från del allmännas sida föran stödja icke etablerade konstnärer
eller för all i övrigl främja eu större och mera rikhalligi kuliurulbud. Enligt
min mening fär det därför inie råda någon ivekan om alt utredningen i sitt
arbeie bör utgå frän att det nuvarande systemet med individuella rälligheler
skall behållas i den ulslräckning som delta är möjligt. Vad jag nu har sagt
ulesluler givelvis inle au lösningar som innebär avsteg från denna princip kan
behöva tillgripas inom särskilda områden för au anpassa lagsiiftningen till de
krav som den lekniska och samhälleliga ulvecklingen ställer. Sådana avsleg
böremellertid komma i fråga efter en noggrann avvägning mellan å ena sidan
upphovsmännens berälligade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>intresse av alt fä beslämma över sina verk och å andra
sidan vissa allmänna och enskilda behov av all frill kunna ulnyllja skyddade
verk. Vid denna avvägning bör man, framför allt på de nya områden där man
önskar skapa speciella regler för användningen av skyddade verk och
presialioner, enligi min mening särskilt beakla de möjligheier som finns lill
lösningar genom avtal och s. k, avlalslicensbeslämmelser. Försi i den mån dessa
möjligheter inte kan anses ge etl lillfredsställande resultat bör andra
lösningar övervägas. IDel är givelvis i della sammanhang av slörsia vikl all
bl. a. lillse all tänkbara ersallningssyslem inie blir så belungande från
adminislraiiv synpunkt att en orimlig andel av det ekonomiska utrymmet för
ersäitning lill upphovsmännen tas i anspråk för all läcka de administrationskostnader
som ersäliningssyslemen ger upphov lill. Skolornas kopieringsavtal är ell
exempel som visar hur denna fråga kan lösas på elt tillfredsställande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen vill jag ytteriigare understryka en annan
synpunkt i anslutning till vad som sägs i riktlinjerna. Den upphovsrättsliga
lagstiftningen i de nordiska länderna är i allt väsenlligl likalydande. En
fortsalt nordisk rällslikhel är av slörsia vikl för alt man i framtiden skall
kunna främja och utveckla informations- och kulturutbytet mellan de nordiska
länderna. Jag länker i del sammanhanget särskilt på de möjligheter som den
tekniska ulvecklingen på kommunikationsteknikens omräde kan vänlas föra med
sig, t. ex. i form av TV-satelliter och ulbyggda nordiska
daiakommunikaiionsnäi. Elt effeklivl utnyttjande av dessa nya möjligheter lorde
förulsälla en enheilig nordisk upphovsräiislagsliftning. Del är därför av
slörsia vikt atl man i det fortsatla arbetet vinnlägger sig om att försöka
bibehålla en enhetlig nordisk lagstiftning på delta område. Som påpekades redan
i regeringsbeslutet den 4 mars 1976 är de av nordiska ministerrådet antagna
riktlinjerna öppna och innebär inte all man har avvisat några vägar för atl nå
de syflen som anges. De uttalanden som jag har gjort i det föregående kan
därför enligt min mening inle anses oförenliga med huvuddragen i dessa
riktlinjer. Vad jag har anfört bör snarasl vara ägnat all underiätta nordisk
enighel om principerna för det fortsalla ulredningsarbelet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Utredningsarbetets uppläggning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De är 1960 tillkomna lagarna om upphovsrätt till litterära
och konstnäriiga verk och om rält till fotografisk bild byggde på långvariga
förarbeten och uigjorde en med hänsyn till dåvarande samhälleliga och tekniska
förhållanden god lagstiftningsprodukt. Genom lagstiftningen utbyggdes de
rättigheter som upphovsmän av olika kategorier (inbegripet fotografer)
åtnjuter till sina verk. Samtidigt överarbetades och differentierades del
system av särskilda undantagsregler som tillgodoser behovel av att utan
upphovsmannens samtycke få använda upphovsrällsliga produkler för olika
religiösa, kullurella och samhälleliga ändamål. För vissa fall infördes härvid
räll för upphovsmannen att erhålla ersättning för utnyttjandet. En väsenllig
nyhet i lagstiftningen var atl del infördes skydd för vissa upphovsmännen
närstående grupper, nämligen utövande konstnärer, fonogramframslällare saml
TV- och radioföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av skäl som närmare anges i direkliven är 1960 års
lagsliflning nu i behov av en allmän översyn. Som grund för en sädan översyn
fordras all utredningen, inom den ram som angivits i direkliven, tar ställning
till vissa gmndläggande spörsmål som berör upphovsrättens funktion i dagens
samhälle och upphovsrättens förhållande till kulturpolitiken i stort. Vidare
fordras atl ulredningen kommer fram till en enheilig syn på en läng rad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 132</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>principiella frågor som möter inom olika delar av det
upphovsrällsliga regelsystemet. En samlad lösning kan inle framläggas förrän
hela fältei genomarbetats och ulredningen blivil i lillfälle au sammanfoga de
olika delarna till ell hell. Uppgiften är svår och tidskrävande med hänsyn lill
upphovsrättens komplexa karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har emellerlid enligt direkliven au lill
särskild behandling ta upp etl par delfrågor som bedömis vara så angelägna att
delbelänkande om dessa bör avges, nämligen sådan folokopiering och inspelning
av TV-program som sker för undervisningsverksamhet. I princip skulle en behandling
av dessa delfrågor, liksom av delfrågor av annat slag, fordra atl ulredningen
lagil ståndpunkt till de övergripande spörsmål som nyss berörls. Innan så skell
möter det vissa vanskligheter atl lägga fram förslag även i lämligen begränsade
avsnill,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen har del oaklal ansett sig kunna, i enlighel
med direkliven, nu lägga fram förslag beiräffande den ena av de i direktiven
särskilt angivna frågorna, nämligenfotokopiering i undervisningsverksamhet.
Frågan lämpar sig väl för särskild behandling. Området är tämligen väl
avgränsat. Statistik och annan utredning om förhållandena inom områdel har
funnils lillgänglig. På området finns redan ell avialssyslem, som ulredningen
anser fungera väl och pä vilkel ulredningen kunnal bygga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighel härmed lägger ulredningen i detla delbetänkande
fram förslag till ändringar i den upphovsrällsliga lagstiftningen som avser att
reglera fotokopieringen inom undervisningsverksamhet. I anslutning härtill
föreslås en ny lag om medling i vissa upphovsrältstvister, som anvisar etl
förfarande för det fall atl sådana avtal om fotokopiering som förutsätts i del
av ulredningen föreslagna regelsystemet ej skulle komma lill stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetet på delbeiänkandel har i slutskedet sketl i visst
samråd med de övriga nordiska upphovsrätlskommitléerna.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Vid tidpunkten för publiceringen av della betänkande var
utredningsläget i grannländerna följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt de ursprungliga direktiven för den danska kommittén
skulle översynen av den upphovsrällsliga lagsiiftningen inte omfatta frågor
rörande fotokopiering. Genom lilläggsdirekliv den 18 maj 1978 utvidgades
emellertid kommitténs lagstiftningsuppdrag till alt avse bl. a. även sådana
frågor. Kommittén har beslulat alt såvitt möjligt ta upp frågorna skyndsami.
Det kan lilläggas att under våren 1978 träffades elt generelll avtal om
folokopiering inom del allmänna skolväsendel mellan del danska
undervis-ningsminisieriei m. fi. pä den ena sidan och den upphovsrällsliga
samorganisalionen COPY~DAN pä den andra sidan. Avtalet har emellenid ännu ej
trätt i kraft, enär parterna skiljedomsvis söker nä enighel om den ersättning
som bör utgå i anledning av kopieringsverksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den finländska kommittén avser att i börian av är 1979
lägga fram eu belänkande med förslag till reglering av folokopiering inom
undervisningsverksamhet. Betänkandet kommer härulöver att bl. a. innehålla
förslag till ändringar i 11 § URL (enskill bruk) och 17 § URL (inspelning av
radio- och TV-program för undervisningsändamål).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den norska kommillén skall enligt sina direkliv t. v. inle
behandla frågor rörande folokopiering. Under höslen 1978 har inom Juslis- og
polilidepartemenlel utarbetats elt förslag lill en provisorisk lagstiftning
(midlertidig lov) om fotokopiering inom undervisningsverksamhet. Förslagel, som
ännu ej offentliggjorts, avses all föreläggas stortinget under innevarande session.
Frågan om en permaneni lagstiftning på området lorde härefter komma all
hänskjutas till kommillén.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
direkliven bör ulredningen, såsom fömt nämnls, även särskilt behandla
inspelning av TV-program i undervisningsverksamhet. I denna fråga har
emellertid AUU-sakkunniga (U 1968:49) enligt regeringsbeslut den 20 april 1978
fält i uppdrag atl förhandla om en avlalsreglering med berörda parter.
Utredningen har inte ansett sig böra ta upp denna fråga innan resultat av dessa
förhandlingar föreligger.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:92.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:16.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmän översikt över det upphovsrättsliga
regelsystemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har ansell del lämpligt att i sill försia belänkande lämna en allmän översiki
över det svenska och internationella upphovsrällsliga regelsystemet. Översikten
är avsedd all utgöra bakgrund för de särskilda rättsöversikter som kommer all
ges för de olika delområden inom den upphovsrällsliga lagstiftningen som
ulredningen tar upp till behandling. För de frågor som behandlas i förevarande
delbetänkande lämnas en sådan särskild räitsöversikt i avsnill 3.1.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2,1 Gällande svensk rätl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om den räll som lillkommer författare, kompositörer och bildkonstnärer m. fl.
finns - såsom förul nämnts - i lagen (1960:729) om upphovsrätt lill litterära
och konstnäriiga verk (upphovsrällslagen, URL). Lagen har undergåu vissa
ändringar år 1970, 1973,1976 och 1978 (1970:488, 1973:363, 1976:192 och
1978:488). Till URL ansluter sig lagen (1960:730) om rält till fotografisk bild
(fotografilagen, FotoL). Ändringar i denna har genomförts är 1973 och 1978
(1973:362 och 1978:489).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
närmare föreskrifter har meddelats i förordningen (1961:348) med
tillämpningsbestämmelser lill de båda lagarna och i kungörelsen (1973:529) om
lillämpning av lagarna med avseende å andra länder och områden, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.1 URL</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
bygger pä gmndtanken au rättsordningen bör skydda del litterära och
konstnäriiga skapandet i alla dess uttrycksformer. Reglerna har därför
utformats så att de, sä längt det ansells möjligt, bereder upphovsmännen en
ensamräu att förfoga över sina verk och dessutom etl skydd för deras ideella
och personliga iniressen. Samlidigt har dock hänsyn tagits lill behovel av att
sälla vissa gränser för upphovsrätten, i vissa fall av praktiska skäl och i
andra fall för atl lillgodose kullurella och andra samhälleliga iniressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
grundläggande bestämmelserna om upphovsrättens föremål och innehåll ålerfinns i
1 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
föremål för upphovsrätt anges i 1 § litterärt eller konstnäriigt verk. Denna
generella bestämning följs i lagtexten av en exemplifiering vilken upptar vissa
typer av alster.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelser om
upphovsrällens innehåll har upptagits i dels 2 § som ger huvudregeln om
upphovsmannens ensamrätt, dels 3§ som behandlar skyddel för upphovsmannens
ideella och personliga intressen. Vid utformningen av 2 § har ulgångspunklen
varil atl upphovsmannen bör i princip ha räll lill ulnylljande av verkel i alla
de former som har eller kan länkas lå slörre ekonomisk eller eljest praklisk
belydelse. I lagtexten kommer detla lill ullryck däri all upphovsmannen
tillerkänts en principiell ensamrätt all förfoga över verkel genom att
framslälla exemplar av verkei och genom all göra verkel lillgängligl för
allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13
§ föreskrivs atl upphovsmannens namn skall anges i överensstämmelse med vad god
sed kräver, när exemplar av verkel framställs eller verket görs lillgängligl
för allmänheten. Vidare meddelas i 3 § förbud mol alt verket ändras så atl
upphovsmannens litterära eller konstnäriiga anseende eller egenart kränks samt
mot att verket görs lillgängligl för allmänheten i sädan form eller i sådant
sammanhang som är pä angivei sätt kränkande för upphovsmannen. Paragrafen
innehåller härutöver vissa beslämmelser rörande begränsningar i möjligheten för
upphovsmannen atl efterge sin räll enligt paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1 kap. finns, uiöver nu angivna stadganden, särskilda bestämmelser rörande
översättningar och bearbetningar, samlingsverk samt verk av fiera upphovsmän. I
kapitlet har vidare upptagits vissa presumlionsregler. Särskilda regler rörande
författningar samt beslul och yllranden av myndighel m. m. har meddelals i 9 §.
Enligt 10 § undantas fotografier uttryckligen från URL:s tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1 kap. finns ocksä definitioner av de i lagen använda uttrycken "offentliggjort"
och "utgivet" (8 §). Elt verk anses "offentliggjort" när
det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten. Vidare anses ett verk
"utgivet" när exemplar därav med upphovsmannens samtycke förls i
handeln eller pä annal säll blivil spridda lill allmänheten. I olika avseenden
har viktiga rättsverkningar knutits lill offentliggörandet och utgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
nyss framhållits har vissa inskränkningar gjorts i den ensamrätt som enligt 2 §
lillkommer upphovsmannen. Beslämmelser om sädana inskränkningar har i huvudsak
upptagils i 2 kap. Bestämmelserna, vilka såsom fömt angivits motiverats dels av
praktiska, dels av kulturella och andra samhälleliga skäl, avser ulnyltjanden
för de ändamål som framgår av följande uppräkning. Sammanställningen är översiktlig
och redovisar alltså inle närmare de olika villkor som i det särskilda fallel
gäller för utnyttjandet.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rält till mångfaldigande av ofTentliggjort verk för
enskilt bruk; 11 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Folokopiering av verk inom arkiv och bibliolek
(efter särskilt tillstånd av regeringen); 12 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ägares rätt all ändra byggnad eller bmksföremäl; 13
§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Räll till citat ur offentliggjort verk; 14 § försia
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Räll atl återge ofTentliggjort konstverk som
"bildcitat" i kritisk eller velenskaplig framslällning; 14 § andra
stycket (tvängslicens i vissa fall).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Pressens låneräli rörande religiösa, politiska och
ekonomiska artiklar i dagsfrågor; 15 § försia slyckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>7.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Pressens räll atl använda ofrentliggjorl konstverk
som illustration i samband med redogörelse för dagshändelse; 15 § andra
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>8.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Låneräli lill förmän för utgivning av samlingsverk
till bruk vid</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Om innebörden av de i uppräkningen använda termerna tvångslicens och
avtalslicens hänvisas lill avsnitt 3.2.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gudstjänst eller
undervisning; 16 § (tvängslicens).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>9. Räll lill
ljudupptagning av offentliggjort verk i undervisningsverksam-'<br>
het; 17 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>10.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Framslällning av exemplar av utgivet verk i
blindskrifi och i form av lalböcker; 18 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>11.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rält till återgivande av sångtext o. d. i
konsertprogram eller dylikt; 19 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>12.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rätt till offentligt framförande av utgivet verk
vid gudstjänst eller undervisning; 20 § första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>13.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rält till offentligt framförande av utgivet verk
vid allmänna mölen, i folkbildningsverksamhet och vid sammankomster för
välgörande ändamål eller annat allmännyttigt syfte; 20 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>14.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rätl all i radio-, TV- och filmreportage om
dagshändelse återge verk som syns eller hörs under dagshändelsen; 21 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>15.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Radio- eller TV-företags rätt atl inspela verk för
bruk vid egna sändningar; 22 § första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>16.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rätt för radio- eller TV-förelag att tillämpa
kollektivt sändningsavtal även i fråga om verk som utgivits av uiomslående
upphovsman; 22 § andra slyckel (avtalslicens).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>17.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rätt för radio- eller TV-förelag att inspela utsänt
verk för bevisändamål. Har upptagningen dokumentariskt värde må den bevaras i
arkivet för ljud och bild (ALB);' 22 a §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>18.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rätt för ALB att kopiera offentliggjort filmverk
för arkivändamål; 22b§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>19.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rätt för ALB att mångfaldiga överlämnat exemplar av
offentliggort verk för beredskaps-, skydds- och forskningsändamål; 22 c §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>20.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rätt alt sprida och visa utgivet litterärt eller
musikaliskt verk; 23 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>21. Rätt
att återge innehållet i vissa allmänna handlingar m. m.; 24 § första<br>
stycket och 24 a §. Jfr även 9 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>22.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rätt att återge innehållet i anföranden i riksdagen
och andra representationer m. m.; 24 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>23.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rätl atl sprida och visa övertalet eller utgivet
konstverk; 25 § första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>24.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Räll alt återge konstverk såsom bakgmnd o. d. i TV
och pä film; 25 § andra slyckel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>25.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rätl att avbilda konstverk i utställningskatalog m.
m.; 25 § tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>26.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rätt att avbilda konstverk som finns på eller vid
allmän plats utomhus;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>25 §
tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>27. Rält
att avbilda byggnad; 25 § fjärde stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
verk utnyttjas med stöd av bestämmelserna i 2 kap. gäller att upphovsmannens
ideella rättigheter enligt 3 § skall iakttas. Detta framgår av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>26 §,
Där meddelas också vissa ytteriigare föreskrifter till skydd för upphovs<br>
mannens ideella iniressen vid tilläina ulnyltjanden. Sålunda skall källan<br>
anges i den omfallning och på del sätt som god sed kräver. Verkei får inte<br>
utan upphovsmannens samtycke ändras i vidare mån än som krävs för den<br>
medgivna användningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 3
kap. behandlas upphovsrättens övergång. Kapitlet innehåller allmänna
bestämmelser om överlålelse av upphovsrätt samt bestämmelser om vissa</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Arkivet, som inrättades i samband med lillkomslen av lagen (1978:487) om
pliktexemplar av skrifter och ljud- och bilduppiagningar, har till uppgifl atl
bevara och lillhandahälla vissa ljud- och bilduppiagningar. Arkivverksamheten
inleds den I januari 1979,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>typer
av överlåtelseavtal och om upphovsrättens övergång vid dödsfall. Dessutom finns
bestämmelser om utmätning av upphovsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4
kap. innehåller beslämmelser om upphovsrällens giliighelslid (skyddslid).
Enligt huvudregeln i 43 § gäller det upphovsrällsliga skyddel inlill ulgången
av femtionde årel efter det år då upphovsmannen avled.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 5
kap. regleras vissa upphovsrätten närstående rättigheter. Genom regleringen,
som var en nyhet i 1960 års lagtiftning, ges skydd för utövande konstnärer(45
§),framslällare av fonogram (46 §)och sändningsföretag(48 §). Enligt
bestämmelserna har de olika rättighetshavarna en principiell ensamräU lill
sina prestationer i vissa hänseenden, bl.a. såvitt gäller inspelning. Skyddet
varar i samtliga fall under 25 år, räknal från utgången av det år då
inspelningen eller utsändningen ägde rum. Paragraferna innehåller också
beslämmelser om begränsningar i ensamrätten. Dessa beslämmelser vilar pä
principen alt prestationen kan ulnylljas ulan medgivande av rättighetshavaren
när del sker under sädana förhållanden att ell upphovsrättsligt skyddal verk
skulle kunna återges utan upphovsmannens samtycke. Enligt 47 § har utövande
konslnärer och fonogramframslällare rätl till ersättning när grammofonskivor m.
m. används i radio- eller TV-utsändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 5
kap. finns även regler som ger skydd för vissa arbeten som i allmänhet inte
uppfyller de allmänna kraven på upphovsrättsligt skydd. Bestämmelserna är
upplagna i 49 §. De arbeten som där avses är kataloger, tabeller och liknande
alster, vari sammanställts ett större antal uppgifier. Skyddel består i atl
produklen inle får eftergöras ulan framställarens samtycke förrän tio år
förflutit efter det år dä arbetet utgavs. I stadgandets andra siycke har gjorts
vissa inskränkningar motsvarande dem som enligt 2 kap. gäller för den egentliga
upphovsräiten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 6
kap. ålerfinns särskilda beslämmelser bl. a. rörande skydd mol förvanskning av
verk, för vilka skyddstiden har utgått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>kap. ingär bestämmelser om ansvar och ersättningsskyldighet. Intrång i
upphovsrätt som sker uppsålligen eller av grov oaktsamhet bestraffas med böter
eller fängelse i högsl sex månader (53 §). Sådanl brott ligger under allmänt
ätal, dock endast om det angivits lill åtal av målsägande (59 §). I kapitlet
finns ocksä en beslämmelse om forum för bl. a. tvister i ivångsli-censfall (58
§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>kap. har upptagits regler om lagens lillämpningsområde. Principen är
all bestämmelserna om upphovsrätt i försia hand är tillämpliga endast pä verk
av upphovsman som är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort i
Sverige och pä verk som eljesi i upphovsrättsligt hänseende anses ha ursprung i
landel. I 62 § finns emellertid en särskild fullmaktsregel som gör det möjligt
att, under förutsätlning av ömsesidighel, meddela särskilda bestämmelser om
lagens tillämpning ocksä med avseende på annat land. Sädana
tillämpningsbeslämmelser, som gmndas på Bernkonventionen och Väridskonvenlionen
om upphovsrätt, har meddelals i den fömt nämnda kungörelsen (1973:529). En
närmare redogörelse för dessa tillämpningsbe-stämmelser ges i avsnitt 2.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett särskilt avslutande kapitel (9 kap.) har intagils ikraftträdande- och
övergångsbestämmelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2,1.2
FotoL</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänl
gäller alt de fotografirällsliga bestämmelserna har utformats efter mönster av
de upphovsrällsliga reglerna och all de i väsenlliga avseenden erbjuder samma
skydd som dessa. Då bestämmelserna i FotoL hänför sig lill ell enda
skyddsobjekl, har emellertid dessa kunnal ulformas enklare än reglerna i URL.
Någon indelning i kapitel har ej heller ansetts nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
viktigaste avvikelsen i förhällande lill URL är all skyddstiden för fotografier
är kortare än för litterära och konslnärliga verk. För fotografier som äger
konstnäriigt eller vetenskapligt värde är skyddstiden dock densamma som för
upphovsrällsliga verk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om rättens innehåll gäller att den som framställt en folografisk bild har
en principiell ensamrätt atl mångfaldiga bilden och att visa bilden offentligt
(1 §), Vidare finns beslämmelser om skydd för fotografens ideella och
personliga intressen (2 §) i huvudsak överensstämmande med molsvarande regler
i URL,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagen finns ocksä vissa presumlionsregler (3 §) saml en definiiion av begreppel
"ofTeniliggjord folografisk bild" (4 §),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FotoL
innehåller pä motsvarande sätt som URL vissa bestämmelser om begränsningar i
fotografens principiella ensamräu av hänsyn lill vissa prakliska och
samhälleliga iniressen. Bestämmelserna avser ulnyltjanden för de ändamål som
anges i följande uppställning. Liksom den fömt lämnade redogörelsen för 2 kap.
URL är sammanställningen översikllig och redovisar inte närmare de olika
villkor som i del särskilda fallet gäller för utnyttjandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rätl till mångfaldigande av fotografi för enskill
bruk; 5 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Folokopiering av fotografi inom arkiv och bibliolek
(efler särskilt lillstånd av regeringen); 6 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Räll all återge offentliggjort fotografi som
"bildcital" i kritisk eller velenskaplig framställning; 7 § försia
stycket (tvängslicens i vissa fall).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Räll all återge offentliggjort fotografi i arbele
till bmk vid undervisning; 7 § andra slyckel (tvängslicens).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Räll atl i radio-, TV- och filmreporlage om
dagshändelse återge fotografi som syns under dagshändelsen; 8 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Räll alt visa offentliggjort fotografi i
TV-utsändning; 9 § (tvängslicens).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rält all utställa överlåtet eller utgivet exemplar
av fotografi; 10 § första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>8.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rätl all visa offentliggjort fotografi i samband
med undervisning och - i vissa fall - i folkbildningsverksamhet, för välgörande
ändamål eller i annal allmännylligl syfle; 10 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>9.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Räll för TV-förelag alt ta upp fotografi på film
för bruk vid egna utsändningar; 11 §.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>10.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rätl alt utnyttja fotografi i rättsvårdens och den
allmänna säkerhetens intresse; 12 § försia slycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>11.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Räll alt återge fotografi som ingår i vissa
allmänna handlingar; 12 § andra slycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>12.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Räll förTV-företag att ta upp utsänt program för
bevisändamål. Har upptagning dokumentariskt värde mä den bevaras i ALB;' 12 §
fjärde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>slyckel.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'Se nots. 31.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>13.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rält för ALB all kopiera offentliggjort filmverk
för arkivändamål; 12 § fjärde slyckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>14.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rält för ALB all mångfaldiga överiämnat exemplar av
offentliggjort fotografi för beredskaps-, skydds- och forskningsändamål; 12 §
fjärde slyckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
fotografi återges med slöd av 6-11 §§ skall källan nämnas i den omfallning och
på det säll som god sed kräver (13 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
närmare reglering av förhållandena när räu lill folografisk bild övergår på
annan genom överiåtelse eller vid dödsfall ingår inle i FotoL. Endasl i elt
avseende, nämligen säviu avser beställda bilder, finns särskilda besiämmmelser
(14 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 15
§ stadgas som huvudregel all skyddel för folografisk bild gäller under ljugofem
år. Skyddstiden räknas från del år, då bilden framställdes. För fotografier av
konslnärligl eller velenskapligl värde gäller som fömt nämnls samma skyddslid
som enligt URL, dvs. skyddet varar inlill ulgången av femtionde året efier del
år då fotografen avled.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FoloL
innehåller slutligen bestämmelser om ansvar och ersällningsskyldighel, om fomm
för tvister i tvångslicensfall m. m. och om lagens tillämpningsområde (16-23
§§), vilka väsentligen överensslämmer med molsvarande stadganden i URL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Internationella överenskommelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
upphovsrällen och angränsande rättsområden upprätthålls i allmänhel principen
all länderna genom sin lagsliftning omedelbarl skyddar endasl verk och andra
hithörande prestationer som äger ursprung i del egna landel. Ulslräckning av
skyddel lill förmån för ulländska verk sker på gmndval av inlernalionella
konveniioner. Flera sådana konventioner har ingåtts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om upphovsrätten och foiografirälten grundas del internationella skyddet
främst pä den år 1886 tillkomna Bernkonvenlionen för skydd av litterära och
konstnäriiga verk samt den är 1952 anlagna Väridskonvenlionen om upphovsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.1
Bernkonventionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
viktigaste konventionen inom upphovsrätten är Bernkonventionen. De anslulna
staterna, för närvarande 70 lill anlalet (den 1 januari 1978), bildar en union
för skydd av upphovsmännens rättigheter. Bernunionen. De flesta europeiska
slaler, däribland de nordiska länderna, lillhör unionen. Delsamma gäller ell
antal stater i Afrika och Asien, vidare Australien, Nya Zeeland, Canada,
Argentina, Brasilien, Chile, Mexico och Umguay. Ulanför unionen slår
Sovjelunionen, Amerikas Förenta slaler, Kina och fiertalet siater i Mellan- och
Sydamerika. Sverige inträdde i Bernunionen är 1904.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bernunionen
ingår i Väridsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO, World
Intelleclual Property Organization), som är etl fackorgan inom Förenta
Nationerna och har sill säte i Geneve. WIPO har gemensamma organ för antagande
av budget m. m. men dessutom har varje union, däribland Bernunionen, etl egel
styrande organ. För Bernunionens del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är
della organ den s. k. Exekutivkommittén. Verkslällande organ är WIPO:s s. k.
Inlernalionella byrå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundprincipen
i konvenlionen är all en upphovsman, som är medborgare i elt unionsland, i
annal unionsland skall åtnjuta samma rättigheter som detla lands lagar
tillerkänner eller framdeles kan komma atl lillerkänna landets egna medborgare.
Man bmkar här lala om rätl lill s. k. nationell behandling. Den nationella
behandlingen är principiellt oberoende av faklisk reciprocitel, dvs. slal som
ger skydd på en hög nivå skall fulll ut lillämpa sin skyddslagstiftning även
beiräffande upphovsmän från länder som har ell mindre ulvecklal skydd. Enligt
konventionen är vidare upphovsman som är medborgare i unionsland berättigad all
i andra länder än verkels hemland åtnjuta vissa i konventionen stadgade
minimirättigheter. Unionsland är alllsä inte skyldigt au lillämpa konventionens
beslämmelser om minimirättigheter beträffande verk av sina egna medborgare
eller verk som eljest har unionslandel såsom hemland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bernkonvenlionen
revideras vid ålerkommande konferenser. Sädana konferenser har ägt rum i Paris
1896, i Beriin 1908, i Bern 1914, i Rom 1928, i Bryssel 1948, i Siockholm 1967
och i Paris 1971. Samtliga nordiska länder är anslulna lill konventionens
Brysseltexi och lidigare texter. Sverige har även tillträtt 1971 ärs Paristexl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
revisionskonferensen i Siockholm är 1967 gjordes vissa ändringar dels i
konventionens materiella bestämmelser (art. 1-20), dels i konventionens
administrativa bestämmelser och slutbestämmelser. Vid konferensen antogs också
ett särskilt tilläggsprotokoll rörande utvecklingsländerna
(u-landspro-tokollel). Enligt detta kunde utvecklingsländerna göra vissa
förbehåll om att lillämpa ett mindre omfattande upphovsrättsligt skydd än vad Bemkonven-lionen
föreskriver. Protokollet utgjorde en integrerande del av konventionen men
medlemsländerna kunde ulan alt ha tillträtt protokollet avge en särskild
förklaring om alt ändå lillämpa protokollet eller godta all del lillämpades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
i Siockholm antagna konvenlionstexlen överfördes i oförändrai skick - med
bortseende från vissa ändringar i de administrativa bestämmelserna och
slutbestämmelserna- till Paristexten år 1971. Del i Siockholm antagna
u-landsprolokollet ersattes dock av elt bihang med bestämmelser om utvecklingsländernas
rättigheter (u-landsbihanget). Bestämmelserna i detta medger mindre omfattande
undantag från del upphovsrällsliga skyddet än vad u-landsprolokollet till
Slockholmstexten gjorde. Bihanget utgör en integrerande del av Paristexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har såsom nämnls tillträtt den i Paris reviderade konventions-texten (prop.
1973:15 angående godkännande av vissa internationella överenskommelser pä den
intellektuella äganderättens område, m, m,), I övriga nordiska länder pågår
förberedelser för en ralificering av konventions-texten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Paristexlen innefatlar konventionens minimirättigheter skydd för upphovsmannen
i väsentligen följande hänseenden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Ensamrätt
all föranstalta om samlingar av sina föredrag, tal och<br>
liknande verk (art. 2 bis 3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2, Oberoende
av sina ekonomiska rättigheter och även efler överiåtelse av<br>
dessa behåller upphovsmannen rätten atl anges som upphovsman till verket.<br>
Han har också rält alt motsätta sig varje förvanskning, stympning, ändring</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
annat förfarande med verkel som är lill men för hans ära eller anseende.
Rättigheterna gäller i princip under hela skyddstiden (art. 6 bis).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ensamrätt att översätta eller låta översälla siu
verk (an, 8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ensamrätt att låla mångfaldiga sitt verk på vad
säll eller i vilken form som helst. Härtill ansluter dock en undantagsregel,
enligt vilken medlemsländerna tår tillåta mångfaldigande av verk i vissa
särskilda fall, om delta inle gör inträng i del normala utnyttjandet av verkel
och inle heller oskäligt inkräktar på upphovsmannens legitima intressen, -
Varje ljud- eller bildupp-lagning anses som mångfaldigande i konventionens
mening (art, 9:1-3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ensamrätt att i fråga om dramatiska,
musikaliskl-dramaliska och musikaliska verk låta offentligt framföra verken och
atl överföra sådanl framförande till allmänheten, Samma rälligheler gäller i
fräga om översättningar av dramatiska och musikaliskl-dramaliska verk (art,
11).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ensamrätt atl i fräga om litterära och konstnäriiga
verk låla utsända verken i radio (varunder i konventionen inbegrips även
television) m, m, (art, 11 bis),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ensamrätt att läla ofTentligt läsa upp litterärt
verk. Samma rätl gäller i fräga om översättningar av sådanl verk (art. 11 ler),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>8.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ensamrätt all låla bearbeta, arrangera eller pä
annat sätt omforma silt verk (art, 12).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>9.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ensamrätt all läla bearbeta och återge verk genom
film samt läla sprida och ofientligt framföra det filmade verket. Upphovsman
till filmverk åtnjuter i princip samma rättigheter som upphovsmannen till ett
originalverk (arl. 14 och 14 bis).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skyddet
enligt konvenlionen beslår under upphovsmannens livslid och femtio är efler
hans död. I fråga om filmverk kan medlemsländema emellertid bestämma all
skyddstiden för sädana verk i princip skall upphöra femtio är efter det atl
verket med upphovsmannens samtycke gjordes tillgängligt för allmänheten.
Särskilda regler gäller för verk som offentliggjorts anonymt eller under
pseudonym samt för fotografi (art. 7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.2 V</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>rldskonventionen om upphovsr</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>tt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vad som nämnls i föregående avsnitt framgår all bl. a. fiertalet amerikanska
stater står utanför Bernunionen. Mellan olika grupper av de amerikanska
staterna finns emellertid fiera särskilda konveniioner om ömsesidigt skydd av
litterära och konslnärliga verk. Strävanden atl uppnå en koordination mellan
Bernkonvenlionens skyddssysiem och de system som gäller på den amerikanska
kontinenten inriktades efterhand på atl åsladkomma en konvenlion som omfallar
alla världens länder. Vid en konferens i Geneve år 1952 antogs en konvenlion i
della syfie, nämligen Väridskonvenlionen om upphovsrätt. Denna konvenlion har
sedermera reviderats vid en diplomatisk konferens i Paris 1971 (som avhölls
parallellt med den förul omnämnda 1971 års Pariskonferens för revision av
Bernkonvenlionen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
Värtdskonveniionens båda lexter var den 1 januari 1978 72 stater anslutna.
Samtliga nordiska länder är liksom de fiesia andra europeiska slaler anslulna
till den år 1952 antagna texten av Väridskonvenlionen. Sedan våren 1973 är även
Sovjetunionen ansluten lill denna text. Anslulna till denna är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vidare
etl antal stater i Afrika och Asien - dock inie l. ex. Kina - saml Australien,
Nya Zeeland, Canada och fiertalet siater i Mellan- och Sydamerika. Den år 1971
reviderade konvenlionstexlen har tillträtts av - förutom Sverige - bl. a.
Norge, Frankrike, Storbritannien och Amerikas Förenta slaler. Sveriges
lilllräde ägde rum år 1973. I Danmark och Finland pågår förberedelser för en
ralificering av nämnda lexl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
syfle med Väridskonvenlionen var all göra del möjligt för länder med etl mindre
ulvecklal rällsskydd på områdel all vinna anslutning till en internationell
reglering. Etl annat och för många deltagande länder väsentligare syfle var
alt överbrygga motsättningarna mellan Amerika och den övriga världen. Ell
hinder för en sammansmältning av de amerikanska skyddssyslemen och Bernunionen
har varil, all man i de förra vanligen kräver en officiell regisirering av ell
verk eller liknande formaliteter för atl upphovsrätt skall kunna hävdas, någol
som är förbjudet för Bernunionens system. Genom Väridskonvenlionen gav man från
amerikansk sida i alll väsentligt efler på kravel på formaliteter och
inskränkte sig lill alt för inlernationellt skydd kräva iakttagande av en enkel
form. Enligt konventionen (art. Ill) skall i eu formkrävande land villkoren
för skydd anses uppfyllda om varje utgivet exemplar av verket från och med
försia utgivningen är försedd med Copyrighl-symbolen ©, rättsinnehavarens namn
och årtalet för den försia ulgivningen. Registrering o. d. fordras alllsä inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Väridskonvenlionen
bygger liksom Bernkonvenlionen på principen om nationell behandling.
Huvudregeln är alt en fördragsslulande slal är pliklig all skydda verk av
medborgare i annan fördragsslulande stal saml verk, som först har utgivits i en
sådan slal, på samma sätl som verk av landels egna medborgare. Även enligt
Världskonventionen är den nationella behandlingen oberoende av faklisk
reciprocitel. Om skyddels materiella innehåll meddelas i den år 1952 anlagna
texten endasl knapphändiga bestämmelser. Fördragsslulande slal är pliktig all
vidtaga alla erforderiiga ålgärder för alt bereda ell lillräckligl och verksami
skydd för upphovsmännens och andra rättsinnehavares rättigheter lill litterära,
velenskapliga och konstnärliga verk (art. 1). Vidare uttalas all upphovsräiten
omfattar uteslutande räll all översälta och publicera översättningar av skyddat
verk saml alt låla andra översälla och publicera översättningar av sådanl verk
(arl. V). Del meddelas också vissa föreskrifier om minsta skyddslid (arl. </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>IV).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
Pariskonferensen 1971 vidtogs vissa ändringar bestående i bl. a. införande av
visst konventionsmässigt minimiskydd uiöver del som gäller för översättningar
saml särskilda regler i fråga om utvecklingsländerna. I förslnämnda avsende har
sålunda i en ny artikel (art. </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>IV
</span><span style='font-family:Verdana'>bis) föreskrivils atl räitigheterna
enligt art. I skall innefatta de grundläggande rättigheter som säkerställer
upphovsmannens ekonomiska iniressen, inbegripel ensamrätten atl låla
mångfaldiga verket, atl låta offentligt framföra verket och att låta utsända
del i radio. Fördragsslutande stal fSr dock genom sin lagstiftning medge vissa
undantag, vilka emellerlid inle får inkräkta på andan och föreskrifterna i
konventionen. En rimlig grad av skydd skall alltid beredas för de rättigheter
för vilka undantag har medgivits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller förhållandel till Bernkonventionen meddelas i Väridskonvenlionen
särskilda beslämmelser (arl. XVII jämle en därtill fogad lilläggsdekla-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>raiion).
Dessa innebär bl. a. all Väridskonvenlionen inle skall vara lillämplig mellan
länder inom Bernunionen såviu angår verk, som enligt Bernkonvenlionen har
någol av dessa länder som hemland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
styrande organel inom Väridskonvenlionen om upphovsrätt är en särskild
regeringskommilté (Mellanslalliga upphovsräiiskommiilén/lnier-governmenlal
Copyrighi Committee, ICC). Konvenlionen adminislreras av Unesco i Paris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2,3
Andra internationella överenskommelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
är anslutet lill europeiska överenskommelsen om uibyle av program medelst
lelevisionsfilm (1958).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
området för de s. k. närslående räitigheterna (5 kap. URL) är för svensk
lagsliftning följande överenskommelser av belydelse;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Europeiska överenskommelsen om skydd för
lelevisionsutsändningar (1960).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Inlernationella konvenlionen om skydd för utövande
konslnärer, framsiällare av fonogram saml radioförelag, den s. k.
