2450284G3031191979/80119propproppropProposition 1979/80:119PropositionProposition11901980-03-13 00:00:002024-12-27 14:49:532008-06-13 08:02:25om preskriptionslag, m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G303119/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G303119https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G303119
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:119</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>om
preskriptionslag, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 13 mars 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag sum har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll ovannämnda dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:274.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:210.0pt'><span style='font-family:Verdana'>HÅKAN
WINBERG</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen läggs fram förslag till ny lagstiftning om preskription av
fordringar. Förslaget innebär att 1862 års preskriptionsförnrdning upphävs nch
ersätts av en ny preskriptinnslag. Förslaget följer de riktlinjer sum riksdagen
har angett i ett beslut från våren 1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med förslaget är framför allt att förkorta preskriptionstiden för
konsumentfordringar, dvs. näringsidkares fordringar mot konsumenter. Hit hör
fordringar på grund av köp av hushållsartiklar och annan egendom som är avsedd
för enskilt bruk liksom fordringar på ersättning för reparationsarbeten,
transporter, uthyrning av varor m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. gäller en tioårig presknptionstid för konsumentfordringar liksom för andra
fordringar som preskriptionsförordningen är tillämplig på. I propositionen
föreslås att preskriptionstiden för konsumentfordringar skall vara tre år.
Tiden skall liksom nu räknas från fordringens tillkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
andra fordringar än konsumentfordringar skall den allmänna preskriptionstiden
även i fortsättningen vara tio år och räknas från fordringens tillkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
f. n. skall preskription kunna avbrytas av både gäldenären och borgenären. I
fråga om preskriptionsavbrott föreslås samma bestämmelser för
konsumentfordringar som för andra fordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller preskriptionsavbrott från gäldenärens sida behålls nuvarande
regler. Preskriptionen skall således anses avbruten om gäldenären erkänner
skulden. Det behöver inte göras uttryckligen utan kan också ske genom att
gäldenären betalar amortering eller ränta eller på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
beträffande preskriptionsavbrott från borgenärens sida behålls i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 119</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>allt
väsentligt de nuvarande bestämmelserna. Preskriptinnen avbryts sålunda om
borgenären väcker talan eller inleder rättsligt förfarande på annat sätt mot
gäldenären. Det skall emellertid vara tillräckligt att borgenären kräver
gäldenären utom rätta eller erinrar honom om fordringen. Ett krav eller en
erinran måste dock ske skriftligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
nu skall ett preskriptionsavbrott normalt leda till ny preskriptionstid. Den
nya preskriptionstiden är lika lång som den ursprungliga, dvs. tre år för
konsumentfordringar och tio år för andra fordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
en fordran preskriberas innebär att borgenären i princip förlorar rätten att
kräva ut fordringen. Preskription av en huvudfordran omfattar enligt förslaget
också fordran på ränta e.d. och fordran på grund av borgen. Liksom hittills
skall en preskriberad fordran under vissa förutsättningar få användas till
kvittning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya preskriptionslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1981. Enligt
förslaget skall de nya bestämmelserna tillämpas även på fordringar som har
kommit till före ikraftträdandet, under förutsättning att de inte har
preskriberats dessförinnan. För att inte rättsförluster skall uppstå på grund
av förkortningen av preskriptionstiden för konsumentfordringar föreslås en
treårig övergångstid beträffande äldre fordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås också en del andra lagändringar. Bl.a. läggs fram
förslag till en ny lag om kallelse på okända borgenärer, som skall ersätta
motsvarande bestämmelser i preskriptionsförordningen. Förslaget innebär
huvudsakligen en modernisering av de nuvarande bestämmelserna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:64.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> Prop.
1979/80:119</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:222.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till Preskriptionslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Denna lag gäller i fråga om preskription av
fordringar, i den mån inte annat följer av vad som är särskilt föreskrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Preskriptionstid</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § En fordran preskriberas tio år efter tillkomsten, om
inte preskrip<br>
tionen avbryts dessförrinnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Preskriptionstiden är dock tre år för fordran mot en
konsument, om fordringen avser en vara, tjänst eller annan nyttighet som en
näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet har tillhandahållit konsumenten för
huvudsakligen enskilt bruk. Detsamma gäller fordran mot den som har gått i
borgen för betalningen av en sådan fordran. Den treåriga preskriptionstiden
gäller dock inte fordringar som grundar sig på löpande skuldebrev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För fordran på pension räknas preskriptionstiden från den
dag fordringen tidigast kan göras gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § En fordran på skadestånd i anledning av brott
preskriberas ej före<br>
utgången av tiden för åtalspreskription, om inte frågan om ansvar för<br>
brottet har avgjorts dessförrinnan. Har så skett, preskriberas fordringen<br>
ett år efter den dag dom eller slutligt beslut meddelas, om inte preskrip<br>
tionstiden går ut senare enligt 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om någon har häktats eller erhållit del av åtal för brott
före utgången av tiden för åtalspreskription men ansvarsfrågan inte har
avgjorts dessförinnan, preskriberas en fordran på skadestånd i anledning av
brottet tidigast ett år efter den dag dnm eller slutligt beslut meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § En regressfurdran snm har uppkommit genom att någon
har betalt en<br>
skuld, för vilken flera år ansvariga, preskriberas tidigast ett år efler betal<br>
ningen av huvudfordringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Preskriptionsavbrott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Preskription avbryts genom att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gäldenären
utfäster betalning, eriägger ränta eller amortering eller erkänner fordringen
på annat sätt gentemot borgenären,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gäldenären får
ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordringen från borgenären
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>borgenären
väcker talan mot gäldenären eller annars åberopar fordringen gentemot gäldenären
vid dumslul, hos exekutiv myndighet eller i skiljeförfarande, konkursförfarande
eller förhandling om offentligt ackord.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verkan av preskriptionsavbrott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S Om
preskription har avbrutits genom erkännande, krav eller erinran, löper en ny
preskriptionstid enligt 2 § från dagen för avbrottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S Om
preskription har avbrutits genom atl lalan har väckts eller genom att
fordringen annars har åberopats enligt 5 S 3, löper en ny preskriptionstid
enligt 2S från den dag dom eller slutligt beslut meddelas eller det rättsliga
förfarandet avslutas på annat sätt. Fullföljs lalan eller återupptas
förfarandet av någon annan anledning före den nya preskriptionstidens utgång,
avbryts preskriptionen, varefter ny tid räknas frän den dag det återupptagna
förfarandet avslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutas det rättsliga förfarandet utan att gäldenären har
delgivits eller på annat sätt underrättats om borgenärens framställning,
beräknas dock preskriptionstiden som om något avbrott inte hade skett.
Fordringen preskriberas likväl tidigast etl år efter det att förfarandel
avslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Preskriptionstiden kan inte förlängas enligt andra stycket
andra meningen mer än en gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innebörden av preskription</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Preskription innebär att borgenären förlorar rätten
alt kräva ut sin<br>
fordran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Preskription av en huvudfordran omfattar även fordran på
ränta och annan tilläggsförpliklelse samt furdran på grund av burgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Om flera har åtagit sig eller förpliktats att svara
sulidariskt för samma<br>
skuld och denna preskriberas i förhållande till någon av dem, svarar var<br>
och en av de andra endast för sin andel. Andelarna beräknas efter huvudta<br>
let, om inte annat har bestämts gennm ett avtal eller avgörande som<br>
borgenären har fått kännedom om senast sex månader före preskriptionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppkommer brisl hus någnn av de kvarvarande gäldenärerna,
fördelas ansvaret för bristen mellan de övriga kvarvarande och borgenären.
Därvid svarar varje gäldenär i förhällande lill sin andel nch bnrgenären i
förhållande lill den andel som har preskriberats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Utan hinder av att en fordran är
preskriberad får den användas till kvittning, om detta eljest är tillåtet och
den inte var preskriberad vare sig när borgenären förvärvade den eller när han
kom i skuld till gäldenären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Preskription inskränker inte
bnrgenärens rätt att la ut sin fordran ur egendnm i vilken han har panträtt
eller retentionsrätt till säkerhet för furdringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Avtal att en furdran inte skall
preskriberas eller att preskription skall kunna avbrytas på annat sätt än som
föreskrivs i denna lag är ogiltigt. Detsamma gäller avtal om längre
preskriptionstid än tre år för en fordran som avses i 2 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om en åtgärd som avses i 5 § 3
vidtas utomlands, medför den verkningar enligt denna lag, under förutsättning
att borgenären med hän-</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>syn till gäldenärens förhållanden och omständigheterna i
övrigt har haft skälig anledning att vidta åtgärden i den främmande staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen tillämpas även på fordringar som har kommit till
före ikraftträdandet och som inte har preskriberats dessförinnan enligt äldre
bestämmelser. Har en preskriptionsavbrytande åtgärd vidtagits enligt äldre
bestämmelser, skall verkan av åtgärden bestå även efter ikraftlrädandet.
Preskriptionstiden skall dock bestämmas enligt den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fordringar som avses i andra stycket preskriberas ej före
den I januari 1984, om inte preskription skulle ha inträtt dessförinnan även
enligt äldre bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till
föreskrifl som har ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället
den nya bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om kallelse på okända borgenärer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om rätt att i
vissa fall ansöka om kallelse på okända borgenärer finns bestämmelser i 2 och
3§§. Bestämmelserna i denna lag gäller också når sådan kallelse sker enligt
annan lag eller författning, i den mån inte annat följer av vad som är särskilt
föreskrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ När
bouppteckning har skett efter en avliden, får efterlevande make, arvinge,
testamentstagare, boutredningsman eller testamentsexekutör ansöka om kallelse
på den avlidnes okända borgenärer. Var den avlidne gift, får kallelse sökas
även på den efterlevande makens okända borgenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ När boskillnad
har beviljats eller det har dömts till äktenskapsskillnad, får vardera maken
ansöka om kallelse på egna eller andra makens okända borgenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kallelse på okända borgenärer får också sökas av
förmyndaren, när någon har förklarats omyndig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förfarandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Ansökan om kallelse på okända borgenärer görs vid den
tingsrätt där<br>
gäldenären bör svara i tvistemål i allmänhet eller, om gäldenären är avli<br>
den, där han hade bort svara i sådana mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sökanden skall bifoga en förteckning över gäldenärens
kända borgenärer och såvitt möjligt ange deras adress.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Kallelse på gäldenärens okända borgenärer utfärdas av
rätten med<br>
föreläggande för dem att skriftligen anmäla sina fordringar till rätten senast<br>
sex månader från dagen för kallelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kallelsen skall skyndsamt kungöras i Post- och Inrikes
Tidningar. Vidare skall rätten senast en månad före anmälningstidens utgång
skicka underrättelser om kallelsen till krnnnfogdemyndigheten i distriktet och
till alla borgenärer som har tagits upp i förteckningen över kända borgenärer
och som har känd adress.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verkan av att en fordran inte anmäls i tid</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § En borgenär, snm inte är upptagen i förteckningen över
kända burge-<br>
närer nch sum underlåter att anmäla sin furdran innm den föreskrivna<br>
tiden, förlorar rätten att kräva ut fordringen, om han inte visar att gälde<br>
nären har känt till den före anmälningstidens utgång. Har kallelsen sketl på<br>
ansökan av förmyndare, gäller vad sum har sagts nm gäldenären i stället<br>
förmyndaren. Anmälan behövs inte, nm borgenären inum anmälningstiden<br>
åberopar sin fordran i gäldenärens konkurs eller i förhandling om offentligt<br>
ackord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förlust av rätten att kräva ul en huvudfurdran omfattar
även fordran på ränta och annan tilläggsförpliktelse samt fordran på grund av
borgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Förlorar
borgenären rätten att kräva ut sin fordran av «n av flera gäldenärer som har
åtagit sig eller förpliktats att svara solidariskt för samma skuld, tillämpas
bestämmelserna i 9§ preskriptionslagen (1980:000).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Även om
borgenären har underlåtit att anmäla sin fordran efter kallelse på okända
borgenärer, får fordringen användas till kvittning, om detta eljest är tillåtet
och anmälningstiden inte hade gått ut vare sig när borgenären förvärvade
fordringen eller när han kom i skuld till gäldenären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Underlåtenhet
att anmäla en fordran efter kallelse på okända borgenärer inskränker inte
borgenärens rätt atl ta ut sin fordran ur egendom i vilken han har panträtt
eller retentionsrätt till säkerhet för furdringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har kallelse på nkända bnrgenärer utfärdats före
ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser i fråga um verkan av att en furdran
inte anmäls inum den föreskrivna tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förekummer i lag eller annan författning hänvisning till
föreskrift snm har ersatts gennm bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället
den nya bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om upphävande av förordningen (1862:10 s. 1) om
tioårig preskription och om kallelse å okända borgenärer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs atl förordningen (1862: 10 s. 1) om tioårig
preskription och om kallelse å nkända bnrgenärer skall upphöra att gälla vid
utgången av december 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad snm i övergångsbestämmelserna till lagen (1920:425)
angående ändrad lydelse av §§ 9 och 10 i förordningen den 4 mars 1862 (nr 10)
om tioårig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>preskription och om årsstämning samt till lagen (1933:326)
angående ändring i samma förordning föreskrivs om tillämpning av äldre
bestämmelser beträffande makar, på vilkas förmögenhetsförhållanden äldre
gifiermåls-balken är tillämplig, skall äga fortsatt giltighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om upphävande av förordningen den 28 juni 1798
angående vissa omständigheter uti lagsöknings- och utmätningsmål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att förordningen den 28 juni 1798
angående vissa omständigheter uti lagsöknings- och utmätningsmål skall upphöra
att gälla vid utgången av december 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om upphävande av lagen (1946:843) om tid för
framställande av anspråk mot löftesman enligt 4§ förordningen den 28 juni 1798
angående vissa omständigheter uti lagsöknings- och utmätningsmål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att lagen (1946:843) om tid för
framställande av anspråk mot löftesman enligt 4§ förordningen den 28 juni 1798
angående vissa omständigheter uti lagsöknings- och utmätningsmål skall upphöra
att gälla vid utgången av december 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1927:56) om gälds betalning genom
penningars nedsättande i allmänt förvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1927:56) om gälds
betalning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>genom penningars nedsättande i allmänt förvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att rubriken till lagen samt 7 och 9 §§ skall ha
nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 10§, av
nedan angivna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om gälds betalning genom pen- Lag om nedsättning
av pengar hos</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningars nedsättande i allmänt förvar myndighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År, då tjugu år förflutit från det</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År det nedsatta beloppet Jörtjäran-<br>
nedsättning skett, det nedsatta be-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>de innestående tio år efter ned-<br>
loppet fortfarande innestående och</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>sättningen och finns det inte anled-<br>
finnes ej anledning till antagande,</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>ning att anta att frågan om rätten<br>
att fråga om rätt till beloppet är</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>till beloppet är beroende på prov-<br>
beroende på prövning, må belöp-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>ning, får gäldenären lyfta beloppet.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=395 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pet.
ändå att gäldenären icke gjort även om inle förbehåll har gjorts</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förbehåll som i 4§ sägs, av honom lyftas, där han därtill
anmäler sig inom natt och år. Göres ej sådan anmälan, tillfaller beloppet kronan.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>enligt
4§. Gäldenären skall dock anmäla sig Inom elt år. I annat fall tillfaller
beloppet staten.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:144.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År för
visst fall i annan lag stadgat om gäldenärs rätt att till betalning av skuld
nedsätta penningar, lände det till efterrättelse.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 71} och 8§ tredje stycket tillämpas också
andra fall när medel enligt författning har betalts in till en myndighet för
att utges till den som är berättigad till medlen. Beloppet skall dock alltid
stå inne så länge rätten till det är beroende av en framtida händelse.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten att efter den tid som anges i 7§ lyfta inbetalda
medel lillkommer den som har gjort inbetalningen eller, när medel har tagits
ut genom en exekutiv förrättning, den som förrättningen har ägt rum hos.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I0</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:159.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om del i annan lag har meddelats någon bestämmelse som avviker
från vad som föreskrivs i denna lag, gäller den bestämmelsen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I januari 1981, då lagen
(1942:263) om preskription av rätt till medel som innestå hos offentlig
myndighet skall upphöra att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om nedsättning eller inbetalning som har gjorts
före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 62 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter skall
ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>62 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samfällighetsförening får ej upplösas förrän alla dess
skulder betalats eller de medel som fordras för</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samfällighetsförening får ej upplösas förrän alla dess
skulder betalats eller de medel som fordras för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>betalningen nedsatts hos länsstyrel- betalningen
nedsatts hos länsstyrelsen. I samband med upplösningen sen. 1 samband med
upplösningen får kallelse sökas på föreningens får kallelse sökas på
föreningens okända borgenärer. De i förord- okända borgenärer.
Besiämmelser-ningen (1862:10 s. </span><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>I) </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>om tioårig na i lagen (1980:000) om kallelse på preskription
och om kallelse å okända borgenärer äger därvid okända
borgenärer meddelade be- motsvarande tillämpning. stämmelserna om
sådan kallelse äger därvid motsvarande tilllämp-ning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överstiger vid upplösningen av föreningen dess tillgångar
skulderna, skall överskottet skiftas mellan medlemmarna enligt grunder som föreningsstämman
beslutat. Vad som nu sagts gäller ej, om annat föreskrives i stadgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 198!.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda vägar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 64 § lagen (1939:608) om enskilda
vägar skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64S Upplösning av vägsamfällighet skall ske efter därom
genom förrättning eller dom meddelat förordnande eller där eljest den
gemensamma väghållningsskyldigheten i sin helhet upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall samfällighei upplösas, må</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skall samfällighei upplösas, får</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kallelse sökas å dess nkända borge- kallelse sökas på dess
okända bor-närer, därvid de i förordningen om genärer. Därvid äger
bestämmel-tioårig preskription och om kallelse serna i lagen (1980:000) om
kallelse å okända borgenärer rörande dylik på okända borgenärer
motsvaran-kallelse meddelade bestämmelser- de tillämpning. na skola äga
motsvarande till-lämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ej må vägsamfällighet upplösas, innan all dess gäld blivit
till fullo gulden eller de för betalningen erforderiiga medlen blivit nedsatta
i förvar hos länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därest vid upplösning av vägsamfällighet dess tillgångar
överstiga skulderna, varde överskottet, där ej annorledes i stadgarna
bestämts, fördelat efter ty rättvist prövas mellan dem, som vid tiden för
upplösningen äro medlemmar av samfällighelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I januari 1981.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'><i><span style='font-family:Verdana'>Inledning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JUSTITIEDEPARTEMENTET</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1979-06-07</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De
Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bundestam</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Sven Romanus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lagrådsremiss
med förslag till preskriptionslag, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förordningen (1862: 10 s. I) om tioårig preskription och om kallelse å okända
borgenärer (preskriptionsförordningen) finns allmänna bestämmelser om
preskription av fordringar. Bestämmelserna bygger på att preskriptionstiden är
tio år från en fordrans tillkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
augusti 1976 lade den dåvarande regeringen fram en proposition (1976/ 77: 5)
med förslag till ny preskriptionslagstiftning. Enligt förslaget skulle
preskriptionsförordningens bestämmelser om preskription upphävas och ersättas
av en ny preskriptionslag. Den allmänna preskriptionstiden skulle vara tre år,
räknat från den dag en fordran tidigast kunde göras gällande. För fordringar
som grundade sig på skriftligt fordringsbevis eller som hade fastställts genom
dom e. d. skulle dock preskriptionstiden som regel vara tio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sitt betänkande med anledning av propositionen (LU 1976/77:24) förklarade
lagutskottet att det inte kunde ställa sig bakom förslaget till ny preskriptionslag.
Enligt utskottet skulle de föreslagna reglerna medföra nackdelar bl, a. i
fråga om fordringar inom affärslivet. Utskottet ansåg dock att det kunde finnas
anledning att förkorta preskriptionstiden för fordringar inom konsumentområdet.
Hur bestämmelser härom skulle utformas behövde utredas närmare. Det borde
ankomma på regeringen att göra detta. Reglerna borde emellertid bygga på en
treårig preskriptionstid. Förslag om särskilda preskriptionsregler i
konsumentförhållanden borde enligt utskottet föreläggas riksdagen senast i
samband med att förslag till lagstiftning på grundval av
konsumenttjänstutredningens arbete förelades riksdagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med utskottets hemställan beslöt riksdagen att med avslag på
Inledning propositionen ge regeringen till känna vad utskottet hade anfört om
att förslag till särskilda preskriptionsregler i konsumentförhållanden borde
föreläggas riksdagen (rskr 1976/77:216).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inom
justitiedepartementet har därefter utarbetats en promemoria (Ds Ju 1977: 14)
Reviderad preskriptionslagstiftning, som innehåller förslag till ny
preskriptionslag m. m. I promemorian föreslås särskilda preskriptionsbestämmelser
för konsumentfordringar, men i övrigt överensstämmer förslaget i stor
utsträckning med gällande rätt. De i promemorian framlagda lagförslagen bör
fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över promemorian avgetts av justitiekanslem (JK),
hovrätten för Nedre Norrland, postverket, kammarkollegiet, bankinspektionen,
försäkringsinspektionen, riksskatteverket (RSV), kommerskollegium,
konsumentverket, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, bostadsstyrelsen,
konkurslagskommittén (Ju 1971:06), konsumenttjänstutredningen (Ju 1972:07),
försäkringsrättskommittén (Ju 1974:09), småhusköpkommitlén (Ju 1975:02),
konsumentköpsutredningen (Ju 1977: 13), Svenska kommunförbundet,
landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges advokatsamfund, Sveriges domareförbund.
Föreningen Sveriges kronofogdar, Sveriges industriförbund, Sveriges
grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation
(SHIO), Kooperativa förbundet (KF), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska
handelskammarförbundet, Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen,
Sveriges föreningsbankers förbund, PK-banken, Finansieringsföretagens
förening, Svenska försäkringsbolags riksförbund och Motorbranschens
riksförbund (MRF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksskatteverket
har bifogat yttranden av kronofogdemyndigheterna i Göteborg, Hudiksvall, Malmö
och Stockholm. Kommerskollegium har bifogat yttranden av Skånes handelskammare,
handelskammaren för Örebro och Västmanlands län och Gotlands handelskammare.
Centralorganisationen SACO/SR har åberopat yttranden av Jurist- och
samhällsvetareförbundet och Civilekonomemas riksförbund. Föreningen Sveriges
kronn-fngdar har bifngat yttranden av sina lokalavdelningar för övre Norrland
och västra Sverige. Yttrandet av lokalavdelningen för västra Sverige överensstämmer
i allt väsenfligt med yttrandet av kronofogdemyndigheten i Göteborg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SAF
och Sveriges grossistförbund har förklarat sig instämma i Sveriges
industriförbunds yttrande. PK-banken har anslutit sig till Svenska bankföreningens
yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga 2.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>12</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Gällande rätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Preskriptionsförordningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
allmänna bestämmelserna om preskription gäller enligt 1 § första stycket
preskriptionsförordningen alla slag av fordringar, oavsett om de avser pengar,
varor, tjänster eller andra prestationer. Enligt 20 § undantas dock vissa
fordringar som grundar sig på obligationer eller liknande masspapper samt
vissa fordringar på riksbanken och riksgäldsknntnret n. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Preskriptinnstiden
är enligt 1 § första stycket tio år. Tiden räknas från dagen för fordringens
tillkomst. Förfallodagen saknar betydelse för beräkning av preskriptionstiden.
Förfaller en fordran senare än tio år efter tillkomsten, blir den ändå
preskriberad efter tio år, om inte preskriptionsavbrott sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Preskription
avbryts genom att bnrgenären väcker talan mot gäldenären eller genom att han
utom rätta kräver gäldenären på betalning eller annan fullgörelse. Krav kan
framställas skriftligen eller munlligen. En erinran om skulden anses som krav
(1 § första stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kan
gäldenären inte anträffas, har borgenären enligt I § andra stycket möjlighet
att avbryta preskription genom att ange fordringen hos domstnl eller
överexekulor. Detsamma gäller enligt 1 § tredje stycket, om borgenären inte
vet om eller var gäldenären har hemvist här i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Preskriptionsavbrott
kan enligt 3 § första meningen ske också genom att gäldenären erkänner skulden.
Detta behöver inte ske uttryckligen. Det räcker med amortering eller
räntebetalning som görs av gäldenären eller med hans vetskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
beslut i inteckningsärenden har enligt 3 § andra meningen preskriptionsavbrytande
verkan gentemot ägaren av den intecknade egendomen. Det gäller dels beslut
varigenom ansökan om inteckning bifalls eller förklaras vilande, dock inte om
det är fråga om inteckning i fast egendom, tomträtt, skepp eller skeppsbygge,
dels anteckning om innehav av pantbrev eller annan inteckningshandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
varje preskriptionsavbrott börjar en ny tioårig preskriptionstid löpa (1§
första stycket). Har processuellt förfarande inletts mot gäldenären, sker nytt
preskriptionsavbrott varje gång han hörs eller kallas till inställelse. Blir
fordringen fastställd genom dom eller utslag, räknas preskriptionstiden enligt
4 § från det domen eller utslaget meddelades. Skall gäldenären underrättas om
domen eller utslaget och försummas detta, räknas dock tiden från det gäldenären
senast hördes eller kallades till inställelse, om inte preskriptionsavbrott
sker på annat sätt. Även verkställighet har preskriptionsavbrytande verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
5 § finns bestämmelser om sådana fall då flera gäldenärer har åtagit sig
solidariskt ansvar för en skuld. Har borgenären försummat att avbryta
preskription i förhållande till en av dem, blir var och en av de övriga inte</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Gällande
rätt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skyldig att betala mer än den andel som belöper på honum
efter huvudta- Gällande rätt lel. Uppknmmer brist hus någon av
gäldenärerna, fördelas ansvarei för bristen lika mellan de övriga. Borgenären
får dock svara för den del som skulle ha betalats av den gäldenär gentemot
vilken preskription har skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en av flera gäldenärer som är solidariskt ansvariga
betalat skulden under tionde året, har han enligt 5 § andra stycket ett år på
sig för att göra gällande regresskrav mot de övriga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § ger gäldenären möjlighet att förhindra att frågan om
hans betalningsskyldighet står öppen under mycket lång tid. Har borgenären
avbrutit preskription gennm ett krav utom rätta eller en erinran får sålunda
gäldenären väcka s. k. pruvokatorisk talan mot borgenären för att få fordringsrätten
prövad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försummelse att avbryta preskription medför att borgenären
föriorar sin talan mot gäldenären (2§1. Detta innebär dock inte att alla
rättsverkningar som är förenade med fordringen upphör. Enligt 7§ får en fordran
trots preskription användas till kvittning mot genfordran. Förutsättningen är
att borgenären har förvärvat sin fordran före preskriptionstidens utgång och
att han också dessförinnan har ådragit sig den skuld som han önskar kvitta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare föreskrivs i 8 § att en borgenär som har handpant
till säkerhet för sin fordran trots preskription inte behöver lämna ifrån sig
panten förrän han har fått betalt. Överstiger fordringen pantens värde, gäller
dock de allmänna preskriptionsbestämmelserna i fråga om överskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en gäldenär har betalat en skuld trots att den är
preskriberad, anses han inte ha rätt att återfå beloppet under åberopande av
att han på grund av preskriptionen inte var skyldig att betala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen bör nämnas att domstol som regel inte beaktar
fråga om tioårs-preskription ex officio. Det krävs i princip att gäldenären gör
preskriptionsinvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Preskriptionsbestämmelser i andra författningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En översikt över preskriptionsbestämmelser utanför
preskriptinnsför-ordningen finns i prop. 1976/77: 5 s. 18—24.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan sammanställningen gjordes har en del ändringar skett
beträffande de bestämmelser som redovisas i översikten. De viktigaste är
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Preskriptionsbestämmelserna i giftermålsbalken har ändrats
genom lagen (1978: 854) om ändring i giftermålsbalken, som träder i kraft den
1 juli 1979. I 5 kap. 7 och 8§§ har införts nya bestämmelser om tidsbegränsning
av möjligheten att få underhållsbidrag från make. Enligt 11 kap. 14a § skall i
detta avseende samma bestämmelser gälla för underhåll efter äktenskapsskillnad
som för underhåll i bestående äktenskap. Dels föreskrivs en gräns för att döma
ut underhållsbidrag för förfluten tid. Talan får inte bifallas för längre lid
tillbaka än tre år innan talan väcktes, om inte den bidragsskyldige medger det.
Dels föreskrivs förkortad preskriptionstid för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>underhållsbidrag som har blivit bestämt till sitt belopp.
Rätten atl kräva ut Gällande rätt ett fastställt underhållsbidrag går i
princip förlorad tre år efter den ursprungliga förfallodagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av de angivna bestämmelserna gäller också i
fortsättningen den ettårsfrist som föreskrivs i 8 kap. 6§ giftermålsbalken
beträffande fordran på ersättning för biträde i makes förvärvsverksamhet liksom
ett-årsfristen i 11 kap. 16 § såvitt angår avtal om bodelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även preskriptionsbestämmelserna i föräldrabalken har
ändrats med verkan från och med den 1 juli 1979. Enligt lagen (1978: 853) om
ändring i föräldrabalken har i 7 kap. 8 och 9 §§ tagits in bestämmelser om
underhållsbidrag till barn som överensstämmer med de nyss återgivna
bestämmelserna om underhållsbidrag till make i 5 kap. 7 och 8 §§
giftermålsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hyresförhandlingslagen (1978:304), som har trätt i kraft
den 1 juli 1978, innehåller i 29 § en bestämmelse om preskription av fordran på
skadestånd för underlåtenhet att påkalla förhandling eller fullgöra
förhandlingsskyldighet. För att inte förlora rätten till talan måste den som
vill fordra skadestånd dels underrätta motparten om sitt anspråk inom två
månader från del han fick kännedom om den omständighet som anspråket grundas
på, dels hänskjuta tvist om anspråket till hyresnämnd inom två år från det
skadan inträffade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 14 § brottsskadelagen (1978:413), som har trätt i kraft
den 1 oktober 1978, föreskrivs att ansökan hos brottsskadenämnden om ersättning
för skada till följd av brott, s. k. brottsskadeersättning, skall göras inom
två år från det brottet begicks. En för sent inkommen ansökan prövas inte, om
det inte föreligger särskilda skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet har trätt
i kraft den 1 januari 1977 liksom lagen (1976:600) om offentlig anställning.
Samtidigt har flera äldre lagar på arbetsrättens område upphört att gälla, bl.
a. stats-tjänstemannalagen (1%5:274). Medbestämmandelagen innehåller bl. a. bestämmelser
om förhandlingsordningen i arbelstvister. Den som vill yrka skadestånd eller
annan fullgörelse enligt lagen eller enligt kollektivavtal skall enligt 64 §
påkalla förhandling inom fyra månader efter det att han har fått kännedom om
den omständighet som yrkandet hänför sig till och senast två år efter det att
omständigheten har inträffat. Enligt 65 § skall talan väckas inom tre månader
efter det att förhandling har avslutats. I fråga om anspråk på skadestånd eller
annan fullgörelse med anledning av olovlig stridsåtgärd gäller dock en särskild
bestämmelse. Enligt 67 § får sådan talan inte i något fall väckas senare än tre
månader efter det att stridsåtgärden har avslutats. Den som inte väcker talan
inom föreskriven tid förlorar rätten till talan. Bestämmelserna i 64 och 65 §§
är dispnsitiva så till vida som avvikelse från bestämmelserna får göras genom
kollektivavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1963 års semesterlag har den 1 januari 1978 ersatts av en
ny semesterlag (1977:480). Den nya lagen har i 33 § en preskriptionsbestämmelse
som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>liksom
den äldre lagen föreskriver en tvåårig preskriptionstid för fordran Frågans
tidigare på semesterlön, semesterersättning eller skadestånd enligt lagen.
Tiden behandling räknas från semesterårets utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
(1954: 243) om yrkesskadeförsäkring har upphört att gälla den 1 juli 1977, då
den nya lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring trädde i kraft. I 6 kap. 6§ i
den nya lagen finns bestämmelser om preskription som bygger på en sexårig
preskriptionstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Övriga nordiska länder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Se
prop. 1976/77: 5 s. 24-26.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Norge har en ny lag om preskription av fordringar antagits av stnrtinget i maj
1979. Se nedan under 3,5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Frågans tidigare behandling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1
Bakgrunden till reformrörslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
en följd av år har man inom ramen för det nordiska lagstiftningssamarbetet
sökt utarbeta moderna och enhetliga regler om preskription. Redan år 1957 lades
i Danmark, Finland, Norge och Sverige fram betånkanden med i allt väsentligt
överensstämmande förslag till ny preskriptionslagstiftning. Förslagen byggde i
stor utsträckning på gällande norsk rä«.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
svenska förslaget lades fram i betänkandet (SOU 1957: 11) Fordringspreskription
m. m. Enligt huvudregeln skulle en fordran preskriberas tio år efter
förfallodagen. Preskriptionstiden skulle dock vara tre år för fordringar som
avsåg överlåtelse av lös egendom m.m. En yttersta preskriptionstid på tjugo år
föreslogs för bl. a. utomobligatnriska skadestånds-fnrdringar. För
preskriptionsavbrott skulle i princip krävas antingen att gäldenären erkände
skulden eller att borgenären vidtog rättslig åtgärd. Förslaget
remissbehandlades men ledde inte till lagstiftning, framför allt därför att de
föreslagna bestämmelserna ansågs alltför invecklade. Inte heller i de andra
nordiska länderna genomfördes de framlagda förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tanken
på enhetlig nordisk lagstiftning om preskription gavs emellertid inte upp. År
1965 antog Nordiska rådet en rekommendation att genomföra en gemensam
lagstiftning som skulle baseras på en preskriptionstid om tio år för fordringar
i allmänhet och en kortare preskriptionstid för fordringar i det dagliga livet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1967 tillsattes inom Europarådet en expertkommitté för att utarbeta enhetliga
europeiska regler om fordringspreskription. Det nordiska samarbetet kom därför
att vila t. v. Europarådskommittén lade år 1970 fram ett förslag till enhetliga
preskriptionsregler. Förslaget ledde emellertid varken till en konvention eller
till någon annan form av överenskommelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om preskription har varit föremål för
överläggningar också inom Frågans tidigare Förenta Nationerna. Vid en
diplomatkonferens år 1974 antogs en konven- behandling tion angående
preskription i internationella köpförhållanden. Av de nordiska länderna har
endast Norge tillträtt konventionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan det hade visat sig att arbetet på enhetlig europeisk
lagstiftning om preskription av allt att döma inte skulle leda till något
resultat, åtempptogs det nordiska samarbetet om preskription. År 1972 lade det
norska justitiedepartementet fram ett förslag till ny norsk preskriptionslag
grundat på resultatet av de nordiska överläggningarna. Ett svenskt förslag till
ny preskriptionslagstiftning publicerades i promemorian (Ds Ju 1975:11)
Preskription. Någon motsvarighet till dessa förslag har inte lagts fram i
Danmark eller Finland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 1975 års departementspromemoria</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget i den svenska departementspromemorian innebar
att bestämmelserna om preskription i preskriptionsförordningen skulle upphävas
och ersättas av en ny preskriptionslag. Ett huvudsyfte med förslaget var att
underlätta en snabbare avveckling av fordringar. Detta kom till uttryck på två
sätt. Dels förkortades preskriptionstiden. Dels skärptes reglerna om
preskriptionsavbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt huvudregeln i promemorieförslaget skulle en fordran
preskriberas tre år efter förfallodagen. Den skulle dock alltid preskriberas
tio år efter tillkomsten, om den inte hade förfallit till betalning
dessförinnan. För preskriptionsavbrott skulle i princip krävas antingen att
gäldenären erkände skulden eller att borgenären inledde rättsligt förfarande
mot gäldenären. Efter preskriptionsavbrott skulle ny preskriptionstid börja
löpa. Den nya preskriptionstiden skulle vara tre eller tio år beroende på om
fordringen var förfallen till betalning eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En mer ingående redogörelse för innehållet i promemorian
finns i prop. 1976/77: 5 s. 31-63.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorieförslaget fick ett blandat mottagande under
remissbehandlingen. Ett flertal remissinstanser godtog förslagets
huvudprinciper, medan andra, främst företrädare för näringslivet, ställde sig
avvisande. De som var kritiska mot förslaget vände sig framför allt mot att
preskriptionstiden generellt skulle vara så kort som tre år för förfallna
fordringar och att det skulle krävas rättslig åtgärd för preskriptionsavbrott
från borgenärens sida. Det framhölls från flera håll att gällande bestämmelser
hade fungerat väl i praktiken och att det var tveksamt om förslaget innebar
någon förbättn'ng. Vissa remissinstanser ansåg att det i och för sig fanns
behov av att ändra gällande bestämmelser, åtminstone beträffande fordringar i
det dagliga livet, men menade att förslaget gick för långt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om remissutfallet hänvisas i övrigt till prop,
1976/77: 5 s, 63- 113.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 1976 års proposition</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågans tidigare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till följd av remisskritiken omarbetades förslaget under
den fortsatta behandlingen i justitiedepartementet på en del centrala punkter.
Man höll dock fast vid huvudprinciperna att preskriptionstiden borde förkortas
och reglerna om preskriptionsavbrott skärpas. Ett förslag till ny preskriptionslagstiftning
färdigställdes och remitterades till lagrådet i april 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det förslag som remitterades till lagrådet föreslogs som
huvudregel att preskriptionstiden skulle vara tre år från den dag en fordran
tidigast kunde göras gällande. Tiden skulle dock vara tio år för fordran som
grundade sig på skuldebrev eller annat skriftligt fordringsbevis, såvida inte
fordringen avsåg ett konsumentköp eller en konsumenttjänst. En tioårig preskriptionstid
skulle gälla också för fordran som hade fastställts genom dom e. d. I fråga om preskriptionsavbrott
skulle det krävas att borgenären, om inte gäldenären erkände skulden, väckte
talan eller på annat sätt inledde rättsligt förfarande mot gäldenären.