Romkonveniionen (1961),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Konventionen rörande skydd för framsiällare av
fonogram mot olovlig kopiering av deras fonogram, den s, k.
fonogramkonventionen (1971),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
redogörelse för nu nämnda överenskommelser kommer au lämnas i samband med atl
ulredningen lar upp filmfrågor och 5 kap, URL lill behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Förhållandet mellan den internationella regleringen
och den nationella lagstiftningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
lidigare nämnts är URL:s beslämmelser om upphovsrätt i första hand lillämpliga
endasl på verk av svenska upphovsmän och på verk som eljesi i upphovsrättsligt
avseende anses ha ursprung i Sverige, Motsvarande gäller beiräffande
bestämmelserna i FoloL, Såväl URL som FoloL innehåller emellerlid en särskild
fullmaklsregel som gör del möjligt att, under förutsättning av ömsesidighel, i
administrativ ordning meddela bestämmelser om tillämpning också med avseende på
annat land. Den förul nämnda kungörelsen (1973:529) föreskriver i delta
hänseende atl URL:s reglerom upphovsrätt även gäller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>verk av den, som är medborgare eller har sin
vanliga vistelseort i främmande land lillhörande Bernunionen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>2,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>verk, som först utgivits i främmande unionsland
eller samtidigt i sädanl land och i land ulanför unionen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>3,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>filmverk vars producent har sitt säte eller sin
vanliga vistelseort i främmande unionsland;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>4,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>byggnadsverk som uppförts i främmande unionsland;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>5,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>verk av grafisk eller plastisk konst av ulländsk
upphovsman, vilkel utgör del av en i främmande unionsland belägen byggnad eller
som i främmande unionsland på annat sätl är fast förenat med marken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillämpning av URL på verk som skyddas enligt det anförda skall dock gälla den
inskränkningen atl skydd inte skall åtnjutas i fall, då den i verkets</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:107.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hemland
stadgade skyddstiden redan utgått (skyddsiidsjämförelse), I della sammanhang
ges också beslämmelser om vilkel land som avses med hemland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:107.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
anges på molsvarande sätl atl URL:s beslämmelser om upphovsrätt är tillämpliga
på verk som skyddas av Väridskonvenlionen om upphovsrätt saml på verk som först
utgivits av vissa inlernalionella organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:107.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
skall enligt elt särskilt stadgande ha molsvarande tillämpning i fråga om
FotoL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:106.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningskungörelsen
innehåller också bestämmelser om alt det i 45, 46 och 48 §§ URL reglerade
skyddel för utövande konstnärer, fonogramframslällare och sändningsföretag
skall avse även framföranden, ljudupptagningar och utsändningar från vissa
andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Lagstiftningen i övriga nordiska länder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:105.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>l
avsnitt 1.1 har redovisals vilken upphovsrättslig lagstiftning som i huvudsak
gäller i de övriga nordiska länderna. Lagstiftningen i dessa länder
överensstämmer i slort setl med den svenska. I den mån olikheter föreligger
inom vissa områden, kommer redogörelse att lämnas därför i samband med atl
utredningen tar upp dessa områden till behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.5
Nordiskt lagstiftningsarbete efter tillkomsten av URL och FotoL</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
tidigare framgått i samband med redogörelsen för direkliven i avsnitt 1.2
tillsalles 1970 en samnordisk ulredning med sakkunniga från Danmark, Finland,
Norge och Sverige för alt göra en allmän översyn av den upphovsrällsliga
lagsiiftningen mol bakgmnd främsl av den tekniska utveckling som ägl mm i de
nordiska ländema sedan tillkomsten av upphovsräitslagarna. Utredningen antog
benämningen Nordiska upphovs-räilskommitién (NUK).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommiitén
avgav 1974 elt delbetänkande med förslag om lagreglering av bl. a.
folokopiering och bandinspelning inom undervisningsverksamhet (NU 21/73).
Förslagen har för svenskt och finländskt vidkommande inte lett till
lagstiftning. De från dansk och norsk sida framlagda förslagen har däremoi i
Danmark och Norge resulterat i vissa lagändringar. I häda fallen hänför sig
ändringarna till rälien alt göra inspelningar av radio- och TV-program för
användning inom undervisningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya regleringen har i Danmark intagils i 17 § ophavsretsloven (lov den 8 juni
1977 nr. 240 om aendring af ophavsretsloven) och i 7 a § fotografiloven (lov
den 8 juni 1977 nr. 239 om aendring af fotografiloven).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Norge har motsvarande bestämmelser upptagits i 16 § opphavsretsloven och 5 §
folografiloven (lov den 3 juni 1977 nr. 51 om endringer i opphavs-reltsloven
och fotografiloven). Till bestämmelserna hör särskilda tillämpningsföreskrifter.
Lagändringen Irädde i kraft i Danmark den 1 juli 1977 och i Norge den 1 januari
1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag i fräga om folokopiering har ej heller i Danmark och Norge lett lill
lagstiftning.'</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:56.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Om det nu aktuella ulrednlngsläget i Danmark, Finland och Norge i fråga om
lagstiftningsåtgärder på området, se not s. 27.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:144.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>3 Fotokopiering inom undervisningsverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>3.1
Nuvarande förhållanden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>3.1.1 Utvecklingen av
nya kopieringsmetoder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de teknologiska framsteg som under senare år haft belydelse för upphovsrätten
intar nya metoder för direkt kopiering av föriagsmässigi publicerat text-, not-
och bildmaterial en framträdande plats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
har här gått i etapper. Privat och annan icke-föriagsmässig reproduktion av
tryckt material kunde urspmngligen endast ske genom avskrift. Stencilteknikens
utveckling möjliggjorde alt avskrifter kunde framställas i tämligen stora
upplagor. Etl betydelsefullt steg togs med införandet av metoder för direkt
kopiering av förlagan. Hit hörde sådana metoder som fotostatkopiering och
termografisk kopiering. Metodema var emellertid i flera avseenden ofullkomliga.
Först med tillkomsten under 1960-talet av elektrofotografiska och xerografiska
metoder (fotokopiering) kunde tekniken tillhandahålla kopieringsförfaranden som
uppfyllde högt ställda krav. Metodema möjliggjorde en snabb och billig
kopiering, som gav högklassiga kopior och som kunde användas för
massframställning. Kopieringsmaskiner baserade på den nya tekniken ingår numera
i varje mer avancerad kontorsutmstning. De används också i mycket stor
utsträckning inom undervisning, forskning, förvallning och näringsliv.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu använda meloderna sammanfallas vanligen under benämningen fotokopiering med
hänsyn lill att i meloderna ingär elt fotografiskt moment. Nya meloder är
emellertid under utveckling som icke använder ljus ulan t. ex. elektronstrålar.
Intemationelll har man därför numera övergått till all beteckna samtliga
hithörande kopieringsmeloder som reprografi. Denna beteckning används också i
Sverige inom företagen i branschen. Även ulredningen har ansett sig böra
använda denna term i lagtext och då del eljesi är nödvändigl atl ange en exakl
avgränsning. I betänkandet används emellertid som synonym den i dagligt tal använda
termen folokopiering och oftast talas helt allmänt om kopiering. 1 utredningens
betänkande omfattar de nu nämnda beteckningarna också äldre kopieringsmeloder
säsom stencile-ring och elektrostencilering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frän
upphovsrättslig synpunkt har den omfattande användningen av reprografi medfört
väsentliga förskjutningar i fråga om upphovsmännens möjligheter att utnyttja
den ensamrätt till mångfaldigande som tillkommer dem som en grundläggande
räuighet. För ulredningen är det därför en</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
En redogörelse för olika meloder för kopieframställning har lämnats i bilaga 4
till NUK:s delbelänkande (NU 21/73), s. 137 ff.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>betydelsefull
uppgift alt närmare undersöka denna fråga för de olika seklorer av
samhällslivet där meloderna används för reproduktion av skyddade verk. Av skäl
som har anförts i del föregående är undersökningen i förevarande delbelänkande
begränsad till förhållandena inom undervisningsverksamhet. Frågan om reprografi
och upphovsrätt inom andra seklorer av samhällslivet kommer ulredningen att ta
upp i ell senare sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.1.2 De
nya kopieringsmetodernas användning inom<br>
undervisningsverksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya kopieringsmeloderna har funnit vidsträckt användning inom skolväsendet och
annan undervisningsverksamhet. Fotokopiering är numera ell vedertaget
hjälpmedel för lärarna när del gäller att komplettera de vanliga,
förlagsmässigl utgivna läroböckerna och andra läromedel. 1 skilda undervisningsavsnitt
finns del ett behov av atl tillhandahålla eleverna kopior av artiklar i
tidningar och tidskrifter, utdrag från skönlitterära alster eller
facklitteratur, statligt och kommunalt tryck osv. Alla slags föriagsprodukter
utnyttjas på detta säu. Även utländskt material kopieras. 1 stor utsträckning
kopieras även material som publicerats för undervisningsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Längre
fram kommer atl återges viss statistik som närmare belyser omfattningen av det
utnyttjande av skyddade verk som här föreligger (se avsniu 3.1.5.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.1.3 Den
upphovsrättsliga regleringen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.3.1 Gällande svensk rätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ensamrätt atl förfoga över verket som lillkommer upphovsmannen enligt 2 § URL
omfattar, som tidigare angivils, bl. a. den grundläggande rättigheten att
mångfaldiga verket eller, som det uttrycks i lagtexten, atl framställa exemplar
av detta. En principielll viklig begränsning i rätten framgår av bestämmelsen i
11 § URL, enligt vilken del stär envar frill all framslälla enstaka exemplar av
offentliggjort verk för enskill bruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Molsvarande
reglering gäller i fråga om rätten till fotografi (I och 5 §§ FotoL) och i
ftåga om skyddet för kataloger och liknande arbeten (49 § URL). I del följande
nämns i allmänhet inte särskilt fotografier och arbeten av nu nämnt slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reprografi
är en form för mångfaldigande av verket, och den reprografiska framställningen
omfattas därför i princip av upphovsmannens ensamrätt. I ett avseende, nämligen
i fråga om fotokopiering av verk inom arkiv och bibliotek, har meddelats
särskilda bestämmelser om denna form för mångfaldigande, se 12 § URL och 1-6
§§ förordningen 1961:348.1 övrigl innehåller inle lagen några särbestämmelser
om reprografi. Undanlagsbestämmelsen om rätt att framställa exemplar för
enskilt bruk innebär emellertid alt det i viss utsträckning är tillåtet för
enskilda atl kopiera föriagsmässigi framställda produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
gränsdragning det här gäller kan i det enskilda fallet vara svär alt närmare
bestämma Ofr SOU 1956:25 s. 181 fsamts. 188 fO-1 äldre tid var den dock, i
fråga om förlagsmässigl framställda produkter, av mindre praktisk</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vikl,
eflersom de enskilda i regel inie hade tekniska möjligheter att reproducera
eller kopiera det tryckta materialet i sådan utsträckning atl del hade praktisk
betydelse för upphovsmännen och föriagsbranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
undervisningsverksamhetens del innebär det sagda att lärarnas möjligheter att
framslälla avskrifter eller kopior av tryckt maierial för användning i
undervisningen var begränsade och i allmänhet endast utnyttjades i speciella
sammanhang. Del kunde t. ex. gälla sådana fall som all en lärare behövde
avskrifter eller kopior av en dikt för en lektion i diktanalys eller av en
kortare språktexl för översättning. I allmänhel var den kopiering som ägde rum
av mycket liten omfattning och kunde i regel sägas ligga inom ramen förden
angivna undantagsbestämmelsen i 11 § URL om kopiering för enskill bruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya kopieringsmetoderna har här medfört en radikal förändring genom alt de
gjort det tekniskt möjligt atl inom skolorna och andra undervisningsanstalter
övergå till massproduktion av kopior av det tryckta materialet. Av del fömt
anförda framgår atl dessa möjligheter ocksä utnyttjais i myckel vid
utsträckning. Kopieringen har härigenom fält en omfattning som i regel går vida
uiöver den ram som undantagsbestämmelsen i 11 § URL om kopiering för enskill
bmk anger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgålt av det förul anförda finns det inga lagbestämmelser som löser de
tillämpningsproblem som sålunda uppstått. För en viklig sektor, nämligen det
allmänna skolväsendel, har frågan emellertid reglerats genom ett avtal mellan
staten och vissa organisationer, företrädande upphovsmän m. fl. (se avsniu
3.1.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
17.0pt;margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagstiftningen i
grannländerna överensstämmer i här berörda delar med den svenska.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>3.1.3.2
De internationella konventionerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Varken
Bernkonventionen eller Väridskonvenlionen om upphovsrätt innehåller regler som
särskilt behandlar reprografiskt mångfaldigande av skyddade verk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
förut nämnts innehåller Bernkonventionen i art. 9:1 en bestämmelse om
upphovsmannens ensamrätt att mångfaldiga sitt verk. Härtill ansluter en
undantagsregel, art. 9:2, enligt vilken medlemsländerna för tillåta mångfaldigande
av verk i vissa särskilda fall, om detta inte gör inträng i det normala
utnyttjandet av verkel och inte heller oskäligt inkräktar pä upphovsmannens
legitima iniressen. Reglema infördes vid Siockholmskonferensen 1967. I
generalrapporten från konferensen framhålls som ett praktiskt exempel där
undantagsregeln kan tillämpas fotokopiering av verk. Härom anförs följande:'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>If
it is considered that reproduclion conflicts with the normal exploitalion of
the work, reproduclion is not permitted at all. If il is considered that
reproduclion does not conftici with the normal exploitalion of the work, the
nexl siep would be to consider whelher il does not unreasonably prejudice the
legitimale inlerests of the aulhor. Only if such is not ihe case would it be
possible in certain special cases to iniroduce a compulsory license, or lo
provide for use withoul payment. A practical example mighi be pholocopying for
various purposes. If it consists of producing a very large number of copies, it
may not be permitted, as it conflicts with a normal exploitalion of the work.
If</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Punkl 85 i Report on the Work of Main Committee I, Records of the Intelleclual
Property Conference of Stockholm 1967, s. 1145-1146, Geneva 1971.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 132</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>il implies a raiher large number of copies for use in
indusirial undenakings, il may nol unreasonably prejudice the legitimale
inlerests of ihe aulhor, provided ihal, according lo national legislalion, an
equitable remuneration is paid. If a small number of copies is made,
pholocopying may be permilted wilhoul payment, particulariy for individual or
sieniific use.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.3.3 Utländsk rätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
gällande upphovsrältslag i Förbundsrepubliken Tyskland utfärdades år 1965 och trädde
i kraft den 1 januari 1966. Bestämmelser av viss belydelse för rälien atl
fotokopiera skyddade verk inom undervisningsområdet finns i 53 och 54 §§.
Enligt 53 § är det lillålel att under närmare angivna omständigheter fritt
framställa enslaka exemplar av vissa verk för slrikl personligt bmk. I 54 §
regleras rätten alt framslälla exemplar dels för vissa särskilt angivna
ändamål, såsom t. ex. för egel vetenskapligt bruk, dels för annat eget bruk. I
sisinämnda hänseende medges rält att mångfaldiga korta avsnill av utgivna verk,
enstaka uppsatser i lidningar och tidskrifter saml, under vissa
förulsältningar, utgångna verk. Om mångfaldigandet enligt 54 § sker i
yrkesmässigl syfte gäller atl skälig ersättning skall utgå till upphovsmannen.
Bestämmelsen äger tillämpning även på juridiska personer och inom allmänna
inrättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ehum
lagstiftningen är av ganska sent datum, innehåller den inga beslämmelser som
särskilt reglerar användningen av reprografiska metoder. Den ökade användningen
av sådana metoder har emellertid aktualiserat behov av nya regler pä området.
Enligt uppgift kan ett förslag till upphovs-rättslig reglering av hela
reprografiomrädet vänlas föreligga omkring är 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den nederländska uppbovsrättslagen från är 1974 finns bestämmelser som tillåter
kopiering av verk i 16 b och 17 §§. Enligt 16 b § flr envar fritt framställa
kopior för sill egel personliga bruk, bl.a. för studieändamål.
Mångfaldiganderätten omfattar i princip endast kortare avsnitt av verk. 117 §
regleras bl.a. näringsidkares och sammanslutningars rält till mångfaldigande.
Stadgandet medför räll lill kopiering i den omfattning som betingas av
verksamheten. Regleringen är emellertid begränsad till facklitteratur (works of
science), och de exemplar som framställts lår användas uteslutande för internt
bruk. Upphovsman är berättigad till ersättning för mångfaldigande som sker med
stöd av 17 §. Sedan den 1 januari 1975 gäller särskilda lagbestämmelser för
kopiering inom ministerier, bibliotek och undervisningsanstalter. Sådana
institutioner har rätt atl framställa exemplar av verk i den omfattning som
påkallas av ijänsteförhällandena. Framställt material fär i princip inte
utnyttjas av andra än institutionernas egen personal. Om materialet är avsett
för bruk inom undervisningsverksamhet gäller särskilda villkor. Exemplar får då
framställas enbart som komplettering lill läroböcker och annat studiematerial
som föreskrivs i läroplanerna. Upphovsman är berättigad lill ersällning för den
kopiering som verkställs med stöd av bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den franska upphovsrättslagen frän år 1957 uppräknas i 41 § olika former av
ulnyltjanden som är tillåtna ulan upphovsmannens samtycke. En sädan form är
mångfaldigande av offentliggjorda verk som sker för framställarens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>privala
bruk. Härmed avses dels personligt bruk, dels bmk inom familjekretsen.
Stadgandet kan emellertid inte åberopas lill slöd för framslällning för
kollektivt bruk (uiilisation collective). Della lorde innebära all
framslällning av kopior inom t. ex. ell företag inle är tillåten ulan
upphovsmannens medgivande och della även om kopiorna är avsedda atl användas
uteslutande för inlernl bruk. År 1976 infördes genom en särskild lagsliflning
(Li de Finance) skall på försäljning och import av folokopieringsapparater med
tillbehör. Inkomslerna-beräknade lill 30 milj. francs/år(1976)-skall i försia
hand användas lill slöd för bokutgivning, typografisk induslri, bibliotek m. m.
Enligt uppgift är del avsell all använda en del av skatteintäkterna för alt
kompensera förläggare och upphovsmän för det intrång de lider genom
användningen av folokopieringslekniken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
engelsk rätl - Copyright Acl av år 1956, secs. 6 och 9 - anses kränkning av
upphovsräiten inte föreligga vid lojal användning, "fair dealing", av
litterära, dramatiska eller musikaliska verk eller av konstverk. Sådan
användning är alltså tilläten. Begreppet "fair dealing" definieras
inte närmare i lagen utan får avgränsas genom domstolsavgöranden. Till området
för "fair dealing" anses höra bl. a. mångfaldigande av verk när
ändamålet med utnyttjandet är forskning och privata studier. Ytterligare
undantag från upphovsmannens ensamrätt görs i sec. 41, som tillåter
mångfaldigande av skyddade verk när det sker inom undervisningsverksamhet. Den
praktiskt viktiga begränsningen görs emellertid att mångfaldigandet ej får ske
genom lekniska metoder för masskopiering. Del förutsätts vidare att kopieringen
utförs av lärare eller elev. - Våren 1977 lade en statlig kommitté fram ett
betänkande med förslag till ändringar i Copyright Acl, den s. k.
Whitford-kommittén.' 1 betänkandets kapitel 4 behandlas frågor som har samband
med reprografi. Enligt förslagel skall inom vissa i lagen närmare angivna
områden, däribland undervisningsväsendet, fotokopiering av skyddade verk kunna
regleras genom kollektiva avtal. Dessa skall innefatta generella lillstånd för
avnämarsidan att fotokopiera skyddade verk enligt i avtalet angivna villkor
(blänket licensing). Villkoren skall fastställas efter förhandlingar mellan
berörda upphovsmän och uinytljare. För upphovsmännens del skall förhandlingarna
handhas av vissa, av vederbörande ministerium godkända organisationer
(collecting societies). Dessa föreslås även få till uppgifl att administrera
upphovsmännens ekonomiska rättigheter. Tvist, som uppkommer i samband med
förhandling, föresläs kunna hänskjutas till en särskild domstol (Copyrighi
tribunal),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Amerikas Förenta stater har nyligen antagils en ny upphovsräiislagsliftning,
Copyright Acl, Public Law 94-553, vilken irädde i kraft den 1 januari 1978 och
som ersätter 1909 ärs lag i ämnel. Enligt lagen (§ 107) får verk utnyttjas ulan
tillstånd av upphovsmannen när del är fräga om etl lojalt utnyttjande,
"fair use" (jfr "fair dealing" i engelsk räll). Reglerna
härom har lillämpning bl. a, pä användning av reproducerat material inom
undervisning och forskning. Då det gäller atl bedöma om "fair use"
föreligger skall hänsyn las till en rad olika fakiorer, bl. a. lill ändamålel
med och karaktären av användningen, t. ex. om verkel används i kommersiellt syfte
eller för undervisningsändamål utan sådanl syfte, arten av det skyddade verkel,
omfattningen av den använda delen i förhållande lill hela verket saml den
inverkan som användningen kan ha för ersättningen eller värdel av det</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Report of the Commiltee to consider the Law on Copyrighi and Designs (London
1977). Kommitténs förslag har, såvitt känt, ännu inle lill någon del föranlett
lagsliftning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skyddade
verkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:107.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Upphovsrättslagen
i Canada utfärdades år 1921 och trädde i kraft den 1 januari 1924. Lagen har
sedan dess vid skilda tillfällen undergått smärte ändringar. Liksom den
engelska Copyrighi Acl innehåller lagen beslämmelser om "fair
dealing". Enligt dessa regler, som finns upptagna i sec. 17(2), skall
kränkning av upphovsmannens ensamräu inle anses föreligga när verkel utnyttjas
för särskilda i lagen närmare angivna ändamål. Tillåtna ändamål är bl. a.
enskilda sludier och forskningsändamål. - I april 1977 offentliggjordes etl
kommiltébclänkande med förslag lill ändringar i den upphovsrällsliga
lagstiftningen.' Såvitt gäller bestämmelserna rörande "fair dealing"
föresläs all de i huvudsak behålls oförändrade. I betänkandet har särskilt
behandlals frågan om folokopiering av verk. Det uttalas all frågan inle bör
regleras genom bestämmelser i lag. 1 stället bör hithörande problem lösas genom
kollekliva avtal på gmndval av upphovsmannens allmänna ensamrätt till
reproduktion. 1 delta sammanhang hänvisas bl. a, till den år 1973 bildade
samorganisationen mellan upphovsmän och föriäggare (Organization of Canadian
Authors and Publishers, OCAP, Lid), vilken har lill ändamål all utöva och
administrera ersäilningsrätligheter som är knutna lill kollekliva upplåtelser
av rätl till fotokopiering av verk.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=112 height=64>
<tr>
<td valign=top align=left height=64 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I Copyright in Canada.
Proposals for a revision of the law. By A.A. Keyes and C. Brunei</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>(1977).</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
upphovsrättsliga lagstiftningen {Australien, Copyright Acl 1968-1973,
överensstämmer i sina huvuddrag med engelsk rätt. I sec. 40 regleras "fair
dealing" när del gäller litterära, dramatiska och musikaliska verk och
konstverk och i sec. 200 ges regler om viss användning av verk inom
undervisningsverksamhet. 1 fråga om utnytljandemöjligheterna bygger stadgandena
i båda fallen på i princip samma fömtsättningar som motsvarande beslämmelser i
engelsk rält. - En särskild kommitté med uppdrag alt uireda frågor avseende
reprografisk kopiering av skyddade verk lade fram ell förslag hösten 1976, I
huvudsak innebär förslagel följande såvitt gäller möjligheterna all fotokopiera
verk för undervisnings- och studieändamål, I sec, 40 föreslås att "fair
dealing" inte bör vara begränsat lill områdel för "forskning och
privata studier" ulan bör utsträckas till all helt allmänt avse
"forsknings- och studieändamål", alternativt med tillägget "saml
för prival eller eljesi för personligt bmk", I anslutning härtill föresläs
bestämmelser som närmare anger när "fair dealing" skall anses
föreligga i fräga om verk som fotokopieras. Bestämmelserna är utformade i nära
överensstämmelse med de förul berörda reglerna i § 107 i den amerikanska
upphovsrällslagen. Vidare föreslås regler om en licensordning, avsedd att
lillämpas bl. a. inom sådan undervisning som bedrivs ulan kommersielll syfte.
Förslagel i denna del går i huvudsak ul pä alt fotokopiering - med vissa
angivna begränsningar - skall anses tillåten utan särskild ersättningsrätt för
upphovsmannen, om kopieringen endasl avser ett visst mindre antal exemplar -
olika för vissa närmare angivna fall - av ell utgivet verk eller delar av
sådant verk. Mångfaldigas verk i större upplagor skall upphovsmannen emellertid
vara berättigad lill ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1,3.4
Förslag till internationell reglering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:315.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2
Report of the Copyrighi Law Committee on Re-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
Bernunionen och Unesco har lidigare gjorts vissa försök att åstad-
prographie Reproduction komma en internationell reglering av
upphovsmännens rättigheter i (1976).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samband
med reprografi. En sammanfattande diskussion ägde rum vid ett internationellt
expertmöte i Washington, D.C., den 16-21 juni 1975. Frågan ansågs emellerlid
ännu inte vara mogen för en lösning på del inlernalionella planel. 1 den
resolution, som anlogs vid mötet, framhölls därför atl varje stat tills vidare
själv borde bestämma vilka former som skäligen kunde komma till användning för
alt tillförsäkra upphovsmännen det skydd för deras ekonomiska iniressen i
sammanhanget, som förutsattes i Bernkonvenlionen och Väridskonvenlionen om
upphovsrätt. Vidare framhölls att stater, i vilka reprografiska meloder kommii
lill vidsträckt användning, bl. a. borde främja upprättandet av kollektiva
system för att utöva och administrera ersättnings-rältighelerna. Slutligen
betonades vikten av samarbete mellan de stater som vidtog åtgärder inom det
berörda området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Resolutionen
anmäldes vid ell möte som de styrande kommittéerna för Bernkonvenlionen och
Väridskonvenlionen höll i Geneve i december 1975 men har därefler ej föranlett
några åtgärder på det internationella planet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.1.4
Förslaget enligt NUK</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
förul nämnts finns det - frånsett vad som gäller för arkiv och bibliotek -inte
några regler i den nordiska upphovsrättsliga lagsiiftningen som särskilt
behandlar fotokopiering av skyddade verk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
NUK:s betänkande föreslogs regler om fotokopiering av skyddade verk i tre nya
paragrafer i URL, betecknade 11 a-c §§. Det föreslogs att reglerna skulle
tillämpas också i fråga om kataloger och andra i 49 § URL avsedda arbelen saml
i fräga om fotografier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.4.1
De svenska sakkunnigas förslag till reglering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
svenska sakkunniga i kommittén föreslog - i likhet med de danska, finländska
och norska medlemmarna - att ett system med avtalslicens borde gälla i fråga om
folokopiering inom undervisningsväsendel. I förslaget behandlades fotokopiering
av skyddade verk inom undervisningsverksamhet i 11 a § URL. Del föreslagna
stadgandet hade följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Läroanstalt
eller annan institution, vilken på grund av avtal med organisation företrädande
ett fiertal svenska upphovsmän på området äger rätt att för bruk inom
undervisningsverksamhet genom fotokopiering eller liknande förfarande
framställa exemplar av utgivna verk, mä pä villkor motsvarande dem som gälla
enligt avtalet genom sådant förfarande även framställa exemplar av utgivet,
till samma art hänföriigt verk av upphovsman, som icke företrädes av
organisationen. Vad sålunda framställts må endast utnyttjas inom
undervisningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
organisation som i första stycket sägs må ha bestämt om fördelning av vederiag
för framslällning som där avses mellan upphovsmän, som företrädas av
organisationen, eller om atl sådant vederlag skall gå till ändamål, gemensamma
för sådana upphovsmän, skall tillämpas pä motsvarande sätl i fråga om
upphovsmän, som icke företrädas av organisationen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning till beslämmelsema i 11 a § URL (och i 11 b och 17 a §§ URL vilka
ocksä innehöll bestämmelser om avtalslicens) föreslogs en särskild reglering
som innebar möjlighel för part att påkalla skiljemannaförfarande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
avtalsförhandling ej ledde till resultat. Regleringen intogs i en föreslagen ny
paragraf i URL, betecknad 26 a §. Det föreslagna stadgandet hade följande
lydelse;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Leder
förhandling om avtal som avses i Ila, 11b och 17a§§ ej till resullal, äger part
hänskjuta tvistefrågan till avgörande av skiljemän. Konungen meddelar närmare
bestämmelser om utseende av skiljemännen och om förfarandet inför dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillämpning av 11 a, 11 b och 17 a §§ skall avgörande, som avses i första
stycket, äga samma verkan som om avtal av motsvarande innehåll kommit till
stånd mellan parlerna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ordning som sålunda föreslogs i fråga om avtal om fotokopiering av skyddade
verk ansågs även böra gälla i fråga om avtal beträffande fotokopiering av
kataloger och liknande arbeten, som är skyddade genom 49 § URL, och
fotografier, som är skyddade i FotoL. Det föreslogs därför att hänvisningar
till ll a § och till 26 a § URL skulle tas in i 49 § URL och i FotoL (5§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
svenska sakkunniga hade biträtts av experter, I ett särskilt yllrande över de
sakkunnigas förslag förklarade vissa av experterna att de inte kunde godta alt
11 a § URL inle uttryckligen lämnade utrymme för upphovsman att meddela
individuelll förbud mot avialslicensens tillämpning, I yttrandet riktades
kriiik även mol den föreslagna regleringen i 26 a § URL,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.4.2 Remissbehandlingen av det svenska förslaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
i 11 a § URL rörande fotokopiering inom undervisningsverksamhet fick allmänt
sett ett positivi mottagande. En slor del av remissorganen tillstyrkte eller
förklarade sig lämna utan erinran de sakkunnigas förslag lill bestämmelser om
avtalslicens. Andra förklarade sig mera allmänt inle ha någon erinran mot
huvudlinjerna i förslaget. Konstnärliga och litterära yrkesutövares
samarbelsnämnd (KLYS) och några andra remissinstanser uttalade alt avialslicens
var en principielll godtagbar form för reglering av området för inskränkningar
i upphovsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
den konkreta utformningen av de föreslagna avtalslicensbestämmelserna
ifrågasatte ätskilliga remissinstanser om bestämmelserna i tillräcklig grad
tillgodosåg de krav som Bernkonventionen ställer på unionsländernas
lagstiftning. De syftade här främst på den del av förslaget, som innebar att
utomstående upphovsmän - i första hand dä utländska upphovsmän - skall vara
skyldiga att underkasta sig avtalsbestämmelser och organisaiionsbeslut som går
ut pä att influtna ersättningsbelopp skall användas för kollektiva ändamål, I
remissyttrandena framhölls att hänsyn lill Bernkonvenlionen krävde att
utomstående upphovsman tillerkändes en räll alt begära individuell avräkning.
Likaså hävdades att hänsyn lill Bernkonventionen krävde att upphovsman medgavs
rätt att indivduelll undanta verk från lillämpningen av bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
enligt 26 a § URL om hänskjutande lill skiljemän tillstyrktes endast av ett
fåtal remissinstanser. En allmän mening bland de avstyrkande instanserna var
att de föreslagna bestämmelserna kunde medföra svårigheter i den praktiska
tillämpningen och även motverka den utveckling inom organisationsväsendet på
upphovsrättens omräde som är en fömtsättning för en ordning med avtalslicens.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:148.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.4,3
De danska, finländska och norska sakkunnigas förslag till reglering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
berörls i avsnitt 3.1.4.1 byggde även de av de danska, finländska och norska
sakkunniga framlagda förslagen lill reglering av fotokopiering inom
undervisningsväsendel på etl system med avtalslicens. De av dessa sakkunniga
föreslagna bestämmelserna överensstämde därför i huvudsak med det svenska
förslaget i 11 a § URL. De danska och finländska förslagen innehöll emellertid
härutöver beslämmelser som gav utomstående upphovsmän rätl atl, när det gällde
medel som avsatts för kollektiva ändamål, i stället i vissa fall framställa
krav pä individuell ersäitning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Olika
meningar förelåg i fråga om behovet atl införa särskilda regler rörande parts
rätl alt påkalla skiljemannaförfarande, om avtalsförhandling ej ledde till
resultat. De norska sakkunniga ansåg - i likhei med de svenska medlemmarna -
att en särskild reglering här var nödvändig för undervisningsväsendel. I det
norska förslaget upptogs därför i denna del bestämmelser som till syfte och
innehåll nära överensstämde med det svenska förslagel i 26 a § URL. De danska
och finländska sakkunniga ansåg däremot inte för sin del lillräckliga skäl
föreligga för ett förslag i denna riktning och ansåg ej heller att frågan behövde
regleras pä annat sätt. Enligt dessa sakkunniga kunde man räkna med att de
berörda förhandlingsparterna vid en avtalsordning hade intresse av atl ett
avtal kom till stånd. Vidare framhölls att beslämmelser om ett
skiljemannaförfarande kunde tillskapa risk för att reella förhandlingar inte
kom i gång mellan parterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
17.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säsom förut anförts
(avsnitt 2.5) har här angivna förslag inte lett till lagstiftning.'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>3.1.5 1978 års
skolkopieringsavial</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.5.1
Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Upphovsmän
och förläggare uppmärksammade tidigt den uividgning av kopieringsverksamheten
inom skolorna som de nya kopieringsmetoderna förde med sig. Så smäningom fick
de gehör för synpunkten att denna vidgade kopieringsverksamhet innebar etl
ulnyttjande av upphovsmännens verk, som i allmänhet inte täcktes av
undantagsbestämmelsen i 11 § URL. Samtidigt erkändes frän alla häll att
undervisningsväsendet hade behov av att kunna kopiera i större omfattning än
som kunde ske enligt denna bestämmelse. Mot denna bakgrund tillsatte
regeringen de s. k. AUU-sakkunniga (U 1968:49) med uppdrag att förhandla med
berörda parter om en avtalsreglering inom området. På gmndval av förslag av de
sakkunniga kom år 1973 ett avtal om kopieringen i skolorna till stånd mellan
staten pä den ena sidan och elt antal upphovsmanna- och föriäggarorganisationer
m. fl. på den andra sidan. Genom avtalet tillerkändes upphovsmän och föriäggare
ersättning för fotokopieringen i skolorna. Vidare reglerades i vilken
omfallning sådan kopiering fick äga mm. Avlalet gällde för en tid av tre år. Den
23 juni 1976 träffades eU nyU, tvåårigt avtal med verkan fr. o. m. den 1 juli
1976. Detta avtal har den 26 juni 1978 i sin tur ersatts av elt nyll avtal, som
gäller fr. o. m. den 1 juli 1978 t. o. m. den 30 juni 1979. Del nya avtalel är
fogat som bilaga till betänkandet (Bilaga 1).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'Om
del nu akluella utredningsläget i dessa länder i fråga om lagstiftningsåtgärder
på området, se not s. 27.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2
Jfr prop. 1977/78:100, bilaga 12 s. 243.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>72</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.5.2 Avtalets
tillämpningsområde m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
1978 års avtal har lärare vid bl. a. grundskolor, gymnasieskolor och
läramlbildningsanstaller räll alt i viss utsträckning fotokopiera eller på
annal säll mångfaldiga litterära eller konstnäriiga verk saml fotografier. I
ersättning härför belalar staten lill företrädare för berörda upphovsmän m. fi.
i regel 1,6 öre per kopierad sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anlalet
ersällningsberälligade kopiesidor beräknades i de tidigare avtalen på grundval
av redovisningar från vissa skolorom den i dessa skolor faktiskt företagna
kopieringen (jfr avsnitt 3.1.5.3). 1 1978 års avtal har antalet beräknals på
gmndval av den år 1977 gjorda redovisningen, varvid antalet satts lill 110
milj. Ersällningen utbetalas till en av organisalionerna upprättad
förvaltningsorganisation, BONUS (se avsnill 3.1.6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Toiala
ersällningen utgjorde är 1973 900 000 kr. och år 1977 1 377 500 kr. För
avtalsåret 1978/79 är ersättningen bestämd lill 1 800 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.5.3 Resultat
från kopieringsredovisningar 1973 och 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statistiska
centralbyrån har gjort en statistisk bearbetning av redovisningar som år 1973
och år 1977 lämnats från vissa skolor för vissa tidsperioder beträffande den
inom dessa skolor företagna kopieringen. Antalet redovisande skolor utgjorde
är 1973 10 % och år 1977 5 % av hela antalet skolor. Materialet har räknats upp
till vad som motsvarar resultatet för helt år för hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
undersökningen framgår följande siffror för år 1977 för hela landet, varvid
siffrorna för år 1973 nämns inom parenies. Totala anlalel framställda kopior av
originalsidor var 271 milj. (232 milj.). Antalet ersätlningsberätli-gande
kopior var 69 milj. (69 milj.). I fråga om de ersältningsberättigande kopiorna
var medelupplagan 35 ex. (53 ex.). Större upplagor - över 100 ex. -förekom inom
nämnda gmpp i 4,8 % (33 %) av fallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
del anlal kopior, som enligt 1977 ärs redovisning inle berättigade lill
ersällning - 202 milj. - uigjorde 145 milj. kopior frän maierial som lärarna
själva producerat, 15 milj. kopior från sådana allmänna handlingar som icke är
upphovsrättsligt skyddade, 36 milj. kopior frän material som visserligen är
upphovsrättsligt skyddal men publicerat i utlandet och 6 milj. ej klassificerat
material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.1.6
Förvaltningsorganisationen BONUS'</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
skolkopieringsavtalet slutits år 1973 bildade de avtalsslulande organisationerna
den ideella föreningen Bild Ord Not - Upphovsrättslig Samorganisation (BONUS).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.6.1
Organisation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medlemmar
i föreningen utgörs av de organisationer som slöt skolkopieringsavtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Högsia beslutande organ
inom föreningen är representantskapet som består av tre represenlanler från
varje medlemsorganisation. Den löpande verksamheten leds av en styrelse om elva
personer, av vilka staten utser tre.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>' Redogörelsen är i huvudsak
hämtad från den av Föreningen Svenska Läromedelsproducenter på uppdrag av BONUS
utgivna skriften "Upphovsrällen, Kopieringen & BONUS" (1977).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>däribland
ordförande. Representantskapet ulser övriga styrelseledamöter så all de olika
upphovsrällsliga områdena blir företrädda. Suppleanter ulses på molsvarande
säll. Vice ordförande ulses bland de av representantskapet valda ledamöierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Represenlanlskapel
ulser också fem s. k. förvallningsgrupper. Dessa behandlas närmare nedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BONUS'
verksamhel revideras enligt vanliga regler för ideella föreningar; en av
revisorerna skall vara auktoriserad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningens
sladgar har antagits av de avtalsslulande organisalionerna. Beslut om
stadgeändring fattas av representantmölei och skall godkännas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.6.2 Syfte
och uppgifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BONUS
skapades i försia hand för att adminislrera skolkopieringsavtalet, dvs.
kontrollera redovisningen, inkassera medlen och fördela dessa. Del förulsälts i
stadgarna all BONUS kan lå motsvarande uppgifter även beträffande andra avtal
som organisationerna sluter, t. ex. för högskoleområdet. 1 sladgarna har också
fömtsätls att BONUS i framtiden kan bli en "collecting society" av
STlM-typ, dvs. atl BONUS får uppdrag alt förvalta själva rättigheterna och
sluta avtal om dessas utnyttjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.6.3 Verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BONUS
utformar i samråd med skolöverslyrelsen och statistiska centralbyrån
redovisningssystemet och kontrollerar atl redovisning sker i enlighel med
skolkopieringsavtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
inkasserar BONUS de avlalsenliga ersättningarna. Av inkasserade medel skall 10
% avsättas till en reservfond, med vars medel BONUS skall gottgöra sådana
upphovsmän vilka inte är underkastade avtalet men vilkas verk av misslag ändå
blivil kopierade och därför skall ersättas enligt avtalel. När reservfonden
uppgår lill 250 000 kr. behöver vidare avsättning ej ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
inkasserade medel får BONUS använda upp till 10 % för sin administration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
inkasserade medel som återstår sedan avsättning skell till reservfond och
förvaltning fördelas av slyrelsen pä de fem förvaltningsgrupperna. Dessa
representerar de fem huvudområdena för del kopierade grundmaterialet, nämligen
bok, läromedel, press, noter och bilder. Fördelningen mellan grupperna sker i
huvudsak enligt den statistik som följer med redovisningen av kopieringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förvaltningsgrupperna representeras de organisationer som företräder respeklive
område. Inom varje grupp skall fattas enhälliga beslul om slullig fördelning av
gruppens medel lill de i gruppen represenlerade organisalionerna. Kan en
grupps ledamöter inle enas, hänskjuts denna fördelningsfråga lill slyrelsen,
som då har del slulliga avgörandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
medel som en förvaltningsgrupp fördelar tillförs således de olika
organisalionerna. Dessa har därefter full frihei alt beslämma om medlens
slulliga användning. I vissa fall ingår medlen i organisalionens verksamhel, i
andra avsäits de inom denna för särskilda ändamål. 1 några fall har de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fonderals
för all användas lill stipendier eller utbildning inom organisationens område.