Preskriptionsavbrott skulle liksom enligt gällande rätt medföra att ny
preskriptionstid började löpa. Om preskription hade avbrutits genom väckande av
talan, skulle dock ny preskriptionstid löpa endast om fordringen blev
fastställd genom dom e.d. 1 annat fall skulle en kortare tilläggsfrist räknas
från den dag förfarandet avslutades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet gudtug huvudprinciperna i det remitterade
förslagel men hade vissa invändningar mot förslagets utformning. Bl.a. påtalade
lagrådet att konstmktionen av lagförslaget i åtskilliga fall skulle leda till
en förlängning av den gällande tioåriga preskriptionstiden räknad från
fordringens tillkomst. För att begränsa verkningarna härav föreslog lagrådet
en kompletterande bestämmelse om en yttersta preskriptionstid på femton år
från en fordrans tillkomst. Lagrådets yttrande återges i prop. 1976/77:5 s.
239-251.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid överarbetningen av lagförslaget i
justitiedepartementet godtogs lagrådets ändringsförslag på flera punkter.
Föredragande statsrådet förklarade sig emellertid inte kunna biträda förslaget
om en yttersta preskriptionstid på femton år. Proposition med förslag till ny
preskriptionslag m.m. (prop. 1976/77: 5) beslutades den 26 augusti 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Riksdagens ställningstagande till propositionen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under riksdagsbehandlingen av propositionen framfördes i
skrivelser till lagutskottet kritik mot förslaget från ett flertal
organisationer, framför allt företrädare för näringslivet. Utskottet höll också
en utfrågning i ärendet. För att få frågan om behovet av enhetlig nordisk
lagstiftning på området närmare belyst besökte en delegation från utskottet
Helsingfors, Köpenhamn och Oslo och sammanträffade där med företrädare för
resp. lands justitiedepartement, näringsliv och konsumentintressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sitt betänkande med anledning av propositionen (LU
1976/77: 24) kon-</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2
Riksdagen 1979180. I saml. Nr 119</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>staterade utskottet till en början att det inte hade
förekommit något uttalat missnöje med de gällande preskriptionsbestämmelserna.
Utskottet pekade på att förslaget om förkortning av preskriptionstiden och
skärpning av reglerna om preskriptionsavbrott kunde medföra olägenheter för
näringslivet. En väsentlig förändring av preskriptionsreglerna måste föra med
sig kraftiga ingrepp i affärsseder, administrativa rutiner m. m. Den föreslagna
regleringen tedde sig komplicerad och svårtillämpad. Den kunde ge upphov till
tolkningssvårigheter, som kunde innebära risk för rättsförluster särskilt för
småföretagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utskottets mening hade den tioåriga
preskriptionstiden inte heller i fråga om konsumentfordringar inneburit några
mer märkbara olägenheter. Allmänt sett mäste det dock vara etl
konsumentintresse att fordringar inom konsumentområdet avvecklas inom rimlig
tid. En förkortning av den allmänna preskriptionstiden inom detta område tedde
sig därför principiellt motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis konstaterade utskottet att de
föreslagna preskriptionsreglerna innebar nackdelar beträffande fordringar inom
affärslivet. Detsamma torde i viss mån gälla privatlivets fordringar. Enligt
utskottets mening var det endast inom konsumentområdet som det kunde finnas
anledning att förkorta preskriptionstiderna. Ensamt kunde detta dock inte
utgöra tillräckligt skäl för att införa nya generella preskriptionsregler. Med
hänvisning till vad som hade inhämtats vid kontakterna med de andra nordiska
länderna fann utskottet att det inte heller torde föreligga något sådant behov
av nordisk enhetlighet på området som kunde motivera en omfattande ändring av
gällande rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På anförda skäl förklarade utskottet att det inte kunde
ställa sig bakom förslaget till ny preskriplionslag. Konsumenternas intresse av
kortare preskriptionstider borde kunna tillgodoses genom särskilda
preskriptionsbestämmelser i fråga om konsumentfordringar. Hur sådana
bestämmelser skulle utformas borde utredas närmare av regeringen. Reglerna
burde emellertid enligt utskuttets mening bygga på en treårig preskriptiunstid.
Förslag om särskilda preskriptionsregler i konsumentförhållanden borde
föreläggas riksdagen senast i samband med att förslag till lagstiftning på
grundval av konsumenttjänstutredningens pågående arbete förelades riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en reservation anslöt sig sju av utskottets ledamöter
till huvudpunkterna i propositionsförslaget. De förordade dock vissa ändringar
av de föreslagna bestämmelserna om fordran på bank liksom av övergångsbestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 enlighet med utskottsmajoritetens hemställan beslöt
riksdagen att med avslag på propositinnen ge regeringen till känna vad
utskottet hade anfört om att förslag till särskilda preskriptionsregler i
konsumentförhållanden borde föreläggas riksdagen (rskr 1976/77: 216).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågans
tidigare behandling</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Ytterligare om det nordiska samarbetet</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av promemorian Nordiska departementsöverläggningar om
preskription hölls senast i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>juni 1976. På grundval av resultatet av överläggningarna
omarbetades det förslag till preskriptionslag sum hade lagts fram av det nnrska
justitiedepartementet år 1972. Ett nytt norskt förslag lades fram i en
departementspromemoria i september 1976. Promemnrian remissbehandlades,
varefter en prupnsitinn med förslag till ny preskriptinnslag lades fram år 1978
(Ot prp nr 38/1977-78). Prupnsitiunen har med vissa smärre ändringar antagits
av stnrtinget i maj 1979. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nya nnrska bestämmelserna ansluter sig ganska nära till
det svenska förslaget i prup. 1976/77:5. Enligt huvudregeln skall
preskriptinnstiden vara tre år räknat från den dag borgenären tidigast kan
kräva fullgörelse. En tioårig preskriptiunstid skall dock gälla för fordringar
på gru|i(d av skuldebrev liksom för andra fordringar som grundar sig på
penninglån. För fordringar på bank o.d. på grund av insättning skall
preskriptionstiden vara tjugo år. I fråga om preskriptionsavbrott krävs som
regel att borgenären vidtar rättslig åtgärd mot gäldenären, om inte denne
erkänner skulden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid ett möte med nordiska ämbetsmannakommittén för
lagstiftningsfrågor i september 1977 beslöts, mot bakgrund av att det inte
hade visat sig möjligt att få till stånd ensartade nordiska regler om
preskription, att man skulle föreslå Nordiska rådet att avskriva
rekommendationen från år 1965 om enhefliga preskriptionsbestämmelser. Nordiska
rådet beslöt i februari 1978 att anse reknmmendationen för sin del
slutbehandlad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Sammanfattning av 1977 års departementspromemoria</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 promemorian föreslås att preskriptionsförordningens
bestämmelser om preskription upphävs och ersätts av en ny preskriptionslag.
Förslagel följer de riktlinjer som anges i lagutskottets betänkande 1976/77:
24.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt promemorieförslaget skall den allmänna preskriptionstiden
alltjämt vara tio år från fordringens tillkomst. Preskriptionstiden skall dock
vara tre år för sådan fordran mot konsument som avser köp enligt konsumeniköplagen
(1973:877), uthyrning av vara under förhållanden motsvarande dem som anges i 1
§ konsumeniköplagen eller tjänst som tillhandahålls under motsvarande
förhållanden. Enligt förslaget skall treårstiden gälla också för fordran mot
borgensman i konsumentfallen. Däremot skall den treåriga preskriptionstiden
inte vara tillämplig på fordran som avser uppförande av byggnad för
bostadsändamål eller fordran som grundar sig på löpande skuldebrev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bortsett från bestämmelserna nm en treårig
preskriptiunstid för konsumentfordringar innehåller förslaget inte några
större nyheter. Det är huvudsakligen fråga om en formell modernisering av
bestämmelserna i pre-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>skriptionsförordningen.
Beträffande vissa detaljer föreslås dock sakliga Sammanfattning<br>
ändringar.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>av promemorian</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksnm
f. n. skall preskription kunna avbrytas av både gäldenären och borgenären. I
fråga om preskriptionsavbrott föreslås samma bestämmelser för
knnsumentfnrdringar sum för andra furdringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller preskriptinnsavbrott från gäldenärens sida behålls nuvarande
regler. Preskriptionen skall således anses avbruten nm gäldenären erkänner
skulden. Det behöver inte göras uttryckligen utan kan också ske genom att han
betalar amortering eller ränta eller på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
beträffande preskriptionsavbrott från borgenärens sida behålls i allt
väsentligt de nuvarande bestämmelserna. Preskriptionen avbryts sålunda om
borgenären väcker talan eller inleder rättsligt förfarande på annat sätt mot
gäldenären. Borgenären kan emellertid också nöja sig med att kräva gäldenären
utom rätta eller erinra honom om fordringen. Krav eller erinran måste dock ske
skriftligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
nu skall preskriptionsavbrott normalt leda till ny preskriptionslid. Den nya
preskriptionstiden är lika lång som den ursprungliga, dvs. tre år för
konsumentfordringar och tin år för andra fnrdringar. Har preskription
avbrutits genom att borgenären har väckt talan e.d. räknas dock ny
preskriptionstid endast om gäldenären har fått del av bnrgenärens framställning.
I annat fall löper en ettårsfrist från det förfarandet avslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
en fordran preskriberas innebär att borgenären i princip förlorar rätten att
kräva ut sin fordran. Preskription av huvudfordran omfattar enligt förslaget
också fordran på ränta e.d. och fordran på grund av borgen. Liksom hittills
skall en preskriberad fordran under vissa förutsättningar få användas till
kvittning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna bestämmelserna är i vissa avseenden tvingande. Avtal om att fordran
inte skall preskriberas eller att preskription skall kunna avbrytas på annat
sätt än det föreskrivna skall sålunda vara ogiltigt. Vidare skall avtal om
förlängning av den treåriga preskriptionstiden för konsumentfordringar vara
giltigt endast om det har ingåtts efter fordringens tillkomst. Förlängning får
ske med högst tre år i sänder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1979. Enligt förslaget skall de nya
bestämmelserna tillämpas även på fordran som har kommit till före
ikraftträdandet, under förutsättning att fordringen inte har preskriberats
dessförinnan. För att inte rättsförluster skall uppstå på grund av förkortningen
av preskriptionstiden för konsumentfordringar föreslås en treårig övergångstid
beträffande äldre fordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Allmän motivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1
Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
allmänna bestämmelserna om preskription av fordran i 1862 års</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>preskriptionsförordning har under årens lopp ändrats på
vissa punkter. De Allmänna syn-har också knmpletterats med specialregler i
andra föifattningar. De grund- punkter läggande principerna är emellertid
oförändrade. Preskriptionstiden är tio år från fordringens tillkomst. För
preskriptionsavbrott räcker det med ett formlöst krav eller en muntlig
påminnelse. Sker preskriptionsavbrott, löper en ny tioårig preskriptionstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under de senaste decennierna har det i vårt land pågått
arbete med att modernisera bestämmelserna om preskription. Förslag till nya
allmänna regler har lagts fram vid flera tillfällen men har inte lett till
lagstiftning. Inte heller har det nordiska samarbetesom har ägt rum på området
resulterat i likartad lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förslag som har lagts fram i 1977 års
departementspromemoria bygger på riksdagens uttalanden i samband med
behandlingen av prop. 1976/77: 5. Riksdagens ställningstagande innebar atl
några omfattande ändringar av gällande rätt inte borde göras. Huvudprinciperna
i gällande rätt borde behållas, men särskilda preskriptionsregler borde
utarbetas i fråga om konsumentfordringar, dvs. näringsidkares fordringar mot
konsumenter. I promemorian konstateras att riksdagen härvidlag inte har gett
några andra riktlinjer än att reglerna för konsumentfordringar borde bygga på
en treårig preskriptionstid. Det måste därför övervägas bl.a. vilken
utgångspunkt som skall gälla för den särskilda preskriptionstiden, hur
preskriptionen skall kunna avbrytas och vilka verkningar preskriptionsavbrott
resp. preskription skall medföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller lagtekniken förordas i promemorian att
bestämmelserna för konsumentfordringar förs samman med de allmänna
bestämmelserna om preskription. Samtidigt föreslås att de allmänna
preskriptionsbestämmelserna blir föremål för en översyn som i sakligt
hänseende har begränsad räckvidd men som innebär att
preskriptionsbestämmelserna i preskriptionsförordningen ersätts med en ny
preskriptionslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har allmänt tillstyrkt att de allmänna
preskriptionsbestämmelserna ses över och ersätts med en ny preskriptionslag.
Remissinstanserna är också överlag positivt inställda till att
preskriptionsbestämmelserna för konsumentfordringar förs samman med de
allmänna preskrip-tionsbestämmelserna. Från en del håll framförs kritik mot
utformningen av de bestämmelser som föreslås beträffande konsumentfordringar.
Bara några enstaka remissinstanser anser dock att det är onödigt att införa
särskilda preskriptionsbestämmelser för sådana fordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del villjag till en början framhålla att
preskriptionsförordningens bestämmelser om preskription i praktiken torde ha
fungerat bra i de flesta fall. Den nuvarande tioåriga preskriptionstiden har
såvitt man vet inte inneburit några mer märkbara olägenheter, åtminstone inte
utanför konsumentområdet. Inte heller har reglema om preskriptionsavbrott eller
de övriga reglema om preskription föranlett någon starkare kritik. Enligt min
mening framstår dock en preskriptionstid på tio år som alltför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lång när det gäller fnrdringar sum är vanliga i det
dagliga livet, framför allt i Allmänna syn fråga nm konsumentfordringar. Snm
riksdagen uttalade vid behandlingen punkter av prup. 1976/77: 5 måste det
allmänt sett vara ett kunsumentintresse att fordringar innm kunsumentnmrådet
avvecklas inom rimlig tid. En förknrt-ning av preskriptiunstiden är därför
principiellt mutiverad i fråga um sådana fnrdringar. Jag tillstyrker alltså
prumemnrieförslaget att det införs särskilda bestämmelser om kortare
preskriptionstid för konsumentfordringar. Jag ansluter mig också till
förslaget att dessa bestämmelser bör föras samman med de allmänna
preskriptionsbestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om det inte finns behov av någon mer genomgripande
omarbetning av de allmänna preskriptionsbeslämmelserna ligger det nära till
hands att se över dessa bestämmelser samtidigt med att man utarbetar särskilda
regler om preskription av konsumentfordringar. Preskriptionsförordningen är av
naturliga skäl föråldrad i vissa avseenden. Inte minst från språklig synpunkt
är det önskvärt med en modernisering. Det är angeläget att en för allmänheten
så viktig författning som det här är fråga om har en modem och lättbegriplig
språkdräkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grund av det sagda ansluter jag mig till förslaget att
det införs en ny preskriptionslag som ersätter de allmänna
preskriptionsbestämmelserna i den nuvarande preskriptinnsförnrdningen nch
innehåller nya bestämmelser om preskription av fordringar inom
knnsumentområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av preskriptionsförordningen finns särskilda
preskriptionsbestämmelser i ett stort antal författningar. I prop. 1976/77: 5
gjorde man en genomgång av specialpreskriptionsreglerna för att undersöka i vad
mån de kunde upphävas i samband med att det infördes nya allmänna bestämmelser.
Det visade sig då att det inte var möjligt att åstadkomma en samordning annat
än i ett fåtal fall. I 1977 års departementspromemoria har inte gjorts någon ny
systematisk genomgång av de särskilda preskriptionsreglerna. Under
remissbehandlingen har bara från något enstaka håll förts fram önskemål om
översyn av specialpreskriptionsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del ansluter jag mig till uppfattningen att det
inte finns skäl att återigen gå igenom de särskilda preskriptionsbestämmelserna
i syfte att försöka få till stånd en samnrdning på området. Som påpekas i
promemorian är förutsättningarna för en samordning inte så stora, om man
behåller huvudreglerna i gällande rätt och alltså inte ändrar de allmänna
bestämmelserna i den riktning som föreslogs i prop. 1976/77: 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Preskriptionstid</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.1 Allmänt Nuvarande ordning m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt gällande rätt räknas den tioåriga
preskriptionstiden från fordringens tillkomst. Förfallodagen saknar betydelse
för preskriptionstidens beräkning. Även om en fordran förfaller till betalning
senare än tio år efter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillkomsten preskriberas den, um inte någnn
preskriptinnsavbrytande åt- Preskriptionstid gärd vidtas innm tioårstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De preskriptionsregler som föreslogs i prop. 1976/77: 5
gick ut på att preskriptionstiden skulle förkortas för åtskilliga fordringar.
För andra fordringar än sådana sum gmndade sig på skriftligt fordringsbevis
eller som hade fastställts genom dom e.d. skulle preskriptionstiden vara tre
år. För konsumentfordringar skulle tiden normalt vara tre år även när det fanns
skriftligt fordringsbevis. Systemet byggde vidare på att preskriptinnstiden
aldrig skulle börja löpa innan borgenären kunde kräva betalning. Preskriptionstiden
skulle räknas från den dag fordringen tidigast kunde göras gällande. Detta
innebar i fråga nm fordringar med bestämd förfallodag att preskriptionstiden
skulle börja löpa först från förfallodagen uavsett när denna inträffade. I
fråga um fnrdringar utan bestämd förfallodag skulle preskriptionstiden, om
anfordran kunde ske omedelbart, räknas från fordringens tillkomst. Krävdes
uppsägning, skulle tiden räknas från den dag till vilken uppsägning tidigast
kunde ske. För villkorade fordringar skulle tiden börja löpa den dag villkoret
inträffade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorian</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudskälet till att propositionen avslogs var riksdagens
avvisande inställning till de bestämmelser som föreslogs beträffande
preskriptionstiden. Både förkortningen av preskriptionstiden och sättet att
bestämma utgångspunkten för preskriptionstiden ansågs kunna medföra nackdelar,
framför allt inom affärslivet. Enligt riksdagens mening hade gällande rätt inte
visat sig medföra olägenheter som kunde motivera så omfattande ändringar som
förslaget innebar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av riksdagens ställningstagande till
propositionsförslagets bestämmelser om preskriptionstid föreslås i promemorian
som huvudregel att den allmänna preskriptionstiden liksom enligt gällande rätt
skall vara tio år från fordringens tillkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenheterna av den nuvarande lagstiftningen visar att
det i praktiken kan uppkomma vissa problem när preskriptionstiden räknas från
fordringens tillkomst. Ibland är det tveksamt när en fordran skall anses
tillkommen. Det kan också inträffa att en fordran preskriberas redan innan den
har förfallit till betalning. Även om man behåller huvudregeln om en
tioårspreskription, räknad från fordringens tillkomst, bör därför övervägas om
det inte finns skäl att införa kompletterande bestämmelser för vissa slag av
fordringar även utanför konsumentområdet. Det gäller framför allt
skadeståndsfordringar men också vissa andra fordringar som kan vara beroende av
villkor e. d. Dessa frågor tas upp i ett senare avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Om inte annat sägs avses med "promemorian" i
det följande 1977 års departementspromemoria.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Preskriptionstid</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget att behålla den nuvarande huvudregeln om en
tioårig preskriptionstid, räknad från fordringens tillkomst, har godtagits av
så gott som alla remissinstanser. Ett par instanser har dock föreslagit att man
inför en enhetlig preskriptionstid på fem år för både knnsumentfnrdringar och
andra fordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anser jag liksnm lagutsknttets majoritet och
en överväldigande remissopinion att det inte finns tillräckliga skäl att gå
ifrån huvudregeln nm tioårig preskriptiunstid. Jag föreslår alltså att den
allmänna preskriptionstiden också i fortsättningen skall vara tio år från
fordringens tillkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som påpekas i promemorian kan det i vissa fall medföra
svårigheter att för andra fordringar än knnsumentfnrdringar ha en
preskriptionstid på tio år från fordringens tillkomst. Ett särskilt problem är
hur preskriptionstiden bör beräknas för skadeståndsfordringar. Jag skall
återkomma till dessa frågor i avsnittet 5.3, sedan jag har behandlat frågan om
preskriptionstiden för konsumentfordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.2 Konsumentfordringar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande ordning m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I gällande rätt finns inte några särskilda bestämmelser om
preskriptionstid för näringsidkares fordringar mot konsumenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt prop. 1976/77:5 skulle preskriptionstiden för en
fordran som avsåg konsumentköp eller konsumenttjänst i princip vara tre år.
Bestämmelsen om tioårig preskriptionstid för fordran som gmndade sig på
skuldebrev eller annat skriftligt fordringsbevis skulle inte gälla
konsumentfordringar, bortsett från sådana fall då det hade utfärdats löpande skuldebrev.
Däremot skulle tioårstiden för domfästa fordringar vara tillämplig också på
konsumentfordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid behandlingen av propositionen uttalade lagutskottet
att den gällande preskriptionstiden knappast hade inneburit några mer märkbara
olägenheter när det gällde konsumentfordringar. Allmänt sett måste det dock
vara ett konsumentintresse att fordringar inom konsumentområdet avvecklas inom
en rimlig tid. Enligt utskottet tedde sig därför en förkortning av den allmänna
preskriptionstiden inom detta område principiellt motiverad. Konsumenternas
intesse av kortare preskriptionstider borde kunna tillgodoses genom särskilda
preskriptionsbestämmelser i fråga om konsumentfordringar. Reglema borde bygga
på en treårig preskriptionstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorian</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller tillämpningsområdet för bestämmelserna om
treårspre-skription framgår av utskottets uttalanden att vad som åsyftas är
fordringar som regelmässigt förekommer i det dagliga livet och som rör
förhållandet mellan näringsidkare och konsumenter. Hit hör fordringar på köp av
hus-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hållsartiklar
och andra varor som är avsedda för enskilt bmk samt förd- Preskriptionstid
ringar på ersättning för reparationsarbeten, transporter m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
denna utgångspunkt kan till en början konstateras att den kortare
preskriptionstiden bör gälla fordran som avser köp enligt konsumeniköplagen.
Denna är tillämplig när konsument av näringsidkare köper en vara som är avsedd
huvudsakligen för enskilt bmk och som säljs i näringsidkarens yrkesmässiga
verksamhet. Under motsvarande fömtsättningar gäller lagen även i fråga om köp
från annan än näringsidkare, om köpet förmedlas av en näringsidkare som ombud
för säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör den kurtare preskriptionstiden vara tillämplig på fordran avseende tjänst
som tillhandahålls under motsvarande förhållanden, dvs. när en näringsidkare i
sin yrkesmässiga verksamhet utför en tjänst huvudsakligen för konsumentens
enskilda bruk eller när näringsidkaren förmedlar en sådan tjänst som ombud för
den som utför den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
sagda innebär att bestämmelserna om treårspreskription i princip bör vara
tillämpliga på samma slag av fordringar snm i propositionen föreslogs
undantagna från reglema om tioårspreskription för skuldebrevsfordringar.
Undantagsbestämmelserna gällde fordran som avsåg köp enligt konsumeniköplagen
eller tjänst som hade tillhandahållits konsument under förhållanden motsvarande
dem som anges i I § konsumeniköplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör emellertid övervägas om det inte finns skäl att föreskriva en kort
preskriptionstid också för vissa andra slags fordringar mot konsumenter. Det
kan erinras om att lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor har
fåu eU utvidgat tillämpningsområde (prop. 1976/77:110, NU 1976/ 77:49, rskr
1976/77:353, SFS 1977:452). Lagen gällde tidigare endast villkor som användes
vid erbjudande av vara flösöre) eller tjänst eller vid erbjudande att mot
vederlag förvärva nyttjanderätt till lösöre. Enligt den nya lydelsen, som har
trätt i kraft den 1 juli 1977, är lagen tillämplig oavsett vilket slag av nyttighet
som erbjuds. Den gäller sålunda bl. a. vid hyra och arrende liksom vid
försäljning av fast egendom eller byggnad på annans mark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller upplåtelse av nyttjanderätt är det naturligt att i preskriptionshänseende
behandla uthyrning av lösöre på samma sätt som köp av vara eller
tillhandahållande av en renodlad tjänst. Uthyrning av varor till konsumenter,
t. ex. av bilar och TV-apparater, förekommer dagligen. Fordringar som gmndar
sig på sådana transaktioner avvecklas normalt efter ganska kort tid. Det finns
inte anledning att ha en lång preskriptionstid beträffande sådana fordringar.
Tvärtom bör de i preskriptionshänseende jämställas med fordringar som avser
konsumentköp eller konsumenttjänster. Detta bör komma till uttryck i
lagtexten. Det föreslås därför att bestämmelserna om treårspreskription skall
vara tillämpliga också på fordringar som avser uthyrning av vara till konsument
under förhållanden motsvarande dem som anges i 1 § konsumeniköplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om fordringar som avser nyttjanderätt till fast egendom e. d. i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>form
av hyra eller arrende finns det däremot inte behov av någnl undantag
Preskriptionstid från huvudregeln nm tinårspreskriptinn, eftersnm sådana
fnrdringar är underkastade särskilda preskriptionsbestämmelser i jordabalken.
Inte heller är det påkallat att införa en treårig preskriptionstid beträffande
köp av fast egendom. Sådana köp kan inte anses jämställda med köp av dagligvaror
o.d. Det är naturligt att fnrdringar som avser fastighetsköp följer huvudregeln
om tinårspreskription. Detsamma gäller beträffande köp av byggnad på annans
mark. Det kan inte heller i övrigt anses föreligga tillräckliga skäl att
utvidga tillämpningsområdet för treårspreskriptionen till fordringar på gmnd av
andra avtal med konsument än de tidigare nämnda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
detta sammanhang bör uppmärksammas att det på bostadsmarknaden inte är ovanligt
med en kombination av köpeavtal och entreprenadavtal. Särskilt i nya
bostadsområden förekommer det ofta att den som köper en tomt samtidigt träffar
avtal om uppförande av ett hus på tomten. Eftersom entreprenadavtal betraktas
som avtal om tjänst, skulle en fordran på gmnd av ett sådant avtal med de
bestämmelser som har föreslagits i det föregående bli underkastad en treårig
preskriptionstid. Emellertid finns det knappast anledning att i
preskriptionshänseende skilja mellan köp av ett redan existerande hus och avtal
om uppförande av ett nytt hus. Det föreslås därför att bestämmelserna om
treårspreskription inte skall vara tillämpliga på fordran som avser uppförande
av byggnad. Undantaget föreslås dock begränsat till uppförande av byggnad för
bostadsändamål. När en konsument träffar avtal om uppförande av något annat
slag av byggnad för enskilt bmk, är det i allmänhet fråga om ett uthus eller
någon annan mindre byggnad. En fordran på gmnd av ett sådant avtal bör omfattas
av den kortare preskriptionstiden. När det gäller avtal om uppförande av verkstadsbyggnad
e.d. är det i regel inte fråga om en tjänst som tillhandahålls konsument.
Fordringar på gmnd av sådana avtal blir därför normalt underkastade tioårig
preskription.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild fråga är vilken preskriptionstid som bör gälla för fordran mot den som
har gått i borgen för en konsument i samband med ett konsumentköp e.d.
Eftersom ett borgensåtagande är subsidiärt i förhållande till huvudgäldenärens
förpliktelse ligger det nära till hands att ha samma preskriptionstid för
fordringen mot borgensmannen som för huvudfordringen. I varje fall är det
klart att preskriptionstiden bör begränsas till tre år när borgensmannen är en
privatperson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
borgen för en fordran på gmnd av konsumentköp e. d. ingås av t. ex. en bank
eller ett företag, kan det däremot förefalla naturligt att preskriptionstiden
är tio år liksom annars när det gäller fordringar mot andra än konsumenter. Det
bör emellertid beaktas att en borgensfordran såväl enligt gällande rätt som
enligt vad som föreslås i det följande inte längre skall kunna krävas ut när
huvudfordringen är preskriberad. Det är därför som regel obefogat att ha en
längre preskriptionstid för en borgensfordran än</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
huvudfordringen. En tioårig preskriptionstid för en borgensfordran i de
Preskriptionstid åsyftade fallen skulle visseriigen kunna innebära en viss
fördel för borgenären så till vida som han, om huvudfordringen levde vidare
efter tre år, inte skulle behöva vidta någon preskriptionsavbrytande åtgärd
gentemot borgensmannen förrän efter tio år. Den fördelen torde emellertid i
praktiken inte ha någon nämnvärd betydelse, särskilt som det enligt vad som
föreslås i det följande skall räcka med en skriftlig erinran för preskriptionsavbrott
från borgenärens sida. Det är vidare önskvärt med så enkla och enhefliga
bestämmelser som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
gmnd av det anförda föreslås att preskriptionstiden för fordran mot den som har
gått i borgen för fullgörandet av konsumentens förpliktelser i samband med ett
konsumentköp e.d. skall vara tre år, oavsett vem som har gjort
borgensåtagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör tilläggas att preskriptionstiden för säljarens fordran på gmnd av
konsumentköp bör vara tre år, även om fordringen av annan anledning än borgen,
t. ex. succession på gäldenärssidan, riktas mot arman än köparen. Motsvarande
gäller beträffande fordran som avser tjänst eller uthyrning. Någon uttrycklig
bestämmelse härom torde dock inte behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bestämmandet av tillämpningsområdet för reglerna om treårspreskription uppstår
också frågan om bestämmelserna skall gälla enbart näringsidkares fordran på
konsument eller om de även skall gälla fordringar i motsatt riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
väsentliga är givetvis att bestämmelserna blir tillämpliga på fordran på
köpeskillingen resp. vederlaget för den utförda tjänsten eller motsvarande. De
situationer där konsumenten har anledning att uppträda som borgenär är av
mindre betydelse. Det är huvudsakligen fråga om sådana fall då konsumenten har
en fordran på ersättning på gmnd av fel eller brist i den sålda varan eller den
utförda prestationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
propositionsförslaget skulle den särskilda bestämmelsen om treårspreskription i
konsumentförhållanden formellt gälla fordringar i båda riktningarna. I
propositionen påpekas emellertid att det knappast skulle bli aktuellt att
tillämpa bestämmelsen på fordringar på gmnd av fel eller brist i godset,
eftersom de följde huvudregeln om treårspreskription oavsett om det var fråga
om ett konsumentförhållande eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagutskottets betänkande framhålls som skäl för att införa regler om
knrttidspreskription enbart konsumentemas intressen. Redan av den anledningen
ter det sig opåkallat att låta regler om treårspreskription bli tillämpliga
också på sådana fordringar mot näringsidkare som kan uppstå i samband med ett
konsumentköp e.d. Dessutom är det i praktiken tämligen betydelselöst om
bestämmelserna blir tillämpliga på sådana fordringar, eftersom reglerna om
reklamation i stor utsträckning sätter de allmänna preskriptionsbestämmelsema
ur spel. Enligt 54 § köplagen (jfr 11 § konsumeniköplagen) gäller sålunda som
regel en yttersta frist om ett år för köparens rätt att göra gällande
befogenhet på gmnd av fel i varan. Någon</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>motsvarande frist finns f.n. inte föreskriven i fråga om
tjänster eller Preskriptionslid uthyrning. Allmänna grundsatser om skyldighet
att inom skälig tid påtala avtalsbrott torde emellertid leda till att anspråk
mot den som har utfört en tjänst e. d. sällan kan göras gällande först efter
flera år. Sammanfattningsvis kan alltså sägas att det inte finns skäl att
föreskriva att den treåriga preskriptionstiden skall gälla också i sådana fall
då konsumenten är borgenär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller att bestämma utgångspunkten för
treårspreskriptionen -en fråga som riksdagen inte heller har berört - finns tre
alternativ: fordringens tillkomst, förfallodagen eller den dag fordringen
tidigast kan göras gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förfallodagen användes som utgångspunkt för
preskriptiunstiden enligt huvudregeln om treårspreskription i 1975 års
departementspromemoria. Förslaget utsattes på denna punkt för åtskillig kritik
under remissbehandlingen. Det framhölls att den föreslagna ordningen skulle
innebära olägenheter bl. a. när det gällde fordringar som förfaller till
betalning vid anfordran eller viss tid efter uppsägning. Det blir i så fall av
stor betydelse att kunna konstatera om nch när anfordran eller uppsägning har
skett. Om t. ex. köparen av en vara, som skall betalas vid anfordran, har
betalt köpeskillingen omedelbart efter köpet och sedan har gjort sig av med
kvitton o.d. efter preskriptionstidens utgång, kan han råka i svårigheter, om
säljaren kräver betalning efter 4- 5 år under påstående att köpeskillingen är
obetald, att anfordran inte har skett tidigare och att preskriptionstiden
alltså inte ens har börjat löpa. Omvänt kan en säljare som inte har fått betalt
och som av någon anledning väntar med att kräva betalning i 4-5 år mötas av
påståendet att anfordran har skett omedelbart efter fordringens tillkomst och
att fordringen därefter har preskriberats. Berörda parter skulle alltså behöva
spara inte bara kvitton o. d. beträffande betalning utan också bevismaterial i
fråga om anfordran eller uppsägning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kritik snm på denna punkt riktades mot 1975 års
promemorieförslag var ett viktigt skäl till att man under
departementsbehandlingen övergav det system för beräkning av preskriptionstid
som hade föreslagits i promemorian. De fordringar som skall omfattas av den
treåriga preskriptionstiden för konsumentförhållanden är i stor utsträckning
fordringar som förfaller till betalning vid anfordran. Dvs. det är just sådana
fordringar beträffande vilka de nyss redovisade olägenheterna av att räkna preskriptionstiden
från förfallodagen visar sig. Det finns därför minst av allt i fråga om
konsumentfordringarna skäl att på nytt ta upp tanken att räkna preskriptionstiden
från förfallodagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu finns dessutom ett annat starkt skäl mot ett sådant
berakningssält, nämligen att dagen för fnrdringens tillkomst behålls som
utgångspunkt för den allmänna tioårspreskriptionen. Att ha tillkomstdagen som
utgångspunkt i det ena fallet och förfallodagen i det andra skulle ge upphov
till tillämpningssvårigheter. Inte minst för näringsidkare som dagligen gör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80: 119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>affärer
både med konsumenter och andra skulle det bli svårt att veta vad
Preskriptionstid som gällde i det särskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
liknande skäl ter det sig inte heller snm elt godtagbart alternativ att räkna
preskriptionstiden för konsumentfordringar från den dag fordringen tidigast kan
göras gällande. Innebörden härav skulle vara atl preskriptionstiden för
fordringar med bestämd förfallodag räknades från förfallodagen och för
fordringar utan bestämd förfallodag från den dag anfordran tidigast kunde ske
resp. den dag till vilken uppsägning tidigast kunde ske. En bestämmelse med den
innebörden tillämpad på konsumentfordringar skulle medföra att
preskriptionstiden i stor utsträckning kom att räknas från tillkomstdagen,
eftersom sådana fordringar ofta förfaller vid anfordran. Även om utgångspunkten
för preskriptionstiden för sådana konsumentfordringar således blev densamma
som för fordringar underkastade tioårspreskription, skulle de nyssnämnda
olägenheterna av att behöva laborera med skilda utgångspunkter för olika
fordringar visa sig åtminstone beträffande konsumentfordringar med bestämd
förfallodag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan tilläggas att de fördelar som enligt propositionsförslaget skulle vara
förenade med att räkna preskriptionstiden från den dag fordringen tidigast kan
göras gällande i stället för att räkna tiden från fordringens tillkomst skulle
bli obetydliga, om en bestämmelse med den innebörden infördes bara beträffande
konsumentfordringar. Fördelarna visar sig nämligen framför allt i fråga om
skadeståndsfordringar och andra fordringar som kan vara beroende av villkor.
Och den typen av fordringar förekommer sällan när det gäller näringsidkares
fordringar mot konsumenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behåller
man tillkomstdagen som utgångspunkt för tioårspreskriptionen, torde det inte
råda något tvivel om att den bästa lösningen är att ha samma utgångspunkt
beträffande konsumentfordringar. Man får en samordning som innebär minsta
möjliga Ullämpningssvårigheter. Valet av en så tidig utgångspunkt som möjligt
ligger också i linje med riksdagens uttalanden om att man i konsumenternas
intresse bör införa en kort preskriptionstid för konsumentfordringar. Det
föreslås därför att också den treåriga preskriptionstiden skall räknas från fordringens
tillkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild fråga är vilken preskriptionstid som skall gälla beträffande
fordringar som grundar sig på löpande skuldebrev. I prop. 1976/77:5 föreslogs
att preskriptionstiden för en sådan fordran skulle vara tio år, även om
fordringen avsåg ett konsumentköp eller en konsumenttjänst. Skälet härtill var
att en ordning som innebar att preskriptionstiden för fordringar enligt löpande
skuldebrev var olika beroende på om det var en konsumentfordran eller ej skulle
vara omöjlig att förena med de bestämmelser som gäller i fråga om överiåtelse
och pantsättning av löpande skuldebrev. Eftersom innehavaren av ett löpande
skuldebrev som har överlåtits ofta inte känner till och inte kan känna till vad
fordringen avsåg från början, skulle en bestämmelse om kortare preskriptionstid
för vissa fordringar enligt löpande skuldebrev kunna leda till rättsförluster
för innehavaren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Införs
särskilda bestämmelser om treårspreskription för konsumentford-
Preskriptionstid ringar vid sidan av den allmänna tioårspreskriptionen, krävs
därför ett undantag av samma slag som föreslogs i propositionen beträffande
fordringar som grundar sig på löpande skuldebrev. Visserligen innehåller 17 §
konsumeniköplagen (1973: 877) ett förbud mnt att använda löpande skuldebrev
vid knnsumentköp. Enligt riksdagens beslut med anledning av prup. 1976/77: 123
förs bestämmelsen med vissa ändringar över till kunsument-krediflagen, när
denna träder i kraft. Trots förbudet kan det emellertid inträffa att ett
löpande skuldebrev utfärdas för en konsumentfordran på gmnd av köp. Och något
förbud råder f.n. inte mot att ta emot löpande skuldebrev som bevis för fordran
på grund av konsumenttjänst eller uthyrning av vara till konsument. Med hänsyn
härtill föreslås att treårstiden inte skall gälla fordran som grundar sig på
löpande skuldebrev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
allra flesta remissinstanser har tillstyrkt förslaget att preskriptionstiden
för konsumentfordringar förkortas till tre åf från fordringens tillkomst. Några
remissinstanser har dock föreslagit att preskriptionstiden för både
konsumentfordringar och andra fordringar bestäms till fem år. Från ett par håll
har föreslagits att presknptionstiden skall vara fem år för knnsumentfnrdringar
även nm tioårstiden behålls för fordringar i allmänhet. Någnn enstaka
remissinstans har förordat att preskriptionstiden skall räknas inte från
fordringens tillkomst utan antingen från förfallodagen eller från den dag
fordringen tidigast kan göras gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del ansluter jag mig liksom flertalet remissinstanser till förslaget i
promemorian att preskriptionstiden för konsumentfordringar bestäms till tre år.