För närvarande är medlen till varje organisalion av så ringa storieksordning
all individuell fördelning enligt BONUS' uppfattning knappast är meningsfull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
förut påpekats kan BONUS ta emot uppdrag alt sluta avtal för organisationernas
räkning. Sådanl uppdrag har numera givits BONUS i fråga om sådana skolor som
inle faller under del slalliga skolkopieringsavtalet. Dessa specialavial följer
det slatliga avtalet i vad avser upplåtelsens omfallning och reglerna för
kopieringens omfallning m. m. Ersättningen har emellertid schabloniserals och
slälls i dessa fall i relation till antalet elevår inom varje skola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Utredningens allmänna överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
närmare utvecklats i del föregående förekommer numera inom
undervisningsväsendel en omfattande kopiering av upphovsrättsligt skyddade
verk. Lärarna framställer kopior ur tidningar, tidskrifter, böcker osv. för att
användas av eleverna vid undervisningen. Detta sker på alla nivåer inom
undervisningen. Sådan kopiering omfattas i princip av den ensamrätt som enligt
URL tillkommer upphovsmännen till de utnyttjade verken och är därför i princip
beroende av att upphovsmännen lämnat samtycke till kopieringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidigare
har antagits atl kopieringen delvis har kunnat stödjas på en
undantagsbestämmelse i 11 § URL enligt vilken det är lillålet atl utan
upphovsmannens samtycke framställa enslaka exemplar av offentliggjorda verk för
enskilt bmk. Även om denna undantagsbestämmelse alltjämt är tillämplig i
speciella fall, anser sig ulredningen dock i del följande kunna bortse
härifrån. Vad del nu gäller är nämligen att genomföra en generell reglering av
kopieringen inom undervisningsväsendel. Del råder enighel om atl denna
verksamhet numera antagit sädana former, att undanlagsbestämmelsen i 11 §
saknar nämnvärd praklisk belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
nu sagts har motsvarande tillämpning i fräga om kataloger och liknande arbelen,
som är skyddade enligt 49 § URL, och fotografier, som är skyddade enligt FotoL.
Undanlagsbestämmelser motsvarande 11 § URL finns i 49 § URL och 5 § FotoL. I
det följande nämns i allmänhet inte kataloger m. m. och fotografier särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
det allmänna skolväsendet regleras folokopieringen sedan 1973 av ett särskilt
avtal, som ingåtts mellan siaten pä den ena sidan och ett antal upphovsmanna-
och föriäggarorganisationer m. fi. på den andra sidan. Enligt avtalet betalar
siaten ersättning för kopieringen. Ersättningen betalas ut lill
förvaltningsorganisationen BONUS (se avsnill 3.1.6). I avtalel regleras i
vilken utsträckning kopiering är tillåten. I ell antal specialfall har organisalionerna
ingått kopieringsavial direkl med vissa skolor. Inom övriga seklorer av
undervisningsväsendet är förhållandena ännu oreglerade. För högskoleområdet
föreligger etl förslag lill avtal som utarbetats av de s. k. AUU-sakkunniga (U
1968:49) pä gmndval av förhandlingar med samma organisationer som är parter i
skolkopieringsavtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
råder sedan länge enighel om all undervisningsväsendet är i behov av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
lämligen omfallande kopieringsräli. Samiidigi är del uppenbart all della behov
inte kan lillgodoses genom individuella avtal med upphovsmännen. Del är
praktiskt ogenomförbart all varje lärare eller undervisningsinslilulion eller
ens en gemensam organisalion eller annan förelrädare för dessa skulle sluta
individuella avtal med alla berörda upphovsmän. Undervisningsväsendets behov
av kopieringsmöjligheter måsle därför lillgodoses på annal säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
förevarande spörsmål först aktualiserades - i millen av 1960-lalet -framfördes
på sina håll tanken atl frågan borde lösas genom speciella
undantagsbestämmelser i URL som förklarade det frilt för skolorna atl ulan
ersällning kopiera skyddade verk. Del lorde emellertid numera inte hävdas från
något ansvarigt häll att sådana undantagsbestämmelser bör införas. Enligt
ulredningens mening skulle för övrigt ett sådanl system, med hänsyn lill den
omfattning i vilken kopiering sker hos oss, inte vara förenligt med de
internationella konventionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidigare
har i diskussionen även framförts tanken atl områdel borde regleras genom s. k.
tvångslicens. En sådan ordning skulle innebära att i URL infördes bestämmelser
om att skolorna, inom vissa gränser, hade räll alt kopiera skyddade verk ulan
tillstånd och all upphovsmännen hade rält till ersättning för kopieringen.
Ersättningen skulle emellertid i princip inte behöva beslämmas efter förhandlingar
mellan parterna. Om upphovsmännen ansåg erbjudna ersättningar vara
otillräckliga, skulle de vara hänvisade till att vid domstol kräva vad de ansåg
vara skälig ersättning. Tvångslicens förekommer i URL i fråga om vissa andra
ulnyltjanden. Som exempel kan nämnas att behovel av skolanlologier i viss
utsträckning tillgodoses genom tvångslicens (16 § URL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens mening måste emellertid en diskussion om lämplig reglering av
kopieringen inom undervisningsverksamhet i dagens läge ske med utgångspunkt i
atl frågan numera lill övervägande del är reglerad genom kollektiva avtal. Som
förul anförts regleras kopieringen inom skolorna genom etl omfattande
kolleklivi avtal. För vissa specialområden existerar särskilda sådana avtal.
Upphovsmännens organisationer har vidare förklarat sig beredda att ingå elt
avtal efter samma linjer för högskoleområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
måste emellertid uppmärksammas all frågan inle kan få en fullständig lösning
genom kollektiva avtal. Detla sammanhänger med atl de svenska organisationernas
avtal endast binder organisalionemas egna medlemmar. Ulländska upphovsmän blir
i allmänhel inle bundna, eftersom de i regel slår ulanför organisationerna.
Inom skolområdet betyder detla förhållande mindre, eflersom man i skolarbetet
använder utländska verk endast i begränsad utsträckning. Inom högskoleområdet
är del däremoi nödvändigt aU även ulländska verk blir tillgängliga för
kopiering. Del bör för övrigt uppmärksammas atl även en del svenska upphovsmän
slår ulanför organisalionerna. En kollekliv lösning som endasl gäller inom
ramen för organisationernas verksamhetsområden är därför principielll
otillräcklig även om det skulle gälla att enbart tillgodose kopieringsbehovet i
fråga om svenska verk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
kollektivt avtal som icke läcker hela den grupp av verk som är aktuell kan
genom lagbestämmelser kompletteras så alt del får denna verkan. Man lalar här
om avtalslicens. I nordisk upphovsrätt har denna ordning införts på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>eu
speciellt område, nämligen i fråga om radio- och TV-förelagens avtal med vissa
upphovsmannaorganisationer om räll all sända litterära och musikaliska verk. I
den svenska lagsiiftningen finns en beslämmelse härom i 22 § andra slycket URL.
Enligt denna beslämmelse får svenskl radio- eller TV-förelag som regeringen
besiämmer - om förelagel på gmnd av avtal med organisalion som företräder elt
fiertal svenska upphovsmän på områdel äger räll alt utsända litterära och
musikaliska verk - även utsända utgivet sådant verk av upphovsman som inte
företräds av organisationen. Upphovsmannen äger räu lill ersättning. I
prakliken får de utomstående upphovsmännen ersällning enligt samma normer som
medlemmarna i organisationen. Avtalslicensen i 22 § URL gäller ej i fråga om
sceniskl verk. Den gäller ej heller i fråga om annat verk, om upphovsmannen
meddelat förbud mol utsändning eller del eljesi föreligger särskild anledning
anta, att han motsätter sig utsändningen. Rälien all meddela förbud har
principiell betydelse men har i prakliken ulnytljals endasl i myckel obelydlig
omfallning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om ell system med avialslicens rymmer vissa ivångsmomenl skiljer det sig dock
på ell avgörande säll från tvängslicens, både principielll och praktiskt. Della
gäller även om den ersäuning som skall ulgå vid tvångslicens besläms i
kolleklivi avtal, såsom l.ex. är fallel beiräffande skolanlologier. När del
gäller elt ersätiningsavtal i anslulning till tvångslicens är nämligen
upphovsmännens förhandlingsposition synneriigen svag, eftersom motparten redan
genom lagen fått räll lill del ulnyttjande det gäller. Motparten kan när som
helst avbryta förhandlingarna om ersättning utan atl delta inverkar på hans
rätl till utnyttjande. Vid förhandlingar om etl kollektivt avtal som skall
ligga lill grund lör avialslicens kan däremoi upphovsmannasidan åberopa sin
ensamrätt och förhandlingarna får i princip samma karaklär som förhandlingarom
andra avtal på upphovsrällens område, t. ex. föriagsavtal. I allmänhel kan
därför antas atl kollekliva avtal vid tvängslicens blir sämre för upphovsmännen
än kollekliva avtal vid avtalslicens. Som exempel på att så är fallel i
prakliken kan anföras all del ersätiningsavtal som gäller för skolanlologier
innehåller sämre villkor för upphovsmännen än de ersält-ningsavlal som gäller
för andra antologier. En annan skillnad som av upphovsmännen tillmäts stor
principiell belydelse är alt en upphovsman inle kan sälla ivängslicensen ur
kraft genom förbud. Helt allmänt gäller visserligen att elt verk inle får
utnyttjas med stöd av tvångslicens om utnyttjandet skulle kränka upphovsmannensjdeella
räll. Det möter dock ofta prakliska svårigheter all hävda denna räll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens mening lalar nu anförda synpunkter för att inom förevarande område
en lösning genom kollekliva avtal i förening med avtalslicens i princip är att
föredra framför en lösning med tvångslicens,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Självfallel
måste emellertid yllerligare beaktas om etl system med avtalslicens kan anias
komma att i praktiken fungera på ett tillfredsställande sätt. Frågan blir
därför i denna del bl. a. beroende av en bedömning av hur del nuvarande
skolkopieringsavtalet fungerar och i vilken utsträckning kollektiva avtal kan
vänlas bli slutna inom övriga hittills ej avtalsreglerade sektorer av
undervisningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om skolkopieringsavtalet har representanter för BONUS, skolöverslyrelsen
och de avtalsslulande organisationerna vid sammaniräde med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ulredningen
uttalat sin tillfredsställelse med del säll på vilkel avtalet fungerar. Del har
framhållils all sysiemel successivi förbätlrals och au man avser all även i
forlsätiningen genomföra yllerligare förbällringar. Inom skolöverslyrelsen och
de nämnda organisalionerna anser man numera all avtalet uigören naturlig
lösningav kopieringsfrågan. Del haräven uttalats all behovel av
avlalslicensbeslämmelser, som kompletterar avtalet, i och för sig inle är så
stort eftersom i skolorna i huvudsak används svenskl maierial och de
avtalsslulande organisalionerna förfogar över praktiskt tagel samtliga
hithörande rälligheler. Avlalslicensbeslämmelser anses dock vara av värde som
ell fullsländigande av del rådande systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
angår högskoleområdel har såsom förul nämnls etl förslag lill avtal Ularbelals
av de s. k. AUU-sakkunniga (U 1968:49) på grundval av förhandlingar med samma
organisaiioner som är parler i skolkopieringsavtalet. Förslagel har ännu inte
lagts lill gmnd för förhandlingarom ell slulligl avtal. En av anledningarna
härtill lorde vara au behovel av kopiering för högskoleundervisningen till slor
del avser utländskt maierial, över vilkel de svenska organisationerna inie
förfogar. Del är därför tydligt all avlalslicensbeslämmelser, som skulle
innebära all ell avtal på områdel fick verkan i fråga om del ulländska
malerialel, skulle underiälla genomförandet av del framlagda avialsförslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om övriga sektorer inom undervisningsväsendet har - frånsett etl anlal
specialfall - förhandlingar om kopieringsavial ännu inle inletts. Man kan dock
enligt ulredningens mening ulgå från atl organisalionerna är villiga all ingå
avtal även för dessa områden. Även här gäller all avlalslicensbeslämmelser kan
underiälla förhandlingar om avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu anförda förhållandena talar enligt utredningens mening i och för sig för all
kopieringen inom undervisningsverksamheten bör, såsom redan sker inom
skolsektorn, regleras genom kollekliva avtal och atl lagstiftningen därför bör
inskränkas till att avse avtalslicensregler som kompletterar de avtal som
ingåtts eller kommer all ingås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
hänsyn lill de internationella konventionerna talar för alt lagregleringen
inskränks lill all avse avlalslicensbeslämmelser som kompletterar kollekliva
avtal. Fotokopieringen inom undervisningsväsendel är av så slor omfallning alt
det enligt ulredningens mening inle kan anses atl en generell tvängslicens här
skulle vara förenlig med konventionerna. I princip kan visseriigen liknande
betänkligheter riklas även mol avlalslicensbeslämmelser. Elt syslem med
avialslicens kan emellertid förenas med föreskrifl all den enskilda
upphovsmannen har rätt att meddela förbud mot all hans verk kopieras. Om sä sker,
torde det från konventionssynpunkl inte kunna riktas någon invändning mol
systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
utomstående upphovsmännens ställning stärks ytteriigare om sysiemel ulformas så
all kopieringsavialels samtliga villkor blir tillämpliga när det gäller
kopiering av deras verk. Om så sker, kommer bl. a. villkor som anger i vilken
omfattning kopiering är tillålen atl gälla även vid kopiering av de uiomslående
upphovsmännens verk. För kopieringen kommer också alt eriäggas samma ersällning
som föreskrivs för kopiering som sker med omedelbart slöd av avlalet. När det
gäller ersättningen kan systemet kompletteras med en bestämmelse som ger
utomstående upphovsman räll aU kräva individuell ersällning. Ulredningen
ålerkommer till denna fråga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör anmärkas all ell syslem som ulformas efler nu angivna riktlinjer kommer atl
avvika från de beslämmelser om avialslicens som enligt 22 § URL gäller i fråga
om utsändning av skyddade verk i radio och TV. Dessa beslämmelser anger bl. a.
inte all villkoren i del kollekliva avtalel om utsändning är lillämpliga även
vid utsändning av utomstående upphovsmäns verk. Förhållandena på
kopieringsområdel skiljer sig dock i många avseenden hell och hållet från dem
som gäller i fråga om utsändning i radio och TV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hittills
anförda synpunkier lalar enligt ulredningens mening för all
undervisningsväsendels behov av kopieringsräli - på sätt NUK föreslog i sitt
betänkande - kan lillgodoses genom kollekliva avtal komplellerade genom i lag
givna avlalslicensbeslämmelser. Vid frågans bedömande måsie emellerlid också
avsevärd hänsyn tas lill intresset all främja en lösning i fall dä kollekliva
avtal inte kommer lill slånd och ett system med avtalslicens alltså inte kommer
atl fungera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
de organisalionsförhållanden som för närvarande gäller kan del, som utredningen
förul anförl, antas all kollekliva avtal kommer atl ingås i erforderiig
omfattning. Man kan dock inte bortse från att förhandlingar om avtal i vissa
fall kan komma atl misslyckas, därför alt parlerna inle kan enas om villkoren.
Del kan också länkas all t. ex. en parts begäran om avtal avvisas därför att
han inte anses lämplig som avtalspart eller därför att hans begäran inle bedöms
avse ell undervisningsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
NUK:s belänkande föreslog de svenska sakkunniga att part i här avsedda fall
skulle ha räll alt hänskjuta tvisten till avgörande av skiljemän. Detta förslag
mötte dock stark kriiik från upphovsmannahåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens mening kan kriliken inte frånkännas berättigande. Ett
skiljemannaförfarande har karaktär av tvångsingripande. Om ett system med
avialslicens förenas med möjlighel till ivångsingripande av detta slag, skulle
systemet sett som helhel få drag av tvängslicens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
arbetslivet i övrigl har det ansetts tillräckligt atl den i lag upptagna
regleringen av arbelskonfiikter begränsas till bestämmelser om medling i sädana
konfiikter, Beslämmelser härom finns i 46-53 §§ lagen (1976:580)om
medbestämmande i arbetslivet, MBL, Enligt utredningens mening bör man även på
del nu ifrågavarande området begränsa sig till en reglering som avser möjlighet
atl anordna medlingsförfarande i uppkommande tvister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medlingsförfarandets
främsta syfte är självfallet att utgöra ett instmment för atl få till stånd etl
avtal mellan parter i fall då förhandlingar mellan dem har strandat. I första
hand ter sig medling naturiig om förhållandet mellan parterna redan är reglerat
genom avtal och de strandade förhandlingarna avseit att efter avtalsperiodens
slul få della ersatt med etl nylt. Medling bör emellertid kunna ske även när resultatlösa
förhandlingar ägt rum mellan parter som förul ej står i avtalsförhållande till
varandra. Medlingsförfarande bör dessulom kunna lillgripas i sådana fall då en
parts begäran om avtal avvisals ulan atl förhandlingar ägl rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medling
bör äga mm inför en av regeringen utsedd föriikningsman. Förlikningsmannen bör
åläggas atl till regeringen göra anmälan i fall då medling misslyckas så atl
regeringens behov av informalion lillgodoses,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
bestämmelser om medling bör till en början anges de förutsättningar under vilka
part har möjlighet att påkalla medling. Vidare bör ges vissa regler</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
förfarandet. Dessa behöver knappasl vara delaljerade. Delvis kan man här
anslula lill de nyss nämnda bestämmelserna i MBL. Del bör också slällas upp beslämmelser
som för del fall all medling inleds på ell redan avtalsreglerat omräde tryggar
atl avtalslöst lillslånd ej inträder under medlingsförfarandet till följd av
atl gällande avtalstid löper ul. Bestämmelserna i lagen bör endast kunna
frångås genom avtal i särskilt angivna fall. Däremoi bör parterna skriftligen
kunna överenskomma all medling över huvud laget ej skall äga rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
medlingsförfarande anordnat efler de linjer som nu angivils får enligt
utredningens mening anses tillräckligt främja all kollektiva avtal om kopiering
inom undervisningsväsendel kommer lill slånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
anser sig utredningen kunna ulgå från all behovel av kopieringsräli i
undervisningsverksamhet kommer atl kunna lillgodoses genom kollektiva avtal i
sådan ulslräckning all avtalen kan läggas till grund för den reglering i lag
som erfordras. 1 lag bör las upp bestämmelser om avialslicens som innebär all
elt kollektivt avtal inom sitt område blir tillämpligt även pä verk av
upphovsman som ej är medlem i avtalsslulande organisation. Vidare bör införas
lagbestämmelser om medling i tvister i ämnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
anförda principen atl elt kolleklivi avtal inom sitt område skall tillämpas
även på verk av upphovsman som ej är medlem i avtalsslulande organisalion
kräver vissa ytterligare överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Principen
innebär till en början all den avtalsslulande avnämaren blir berättigad att
fotokopiera utomstående upphovsmäns verk på samma villkor som enligt avlalet
gäller för kopiering av verk av upphovsmän som lillhör avtalsslutande organisation.
Vad avtalel innehåller om begränsningar i rätten att kopiera blir alltså
tillämpligt. Avnämaren skall vidare beiala samma ersäitning för kopiering av de
utomstående upphovsmännens verk som för kopiering av de verk som omfattas av
avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Atl
del kollektiva avtalet skall lillämpas även genlemol uiomslående upphovsmän
innebär vidare alt dessa skall likställas med upphovsmän som tillhör
avtalsslutande organisation när det gäller fördelningen av de ersättningsmedel
som betalas in. Om avlalet skulle innehålla beslämmelser härom blir dessa
alltså tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör emellertid uppmärksammas all kopieringsavialen kan komma all sakna sådana
fördelningsregler. Belysande är här skolkopieringsavialeis ersättningssystem.
Enligt avtalel erlägger staten ersättning i form av ett årligi klumpbelopp,
beräknai på grundval av en statistisk undersökning av kopieringens omfattning
inom ell begränsai antal skolor. Avtalet föreskriver atl beloppel skall
utbetalas lill BONUS. I fråga om huvudparten av beloppel gäller emellerlid all
fördelningen inte regleras i avtalet utan aren inlern fråga mellan
organisalionerna. Vidare är del en inlern fråga inom varie organisation hur
den använder sin andel i beloppet. I vissa fall ingår medlen i organisationens
verksamhel, i andra avsätts de inom denna för särskilda ändamål. I några fall
har de fonderals för att användas till stipendier eller utbildning inom
organisationens område. För närvarande är medlen lill varje organisalion av så
ringa slorleksordning all individuell fördelning mellan upphovsmännen enligt
BONUS' uppfattning inle varil meningsfull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan antas alt del mönsier som lillämpas i fråga om skolkopieringsav-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lalel kommer all lillämpas
även inom andra områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
när det gäller fördelningsregler som bestämls internt inom en avtalsslulande
organisation bör utomstående upphovsmän likställas med upphovsmän som lillhör
organisalionen. Skulle organisalionen lill äventyrs lillämpa individuell
avräkning, bör uiomslående upphovsmän vara berälligade lill ersäitning enligt
samma normer som medlemmarna. Om organisalionen bestämt all medel skall gå
lill kollekliva ändamål, får å andra sidan utomstående upphovsmän som
huvudregel godla della. Samtidigt bör de vara berälligade lill stipendier o. d.
enligt samma normer som medlemmarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
har praklisk belydelse främsl med hänsyn lill ulländska upphovsmän. I
prakliken lorde ersättningar lill ullandel emellerlid inle komma i fråga förrän
samarbele etablerats mellan de svenska organisationerna och molsvarande
organisaiioner i utlandet. Förberedelser lill ell sådant samarbete med
organisalionerna i vissa stater pågår. Målsättningen för organisationerna är
här atl utbygga deras verksamhel så all den direkl innefatlar tillvaralagande
av medlemmarnas rättigheter på reprografiomrädet och alt få lill slånd elt
inlernalionellt samarbele mellan organisalionerna av samma lyp som det som
bedrivs mellan kompositörernas ulföranderätisorganisalioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
bör alltså gälla alt föreskrifter som reglerar på vilket sätt influtna medel
skall användas blir bindande för uiomslående upphovsmän, vare sig
föreskrifterna finns i kopieringsavialel eller beslämts internt inom den
avtalsslulande organisalionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
nu beskrivna systemet överensslämmer med del som föreslogs i NUK:s betänkande.
Systemet tillstyrktes i allmänhet vid remissbehandlingen av betänkandet. En
del remissinslanser ifrågasatte dock om inte systemet av hänsyn lill
Bernkonvenlionen måste kompletteras med en bestämmelse som gav utomstående
upphovsmän - främsl ulländska -principiell rält atl kräva individuell
ersällning, oavsett vad som gällde enligt ersättningsbestämmelserna i
kopieringsavialel eller organisaiionernas inlerna fördelningsnormer.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
ulredningens mening finns del skäl att kompleltera systemet i denna riklning.
Frågan lorde inle ha slor praklisk belydelse. Del är emellertid angelägel all
systemet utformas så att dess förenlighet med Bernkonventionen ej kan
iftågasällas. En regel om rätt för utomstående upphovsmän atl framställa anspråk
på individuell ersättning bör därför uppställas. För alt underlätta
tillämpningen i de få fall som kan komma upp bör rätten emellertid underkastas
vissa begränsningar. Ulredningen återkommer till denna fråga i
specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighel med det anförda bör i del upphovsräUsliga regelsystemet tas upp
bestämmelser om avtalslicens vid reprografisk kopiering av skyddade produkler i
undervisningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelser
som avser kopiering av litterära och konstnäriiga verk bör las upp i URL. I
NUK:s betänkande föreslogs atl motsvarande stadgande skulle placeras närmast
efter 11 §, som behandlar framställning av exemplar för enskilt bruk. Del
samband med denna paragraf som tidigare i viss mån förelåg har emellertid med
ulvecklingen försvagats. Ett stadgande i ämnel torde numera fä anses ha närmare
samband med bestämmelserna i 16 §, som bl, a, behandlar rätten all ta in verk i
skolanlologier, och i 17 §, som behandlar</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
En sådan räu hade inom NUK förslagits av de danska och finländska sakkunniga,
se avsniu 3,1.4.3.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ljudupptagning
av verk för undervisningsändamål. Ulredningen föreslår alt del nya stadgandet
sätts in omedelbart före 16 § och betecknas 15 a §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
kopiering av skyddade verk berörs i princip även upphovsmannens s. k. ideella
räll, som skyddas genom bestämmelser i 3 § URL. Framför allt har upphovsmannen
inlresse av atl del i någon form klargörs för dem som använder framställda
kopior all del är han som åstadkommit det maierial som kopierats. Några
särskilda bestämmelser härom behövs dock inle. Bestämmelserna i 3 § är
generella och kommer atl avse även den föreslagna 15a§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 26
§ URL finns kompletterande beslämmelser om skydd för upphovsmannens ideella
rätt m. m. när verk uiny.ljas med slöd av de i 2 kap. URL givna bestämmelserna
om inskränkningar i upphovsräiten (11-25 §§). Bl. a. innebär dessa all källan
skall nämnas i den omfattning och på del säll som god sed kräver, när ell verk
återges offentligt med stöd av beslämmelse i kapitlet. Även denna del av den
ideella rälien kan beröras vid kopiering. Som exempel kan nämnas all det vid
kopiering av tidningsartiklar bör i nägon form klargöras från vilken tidning
artikeln är hämtad. Ej heller här behövs det dock några särskilda bestämmelser.
Stadgandet i 26 § URL hänför sig lill hela 2 kap. och blir alltså i princip
tillämpligt även vid kopiering i undervisningsverksamhet, om bestämmelserna
härom såsom utredningen föreslagit placeras i 15 a § URL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
närmare tillämpningen av bestämmelserna i 3 och 26 §§ kan regleras i del kollekliva
avlalet. Som exempel kan nämnas atl del i skolkopieringsavtalet föreskrivils
att en lärare skall anses ha fullgjort sin skyldighet enligt 3 § om han på
kopian anger upphovsmannens namn eller munlligen nämner delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>149
§ URL finns specialregler om skydd för kataloger, tabeller och liknande alsier.
Även sädana arbeten kopieras i undervisningsverksamhet. För kopieringen bör
gälla samma regler som för kopiering av skyddade verk. I stadgandet bör därför
las in en hänvisning till 15 a§ URL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
inledningsvis anföris är skyddet för fotografier i FoloL utformat efler samma
principer som skyddet för litterära och konstnäriiga verk (se avsnitt 2.1.2). I
FoloL bör därför tas upp regler om reprografisk kopiering av fotografier i
undervisningsverksamhet som överensstämmer med dem som föreslagits för
upphovsrättens del. Av skäl motsvarande dem som nyss anförts i fräga om den
föreslagna 15 a § i URL bör det nya stadgandet i FotoL sältas in omedelbart
efter 7 §, som i sisla stycket behandlar rätlen atl ta in fotografier i arbeten
till bruk vid undervisning. Stadgandet bör betecknas 7a§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ej
heller i fräga om fotografier behövs särskilda bestämmelser om skydd för
fotografens ideella rätl i samband med kopiering av fotografier i undervisningsverksamhet.
Bestämmelserna i 2 § FotoL om den ideella rälien är nämligen, liksom
motsvarande bestämmelser i 3 § URL, generella och kommer därför att avse även
sädan kopiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
13 § FoloL finns en bestämmelse om skyldighet alt nämna källan i den omfattning
och på det sätt som god sed kräver när fotografier utnyttjas med stöd av vissa
angivna stadganden i FoloL. Denna beslämmelse bör i princip äga tillämpning
även vid kopiering av fotografier i undervisningsverksamhet, på samma sätt som
26 § URL är i princip tillämplig vid kopiering av skyddade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 132</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>verk
i sådan verksamhet. Ej heller här behövs emellertid någon särskild beslämmelse.
Stadgandet i 13 § FoloL är tillämpligt vid ulnyltjanden med stöd av 6-11 §§ och
blir alltså tillämpligt vid kopiering i undervisningsverksamhet, om
bestämmelserna härom såsom ulredningen föreslagil placeras i 7 a § FotoL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om medlingsförfarande bör enligt utredningens mening tas upp i en särskild lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighel med del anförda lägger utredningen fram förslag lill ändringar i URL
och FoloL saml förslag lill lag med vissa bestämmelser om medling i vissa
upphovsrätlslvister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna bestämmelserna kommenteras närmare i följande specialmotivering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 specialmotivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.1
Förslaget lill lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till Utterära
och konstnärliga verk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
anförts i den allmänna motiveringen föreslår ulredningen att kopiering av
skyddade verk i undervisningsverksamhet regleras genom bestämmelser i en ny
paragraf i URL, betecknad 15 a §. Kopiering av kataloger och andra arbeten, som
skyddas genom bestämmelserna i 49 § URL, bör regleras genom atl i denna
paragraf görs hänvisning till 15 a §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>15
a §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen föreslås, som nyss anförts, bestämmelser om kopiering av skyddade
verk i undervisningsverksamhet. I NUK:s belänkande hade föreslagits liknande
bestämmelser i en paragraf med beteckningen 11 a §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stadgandet
bygger på samma princip som bestämmelsen i 22 § URL om avtalslicens i fråga om
radio- och TV-utsändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
framhållits i den allmänna motiveringen avser de föreslagna bestämmelserna atl
kompletlera kollektiva avtal om kopiering i undervisningsverksamhet. Sådana
kollektiva avtal innebär atl lärare eller andra berättigade direkt på grund av
avtalet äger rätl att under avtalsperioden, på de villkor som anges i avtalel,
kopiera verk av sådana upphovsmän som företräds av den eller de avtalsslutande
organisationerna. Etl kollektivt avtal äremellertid inte bindande för utomståen
'e upphovsmän och ger alltså i och för sig inte rätl alt kopiera deras verk. F
it av ulredningen nu föreslagna stadgandet innebär atl avtalel tilläggs verkan
även i fråga om verk av upphovsman som inle är medlem av avtalsslutande
organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
systemets tillämpning fömtsätls a''iså att det finns elt kollektivt avtal som
avser kopiering i undervisningsverksamhet. Vid utformningen av del föreslagna
stadgandet har ulredningen beaktat de principer på vilka det gällande
skolkopieringsavtalet är byggt. Även det av AUU-sakkunniga (U 1968:49)
utarbetade förslaget till avtal om kopiering inom högskoleområdet har
beaktats.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens försia stycke,/orsw meningen har upplagils den grundläggande
bestämmelsen om avialslicensens fömtsättningar och innebörd. Stadgandet har
fått utformningen alt lärare eller annan, som på gmnd av avtal ingånget av
organisalion som förelräder etl flertal svenska upphovsmän på området äger rätl
att för sin undervisning genom reprografiskt förfarande framställa exemplar av
verk, fär för samma ändamål även framställa exemplar av utgivet verk av
upphovsman, som icke företräds av organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För atl ell kolleklivi
avtal skall kunna åberopas som grund för avtalslicens bör fordras att del på
upphovsmannasidan ingåtts av organisation eller organisaiioner som är
representativa för de svenska upphovsmännen pä området. Om del finns en
organisation som framstår som huvudorganisation på områdel bör fordras atl
avtalel ingåtts med denna. Om det på ett omräde finns två eller flera större organisationer
som tillsammans är representativa för området kan dessa tänkas gemensaml
uppträda som part i avtalet. Det krav på representativitet som sålunda bör
gälla i fråga om avialslicens har i 22 § URL uttryckts genom krav pä alt
avlalet skall ha ingåtts av "organisation som förelräder elt flertal
svenska upphovsmän pä området". Ehum uttrycket lämnar rum för vissa
invändningar, har ulredningen ansett att det i enhetlighetens inlresse bör
användas även i del nu föreslagna stadgandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
ordet organisation används i singularis utesluter inte, såsom framgår av det
anförda, alt fiera organisationer gemensamt står som part i avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detla hänseende är ytteriigare att uppmärksamma alt organisationens kompetens
skall avse det "område" varom fråga är. I material som kopieras i
undervisningsverksamhet ingär i huvudsak text (litterära verk), men även bilder
(konstverk) och noter(musikaliska verk) kan ingå. Om rättigheter inom dessa tre
områden tillvaratas av olika huvudorganisationer måste samtliga medverka. Inom
de olika primärområdena kan förekomma delområden. Inom texiomrädet kan t. ex.
skönlitterära verk förvaltas av en organisation och läromedel av en annan.
Huvudorganisationema för samtliga delområden måste då medverka, om avtalet
skall bli heltäckande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avtalsslulande
organisalion skall företräda svenska "upphovsmän". Med upphovsman
avses här, liksom i regel eljest i URL, den som innehar de upphovsrättigheter
som del gäller. Pä gmnd av avtal kan rättsförhållandet vara sådant atl även
andra intressenter mäste medverka. I regel måste sålunda även föriäggare
(föriäggarorganisationer) medverka. Föriagsavtalen innebär nämligen i regel atl
föriäggaren i varje fall under viss tid har rätt att motsätta sig att
upphovsmannen ensam lämnar tillstånd till kopiering av den ifrågavarande
förlagsprodukten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har övervägt humvida i lagtexten bör anges vem som är motpart till
upphovsmannaorganisationen. I NUK:s förslag angavs sålunda som motpart
"läroanstalt eller annan institution", I regel torde emellertid avtal
av förevarande lyp inle ingås av vederbörande undervisningsanstalt. I
skolkopieringsavtalet är staten motpart till upphovsmannaorganisationerna. På
andra områden kan tänkas att t. ex. kommun uppträder som motpart i egenskap av
huvudman för den skola det gäller. Enligt utredningens mening behöver inte i
lagtexten anges vilka som kan uppträda som moipart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
sagda innebär även att i lagtexten inte ställs nägol uttryckligt krav pä</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rrioiparlen
i fråga om dennes kompelens all ingå avtal av förevarande slag. Del får dock
anses följa av stadgandets funktion alt endasl den kan godlas som motpart, som
verkligen kan antas vara i slånd all uppfylla de förpliktelser som ell sådanl
avtal för med sig. En grundförulsällning är självfallel all vederbörande kan
bedömas vara i stånd all svara för alt avtalet eflerievs och ta del ekonomiska
ansvar som rätten att utnyttja verk med stöd av avialslicens medför. Men han
måsle också bedömas vara kapabel atl t. ex. sörja för erforderiig statistik och
redovisning. I regel lorde som motpart komma i fråga - förutom stat, landsting
och kommun - endasl slörre, väletablerade organisaiioner och förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
elt kolleklivi avtal av den lyp som avses med stadgandet för
upphovsmannaorganisalionens motpart inle någon egen rält all kopiera i
undervisningsverksamhet. Avtalet gäller till förmån för den som själv tar
iniliativ lill kopieringen i del enskilda fallel, dvs. den lärare som handhar
undervisningen. Laglexlen har utformats i enlighel härmed. För alt läcka även sådana
fall som all rätlen atl kopiera tillkommer handledare i SIA-skolan o. d. har
använls uttrycket "lärare eller annan".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stadgandet
avser kollekliva avtal om kopiering i undervisningsverksamhet. Delta kommer i
förslaget till ullryck dels genom alt stadgandets verkningar anknyts till avtal
som ger lärare eller annan rätl alt kopiera "för sin undervisning",
dels genom en i det följande närmare behandlad bestämmelse i andra stycket av
paragrafen, att framställt exemplar endast får utnyttjas inom "undervisningsverksamhet"
som avses i avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har ägnat slor uppmärksamhel ål frågan hur begreppel undervisning i stadgandet
skall avgränsas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna fräga bör emellertid till en början framhållas alt bestämningen av
begreppel undervisning ej har omedelbar betydelse för frågan vilka kopieringsavtal
som kan ingås. Del råder full avtalsfrihet inom området och
upphovsmannaorganisationerna kan inom ramen för sin kompetens enligt stadgar,
fullmakter o, d, ingå alla de avtal som de finner önskvärda. Del är organisalionerna
som härvid bestämmer tillämpningsområdel för avtalen. Om tillämpningsområdet är
begränsat, t, ex, lill skolorna, blir den avialslicens som gäller enligt del
föreslagna stadgandet på motsvarande sätt begränsad. I sådana fall kommer
bestämningen av begreppel undervisning i stadgandet i allmänhet atl sakna
praklisk belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är dock tänkbart alt etl avtal om kopiering besiämmer tillämpningsområdet
genom atl direkt hänvisa till del föreslagna stadgandet. Det kan också ha ett
tillämpningsområde som går utöver undervisning. En myndighet kan t. ex, fö rätt
atl kopiera för både undervisning och information, I dessa fall fär
bestämningen av begreppet undervisning i stadgandet direkl belydelse, Mol
utländska upphovsmän och andra upphovsmän som inte är medlemmar av den
avtalsslulande organisationen får dä avtalel verkan endast inom det område som
enligt lagen är all hänföra till undervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
får ej heller förbises atl den beslämning av begreppet undervisning som
stadgandet innehåller kan komma att uppfattas som en slandard som
organisalionerna inle önskar frångå ulan särskilda skäl. Såtillvida har partema
- även med beaklande av att de har avtalsfrihet - ett direkl inlresse av vilken
innebörd som tilläggs begreppet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Definitionsfrågan
fär vidare t, ex. betydelse om en upphovsmannaorgani-salion avvisat begäran om
alt organisalionen skall ingå ell avtal om fotokopiering och motparten påkallar
medling enligt den särskilda lag som ulredningen föreslår härom. En
förutsätlning för all medling skall anordnas är då alt del begärda avtalet
avser en verksamhel som faller inom undervisningsområdet (jfr
specialmotiveringen till 2 § i förslagel lill den särskilda lagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efler
dessa allmänna anmärkningar om frågans räckvidd vill utredningen anföra
följande om det sätl på vilket begreppet undervisning i stadgandet bör
definieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
myckel vid mening kan man med undervisning avse all aktivitet som syftar lill
alt förmedla kunskaper, färdigheter, information eller allmänorien-lering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser del emellertid klart att vissa begränsningar bör ställas upp när det
gäller att beslämma innebörden av begreppet undervisning i den mening som avses
i stadgandet. Med hänsynslagande till att del gäller en upphovsrällslig
reglering, där undervisningens behov fär vägas mot upphovsmännens legitima
ekonomiska iniressen, synes begreppet böra begränsas så, all därunder endasl
hänförs undenlsnlng, som bedrivs av lärare I organiserade former, som är av
viss varaktighet och som är Inrikiad på att meddela kunskaper eller
färdigheter. Utanför begreppel undervisning faller med denna definiiion t, ex,
verksamhel inom lilirälligi sammansatta gmpper, tillfälligt anordnade föredrag
i olika ämnen och verksamhet som huvudsakligen är inriktad på atl ge
deltagarna underhållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vad
särskilt gäller kravet på att undervisning, för att omfattas av det föreslagna
stadgandet, skall bedrivas i organiserade former innebär detla atl den
undervisningsverksamhet som del gäller skall utövas pä gmndval av auktoriserade
läroplaner, t. ex. sådana som faslslällls av skolöverslyrelsen, universitets-
och högskoleämbetet eller arbelsmarknadsstyrelsen. I undanlagsfall kan
undervisning som inte ulövas enligt läroplan omfallas, nämligen om den är av
viss varaklighel och bedrivs i en gmpp som leds av lärare. I den föreslagna
lagtexten kan detta krav anses komma till uttryck genom att i stadgandets andra
stycke icke lalas om undervisning i allmänhet utan om undervisningsverksamhet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
utredningen har några av expertema framfört farhågor för att begreppet
undervisning även med dessa begränsningar skulle bli alllför omfattande. Det
har härvid framhållits all bestämmelser om avtalslicens beträffande
folokopiering enligt Bernkonventionen endasl kan anses tilläten i den
omfattning som stadgas i konventionens art. 9:2. Enligt denna bestämmelse får
mångfaldigande av skyddade verk tillåtas endast under fömlsätlning att detta
inle gör intrång i det normala utnyttjandet av verket och inle heller oskäligt
inkräktar på upphovsmännens legitima iniressen (jft avsnitt 3.1.3.2).
Bestämmelsen avser enligt generalrapporten från den konferens vid vilken den
anlogs i försia hand just kopiering (fotokopiering). Utredningen har dock
slannal för uppfaltningen all, även om begreppet undervisning i och för sig bestäms
relativt vidsträckt, de övriga villkor som enligt det föreslagna stadgandet är
avsedda atl gälla för avtalslicensen får anses innefatta lillräckliga garantier
för atl missbruk ej kommer alt ske och för atl Bernkonvenlionens villkor kommer
atl bli iakttagna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Au
uttömmande ange vilka för närvarande existerande undervisningsformer som läcks
av den angivna definitionen är inte möjligt. Betydelsefulla områden är
emellerlid följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1) Undervisning
i grundskola, gymnasieskola (med tillhörande specialkurser)<br>
och högskolor. Till denna grupp bör även hänföras sådan undervisning som<br>
meddelas i t. ex. sameskola, utlandsskola, specialskola, särskola och<br>
ungdomsvårdsskola. I fråga om högskolorna bör både den grundläggande<br>
utbildningen och undervisningen vid forskningsinstitutionerna omfattas.<br>
Däremoi avses inle forskarutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2) Kommunal
vuxenutbildning, stadig vuxenutbildning, folkhögskolor, arbets<br>
marknadsutbildning, löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet och<br>
personalutbildning inom den offentliga sektorn och Inom näringslivet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
exempel på mera speciella undervisningsformer som omfattas kan nämnas särskild
undervisning för invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om de undervisningsformer som angivits under 2) har ulredningen pä
grundval av tillgängliga källor lålil göra en särskild kartläggning, som
närmare belyser dessa verksamhetsgrenar. Resultatet är sammanfattat i bilaga
till belänkandet (Bilaga 2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nämnda undervisningsformerna behandlas i bilagan under punkterna 1-3 och 5-8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
bilagan behandlas också under punkt 4 studieförbundens sludiecirkelverksamhel,
under punkl 9 brevskolorna och under punkt 10 kurser i radio och TV. Dessa
aktiviteter, skolor och kurser ryms i och för sig inom del allmänna begreppet
undervisning. För närvarande lorde de dock få anses falla utanför det av
utredningen föreslagna stadgandet. Beträffande studieförbundens
sludiecirkelverksamhel pågår emellertid viss utredning (Folkbildningsutredningen/U
1975:19/, direkliven för utredningen, se 1976 ärs kommittéberätlelse U:6l),
Denna ulredning och utvecklingen i övrigt kan resultera i att vissa former av
sädan verksamhel blir att likställa med de undervisningsformer som nu omfattas
av stadgandet. Vad angår brevskolorna samt utbildningsradion och TV
ifrågakommer troligen inte för dessa att framställa fotokopior. En eventuell
framställning av fotokopior torde i varje fall ske i föriagsmässiga former och
faller redan pä grund härav utanför stadgandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
utredningen har även diskuterats de kurser som de politiska partierna
artangerar i egen regi. Denna centralt anordnade kursverksamhet går i huvudsak
ul på atl fortbilda eller informera egna partifunktionärer och medlemmar i
politiska frägor. Kursema är i allmänhet av mycket korl varaktighet, och det
studiemalerial som kommer till användning är oftast sammanslällningar av
riksdagstryck och annat maierial som aniingen är oskyddat eller som av andra
skäl kan mångfaldigas utan hinder. Frågan huruvida dessa kurser bör omfattas av
15 a § synes därför sakna praktisk betydelse. I vissa fall kan emellertid i
studieplaner o. d. föreskrivas såsom villkor för deltagande i kursverksamhet
atl vederbörande har erforderiiga förkunskaper. Dessa inhämtas i regel inom
studiecirkelverksamhet. Även oberoende av sådana villkor kan förekomma att
undervisning bedrivs i form av studiecirklar, anordnade av studieförbund. Vad
som fömt sagts om studieförbundens studiecirkelverksamhet har här motsvarande
tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har även ansett det vara av värde att göra en sammanställning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>över
nu förekommande undervisningsformer med angivande av huvudmannaskap och
lillsynsmyndighel. Sammanställningen är fogad vid beiänkandei som bilaga
(Bilaga 3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
NUK:s betänkande (s. 83) uttalades, atl också s. k. AV-centraler' och liknande
inrättningar inom undervisningsväsendel skulle kunna vara part i avtal om
fotokopiering av det slag som nu är i fråga. Dessa centraler utför emellertid
kopiering endast efter beställning från lärare. Någon egen kopiering med stöd
av 15 a § får centralerna inte utföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa fall kan inom ramen för en läroplan kortare undervisningsavsnitt ledas av
en person som i lärares slälle svarar för avsnittel i fråga. Denne börda anses
likställd med lärare. Delsamma gäller i fråga om handledare inom SI A-skolan. För
all klagöra all även annan än den som är lärare i trängre mening sålunda kan ha
rält all kopiera har, såsom förut berörts, i försia stycket som subjekt för
kopieringsrätten nämnls "lärare eller annan".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
berörts i avsnitt 3.1.1 bmkar numera olika metoder för kopiering av
föriagsprodukter o. d. sammanfallas under en benämning i vilken ordet
reprografi ingär. I den föreslagna lagtexten har därför reprografiskt
förfarande använts som en sammanfallande benämning för metoderna. Med termen
åsyftas dels all framställning av papperskopior genom folokopiering, kontorsoffset
o. d., dels framställning av diabilder i olika format, dels framslällning av
mikrofilm, mikrofotografier och liknande. Gemensamt för alla dessa metoder är
bl. a. att föriagan återges i faksimil. Termen omfattar även äldre
kopieringsmetoder säsom stencilering och elektrostencilering. Utanför den valda
termen faller allt mångfaldigande i föriagsmässiga former.-'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Självfallet
omfattar stadgandet inte mångfaldigande av ljudupptagningar (t. ex. grammofonskivor)
eller av bildupptagningar (t. ex. videogram).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett villkor för rätlen all kopiera gäller enligt det föreslagna stadgandet atl
fräga skall vara om kopiering av etl verk som är utgivet. Enligt 8 § URL skall
ett verk anses utgivet, då exemplar därav med upphovsmannens samtycke förts i
handeln eller eljest blivit spridda till allmänheten. Etl verk som endast
föreligger i manuskript eller eljesi i exemplar som inle utgivits får alltså
inte kopieras med stöd av stadgandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
härefter angår verkan av det föreslagna stadgandet är förslagets innebörd,
säsom fömt berörts, att lärare eller annan som enligt kollektivt avtal får
kopiera verk av de upphovsmän som är medlemmar i avtalsslutande organisation,
också för sin undervisning får kopiera verk av upphovsman som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Särskild inom undervisningsväsendel inrättad central för
inspelning av skolradio- och TV-program och kopiering av dessa för distribution
lill olika beställare inom undervisningssektorn. AV-central kan ocksä biträda
skolor med kopiering på papper och framslällning av dia-bilder. Vissa cenlraler
har också för flera skolor eller rektorsområden gemensamt arkiv av i forsla
hand lågfrekvent bildmaterial och flim.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 12 § URL finns beslämmelser om rält för arkiv och
bibliolek alt för sin verksamhel framslälla exemplar av verk genom fotografi
(jfr även 1-6 §§ förordningen 1961:348). Uttrycket "genom fotografi"
är i och för sig trängre än del av utredningen förordade "reprografiskt
förfarande". Full överensstämmelse behöver inle föreligga, eftersom kopiering
inom biblioteksområdet ej sker genom stencilering eller elektrostencilering.
Anledning atl överväga annan lerminologi kan emellerlid aktualiseras i samband
med en översyn av 12 § URL.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inle
är medlem av sådan organisalion. Del är denna räll i förhällande lill
uiomslående upphovsman som brukar benämnas avialslicens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga av principiell betydelse är atl upphovsman skall kunna meddela förbud mol
all hans verk kopieras. 1 fråga om upphovsman som lillhör avtalsslutande organisalion
gäller härvid vad som därom bestämls i avlalet. Utomstående upphovsman bör
emellerlid, i enlighel med vad som gäller enligt 22 § URL, alllid ha räu all
meddela förbud mol kopiering, oavsell avlalels innehåll. En bestämmelse härom
har lagils upp i andra meningen av första slyckel i paragrafen. En särskild
fråga är hos vem sådant förbud skall anmälas. Frågan har inte nämnvärd praktisk
Ijetydelse eftersom del kan antas alt förbud av detla slag blir myckel
sällsynta. I förekommande fall synes det dock enklast att förbud anmäls hos den
eller de avtalsslutande organisalionerna. Del för sedan ankomma på dessa all
informera motparten. I lagtexten har angivits att förbud skall anmälas hos
"organisalionen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närmare
bestämmelser om innebörden av den kopieringsräli som ges genom bestämmelserna i
första stycket av paragrafen har tagits upp i andra stycket. Avialslicensens
funktion innebär all kopieringsrätten endast för avse verk av samma slag som
omfattas av del kollektiva avtalet. Av skäl som anförts i den allmänna
motiveringen bör även i övrigt gälla de villkor i fråga om rätten till
mångfaldigande som föreskrivs i avtalet. Lagtexten har utformats i enlighet
härmed. Förslaget går här längre än bestämmelserna om avtalslicens vid radio-
och TV-utsändningar i 22 § URL. Förhållandet har kommenterats i den allmänna
motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avtalslicensen
avser alltså endasl verk som är av samma slag som de som omfattas av avtalet.
Avser avtalel rätt atl mångfaldiga t. ex. vetenskapliga verk, är licensen
begränsad på samma sätt och ger alltså inte rält atl mångfaldiga t. ex.
skönlitterära verk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller alt faslställa vilka verk som omfattas av avtalet, är självfallel
avtalets eget innehåll i första hand avgörande. Etl författarförbund kan t. ex.
ingå etl avtal som begränsas till skolböcker. Även mot utomstående upphovsmän
för dä avtalel denna begränsade verkan. Har frågan om avtalets räckvidd lämnats
öppen, för avtalets innebörd bestämmas med hänsyn lill omständighetema. Främst
är därvid organisationens intresseområde avgörande, så att avtalet - både mol
medlemmar och mol utomstående - för verkan endast i fråga om verk som faller
inom detta område. Om t. ex, en organisation företrädande tecknare helt
generelll ger tillstånd att fotokopiera medlemmars verk, kan avtalel endast
åberopas i fråga om teckningar och liknande verk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hitlills
harendast frågan om rälien till själva fotokopieringen av materialet
behandlats. Vad angår utnyttjandet av materialet bör gälla atl kopior som
framställs med stöd av stadgandet endast skall fö utnyttjas inom undervisningsverksamhet.
Uttrycklig föreskrift därom har upptagits i tredje meningen. Om avtalet ger
lärare rätt alt till annan lärare för hans undervisning utlåna eller eljest
överiämna kopior som framställs enligt avtalet, gäller detta även i fråga om
kopior av verk av utomstående upphovsmän. Skulle avtalel till äventyrs medge
atl de av organisalionen företrädda upphovsmännens verk</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>får
utnyttjas även på annal säU, 1. ex. för spridning lill allmänheten, för delta
däremoi inte åberopas mol de uiomslående upphovsmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
tredje stycket första meningen har lagils upp en bestämmelse om att vad i
avlalet eller inom organisalionen må ha bestämts i fråga om ersättning för
framslällning av exemplar enligt avtalet även skall gälla för upphovsmän, som
icke företräds av organisalionen. Bestämmelsen har behandlals i den allmänna
moliveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra och tredje meningarna regleras frågan om rätt för upphovsman som inte är
medlem i avtalsslulande organisalion alt kräva individuell ersällning för
kopiering av hans verk. Även denna fråga har behandlats i den allmänna
motiveringen. Som där framhållils skall utomstående upphovsman alllid ha rält
härtill, oavsett vad som gäller enligt ersättningsbestämmelser i kopieringsavialel
eller enligt organisationens interna fördelningsnormer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
bestämmelsen i andra meningen kan den ulomslåede upphovsmannen alltid kräva
ersättning "som hänför sig lill mångfaldigandet". Härmed avses
ersättning som beräknas med hänsyn till omfattningen av den kopiering som skett
och enligt de normer som med hänsyn lill omständigheterna för anses skäliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förutsättning för atl ersällning skall kunna bestämmas är självfallel all
upphovsmannen presterar utredning om i vilken omfattning hans verk har
kopierats. Lagtexten har utformats i enlighet härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att underlätta tillämpningen har en viss kortare preskriptionstid för krav på
ersättning anseits böra uppställas. Enligt förslaget skall som villkor för
rätten till ersättning gälla atl upphovsmannen begär sädan inom ell är efler
utgången av det år dä kopieringen ägde mm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
princip bör krav riktas mot den som tagit iniliativ till kopieringen och därför
har ansvaret för denna, dvs. mot vederbörande lärare. En sådan ordning skulle
emellerlid medföra olägenheter. I kopieringsavialel bör de avtalsslulande
parlerna därför kunna med bindande verkan för den utomstående upphovsmannen
föreskriva, atl krav pä ersäitning skall riklas mot organisationen. En
bestämmelse härom har lagits upp i tredje meningen. Utan särskilt stadgande
lorde vara klart, atl om i avtalet bestämts atl ersättningskrav skall riktas
mot särskilt förvaltningsorgan eller liknande, även utomstående upphovsmans
krav skall riktas mot detta organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>9§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller regler om s. k. katalogskydd. Enligt första stycket för katalog,
tabell eller annat dylikl arbele, vari sammanställts etl stort antal uppgifter,
inte utan framställarens samtycke eftergöras, förrän lio är förfiutit efter det
år, då arbelel utgavs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra slyckel första meningen gäller vissa inskränkningar i skyddet. Ett par
stadganden i 2 kap. URL, som behandlar inskränkningar i upphovsrätten, har
sålunda förklarals äga molsvarande tillämpning beiräffande arbeie som avses i
paragrafen. Hänvisningarna avser bl. a. bestämmelserna i 11 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>försia
slycket om räll alt framställa exemplar för enskill bmk och i 14 § om citat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
anförts i den allmänna motiveringen förekommer det atl arbelen av det slag som
avses i 49 § kopieras i undervisningsverksamhet, och för sådan kopiering bör
gälla samma regler som för kopiering av skyddade verk. 1 den nu förevarande
bestämmelsen i paragrafens andra siycke bördarför införas en hänvisning även
till 15 a § URL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande-
och övergångsbestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
angår behovel av övergångsbestämmelser i fräga om de nu föreslagna
lagändringarna har utredningen gjort följande överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övergångshänseende gäller inom upphovsrätten som huvudregel atl ny lag skall
tillämpas på samtliga verk och alltså även på sådana verk som tillkommit före
den nya lagen (65 § URL). Denna princip bör enligt utredningens mening gälla
även i fråga om de nu föreslagna bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild fråga är om de föreslagna bestämmelserna föranleder speciella
övergångsbestämmelser i fråga om kollektiva avtal om fotokopiering i
undervisningsverksamhet som har ingåtts före ikraftträdandet. Frågeställningen
blir akluell i fråga om skolkopieringsavtalet och de tidigare berörda
specialavtalen som är av samma lyp. Del är också möjligt alt före de nya
bestämmelsernas ikraftträdande ett liknande kollektivt avtal kommer till slånd
även för högskoleområdet. Under utredningsarbetet har ej framkommit att det
skulle finnas andra avtal av det slag som det här är fråga om. Starka praktiska
skäl talar för att skolkopieringsavtalet och övriga här berörda avtal liksom
ett eventuellt motsvarande avtal om kopiering inom högskoleområdel redan vid
ikraftträdandet av de nya bestämmelserna för tillämpning på verk som utgivits
av uiomslående upphovsmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fräga om URL:s avialsregler gäller i övergängshänseende all ny lag inle skall
lillämpas pä äldre avtal (69 § URL). Enligt ulredningens mening innebär
emellertid det av ulredningen föreslagna systemet inte alt nya avtalsregler
kommer atl tillämpas. De föreslagna bestämmelserna päverkar nämligen i och för
sig inte redan ingångna avtal. Genom beslämmelsema regleras enbart den verkan
som avtalen får gentemot upphovsmän som ej är bundna av avtalen. Detta innebär
atl några särskilda övergångsbestämmelser i här anmärkta hänseenden inte
behöver uppställas. Den föreslagna övergångsbestämmelsen au de nya lagreglerna
skall lillämpas även i fråga om äldre verk är generell och gäller alltså
oavsett tidpunkten för tillkomsten av det bakomliggande avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.2
Förslaget till lag om ändring i lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
anförts i den allmänna motiveringen bör beslämmelser om reprografisk kopiering
av fotografier i undervisningsverksamhet las in i en ny paragraf i FotoL,
betecknad 7 a §. Som likaledes anförts i den allmänna motiveringen bör här
gälla samma reglering som enligt 15 a § URL föreslås i fråga om kopiering av
skyddade verk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
har ansett atl det är tillräckligt alt föreskriva all beslämmelsema i 15 a §URLskall
ha molsvarande tillämpning. En sådan hänvisning lill regler i URL görs bl, a, i
12 § andra slyckel FotoL, som behandlar rälien lill fotografier som är allmänna
handlingar, Sisinämnda lagmm hänvisar sålunda till bestämmelserna i 9 och 24 §§
URL, som behandlar upphovsrätt till allmänna handlingar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övergängshänseende föresläs en bestämmelse motsvarande den som föreslagits i
fråga om ändringarna i URL,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3,3.3
Förslaget till lag om medling i vissa upphovsrältstvister</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
är uppdelat på nio paragrafer. I 1 § anges tillämpningsområdet för den
föreslagna lagen och i 2 § ges närmare beslämmelser om i vilka fall part kan
påkalla medling. Bestämmelserna i 3-5 §§ reglerar förfarandet. Enligt 6 § skall
fall av misslyckad medling av föriikningsmannen anmälas lill regeringen. I 7 §
ges en regel som för del fall atl medling inleds på ett redan avtalsreglerat
område föreskriver alt gällande avtal skall tillämpas även efler avtalstidens
slul under medlingsförfarande och i vissa andra fall. En beslämmelse om föriikningsmans
tystnadsplikt har upptagils i 8 §. I 9 § regleras parternas rätl att
skriftligen överenskomma alt medlingsförfarande ej skall lillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen anges atl lagen är lillämplig när tvist uppslår om ingående av
sådanl avtal om reprografiskt mångfaldigande av verk i undervisningsverksamhet,
som avses i 15 a § URL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
ett av utredningen föreslaget tillägg till 49 § URL, som skyddar kataloger och
liknande arbeten, skall 15 a § URL äga motsvarande tillämpning i fråga om
sådana arbeten. En liknande hänvisningsregel föreslås i fråga om fotografier,
se ulredningens förslag till 7 a § FotoL. Kollekliva avtal om kopiering inom
undervisningsverksamhet av kataloger m. m. och av fotografier skall alltså
medföra de rättsverkningar som avses i 15a§ URL. Bestämmelserna i den nu
föreslagna medlingslagen bör gälla även i fråga om sådana avtal. Föreskrift
härom har upptagits i andra meningen av förevarande paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§ anges närmare de fömlsätlningar under vilka medling kan påkallas för att lösa
tvist som uppkommer i fråga om ingående av avtal som avses i denna paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></i></b><b><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
paragrafens första stycke kan medling påkallas av part, om förhandling rörande
avtal som avses i 1 § ej leder till resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all medling skall kunna påkallas krävs enligt den föreslagna laglexlen all
förhandlingarna har rört ett sådanl avtal som avses i 1 §. Avlalet skall alltså
avse rätt atl kopiera skyddade verk m. m. i undervisningsverksamhet på villkor
som anges i 15 a § URL. I första hand syftas pä fall då parterna i ett
existerande avtal förhandlar om ett nytt avtal som skall ersälta della.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandlingarna
kan också avse en uividgning eller inskränkning av del exislerande avtalel
eller etl avtal som eljesi kompletterar della. Gemensaml för alla här avsedda
silualioner är all de förhandlande parterna redan slår i avtalsförhållande lill
varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
anförts i den allmänna moliveringen är medlingsförfarande avsett även som ell
instmment för atl underlätta ingående av avtal mellan parler som ej fömt står i
avtalsförhållande till varandra men inlett förhandlingar om avtal. All även
della fall omfallas framgår av att den föreslagna laglexlen ej ställer upp krav
på all parlerna skall slå i avtalsförhållande lill varandra. Förslagel ulgår
från all de som förhandlar del oaktat kan betecknas som "parter". De
har ju i varje fall godtagit varandra som förhandlingsparter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vad som anförts i den allmänna motiveringen bör det ej vara ell krav för
anordnande av medling all förhandlingar verkligen inlells. Medlingsförfarande
skall även kunna påkallas av den som kan vara part i avtal som avses i I §, om
av honom framställd begäran om förhandlingar avvisas. En bestämmelse härom har
upptagils i andra slyckel. Bestämmelsen är tillämplig i två huvudfall. Del praktiskt
viktigaste fallet torde vara atl den som framställer begäran om förhandlingar
inle tidigare har någon avtalsrelation lill motparten. En
upphovsmannaorganisation för t. ex. kännedom om alt elt förelag kopierar
kurslitteratur för bmk i viss personalutbildning och begär förhandlingarom ell
avtal härom. Om förelagel avvisar denna begäran, skall medling kunna anordnas.
Molsvarande gäller om det är företagel som begär förhandlingar om avtal men
upphovsmannaorganisationen skulle avvisa denna begäran. Det andra här avsedda
huvudfallet är alt part i elt existerande kopieringsavtal begär förhandlingar
om ett nytt avtal, som skall ersätta eller komplettera det gällande avtalel. Om
en sådan begäran avvisas, skall medling kunna anordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens tredje stycke anges all medling påkallas genom framställning lill
regeringen. Bestämmelse om den tid inom vilken medling skall påkallas finns i 3
§. Handläggningen synes böra ankomma på justitiedepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av 4
§ framgår alt medlingsförfarande anordnas genom att regeringen tillsätter en
föriikningsman. Den som ansöker om medling har emellerlid inle någon absolut
räll alt få till stånd medlingsförfarande. Elt avtal av förevarande slag kan
endast ingås av parter som uppfyller vissa kvalifikationer. På upphovsmannasidan
kan som part endast godlas organisalion som förelräder "etl flertal"
av de berörda svenska upphovsmännen. På avnämarsidan kan som part endast
godtas den som verkligen kan antas vara i stånd att uppfylla de förpliktelser
som etl avial av denna art för med sig. En annan förutsättning är atl del avtal
som den sökande parten avser atl fä lill stånd är etl avtal som avses i 1 §,
dvs. ell avtal om folokopiering av skyddade verk m. m. i
undervisningsverksamhet. Detla innebär bl. a. i fråga om part på avnämarsidan
alt han skall bedriva sådan verksamhet. 1 nu nämnda hänseenden hänvisas lill
specialmotiveringen lill 15 a § URL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
ulredningens mening behöver regeringen inte göra någon närmare prövning av om
här berörda förutsättningar föreligger. En begäran om medling bör normalt kunna
bifallas. Så torde alltid ske om förhandlingar mellan parterna ägt rum. Även om
så inte är fallet, ulan medling påkallas med anledning av alt en begäran om
förhandlingar avvisats, bör förlikningsman</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>normalt
kunna tillsältas. Begäran om medling kan lämnas utan bifall, om del är
uppenbart alt den som ansöker om medling ej kan vara paii i avtal av della slag
eller all del avtal som han önskar fö lill slånd ej avser kopiering i
undervisningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
bör det ingå i föriikningsmannens uppdrag all pröva om de nu nämnda
förutsättningarna föreligger. Han kan därvid komma till del resultatet all så
inle är fallel och han bör då på denna grund förklara all medling ej kan äga
rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></i></b><b><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
behandlar den lid, inom vilken part skall påkalla medlingsförfarande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det normala fallet atl förhandlingar äger rum mellan parler som redan har ell
avtal och förhandlingarna åsyftar alt fö lill slånd ell nytt avtal från den
löpande avtalstidens slul har parlerna hela tiden möjlighel alt påkalla
medling. Denna möjlighel bör stå kvar viss tid efter det atl förhandlingarna
förklarats strandade. Part måsle nämligen ges visst rådmm för all överväga om
han i anledning av slrandningen vill påkalla medling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
regel torde förhandlingar tas upp i avtalsperiodens slutskede och fortgå även
efter periodens slut. Enligt 7 § första och tredje styckena i förslaget skall
avlalet därvid erhålla fortsalt tillämplighet fram till dess tiden att begära
medling gått till ända. Med hänsyn lill att denna lösning innebär elt visst
moment av tvång bör tiden för påkallande av medling efter sirandning sällas
tämligen kort. Enligt utredningens mening är tvä veckor en lämpligt avvägd lid.
Om ivåveckorstiden går ul ulan atl medling påkallas, inträder enligt
utredningens förslag avtalslöst tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
förhandlingar äger mm mellan parler som förul inle har något avtal, har det nu
förda resonemanget inle nägon tillämplighet. Skälen för all bestämma en
tämligen kort lid för påkallande av medling är därför inte lika starka. Det
synes dock inle finnas anledning alt här bestämma liden på annal sätt än i del
nyss diskulerade huvudfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
parts begäran om förhandlingar om avtal avvisas, är läget genast klarl för
parlen. Della gäller både om begäran avser förnyelse av ett redan etablerat
avtalsförhållande eller om den avser atl fö till stånd etl avtal på elt förut
oregleral område. Det bör då rimligen kunna krävas alt han snabbt tar ställning
till frågan om han vill påkalla medling ellerej. Även i delta fall synes en tid
av tvä veckor vara lämplig. I princip bör Ivåveckorstiden löpa frän det atl
begäran om förhandlingar avvisals. Det är nalurligl att räkna tiden från det
atl undertättelse härom tillställts den som framställt begäran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighel med det anförda föreslås i paragrafen att medling skall påkallas inom
två veckor från del atl förhandlingar av part förklarats strandade eller
begäran om förhandlingar avvisats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
parts begäran om förhandlingar avvisats och parten underiåler atl påkalla
medling, förfaller frågan om medling när tvåveckorsfristen utgår. Det
föreligger emellerlid inle någol hinder att parten ålerkommer med en ny begäran
om förhandlingar i saken, om han skulle finna detta påkallat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>4§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
paragrafens första stycke skall medling äga rum inför en av regeringen utsedd
förlikningsman. Några behörighetskrav beträffande föriikningsmannen anges inte
i bestämmelsen. Det bör ankomma på regeringen att avgöra vilka kvalifikationer
som förlikningsmannen bör besitta i varje särskilt fall. Ej heller anges
närmare vilka uppgifter som föriikningsmannen i första hand har att fullgöra. I
sakens natur ligger emellertid, att han bör lillse att förhandlingar mellan
parlerna upptas på lämpligt sätt. Föremålet för förhandlingarna inför
förlikningsmannen skall gälla det förhållande som föranlett parts framställning
om medling. Under medlingsarbetels gång bör på partemas samfällda begäran även
angränsande områden kunna las upp till behandling. Förlikningsmannen bör även
kunna föreslå en sådan utvidgning av förhandlingsområdel. Inom ramen för det
bestämda förhandlingsområdet får det ankomma på förlikningsmannen att bedöma
hur han lämpligasl bör gå till väga för atl främja en lösning av tvisten. Vissa
regler i detla hänseende ges även i 5 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
andra siycke innehåller regler om möjlighel för föriikningsmannen alt hos
domstol anmäla parts försummelse atl inställa sig lill förhandling inför
förlikningsmannen saml om rätl för domslol all meddela vitesföreläggande och
att, på anmälan av föriikningsmannen, utdöma vitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regleringen
är uiformad i nära överensslämmelse med 49 § MBL. När del emellerlid gäller
förhandlingar om avtal av det slag varom nu är fräga har det inte ansells
lämpligl all såsom i MBL ange arbelsdomslolen som forum för viiesmäl, I slället
föreskrivs atl sådanl mäl skall upptas av Stockholms tingsrätt. I vad män tvång
i form av vite mä användas när staten uppträder som part för överlämnas lill
räiistillämpningen all pröva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frägor
rörande partsbehörighet har berörts under 2 §. I samband därmed har framhållits
atl i förlikningsmannens uppdrag ingår atl pröva frågor av delta slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>5§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens första siycke upptas en bestämmelse om föriikningsmannens
förhandlingsverksamhet. Bestämmelsen motsvarar i viss mån 48 § MBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandlingar
som förlikningsmannen anordnar har främst till uppgift att fä till slånd
överenskommelse mellan parlerna. Bestämmelsen i första slycket är avsedd att ge
vägledning för föriikningsmannen i detta hänseende och skapa viss säkerhel för
atl medlingsförslag inte läggs fram som saknar anknylning lill någondera sidans
ståndpunkter. Om parterna enats om konkreta lösningar, skall föriikningsmannen
självklart anknyta till dessa. Enighet kan i andra fall ha nätts om vissa
principer i en överenskommelse så atl förhandlingsarbetet fär inriktas på
detaljutformningen av denna. Skulle endast den ena parten framlägga förslag
till lösningar, bör förlikningsmannen göra en mera självständig bedömning av
tvistefrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är lydligl all förlikningsmannen har rätl alt föreslå jämkningar och
medgivanden som enligt hans mening är ägnade att bidra till en lösning av
tvistefrågorna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
bestämmelsen i andra slyckel kan förlikningsmannen vid resultat-lösa
förhandlingar föreslå parterna att låta tvisten avgöras av skiljemän,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilräder
parterna föriikningsmannens förslag om all hänskjuta tvisten till avgörande av
skiljemän, kommer frågan därefler alt behandlas enligt reglerna i lagen
(1929:145) om skiljemän. Enligt bestämmelsen kan förlikningsmannen även
medverka vid utseende av skiljemän. Sådan medverkan bör dock lämnas endasl om
parlerna så önskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
stadgandet kan förlikningsmannen föreslå parlerna skiljemannaförfarande först
sedan förhandlingar inför förlikningsmannen inletts. I sakens natur ligger
emellerlid all föriikningsmannen kan lämna sådanl förslag ulan att först ha
prövat förhandlingsvägen i sådana undantagsfall då kallelse till förhandling
framstår som ändamålslös.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>6§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller föreskrift för föriikningsmannen att genast göra anmälan till
regeringen, om medlingsförsök misslyckats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anmälningsskyldighet
föreskrivs i två fall, nämligen dels när slutligt medlingsförslag förkastats av
parterna, dels när förlikningsmannen funnit att medlingsförslag ej kunnal
läggas fram till följd av bristande medverkan från parts sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
förlikningsmannen hos regeringen anmält förhållande som här avses, ankommer del
på regeringen alt vidta de åtgärder som kan anses påkallade. Genom bestämmelsen
i 7 § andra stycket är sörjt för atl regeringen erhåller viss tid för
vidtagande av de åtgärder som bedöms nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
bestämmelsen är föriikningsmannen inte skyldig att anmäla, när parterna enats
om att låta tvistefrågan avgöras av skiljemän. Det är emellertid rimligt, att
föriikningsmannen i ett sådant fall under hand meddelar regeringen atl parlerna
nått överenskommelse därom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>7§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kollektiva
upphovsrällsliga avtal löper i allmänhet för viss avtalsperiod. Framställs
begäran om förhandlingar om nytt avtal är det praxis att partema kommer överens
om att avtalet skall fortfara atl tillämpas även efter avtalstidens slut under
fömtsättning att förhandlingar då pågår. På detla sätl undviker man att
avtalslöst tillstånd inträder, om nytt avtal ingås först efler avtalsperiodens
slut. I första stycket av förevarande paragraf har intagils en bestämmelse som
föreskriver att denna ordning skall gälla även i fråga om kollekliva
kopieringsavtal. Parlerna skall emellertid enligt bestämmelsen ha frihet att
bestämma alt annan ordning skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Normall
resulterar förhandlingama i ell nylt avtal, som förklaras skola gälla från den
dag då den avtalsperiod som bestämts i det äldre avtalet upphör. Ingås ej
överenskommelse om det nya avlalet förrän efter sisinämnda tidpunkt, för
avtalet alltså retroaktiv giltighet. Detla kan medföra att t. ex. vissa
ersättningar måste beräknas retroaktivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagen bör anges under vilken tid avlalet skall äga fortsatt tillämplighet, om
förhandlingarna ej leder lill nytt avtal. Olika regler bör gälla allteftersom
medling påkallas eller så ej sker.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
andra slyckel upptas en bestämmelse för del fall all medlingsförfarande inletts
mellan parlerna. Om medlingen misslyckas, bör avtalet äga fortsatt
tillämplighet under viss kortare lid därefler. Parlerna behöver rådrum för all
anpassa sig efter den nya situationen. De behöver också viss lid för alt lämna
informalion därom lill organisationsmedlemmar och andra berörda. En frist om
två veckor har synts lämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fristen
bör räknas från det all slutligt medlingsförslag förkastats. Har
förlikningsmannen enligt 5 § andra stycket föreslagit att tvisten skall avgöras
av skiljemän men della förslag förkastals, bör frislen räknas från del alt så
skell. Om förlikningsmannen enligt 6 § lill regeringen anmäll, atl han till
följd av bristande medverkan från part ej kunnal framlägga medlingsförslag, bör
fristen räknas från del all denna anmälan gjorts. Lagtexten har utformats i
enlighel härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i iredje slyckel avser del fall att ingendera parten påkallar medling. Såsom anförts
i specialmotiveringen till 3 § har det ansells lämpligl all avtalet i della
fall skall ha fortsall lillämpning till dess atl liden för aU påkalla medling
enligt 3 § har gåll ut. Även denna lid är sall till två veckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i paragrafen är enligt en i första slycket intagen föreskrifl dispositiva. Har
parlerna t. ex. överenskommit om andra frister än de i paragrafen angivna,
skall dessa gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>8§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen föreskrivs tystnadsplikt för den som är eller varit förlikningsman.
Bestämmelsen är i huvudsak uiformad efter mönster av 53 § MBL. Åsidosätts
tystnadsplikten kan straffansvar inträda enligt 20 kap. 3 § brottsbalken (prop.