Även i fråga om utgångspunkten för preskriptionstiden tillstyrker jag
promemorieförslaget i likhet med så gott som alla remissinstanser. Beträffande
skälen härför hänvisar jag till vad som har anförts i promemorian. Jag
föreslår alltså att preskriptinnstiden för knnsumentfnrdringar bestäms till tre
år från fnrdringens tillkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
fråga som har uppmärksammats mest under remissbehandlingen är problemet om
avgränsningen av de fnrdringar som skall omfattas av den treåriga
preskriptionstiden. Ett flertal remissinstanser framhåller att den avgränsning
som föreslås i promemorian ger upphov till oklara gränsfall och omotiverade
skillnader mellan likartade fordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de olägenheter som remissinstanserna pekar på kan nämnas att preskriptionstiden
för fordringar som avser köp av fast egendom eller uppförande av byggnad för
bostadsändamål enligt promemorieförslaget skall vara tio år, medan
preskriptionstiden för fordringar som avser om-eller tillbyggnad av ett hus
skall vara tre år. Vidare påpekas att preskriptionstiden blir tio år för en
fordran snm avser uppförande av ett bustadshus men tre år för en furdran som
avser inköp av byggnadsmaterial, trots att materialkostnaden i många fall är
betydligt större än arbetskostnaden. Det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anses också egendomligt atl preskriptionstiden skall vara
nlika bemende Preskriptionstid på nm en entreprenad avser ett bustadshus eller
um den avser ett garage eller ett uthus e. d. De angivna nlägenheterna blir
enligt dessa remissinstanser särskilt påtagliga i sådana fall då ett
entreprenadavtal samtidigt avser etl bustadshus nch ett annat hus eller då ett
avtal nmfattar både inköp av material uch uppförande av ett bustadshus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser påpekar att begreppet tjänst inte
har någon exakt juridisk innebörd, vilket i vissa fall kan medföra uklarheter i
fråga um preskriptiunstidens längd. Det erinras uckså nm att knnsumentköplagen
endast avser köp av varur. Gennm den föreslagna avgränsningen av treårstiden i
fråga nm köp utesluts därför inte bara köp av fast egendom från
tillämpningsområdet utan också sådan lös egendom som inte betraklas som vara,
t. ex. värdepapper. Vidare ifrågasätter några remissinstanser om bestämmelsen
om treårspreskription med den föreslagna lydelsen inbegriper sådana fordringar
som avser leverans av elektrisk ström, renhållning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att man skall undvika de angivna
gränsdragningsprnblemen har det från åtskilliga håll förts fram önskemål om
ändring av den föreslagna avgränsningen av tillämpningsområdet för
treårspreskriptionen. Flera remissinstanser, bland dem konsumentverket,
konsumenttjänstutredningen och konsumentköpsutredningen, har föreslagit att
tillämpningsområdet skall bli detsamma som enligt avtalsvillkorslagen och
marknadsföringslagen. Den kortare preskriptionstiden skulle då bli tillämplig
på alla fordringar som avser en vara, tjänst eller annan nyttighet som en
näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet tillhandahåller en konsument för
huvudsakligen enskilt bruk. Andra remissinstanser har föreslagit att
undantagsbestämmelsen för fordringar som avser uppförande av byggnad för
bostadsändamål utvidgas till atl avse alla fordringar som avser uppförande av
byggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del ser jag det som elt primärt önskemål att
bestämmelserna om preskriptiunstidens längd är enkla. Avgränsningen av de
fnrdringar snm skall vara underkastade en treårig preskriptionstid bör göras
så, att man såvitt möjligt undviker risken för missförstånd och rättsförluster.
Enligt min mening är den avgränsning som föreslås i prumemnrian inte
tillräckligt skarp för att uppfylla de krav snm bör ställas i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En lämplig utgångspunkt vid avgränsningen av
treårspreskriptionen är, snm någnn remissinstans har påpekat, alt alla
furdringar snm riktas mot konsumenter och som grundas på typiska
näringsidkare-konsumentrelationer behandlas på samma sätt. ! promemorian har
tillämpningsområdet för treårspreskriptionen bestämts genom en uppräkning av
vissa fordrings-kategorier, nämligen fordringar som avser köp, tjänst eller
uthyrning, och har i övrigt anknutits till rekvisiten i 1 § konsumeniköplagen.
På det sättet har man visserligen fått en naturiig anknytning till annan
konsumenträttslig lagstiftning. Men samtidigt har en del fordringar som hör
till konsumentområdet och som är av stort intresse i sammanhanget kommit att
falla utanför tillämpningsområdet för treårspreskriptionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att man skall få en klarare avgränsning av tillämpningsområdet för
Preskriptionstid treårspreskriptionen och så långt som möjligt behandla
likartade fordringar lika anser även jag att man bör gå ifrån gränsdragningen i
promemorieförslaget och utgå från tillämpningsområdet för avlalsvillkorslagen
och marknadsföringslagen. Som huvudregel bör alltså föreskrivas att
treårspreskriptionen skall vara tillämplig på fordringar som avser en vara,
tjänst eller annan nyttighet som en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet
tillhandahåller en konsument för huvudsakligen enskilt bmk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bestämmelse med denna innebörd skiljer sig från promemorieförslaget framför
allt genom att den också omfattar fnrdringar på grund av banklån eller andra
penninglån och fordringar som avser köp av fast egendom, förutsatt att det är
fråga om ett förhållande mellan en näringsidkare och en konsument. Frågan är
om detta är godtagbart eller om det krävs ett undantag för någon av dessa
fordringstyper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bedömningen
av denna fråga hänger samman med vilken preskriptionstid som bör gälla för
fordringar som grundar sig på löpande skuldebrev, dvs. skuldebrev som är
ställda antingen till innehavaren eller till viss man eller order. Efter vad
som har upplysts av företrädare för bankerna grundar sig nämligen bankemas lånefordringar
så gott som alltid på löpande skuldebrev. Sådana skuldebrev används också i
stor utsträckning vid fastighetsköp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
promemorieförslaget skall fordringar som gmndar sig på löpande skuldebrev vara
undantagna från treårspreskriptionen för konsumentfordringar. Som skäl härtill
anförs att det skulle kunna leda till rättsförluster för godtroende förvärvare
av sådana skuldebrev, om man bestämmer preskriptionstiden till tre år för
sådana fordringar enligt löpande skuldebrev som avser konsumentförhållanden och
tio år för fordringar enligt andra löpande skuldebrev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen har frågan om preskriptionstiden för fordringar enligt
löpande skuldebrev behandlats närmare bara av några få remissinstanser. En
remissinstans, som avstyrker undantagsregeln för löpande skuldebrev, menar att
risken för sådana rättsförluster som nämns i promemorian är liten och hävdar
att en undantagsregel i stället kan leda till att näringsidkare kommer att
kräva att konsumenter undertecknar löpande skuldebrev för att den längre
preskriptionstiden skall bli tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan remissinstans ifrågasätter å andra sidan om inte tioårspreskriptionen
bör omfatta också fordringar enligt enkla skuldebrev. En tredje remissinstans
slutligen föreslår att man inte föreskriver något undantag i den föreslagna
preskriptionslagen beträffande löpande skuldebrev utan i stället gör en ändring
i skuldebrevslagen som innebär att en invändning om treårig
konsumentpreskription står sig mot en ondtroende förvärvare av skuldebrevet men
inte mot en godtroende förvärvare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har berört är det en fördel om treårspreskriptionen så långt som
möjligt blir flllämplig på alla näringsidkares fordringar mot</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>._</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>konsumenter. I och för sig skulle en treårig preskriptionstid
säkerligen Preskriptionstid vara tillräckligt lång för att tillgodose
borgenärens berättigade intressen i de allra flesta fall också när det gäller
fordringar på gmnd av löpande skuldebrev, t. ex. flertalet bankfordringar.
Normalt sker ju preskriptionsavbrott fortlöpande genom att gäldenären betalar
ränta och amortering med påföljd att en ny preskriptionstid börjar löpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Å andra sidan kan det hävdas att en preskriptionstid på
tin år för sådana fordringar inte utgör någon större belastning för
konsumenterna. Det gäller framför allt bankfordringar. En privatpersons skulder
till en bank skiljer sig i allmänhet från de skulder som han kan ådra sig i
samband med inköp av dagligvaror o.d. bl.a. på det sättet att banklånen är på
större belopp och löper under längre tid. Privatpersoner torde som regel spara
kvitton och andra handlingar rörande banklån betydligt längre än motsvarande
handlingar rörande inköp av hushållsartiklar o. d. Dessutom torde det i och för
sig inte finnas någon nämnvärd risk för att den som har tagit lån i en bank
blir utsatt för dubbelkrav som leder till att han måste betala på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anser jag att man inte gärna kan gå ifrån den
nuvarande principen att den som i god tro förvarar ett löpande skuldebrev
normalt har rätt att få betalt utan hinder av de invändningar som gäldenären
skulle kunna åberopa gentemot en tidigare innehavare av skuldebrevet. Jag anser
därför att det inte är godtagbart att införa en ordning som innebär att
preskriptionstiden alltid är tre år för löpande skuldebrev på konsumentområdet
samtidigt som man behåller tioårstiden för andra löpande skuldebrev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot kan jag hysa förståelse för en lösning som innebär
att preskriptionstiden är tre år för den förste innehavarens fordran mot
konsumenten och tio år för den som förvärvar skuldebrevet utan att känna till
att det från början har avsett en konsumentfordran. En sådan lösning skulle
emellertid te sig krånglig och svårförståelig. Dessutom skulle möjligheterna
att kringgå huvudregeln om en kort preskriptionstid för konsumentfordringar
knappast bli mindre än med förslaget i promemorian. För min del ärjag därför
inte beredd att förorda bestämmelser med denna innebörd framför en enhetlig
bestämmelse om tio års preskriptionstid för fordringar som gmndar sig på
löpande skuldebrev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På gmnd av det anförda tillstyrker jag förslaget i
promemorian att det införs ett undantag från den treåriga preskriptionstiden
för fordringar som grundar sig på löpande skuldebrev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med en sådan undantagsbestämmelse kommer en tioårig
preskriptionstid att gälla för de flesta fordringar som avser lån från en
näringsidkare till en konsument. Sålunda kommer bankernas lånefordringar
regelmässigt att liksom hittills preskriberas först efter tio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening finns det inte anledning att föreskriva
undantag från den treåriga konsumentpreskriptionen beträffande andra
lånefordringar lika litet som det finns skäl att i övrigt undanta fordringar
som gmndar sig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 119</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
enkelt skuldebrev eller på skriftligt fordringsbevis av annat slag. De
Preskriptionstid speciella skäl som talar för en tioårig preskriptionstid
beträffande löpande skuldebrev gör sig inte gällande i fråga om fordringar som
grundar sig på andra skriftliga fordringsbevis. En bestämmelse om
tioårspreskription också för sådana fordringar skulle enligt min mening föra
för långt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller fordringar på grund av fastighetsköp kan som skäl för att föreskriva
undantag från treårspreskriptionen anföras att sådana fordringar i allmänhet
avser betydande belopp och inte på samma sätt som fordringar som gäller inköp
av hushållsartiklar o. d. kan hänföras till den kategori av fordringar som är
vanliga i det dagliga livet. Från borgenärens synpunkt kan därför en preskriptionstid
på tre år för fordringar på grund av fastighetsköp te sig alltför kort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
praktiken torde emellertid den treåriga preskriptionstiden få begränsad
betydelse vid fastighetsköp även om det inte föreskrivs något undantag för
fordringar som avser fast egendom. Det torde vara ganska sällsynt att den som
yrkesmässigt säljer fastigheter låter sin fordran på köpeskillingen utestå
obetald under någon längre tid. I allmänhet torde säljarens och köparens
mellanhavanden göras upp i nära anslutning till köpeavtalet. Ofta sker
uppgörelsen på det sättet att köparen betalar en del av köpeskillingen kontant
och i övrigt övertar betalningsansvaret för säljarens lån eller tar upp egna
lån. För sådana lån utfärdas normalt löpande skuldebrev. Det innebär att långivarens
fordran kommer att preskriberas först efter tio år. Även i de fall då köparen
får kredit av säljaren för en del av köpeskillingen torde det vara vanligt att
säljaren, om han är näringsidkare, begär att köparen utfärdar ett löpande
skuldebrev på beloppet. Även då blir alltså preskriptionstiden tio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förekommer emellertid att en köpare som får kredit åtar sig betalningsskyldighet
utan att utfärda löpande skuldebrev. Också i sådana fall blir dock frågan om
preskriptionstidens längd av underordnad betydelse, eftersom köparen i
allmänhet lämnar säkerhet i form av pantbrev i den köpta fastigheten. Enligt 6
kap. 4 § jordabalken har en borgenär som har panträtt i fast egendom rätt att
få betalning ur fastigheten även om fordringen är preskriberad. Motsvarande
gäller enligt 13 kap. 7 § jordabalken när en fordran är förenad med panträtt i
tomträtt. Någon anledning att ändra dessa bestämmelser finns inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan tilläggas att frågan om preskriptionstidens längd i de ifrågavarande
fallen ofta blir utan nämnvärd praktisk betydelse också av den anledningen att
gäldenären fortlöpande betalar ränta och amorteringar. Därigenom avbryts
preskriptionen både enligt gällande rätt och enligt vad som föreslås gälla i
fortsättningen. Dessutom skall borgenären, som närmare behandlas i det
följande, alltid kunna avbryta preskription genom en skriftlig erinran till
gäldenären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av det anförda anser jag att det inte finns skäl att föreskriva undantag
från den treåriga preskriptionstiden i fråga om fordringar på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,.._.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grund av fastighetsköp. Vad jag nu har anfört beträffande
fordringar som Preskripiionstid avser köp av fast egendom är i stor
utsträckning tillämpligt också på fordringar på grund av köp av byggnad på
annans mark liksom på fordringar som avser uppförande av bostadshus eller
andra byggnader. Jag anser alltså att det inle heller i fråga om sådana
fordringar behövs något undantag från treårspreskriptionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sådana fall då en privatperson säljer en fastighet till
en annan privatperson finns det enligt min mening inte anledning att tillämpa
en kort preskriptionstid, även om försäljningen förmedlas av en mäklare eller
annan näringsidkare. Tvärtom är det angeläget att preskriptionstiden i dessa
fall är ganska lång. Det förekommer nämligen, l. ex. vid köp mellan närstående,
att säljaren utan att få säkerhet eller ta emot ett löpande skuldebrev lämnar
köparen en kredit som är amorterings- och räntefri under några år. Om den
treåriga preskriptionstiden skulle gälla i sådana fall, skulle resultatet kunna
bli att en säljare som var okunnig om preskriptionsreglerna åsamkades betydande
förluster. För att undgå risken för sådana resultat behövs dock inte någon
undantagsregel, eftersom förmedlingsfallen inte omfattas av den bestämmelse om
treårig preskriptionstid som jag har förordat i det föregående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I promemorian föreslås att preskriptionstiden för en
fordran mot den som har gått i borgen för fullgörandet av konsumentens
förpliktelser i samband med ett konsumentköp e. d. skall vara tre år, oavsett
om burgensmannen är en privatpersnn eller ej. Detta förslag har lämnats utan
erinran av så gott som alla remissinstanser. Bland de få remissinstanser som
har uttalat sig närmare på denna punkt finns företrädare för bankinspektionen
nch bankerna. Även de gndtar förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening är det naturligt att preskriptionstiden
är tre år för en borgensfordran när huvudfordringen är underkastad
treårspreskription. Som föreslås i promemorian bör denna princip gälla
generellt. Att jag i det föregående har föreslagit en viss utvidgning av
tillämpningsområdet för treårspreskriptionen i förhållande till
promemorieförslaget föranleder inte något undantag härifrån. Å andra sidan bör
preskriptionstiden för en borgensfordran vara tio år när preskriptionstiden för
huvudfordringen är tio år, t. ex. när huvudfordringen grundar sig på ett
löpande skuldebrev. Jag tillstyrker alltså promemorieförslaget också på denna
punkt. I enlighet med vad som föreslås i promemorian kan det dessutom finnas
anledning att föreskriva en tilläggsfrist för sådana fall då en huvudfordran
har infriats av en borgensman. Jag skall återkomma till den frågan i ett
följande avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som påpekas i promemorian bör preskriptionstiden för en
fordran som är underkastad treårspreskription vara tre år även om fordringen av
annan anledning än borgen riktas mot någon annan än den ursprunglige gäldenären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorians förslag att treårspreskriptionen enbart skall
gälla näringsidkares fordringar mot konsumenter och inte fordringar i motsatt
riktning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har allmänt godtagits av remissinstansema. Också jag
ansluter mig på Förlängd preskrip-<br>
denna punkt till promemorieförslaget.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tionstid</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan vilken preskriptionstid som bör gälla när en
konsumentfordran har fastställts genom dom e.d. behandlas i ett senare avsnitt
i samband med frågor om avbrytande av preskription och verkan av
preskriptionsavbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Förlängd preskriptionstid m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:294.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3.1 Allmänt Nuvarande ordning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1 § andra och tredje styckena preskriptinnsförnrdningen
finns särskilda bestämmelser nm preskriptinnsavbrott för sådana fall då
gäldenären inte kan anträffas. Andra stycket avser det fallet att gäldenären
har känt hemvist men inte kan anträffas. Om borgenären tre gånger under det
tionde året av preskriptinnstiden förgäves har sökt gäldenären för att bevaka
sin fordran, får han avbryta preskriptionen genom att ange fordringen hos
domstol eller överexekulor och låta bevis härom införas i Post- och Inrikes
Tidningar före det tiunde årets utgång. Enligt tredje stycket får samma
förfarande användas, nm borgenären inte känner till om eller var gäldenären
har hemvist här i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorian</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De angivna bestämmelserna är uppenbart otidsenliga och bör
utmönstras, även om tioårspreskriptionen behålls. Då uppstår frågan om det behövs
några andra bestämmelser i stället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I prop. 1976/77:5 liksnm i 1975 års departementsprnmemnria
fanns ingen direkt mutsvarighet till dessa bestämmelser. I stället föreslngs i
prupnsitiunen en bestämmelse om förlängning av preskriptionstiden i sådana fall
då borgenären har giltig ursäkt för att inte avbryta preskription i tid på
grund av att han saknar kännedom om sin fordran eller om vem som är gäldenär,
på grund av att gäldenären inte kan anträffas eller av annan anledning.
Preskription skulle då inträda tidigast ett år efter den dag sådan omständighet
inte längre föreligger. Preskriptionstiden fick dnck inte förlängas med mer än
sammanlagt tio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om en tilläggsfrist bör ses mot bakgmnd av de
bestämmelser om förkortning av preskriptionstiden och skärpning av reglerna om
preskriptionsavbrott som föreslogs i propositionen. Om man behåller huvudregeln
om tioårig preskription och - i enlighet med vad som föreslås i det följande -
inte heller gör några nämnvärda ändringar i reglerna om preskriptionsavbrott,
blir behovet av särskilda bestämmelser för sådana fall då gäldenären inte kan
anträffas eller då borgenären av annan anledning har giltig ursäkt för att inte
avbryta preskription i tid betydligt mindre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt sett får det anses vara en fördel om man kan
undvika special-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bestämmelser som innebär att preskriptionsflden förlängs
eller att ny pre- Förlängd preskrip-skriptionstid börjar löpa utan att
gäldenären får kännedom om det. Sådana tionstid bestämmelser är ägnade att
medföra ovisshet om hur länge en fordran kan krävas ut. De kan leda till
olägenheter för gäldenären och åsamka honom rättsförluster, t. ex. om han i
tron att preskriptinnstiden har gått till ända har gjnrt sig av med kvittun nch
annat bevismaterial nm att han har betalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bedömningen av frågan nm del finns behuv av särskilda
bestämmelser för de fall som avses i 1 § andra och tredje styckena
preskriptionsförordningen, dvs. då gäldenären inte kan anträffas, kan till en
början konstateras att de angivna bestämmelserna inte har kommit till någon
nämnvärd användning i praktiken, åtminstone inte under senare år. Det bör också
beaktas att borgenären även bortsett från dessa bestämmelser har vissa
möjligheter att bevaka sin fordran och bryta preskriptionen, om gäldenären
inle kan anträffas. Känner borgenären till gäldenärens hemvist eller
uppehållsort, kan han som regel väcka talan mot gäldenären, även om denne är
oanträffbar. Vidare kan talan i viss utsträckning väckas mnt en persun trnts
att både hans hemvist nch uppehållsnrt är okända. Enligt 10 kap. 1 § femte
stycket rättegångsbalken får talan mot svensk medborgare, som inte har känt
hemvist vare sig inom eller utom riket nch snm uppehåller sig utnmlands eller
vars uppehållsnrt är okänd, väckas vid domstolen på den ort där han senast har
haft hemvist eller uppehållit sig. Enligt delgivningslagen (1970:428) kan
delgivning i de angivna fallen i regel ske genom s. k. kungörelsedclgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättegångsbalkens bestämmelser ger alltså bnrgenären
relativt gnda möjligheter att väcka talan mnt en gäldenär vars hemvist nch
uppehållsnrt är nkända eller som av annan anledning inte kan anträffas.
Bestämmelserna täcker visserligen inte alla fall då gäldenären inte kan
anträffas. De situationer som faller utanför torde emellertid vara mycket få.
Som regel torde borgenären ha fullgoda möjligheter att väcka talan eller vidta
någon annan preskriptionsavbrytande åtgärd innan preskriptionstiden går ut.
Detta gäller i varje fall när preskriptionstiden är så lång som tio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller fordringar med kortare preskriptionstid är
behovet av en lilläggsfrist för borgenären i och för sig större. Man bör
emellertid komma ihåg att de fordringar som nu föreslås bli underkastade en
treårig preskriptionstid normalt avvecklas på ganska kort tid. I den mån en
sådan fordran löper under längre tid, t. ex. en fordran på gmnd av
avbetalningsköp, har borgenären som regel fortlöpande kontakt med gäldenären i
en eller annan form och kan ganska snabbt vidta de åtgärder som behövs, om
gäldenären skulle hålla sig undan e. d. Det synes därför inte heller för
konsumentfordringarnas del föreligga tillräckliga skäl att införa någon
specialbestämmelse om föriängning av preskriptionstiden eller nm
preskriptinnsavbrott för situationer då gäldenären inte kan anträffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även bortsett från att gäldenären kan vara oanträffbar kan
det inträffa att borgenären saknar kännedom om någon omständighet som är av
avgö-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rande
betydelse för hans möjlighel att kräva betalning. I prop. 1976/77:5
Förlängd preskrip-behandlas särskilt sådana fall då borgenären saknar kännedom
om sin tionstid fordran eller om vem som är gäldenär. Detta kan förekomma
framför allt i samband med utomobligatoriska skadeståndsanspråk, l.ex. när det
gäller fördröjda skador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
skäl för den förlängningsfrist som föreslogs i propositionen anfördes vidare
att det kunde inträffa att borgenären, även om han hade tillräcklig kännedom om
alla relevanta omständigheter, av någon annan anledning saknade möjlighet att
kräva ut sin fordran eller avbryta preskription. Som exempel nämndes
arbetskonflikt och sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har framhållits tidigare blir behovet av en tilläggsfrist betydligt mindre, om
tioårspreskriptionen behålls än om preskriptionstiden skulle förkortas i
enlighet med förslaget i prop. 1976/77:5. I vart fall om man bortser från
skadeståndsfordringar torde det lika litet som enligt gällande rätt finnas
behov av att komplettera den tioåriga preskriptionstiden med en allmän
tilläggsfrist för sådana fall då borgenären kan åberopa någon annan
omständighet än att gäldenären är oanträffbar som ursäkt för att inte ha
avbrutit preskriptionen i tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
på denna punkt kan behovet av en tilläggsfrist vid första anblicken te sig
större i fråga om fordringar för vilka preskriptionstiden förkortas, dvs.
konsumentfordringar. Som nyss nämnts är emellertid sådana fordringar i
allmänhet kortfristiga, och det är inte särskilt vanligt att en fordran av det
slaget är beroende av någon omständighet som inträffar först efter flera år.
Det torde knappast förekomma att borgenären svävar i ovisshet om sin fordran
eller om vem som är betalningsskyldig. Inte heller i övrigt synes det motiverat
att införa en möjlighet till förlängning av preskriptionstiden för
konsumentfordringar på grund av sådana exiraordinära omständigheter som
tilläggsfristen i propositionsförslaget tar sikte på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
nyss har antytts kan det ifrågasättas om den allmänna bestämmelsen om
tioårspreskription innebär en helt tillfredsställande lösning när det gäller skadeståndsfordringar.
Det finns anledning att överväga om det inte behövs någnn möjlighet till
föriängning av preskriptionstiden med tanke på de sena skadorna. Om så anses
vara fallet, bör man emellertid undvika att ge bestämmelserna härom en större
räckvidd än nödvändigt. Bestämmelserna bör inte utformas så, att de blir
tillämpliga nckså på fordringar beträffande vilka det inte finns något egenUigt
behov av en möjlighet till förlängning. Med hänsyn till vad som har sagts i det
föregående bör man därför inte införa en mer allmän tilläggsfrist enbart för
skadeståndsfordringarnas skull. De bestämmelser som kan behövas i detta
avseende bör alltså begränsas till skadeståndsfordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att upphäva de särskilda bestämmelserna i 1 § andra och tredje styckena
preskriptionsförordningen om preskriptionsavbrott i sådana fall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>då gäldenären inte kan anträffas har lämnats utan erinran
av de flesta Förlängd preskrip-remissinstanserna. Ett par remissinslanser anser
dnck att bestämmelserna tionstid bör behållas, bl. a. med tanke på fall då
gäldenären har flyttat utnmlands. Om bestämmelserna upphävs, bör de enligt den
ena av dessa remissinstanser ersättas med en bestämmelse om förlängning av
preskriptionstiden i sådana situationer då borgenären har giltig ursäkt för att
inte avbryta preskription i tid. I övrigt har remissinstansema godtagit att
någon allmän tilläggsfrist inte införs för sådana fall då borgenären som ursäkt
för sin underlåtenhet att avbryta preskription i tid kan åberopa någon annan
omständighet än att gäldenären inte har kunnat anträffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som påpekas i promemorian är det en fördel om man kan
undvika specialbestämmelser som innebär att preskriptionstiden förlängs eller
att en ny preskriptionstid börjar löpa utan att gäldenären får veta det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 1 § andra och tredje styckena
preskriptionsförordningen torde i praktiken inte ha kommit till någon nämnvärd
användning, åtminstone inte under senare år. Behovet av att behålla
bestämmelserna eller att införa någon ersättning för dem måste anses vara
obetydligt. Det gäller även om man vidgar området för den treåriga
preskriptionstiden på det sätt somjag har föreslagit i avsnitt 5.2.2. Som
föreslås i det följande bör preskription kunna avbrytas redan genom att talan
väcks vid domstol eller på motsvarande sätt. I de fall det uppstår risk för att
en fordran preskriberas på grund av gäldenärens bortovaro e.d. torde denna
möjlighet att avbryta preskription vara fullt tillräcklig för att tillgodose
borgenärens berättigade intressen. På gmnd härav och med hänvisning till vad
som i övrigt har anförts i promemorian på denna punkt tillstyrker jag förslaget
att bestämmelserna i 1 § andra och tredje styckena preskriptionsförordningen
upphävs utan att ersättas av några andra bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening saknas ocksä tillräckliga skäl att
införa en allmän tilläggsfrist e. d. med tanke på fall då borgenären kan
åberopa någon annan omständighet än att gäldenären har varit oanträffbar som
ursäkt för att inte ha avbrutit preskriptionen i tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett par remissinstanser har tagit upp frågor om
förlängning av preskriptionstid genom avtal. Jag skall behandla dessa frågor i
specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:225.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3.2. Skadeståndsfordringar m. m. Nuvarande ordning m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Preskriptionsförordningens regler om tioårspreskription
gäller också fordringar som är beroende av villkor. Även för sådana fordringar
är tillkomstdagen utgångspunkt för preskriptionstiden. Det saknar i princip
betydelse när villkoret inträffar. Grundas fordringen på avtal, räknas preskriptionstiden
från dagen för avtalet. Är det fråga om utomobligato-riskt skadestånd, börjar
preskriptionstiden normalt löpa när den skadegörande handlingen företas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1975 års promemoria, som ju byggde på dubbla
preskriptionstider, en Förlängd preskrip-treårig från förfallodagen och en
tioårig från tillkomsten, föreslogs en tionstid särskild beslämmelse för
villkorade fordringar o. d. Enligt den bestämmelsen skulle en fordran som var
beroende av att en viss omständighet inträffade inte anses ha kommit till
förrän detta skedde. Den tioåriga preskriptionstiden skulle alltså i fråga om
villkorade fordringar räknas från den dag villkoret inträffade. Beträffande
skadeståndsfordringar innebar bestämmelserna att preskriptionstiden normalt började
löpa omedelbart. 1 sådana fall då skadeeffekten inträffade först vid en
framskjuten tidpunkt försköts emellertid utgångspunkten och därmed slutpunkten
för preskriptionstiden. Och om det dröjde innan den skadelidande fick kännedom
om skadan, kunde preskriptionstiden förlängas ytterligare genom den tilläggsfrist
snm föreslogs för sådana fall då borgenären saknade kännedom om sin fordran o.
d. I fråga om den treåriga preskriptionstiden utgick promemorieförslaget från
att en skadeståndsfordran förfaller den dag anfordran sker. Från den dagen
skulle alltså treårspreskriptionen räknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorieförslagets betämmelser om preskriptionstid för
skadestånd sf ordringar o. d. kritiserades från flera håll under
remissbehandlingen. Det framhölls bl. a. att det kunde medföra olägenheter att
räkna preskriptionstiden från den dag skadeeffekten inträdde. Detta kunde leda
till att det förflöt mycket lång tid från den skadegörande handlingen tills
eventuella anspråk preskriberades. Vidare påpekades att det i praxis och
doktrin fanns nlika åsikter nm när en skadeståndsfordran skall anses förfallen
till betalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nmarbetning som efter remissbehandlingen gjordes av
promemorieförslaget medförde att också bestämmelserna om preskription av skadeståndsfordringar
o.d. blev annorlunda. Enligt prop. 1976/77:5 skulle sådana fordringar liksom
villkorade fordringar i allmänhet följa huvudregeln om tre års preskriptionstid
från den dag en fordran tidigast kan göras gällande. Preskriptionstiden skulle
alltså börja löpa först den dag skadan inträffade. I sådana fall dä den
skadelidande inte kunde framställa något krav i tid på grund av bristande
kännedom om skadan e.d. skulle tiden kunna förlängas till ett år efter den dag
då kännedom inträdde, dock högst tio år utöver den vanliga preskriptionstiden.
Slufligen föreslngs en yttersta preskriptionstid på trettio år räknat från den
skadegörande handlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorian</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de flesta fall inträffar en skada i omedelbart samband
med den skadegörande handlingen. Det medför då knappast några problem att
beräkna preskripUonstiden enligt huvudregeln i gällande rätt. Inte heller torde
det i allmänhet bereda några svårigheter att tillämpa samma bestämmelse i
sådana fall då skadan inträffar omedelbart men den skadelidande först vid en
senare tidpunkt får kännedom om skadan och vem som är ansvarig för denna. Genom
att tiden är så lång som tio år har den skadelidande som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>regel
fullt tillräckliga möjligheter att ta till vara sina intressen även i
sådana Föriängd preskrip-<br>
fall.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>' .</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>tionstid</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
situationer där det kan uppstå problem med den nuvarande ordningen är sådana
då skadan inträffar avsevärt senare än den skadegörande handlingen. På vissa
områden, t. ex. när det gäller produkt- och miljöskador, är det inte ovanligt
att skadeeffekter uppstår efter lång tid. Problemen blir särskilt markanta, om
det är fråga om en dold skada som visar sig mycket sent eller om det av annan
anledning dröjer länge innan den skadelidande får kännedom om skadan och om vem
som kan vara ansvarig för denna. Sådana situationer förekommer t. ex. när det
gäller läkemedelsskador. Det kan ibland vara svårt för den som har drabbats av
vissa sjukdomsbesvär att inse att de kan ha samband med någon medicin som han
sedan länge har upphört att använda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller fördröjda skador kan därför en preskriptionstid på tio år från den
skadegörande handlingen eller motsvarande ibland te sig för kort. Det kan
inträffa att preskriptionstiden går till ända utan att den skadelidande har
haft någon möjlighet att begära ersättning för skadan, t.o.m. innan skadan har
visat sig. Inte minst från den skadelidandes synpunkt måste det te sig
egendomligt om han på det sättet går miste om möjligheten att få ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Emellertid
kan det uppstå olägenheter också om man inför en ordning som innebär att
preskriptionstiden i praktiken blir längre för skadestånds-fordringar än för
andra fordringar. Om preskriptionsflden räknas från den dag skadan inträffar
eller från den dag den skadelidande får kännedom om att fordringen kan göras
gällande e. d., kommer preskription i vissa fall att inträda först efter mycket
lång tid. Även om stor hänsyn bör tas till den skadelidande, är det inte
rimligt att den som har företagit en viss handling skall kunna utsättas för
skadeståndskrav hur lång tid som helst efter det handlingen företogs. Som
lagrådet framhöll vid granskningen av det förslag som lades fram i prop.
1976/77: 5 är det mycket svårt att överblicka vilka konsekvenser en betydande
förlängning av den nuvarande preskriptionstiden skulle få i olika hänseenden.
Bl.a. bör beaktas att möjligheterna att försäkra sig mot ersättningsskyldighet
vid sent uppkommande skador är begränsade med de principer som är gängse i
försäkringsbranschen. Detta kan naturligtvis bli särskilt kännbart när den
skadevållande är en privatperson. Föreligger inte flllräckliga
försäkringsmöjligheter, kan en förlängning av preskriptionstiden få
konsekvenser som knappast är acceptabla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
man införa särskilda bestämmelser som bättre än de nuvarande tillgodoser den
skadelidandes intresse i samband med de sena skadorna, bör man för att undgå de
värsta olägenheterna också föreskriva en yttersta preskriptionstid räknat från
den skadegörande handlingen eller motsvarande. I propositionen föreslogs en
sådan yttersta tid på trettio år beträffande skadeståndsfordringar. Lagrådet
uttalade med anledning härav att en trettioårstid var alldeles för lång både
som generell yttersta preskriptionstid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
skadeståndsfordringar och som generell yttersta tid för söndra fordring-
Förlängd preskrip-ar. Enligt lagrådets uppfattning syntes i själva verket varje
mera betydande tionstid förlängning av den nuvarande tioårstiden från
fordringens uppkomst ägnad att väcka betänkligheter. Lagrådet föreslog att det
remitterade förslaget skulle kompletteras med en bestämmelse om en yttersta
preskriptionstid på femton år från fordringens tillkomst. Bestämmelsen skulle
gälla alla slags fordringar utom fordringar på skadestånd i anledning av brott.
Förslaget beaktades emellertid inte vid den slutliga utformningen av propositionsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sitt betänkande med anledning av propositionen berör lagutskottet inte frågan
om preskriptionstiden för skadeståndsfordringar. Utskottets uttalanden om att
det kan vara befogat med en översyn av de nuvarande preskriptionsbestämmelserna
tar sikte endast på konsumentfordringar. Redan detta är ett starkt skäl för att
inte nu föreslå någon mera genomgripande förändring av vad som gäller
beträffande preskription av skadeståndsfordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
själva verket torde det inte heller föreligga något allmänt behov av att
sträcka ut preskriptionstiden för skadeståndsfordringar. Det behov av en längre
preskriptionstid som kan finnas torde vara begränsat till vissa områden, där
det typiskt sett föreligger en risk för fördröjda skador, t. ex. produkt- och
miljöskador. Skall man förbättra skyddet för den skadelidande i samband med de
sena skadorna men samtidigt undgå de nackdelar som kan vara förenade med en
förlängning av preskriptionstiden, torde det, i varje fall om man har kvar
tioårspreskriptionen för fordringar i allmänhet, vara den bästa lösningen att
som huvudregel behålla en preskriptionstid om tio år, räknad från
skadehändelsen, men införa särskilda preskriptionsregler på de områden där det
föreligger ett speciellt behov av en lång preskriptionstid. Det föreslås därför
att de allmänna preskriptions-bestämmelserna skall vara tillämpliga också på
skadeståndsfordringar i den mån inte annat gäller enligt särskild författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
nu finns det på vissa områden preskriptionsbestämmelser som ger en skadelidande
möjlighet att begära ersättning för en skada som visar sig senare än tio år
efter den skadegörande handlingen. Enligt 29 § lagen (1927: 77) om
försäkringsavtal skall den som vill bevaka fordran på gmnd av försäkringsavtal
väcka talan inom tre år från det han fick kännedom om att fordringen kunde
göras gällande och senast tio år från det fordringen tidigast hade kunnat göras
gällande. Motsvarande bestämmelser finns bl.a. i trafikskadelagen (1975: 1410).