1975:78 s. 148 fO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>9§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
anföris i den allmänna moliveringen bör parlerna kunna överenskomma alt medling
ej skall äga mm. För atl gälla bör en sådan överenskommelse vara skriftlig. Den
föreslagna laglexlen har utformats i enlighet härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stadgandet
kan t. ex. lillämpas pä del sätlel atl parterna i ett avtal föreskriver atl
fråga om föriängning av avlalet skall, i händelse av tvist, behandlas av
skiljemän. Parterna kan ocksä överenskomma att medlingsförfarande ej skall
tillämpas utan att hänvisa till skiljemannaförfarande. En överenskommelse om
all medling ej skall äga rum kan självfallel begränsas lill viss fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
elt kollektivt avtal om fotokopiering träffats, kan givelvis uppkomma tvist
mellan parterna rörande tolkningen av avtalsvillkoren. Sådan tvist faller inte
under de här föreslagna bestämmelserna. Om skiljeavtal slutits mellan parlerna
blir allmänna regler om skiljedom tillämpliga. Har däremot inte slutits
skiljeavtal, får tvisten på vanligt sätt underkastas domstols prövning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilt yttrande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Av
ledamoten Sture Palm</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhei med utredningen anser jag frågan om folokopiering i undervisningsverksamhet
vara lämplig all behandlas inom ramen för elt delbetänkande. Enligt min mening
bör det emellertid vara etl undanlag att en upphovs-rättslig fråga på detla
säll bryts ul lill särskild behandling. Delbetänkanden bör inte läggas fram
annal än om särskilda skäl påkallar del. Upphovsrättens komplexa karaklär och
nära samband med den aktiva kulturpolitiken gör att frågorna i regel måsle
bedömas mol en mera principiell bakgmnd. En samlad kartläggning av
upphovsrättens allmänna funktion och belydelse ler sig här som en viktig
uppgifl. Jag vill därför inför del fortsatta utredningsarbetet slarki
undersiryka de av ulredningen framförda synpunkterna all del framslår som
angeläget atl nä fram till en enhetlig syn pä den rad av principiella frågor som
möter inom olika delar av del upphovsrättsliga regelsystemet och att en samlad
lösning knappast lorde kunna läggas fram förrän hela fältet genomarbetats och
utredningen haft tillfälle att foga samman de olika delarna till ett hell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:58.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 132</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1 1978 års skolkopieringsavial</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Avtal om skolornas grafiska och fotografiska
mångfaldigande 1978-06-26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
17.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mellan staten, å
ena sidan, och följande organisaiioner, nämligen Bildleve-raniörernas Förening,
Fackförbundspressens Samorganisation, Föreningen Svenska Läromedelsproducenter,
Föreningen Svenska Populärauktorer, Föreningen Svenska Tecknare, Föreningen
Svenska Tonsättare, Föreningen Svensk Fackpress, Konsinärernas
Riksorganisaiion, Läromedelsförfattarnas Förening, Pressfotografernas Klubb,
Svenska Bokföriäggareföreningen, Svenska Fotografernas Förbund, Svenska
Journalistförbundet, Svenska Musikförläggareföreningen u. p. a.. Svenska
Tidningsutgivareföreningen (innefattande även Vectu), Sveriges Författarförbund
och Tidningarnas Arbetsgivareförening, å andra sidan, har träffats följande
avtal om skolornas grafiska och folografiska mångfaldigande.'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>A vtalets
tillämpningsområde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Detla avtal gäller utbildning som staten, kommun eller landstingskommun är
huvudman för och som står under tillsyn av skolöverslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utbildning som avses i första stycket jämställs i detla avtal dels
konstfackskolan, dels utbildning som moisvarar ulbildningen vid
läraruibild-ningsanstalt som vid utgången av juni manad 1977 stod under tillsyn
av skolöverstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avtalet
omfattar även skolor som under avtalsperioden ställs under tillsyn av
skolöverstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2§
Under avlalet faller alla utgivna litterära verk, konstnäriiga verk och
fotografiska bilder i fräga om vilka part pä organisaiionssidan för upplåta
rält att mångfaldiga enligt 3 och 7-11 §§ i detla avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
litterära verk, konstnäriiga verk och fotografiska bilder som har utgivits
jämställs konstverk, av vilka upphovsmannen har överiålit exemplar, och
fotografiska bilder, som har offentliggjorts,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§
Avtalet omfaltar alla former av grafiskt, fotografiskt eller liknande
mångfaldigande i den mån inte annat följer av 7-11 §§.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Avtalet berör vissa paragrafer i lagen om upphovsrätt
lill litterära och konstnäriiga verk (SFS 1960:729 med ändr.) och lagen om rätt
till fotografisk bild (SFS 1960:730 med ändr).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Definitioner</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
I del följande försläs med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skola:
den skolenhet eller liknande där utbildning som avses i 1 § bedrivs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>undervisning:
undervisning och därmed jämförbar pedagogisk verksamhel i skolan såsom sådan
verksamhel som avses i skolförordningen (Svensk Författningssamling 1971:235,
senasl ändr. 1978:588) 5 kap. 4 § iredje slycket och 9 § (grundskolans fria
aktiviteter), meddelande av sludie- och yrkesorientering, ledning av timme
lill förfogande och skilda organisationers information till eleverna under
skoltid,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lärare:
varje person som leder undervisning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förlaga:
del maierial (verk, lärares egenproducerade föriaga eller s. k. blandad förlaga)
som ligger lill gmnd för ell mångfaldigande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>verk:
litterärt eller konstnäriigt verk eller del därav, till vilkel upphovsrätt
gäller enligt upphovsrällslagen, eller folografisk bild, till vilken
fotografirält gäller enligt folografilagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lärares
egenproducerade förlaga: verk som lärare själv framställer och som omfattar
endast sädanl maierial som läraren är upphovsman till och som läraren ej har
utgivii,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>blandad
förlaga: verk som lärare själv framställer och som omfaltar dels återgivande av
utgivet verk som faller under avlalet, dels sådanl verk till vilkel läraren är
upphovsman och som läraren ej har utgivii,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skrift:
bok, häfte, broschyr, notblad och liknande skrift som innehåller elt eller
fiera verk samt tidning, tidskrift eller annan periodisk skrift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bild:
alll bildmaterial, dock atl sädana enkla grafiska framslällningar av
beskrivande arl säsom schematiska kartor och diagram av icke konslnäriigt slag
skall anses som text,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>diabild:
transparent stor- eller smädiabild för projektion,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>arbetshäfte:
verk som helt eller till övervägande del består av studie- och arbelsuppgifler,
övningsuppgifter, laborations- eller instruktionsanvisningar (även sädana som
innehåller noter),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>blankett:
sädan blankett som tillhandahälls i block eller bunt, som omfattar minst tio
likadana exemplar av varie blankett, och som innehåller tester och prov,
kartlägger attityder och intressen eller utgör slimulansmaterial för samlal
eller andra liknande uppgifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kopiesida:
en sädan kopia av verk som har ett format vilket ej överstiger format A 4
eller, i fråga om kopia av slörre format, varje påbörjad del motsvarande format
A 4,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rättsinnehavare:
den som har räll all tillåta mångfaldigande som avses i 3 och 7-11 §§,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkter
för avtalet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Partema förutsätter att den rätl att mångfaldiga för enskilt bmk som följer<br>
av 11 § första stycket upphovsrällslagen och 5 § folografilagen inle tas i<br>
anspråk i stället för den rält till mångfaldigande som upplåts genom detta<br>
avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
kommer att - i annan form än genom ändring av 11 § första slycket</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>upphovsrällslagen
och 5 § folografilagen - verka för all nämnda fömtsättning uppfylls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§ Avtalet berör ej den räll all mångfaldiga som följerav annan beslämmelse i
upphovsrällslagen än 11 § försia slyckel eller av annan bestämmelse i
folografilagen än 5 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Rätt
att mångfaldiga enligt avtalet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7§
Lärare för på villkor som föreskrivs i 8-11 §§ mångfaldiga eller låla
mångfaldiga sådant verk som faller under avtalet, om framställningen sker
endast för lärarens egen undervisning och företas med skolans ulrusining eller
eljesi på skolans bekosinad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avtalel
medger dock ej framslällning av slordiabild eller tillverkning av duplikai av
smädiabild. Av videogram eller film, som är avsedd all visas i form av rörliga
bilder, för endasl enstaka bild mångfaldigas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8§
Tre exemplar av verk för utan särskilt tillstånd av rätlsinnehavaren
framställas i form av papperskopior.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Fler än tre exemplar av verk för utan särskilt tillstånd av rättsinnehavaren<br>
framställas i form av papperskopior i den mån läraren behöver upplagan<br>
under kalenderhalvåret för all komplettera vad som kan anses vara en normal<br>
lillgång pä läromedel för berörda elever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försia
slycket gäller även i fråga om framställning av ell eller fler exemplar i form
av smädiabild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Bestämmelserna i 9 § försia stycket innebär all fler exemplar inle
för framställas än som behövs för all lärarens elever skall fö var sill
exemplar och läraren själv några exemplar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ I fräga om sådana läroböcker, arbetshäften, nothäften, och andra
ickeperiodiska skrifter som finns lillgängliga på marknaden innebär beslämmelsema
i 9 § dessutom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 alt
en lärare normalt ej för framställa eller låta framställa kopiesida</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>a)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ur sådanl arbetshäfte eller nothäfte som omfattar
32 sidor eller mindre,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>b)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>av blankett,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 atl
en lärare under samma kalenderhalvår och för samma elever normall ej<br>
för framställa eller låta framställa kopiesidor av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'>a)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>mer än sex sidor ur sådana arbetshäften eller
nothäften som omfattar mer än 32 sidor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'>b)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>större del av annan skrift än som motsvarar hälflen
av skriften, dock normalt ej mer än 20 sidor ur denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillämpning av försia slyckel jämställs med skrift sädan del av en skrift som
också finns tillgänglig som särtryck.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ersättning
för mångfaldigande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§ Siaten utger ersättning lill föreningen Bild, Ord, Nol-Upphovsrältslig
samorganisalion (BONUS) med 1 800 000 kr. Ersällningen belalas ul med 1 377 500
kr. i augusli 1978 och med 422 500 kr. senasl en månad efter del all riksdagen
har gett regeringen del bemyndigande som behövs härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
ersättningen avser 1 760 000 kr. ersällning för mångfaldigande enligt 9 § och
för sådant mångfaldigande som, trots vad som sägs i 5 §, kan komma all ske med
slöd av eller under åberopande av 11 § försia slycket upphovsrällslagen eller
5 § fotografilagen. Antalet kopiesidor som berättigar lill ersällning har
beräknals till 110 milj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Återstoden
av ersättningen utgör medel som BONUS får förfoga över aniingen för redovisning
som föreningen önskar verkställa för egen räkning eller för annat ändamål som
har samband med detla avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Organisationerna förbinder sig alt forllöpande verka för atl alla
berörda rättsinnehavare själva eller genom organisation pä organisationssidan
medger rätl lill mångfaldigande enligt della avtal beträffande samtliga berörda
verk. Detla åtagande gäller även i fråga om sädan rättsinnehavare som ej är
medlem i organisalion pä organisaiionssidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Organisalionerna skall, när siaten begär det, inom en månad eller
den längre lid varom partema kan enas förete material av vilket kan slutas alt
mångfaldigande enligt detta avtal medges av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>upphovsmännen till minst 95 % av de verk vilka är
avsedda för undervisningsändamål vid skola, vilka utan hinder fär användas där
och vilkas senaste upplaga har utkommit tidigast fem är före avtalsårets
ingång,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>minst 95 % av samlligajournalisteranslällda vid
tidningar eller tidskrifter som utges av medlemmarna i Svenska
Tidningsutgivareföreningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>bokförläggare som tillsammans har utgivit minst 95
96 av de verk som under föregäende avtalsår eller, i fräga om första
avtalsåret, närmast föregående tolvmånadersperiod har utgivits av medlemmarna i
Svenska Bokföriäggareföreningen och/eller Föreningen Svenska Läromedelsproducenter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utgivare av dagstidningar som under närmast föregående
ordinarie redovisningsperiod enligt Tidningsstatistik AB har ulgivil tidningsexemplar
till ell anlal som motsvarar minst 95 % av tidningarnas medel-neiloupplagor för
vardagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kan
organisationerna under avtalsåret ej förete sådant material som avses i första
stycket, skall avtalel, en månad efter uppsägning, upphöra atl gälla för
återstoden av avtalsåret. Utgiven ersättning för avtalsåret som belöper pä
återstoden av avtalsåret skall återbetalas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsägning
enligt andra stycket skall ske hos BONUS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §
Organisationerna skall lill den myndighel som siaten besiämmer<br>
fortlöpande överiämna dels uppgift pä namnen pä medlemmarna i organisa<br>
tionerna, dels uppgift på sädanl verk beträffande vilkel rättsinnehavare som<br>
är medlem i organisalion har meddelat förbud mol mångfaldigande enligt<br>
detla avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisation
som för kännedom om förbud mot mångfaldigande, som rättsinnehavare vilken ej är
medlem i nägon av organisalionerna har meddelat, skall till myndighet som
staten besiämmer lämna uppgift om förbudet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Har ett verk, som enligt 2 § ej omfattas av detla avtal eller av
avtalen den 5 mars 1973 och den 23 juni 1976 om skolornas grafiska och
fotografiska mångfaldigande, mångfaldigals vid skola och kan ersättning därför
anses ha utgått enligt någol av avtalen, skall rättsinnehavaren, om han begär
ersättning, fö sådan av BONUS ur det belopp staten har betalt i anledning av
avtalen. Bestämmelserna i 19 § avtalet den 5 mars 1973 och i 18 § avlalet den
23 juni 1976 gäller fortfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Siaten åtar sig att i samarbete med organisationerna i erforderiig
utsträckning informera berörda länsskolnämnder, skolstyrelser, skolor och
lärare om detta avtal, samt om berörda delar av lagen om upphovsrätt och
fotografilagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Avtalstid
m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>§
Avtalet gäller fr. o, m, den 1 juli 1978 t, o, m. den 30 juni 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>§
Regeringen kommer- under förutsäuning att riksdagen fattar de beslut som behövs
härför - all slutligt godkänna avlalet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>20<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>§
Parterna har enats om vissa protokollsanteckningar. Dessa, som biläggs detla
avtal som Bilaga, är avsedda att tjäna som vägledning vid tillämpningen av
avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholm
den 26 juni 1978</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:228.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>För
staten: Arvid Sanmark</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bildleverantörernas
Förening</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Läromedelsförfattarnas Förening</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Per
Anders Thunqvist</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Stig Starrsjö</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Fackförbundspressens
Samorganisalion Pressfotografernas Klubb<br>
Ulf Aulin</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Tore Falk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Svenska Läromedels-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska Bokföriäggareföreningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>producenter</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Jonas Modig</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Olof
Storm</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen
Svenska Populärauktorer Bo-Göran Edling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen Svenska Tecknare Harald Gripe</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen Svenska Tonsättare Eskil Hemberg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FACTU Föreningen Svensk Fackpress Bengl Persson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konstnärernas Riksorganisation (KRO) Dag Eson Malmberg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Fotografernas Förbund Lars T. Jacobson Johan
Pohl</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Journalistförbundet Lars E. Rabenius</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Musikföriäggareföreningen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>u. p. a.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kettil
Skarby Staffan Ehrilng</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Tidningsutgivareföreningen Kari-Henrik Ekberg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Författarförbund Hariy Breidensjö</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidningarnas Arbetsgivareförening Bertil Siröhm</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga till skolkopieringsavtalet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Protokollsanteckningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
2 §. Avtalet avser mångfaldigande av verk i fräga om vilkel den person som äger
upplåla rätl lill mångfaldigande (rättsinnehavaren) via organisation på
organisaiionssidan upplåtit rätl till mångfaldigande enligt avtalet. Det har
upplysts atl organisationerna genom särskilda beslut skaffat sig fullmakt att
upplåla rätl till mångfaldigande för sina medlemmar. Denna rätt skall gälla i
den män medlem inte uttryckligen meddelat förbud mol kopiering. Det sagda
innebär bl. a. att avlalet inte omfattar verk vars rättsinnehavare ej är medlem
i organisation pä organisationssidan och ej heller eljest givit någon av
organisationerna fullmakt att upplåta rätt till mångfaldigande. Avtalet
omfattar ej heller verk i fråga om vilket rättsinnehavaren - trots atl han är
medlem i någon av organisationerna - förbjudit organisationen att upplåta rätt
lili mångfaldigande. Begränsningarna av avtalets räckvidd motiveras av att
organisationerna på organisationssidan saknar laglig möjlighet att upplåta rätl
lill mångfaldigande av andra verk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgrund av vad som ovan anförts är partema eniga om att det är ett
oeftergivligi inlresse för skolorna att organisalionerna på organisationssidan
vidlar effektiva ålgärder för atl om möjligt alla berörda rättsinnehavare
lämnar någon av organisationerna erforderliga fullmakter (13 §). Staten räknar
därför med att nästan alla rättsinnehavare kommer att lämna fullmakter. Med
hänsyn härtill bör del vara möjligt all vid mångfaldigande inom skolorna
begränsa kontrollen till att avse frågan humvida förbud mol mångfaldigande
enligt della avtal meddelats beträffande det verk som läraren i del enskilda
fallel vill mångfaldiga. Skoloma kommer alltså att behöva uppgifl på de verk i
fråga om vilka medlem i organisation på organisations-sidan förbjudit
mångfaldigande (15 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Parterna
är ense om, att kontrollen inom skoloma kan begränsas pä sätt nu angetls. Om
kontrollen begränsas pä delta sätt kan det, enligt vad parterna gemensaml
konstaterat, ej undvikas alt mångfaldigande kommer atl ske</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>även
av verk som ej omfallas av avtalet. Detla mångfaldigande vid sidan av avtalet -
vilket mångfaldigande med hänsyn till organisationernas ålagande enligt 13 §
lorde bli av relativt begränsad omfallning - avser siaten all behandla såsom
fräga vore om mångfaldigande enligt avtalel. Självfallel skall lärarna
respektera förbud mot mångfaldigande som avgells av rättsinnehavare oavsell om
han lillhör organisalion pä organisationssidan eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lärarna
skall ocksä iakttaga atl organisationerna ej företräder rättsinnehavare till
verk som utgivits eller, i fråga om fotografi, offentliggjorts endasl i
utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lärarna
skall vidare iakttaga alt Svenska Tidningsutgivareföreningen förklarat atl
föreningen f n. icke företräder rättsinnehavare till signerad artikel i svensk
tidning som förfallals av ulländsk medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
avser alla verk som utgivits, även verk till vilka läraren själv har
upphovsrätten. Eftersom avtalel omfattar endast verk som utgivits, kommer det
material som en lärare producerar direkt för sin undervisning i allmänhet ej
atl falla in under avtalet. Vissa bestämmelser härom finns dock i 4 §. Se även
protokollsanteckningarna till 12 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till4
§. De rättigheter som enligt delta avtal lillkommer lärare gäller inle för
arbetsenhets- eller klasskonferens. När elever för sitt arbele i skolan behöver
kopiera anses delta ske enligt avtalet, om läraren är ansvarig för verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till8
och 9 §§. Lärare som i sin undervisning använder exemplar av litterärt eller
konstnäriigt verk eller fotografi som framställts enligt detta avtal skall
anses ha fullgjort sin skyldighel enligt 3 § första stycket upphovsrättslagen
resp, 2 § första slyckel folografilagen om han därvid pä kopian anger upphovsmannens
resp, fotografens namn eller munlligen nämner detla. Om läraren inte känner
lill namnet, behöver han inte efterforska det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
8 §. Paragrafen gäller endast i fräga om upplaga som omfattar högst tre
exemplar i form av papperskopior. Omfattar upplagan mer än tre sådana exemplar,
gäller paragrafen däremoi inle, inte ens i vad avser de första tre exemplaren.
För hela den upplaga som omfattar minst fyra exemplar gäller i stället 9 § och
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
framslällning av upplagor om högst tre exemplar i form av papperskopior gäller
inga andra villkor än som anges i 8 §, Någon begränsning till etl visst antal
sidor som högst för mångfaldigas ur varje verk gäller alltså ej. Ej heller
behöver hänsyn tas till tillgången pä läromedel vid skola på sätt som i 9 §
stadgas för upplagor om mer än tre exemplar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
7 och 9 §§. Paragraferna gäller för alll mångfaldigande som avser upplagor om
mer än tre exemplar i form av papperskopior (första stycket) eller som avser
ett eller fler exemplar i form av diabild (andra stycket), 1 fråga om sådana
upplagor avser paragraferna hela upplagan, alllsä även de tre försia exemplaren.
Följande fem begränsningar gäller beiräffande lärares rätt atl mångfaldiga.
Enligt den första (7 §) för lärare inle mångfaldiga eller låta mångfaldiga
annal än för sin egen undervisning. Med låta mångfaldiga åsyftas atl lärare
uppdrager ät annan, exempelvis vaktmästare, elev, kollega eller läromedels-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>central,
atl verkställa själva mångfaldigandel. I övrigl får lärare däremoi inle
mångfaldiga för alt lillgodose annan lärares behov. Som en andra begränsning (7
§) gäller all kopieringen skall företas med skolans ulrusining eller eljesi på
skolans bekosinad. För det tredje (7 och 9 §§) gäller all upplagan endast får
vara så slor som behövs för lärarens undervisning. Behovet skall för det fjärde
vara aktuellt. Läraren skall nämligen behöva upplagan under det kalenderhalvår
under vilkel mångfaldigandel sker. För del femte fordras atl behovel föreligger
trots all det vid skolanläggningen finns en normal lillgång på läromedel. Vid
bedömning av frågan huruvida en viss lärare behöver mångfaldiga lill
komplettering av en normal tillgång på läromedel skall hänsyn naturiiglvis las
lill läromedlen i del akluella ämnel och årskursen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan i vissa fall vara svårt atl avgöra humvida kravel på normal lillgång på
läromedel är uppfyllt. Avgörande får bli pedagogiska hänsyn. Även tillgången pä
läromedel på marknaden har stor betydelse. Följande exempel kan tjäna som
vägledning. Finns för etl visst ämne i en viss årskurs fiera godtagbara
läroböcker, är kravel pä normal tillgång på läromedel i delta ämne och i denna
årskurs alltid uppfyllt så snarl varje elev disponerar elt exemplar av en av de
nämnda läroböckerna. Del sagda innebär inte atl eleverna behöver disponera över
läromedel som läcker hela lärokursen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lärobok kan vara godlagbar även om den inte täcker hela lärokursen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
formuleringen "för att kompletlera vad som kan anses vara en normal
lillgång pä läromedel för berörda elever" har avsetls alt markera au
lärarna inle genom mångfaldigande för framställa sädana läromedel som avses med
begreppet "normal tillgäng på läromedel för berörda elever". De för
inle heller genom mångfaldigande av delar ur tvä eller fiera verk framställa
läromedel som avses med begreppet "normal tillgång pä läromedel för
berörda elever" eller läromedel som ersätter läromedel som avses med
nämnda begrepp. Del sagda innebär en viss begränsning av rätten att mångfaldiga
ur läroböcker av skilda slag. Mångfaldigande ur andra böcker, ur tidningar och
tidskrifter torde däremot så gott som aldrig begränsas av den aktuella
föreskriften, då alll mångfaldigande ur sådana verk regelmässigt sker "för
atl komplettera vad som kan anses vara en normal tillgäng pä läromedel för berörda
elever".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
närmare innebörden av 9 § preciseras i 10 och 11 §§ genom angivande av regler
för vissa vanliga typfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
11 §. Enligt paragrafen skall rätlen alt mångfaldiga normalt begränsas i vissa
hänseenden. Begränsningen gäller endasl skrifter som finns lillgängliga på
marknaden. Med detta utiryck menas alt skrifterna finns tillgängliga hos
utgivaren eller, i fråga om läromedel, hos den distributör från vilken skolan
normall förvärvar läromedel som är avsedda för den utbildningslinje som berörs.
Kravet pä tillgänglighet är uppfyllt endast om utgivaren eller distributören
vid förfrågan förklarar sig omgående kunna leverera önskat antal exemplar av
skriften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reklambroschyrer
och informationsmaterial som tillhandahålls gralis frän organisaiioner och
poliliska partier för kopieras utan de inskränkningar som eljest gäller enligi
detta avtal. Paragrafen innehåller vidare en regel som begränsar rätlen alt
mångfaldiga ur annan skrift än arbetshäfte eller nothäfte lill att för samma
elever normalt avse högst hälflen av skriften, dock normalt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ej
mer än 20 sidor ur denna. Genom all inskjuta ordel "normall" har
parterna markerat all mångfaldigandel i vissa fall kan fö avse mer än hälflen
eller mer än 20 sidor. Della förutsätts fö ske i den mån del behövs för all
mångfaldigande skall bli meningsfulll. Om exempelvis behov föreligger av all
mångfaldiga elt visst avsnitt (kapitel eller liknande) ur en bok och delta
omfattar någon eller några fö sidor mer än hälften resp. 20 sidor för mångfaldigandet
avse hela avsnillel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
12 §. Antalet ersällningsberälligade kopiesidor har beräknats pä grundval av
1977 års kopieringsredovisning. Del anlal som framkom vid denna redovisning har
höjls med tre procenl. Dessulom har följande beräkningsnormer tillämpats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Med kopiesida förstås enligt 4 § i avtalet en sädan
kopia av verk som har etl format som inle översiiger format A 4 eller, i fräga
om kopia av slörre format, varje påbörjad del molsvarande format A 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sådan kopiesida som har framslällls direkl ur en
bok eller ur en tidskrift och som omfattar mer än en av bokens respektive
tidskriftens sidor skall räknas som det antal kopiesidor som moisvarar antalet
boksidor respektive lidskriftssidor som helt eller delvis återges pä föriagan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mångfaldigas
i oförändrai skick kopia som avses i föregående siycke skall på motsvarande
sätl omräkning göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mångfaldigas
en sädan sida av en förlaga som har sammanställts genom sammanklippning av
fiera sådana kopior som avses i närmast föregäende stycke skall ocksä motsvarande
omräkning göras. Om föriagan utgör blandad förlaga gäller dock punkl 6 nedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Varie kopiesida med notskrift räknas som fem
kopiesidor. 1 fråga om blandad föriaga gäller dock punkt 6 nedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Varje smädiabild räknas som ellhundrafemtio
kopiesidor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kopiesida som har framställts direkt ur en tidning
eller tidskrift räknas som tre kopiesidor. Parterna är ense om atl omprövning
av uppräknings-faktorer för tidningar och lidskrifter skall ske för nästa
avtalsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mångfaldigas
föriaga, till vilken lexl ur tidning eller tidskrift har förts över genom
maskinskrift eller molsvarande, skall varje kopia av sida i sädan föriaga
räknas som tvä kopiesidor. Della gäller dock endasl om till föriagesidan har
överförts mer än vad som med normala marginaler och radavstånd ryms på en sida
av format A 4 (ca 2 000 lyprum). Om föriagan utgör blandad föriaga skall punkt
6 nedan tillämpas i stället för vad som nu har sagts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6 Mångfaldigas
blandad föriaga ulgår ersällning för mångfaldigandet av<br>
verk som avses i 2 § i vad del avser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>a)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>bild,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'>b)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>varje sammanhängande avsnitt av noter som omfaltar
mer än fyra takter (motsvarande),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'>c)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>varie sammanhängande avsnitt av text som omfaltar
mer än en halv sida ur det återgivna verket eller mer än 1 000 typmm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
lillämpning av punkl c anses 16 rader lyrik utgöra en halv sida, Varie kopia av
ersällningsberätligat avsnitt enligt punklerna a-c räknas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som en kopiesida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som sägs i försia och andra slyckena gäller i stället för 14 §
upphovsrällslagen, Avsiklen är all införa i praktiken lätl tillämpbara regler
om ersättning och inle all definiera innebärden i begrepf)et citat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
kopiesidor har sålunda beräknats till 110 milj., vilkel tal är avmndal till
närmast hela anlal om fem milj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
17 §. Slatens ålagande enligt denna paragraf innebär alt den lillsammans med
organisalionerna utarbetar och sprider informalion om akluella lagar och delta
avtal. Del innebär vidare atl samma frågor kontinueriigt behandlas i
lärarutbildning och fortbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Parterna
fömlsälter att informalion om avlalet finns anslagen vid skolans
kopieringsutmstning saml alt vikarier och andra som lilirälligi leder undervisning
informeras om de rättigheter och skyldigheler som lillkommer lärare enligt
avtalet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:80.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>108</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:16.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 Översikt över uncJervisningsformer särskilt
inom vuxenutbildningen'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1 Kommunal vuxenutbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1.1 Allmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunal
vuxenutbildning finns i två organisaloriska former, nämligen dels som
utbildning anknuten lill ungdomsskolan, dels som särskild skolenhet. Ulbildningen
(kommunal eller landstingskommunal) anordnas i form av kurser på både dag- och
kvällslid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
1977/78 har 16 landsting och samtliga kommuner ulom två begärt limmar för
vuxenutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slalsbidrag
utgår lill 100 procenl av skolledare- och lärariönekostnaderna. Därutöver utgår
ett schablonmässigt beräknat statsbidrag för siudiehandledning, sludie- och
yrkesorienlering saml slödundervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1.2 Utbildningens
innehåll m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kommunala vuxenutbildningen ger både allmän utbildningoch yrkesinriktad
utbildning. Man kan studera etl eller fiera ämnen samtidigt. Endast en del
sluderande läser hel lärokurs av grundskolans högsladium eller fullsländig
studiekurs av någon av gymnasieskolans linjer. Alt undervisningen är
organiserad som koncentralionssiudier i enstaka ämnen ger möjlighet alt fö ell
studieprogram som passar del egna behovet. Man kan t. ex. samlidigt studera elt
ämne pä grundskolenivå och elt annal ämne på gymnasieskolenivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
17.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den kommunala
vuxenutbildningen skall - med undantag för den särskilda yrkesinriktade
ulbildningen - följa samma läroplaner som gäller för grundskolans högstadium
och gymnasieskolan. Utbildningen skall anpassas lill de vuxnas speciella
förutsättningar och behov.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1,3
Lärare och skolledare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kommunal vuxenulbildning som inte utgör särskild skolenhet är gymnasieskolans
eller grundskolans rektor ocksä reklor för vuxenutbildningen. En särskild
studierektor finns oftast för vuxenutbildningen. En särskild skolenhet leds av
en reklor pä ordinarie ijänsl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lärarna i gmndskolekurser
och gymnasieskolekurser är i huvudsak förordnade som lärare i gymnasieskola
eller som lärare vid skolväsendel i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'
Uppgifterna i bilagan är till väsentlig del hämtade från betänkandena
"Studiestöd ät vuxna" (SOU 1974:62), "Utbildning för
vuxna" (SOU 1975:59) och "Program för ljud och bild" (SOU
1975:28).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommunen
eller som timlärare i kommunal vuxenulbildning. Inom särskild yrkesinrikiad
utbildning är fyllnadstjänstgöring ofta förekommande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1,4
Läromedel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vuxenutbildningen
har länge lidit brisl på läromedel anpassade lill den vuxnes erfarenheler och
behov. Della gäller kanske särskilt den kommunala vuxenutbildningen. Det
material som används är oftast läroböcker avsedda för ungdomsskolan. På
grundval av del s. k. LI V-projekiei (Läroplansanpassning och
läromedelsulveckling inom vuxenutbildningen) har emellertid föriagen nu
producerat en rad nya läromedel för vuxenutbildningen, i första hand i cenirala
färdighelsämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
Statlig vuxenutbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.1
Organisation m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statlig
vuxenulbildning bedrivs vid statens skolor för vuxna i Norrköping och
Härnösand. Den slalliga vuxenutbildningen är lill skillnad frän den kommunala
riksrekrylerande. Ulbildningen ges enligt läroplanerna förgmndskolans
högstadium och gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undervisningen
är upplagd som en kombination av lärarledd undervisning vid skolan och
mellanliggande perioder av självstudier, då deltagarna läser med hjälp av
brevkurser (varvad undervisning). Slalens skola för vuxna i Norrköping anordnar
också ren brevundervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3 Folkhögskolor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.1
Organisation m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkhögskoloma
drivs med statsunderstöd och skolöverslyrelsen (SÖ) som lillsynsmyndighel men
ägs av en rad olika huvudmän. Av tabellen här nedan framgår folkhögskolornas
fördelning på huvudmannakalegorier (1973/74).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
I Folkhögskolornas fördelning på huvudmannakalegorier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudmannakategori</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Anlal skolenheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:194.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(inkl.
filialskolor)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsting
(och primärkommuner)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slöd
fören i ngar, stiftelser</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fria
trossamfund</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kyrkan</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetarrörelsen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nyklerhelsrörelsen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övriga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Summa</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>110</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exempel
på huvudmän inom gmppen "övriga'] är Svenska Gymnastikförbundet,
Föreningen Norden och Kursverksamheten vid Stockholms universitet. - Skolor
ägda av landsling och kommuner (inkl. slödförenings-skolorna) stär för den
största delen av verksamheten. De har genomsnittligt fiera sluderande i de s.
k. långa kurserna. De arbetar också under samma ekonomiska villkor som
rörelseskolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkhögskolans
fria studieform och många skolors anknytning till olika folkrörelser gör atl
varialionerna är slora såväl i fräga om huvudmannaskap som beträffande
undervisningens uppläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.2
Ulbildningens innehåll m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
fiesta folkhögskolor anordnar s. k. länga kurserom merän 30 veckor ofta i form
av tre årskurser. Många skolor har däruiöver särskilda linjer parallelll med de
länga allmänna kurserna. Särskilda linjer finns för exempelvis musikutbildning,
ungdomsledamibildning, u-landsfrågor, journalistik, konsl och leater. Skolorna
anordnar i regel ocksä ofta en rad korta ämneskurser, specielll under
sommarhalvåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
18.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkhögskolorna har
inte några i detalj fastställda läroplaner. Detta medför stor frihei att
anpassa undervisningen till respektive skolas inriktning, den speciella kursens
krav och kursdeltagarnas önskemål. Studieplaner skall dock i viss utsträckning
inlämnas lill SÖ för godkännande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>3.3 Läromedel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Läromedel
specielll avsedda för folkhögskolan saknas i stort setl. Det maierial som
används är i huvudsak följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>a)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>läroböcker avsedda för ungdomsskolan;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>b)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>studieplaner och korrespondenskurser utgivna av
siudieförbund, korte-spondensinstitul och organisaiioner;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>c)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>maierial som inte ursprungligen är avseit för
undervisning men som likväl anses användbart, t. ex. tidningsartiklar,
pocketböcker och annan akluell deballlilteratur, facklitteratur (uppsatser
dämr), studiebesök, radio- och TV-program; samt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>d) lärarens egna
sammanfattningar, kompendier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målsättningen
vid val av läromedel i folkhögskolan är att läromedlet skall kunna anpassas
efter olika studiesituationer och anknyta till vuxnas kunskaper, erfarenheter
och intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4 Studieförbunden'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.1
Allmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
verksamhel som sludieförbunden bedriver har en uppbyggnad och inrikining, som
på fiera säll skiljer sig frän andra typer av vuxensiudier i samhällel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Beskrivningen avser endasl en av studieförbundens verksamhelsgrenar, nämligen
Sludiecirkelverksamheten. Vid sidan av studiecirklarna anordnar studieförbunden
en rad andra aktiviteter, främsl kulturarrangemang av olika slag - konserter,
utställningar, leaterföresiällningar m. m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Hl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
viktigaste principen för arbelel är all del skall vara fritt och frivilligl.
Del innebär bl. a. all dellgama i sludiecirkelverksamhel frill kan välja del
ämne de är iniresserade av. De skall ocksä direkl kunna påverka och beslämma
inrikiningen pä sludierna, själva välja studiematerial och ulforma planen för
sill arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1976/77
uppgick del lolala anlalel cirklar (exklusive invandramndervis-ningen) lill ca
289 100 cirklar med ca 2 700 600 ddlagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
övervägande delen av studiecirklarnas kosinader finansieras med bidrag från
stal och kommun. Den återstående delen av kostnaderna täcks via
deltagaravgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Organisation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
organisatoriska uppbyggnaden präglas av alt varje större folkrörelse har byggt
upp siu egel siudieförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1936 bildades Samverkande Bildningsförbunden som ell samarbelsorgan för alla
studieförbunden i landel. 1 slulel av 1960-lalet gick förbundel samman med
Folkbildningsförbundel, vilket uiöver sludieförbunden representerar
länsbildningsförbunden, folkhögskolorna och biblioteken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
tabellen nedan redovisas nu förekommande studieförbund samt anlalel cirklar
exklusive invandrarundervisningen (siffrorna avser 1976/77);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
2 Antalet cirklar inom studieförbunden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:30.0pt'>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Studieförbund</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antal cirklar</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Procent</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetarnas
Bildningsförbund (ABF)</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>88 525</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frikyrkliga
studieförbundet (FS)</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 178</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Folkuniversitetet
(FU)</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 973</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Studiefrämjandet
(SFR)</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16311</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KFUK-KFUM:s
studieförbund (KFUK-M)</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 232</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Studieförbundet
Vuxenskolan (SV)</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>51308</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17,7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nykterhetsrörelsens
Bildnings-</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verksamhet
(NBV)</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 596</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5,4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Studieförbundet
Medborgarskolan</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(Mbsk)</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31616</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
Kyrkliga Studieförbund</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(SKS)</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 696</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tjänslemännens
Bildningsverksamhet</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(TBV)</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31633</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:19.9pt'>
<td width=240 valign=top style='width:180.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>289 068</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Utbildningens inneh</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>å</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sludiecirkelverksamheten
är myckel rikl varierad. Alla ämnen och studier på alla nivåer finns
representerade. Studiecirklarnas ämnesinriktning präglas i viss grad av
siudieförbundens förankring i religiösa, ideella, fackliga och poliliska
organisaiioner. En del av studiecirklarna vänder sig till medlem-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>marna
i dessa organisationer, vilket både leder lill olikheter i studiecirklarnas
innehåll och inrikining inom olika ämnesgmpper och lill olikheter mellan
studieförbunden. Förbunden har dock del gemensaml all de erbjuder undervisning
i s. k. PRIO-ämnen. De priorilerade studiecirklarna omfaltar f n. svenska,
engelska, matematik och samhällskunskap på högsl grundskolans nivå, hemspråk
för invandrare, studiecirklar som har lill syfte all meddela facklig utbildning
och studiecirklar som har till syfte all utveckla handikappades färdigheter atl
meddela sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.4 Cirkelledare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1963 ställdes statsmedel till studieförbundens förfogande för pedagogiska ålgärder,
Della betydde, att sludieförbunden i störte ulslräckning fick möjlighel alt
satsa på cirkelledarutbildning, forlbildning och bälire utformning av
studiemalerial och hjälpmedel i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.5 Läromedel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Cirkeln
som studieform släller speciella krav på studiematerialet. Här avses
studiematerial som är skrivet för vuxna, lämpligl för gruppsludier och som i
övrigl anpassats lill vuxnas önskemål om aklualilel och relevans. Dessulom
medför friheten från fastställda läroplaner och de därigenom deltagarcenlre-rade
sludierna yllerligare krav på vuxenanpassal studiemalerial. Hittills har
sludieförbunden i huvudsak använl följande studiematerial:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>a)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>läromedel som producerats för andra studieformer,
t. ex. för ungdomsskolan, högskolan och för korrespondenssludier;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>b)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>läromedel utgivna av olika läromedelsförelag som i
varierande grad producerats för gruppsludier;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>c)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>läromedel utgivna av Brevskolan;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>d) läromedel
som producerats av sludieförbunden själva; saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>e) studiematerial
och studieplaner som tillverkals av cirkelledarna själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5 Arbetsmarknadsutbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.1
Allmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsutbildning
är utbildning som beviljas och anordnas pä sysselsällningspolitiska grunder.
Ulbildningen fungerar som etl medel för all uppnå sysselsällningspolitiska mäl
som varierar alltefter läget och ulsiklerna på arbeismarknaden. Ulbildningens
syfte är dels att underiätta för den enskilde alt fö arbete, dels all
lillgodose efterfrågan på ulbildad arbelskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
rätt till arbetsmarknadsutbildning gäller vissa villkor (beskrivna i
arbelsmarknadskungörelsen). Till kursdeltagare ulgår ulbildningsbidrag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.2
Organisation m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den slörsia delen av arbelsmarknadsulbildningen ges vid
kurser, särskilt anordnade av SÖ för arbelsmarknadsstyrelsen (AMS). I övrigl
ges arbetsmarknadsutbildningen vid kurser inom del reguljära
utbildningsväsendet, inom näringslivel och vid kurser av annal slag, anordnade
av myndigheler och utbildningsorganisationer. Fördelningen mellan olika
kursarrangörer belyses i tabellen här nedan (preliminära uppgifter avseende
1977).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 3 Elevernas fördelning i procent på kursarrangörer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kursarrangör</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elevernas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:231.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>procentuella fördelning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. SÖ (särskilt anordnade kurser)</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbildning inom
företag</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna
skolväsendet</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><a
href="http://utbildningsorganisalionerm.fi/"><span style='color:windowtext;
text-decoration:none'>Utbildningsorganisalionerm.fi</span></a>.</span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Deialjuppgifier
saknas</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid arbetsmarknadsutbildning som omfattas av punkterna 2-4
utnyttjas i regel befintlig utbildningskapacitet av AMS som bl. a. prövar
utbildningsbehovet och lämnar bidrag. I fräga om punkt 1 däremot sker en nära
samverkan mellan AMS och SÖ. AMS bedömer bl. a. omfaltningen och yrkesinriktningen
samt lokaliseringen av utbildningen. SÖ genomför själva utbildningen och
svarar sålunda för den administrativa, pedagogiska och ekonomiska ledningen av
kursverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6 Löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den studieverksamhet som bedrivs av
löntagarorganisationerna har fiera syften. Dels siktar den lill allmän
medlemsskolning i fackliga och samhälleliga frågor. Dels har den till uppgift
all tillgodose behovet av skolning av dem som skall företräda medlemmarna i
olika sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den fackliga skolningen sker dels genom studier i
studiecirklar eller molsvarande, dels genom centralt och regionalt anordnade
iniernalkurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från och med budgetåret 1970/71 utgår statligt stöd till
löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såvitt avser LO har en arbetsfördelning mellan förbunden
och LO kommit till stånd sä atl förbunden svarar för den kortare gmndläggande
studieverksamheten, medan LO i första hand koncentrerar sig pä de längre
fackliga kurserna och olika specialkurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målsättningen för TCO.s centrala kursverksamhet är all
utgöra ett komplemenl till de olika TCO-förbundens insatser pä
utbildningsområdet. TCO:s kurser har därför inriktats på de för
tjänstemannaorganisationerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 132</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gemensamma
skolningsbehoven.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
kursverksamheten inom SACO/SR kan sägas all dessa organisationer endasl
genomför kortare kurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7 Personalutbildning inom offentlig sektor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7.1 Stattig
personalutbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
statliga myndigheter anordnar sedan länge grundläggande fackutbildning jämle
fort- och vidareulbildning för sina anslällda. Syftet är att säkerslälla
myndighelernas behov av specialutbildad arbelskraft, när della behov inie
lillgodoses inom del allmänna utbildningsväsendet. Utbildningen förekommer
framför alll inom försvaret och affärsverken men också hos andra myndigheter
såsom vägverket, lullverkel, rikspolisslyrelsen, socialstyrelsen och
kriminalvårdsslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inomverksuibildningen
är, sedd i sin helhel, omfattande. Över 1 000 olika kurstyper finns idag i
statsförvaltningen. Ulbildningen bedrivs i många olika former, t. ex. som
dagundervisning, iniernalkurser eller kortespondenssiu-dier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1967 bildades ett centralt personalutbildningsorgan för hela statsförvaltningen,
statens personalulbildningsnämnd (PUN). Nämnden har lill uppgift att undersöka
behovet av personalulbildning samt planera, genomföra och samordna sådan
utbildning som är gemensam för flera slalliga myndigheler. Nämnden bedriver
själv den personalulbildning som bör anordnas centralt samt bislår statliga
myndigheter i utbildningsfrågor genom att t. ex. framslälla kurspaket för
inomverksuibildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Cenlral
statlig personalutbildning bedrivs ocksä av statskontoret och
riksrevisionsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7.2 Landstingsförbundets
utbildningsverksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
mitten av 1960-talel bedriver landslingsförbundel kurs- och konferensverksamhel
av mera belydande omfattning. Inom förbundel finns en särskild
utbildningsavdelning som handlägger gmndutbildnings-, vidareutbildnings- och
fortbildningsfrågor för tjänstemän och förtroendevalda inom landslingen. Till
avdelningens uppgifter hör bl. a. alt aktivera och samordna kurser i
landstingens regi genom att framställa ulbildningsmodeller och kursmalerial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7.3 Svenska
kommunförbundets utbildningsverksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunemas
utbildningsverksamhet bedrivs centralt av Svenska kommunförbundets
utbildningssektion. De största kommunerna har dock även egen
utbildningsverksamhet. Dessutom anlitas exlema kursartangörer för utbildning av
kommunala funktionärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kommunala personalutbildningen bedrivs i form av iniernalkurser, brevkurser och
produktion av kurspaket. Kurspaketen produceras centralt inom förbundskansliet,
som också ombesörjer utbildning av handledare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>8 Personalutbildning inom
näringslivet</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>8.1 Förelagens
utbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vuxenutbildning
bedrivs sedan länge inom del privala näringslivel, Främsl är det utbildning av
de anställda för deras nuvarande eller planerade befattningar som kommer i
fråga, dvs. yrkesinrikiad utbildning saml sådan allmän utbildning som behövs
för vidareulbildning, omskolning elc. Utbildningsinsatserna varierar slarki
mellan olika branscher men också mellan företag i samma bransch.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förelagens
utbildning sker dels inom de enskilda företagen, dels genom att personalen
dellar i extern utbildning. Ulbildningen omfaltar inle bara den egentliga
industrin utan även byggbranschen, hantverk, handel och sjöfart, banker,
försäkringsbolag, jordbruk, holell och restauranger och andra servicenäringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
fiesta slörre företag har särskilda utbildningsavdelningar som utarbetar och
genomför utbildningsplaner. Ulbildningen inom de små och medelstora förelagen
bedrivs ofta i samarbele med olika organisaiioner säsom Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF) och dess förbund, Sveriges hantverks- och
induslriorganisalion (SHIO) saml industriverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förulom
den renl förelagsinterna utbildningen som äger mm helt i förelagens regi utan
att nägot statligt eller kommunalt stöd utgår, finns statsunderstödda
företagsskolor och statsunderstödda enskilda yrkesskolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Praktiskt
laget samtliga branscher har någon form av samarbete för att förbällra och
förbilliga utbildningen inom och för branschen. Formema för samarbetet varierar
dock starkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8.2 Svenska
arbetsgivareföreningens (SAF) utbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SAF:s
utbildningsverksamhet bedrivs huvudsakligen av
Arbetsledar-instiiu-tet-Ralionaliseringslekniska institutet (ALI-RATI), en
enhel inom SAF:s utbildningsavdelning. Kurserna omfallar utbildning i bl. a.
ledarskapsutveckling, samarbeisfrägor, personaladministration, administrativ
rationalisering och produktionsteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ALI-RATI
har 16 000-17 000 deltagare per är och genomför bäde öppen och företagsintern
utbildning saml konsultation. Därtill kommer inom SAF-omrädet utbildningen inom
de olika arbetsgivareförbunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SAF
förfogar över tvä internal i Lidingö samt ett i Yxtaholm. En stor del av
utbildningen är emellertid föriagd till andra orter och till de enskilda
förelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8.3 Exempel
på former av samverkan inom utbildningsområdet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadens
Yrkesråd är ett gemensamt organ för SAF och LO. Det är därigenom ocksä elt
samarbetsorgan för 26 yrkesnämnder, de fiesta inom industrin. Rädel har till
uppgift alt följa ulvecklingen pä yrkesutbildningens område samt verka för en
ökad och effektivare yrkesutbildning. Rådet för tjänstemannautbildning inom
industrin (R TI) är ell samarbelsorgan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mellan
SAF och Svenska industritjänstemannaförbundet. RTI har, liksom övriga
samarbelsorgan inom utbildningsområdet, till uppgift all främja
vuxenutbildningen inom sin sektor av arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Institutet
för försäkringsutbildning (IFU) är en parlsammansalt utbildningsorganisation
som genomför utbildning inom försäkringsbranschen. IFU står under överinseende
av skolöverstyrelsen och är enskild yrkesskola med statsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Studierådel
vid affärsbankerna aren parlsammansalt utbildningsorganisation för utbildning
inom bankväsendel. Verksamheten finansieras genom fasla årsavgifter från
affärsbankerna och genom kursavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa
förbundets skola, VÅR GÅRD, anordnar utbildning för anställda inom
kooperalionens butiker, vamhus, industriföretag, konlor, restauranger etc.
Utbildningsverksamheten omfattar bl, a. etl antal gmnd-kurser inom olika
områden, arbetsledarulbildning och fortbildningskurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9 Brevskolor (korrespondensinstitut)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9.1 Allmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ovan anmärkts har den renodlade brevundervisningen alllmer kommit all ingå som
en del i störte undervisningsenheter. Kombinationer med
kortespondensundervisningoch iniernalkurser blir allt vanligare. Detsamma
gäller kombinationen korrespondensundervisning och studiecirklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
fyra dominerande brevskolorna är Hermods, Brevskolan, Lanlbmkets korrespondensskola
och Försvarets brevskola. Dessa fyra har i stort olika inriktningar och
tillsammans läcker de en bred sektor av vuxenutbildnings-området. Med undantag
för Försvarets brevskola erhåller ingen av brevskolorna nägol direkl statligt
slöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9.2 Hermods</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hermods,
som numera ingår i Statsföretag AB (Liber Läromedel), erbjuder kurser av både
yrkesinriktad och hobbyinriktad karaktär. Skolan har också ett slort antal
kurser som överensslämmer med läroplanerna i del allmänna skolväsendet. Den
erbjuder dels ämneskurser, dels fullsländig undervisning enligt grundskolans
och gymnasieskolans läroplaner. Institutet bedriver också kompetensgivande
akademisk undervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9.3 Brevskolan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brevskolan
ägs av etl storl anlal folkrörelser: KF, LO, TCO, ABF, NTO, lOGT, Studiefrämjandet,
HSB, TBV m.fi. Brevskolans kursbestånd är till stor del inriktat på
medlemsorganisationernas behov. En av huvuduppgifterna är därför all framställa
studiematerial för folkbildningsarbetet. Brevskolan utarbetar också
studiematerial och meddelar brevundervisning pä uppdrag av olika
organisaiioner, institutioner och företag. Man levererar vidare kurser lill
flera slatliga verk, Sveriges Radio och statens skolor för vuxna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9.4
Lantbrukets korrespondensskola (LTK)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LTK
arbelar i samverkan med lanlbmkets ekonomiska och fackliga föreningsrörelser,
sludie- och ungdomsorganisationer inom lantbruket m. fi. Kursutbudet är således
inriklal på jordbmksomrädet. Liksom övriga brevskolor producerar LTK
kursmalerial för sludier i grupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9.5
Försvarets brevskola</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
Försvarets brevskola ges flera olika typer av kurser, Tyngdpunklen ligger på
rent militära ämnen men även allmänna ämnen förekommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10 Kurser i radio och TV</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
Sveriges Radio har alltsedan lillkomslen av Radiotjänst olika typer av
vuxenundervisning förekommil inom ramen för den allmänna programverksamheten.
År 1964 bildades en särskild sektion för vuxenutbildning. Genom sammanslagning
av denna sektion och skolprogramavdelningen år 1969 skapades möjlighel till
reguljär produklion av bäde radio- och TV-program för vuxenundervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1967 tillsattes kommillén för television och radio i undervisningen (TRU I).
Kommitténs uppgift var alt bedriva försöksverksamhel med eterförmedlad
vuxenutbildning. Verksamheten övertogs år 1972 av TRU </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TRU:s
verksamhet har varit inrikiad på vuxenutbildning på alla nivåer. År 1971
inleddes produklion inom förskoleområdet. Denna har omfattat främst etersända
TV-program (OM-program) men även tryckt, kompletterande material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
anslagsfinansierade särskilda ulbildningsprogramenheten vid Sveriges Radio
(SR/UTB) har producerat skolprogram för elever och lärare i grundskolan och
gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamhelen
inom TRU och SR/UTB har från årsskiftet 1977/78 överlagils av Sveriges
utbildningsradio AB.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:53.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:65.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:16.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3 Sammanställning över nu förekom-man(ie
unciervisningsformer med angivande av huvudmannaskap och tillsynsmyndighet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:90.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning över nu förekommande undervisningsformer
med angivande av huvudmannaskap och tillsynsmyndighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudmannaskap utövas av slal, landsling och kommun, av
olika organ inom statlig och kommunal förvaltning, av föreningar,
intresseorganisationer och motsvarande saml av vissa företag inom näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:8.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För den av
huvudmännen bedrivna undervisningen anges för varje undervisningsform genom
kryss den myndighel som ulövar lillsyn över undervisningen. Tillsynsmyndigheten
anges med följande förkortningar: SÖ = skolöverstyrelsen; UHÄ = universiteis-
och högskoleämbetet; Soc. = socialstyrelsen; AMS = arbetsmarknadsstyrelsen;
förkortningen Eg.r. anger atl undervisningen bedrivs i huvudmannens egen regi.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undervisningsformer</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvudmannaskap</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Stal</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landsting</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndighet<br>
SÖ-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>UHÄ Soc.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS SO</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHA Soc.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:9.0pt;
margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>A.
Förskola</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del
obligatoriska skolväsendel m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grundskola</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sameskola</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utlandsskola</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialskola</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskola</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ungdomsvårdsskola</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span lang=EN-US
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>X X X</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:9.0pt;
margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>C.
Gymnasieskola"</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Högskola</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grundläggande utbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskarutbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskningsinstitutioner</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span lang=EN-US
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>X X X</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenulbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:276.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slallig och kommunal
vuxenutbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Folkhögskolor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Studieförbund och -cirklar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsutbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:276.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lijntagarorganisalionernas cenirala
kursverksamhel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:276.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Personalutbildning inom offenllig
sektor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:276.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Personalulbildning inom övriga
seklorer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandraruibildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. Lärares fortbildning*</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övrig undervisningsverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunala musikskolor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brevskolor'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbildningsradion''</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>" Här avses inle endast gymnasieskola i egentlig
bemärkelse ulan även specialkurser och högre specialkurser för vilka</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommun, landsting eller induslri är huvudman med SÖ/UHÄ
som tillsynsmyndighet. Till gruppen hör även</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försvarels gymnasieskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>* Utbildningen, till vilken statsbidrag utgår, avser
fortbildning av skolledare, lärare saml personal av olika kaiegorier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för skolans elevvårdande verksamhel m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Dä brevskolor och ulbildningsradio närmast är att
jämställa med läromedelsproducenter har beträffande dessa inga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>markeringar gjorts i labellen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
9.0pt;margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvudmannaskap</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommun</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stall, och
kommunal förvaltning</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningar, intresse-org. och motsv.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Näringsliv</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A."</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndighet SÖ UHÄ Soc. Eg.r. SÖ
UHÄ Soc. Eg.r. SÖ UHÄ Soc. Eg.r. SÖ UHÄ Soc.
Eg.r.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:47.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span lang=EN-US style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>X X</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>B.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 3, 4 5. 6.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span lang=EN-US
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>X X</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:9.0pt;
margin-left:0cm'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>C.</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>D.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. 3.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span lang=EN-US
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>X X X</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>E. 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>2. 3. 4.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>5.</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span lang=EN-US
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>X X</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span lang=EN-US
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>X X</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>G.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:402.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1, 2. 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a Bokstäver och siffror i denna kolumn avser
undervisningsformer enligt uppställning på s, 98,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:222.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Bilaga 2 lill lagrådsremissen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanställning
av remissyttranden över upphovsrättsutredningens betänkande (SOU 1978:69)
Upphovsrätt 1, Fotokopiering inom undervisningsverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningens
förslag har fåll ett myckel gynnsamt mollagande vid remissbehandlingen. Del
alldeles övervägande anlalel remissinslanseranslu-ler sig således lill de
förslag som har lagls fram i betänkandet eller lämnar dem ulan erinran. Endasl
i några fall redovisas en kritisk grundinställning. En remissinstans, SACO/SR,
anser all förslagen inte utan ytterligare utredning bör läggas lill grund för
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ulredningens uppfallning
all frågan om folokopiering inom undervisningsverksamhet är lämplig all las
upp lill särskild behandling delas av de remissinslanser som särskilt har
uttalat sig på denna punkl. BONUS anser sålunda mol bakgrund av den utveckling
som under senare år har skell inom undervisningsväsendet när del gäller
kopiering av skyddade verk att del inte synes försvarligt atl längre dröja med
lagstiftningsåtgärder pä områdel. Liknande synpunkier framförs av
Factu-Föreningen Svensk Fackpress. STIM anser - med instämmande av Föreningen Svenska
Populärauktorer, Föreningen Svenska Tonsättare och Svenska
Musikförläggareföreningen - del tillfredsställande atl frågan om fotokopiering
inom undervisningsverksamhet har behandlals i särskild ordning. Enligt STIM:s
mening bör även andra aktuella delfrågor kunna behandlas på liknande säll,
såsom t. ex. bandinspelning av skyddade verk för bruk inom
undervisningsverksamhet, kabel-TV, ersättning för framförande av musik i
skolor och vid gudstjänst saml ålgärder lill skydd mol s. k. piralutgivningav
grammofonskivor. Även Sveriges advokatsamfund anser folokopieringsfrågan vara
lämplig all särbehandla. Dessa och andra remissinslanser, däribland Sveriges
allmänna biblioleksförening och Teatrarnas riksförbund, framhåller emellertid
det principiella värdet av all man söker fl lill slånd så enhelliga och
samlande lösningar som möjligt inom det upphovsrällsliga området. I fråga om
del fortsalla lagsliflningsarbelet ansluter sig Göta hovrätt till de synpunkier
som Sture Palm utvecklat i sill särskilda yltrande. Även överåklagaren i
Göleborg och Blldleverantörernas förening inslämmer i dessa synpunkier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket
och Försvarets civilförvaltning understryker från renl principiella
ulgångspunkler viklen av nordiskt samarbele på upphovsrättens område. Även
Sveriges industriförbund betonar den principiella betydelsen av sådanl
samarbele saml tillägger all del i elt vidare perspekliv framslår som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nödvändigt
att skapa lösningar som är anpassade lill den internationella spridningen av upphovsräiisligi
skyddade verk. Svenska arbeisgivareförening-en och Sveriges hantverks- och
Industriorganisation - Familjeföretagen ger uttryck församma ståndpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Förslaget om avtalslicens</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.1
Allmänna synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de remissinslanser som lillstyrker eller lämnar ulredningens förslag om
avtalslicens utan erinran ansluter sig en slor del lill den föreslagna
lösningen ulan närmare kommenlarer. Bland dessa inslanser märks Göta hovrätt,
Stockholms tingsräll, Sveriges lanlbruksuniversilet, militärhögskolan. Försvarets
brevskola, försvarets civilförvaltning, slatens brandnämnd. Juridiska fakultetsnämnden
vid Uppsala universilei. Pressens samarbetsnämnd, Sveriges Utbildningsradio.
Lantbrukarnas riksförbund, slatens kulturråd, TCO. Medborgarskolan, Studierådet
vid affärsbankerna och Sveriges allmänna biblioleksförening. Ålskilliga
remissinslanser anlägger emellertid principiella synpunkter på det föreslagna
systemet med avialslicens. Arbetsmarknadsstyrelsen anser all förslagel medför
en värdefull uividgning av undervisningsväsendets behov av
kopieringsmöjligheter. Svenska kommunförbundei framhåller au systemet innebär
slora prakliska fördelar för skolväsendet. Landstingsförbundet pekar på
förslagels möjligheter atl åsladkomma en enklare och mer rältsenlig lillämpning
av de upphovsrällsliga principerna inom utbildningsområdet. Liknande
synpunkier framförs av försvarshögskolan. Försvarets gymnasieskola, statens
konstråd och slalens konstmuseer. BONUS, som ansluter sig till de skäl som
ulredningen anförl till stöd för en reglering på grundval av avialslicens,
framhåller alt de erfarenheler som vunnits av skolkopieringsavtalet visar all
ett syslem med avialslicens är praktiskt genomförbart. Svenska
Bokföriäggareföreningen och Föreningen Svenska Läromedelsproducenter
diskuterar ocksä den föreslagna avtalslicensen mot bakgrund av
skolkopieringsavtalet. Båda föreningarna anför alt avtalssyslemet utvecklat
möjligheterna all iräffa kollektiva uppgörelser på undervisningsområdet.
Föreningarna finner därför en avtalslicensreglefing följdriktig och naturiig.
Föreningen Svenska Tecknare anser alt avialslicens är en principielll godlagbar
ordning. Den försiärkning av upphovsmännens fackliga organisaiioner som skelt
under del sisla decenniet liksom de kollekliva avtal som hillills träffats inom
fiera områden talar enligt föreningen slarki för all det kollektiva
avialssystemei är eu naturligt och praktiskt genomförbart säu all reglera
vikliga frågor inom det upphovsrällsliga områdel. Även Svenska Musikerförbundet,
Sveriges författarförbund och Teatrarnas Riksförbund betonar beiydel -sen av
kollekliva förhandlingsmeloder på upphovsrällens område. KLYS uttalar som sin
mening atl ulredningens förslag förenar upphovsmännens principiella krav på
avialslösningar med utnyitjarnas behov all i ändamåls-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enliga former kunna fa lillgång lill upphovsrättsligt
skyddal material. Denna synpunkt delas av Konstnärernas Riksorganisaiion.
Svenska Teaterförbundet och Svenska Fotografernas Förbund. STIM anser förslaget
vara en användbar modell för avtalsförhandlingar mellan berörda parter på
undervisningsområdet. Liknande synpunkter framförs av Folkbildningsförbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges industriförbund. Svenska arbetsgivareföreningen
och Sveriges hantverks- och industriorganisaiion - Familjeföretagen förklarar
sig inte ha någon erinran mot utredningsförslaget. Förbunden nolerar all
ulredningen lagit fasta på den kriiik som från konvenlionsrätlslig synpunki
riktades mot det förslag i samma ämne som lades fram av de svenska sakkunniga i
den nordiska upphovsrätlskommiltén. Samma ståndpunkt intar Sveriges advokatsamfund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen anför all skolväsendels kopieringsbehov
av upphovsrättsligt skyddal maierial har fåll en tillfredsställande lösning
genom all staten ingått kolleklivi avtal med elt anlal organisationer och
sammanslutningar på upphovsrättens område. Del nu framlagda förslagel innebär
vidgade möjligheter för lärarna att i sin undervisning använda upphovsrättsligt
skyddal material. I anslulning härtill framhålls all förbudsrätten i
skolkopieringsavtalet hitlills inle har utnylljats sami all skolöverslyrelsen
bedömer möjligheterna atl på frivillig grund sluta avtal med upphovsmännens
svenska organisaiioner som goda. Bl. a. mot denna bakgrund förklarar sig
skolöverslyrelsen kunna bilräda ulredningens förslag. Skolöverslyrelsen
framhåller dock vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna bedömning har emellertid skelt ulifrån den
ulgångspunklen au framför alli upphovsrätlslagens 11 § kan lolkas enligt den
motivering departementschefen gav i proposiiion 1960:17. Skolöverslyrelsen
finner med slöd av företagna undersökningar att en belydande del av den
kopiering ulifrån skyddade original, som görs i skolorna, ryms inom ramen för
denna molivering. Della har belydelse dels för möjligheterna all kopiera under
eu avtalslöst lillslånd dels om t. ex. svenska eller ulländska upphovsmän
meddelar förbud. All lagen i någon ulslräckning ger möjlighel
lillmångfal-digande för undervisningsändamål kan dessulom antas ha belydelse
för upphovsmannaorganisaiionernas inlresse av all i avtal reglera kopiering-.
en.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen uttrycker emellerlid (s. 52) den uppfatlningen
all kopieringen numera har sådan omfallning all upphovsrällens
"undantagsbestämmelse" i 11 och 49 §§ saml molsvarande stadgande i
fololagen "saknar nämnvärd praklisk belydelse". Om riksdag och
regering skulle anslula sig till denna bedömning uppslår ell nylt läge. De
slulsalser om förulsältningarna för nya avtal m. m. som ulredningen drar
utifrån erfarenhelerna av kopieringsavialel förlorar i så fall sin relevans.
Skolöverslyrelsen kan för sin del under sådana omständigheter inte utesluta
möjligheterna av elt avtalslöst tillstånd som medför belydande olägenheler för
skolorna. Kollektiva förbud vid l.ex. utbrytningar från organisalionerna eller
vid ivisler mellan svenska och utländska organisationer skulle också under
sådana förhållanden förorsaka stora svårigheler. Skolöverslyrelsen har
förståelse för au internationella överenskommelser kan göra del önskvärt alt
begränsa lärarnas räll all vid eu</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avtalslöst
lillslånd kopiera med stöd av lagen. Även därutöver kan hänsyn lill
upphovsmännens räu föranleda kompletteringar av de inskränkningar
departementschefens molivering från 1960 innehåller. Enligt skolöverslyrelsens
uppfallning kan principerna i nu gällande kopieringsavtal därvid vara
vägledande. I sakens nalur ligger att de gränser lagsiiftningen drar bör vara
snävare än avlalels. De bör emellerlid inte göras så snäva att lärare och
elever inte, också när avtal saknas, har möjlighet atl vid någol enslaka
tilirälle kopiera delar av ell verk för den enskilda undervisningsavdelningens
behov. Skolöverslyrelsen är av den uppfattningen att gällande lag nu tillåter
kopiering av verk utgivna i utlandet i en rad fall då intrånget i upphovsmännens
rätl är ringa. Om denna bedömning i framliden skulle bli ohållbar anser
skolöverslyrelsen för sin del au del är mycket angeläget att delta område är
reglerat genom avtalslicens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(y/y/i,
som lillsiyrkerdei föreslagna licenssystemei, finnerdet angelägel all
förutsättningar skapas för träffande av avtal som möjliggör folokopiering av
skyddade verk inom högskoleområdets undervisningsverksamhet. Även
handelshögskolan i Stockholm tillslyrker förslagel under framhållande bl. a.
all del ger uttryck för en tillfredsställande avvägning mellan nyttjare- och
rättsinnehavarintressen. Juridiska Jäkultetsnåmnden vid Stockholms universitet
anser alt införandet av en avtalslicens, som i sak nära anknyler lill det redan
lillämpade skolkopieringsavtalet, medför väsenlliga fördelar för både
upphovsmän och nyttjare. Fakullelsnämnden menar dock all del är vanskligt all
fulll ul kunna bedöma förslagel innan utredningen tagil ställning till mer
övergripande frågor och gjort den allmänna genomgångav lagstiftningen som
förordas i de av nordiska ministerrådet anlagna riktlinjerna för ulredningsarbelet.
Man ifrågasäller också lämplighelen all gå före de övriga nordiska länderna med
den nu föreslagna lagsiiftningen. Fakullelsnämnden förklarar sig emellertid
inte vilja motsätta sig all den anvisade lösningen prövas provisoriskt.
Juridiska fakuhetsnämnden vid Lunds universitet konstaierar all förslagel inte
gär lika långl i kolleklivisiisk riklning som del förslag som lades fram på
molsvarande område av de svenska sakkunniga i den nordiska
upphovsrättskommiltén. Fakullelsnämnden erinrar emellerlid om all ett slort
anlal av de upphovsmän som berörs av förslaget gör sina prestationer vid sidan
av sin egentliga yrkesverksamhet eller endasl som eu led i denna och atl dQl i
allmänhet inle finns någon organisalion som förelräder dessa upphovsmän på
samma säll som en fackförening av vanlig lyp representerar en läll avgränsbar
grupp av löntagare. Fakullelsnämnden framhåller i anslulning härtill all redan
en omfattande räll all för undervisningsverksamhet kopiera verk av medlemmar i
avtalsslulande organisaiioner bör lillsammans med bestämmelser i URL såsom
ciialräti m. m, och i FotoL kunna i hög grad lillgodose undervisningens
intresse. Man ifrågasäller därför om verk av upphovsmän som inte företräds av
avtalsslulande organisalion verkligen bör kunna kopieras i andra fall än då
upphovsmannen själv lämnal samtycke därtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Forskningsbiblioteksrådet
förklarar - med instämmande av kungl. biblioteket</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>-
sig inte ha någon erinran mol alt etl system med avialslicens blir tillämpligt
inom högskoleområdel. Enligt rådets mening bör man vid kommande förhandlingarom
ell kolleklivi kopieringsavial även överväga en uppmjukning av gällande
föreskrifter om räll för vissa bibliolek att kopiera för ullåningsändamål.
Rådel framhåller vidare all, då del finns anledning all förmoda all biblioteken
även efler ingånget avtal i slor ulslräckning kommer alt få beställningar av
fotokopior för undervisningsändamål, biblioteken bör genom någon föreskrift i
avtalet skyddas mol påstående om broll mol 11 § URL. Rådet understryker också
all ansvarei för erforderiiga kopieringsredovisningar bör åvila institution
vid högskola och inte högskolans bibliolek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
är allmänl kritisk mol utredningens förslag och menar bl. a. att ulredningen
inte närmare klarlagt under vilka föruisäiiningar som medlemmarna i de
avtalsslulande organisalionerna kan bli bundna av de avtal som förutsätts ligga
till grund för avialslicensen. Förbundel anser del också vara en brisl all
ulredningen inle närmare analyserat förslagets konsekvenser för bokutgivningen.
Betydelsen av sisinämnda synpunki las också upp av Lantbrukarnas riksförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
personalulbildningsnämnd anser den föreslagna ordningen mindre ändamålsenlig.
Elt system med avialslicens synes enligt nämndens mening bli alllför
kosinadskrävande och svårhanleriigl från administrativ synpunki. Nämnden vill i
slället förorda all man prövar möjlighelen atl i URL införa bestämmelser om en
begränsad räll lill fotokopiering för undervisningsändamål. En sådan reglering
skulle enligt nämndens mening kunna utformas i nära anslulning lill
bestämmelserna i skolkopieringsavtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket
delar ulredningens uppfallning all frågan om folokopiering inom
undervisningsverksamhet bör lösas genom avtalslicens. Verkel framhåller all en
väsenllig ulgångspunkl vid de avtalsförhandlingar som följer av förslagel bör
vara all åsladkomma en reglering som medför eli så litet adminislralivt
merarbeie som möjligt. 1 detla syfte bör enligt verkeis mening erfarenhelerna
av skolkopieringsavtalet las lill vara. Verkel anför bl.a. vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
ekonomiska utfallet lorde bli hell beroende av hur avtalen ulformas. Del är
vidare uppenbart all berörda slalliga institutioners ekonomi kommer all påverkas
på olika säll. En praklisk fråga är över vilka anslag ersällningarna lill de
enskilda upphovsmännen och deras organisationer skall utbetalas. Likaså
aktualiseras frågan vilken eller vilka myndigheler som skall adminislrera
ulbelalningarna. Dessa och liknande prakliska spörsmål bör enligt verkels
mening noggrant övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2
Särskilda synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KLYS,
Konstnärernas Riksorganisation, Svenska Teaterförbundel, Svenska Fotografernas
Förbund och Svenska Musikerförbundet nolerar med tillfredsställelse all
ulredningen föreslår all i URL ta in stadgandet om folokopiering inom
undervisningsverksamhet omedelbarl före 16 § och beleckna del som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÅ
riklar en erinrat! mot ulredningens definiiion av begreppel undervisning inom
högskolesektorn. Ämbelel framhåller all enligt högskolelagen skall vid högskola
bedrivas utbildning, forskning och utvecklingsarbete inom institutioner eller
andra arbetsenheter. Ulbildningen om fattar grundläggande högskoleutbildning
och forskarutbildning. Ämbelel anser del vara självklart au begreppel
undervisning bör ulformas i överensstämmelse med gällande högskoleförfatlningar
och därmed även avse forskarutbildning. Della bör enligt ämbelels mening komma
till klarl ullryck i den kommande propositionen. Juridiska fakuhetsnämnden vid
Uppsala universitet ullalar sig i samma riklning. Liknande synpunkier framförs
också av Lantbruksuniversitetet. Även Handelshögskolan i Stockholm anser all
forskarutbildning bör hänföras till begreppet undervisning i förslagets mening.
Enligt högskolans uppfattning synes detla också vara ulredningens avsikt. Den
av utredningen föreslagna bestämningen av begreppel undervisning inom
högskolesektorn lorde enligt högskolan ha till syfie all från
lillämpningsområdei utesluta utbildningsverksamhet i vidare mening med forskare
såsom i. ex. i form av exemplarframställning lor spridning till underiag för
studenters egen forskningsverksamhet. Juridiska fakullelsnämnden vid
Stockholms universitet lar också upp frågan om begreppet undervisning och menar
all begreppel synes ha lall en väl vidsträckt innebörd. Enligt
fakullelsnämndens mening kommer som en följd härav bestämmandet av
kopieringsmöjligheterna au överlämnas lill avtalsparternas övervägande i en
omfattning som synes gå uiöver vad Bernkonvenlionen i och för sig medger,
Fakullelsnämnden framhåller i della sammanhang all del inom del akademiska
områdel är vanligl att litteraturen utkommer i små upplagor och alt en slor del
av marknaden för denna litteratur utgörs av kurslitteratur och liknande. En
omfallande kopiering av slörre lexlpartier kan fä allvarliga eller förödande
konsekvenser på möjligheten att sälja och ulge sådan litteratur. Del bör därför
enligt fakullelsnämnden beaklas att en alllför omfallande rätl till kopiering
kan från universilelssynpunkl medföra övervägande negaliva konsekvenser,
Fakullelsnämnden påpekar emellertid att förslagel medför väsenlliga fördelar
jämfört med vad nuvarande rättsläge medger i det fall då endasl kortare avsnill
skall kopieras ur ell större verk, Fakullelsnämnden framhåller dock all della
knappasl är" fallel då det är fråga om all kopiera grundläggande
kurslitteratur. Inom högskoleområdel bör därtill omfattningen av
kopierings-rätten bestämmas med beaktande av den normala slorieken av seminariegrupper
och liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Studieförbundet
Folkuniversitetet uttalar sig kritiskt mol ulredningens bedömning all
studieförbundens verksamhel inle bör omfallas av del föreslagna stadgandet i 15
a i? URL. Folkuniversitetet förordar all förslagel på denna punkl utformas i
enlighet med de överväganden som låg lill grund för den nordiska
upphovsrätlskommiltén och au studieförbundens verksamhel sålunda innefattas i
begreppel undervisning såväl i fråga om sludiecirkelverksamhel som beiräffande
andra kullurella aktiviteter. Folkuniversitetet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15
a S- KLYS framhåller alt den valda placeringen markerar atl bestämmelsen inle
skall ses som en komplellering lill 11 S URL ulan som en inskränkning i
upphovsrällen till förmån för undervisningsområdet. Samma synpunkier anförs
beträffande placeringen av det föreslagna stadgandet i FoioL, 7 a §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BONUS
ifrågasätter om del inte av den föreslagna lagtexten i 15 a § URL bör framgå
vem som är motpart lill upphovsmannaorganisation. BONUS menar all frågan härom
i del enskilda fallel kan vara av väsenllig betydelse för upphovsmannen när det
gäller värdel av ell avtal. En precisering på denna punkl skulle enligt BONUS'
mening öka skyddet för de berörda upphovsmännen och den föreslagna regleringen
skulle härigenom komma all stå i än bättre överensslämmelse med gällande
inlernationella överenskommelser. BONUS erinrar i della sammanhang om all
parlsbegreppel också har slor belydelse vid lillämpningen av den föreslagna
lagen om medling i vissa upphovsrätlslvister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Läromedelsförfattarnas
Förening anser atl kopieringsrällen bör tillkomma i försia hand
läroinsiiluiionen såsom sådan och inle, som föreslagils, den enskilde läraren.
Härigenom skulle det enligt föreningen klarl framgå all det är institutionen
som skall ha det administrativa ansvarei för kopieringsverksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om begreppel undervisning las upp av etl flertal remissinslanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BONUS
ifrågasätter starki om del är lagsliftningsiekniskl godtagbart all i lagtexten
använda ett tämligen allmänl uttryck som emellertid avses skola ha en begränsad
innebörd samtidigt som i moiiven görs en precisering som fakliskl besiämmer
begreppets innebörd. Dä den i moiiven gjorda bestämningen synes i huvudsak
riklig börden enligt BONUS' mening kunna utan olägenheler inflyta i lagtexten.
Även Svenska Bokförläggareföreningen och Föreningen Svenska
Läromedelsproducenter anser alt den av utredningen föreslagna bestämningen av
begreppet undervisning bör framgå av lagtexten. Samma ståndpunkt intar
Föreningen Svenska Tecknare, som dock förordar all undervisningsbegreppel bör
avgränsas lill au endast avse "sådan undervisning som är av särskilt
samhälleligt inlresse". Statens konstmuseer och statens kulturråd
framhåller vikten av all den föreslagna regleringen verkligen kommer all
omfalta den pedagogiska verksamhel som bedrivs vid många av landels museer och
andra institutioner. SACO/SR efteriyser en mer ingående precisering av vad som
enligt förslagel bör anses innefattas i begreppet undervisning. RÅ, som inle
har nägon erinran mot ulformningen av förslagel i denna del, betonar emellertid
all i den mån man i de kollekliva avtalen definierar olika slag av
undervisningsverksamhet delta torde böra ske med ulgångspunkl från ulredningens
bedömning av vad som ulgör sådan verksamhet. Om så sker, skulle det av avtalet
klarl framgå om avsiklen är atl reglera även kopiering av verk inom ell område
som ulgör elt undanlag lill vad som enligt bestämmelsen betraktas som
undervisning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>framhåller i anslulning härtill alt studieförbunden sedan
en tid tillbaka via folkbildningsförbundel har fört diskussioner med BONUS om
möjligheterna att teckna ett kopieringsavial. Det finns etl stort behov för
studieförbunden att i sin verksamhet kunna ulnyllja en generell räll lill
kopiering med hänsyn till den knapphei som föreligger i fråga om lämpligt
studiematerial. Om ulredningens förslag skulle gå igenom, skulle detta enligt
folkuniversitetets mening allvarligt försvåra studieförbundens och BONUS'
möjligheter atl finna en för båda parter acceptabel lösning på hithörande
problem. Folkuniversitet påpekar i della sammanhang all vissa
lillämpningssvårigheler kan uppkomma i samband med träffandet av eu evenluelll
kopieringsavial om man, såsom föreslagits, endasl låter den särskilda
svenskundervisningen för invandrare komma all omfattas av begreppel
undervisning. Många cirkelledare är nämligen verksamma som ledare både för
invandrarcirklar och för allmänna cirklar. Då delvis samma regler gäller för de
båda undervisningsformerna skulle del framslå som egendomligt för den enskilde
ledaren om han måste lillämpa olika regler vid kopiering av material för
verksamhet inom samma förbund. Även Folkbildningsförbundet släller sig kritiskt
mol förslaget all från tillämpningsområdet undanta siudieförbundens verksamhet.