Bestämmelserna om ersättning för s.k. atomskada i atomansvarighetslagen
(1%8:45) bygger på likartade principer. Där föreskrivs dessutom för vissa fall
en yttersta preskriptionstid på tjugo år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang kan också erinras om att brottsbalkens bestämmelser om
åtalspreskription innebär att brottspåföljd för vissa grova brott kan ådömas
senare än tio år efter det brottet begicks. Det gäller t. ex. grov</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>misshandel,
grovt rån och spridande av gift eller smitta, om brottet är
Förlängdpreskrip grovt. Om det beträffande enskilt anspråk i anledning av brott
införs tionstid sådana preskriptionsbestämmelser att skadeståndstalan får
väckas så länge staffrättslig påföljd kan ådömas, kommer den skadelidandes
intresse att bli bättre tillgodosett i dessa fall. Frågan om preskriptionstiden
för enskilt anspråk i anledning av brott skall behandlas närmare i det
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
i vad mån det i övrigl behövs särskilda bestämmelser om preskription av
skadeståndsanspråk på olika områden bör inte tas upp i detta sammanhang utan i
samband med lagstiftning på resp. område. F. n. pågår utredningsarbete på flera
av de områden där det kan finnas skäl för särskilda preskriptionsregler med
hänsyn till fördröjda skador. Sålunda utreds frågan om ersättning för
produktskador av pruduktansvarskommittén (Ju 1973:08), snm har avgett ett
delbetänkande (SOU 1976: 23) med förslag till lag om ersättning för
läkemedelsskada. Vidare ses naturvårdslagen (1964: 822) över av
naturvårdskommittén (Jo 1970:28) och miljöskyddslagstiftningen av utredningen
(Jo 1976:06) om översyn av miljöskyddslagsflft-ningen. Vattenlagsutredningen
(Ju 1969: 58) har lagt fram ett betänkande (SOU 1977: 27) med förslag till ny
vattenlag. Enligt de preskriptionsbestämmelser som föreslås där skall anspråk
på ersättning för ofömtsedda skador i vissa fall kunna väckas även efter den
allmänna preskriptionsfl-dens utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som i det föregående har sagts om preskription av skadeståndsfordringar tar
framför allt sikte på utomobligatoriska förhållanden. Det bör emellertid i stor
utsträckning kunna tillämpas även i kontraktsförhållanden. När det gäller
ersättning för kontraktsbrott förekommer ofta att förutsättningarna för att
ersättning skall utgå anges i avtalet. Det innebär i många fall att
ersättningsskyldigheten är beroende av att en viss omständighet inträffar vid
en framskjuten tidpunkt. Exempel på detta är ersättningsanspråk som gmndar sig
på en vitesklausul eller en garantiutfästelse. Men även när verkningarna av
kontraktsbrott inte regleras i avtalet, är en fordran på grund av
kontraktsbrott normalt beroende av någon omständighet som inträffar kortare
eller längre tid efter avtalets ingående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Accepterar
man tioårspreskriptionen som huvudregel i fråga om utom-obligatoriskt
skadestånd, bör man kunna göra det också när det gäller ersättning på grund av
kontraktsbrott. I själva verket torde behovet av en möjlighet till förlängning
av preskriptionstiden vara betydligt mindre i kontraktsförhållanden, eftersom
avtalsparter som regel har större möjligheter att förutse konsekvenserna och
vid behov vidta erforderliga åtgärder. Inte sällan är rätten till ersättning
tidsbegränsad på grund av avtal. På vissa områden gäller dessutom särskilda
inskränkningar enligt lag. Ett exempel är köplagens bestämmelser om
reklamation. Enligt 54 § köplagen måste den som vill göra gällande
skadeståndsanspråk eller annan påföljd på grund av fel eller brist i en köpt
vara i princip påtala felet eller bristen senast ett år efter det varan
mottogs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av det anförda föreslås att del inte heller beträtTande skade-
Förlängd preskrip-stånd i kontraktsförhållanden införs några särskilda regler
om preskrip- tionstid tion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
hur preskriptionstiden för skadeståndsfordringar beräknas får betydelse också
när det gäller omprövning av skadestånd. Härvid bör framför allt beaktas de
bestämmelser som har införts i 5 kap. 5 § första stycket skadeståndslagen
(1972:207). Där föreskrivs att ersättning för inkomstförlust eller föriust av
underhåll som utgår i form av livränta kan höjas eller sänkas, om de
förhållanden som har legat till grund för bestämmandet av ersättningen har
ändrats väsentligt. Har ersättningen fastställts i form av engångsbelopp, kan
den skadelidande under samma förutsättning tillerkännas ytterligare ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
lagrådsgranskningen av de föreslagna ändringarna i skadeståndslagen berördes
frågan om tidsbegränsning av rätten till ändring av skadestånd (prop. 1975: 12
s. 217). Lagrådet erinrade om att det i utländsk rätt finns exempel på att
yrkande om omprövning måste framställas inom viss kortare tid. När en särskild
bestämmelse härom saknas, torde enligt lagrådet den allmänna
preskriptionsregeln bli tillämplig. Yrkande om omprövning torde sålunda böra
framställas inom tio år från det slutliga avgörandet i skadeståndsmålet för att
kunna bifallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av vad lagrådet anfört uttalade föredragande statsrådet (prop. 1975:
12 s. 225) att det kunde ifrågasättas om gällande regler på denna punkt var tillfredsställande.
Han fann dock inte anledning att i det sammanhanget gå närmare in på hithörande
problem utan ansåg att de i stället borde tas upp i samband med översynen av
preskriptionslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1976/77: 5 föreslogs inga särskilda bestämmelser om omprövning av
skadestånd. Det föreslagna systemet för beräkning av preskriptionstid innebar
emellertid att möjligheterna att efter lång tid begära omprövning av ett
fastställt skadestånd blev större än enligt gällande rätt. Eftersom den allmänna
preskriptionstiden skulle räknas från den dag en fordran tidigast kunde göras
gällande och borgenären dessutom kunde få en tilläggsfrist om han på grund av
bristande kunskap hade giltig ursäkt för att inte avbryta preskription i tid,
kunde det även i omprövningsfallen förflyta lång tid innan preskription
inträdde. Den yttersta tidsgränsen på trettio år skulle emellertid vara
tillämplig också i dessa fall. Det innebar att ytteriigare ersättning med
anledning av en viss skadegörande handling inte skulle kunna utgå, när trettio
år hade förflutit från det handlingen företogs. Däremot skulle
trettioårsgränsen inte gälla beträffande sänkning av ett fastställt skadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man anser att de allmänna preskriptionsreglerna är godtagbara i fråga om
skadeståndsfordringar i allmänhet, finns det knappast skäl att införa speciella
bestämmelser för omprövningsfallen. Även om man behåller tioårstiden för
skadeståndsfordringar, innebär inte detta att rätten</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
omprövning av ett fastställt skadestånd skärs av, när tio år har förflutit
Förlängd preskrip-från den skadegörande handlingen. Såväl enligt gällande rätt
som enligt de tionstid bestämmelser om preskriptionsavbrott som föreslås i
promemorian löper en ny tioårstid från det skadeståndet fastställdes, oavsett
om detta har skett genom avtal eller dom. Är det fråga om skadestånd i form av
livränta, sker dessutom en successiv förskjutning framåt i tiden genom att
preskriptionen bryts varje gång en utbetalning görs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
skäl som kan anföras till förmån för en ytterligare utsträckning av Oden för
omprövning kan inte anses vara tillräckliga för att motivera att det införs
särskilda bestämmelser som avviker från vad som gäller beträffande
skadeståndsfordringar i allmänhet. I den mån det föreligger särskilda skäl för
en förlängning av tiden beträffande vissa typer av skador får frågan om
specialregler i enlighet med vad som har sagts fömt tas upp i samband med
lagstiftning på de områden där sådana skador förekommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
gällande rätt finns inga särskilda bestämmelser om preskription av enskilt
anspråk i anledning av brott. Ett sådant anspråk preskriberas alltså tio år
efter fordringens tillkomst. I prop. 1976/77: 5 föreslogs liksom i 1975 års
promemoria särskilda bestämmelser om preskriptionstid för fordran på skadestånd
i anledning av brott. Bestämmelserna innebar att den som hade åsamkats skada
genom brott alltid skulle ha möjlighet att begära skadestånd så länge
straffrättslig påföljd kunde ådömas. Den skadelidande skulle dessutom alltid ha
en frist på minst ett år från det ansvarsfrågan avgjordes. Motsvarande
bestämmelser föreslås i promemorian (se närmare i specialmotiveringen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslogs vidare en särskild preskriptionsbestämmelse för
fordringar i förmynderskaps- och godmansförhållanden. Enligt gällande rätt
anses en omyndigs fordran på förmyndaren inte bli preskriberad så länge
uppdraget består. Preskription inträder först när tio år har förflutit från det
uppdraget upphörde. För vissa ersättningsanspråk gäller dock en kortare
preskriptionstid enligt 13 kap. 10 § föräldrabalken. Där föreskrivs att anspråk
på skadestånd mnt en avgående förmyndare skall göras gällande inom ett år från
det slutredovisning för förvaltningen har avgetts. Detta gäller dock inte om
förmyndaren har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande. Enligt 18 kap. 7
§ föräldrabalken har bestämmelserna motsvarande tillämpning i
godmansförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
propositionsförslaget skulle bestämmelserna i 13 kap. 10 § ersättas av en
bestämmelse som innebar att en omyndigs fordran på förmyndaren preskriberas
tidigast tre år efter den dag förmyndarens befattning upphörde. Motsvarande
föreslogs gälla i sådana fall då den för vilken god man har förordnats har en
fordran på den gode mannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som i detta avseende föreslogs i propositionen syftade framför allt till att få
till stånd en samordning med de allmänna preskriptionsbestämmelserna. Om man
nu behåller tioårspreskripionen, finns det inte någon egentlig anledning att
överge de ifrågavarande bestämmelserna i föräldrabalken. Någon ändring
föreslås därför inte på denna punkt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt propositionsförslaget skulle, som tidigare har
berörts, preskrip- Förlängd preskriptionstiden inte bara för
skadeståndsfordringar utan också för villkorade tionstid fordringar i allmänhet
räknas från den dag villkoret inträffade. Om man i enlighet med vad snm
föreslås i promemorian behåller den allmänna tioårspreskriptionen från
fordringens tillkomst, kommer det i princip att bli utan betydelse när
villkoret inträffar. Preskriptionstiden räknas från dagen för avtalet eller den
motsvarande dag när fordringen skall anses tillkommen. Lika litet som i fråga
nm skadeståndsfnrdringar finns det skäl att införa någnn specialregel nm
beräkning av preskriptionstid beträffande villkorade fordringar i allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 detta sammanhang bör emellertid beaktas att
preskriptionsförordningen har en särskild bestämmelse för regressfordringar.
Om en gäldenär har betalat en skuld, för vilken flera är solidariskt ansvariga,
under tionde året av preskriptionstiden, har han enligt 5 § andra stycket ett
år på sig för att göra gällande regresskrav mot de övriga. 1 propositionen
föreslogs ingen motsvarighet till den bestämmelsen. Sättet att räkna
preskriptionstid från den dag en fordran tidigast kan göras gällande medförde
nämligen att preskriptionstiden för en regressfordran började löpa först när
regressborgenären hade infriat huvudfordringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att inte den som infriar en skuld för vilken flera är
solidariskt ansvariga skall råka i ett prekärt läge, om han betalar kort före
preskriptionstidens utgång, bör man behålla en motsvarighet till den nämnda bestämmelsen
i preskriptionsförordningen. Regressborgenären bör alltså i sådana fall få en
tilläggsfrist, som lämpligen kan bestämmas till ett år liksom enligt gällande
rätt. Fömtsättningen för att fristen skall bli tillämplig bör som hittills vara
att huvudfordringen vid infriandet inte är preskriberad gentemot
regressgäldenären. Bestämmelsen bör gälla också beträffande en infriande
borgensmans regressfordran mot en medborgensman eller mot huvudgäldenären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det förslag till preskriptionslag som lades fram i
betänkandet (SOU 1957:11) Fordringspreskripflon m.m. föreslogs en specialregel
för vissa fordringar snm nurmalt kan göras gällande först vid en framskjuten
tidpunkt. Bakgrunden härtill var den bestämmelse som föreslogs om en yttersta
preskriptionstid på tjugo år från fordringens tillkomst. Från den bestämmelsen
gjordes enligt förslaget undantag bl.a. för fordran som förfaller till
betalning vid någons död och för fordran på pension, livränta, undantagsförmån,
underhållsbidrag eller andra fullgörelser som förfaller med bestämda mellanmm
och inte är avbetalning på en huvudfordran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon motsvarighet till den angivna undantagsregeln
föreslogs inte i prop. 1976/77:5. Det behövdes inte någon sådan bestämmelse,
eftersom preskriptionstiden enligt propositionsförslaget skulle börja löpa
först den dag en fordran tidigast kunde göras gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man nu behåller en huvudregel som föreskriver tio års
preskriptionstid från fordringens tillkomst, uppstår frågan om det inte behövs
en spe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>cialbestämmelse för fordringar av det angivna slaget för
att undvika att Föriängd preskrip-preskription inträder redan innan
borgenären har haft möjlighet att kräva tionstid betalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid behandlingen av förslaget i prop. 1976/77: 5 tog
lagrådet upp frågan om en liknande undantagsregel i samband med sitt förslag om
en yttersta preskriptionstid på femton år. Enligt lagrådets mening var det dnck
inte påkallat att föreskriva några motsvarande undantag. Som skäl härför anfördes
bl. a. att den gällande tioåriga preskriptionstiden hade tillämpats väsentligen
utan sådana undantag och att några mera påtagliga olägenheter såvitt känt inte
hade föranletts därav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver vad lagrådet har anfört bör bl.a. beaktas att
preskriptionsbestämmelserna enligt det föreliggande förslaget liksnm enligt
gällande rätt endast omfattar rättigheter av obligationsrättslig karaktär.
Sålunda är rätten till underhåll enligt giftermålsbalken eller föräldrabalken
över huvud taget inte föremål för preskription. Obligationsrättsliga anspråk
som grundar sig på en sådan rättighet, t. ex. fordran på underhållsbidrag för
viss tid, faller däremot i och för sig inom tillämpningsnmrådet. I sitt
betänkande (SOU 1977:37) Underhåll till barn och frånskilda har dock
familjelagssakkunniga föreslagit särskilda bestämmelser om tre års
preskriptionstid för fordran på underhållsbidrag. Det finns därför inte
anledning att i detta sammahang ta upp frågan om preskriptionstiden för sådana
fordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte heller i övrigt finns det skäl att överväga särskilda
bestämmelser om preskriptionstid beträffande fordringar av det angivna slaget
annat än möjligen i fråga om fordran på pension. Frågan är om t. ex. den som är
berättigad till ålderspension på grund av en anställning, som han har lämnat
tidigare än tio år före pensionsålderns inträde, skall behöva vidta en
preskriptionsavbrytande åtgärd för att bevara rätten till pension. Materiellt
sett vore det givetvis högst otillfredsställande om den pensionsberättigade
kunde gå miste om pensionen på grund av att han hade underlåtit att avbryta
preskription. I prakuken torde det emellertid inte föreligga någon risk för
sådana konsekvenser. I fråga om pension enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring börjar inte någon preskriptionstid löpa innan den
pensionsberättigade kan lyfta pensionen. Detsamma gäller i allmänhet
beträffande tjänstepensioner inom den enskilda sektorn, eftersom rätten till
pension regelmässigt är tryggad genom försäkring och därmed omfattas av
försäkringsavtalslagens preskriptionsbestämmelser, som innebär att någon
preskriptionstid aldrig börjar löpa innan en fordran kan göras gällande. På
grund härav och då det inte har kommit fram några olägenheter med den nuvarande
ordningen föreslås inte heller i fråga om pension några särskilda
preskriptionsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De flesta remissinstanserna har godtagit vad som anförs i
promemorian om skadeståndsfordringar. Ett par remissinstanser har i mera
allmänna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>ordalag
framhållit det önskvärda i att preskriptionstiden för fordringar på
Förlängd preskrip-</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>ersättning vid
fördröjda skador o.d. uppmärksammas i lagstiftningsarbe- tionstid</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
påpekas i promemorian kan de nuvarande preskriptionsbestämmelserna medföra
vissa prnblem i fråga nm skadeståndsfnrdringar. Det gäller framför allt sådana
fall då en skada inträffar eller ger sig till känna först lång tid efler den
skadegörande handlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
promemorian framgår att det på vissa områden finns särskilda preskriptionsbestämmelser
som ger en skadelidande möjlighet att få ersättning för en skada även efter
lång tid. Dessutom pågår det utredningsarbete på flera områden där fördröjda
skador kan förekomma. Som komplettering av de uppgifter som har lämnats i
promemorian villjag upplysa följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
lagen( 1976: 380) om arbetsskadeförsäkring finns särskilda preskriptionsbestämmelser
som bygger på en sexårig preskriptionstid. Bestämmelserna är konstruerade så,
att de begränsar möjligheterna att få retroaktiv ersättning. I fråga om
sjukpenning och livränta föreskrivs att ansökan om ersättning skall göras inom
sex år från den dag ersättningen avser. Bestämmelserna är uttömmande, dvs.
ersättningsanspråk som avses i lagen är inte dessutom underkastade reglerna om
tioårspreskription. Ersättning kan alltså utgå även om mer än tio år har
förfluflt från den skadegörande handlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
komplement till arbetsskadeförsäkringen har SAF, LO och Privattjänstemannakartellen
träffat överenskommelse om trygghetsförsäkring vid arbetsskada.
Överenskommelsen har lett till kollektivavtal som föreskriver att
arbetsgivarna skall teckna trygghetsförsäkring. Denna ger de anställda rätt
till viss ersättning utöver arbetsskadeförsäkringen för personskada till följd
av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. I de allmänna villkor som
har fastställts för försäkringen finns inga preskriptionsbestämmelser. Detta
torde innebära att de i det föregående nämnda preskriptionsreglerna i försäkringsavtalslagen
är tillämpliga på ersättningsanspråk som omfattas av trygghetsförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om produktskador bör nämnas att läkemedelsföretagen i Sverige har kommit
överens om att teckna en särskild försäkring som ger ersättning för
läkemedelsskador. Försäkringen, som bygger på frivilligt åtagande, har trätt i
kraft den 1 juli 1978. Därigenom har det blivit onödigt att genomföra det
förslag till lag om ersättning för läkemedelsskada som lades fram av
produktansvarskommittén i betänkandet SOU 1976:23. Enligt de villkor som gäller
för läkemedelsföretagens åtagande skall den som vill kräva ersättning för
läkemedelsskada anmäla skadan inom tre år från det han fick kännedom om skadan.
Treårstiden börjar löpa först när den skadelidande är medveten om att han har
blivit skadad och att skadan med övervägande sannolikhet har orsakats av
läkemedel. Vidare finns en kompletterande regel för sådana fall då det dröjer
mycket lång tid innan en läkemedelsskada visar sig eller den skadelidande får
klart för sig att det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreligger ett nrsakssamband mellan skadan nch
användningen av läkeme- Förlängd preskrip-del. Enligt den regeln gäller snm
yttersta tidsgräns att skadan skall anmälas tionstid inom femton år från
det att den skadade upphörde att använda läkemedel som har orsakal skadan. Har
skadan orsakats av flera läkemedel tillsammans, är det tillräckligt att den
skadade har använt ett av dem under de senaste femton åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grundval av försäkringsrättskommitténs betänkande (SOU
1977:84) Konsumenlförsäkringslag har inom justitiedepartementet utarbetats ett
förslag till knnsumentförsäkringslag, som nyligen har remitterats till lagrådet.