Förbundel anser alt del föreslagna sysiemel bör omfalta såväl sludiecirkelverksamhel
som annan folkbildningsverksamhet i studieförbundens regi och atl därav
föranledda kosinader bör finansieras med slalliga medel. Liknande synpunkter
framförs av Arbetarnas bildningsförbund. Studieförbundet Medborgarskolan,
statens kulturråd och folkbildningsulredningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens konstmuseer framhåller att förslagel inle på något
allvarligt sätt berör möjlighelen alt kopiera bildkonslverk. Enligt slalens
konstmuseer lorde emellertid möjligheterna härtill böra ses över, om
masskopieringslekni-ken utvecklas lika snabbi och avancerat som under de
senasle åren. Slalens konslmuseer erinrar i sammanhanget om alt del nu gällande
skolkopieringsavtalet inte tillåter framställning av duplikai av diabild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STIM anser del angeläget atl förslagel blir tillämpligt
även på de kommunala musikskolornas verksamhet. Denna synpunki bilräds av
Föreningen Svenska Tonsättare, Föreningen Svenska Populärauktorer och Svenska
Musikförläggareföreningen. Enligt Sveriges Utbildningsradios mening bör även
verksamhelen inom de kommunala förskolorna omfattas av de föreslagna
bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt överåklagaren I Stockholm kan del i vissa fall
uppslå svårigheler alt fastställa innebörden av bl. a. uttrycket "verk av
samma slag" i andra slyckel i den föreslagna 15 a § URL. Även RÅ
framhåller aU ullryckel kan komma aU medföra vissa tolkningssvårigheler. RÅ
anser emellerlid all den föreslagna lagtexten kan godlas på förevarande punkl
med hänsyn lill vad utredningen anfört i sina motiv till ledning för
fastställandet av begreppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens förslag lill bestämmelse om rätt all meddela
förbud mol kopiering föranleder yllranden från några remissinstanser. Juridiska
fakullelsnämnden vid Lunds universitet framhåller atl den föreslagna rätlen
lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förbud
mol kopiering har stor principiell betydelse för upphovsmän som sak nar
organisationstillhörighet. Fakullelsnämnden anser därför att det ärav
utomordentlig vikl alt information verkligen kommer till slånd om atl rätt lill
sådan möjlighet finns. SACO/SR ger ullryck för en liknande ståndpunkt.
Läromedelsförfattarnas Förening framhåller som sin mening all den föreskrivna
förbudsrätten bör göras tillämplig även i fråga om upphovsmän som lillhör
avtalsslulande organisalion. Såviit gäller föreskriften all förbud skall meddelas
hos organisalion för alt gälla förklarar RÅ all han delar ulredningens
uppfattningatl förbuden kan förvänlas bli sällsynta. Den föreslagna ordningen
synes enligt hans mening lämplig och praklisk. RÅ erinrar om all överträdelse
av förbud kan medföra siraff enligt 53 § URL. Vid åklagarens bedömning av del
subjektiva rekvisitet får därvid vägas in hur informalionen om förbudet
meddelals och om den misstänkte haft möjlighel att få kännedom om förbudet.
Överåklagaren i Malmö anser för sin del alt föreskriften fåll en från
sanklionssynpunkt mindre liilfredsslällande utformning. Enligt hans mening bör
i stället fordras för giltigt förbud att förbudet dels anmälls lill upphovsmannaorganisation
och dels angivits i del verk som förbudet skall gälla. I verkel bör dessulom
finnas en anteckning om hos vilken organisalion förbudet har anmälts.
Föreningen Svenska Tecknare anser principiella skäl lala för all förekommande
förbud bör riktas lill den part som lall kopieringsräli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridlska.fakulteisnämnden
vid Lunds universitet finner bestämmelserna i 15 a § iredje slyckel URL oklara
och vill därför förorda all dessa omarbetas i förtydligande syfle.
Fakullelsnämnden anser också alt den föreslagna preskriptionstiden är alltför
kort särskili för de utländska upphovsmännens del. Enligt fakullelsnämndens
mening synes över huvud laget frågan om de ulländska upphovsmännens
rättsställning vara förtjänt av en närmare granskning. Liknande synpunkter
redovisas av arbetsmarknadsstyrelsen. SACO/SR och Läromedelsförfattarnas
Förening. Stockholms tingsrätt anmärker i fråga om 15 a § iredje slyckel sisla
punklen URL all den valda ordalydelsen inie klart anger bestämmelsens innebörd.
Tingsrällen föreslår att laglexlen här ulformas på följande sätt: "I
avtalet må föreskrivas med för upphovsmannen bindande verkan all krav på sådan
ersällning endasl får riklas mol organisalionen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningens
förslag lill ulformning av ikraftträdande- och övergångsbestämmelser har inte
föranlell någon erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Förslaget om medling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinslanser som lillstyrker den föreslagna avtalslicensregleringen eller
lämnar denna ulan erinran ansluter sig i allmänhet också lill utredningens
förslag lill lag om medling i vissa upphovsrätlslvister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinslanser lillstyrker förslagel under anförande att medlings-förfarandet
utgör eu naluriigl och värdefulll komplemenl ull systemet med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 132</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avtalslicens. Bland de inslanser som uttalar sig i denna
riklning märks skolöverslyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, Svenska
Bokföriäggareföreningen, Föreningen Svenska Läromedelsproducenter,
Folkbildningsförbundel och Handelshögskolan I Stockholm. Några remissinslanser,
t. ex. KLYS, Sveriges författarförbund och Svenska Musikerförbundet, uttalar
atl den föreslagna ordningen innebär en smidig anpassning lill den reglering
som gäller på arbetsmarknaden i övrigt vid lösande av konflikter. Liknande
synpunkier redovisas av Teatrarnas Riksförbund, som betonar betydelsen av elt
ytteriigare studium av arbelsrältsliga lösningar inom upphovsrällens område.
Enligt Sveriges Radio och Föreningen Svenska Tecknare finns del skäl all under
del fonsalia utredningsarbetet överväga möjligheten au göra medlingsförfarandet
tillämpligiävenpåandra typerav upphovsrällstvislerän de nu föreslagna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del framlagda förslagel möts av kriiik från en enda
remissinstans, nämligen Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet.
Då staten i många fall kommer all vara moipart till
upphovsmannaorganisationerna anser fakullelsnämnden del vara en brisl i
förslaget att regeringen tillagts viktiga uppgifter vid medlingsförfarandet.
Enligt fakullelsnämnden bör därtill beaklas att redan avialslicensen, om denna
införs i upphovsrältslagstiftningen, med all sannolikhet kommer atl underiätta
förhandlingar om kollektiva avtal. Vidare framhålls all skolkopieringsavtalet
har visat sig fungera på etl tillfredsställande sätl utan lillgång lill en
bakomliggande medlingslag. Enligt fakullelsnämndens mening lorde formerna för
lösande av upphovsrällsliga ivisler böra övervägas i ett bredare sammanhang.
Fakullelsnämnden förordar därför alt den föreslagna regleringen nu inte kommer
till slånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den laglekniska ulformningen av förslaget har inle
föranlell några synpunkier eller erinringar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:57.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3 till</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lagrådsremissen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(de remitterade förslagen)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till
litterära</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>och konstnärliga verk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1960:729) om
upphovsrätt lill litterära och konstnäriiga verk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels alt 49 § skall ha nedan angivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels
all i lagen skall införas en ny paragraf, 15 a §, av nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 a §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lärare eller annan, som på grund av avtal Ingånget av
organisation som företräder ett flertal svenska upphovsmän på området äger
rätt att för sin undervisning genom reprografiskt förfarande framställa
exemplar av verk, får för samma ändamål även framställa exemplar av utgivet
verk av upphovsman, som icke företrädes av organisationen. Vad sålunda stadgats
gäller dock ej om upphovsmannen hos organisationen meddelat förbud mot sådant
mångfaldigande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Framställning av exemplar enligt första stycket får endast
avse verk av samma slag som omfattas av avtalet med organisationen. Åven i
övrigt gälla de villkor ifråga om rätten till mångfaldigande som föreskrivas i
avtalet. Framstälh exemplar får dock endast utnyttjas inom undervisningsverksamhet
som avses i avtalet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad I avtalet eller Inom organisationen har bestämts
ifråga om ersättning för framställning av exemplar enligt avtalet skall även
gälla för upphovs-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>132 Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>män,
som Ickeföreträdas av organisationen. Ulan hinder härav har upphovsman, som
visar alt hans verk mångfaldigats med stöd av denna paragraf, rätl till
ersäuning som hänför sig till mångfaldigandet, om han begär det Inom ett år
efter utgången av det år då mångfaldigandet ägde rum. I avtalet får med för
upphovsmannen bindande verkan föreskrivas att krav på sådan ersättning endast
får riktas mot organisationen.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=397 height=69>
<tr>
<td valign=top align=left height=69 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>49 §' Katalog, labell
eller annal dylikl arbele, vari sammanställts ett stort anlal uppgifier, må
ej ulan framställarens samtycke eftergöras, förrän lio år förflutit efter del
år, dä arbelel utgavs.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad i 9 §, 11 § första
stycket, 14, 22 a-22 c, 24 och 24 a §§ sägs skall äga motsvarande tillämpning
beträffande arbete som avses i denna paragraf Är sädanl arbete eller del
därav föremål för upphovsrätt, mä den ock göras gällande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad i 9 §, 11 § försia
stycket, 14, 75 a, 22 a-22 c, 24 och 24 a §§ sägs skall äga molsvarande
lillämpning beträffande arbete som avses i denna paragraf Är sädanl arbele
eller del därav föremål för upphovsrätt, må den ock göras gällande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i krafl den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagen skall tillämpas även på sädanl verk och i 49 § avsett arbete som
lillkommil före ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:48.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Senaste lydelse 1978:488.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fräga om lagen (1960:730) om räll till fotografisk bild atl i
lagen skall införas en ny paragraf, 7a§, av nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7a</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Vad i 15a§ lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga
verk är siadgal skall äga motsvarande tillämpning ifråga om rätten till
fotografisk bild.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag iräder i kraft den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den nya lagen skall
tillämpas även pä fotografisk bild som framställts före ikraftträdandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:74.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>134</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om medling i vissa upphovsrättstvister</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>l-§
Bestämmelserna i denna lag lillämpas när tvist uppstår om ingående av sådanl
avtal om reprografiskt mångfaldigande av verk i undervisningsverksamhet, som
avses i 15 a § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga
verk. Bestämmelserna i lagen gäller även i fråga om tvist om ingående av sådant
avtal om reprografiskt mångfaldigande, på vilket nämnda lagrum äger tillämpning
lill följd av hänvisning i 49 § lagen om upphovsrätt lill litterära och
konstnäriiga verk eller i 7a § lagen (1960:730) om räu lill folografisk bild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Leder förhandling om avtal som avses i 1 § ej lill resullal, kan part påkalla<br>
medling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medling
kan även påkallas av den som kan vara part i avtal som avses i 1 §, om av honom
framställd begäran om förhandlingar i fråga om sådanl avtal avvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medling
påkallas genom framslällning lill regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Medling skall påkallas inom två veckor från del all förhandlingar av
part förklarats strandade eller begäran om förhandlingar avvisals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Medling äger rum inför föriikningsman. Denne ulses av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försummar
part, som kallats lill förhandling inför förlikningsman, atl inställa sig, kan
föriikningsmannen på begäran av motpart anmäla förhållandet hos Stockholms
tingsrätt. Denna kan förelägga parten vid vite alt fullgöra sin
förhandlingsskyldighet och kan pä anmälan av föriikningsmannen utdöma vitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Föreligger förslag till lösning från parterna, skall föriikningsförhandling<br>
arna gmndas pä dessa förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppnås
ej enighet mellan parterna vid förhandling inför förlikningsmannen, kan han
föreslå dem all låla tvisten avgöras av skiljemän. Han kan också medverka vid
utseende av skiljemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Förkastas slutligt medlingsförslag eller finner föriikningsmannen
sig ej kunna framlägga medlingsförslag till följd av brislande medverkan från
part, skall förhållandet, om parlerna ej är ense om att hänskjuta tvisten till
avgörande av skiljemän, av förlikningsmannen genast anmälas lill regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Har inom omräde som förut är reglerat genom avtal före avtalstidens
slul framställts begäran om förhandlingar om nytt avtal skall, om ej annat
överenskommes, gällande avtal anses tillämpligt även efter avtalstidens utgång,
dock längst till de tidpunkter som anges i andra och iredje slyekena.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
medling påkallas, skall avtalet lillämpas längst lill dess ivå veckor förflulit
från del all slulligl medlingsförslag eller förslag enligt 5 § andra stycket
förkastats eller föriikningsmannen enligt 6 § till regeringen anmält, att han
till följd av brislande medverkan från part ej kunnal framlägga
medlingsförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
medling ej påkallas, skall avialel lillämpas lill dess den i 3 ij angivna liden
utgått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Den som är eller har varit förlikningsman fr ej obehörigen yppa
eller utnyttja vad han har fött kännedom om under sin verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Har parterna skriftligen överenskommit att medling inte skall äga
mm, skall bestämmelserna i denna lag ej lillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den I januari 1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:81.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uidrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:187.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
sammaniräde 1979-11-28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
f d, regeringsrådet Martenius, justitiierådel Mannerfelt, regeringsrådet
Hilding, justitiierådel Palm,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 14juni 1979 har regeringen på hemställan
av dåvarande statsrådet och chefen för justitiedepartemenlel Sven Romanus
beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt
lill litterära och konslnärliga verk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1960:730) om rätt till
fotografisk bild,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om medling i vissa upphovsrätlstvisler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
har föredragits inför lagrådet av hovrättsrådet Christer Berg, Förslagen
föranleder följande yltrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Martenius,
Mannerfeh och Hilding:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna lagstiftningen förutsätter all närmare villkor för rätlen till
reprografiskt mångfaldigande inom undervisningsområdet kommer au fastställas
genom avtal mellan företrädare för undervisningsväsendel och för vissa
upphovsmannaorganisationer, Ändamålel med förslagel är att i princip göra
dylika avtal bindande också för upphovsmän, som inte företräds av
avtalsslulande organisalion. Sådana upphovsmän skall dock få rätt atl meddela
förbud mot mångfaldigande. Om förbud ej meddelas, kan de begära individuell
ersättning för mångfaldigandet. Fråga uppkommer härvid hur en lagstiftning med
denna uppbyggnad förhåller sig till föreskrifterna i 8 kap, regeringsformen
(RF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna lagstiftningen rör ämne som avses i 8 kap. 2 § RF. Enligt detla
stadgande meddelas föreskrifter om enskildas personliga ställning samt om deras
personliga inbördes förhållanden genom lag (civilrältslig lagstiftning). Sådan
normgivning flr-lill skillnad från vad som i vissa fall kan ske i fräga om
normgivning som avses i 8 kap. 3 § - inle delegeras till regeringen. Så sker
inte heller i del remitterade förslaget. Bestämmelserna i 8 kap, 2 § vilar
emellerlid liksom kapitlet i dess helhel på grundtanken att normgivning skall
utövas av ell offentligt organ. Frågan kan därför ställas om del är förenligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
8 kap, och dess grunder alt riksdagen - såsom nu föreslås ske - låter en
lagreglering i viss utsträckning hämta sill maleriella innehåll från överenskommelser
mellan enskilda avtalsparter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
konstitutionell praxis har hinder inte ansells föreligga för riksdagen all ge en
norm den innebörden all hänvisning görs lill avtal eller annan rällskälla som
inle är av offentligrältslig karaktär. Exempel härpå har förekommit både före
och efter RF:s ikraftlrädande. Förarbelena till RF ger inle heller vid handen
att man tänkt sig atl RF för civilrälislagsliftningens del skulle medföra någon
saklig förändring i nu ifrågavarande avseende i jämförelse med vad som lidigare
gälll beiräffande "allmän civillag".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
exempel på atl en lagregel hell eller delvis hämtar silt materiella innehåll
från annan rällskälla kan nämnas hänvisning lill "handelsbruk eller annan
sedvänja", "god sed i hyresförhållanden" och liknande (betr.
ytteriigare exempel, se Karlgren, Kutym och rättsregel s. 7 nol 1). Eu annat
exempel - som är av särskilt intresse lör delta lagstiftningsärende - är 22 §
andra slyckel URL som i viss mån utgjort förebild för den laglekniska lösning
som nu föreslås. Ytteriigare exempel ålerfinns i den arbelsrältsliga
lagsiiftningen. vari eljesi tvingande lagregler i vissa fall får vika för
kollekiivavtalsbesläm-melser och arbelsgivare ges räll atl tillämpa sådana
avtalsbestämmelser beiräffande oorganiserade arbetstagare; beträffande sådana
lagbestämmelser från liden före RF:s ikraftträdande, se redovisning i SOU
1975:1 Demokrali på arbetsplatsen s. 746, och från tiden därefter, 10 kap. 3 §
lagen (1976:600) om offenllig anslällning, 2 § semesterlagen (1977:480), 4 kap.
7 § arbelsmiljölagen (1977:1160) och 2 § lagen (1978:410) om räll till ledighel
för vård av barn, m. m. Från ell annal lagstiflningsområde må nämnas 2 § andra
slycket och 4 § första slyckel lagen (1974:1080) om avveckling av
hyresregleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn lill del anförda finner vi att den föreslagna regleringen i vad den
hänvisar till avtal av berört slag inle kan anses oförenlig med föreskrifterna
i 8 kap. 2 § RF eller dess grunder. Så kan ej heller anses vara fallel i
förhållande lill stadgandena i 2 kap. 19 § och 20 § andra stycket 8 RF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Principen
om upphovsmannens generella ensamrätt när det gäller mångfaldigande av verk
slogs uttryckligen fast i Bernkonvenlionen vid 1967 års konferens i Stockholm.
Det angavs då i art. 9.1 alt upphovsman till litterära och konstnäriiga verk,
som skyddas av konventionen, äger uteslutande räll alt låta mångfaldiga sina
verk på vad sätt och i vilken form del vara må. Samlidigt förbehölls i arl. 9.2
unionsländernas lagsliflning att tillåta mångfaldigande av verk som sägs under
9.1 i vissa särskilda fall, förutsatt atl sädanl mångfaldigande inle gör
intrång i del normala utnyttjandet av verkel och ej heller oskäligt inkräktar
pä upphovsmannens legitima intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
angivna konveniionsbesiämmelser jämle övriga reviderade materiella
beslämmelser konfirmerats i Paris år 1971, godkändes de för Sveriges del år
1973. Del konstaterades därvid, all art. 9.2 uppställer relativt snäva gränser
för unionsländernas möjligheter alt inskränka ensamrätten. De inskränkningar
som då gällde enligt den svenska lagsiiftningen befanns</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>emellerlid
med etl undanlag - dåvarande första slycket i 19 § URL - ej slå i strid med den
nya konvenlionstexlen (prop. 1973:15 s. 83 fO- Inskränkningarna avser framför
alll silualioner, där ell krav på upphovsmannens samtycke framstår som etl
alllför stort hinder för forskning och undervisning och för det kulturella
ulbudel. Med del ökande behovel av lillgång till verken och den alllmer
avancerade och lättillgängliga tekniken för kopiering har del emellerlid
blivit omöjligt all hindra ell utnyttjande utöver vad lagsiiftningen medger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
framgår av rapporterna från Siockholmskonferensen, au undantagsregeln i art.
9.2 tillkommit inte minsl mol bakgrund av den tekniska ulvecklingen på
foiokopieringens omräde. För en bredare inlernalionell lösning haremellertid
liden ännu inte funnits mogen och nationella lösningar har förutsatts. (Se bil.
I lill lagrådsremissen avsnitten 3.1.3.2 och 3.1.3.4.) På
undervisningsväsendets område har man i Sverige genom det s. k.
skolkopieringsavtalet föregått med en lösning som på den sektor avtalet rör
lillgodoser del allmänna inlressel av tillgång till verken samiidigi som
upphovsmännen erhåller kompensalion genom ett kolleklivi ersättningssystem .
Del har allmänt vitsordats, au meloden fungerar väl. Den kan emellerlid inle
lösa problemen generelll, eflersom den dels förutsätter alt avtal träffas, dels
inte innefattar verk av upphovsmän som står ulanför de avtalsslulande
organisalionerna. Del är i sistnämnda hänseende och främsl med lanke på
användandet av utländsk litteratur inom högskoleområdel som det nu befunnits
önskvärt all gå ett steg vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inget
av medlemsländerna inom Bernunionen har ännu såvitt känt infört en lagstiftning
av den karaklär del remitterade förslagel innehåller. Eftersom den sålunda
utgör en nybildning på upphovsrättslagsliftningens omräde, bör särskild uppmärksamhel
ägnas åt lagförslagets förenlighet med Bernkonventionen. Förulom ovan
återgivna beslämmelser i arl. 9,1 och 9,2 är därvid att beakta den i art, 5,1
fastslagna principen oms. k. nationell behandling. Enligt denna princip skall
upphovsman i ell land, som lillhör Bernunionen, i annal medlemsland åtnjuta
samma rättigheter som del senare landels egna medborgare. Principen om
nationell likabehandling är fastslagen också i Väridskonvenlionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
tidigare anföris är den föreslagna lagsiiftningen uppbyggd sä, att avtal om
rätt lill mångfaldigande, som sluts av upphovsmannaorganisation som företräder
etl fiertal upphovsmän inom silt område, blir bindande även för upphovsman som
inte är medlem av organisationen. Sådan utanförstående upphovsman skall dock
enligt förslaget äga räll all meddela förbud mol mångfaldigande enligt avlalet.
Förbudsmöjligheten lorde emellertid inle i och för sig innebära att den i art.
9.1 i Bernkonvenlionen stadgade ensamrätten lill följd därav kan anses kvarstå
orubbad, även om den ger den enskilde upphovsmannen möjlighel alt när han så
finner befogat hävda sin ensamrätt. Del bör erinras om alt kopiering av verk av
upphovsman, som står ulanför de avtalsslulande organisalionerna, kan komma alt
pågå längre eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kortare
lid ulan all upphovsmannen får möjlighel alt ta ställning lill frågan om
meddelande av förbud. 1 synnerhet gäller della ulländska upphovsmän och
alldeles särskilt upphovsmän i länder med ell svagl ulvecklal organisationsväsen
på upphovsrällens område. Lagstiftningen på förevarande område får därför,
såviu gäller verk av ulanför de avtalsslulande organisalionerna slående
upphovsmän, inle öppna möjlighel lill kopiering utom ramen för vad som är
lilläiei enligt arl. 9.2 i Bernkonvenlionen. Oavsell förbudsmöjligheten måste
alltså tillskapas garantier för all villkoren för undantag enligt arl. 9.2
kommeralt uppfyllas. I sammanhanget kan anmärkas, alt den beslämmelse i 22 §
andra slyckel URL, som i viss mån utgjort mönsier för utredningens förslag lill
ny 15a§, rör ell omräde där Bernkonvenlionen tillerkänner medlemsländerna räll
atl göra undantag från ensamrätten utan sädana begränsningar som anges i art.
9.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
först gäller kravet i art. 9.2 att intrång inte får ske i det normala
utnyttjandet av verkel öppnar den föreslagna bestämmelsen i 15 a § visserligen
inte möjlighet till kopiering i vidare omfallning än vad som behövs för den
enskilde lärarens undervisning. Denna begränsning hindrar emellerlid inte att
ell verk kopieras i sådan ulslräckning att det blir onödigt all inköpa annars
erforderiigl antal exemplar av verkel. Del nuvarande skolkopieringsavtalet
innehåller bestämmelser, som väsentligl begränsar omfånget av kopieringsrällen
i fråga om verk som finns lillgängliga pä marknaden. Del är emellerlid inte
givet att framlida avtal kommer alt innehålla liknande bestämmelser. Del är
därför enligt vår uppfallning nödvändigl atl elt stadgande införs i lagtexten
till skydd för icke avtalsslulande part i nu angivet hänseende. Elt sådant
stadgande bör innehålla föreskrift varav framgår att kopieringen ej får leda
till inträng i det normala ulnyltjandel av verkei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
genom en beslämmelse, som nyss angivits, den försia förutsättningen för
medgivande av undantag från huvudregeln om upphovsmannens ensamrätt kan anses
uppfylld, återstår atl bedöma huruvida de i förslagel intagna bestämmelserna om
räll lill ersällning är sädana, all den andra förutsättningen i arl. 9.2 är
uppfylld, nämligen atl utnyttjandet inle fär oskäligt inkräkta på
upphovsmannens legitima iniressen. Enligt förslagel skall i försia hand de
ersättningsregler gälla, som bestämls i avlalet eller av vederbörande
upphovsmannaorganisation. De ersättningar som utgår enligt gällande
skolkopieringsavial är av kollekliv nalur. Den ulanförstående upphovsmannen
tillerkänns enligt förslagel rält all i stället erhålla individuell ersättning,
dock endast om begäran härom framställs inom etl år efter Ulgången av del år
mångfaldigandel ägt rum samt under den yueriigare förulsällningen all
upphovsmannen visar alt hans verk mångfaldigats med stöd av paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
ulredningen torde i praktiken ersättning till utländska upphovsmän inle komma i
fråga, förrän samarbete kommii till stånd mellan de svenska organisalionerna
och motsvarande organisationer i utlandet. Förberedelser till elt sådanl
samarbete pågår enligt ulredningen. Det kan med anledning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>härav
anmärkas all enligt vad som framkom bl. a. vid den s. k. Washingtonkonferensen
i juni 1975 organisalionsgraden i många länder lorde vara myckel låg, i
synnerhet bland förfallare på del velenskapliga områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
praktiken lorde den enskilde utländske upphovsmannen ha ringa fördel av sådana
kollektiva förmåner som blivande avtal kan komma alt ge de svenska
organisationerna och likaså små möjligheter all utnyttja evenluella svenska
stipendier. När del gäller rälien lill individuell ersällning bör därför
tillses all möjligheterna all få sådan ersättning inte försvåras av särskilda
procedurregler och även all ersättningens storlek blir sädan att den kan anses
rimlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
i lagrådsremissen föreslagna preskriptionstiden om ett ärar påfallande korl.
Härtill kommer all utgångspunkten för preskriptionstidens beräkning är knuten
lill lidpunklen för mångfaldigandet, som i mänga fall - i synnerhet för
utländska upphovsmän - lorde vara svår atl fastställa. Vi föreslår därför att
någon särskild preskriptionstid inte anges i lagen. Vid vär bedömning har vi
beaktat att de lagrum i URL, som f n. tillerkänner upphovsmannen rätl lill
ersäitning vid inskränkning i upphovsrätten (14 och 16 §§ saml 22 § andra
slycket), inle innehåller någon bestämmelse om preskriptionstid. Skulle det
emellerlid anses påkallat all viss preskripiionstid anges, bör den i vart fall
ej bestämmas till kortare tid än tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utanförstående upphovsmans möjlighet att göra gällande anspråk på individuell
ersättning försvagas ytteriigare av att han enligt den föreslagna regleringen
har atl visa alt hans verk har mångfaldigats. Även denna beslämmelse kommer au
i stor utsträckning drabba ulländska upphovsmän. Del är givetvis svårt all
finna en hell liilfredsslällande lösning på del bevisbördeproblem som här
aktualiseras. Klart är all blott och bart etl påstående av en utanförestående
upphovsman alt hans verk mångfaldigats inle kan ge rätl till ersällning. Gör
han emellertid sannolikt att sådanl mångfaldigande förekommit, är det å andra
sidan rimligt atl det bör ankomma på de svenska avtalsparterna atl i görlig män
bilräda med ulredning om i vilken ulslräckning hans verk mångfaldigats. Bevisskyldighel
bör i princip ankomma på den som har de största praktiska möjligheterna att
anskaffa bevisning. Redan i samband med de förutsatta
slickprovsundersök-ningarna angående mångfaldigandels omfattning bör
eftersträvas att man söker kartlägga i vad män utanförståendes verk
mångfaldigas (jft departementschefens Ullalande i avsnitt 2.4 sjunde slycket);
främst gäller detta sådana upphovsmän som förklarat sig vilja stå utanför ett
kolleklivi ersättningssystem, I vad gäller högskoleområdet - som är av särskild
betydelse för de utländska upphovsmännens del - bör del vidare vara betydligt
lättare all få fram uppgifier om ev, kopiering än inom det allmänna
skolområdet. Del prakliska anordnandet av utredningsförfarandei synes dock ej
kunna lösas genom lagsliftning, ulan del får ankomma på parlerna all genom
avtalsbestämmelser närmare reglera detaljerna. Mol bakgrund av det anförda
föreslås atl bevisfrågan lämnas öppen i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lagtexten.
Där bör alltså ej anges mera än all ulan förstående upphovsman, om han begär
del, har räll au erhålla individuell ersällning. Det kan erinras om att
gällande lagregler i fråga om tvångs- respeklive avialslicens (14 och 16 §§
saml 22 § andra slyckel) inte går längre i delta hänseende än all de fastslår
all rätt lill ersällning föreligger. Del kan tilläggas atl man på delta säll
kommer ifrån elt i och för sig mindre tillfredsställande moment i det
remitterade förslagel, nämligen att rätten till individuell ersättning endasl
kan göras gällande i efterhand, dvs. sedan mångfaldigandel skell. Det torde
framslå som en vinning om en utanförstående upphovsman får möjlighel att i
förväg förklara atl han önskar individuell ersättning. Möjligheterna all
anskaffa bevisning blir i sådant fall avsevärt större.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om ersättningens storlek sägs i lagrådsremissen au man lorde kunna räkna
med att parlerna kommer överens om alt i iveksamma fall grunda ersättningen på
en skälighetsbedömning. Av vad som anförs i anslulning lill della ullalande
synes framgå att skälighetsbedömningen närmast avser underlaget för kravel,
dvs. i vilken omfattning kopiering av verkel skell. I utredningsförslaget sägs
i denna del att den utanförstående upphovsmannen alltid kan kräva ersättning
som-enligt den föreslagna lagtexten-"hänför sig till mångfaldigandet".
Härmed avses, fortsätter ulredningen, ersällning som beräknas med hänsyn lill
omfattningen av den kopiering som skelt och enligt de normer som med hänsyn
lill omständigheterna får anses skäliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
torde få godtagas alt det i vissa fall kan bli nödvändigl all göra en
skälighetsuppskattning av anlalel kopierade sidor av ell visst verk, om
upphovsmannen begär individuell ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det nu gällande skolkopieringsavtalet har lill grund för den lotala
ersättningen lagls ell beräknai antal kopiesidor. Detla innebär en viss
ersättning per kopiesida. De kopierade verken är emellertid av skiftande
karaklär och en genomsnittssiffra kan inle ulan vidare läggas lill grund för
beräkningen av en begärd individuell ersäitning. Frågan om skäligheien av sådan
ersäitning ankommer pä allmän domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Palm:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
remitterade förslaget skall tillgodose, förulom avnämarintresset all utan
upphovsmännens samtycke kunna kopiera text och bilder ur deras verk, också elt
upphovsmannaintresse. Den allt lätlillgängligare tekniken för fotokopiering och
annan reprografisk framställning har gjort det svårt eller omöjligt för
upphovsmännen att hävda sin räll au beslämma om mångfaldigandel och sin rätt
till ersäuning. Problemet har hillills inte kunnal lösas internationellt eller
på det nordiska planel och det är naturligt att, trots en långvarig tradition
med stark internalionell förankring på upphovsrättens område, en svensk
särlösning nu eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
lösning som valts har begränsals lill undervisningssektorn, där</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kopieringsbehovet
funnits särskilt angelägel, framför alll när del gäller all inom
högskoleområdel kunna framslälla studiematerial ur den utländska litteraturen.
Förslagel har begränsats lill sina verkningar också på del sätlel all kopieringsräli
öppnas för varje avnämare och varie typ av verk endasl i den mån avtal iräffas
mellan avnämaren och en organisalion på upphovsmannasidan. Alternativet all
till förmån för undervisningsväsendel göra en generell inskränkning i
upphovsrällen genom beslämmelser om fri kopieringsräli har befunnits inle vara
förenligt med Bernkonvenlionen och har avvisals redan på den grunden. Också den
mer generella lösning som bygger på s. k. tvängslicens, dvs. en lagfäst räll
alt kopiera mol ersättning, har avvisals. Den lyp av avtal som den föreslagna
nya 15 a § URL bygger på skall enligt rörfatiningstexien som avtalspart på
upphovsmannasidan ha en organisation som företräder "ell flertal
upphovsmän på områdel". Därmed avses den mesl represenlaliva organisalionen
på del område del är fråga om. Motsidan avses bli eu rättssubjekt som
förelräder någon form av etablerad undervisningsverksamhet. Som avnämarpart
lorde uppenbariigen förelrädesvis komma i fråga nägon representant för del
allmänna skol- eller högskoleväsendel men också förelrädare för privata
undervisningsanstalter, enskilda bildningsförbund eller t. ex. förelag som
anordnar inlernutbildning för sina anslällda skall kunna slå som motpart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lärare
eller annan, som enligt elt sådant avtal har rätl all reprografiskt mångfaldiga
och använda verk för sin undervisning, får genom den föreslagna 15 a § URL
motsvarande rätl mol upphovsman som inle företräds av den avtalsslutande
organisalionen. Vad avtalsparterna beslular i fräga om kopieringsrällens
omfattning och om ersättning blir med andra ord bindande också för alla
utanförstående upphovsmän, ulländska som svenska, förutsatt all deras verk är
av samma slag som dem avtalet omfattar. Innebörden av avtalet blir för sådana
upphovsmän, all de genlemol den angivna motparten i avtalet förlorar en eljesi
lagfäst ensamrätt atl beslämma om mångfaldigandel. Såvitt gäller ersättning kan
de inte längre åberopa allmänl gällande ersäit-ningsgrunder ulan får godla vad
avtalet anger, även om där föreskrivs någon form av kollektiv ersäuning som
inte kommer dem lill del och även om -vilkel lorde vara etl leoretiskl fall -
avtalet inte stipulerar någon ersättning alls. Interna organisaiionsbeslut om
ersättningen blir enligt den föreslagna paragrafen också bindande för de
utanförstående upphovsmän som träffas av avtalel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att hos avtalsslulande organisalion anmäla förbud mot mångfaldigande enligt
ingånget avtal kan den icke-organiserade upphovsmannen hindra atl del lillämpas
på honom. Paragrafen öppnar också en möjlighel för en sådan upphovsman, om han
acceplerar den upplåtna kopieringsrätten, alt under särskilda förutsättningar
och på visst säll begära individuell ersällning för kopiering som sker med stöd
av avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagstiftningsärendet
rör ell ämne som omfattas av föreskrifterna i 8 kap. 2 § regeringsformen (RF).
Enligt denna bestämmelse skall föreskrifier om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>enskildas
personliga ställning saml om deras personliga och ekonomiska förhållanden
inbördes meddelas genom lag, dvs. genom beslämmelser som riksdagen ensam är
behörig au besluta (1 kap. 4 § RF). I motsats till vad som gäller i fråga om
sådana föreskrifter inom den offentliga rälien som enligt 8 kap. 3 § RF också
skall meddelas i lagform finns - frånsell de speciella särreglerna i 8 kap. 8
§och 13 kap. 6 § RF-på del område 8 kap. 2 § RF läcker inle några
undanlagsregler i grundlagen som ger riksdagen möjlighel all överiåla sin
normgivningsmakl lill regeringen eller annal offentligt organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhållandel
all del i RF, frånsett de två nämnda undantagen, inle ges någon möjlighel lill
delegaiion närdet gäller sådan normgivning som det nu är fråga om innebär ell
för riksdagen bindande delegeringsförbud. Delegaiion av normgivningsmakl - och
här innefattas självfallel också delegaiion till andra än offenlliga organ -
kan inte ske utan slöd i grundlag. (Se prop. 1973:90 s. 209, jfr bl. a. s. 205
och 456; jfr också Holmberg-Sljernquisl: Vår nya författning, 3 uppl., s. 143,
och Strömberg: Några reflexioner om normgivningsmakten i nya regeringsformen,
uppsats i Förvallningsrällslig tidskrift 1976, s. 70-71 och 75.)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det angivna
delegeringsförbudet skulle uppenbarligen förlora sin mening, om det vore
konstitutionellt möjligt för riksdagen att ät ett annat organ anförtro att
genom s. k. normutfyllnad ge närmare innehåll ät en av riksdagen stiftad lag på
områdel. Påbudet om lagform beiräffande del ämne som anges i 8 kap. 2 § RF
måsle omfalla alla föreskrifier inlill gränsen för del restriktivt bestämda
omräde, där enligt 8 kap. 13 § RF regeringen eller myndighel som regeringen
besiämmer har rätt att meddela föreskrifter om verkslällighel. (Jfr prop.
1973:90 s. 211 och Strömberg a a s. 57 ff)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att bedöma om del remitterade lagförslagel mot denna bakgrund är förenligt med
RF måsle ställning tas lill, om den reglering som avses ske genom avtalen och
de interna organisalionsbeslulen ulgör sådana normer som innefattas i RF:s
normgivningsbegrepp. För min del kan jag inle finna att den frågan kan ge
anledning lill tvekan. Jag syflar därvid givelvis inte på avtalens eller beslutens
innebörd för den givna krets av personer eller institutioner som avtalsparterna
företräder. I övrigt fär däremoi, om förslagel genomförs, såväl avtalen som
beslulen karaklären av ensidigt meddelade diktat gentemoi en i allmänna lermer
beskriven men i övrigl obestämd krets av utanförstående upphovsmän. Kriterierna
för en norm i RF:s mening är därmed uppfyllda. (Jfr prop. 1973:90 s. 204,
Strömberg aa s. 52 ff) Den angivna förbudsmöjligheten och möjlighelen all
begära individuell ersällning kan enligt min bedömning inte inverka pä frågan
om avtalens och organisalionsbeslulens normgivande karaklär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
uppfallning jag med hänsyn lill det anförda måste komma fram lill, nämligen att
det remitterade lagförslagel slrider mot RF, kan synas innebära atl också viss
redan genomförd lagsliftning är oförenlig med nu gällande grundlag. Lagrådets
övriga ledamöter har i sitt yttrande i grundlagsfrågan hänvisat till eu anlal
lagstiftningsärenden, där riksdagen kan sägas ha såväl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>före
som efter ikraftlrädandel av RF överlämnat lill enskilda avtalsparter alt
meddela för iredje man bindande beslämmelser på del område som avses i 8 kap. 2
§ RF. Ulan au ta konkret ställning i frågan - som synbarligen inle har berörls
vare sig i de enskilda lagstiftningsärendena eller i arbelel på den nya
grundlagen - vill jag ange några synpunkier på den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
en början vill jag därvid erinra om, atl också den fram lill år 1975 gällande
1809 års regeringsform allmänl ansågs innebära, all befogenheien alt stifta
"allmän civillag" - som då var förbehållen regeringen och riksdagen
sanirällt-inte kunde delegeras. Principen var emellerlid inte fastslagen på ell
så kategoriskt säll som i nu gällande RF och del kan också konstateras, alt
just delegalionsproblemei varken i praxis eller i litteraturen tilldragit sig
nämnvärd uppmärksamhel jämfört med del inlresse som visats frågan om hur
gränserna för områdel allmän civillag bör beslämmas. (Jfr Strömberg a a s. 1
och Herlitz: Lagstiftningsmakten i en ny regeringsform, uppsats i Svensk
Jurisuidning 1966, bl. a. s. 80 f) En äldre förfallning eller föreskrift som
inte har tillkommit i den ordning som anges i nya RF behåller emellerlid som
känt sin giltighet på grund av punkt 6 i övergångsbestämmelserna till RF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
därefter först angår arbetsrätten är del en etablerad princip inom den centrala
lagsiiftningen all överenskommelser mellan arbelsmarknadens huvudorganisationer
kan i vissa avseenden tillämpas av den enskilde arbelsgivaren också beiräffande
icke organiserade anställda. När del gäller den konslilutionella aspekten bör
härvid beaklas, alt lagstiftningen allmänl lorde bygga på en sedan läng lid
vederlagen grundsats om enhelliga arbelsvillkor på en arbelsplals och på all
det anses vara i praxis fastslaget (se NJA 1948:1) alt villkoren i ell
kollektivavtal ingår som ell led i en utomstående arbetstagares
anställningsavtal, om inte annal särskilt avtalats mellan arbetsgivaren och
arbelslagaren. (Se t. ex. prop. 1973:129 med förslag till lag om
anställningsskydd m. m., s. 192.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
4 § första slyckel lagen (1974:1080) om avveckling av hyresregleringen och
genom skilda beslämmelser i hyresförhandlingslagen (1978:304) har i vissa
avseenden överlämnats till enskilda organisaiioner all genom kollekliva
förhandlingar fastställa hyresvillkor för bostadslägenheter. Förden enskilde
hyresgästen har emellerlid avtalsuppgörelserna inle tillerkänts någon
omedelbarl bindande verkan med mindre hyresgästens hyresavtal innehåller s. k.
förhandlings- eller kollektivklausul. Överenskommelserna synes därför inte böra
anses normgivande i sådan bemärkelse atl bestämmelserna kan ifrågasättas från
konsliiuiionell synpunki. Diskutabel i det hänseendel är däremot med min
uppfattning den under viss, numera förfiuten tid gällande föreskriften i 2 §
andra stycket avvecklingslagen, varav följer atl del i övrigt lagfästa sysiemel
med övergångshyra kunnat med lokal begränsning sällas ur krafl genom
överenskommelse mellan hyresmarknadens cenirala organisaiioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
del föreliggande lagstiftningsärendet - liksom f ö. i den regel i 22 § andra
stycket URL som i viss mån tjänat som mönsier för lagförslaget - slår de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>upphovsmän
som intar ställning av tredje man inle i någon avtalsrelation lill någondera av
de tänkta avtalsparterna eller till någon som avtalsparterna kan antas
företräda. En konstruktion eller etl synsält som innebär att avialsin-nehållel
skall anses bli en del också av avtal med de ulanförstående är därmed
utesluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avslyrker med del anförda del remitterade förslaget, eftersom det innebär, atl
riksdagen i strid mot RF överiåter normgivningsmakl till enskilda rättssubjekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det fall angivna synpunkter i den konstitutionella frågan inle beaktas får jag
anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
inslämmer med vad lagrådels övriga ledamöier i avsnillet med allmänna
synpunkier anfört om bl. a. förslagets förenlighet med Bernkonventionen. Jag
kan också i väsentliga delar instämma i detaljanmärkningarna till de olika
lagförslagen men måsie därutöver också frän mer principiella rätispolitiska
ulgångspunkler anföra vissa belänkligheter mol lagförslaget som helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om de synpunkter lillgodoses som övriga ledamöier av lagrådet framfört, innebär
förslaget enligt min uppfattning inle en frän rättssäkerhetssynpunkt lycklig
lösning. Väsentligt i detta avseende är om det kan förväntas, all de
avtalsparter det kan bli fräga om träffar överenskommelser med ett också från
de utanförståendes synpunkt tillfredsställande innehall. Det ligger inle
inbyggt i systemet atl de utanförståendes intressen automatiskt tas tillvara
genom atl den organisation som förhandlar driver sina medlemmars krav.
Villkoren för den kopieringsrätt som upplåts blir naluriigen beroende av
ersällningen och det förutsätts inte någon skyldighet för avtalsparterna att
tillgodose de ulanförståendes intressen i del avseendet. Den kvalifikation av
avtalsparten på upphovsmannasidan som kan göras i författningstexten, dvs, att
organisationen skall representera elt flertal svenska upphovsmän pä områdel, är
därför med tanke pä avtalens rättsliga verkan alltför oprecis. Jag ifrågasätter
inte, atl det allt övervägande antalet av de organisaiioner som kan bli
akluella i sammanhanget besitter den kunskap och ansvarskänsla som behövs. På
det disparata fält det är fråga om kan det ändå inle uteslutas, att det kan
uppstå för uppgiften mindre väl ägnade sammanslutningar. En jämförelse med de
lidigare berörda rättsområden där en liknande konstruktion införts visar att
det där rör sig om avtalsparter som pä ett annat sätt intar en central och
etablerad ställning. Såvitt gäller motparten synes om förslaget skall fä avsedd
verkan inte heller kunna ställas upp något annal bindande krav än att det skall
vara fråga om ett rättssubjekt som bedriver undervisningsverksamhet i
organiserade former. Bestämningen ger uppenbariigen - i motsats till den regel
i 22 § andra stycket i URL som enligt vad förut angetts varit förebild för
lagförslaget - uirymme för ett relativt fritt val av avtalspart också pä
motsidan. Som också anförts tidigare kan även privata subjekt med någon form av
intern kurs- eller sludiecirkelverksamhel komma ifråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
angivna betänkligheterna frän rättssäkerhetssynpunkt kan åtminstone</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 132</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vad
gäller de utländska upphovsmännen knappasl anses kompenserade genom
möjligheterna atl meddela förbud eller begära individuell ersällning. Även om
successivt genom inlernalionella organ och nationella organisationer
informalion om den svenska lagstiftningen kommer atl spridas, synes del mig
inte realistiskl all räkna med, all ens flerlalel berörda ulländska författare
och motsvarande kommer alt inom överskådlig lid få sådan kunskap om innebörden
och om sina handlingsmöjligheter all dessa möjligheter skall kunna bli en
realitet. Det ligger vidare, såvitt gäller möjlighelen lill individuell
ersäuning, eu motsatsförhållande i att förslaget, samiidigi som rätten lill
sådan ersättning lagfästes, förulsäller au mångfaldigandet inte skall på något
sätt noleras eller eljesi föranleda något inilialiv från avnämarens sida. Inte
ens en stickprovskontroll är i något avseende säkrad. Au under dessa
förhållanden visa eller göra troligt i vilken omfattning mångfaldigande skell
måsle för den enskilde upphovsmannen, inte minsl om han är ulrikes boende, i
allmänhet vara ogörligt. Också för avnämaren-eller organisationen om den åiagii
sig uppgiflen au ulge individuell ersällning - måsie en utredning i efterhand
erbjuda svårigheler och ofta te sig orimligt arbetskrävande. Den
skälighetsuppskattning som förulsälls i remissen är inte inbyggd i lagförslagel
och lorde också kräva någon form av faktiskt underlag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 de
rättssäkerhetsfrågor jag har berört kan frän de synpunkter lagrådel har atl
företräda inte inverka, alt förslaget kan leda lill bälire förhållanden om man
jämför med del inledningsvis antydda lägel, alt kopiering utan lagstöd sker på
sådanl sätt alt upphovsmännen inte alls kan hävda sina iniressen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Martenius,
Mannerfelt och Hilding:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningsområdena
för den föreslagna 15 a § och 11 § URL kommer i viss utsträckning att sammanfalla.
Mångfaldigande för undervisningsändamål som avses i 15 a § kan sålunda avse
enstaka exemplar förenskik bruk och alltså i princip vara fritt enligt 11 §,
Förhållandet atl tvä paragrafer på detta sätl kan vara lillämpliga samtidigt
medför inle några olägenheler i den mån avtalen om mångfaldigande följer
skolkopieringsavialeis modell. Som framgår av dettas 5 § och 12 § andra
stycket är avsell att rälien till sådant frill mångfaldigande som följer av 11
§ URL inte skall tas i anspråk och all, i den mån så ändå skulle ske,
ersällning likväl skall ulgå enligt särskild avtalsbestämmelse. Så länge
avtalets ersättningsregler äger tillämplighet, uppkommer alltså icke fråga om
att ett mångfaldigande som förekommil ej skulle vara ersätlningsgrundande därför
alt det fallit under 11 § URL, Emellertid bör påpekas, att enligt 15 a § iredje
slycket andra meningen URL en utanförstående upphovsman kan komma all kräva
individuell ersällning ulan att sådan är förulsalt i avtalel, Fräga uppkommer
om han därmed ställt sig utanför avtalets ersäliningsreglering i sådan grad alt
han inte samtidigt kan vara berättigad alt åberopa avtalets regler om all
ersällning skall utgå även för det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fall
alt mångfaldigandel skell inom ramen för 11 § URL. I så fall riskerar han all
organisalionen bemöter hans anspråk på individuell ersättning med invändningen
atl förekommet mångfaldigande av hans verk fallit under 11 § URL. Lagrådel vill
därför förorda atl lill 11 § fogas ell nytt iredje siycke av följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Försia
slyckel äger ej lillämpning när mångfaldigande kan ske med slöd av 15 a
§."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
del föreslagna tilläggets avfattning följer, atl 11 § även i fräga om
undervisningsväsendet behåller sitt nuvarande tillämpningsområde dels när del
råder avtalslöst lillstånd på område som åsyftas i 15a§, dels när
ulanförstående upphovsman meddelat förbud mot mångfaldigande som avses i 15 a
§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15
a §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Martenius,
Mannerfelt och Hilding:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alt
avtal som avses i förslagel skall iräffas skriftligen lorde vara förutsatt. Detta
bör uttryckligen anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till den verkan avtalet avses få för tredje man har i lagrådsremissen
förutsatts, att på organisationssidan såväl som på avnämarsidan vissa
kvalifikationer hos avtalsparterna måste krävas. Detta har i författningstexten
inle kommii till ullryck på annat sätt än atl beträffande avtalsslulande
organisalion angetts alt den skall omfatta etl fiertal upphovsmän på området,
dvs. vara den representativa organisationen på ett visst område. Vem som skall
vara pari på motsidan har inte angetts i paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det remitterade förslagets specialmotivering (tredje stycket sista meningen)
uttalas all endasl den kan godtas som motpart, som verkligen kan antas vara i
stånd all uppfylla de förpliktelser som ell avtal av nu ifrågavarande slag för
med sig. Vi har inte någol alt erinra mot detta yttrande i den mån det är atl
uppfatta som en rekommendalion till upphovsmannasidan atl noga pröva huruvida
en presumtiv avtalskontrahent har sädan organisatorisk stadga, sådana resurser
elc. alt den framstår som en godlagbar part i etl avtalsförhållande. Det möter
däremoi betänkligheter att låta ett sä allmänt hållet villkor som förmåga alt
uppfylla de förpliktelser ett avtal för med sig betraktas som ett kriterium för
den formella partsbehörigheten. Prövningsfrågan - som kan bli aktuell när
medling begärs enligt 2 § den föreslagna medlingslagen (jfr nedan) eller när
domstol i anledning av tvist har atl avgöra om ett avtal har verkan enligt 15a
§ - skulle ju närmast gälla huruvida vederbörande rättssubjekt är lämpligl
säsom part i avtalsförhållande av förevarande slag, dvs. väsentligen vara av
diskretionär karaktär. Motpartens kompetens i angivna hänseende bör emellerlid
inte kunna inverka vid prövningen. Däremoi bör motpartens behörighet kunna prövas
i den meningen att det skall vara fråga om ett rättssubjekt som svarar för
undervisningsverksamhet i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>organiserade
former. En sådan prövning lorde inle kunna ske utan underlag i lagtext. I denna
bör lämpligen som motpart anges "staten, kommun, landstingskommun eller
den som eljest bedriver undervisningsverksamhet i organiserade former".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad angår innebörden av
orden undervisning och undervisningsverksam-hel kan hänvisas lill att samma ord
ålerfinns i fiera paragrafer i URL, däribland 16 och 17§§. Vid tillkomsten av
paragraferna uttalade första lagutskollel (se NJA II 1961 s. 153 Oail ullryckel
undervisningsverksamhet omfallar även sludiecirkelverksamhel och liknande. Vi
ulgår från all orden kommer att ges samma innebörd i det nu föreslagna
lagrummet. Del kan påpekas att 20 § URL, som likaledes innehåller ordet
undervisning, jämsides därmed använder ordet folkbildningsverksamhet.
Förarbetena till sistnämnda lagrum ger emellerlid inte slöd för antagande atl
ordel undervisning där skulle ha en mer inskränkt belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang bör understrykas, att begreppet undervisning i 15 a § försia
slycket sätter gränsen för det omräde, inom vilket kopiering av utanförstående
upphovsmans verk blir tillätet. Uttrycket i det föreslagna andra stycket
"som avses i avtalel" ger därför ej möjlighet lill en uividgning av
begreppel "undervisningsverksamhet" genom en vidare beslämning av
begreppet undervisning i avtalel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbud
som utanförstående upphovsman vill meddela mot mångfaldigande bör med laga
verkan kunna tillställas vilken som helst av de avtalsslutande parterna. Första
stycket andra meningen föreslås ändrad i enlighet härmed. Det fär förutsättas
att den som mottager sådant meddelande ulan dröjsmål underrättar övriga berörda
avtalsparter om förbudet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>r
avsnittet med allmänna synpunkter anför vi att paragrafen bör innehålla
föreskrift, varav framgår att kopieringen ej får leda till intrång i upphovsmannens
normala utnyttjande av verket. Del kan i regel ej påräknas att den enskilde läraren
på egen hand skall kunna skaffa sig en sådan överblick att han kan bedöma om
intrång av nyss angiven art kan följa av att han -eventuellt jämte andra lärare
- använder vissa verk för kopiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till det anförda bör föreskrivas - förutom all mångfaldigande ej fär
göras så alt det medför intrång i det normala utnyttjandet - atl det åligger
den avtalspart som företräder undervisningssidan au genom upplysningar och
anvisningar verka för det angivna ändamålet. Del är emellertid inte anledning
att begränsa avnämarsidans uppgift lill att verka enbart i det nu särskilt
berörda avseendet. Upplysningar och anvisningar kan vara behövliga även i
övriga frägor som behandlas i andra stycket. Föreskrifterna bör utformas i
enlighet med det anförda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslagel skall de ulanförstående upphovsmännens rättsställning kunna bli
beroende inte endasl av avtal utan även av vad som inom vederbörande
upphovsmannaorganisation har beslämts i della hänseende. Sålunda blir ett
organisaiionsbeslut som innebär att influlna ersättningsbelopp skall användas
exempelvis föran främja något för organisalionen inlernl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ändamål
bindande för de utanförstående. Departementschefen instämmer i utredningens
förslag alt utanförstående upphovsmän som huvudregel får godla all ersällning
avsätts för kollektiva ändamål. I anslulning härtill anför han all, när en
organisalion på grundval av ersättningsmedel har inrättat en stipendiefond,
utanförstående upphovsmän som regel bör vara berälligade lill stipendier på samma
gmnder som medlemmarna. Del tillägges all självfallel inle alla ulländska
upphovsmän blir berälligade lill stipendier uren sådan stipendiefond på samma
grunder som svenska medlemmar. Man bör sålunda enligt departementschefen i
sammanhanget kunna bortse bl. a. från utländska upphovsmän, som har ulgetl verk
vilka det inte finns anledning anta all de används i beaktansvärd omfattning
för kopiering för undervisningsverksamhet i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nägol
exempel på lagsliflning som lägger i en enskild organisations hand att ensidigl
beslämma över icke medlemmars räUsslällning har vi inte kunnal återfinna. En
sådan ordning måsle också från rättssäkerhetssynpunkt framstå såsom
olillfredsslällande, om den inle innebär en garanii för all de utanförstående
behandlas på samma sätl som medlemmar. Hinder synes emellerlid inte föreligga
alt ulforma den ifrågavarande bestämmelsen i enlighet härmed, om den begränsas
till alt avse atl alla utanförstående upphovsmän, vilkas verk mångfaldigas med
slöd av den föreslagna lagstiftningen, skall vara likställda med
organisalionens medlemmar i fråga om ersällning för framslällning av exemplar
enligt avtalet saml i fråga om sådana organisationsmedlemmars förmåner som
väsentligen bekosias genom ersättningen. Några nämnvärda olägenheter av all
sådana ulländska upphovsmän kan söka stipendier som här avses torde knappasl
behöva befaras. Tredje styckets försia mening bör därför ulformas i enlighel
med vad som sålunda anförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
åberopande av vad som i det föregående anförts föreslås all paragrafen, med
däruiöver några redaktionella ändringar, ges följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Lärare
eller annan, som på grund av skriftligt avtal ingånget mellan, å ena sidan,
staten, kommun, landstingskommun eller den som eljest bedriver
undervisningsverksamhet i organiserade former saml, å andra sidan, organisalion
som förelräder ell flertal svenska upphovsmän på området äger räll alt för sin
undervisning genom reprografiskt förfarande framställa exemplar av verk, får
för samma ändamål även framställa exemplar av utgivet verk av upphovsman, som
icke företrädes av organisationen. Vad sålunda stadgats gäller dock ej om
upphovsmannen hos någon av de avtalsslutande parterna meddelat förbud mol
sådant mångfaldigande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Framställning
av exemplar enligt första slyckel fär avse endasl verk av samma slag som
omfattas av avtalet med organisalionen. Även i övrigl gälla de villkor i fräga
om rätlen till mångfaldigande som föreskrivas i avtalet. Oavsett vad avtalet
innehåller får dock mångfaldigande med slöd av första stycket ej ske så, atl
del medför intrång i upphovsmannens normala utnyttjande av verket. Ej heller
får exemplar som framställts utnylljas annal</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>än
för undervisningsverksamhet som avses i avtalel. Det åligger den avtalspart som
företräder undervisningssidan all genom upplysningar och anvisningar verka för
all föreskrifterna i della siycke iakttagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Upphovsman
vilkens verk mångfaldigats med stöd av första slyckel skall i fråga om
ersäitning som utgår enligt avtalet samt i fråga om organisationsmedlems
förmåner som väsentligen bekosias genom ersättningen vara likställd med
organisalionens medlemmar. Sådan upphovsman äger dock alllid räll lill
individuell ersättning, om han begär del. I avlalet får med för upphovsmannen
bindande verkan föreskrivas att krav på sådan ersäitning får riklas endasl mol
organisalionen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>49
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Martenius,
Mannerfelt och Hilding:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beaklas
vad vi föreslagil om all elt nyll iredje siycke fogas lill 11 §, bör orden
"11 § första slycket" utbytas mol orden "11 § försia och tredje
slyckena".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Martenius,
Mannerfelt och Hilding:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beaklas
vad vi föreslagit beiräffande 11 § URL, bör i 5 § lagen om rätl lill
fotografisk bild göras motsvarande tillägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Palm:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i del föregående avstyrkt det remitterade förslagel lill ändring i URL och
hänvisar till vad som därvid anförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om medling i vissa upphovsrättstvister</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Martenius,
Mannerfelt och Hilding:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
synpunkter på frågan om partsbehörigheten har anförts under 15 a § URL, Vad
angår omfattningen av den prövning av partsbehörigheten som skall ankomma på
regeringen när begäran om medling har sketl, ansluter vi oss till förslagets
linje, att sådan begäran bör lämnas ulan bifall, om det är uppenbart att den
medlingssökande ej kan vara part i sådanl avtal som avses i 15a§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
huruvida det - såsom avses i förslagel - skall anses ingå i förlikningsmannens
uppdrag att pröva huruvida rekvisiten för partsbehörig-helen kan anses uppfyllda
föranleder följande synpunkter. Det kan inle anses förenligt med
medlingsinstitutets och förlikningsmannauppdragets natur att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
förlikningsman i viss fråga skulle få en domstolsliknande funkiion och alltså
fatta formligt beslut huruvida etl av medlingsförfarandet beröri rättssubjekt
kan anses ha parisbehörighei eller ej; förslagel synes f ö. förulsälla alt
förlikningsmans prövning i sådanl hänseende skulle företagas vare sig angiven
fråga är tvistig eller ej förhandlingsparterna emellan. Enligt vår mening bör
en dylik ordning ej införas. Förlikningsmannens uppgift bör vara begränsad till
att söka sammanjämka förhandlingsparternas meningar i ivistiga frågor, oavsell
om dessa gäller maleriella eller formella ting. Delta bör således gälla även i
fråga om partsbehörighelen. I prakliken lorde ell sådanl synsäll inte medförastörreskillnadjämföri
med förslagel. Därest förlikningsmannen delar den ena förhandlingspartens
uppfattning alt rättssubjektet på motsidan ej har parisbehörighei, lorde han i ell
tidigt skede av medlingsförfarandet kunna fastslå au del med hänsyn lill de
stridiga meningarna beiräffande parisbehörigheten saknas förutsättningar för
medling och förklara förfarandet avslutat. Skulle föriikningsmannen däremot
anse parisbehörighei föreligga, har han möjlighet att uppträda mer aklivt för
all övertyga motparten härom och han kan dessulom enligt 5 § andra stycket
föreslå parterna att låta tvisten om partsbehörighelen avgöras av skiljemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
de nu berörda spörsmålen i förslagel behandlats endast i moiiven, behöver de
här anförda synpunkterna ej föranleda ändringar i den föreslagna laglexlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att det skall klargöras hur tiden skall beräknas när besked enligt paragrafen
lämnas skriftligen, kan lämpligen som en andra mening tillfogas: "Lämnas
besked som avses i försia meningen skriftligen, räknas liden frän del
mollagaren fått del av beskedet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den föreslagna paragrafens andra stycke skall föriikningsman, när en förhandlingspart
uteblivit frän förhandlingssammanträde, hos Stockholms tingsrätt kunna utverka
föreläggande för parten alt vid vite "fullgöra sin
förhandlingsskyldighet". Bestämmelsen har uppenbarligen tillkommit med 49
§ lagen (1976:580) om medbeslämmande i arbetslivet som förebild. Emellertid
synes ha förbiseiis atl grunden lill all i sisinämnda lag kunnal föreskrivas
vite som sanktion för förhandlingsskyldighetens fullgörande är alt det
föreligger en i lag föreskriven förhandlingsskyldighet (10 § nämnda lag). Sådan
förhandlingsskyldighet föreligger emellertid inte på nu förevarande lagsiiftningsomräde,
och vitessankiion kan därför inle anknytas lill någon dylik skyldighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
kan man i och för sig överväga all ge möjlighel lill ett renl processuellt
vitesföreläggande, syftande till att framtvinga inställelse inför
förlikningsmannen. I så fall vore det naturliga att förlikningsmannen gavs</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>befogenhel
atl själv sälla ut vite i sina kallelser, medan del skulle ankomma på allmän domslol
atl pröva frågan om vitels utdömande. Emellerlid synes del knappasl befogat atl
föreskriva en sådan ordning med mindre framlida erfarenheler visar att behov
därav föreligger. Det kan erinras om atl 1920 års lag om medling i arbelstvister
saknade föreskrifter om vite inlill dess förhandlingsskyldighet lagstadgades
genom 1936 års lag om förenings- och förhandlingsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av det anförda förordar vi, att andra slyckel i förevarande paragraf får
utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Palm:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i del föregående avslyrkt del remitterade förslaget lill ändring i URL och
hänvisar lill vad som därvid anförts.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:79.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JUSTITIEDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1980-02-28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Mogård, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam
Linder, Wirlén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Winberg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om ändring i upphovsrättslagen (1960:729), m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om medling
i vissa upphovsrätlslvister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av lagrådets ledamöter har avstyrkt de remitterade
förslagen till ändringar i URL och FotoL med motivering att de skulle innebära
att riksdagen i strid mot 8 kap, 2 § RF överlåter normgivningsmakl till
enskilda rättssubjekt. Lagrådets övriga ledamöter har i denna del kommit till
slutsatsen att den föreslagna regleringen i vad den hänvisar till avtal inte
kan anses oförenlig vare sig med 8 kap, 2 § RF eller dess grunder eller med
föreskrifterna i 2 kap, 19 § och 20 § andra stycket 8. RF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 8 kap. 2 § RF ankommer det på riksdagen att genom
lag meddela föreskrifier om bl. a. enskildas ekonomiska förhållanden inbördes.
Enligt min mening medför emellertid inte enbart det förhållandet att en
civilrättslig lagbestämmelse delvis får sitt maleriella innehåll genom en
hänvisning till ett avtal eller annan rättskälla som ej är av offentligrättslig
natur att riksdagen har överlåtit någon normgivningsbefogenhet i
regeringsformens mening till ell annal rättssubjekt. Som lagrådets majoritet
har påpekat finns det flera exempel på sådana hänvisningar, både från tiden
före och från tiden efter det att den nya regeringsformen började tillämpas. Å
andra sidan vill jag framhålla att det kan tänkas situationer då en sådan
konstruktion får anses</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 14 juni 1979.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stå i strid med 8 kap. 2 § RF eller grunderna för detta
lagrum. Enligt min mening kan man t. ex. inte godta en hänvisning till ett
avtal vilket i realiteten kommer till slånd i huvudsakligt syfle att reglera
förhållandet för andra än avtalsparterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom lagrådets majoritet kan jag inte finna att den nu
föreslagna hänvisningen till avtal på upphovsrättens område - vilken delvis har
sin föregångare i 22 § andra stycket URL- kan anses vara oförenlig med 8 kap. 2§RF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådels majoritet har i sitt yttrande vidare utförligt
diskuterat frågan om den föreslagna lösningen är förenlig med de krav som de
internationella konventionerna ställer. Lagrådels majoritet har därvid uttalat
att det föreslagna stadgandet om rätt för utanförstående upphovsman att meddela
förbud mot mångfaldigande inte i och för sig innebär att den i arl. 9.1
Bernkonventionen stadgade ensamrätten till följd därav kan anses kvarstå
orubbad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uttalandet ger mig anledning understryka att ett system
med avtalslicens i förening med förbudsmöjlighet och möjlighet att begära
individuell ersättning enligt min mening innebär alt en utanförstående upphovsman
som inte vill godta avtalet lill slor del bibehålls vid de rättigheter som
följer av ensamrätten. Skillnaden hänför sig huvudsakligen till det fallet att
upphovsmannen på grund av bristande kännedom om innehållet i den svenska
lagstiftningen eller om förekomsten av kopieringen inte har anledning att ta
ställning till frågan om alt hävda sin ensamrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med tanke på detta fall har lagrådets majoritet med
instämmande av den skiljaktige ledamoten föreslagit en bestämmelse om att,
oavsett vad avtalet innehåller, mångfaldigande inte får ske så alt del medför
intrång i upphovsmannens normala utnyttjande av verket. Ordalagen i den
föreslagna bestämmelsen är hämtade från art. 9.2 i Bernkonvenlionen. Genom
detta förslag vill lagrådel säkerslälla alt utanförstående upphovsmän blir
skyddade mot intrång i de fall då avtalet till äventyrs medger kopiering som
går längre än konventionen tillåter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i denna del till en början framhålla att jag
anser det mycket osannolikt att något avtal av detta slag skulle komma Ull slånd.
Redan hänsynen till de egna medlemmarnas intressen talar emot att organisationerna
skulle vara villiga att ingå sådana avtal. Den föreslagna bestämmelsen skulle
därför å ena sidan få liten praktisk betydelse då det gäller att skydda upphovsmännens
intressen, Å andra sidan inger den vissa principiella betänkhgheter. Som
lagrådet självt anmärker kan man i regel inte påräkna atl den enskilde läraren
på egen hand skall kunna bedöma om intrång kan följa av att han, eventuellt
jämte andra lärare, använder vissa verk för kopiering. För att komma tillrätta
med detta problem har lagrådet därför föreslagit en bestämmelse av innebörd att
den avtalspart som företräder undervisningsväsendet åläggs att genom
upplysningar och anvisningar verka bl. a. för alt någol intrång inte kommer
till stånd. Enligt 54 § URL kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>emellertid skadestånd åläggas den som gör intrång i
ensamrätten. Motsvarande bestämmelser finns i FoloL, Enligt min mening skulle
del vara mindre tilltalande att göra skadeståndsskyldighelen beroende av en
materiell regel som är så beskaffad att den enskilde läraren vid kopieringstillfällel
inte med säkerhel kan bedöma om han gör sig skyldig lill intrång i ensamrätten.
Man kan inle heller hell bortse från risken för straffansvar (se 53 § URL). För
den enskilde läraren är det väsentligt alt han kan förlita sig på att han inte
drabbas av påföljder, om han följer avlalet och utfärdade anvisningar. Jag
anser därför att de skäl som talar emot den av lagrådel föreslagna regeln
överväger fördelarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Art. 9.2 i Bernkonventionen föreskriver vidare att
utnyttjandet inte får oskäligt inkräkta på upphovsmannens legitima intressen.
Från lagrådets sida har med tanke på denna beslämmelse uttalats atl det bör
tillses all möjligheterna atl få individuell ersäitning oberoende av det
föreliggande avlalet inle försvåras av särskilda procedurregler. Lagrådet
föreslår därför att någon särskild preskriptionstid inte anges i lagen eller
alt den i vart fall inle bestäms till kortare tid än tre år. Av hänsyn bl. a.
till organisationernas behov av atl kunna överblicka vilka utbetalningar som
kan bli akluella bör enligt min uppfattning en preskripiionstid finnas. Jag har
emellertid ingen invändning mot att den bestäms till tre år i stället för till etl
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har vidare föreslagit att bevisfrågan lämnas
öppen i lagtexten. Vad lagrådet i anslutning härtill har uttalat om
bevisbördans fördelning mellan parlerna kan jag för egen del instämma i. Den
sakliga innebörden av lagrådets uttalande härom torde i själva verket inte i
någon större grad skilja sig från vad som har åsyftats av min företrädare i det
till lagrådet remitterade förslaget. Jag håller emellertid med om att det är
bättre förenligt med denna uppfattning all lämna bevisfrågan öppen i lagtexten.
Jag är därför även i denna del beredd att ansluta mig till lagrådets förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detsamma gäller i fråga om lagrådets uttalanden att avtal
som avses i förslaget bör träffas skriftligen och atl förbud mot mångfaldigande
bör kunna tillställas vilken som helst av de avtalsslutande parterna. Lagtexten
bör sålunda även i dessa delar ändras i överensstämmelse med vad lagrådet har
anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har anmärkt att del i lagtexten inte har angetls
vem som skall vara part på avnämarsidan. Särskilt har lagrådet pekat på att man
vid medling eller i tvist inför domstol bör kunna pröva motpartens behörighet i
den meningen atl det skall vara fråga om ett rättssubjekt som svarar för
undervisningsverksamhet i organiserade former och att sådan prövning inle torde
kunna ske utan underlag i lagtext. Jag förordar alt lagrådets förslag också i
denna del godtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av huvudtankarna i det remitterade förslaget är att
upphovsmän utanför de avtalsslulande organisalionerna skall ha rätl till ersällning
för utnyttjandet av deras verk i enlighet med vad som har bestämts i avtalet
eller inom organisationerna. Såsom har uttalats i den allmänna motiveringen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(s. 15 i det remitterade förslaget) bör utanförstående
upphovsmän som huvudregel få godta att ersättning avsätts för kollektiva
ändamål, men sådana upphovsmän bör i så fall vara berättigade till stipendier
o. d. efler samma normer som organisationsmedlemmarna. Enligt lagrådets mening
framstår emellertid den föreslagna ordningen som otillfredsställande från
rättssäkerhetssynpunkt, om den inte innebär en garanii för att de utanförstående
upphovsmännen behandlas på samma sätl som medlemmar. Lagrådet har därför
föreslagit att lagtexten kompletteras med en uttrycklig bestämmelse om att en
utanförstående upphovsman i de berörda hänseendena skall vara likställd med
organisationens medlemmar, om hans verk har mångfaldigats med stöd av den
föreslagna lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är beredd att godta lagrådels förslag i denna del. Jag
vill emellertid påpeka att den av lagrådet föreslagna bestämmelsen inte får
medföra all undervisningssidan eller organisalionen skall anses skyldig atl
mera ingående redovisa vilka verk som har kopierats med slöd av avtalet. En
sådan ordning skulle bli alltför betungande och dyrbar. Uppkommer fråga om alt lillämpa
likställdhetsregeln i etl konkret fall får det i första hand ankomma på
upphovsmannen atl göra sannolikl att hans verk har mångfaldigats med stöd av
avtalslicensbestämmelsen. Liksom då det gäller atl tillämpa bestämmelsen om
rätt till individuell ersättning enligt allmänna regler är det inte möjligt att
genom lagstiftning reglera detaljerna i fråga om utredningsförfarandet. Jag
vill vidare påpeka att lagrådets förslag kan ge upphov till svårigheter i ett annal
hänseende. Såsom framgår av remissen (s. 13) kan man räkna med att avtalslicensbeslämmelsen
kommer att leda till överenskommelser mellan de svenska organisationerna och
motsvarande utländska organisationer om att överföra ersättningar för folokopiering
till dessa. Har ersäitning överförts till en organisation i ett visst land med
stöd av en sådan överenskommelse, kan fråga uppkomma om hur hkställdhetsregeln
skall tillämpas beträffande en upphovsman i detta land. Även denna fråga bör emellerlid
kunna lösas i praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har även förordat att till 11 § URL, som handlar
om rätten till mångfaldigande för enskilt bruk, fogas ett nytt tredje stycke.
Enligt detta skall första stycket, dvs. paragrafens huvudbestämmelse om rätt till
mångfaldigande, inte äga tillämpning när mångfaldigande kan ske med stöd av 15
a §. Som skäl för förslagel har lagrådet anfört att fråga kan uppkomma huruvida
en upphovsman som kräver individuell ersättning utan att sådan är förutsatt i
avtalet därigenom kan anses ha ställt sig utanför avtalets ersättningsreglering
i sådan grad att han inte kan åberopa avtalets regler om att ersättning skall
utgå även vid mångfaldigande inom ramen för 11 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På denna punkt vill jag understryka att motivet för
bestämmelsen om rätl till individuell ersättning är att ge sådana
utanförstående upphovsmän som inte vill godta avtalet en rätt lill ersättning
som de skulle haft om avtalslicensbestämmelsen inte hade existerat. En
utanförstående upphovsman som kräver individuell ersättning utan att sådan är
förutsatt i avtalet får</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>därför enligt min mening finna sig i atl organisalionen
kan bemöta hans krav med invändningen atl mångfaldigandel av hans verk har
fallit under 11 § URL. I denna del är jag således inle beredd all gå lagrådel lill
mötes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det härefter gäller förslaget till lag om medling i
vissa upphovsrätlslvister kan jag ansluta mig till vad som från lagrådels sida
har anföris i frågan om 2 § och godta de förslag som har gjorts beträffande 3
och 4 §§. Delta medför att etl tillägg bör göras till 3 § och att andra stycket
i 4 § bör utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver vad som nu har sagts bör vissa ändringar och lillägg
av redaklionell natur göras i de remitterade förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De ansvariga departementen i de övriga nordiska länderna
har beretts tillfälle all yllra sig över förslagen. De har därvid förklarat att
de inte har några invändningar mot dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grund av bl. a. den tid som behövs för informalion till
skolorna om lagstiftningens tillämpning bör ikraftträdandet nu bestämmas till
den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen behandlar f. n. ett förslag till en ny sekrelesslag
i det allmännas verksamhel (prop. 1979/80:2), vilken avses träda i krafl den 1
januari 1981. En förlikningsman som utses med stöd av lagen om medling i vissa
upphovsrättstvister kommer inte alt omfattas av bestämmelserna i den nya
sekretesslagen. Den i 8 § i lagen inlagna föreskriften om tystnadsplikt bör
därför slå kvar. Tystnadsplikten bör inle bryta meddelarfriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag
att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl antaga de av lagrådet granskade lagförslagen med vidlagna
ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:53.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:132</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition ..................................................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll.............................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslag........................................................................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagom ändring i
lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1960:730) om rätl lill folografisk bild .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om medling
i vissa upphovsrältstvister................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 14 juni
1979 ...</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning................................................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmän
motivering ..................................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Nuvarande ordning i huvuddrag........................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del upphovsrällsliga
regelsystemet ....... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fotokopiering
inom undervisningsverksamhet ..</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvuddragen av
utredningens förslag.............. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna
överväganden.................................... </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tidpunkten för
reformen......................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reformens
inriktning .............................. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förhållandet
till de internationella konventionerna </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa särskilda
frågor rörande avtalslicensbestämmelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa särskilda
frågor rörande medlingslagen... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ikraftträdande................................................... </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upprättade
lagförslag................................................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialmotivering
...................................................... </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:50.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt lill litterära och
konstnärliga verk................................................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga
lagförslag............................................... </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemställan................................................................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut........................................................................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:42.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1 Upphovsrättsutredningens betänkande (SOU 1978:69)<br>
Upphovsrätt I, Fotokopiering inom undervisningsverksam-<br>
hel ....................................................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:42.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över
upphovsrättsut<br>
redningens betänkande (SOU 1978:69) UpphovsräU I,<br>
Folokopiering inom undervisningsverksamhet...... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3 De remitterade förslagen.................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag av lagrådets protokoll den 28 november 1979..... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 28
februari<br>
1980 ................................................................................ </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G303132
prop_197980__132.pdf
6743239
pdf
om ändring i upphovsrättslagen (1960:729), m.m.
https://data.riksdagen.se/fil/D6A6C8ED-F822-4F95-A8AA-96C5931489CA