Lagförslaget innehåller preskriptionsbestämmelser som ansluter sig nära till
preskriptionsreglerna i försäkringsavtalslagen. Enligt huvudregeln i förslaget
till knnsumentförsäkringslag skall den snm vill göra anspråk på
försäkringsersättning väcka talan inom tre år från det att han fick kännedom
nm att furdringen kunde göras gällande nch i varje fall inom tio år från det
att fordringen tidigast hade kunnat göras gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande de utredningar som omtalas i promemorian kan
nämnas att naturvårdskommittén i mars 1979 har avgett sitt slutbetänkande (SOU
1979:14) Naturvård och täktverksamhet. Vidare har miljöskyddsutredningen i
december 1978 avlämnat delbetänkandet (SOU 1978:80) Bättre miljöskydd I, som
innehåller vissa förslag Ull ändringar i miljöskyddslagstiftningen. Några
bestämmelser om preskription föreslås inte i något av betänkandena. Jag vill
emellertid tillägga att jag år 1978 har tillkallat en särskild utredare (Ju
1978:08) för att utreda frågor om skadestånd vid miljöskador. I direktiven (Dir
1978:72) sägs bl.a. att utredaren bör pröva om särskilda preskriptionsregler
bör gälla för vissa typer av miljöskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framhålls i promemorian torde det inte finnas något
behov av en längre preskriptiunstid än f. n. för skadeståndsfordringar i
allmänhet. Däremot kan det behövas en särskilt lång preskriptionstid
beträffande vissa slag av skadeståndsfordringar. Det gäller framför allt
ersättningsanspråk på sådana områden där det typiskt sett föreligger en risk
för fördröjda skador. Som framgår av vad jag nyss har sagt finns det redan nu
en del specialbestämmelser som gör det möjligt att kräva ut skadestånd eller få
annan skadeersättning efter lång tid. Frågan i vad mån det därutöver behövs
specialregler på olika områden bör inte behandlas i detta sammanhang. Sådana
frågor får i stället tas upp inom lagstiftningen på de områden där särskilda
preskriptionsregler kan vara motiverade. I den mån sådana bestämmelser inte har
meddelats bör de allmänna preskriptionsbestämmelserna vara tillämpliga också
på skadeståndsfordringar. Som föreslås i promemorian bör detta gälla såväl i
fråga om utomobligatoriskt skadestånd snm i fråga nm skadestånd i
kontraktsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om tidsbegränsning av rätten till omprövning av
skadestånd har inte berörts under remissbehandlingen. Från företrädare för
försäkringsbranschen har emellertid förts fram vissa synpunkter på vad som i
detta avseende anförs i promemorian. Det gäller i första hand påståendet att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 119</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>preskriptinnstiden, när skadestånd har fastställts i furm
av livränta, suc- Föriängdpreskrip-cessivt skjuts framål i tiden gennm atl
preskriptinnen bryts varje gång en tionstid utbetalning görs. Från
försäkringshåll ifrågasätts um detta är riktigt. Det skulle innebära alt
nmprövningsfrågan kan hållas aktuell under hela löptiden, upp till 50-60 år,
när skadestånd har bestämts sum livränta, men klipps av efter tiu år när
skadestånd har bestämts i furm av engångsbelupp. Enligt försäkringsbniagen är
en sådan olikhet otillfredsställande. Valet av lämplig ersättningsform bör,
framhålls det, styras av andra fakturer än en längre eller kurtare
preskriptionstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sum jag nyss har berört anser jag för min del att de
allmänna preskrip-tinnsbestämmelserna bör vara tillämpliga uckså på
skadeståndsfnrdringar i den mån inte särskilda regler meddelas på speciella
områden. Preskriptionstiden blir alltså normalt tio år från den skadegörande
handlingen. När skadestånd har fastställts börjar en ny tioårig
preskriptionstid att löpa. Detta blir fallel såväl enligt gällande rätt som
enligt de bestämmelser om preskriptionsavbrott som föreslås i det följande. Om
skadestånd har bestämts i form av ett engångsbelopp, torde ett anspråk på
ytterligare ersättning preskriberas tio år efter det att skadeståndet
fastställdes. Om skadeståndet i stället har bestämts i furm av livränta, sker
preskriptinnsavbrntt varje gång en utbetalning görs. Preskriptinnen bryts dnck
endast beträffande den furdran snm betalningen avser. Andra anspråk från den
skadelidandes sida berörs inte. Ett anspråk på ytterligare ersättning turde
därför inte heller när skadestånd har fastställts i form av livränta kunna
göras gällande senare än tio år efter det skadeståndet fastställdes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även med den angivna utgångspunkten delar jag den i
promemorian framförda åsikten att det inte föreligger tillräckliga skäl för att
införa några särskilda bestämmelser om utsträckning av tiden för omprövning av
skadestånd. I den mån det finns särskilda skäl för förlängning av tiden
beträffande vissa typer av skador får frågan härom tas upp i samband med
lagstiftning på de områden där sådana skador förekommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorieförslagets bestämmelser om preskription av
enskilt anspråk i anledning av brott har under remissbehandlingen kommenterats
bara av en remissinstans, som har tagit upp ett speciellt fall. För min del
tillstyrker jag de bestämmelser som i detta avseende föreslås i promemorian.
Jag återkommer till dem i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som anförs i promemorian om fordringar i
förmynderskaps- och godmansförhållanden, om villkorade fordringar i allmänhet
och om regressfordringar har lämnats utan erinran under remissbehandlingen.
Också jag ansluter mig till vad som anförs i promemorian i dessa avseenden. Att
jag i det föregående har föreslagit en viss utvidgning av tillämpningsområdet
för treårspreskriptionen föranleder inte någnn annan bedömning. Jag föreslår
alltså, såvitt gäller regressförhållanden, att det införs en bestämmelse om
att den som har en regressfurdran på gmnd av att han har betalt en skuld för
vilken flera är ansvariga alltid skall ha en frist på ett år för att kräva ut
sin furdran.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sum framgår av prumemnrian saknar de allmänna
preskriptiunsbestäm- Förlängd preskrip-melserna sum regel betydelse i fråga um
pensiunsfordringar. Sådana fnrd- tionstid ringar är nurmalt tryggade gennm
försäkring uch nmfaltas därmed av preskriptinnsbestämmelserna i
försäkringsavtalslagen, vilket innebär att någun preskriptiunstid inte börjar
löpa innan fordringen kan göras gällande. Under remissbehandlingen har
emellertid ett par remissinstanser påpekat att så inte alltid är fallet och
att det har förekommil att arbetsgivare har vägrat beiala ut pension under
åberopande av att pensionskravet varit preskriberat, eftersom
pensionsutfästelsen har gjorts mer än tio år tillbaka i tiden och sedermera
inte har förnyats. De båda remissinstanserna föreslår därför att det införs en
speciell regel om preskriptionstidens beräkning i sådana fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening är det ytterst otillfredsställande om
den som är berättigad till pension skall behöva vidta preskriptionsavbrytande
åtgärder redan innan pensionen kan börja betalas ut. Den pensionsberättigade
skall inte behöva riskera alt gå miste om pensionen på gmnd av underlåtenhet
att avbryta preskription. Ja föreslår därför att det införs en uttrycklig
bestämmelse om att preskriptionstiden för fordran på pension skall räknas från
den dag fordringen tidigast kan göras gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen har nyligen beslutat införa nya
preskriptionsbestämmelser beträffande fordringar på underhållsbidrag till barn
och make (prop. 1978/ 79: 12, LU 1978/79:9, rskr 1978/79:99, SFS 1978:853-854).
Bestämmelserna bygger på en treårig preskriptionstid. De träder i kraft den
Ijuli 1979. Det flnns därför inte skäl att i delta sammanhang ta upp frågan om
preskriptionstiden för sådana fordringar. Inte heller finns det enligt min mening
skäl att föreslå särskilda preskriptionsbestämmelser beträffande andra
fordringar som avser periodiska prestationer eller beträffande de fordringar i
övrigt som i promemorian behandlas tillsammans med fordringar på pension eller
livränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:242.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3.3 Fordringar på bank o.d. Nuvarande ordning m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt preskriptionsförordningen gäller huvudregeln om
tioårig preskription också fordran på medel som innestår på bankräkning. 1
prop. 1976/ 77: 5 föreslogs att sådana fordringar skulle undantas från de
allmänna preskriptinnsbestämmelserna. Vanliga preskriptinnsregler skulle dnck
gälla beträffande furdran på grund av insättning i inlåningsrörelse som
bedrivs av annan än bank liksom fordran på medel som har satts in på postgirokonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att tillgodose bankernas intresse av att kunna
avveckla konton som har stått outnyttjade under mycket lång tid föreslogs i
propositionen en särskild bestämmelse i lagen (1927: 56) om gälds betalning
genom penningars nedsättande i allmänt förvar. Enligt den bestämmelsen skulle
belopp</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
innestod på bankräkning få sättas ner hos överexekulor, när tio år Förlängd
preskrip-hade gått från senaste insättning eller uttag. Om beloppet stod kvar
tio år tionstid efter nedsättningen, skulle det få lyftas av den som hade
gjort nedsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
riksdagsbehandlingen av propositionen uppvaktades lagutskottet av företrädare
för bankerna som starkt kritiserade den föreslagna ordningen och framhöll atl
denna skulle innebära betydande olägenheter för bankerna. Dels var metoden
omständlig och tungrodd, dels skulle nedsätt-ningsförfarandet inte skydda
bankerna mot krav annat än såvitt angick det nedsatta beloppet. Systemet skulle
leda till ett betydande merarbete för bankerna. Bl.a. skulle de för att skydda
sig mot dubbelkrav tvingas att spara bokföringsverifikationer under i princip
obegränsad framtid. Om propositionsförslaget genomfördes, skulle bankerna bli
nödsakade att utnyttja avtalsfriheten och träffa avtal om särskild
preskriptionstid med samtliga kontoinnehavare. Bankföreträdarna föreslog därför
att de allmänna preskriptionsbestämmelserna skulle gälla också beträffande
bankfordringar. Även bankinspektionen ansåg att undantaget för bankfordringar
borde utgå och att sådana fordringar borde vara underkastade en tioårig
preskriptionstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutskottets
majoritet, som avstyrkte propositionsförslaget i dess helhet, berörde inte
frågan om preskriptionstiden för bankfordringar. Däremot behandlades frågan av
en minoritet inom utskottet. Minoriteten, som i övrigt tillstyrkte
propositionsförslaget, framhöll att den gällande tioåriga preskriptionstiden
inte syntes ha medfört några rättsförluster eller andra nackdelar för
innehavare av bankkonton. Enligt vedertagen praxis betalar nämligen bankerna ut
innestående medel till den som visar sig ha rätt till dem, oavsett om
preskription har inträtt. Som regel betalar man dock inte ränta för tid efter
det att fordringen har preskriberats. Vad som från bankhåll hade invänts mot
propositionsförslaget fann utskottsminoriteten tungt vägande, och den kunde
därför inte ställa sig bakom förslaget i denna del. I stället föreslogs en
bestämmelse om att fordran på medel som innestår på räkning hos bank eller
annan snm bedriver inlåningsrörelse skulle preskriberas tio år efter det att
insättning eller uttag senast gjordes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Promemorian</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
skäl som kan anföras för att införa särskilda preskriptionsbestämmelser
beträffande fordran på medel som innestår hos bank bygger på tanken att den som
har satt in pengar på bank har en mer ovillkorlig rätt att få ut sina pengar än
den som har en vanlig fordran. Från insättarens synpunkt är insättningen
snarast en form av deposition av samma art som när han lämnar värdepapper eller
annan egendom till förvaltning av bank. Anspråk på att få tillbaka sådan
egendom är i motsats till fordran på att få ut insatta medel av sakrättslig
karaktär och är över huvud taget inte föremål för preskription. Den som har
satt in pengar på bankräkning torde i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allmänhet anse det närmast självklart alt han skall ha en
ovillkoriig rätt att få tillbaka de pengar han har satt in. Insättaren torde i
många fall vara helt okunnig om att hans fordran kan preskriberas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om
man godtar det angivna synsättet innebär inte delta att del finns behov av att
undanta fordran på insatta medel från de allmänna preskriptionsbestämmelsema.
Den nuvarande ordningen synes inte ha medfört några egentliga olägenheter,
eftersom bankerna regelmässigt betalar ut insatta medel, även om preskription
skulle ha inträtt. Trots allt fyller preskriptionsbestämmelsema en inte oviktig
funktion även i fråga om bankfordringar genom att utgöra ett skydd mot ogmndade
påståenden om gamla fordringar. Om fordringar på insatta medel undanlogs från
preskription, skulle bankerna av alll att döma åsamkas betydande olägenheter.
Någon motsvarighet till den i propositionsförslaget intagna undantagsbestämmelsen
föreslås därför inte.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det
gäller den närmare beräkningen av preskriptionstiden för hithörande fordringar
- något som i praktiken får betydelse endast i fråga om fordran på ränta - bör
principen vara att preskription aldrig inträder tidigare än tin år efter det
att insättning eller uttag senast gjnrdes. Med nuvarande bestämmelser turde det
knappast råda något tvivel om att preskriptionen anses avbmten varje gång
kontohavaren gör en insättning eller ett uttag. De ändringar av bestämmelserna
om preskriptionsavbrott som föreslås i det följande (se avsnittet 5.4) torde
härvidlag inte föranleda en annan bedömning. I vart fall torde man kunna utgå
från att bankerna tillämpar reglerna så, att de inte åberopar preskription
innan tio år har gått från senaste insättning eller uttag. Det torde därför
inte finnas behov av någon särskild bestämmelse för hithörande fordringar i
fråga om utgångspunkten för preskriptionstiden. Följaktligen föreslås att de
allmänna preskriptionsbestämmelserna även i detta hänseende skall vara
tillämpliga på fnrdringar sum innestår hos bank.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förlängd
preskriptionstid</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som har anförts i promemorian beträffande fordringar
på medel som innestår på bankräkning e. d. har lämnats utan erinran av så gott
som alla remissinstanser. Endast en remissinstans har fört fram en avvikande mening
och föreslagit att bankfordringarna undantas från de allmänna
pre-skripUonsbestämmelsema och att del införs en särskild bestämmelse om
nedsättning av medel som innestår på bankräkning i enlighet med förslaget i
prop. 1976777: 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De synpunkter som sålunda har kommit fram under
remissbehandlingen<br>
ger mig inte anledning att gå ifrån vad snm i promemnrian har föreslagits<br>
beträffande fordringar på medel som innestår hos bank e.d. Jag föreslår<br>
alltså att det inte införs några särskilda preskriptionsbestämmelser för<br>
sådana fordringar.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.4 Preskriptionsavbrott</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Preskriptionsav-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>brott 5.4.1 Preskriptionsavbrytande åtgärder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande ordning m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nuvarande bestämmelser sker preskripflonsavbrott
gennm att bnrgenären kräver gäldenären på betalning. Krav kan framställas genum
att bnrgenären ansöker om stämning eller på annat sätt inleder rättsligt
förfarande mnt gäldenären. Även kvittningsinvändning i rättegång, bevakning i
konkurs m. m. har preskriptinnsavbrytande verkan. Det är emellertid inte
nödvändigt atl bnrgenären vidtar rättslig åtgärd för att avbryta
preskriptinnen. Det räcker att han kräver gäldenären på betalning utom rätta.
Även etl munfligt krav eller en erinran om skulden godtas som
preskriptionsavbrytande åtgärd. Vidare kan preskription avbrytas genom att
gäldenären erkänner skulden uttryckligen eller genom konkludent handlande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1975 års departementspromemoria föreslogs en skärpning
av bestämmelserna om preskriptionsavbrott från borgenärens sida. Enligt
huvudregeln skulle det krävas att borgenären inledde rättsligt förfarande för
att erhålla dom eller liknande avgörande beträffande fordringen. Preskription
skulle också kunna avbrytas genom kvittningsinvändning i rättsligt förfarande,
inledande av verkställighetsförfarande och bevakning i konkurs. I vissa fall
skulle det dock räcka med en skriftlig erinran om fordringen. Det gällde dels
när en fordran inte var förfallen till betalning, dels när fordringen hade
fastställts genom dom e.d. Liksom enligt gällande rätt skulle preskription
dessutom kunna avbrytas genom gäldenärens erkännande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorieförslagets bestämmelser om preskriptionsavbrott
fick ett blandat mottagande under remissbehandlingen. De remissinstanser som
tillstyrkte en förkortning av preskriptionstiden hade i allmänhel också en
positiv inställning till att bestämmelserna om preskriptionsavbrott skärptes-
De remissinstanser som å andra sidan ställde sig avvisande till att
preskriptionstiden förkortades avstyrkte i många fall också de föreslagna
bestämmelserna om preskriptionsavbrott. En skärpning av kraven på preskriptionsavbrott
påstods kunna leda till onödiga processer och rättsförluster för borgenärerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trnts remisskritiken höll man i prop. 1976/77:5 fast vid
principen att det skulle krävas rättslig åtgärd för preskriptionsavbrott från
borgenärens sida. Enligt propositionsförslaget skulle preskription kunna
avbrytas, förutom genom gäldenärens erkännande, genom att 1. borgenären väckte
talan mot gäldenären, ansökte om lagsökning eller betalningsföreläggande,
påkallade tillämpning av skiljeavtal eller sökte verkställighet för fordringen,
2. borgenären åberopade fordringen till kvittning eller som gmnd för annan
invändning vid domstol, i skiljeförfarande eller hos exekutiv myndighet eller
3. borgenären åberopade fordringen till stöd för konkursansökan eller bevakade
fordringen i gäldenärens konkurs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid behandlingen av prupnsitinnsförslaget gick
lagutskuttet inte särskilt Preskriptionsav-in på frågan nm
preskriptinnsavbrntt. Enligt utskottet hade frågnrna nm brott
preskriptiunstidens längd, utgångspunkten för preskriptiunstiden uch
preskriptinnsavbrntt sådant inbördes samband atl de inte burde prövas var för
sig. Utskottet behandlade därför dessa delar av förslaget snm en enhet. Efter
att framför allt ha uppehållit sig vid frågan um preskriptiunstidens längd
förklarade utskottet, som förut har nämnts, atl det inte kunde ställa sig bakom
propositionsförslaget. Ulskottet uttalade sig till förmån för en ändring av
gällande rält endast i fråga om preskriptionstiden för konsumentfordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 preskriptionsförordningen finns inte några beslämmelser
om huruvida åtgärder som vidtas utomlands medför preskriptionsavbrott. Däremoi
innehåller växel- och checklagarna vissa bestämmelser om verkan i preskriptionshänseende
av att rättsliga åtgärder vidtas i ett annat land. Se 71 § andra stycket
växellagen (1932: 130) och 53 § andra stycket checklagen (1932:131).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorian</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av utskottets uttalanden och riksdagens
ställningstagande till propositionsförslaget finns det, som tidigare har
framhållits i promemorian, inte skäl att föreslå nya preskriptionsbestämmelser
som innebär nmfatlande ändringar av gällande rätt. Detta gäller även
bestämmelserna um preskriptionsavbrott. Vid utformningen av bestämmelserna om
hur preskription skall kunna avbrytas bör alltså gällande rätt i allt
väsentligt behållas, i varje fall beträffande andra fordringar än
konsumentfordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta innebär till en början att preskription skall kunna
avbrytas genom gäldenärens erkännande. Liksom nu bör verkan vara densamma,
oavsett nm gäldenären erkänner skulden uttryckligen eller genum knnkludent
handlande, t. ex. betalning av ränta eller amortering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller preskriptionsavbrytande åtgärder från
borgenärens sida kan det göras gällande att den nuvarande ordningen gör det alltför
lätt för borgenären att avbryta preskription. Han kan dröja med att kräva ut en
fordran under lång tid, bara han avbryter preskriptionen vart tionde år gennm
ett furmlöst krav eller en muntlig erinran. Detta kan leda till ulägenheter,
bl. a. genom att bevissvårigheterna blir större ju längre tiden går. Det kan
därför te sig önskvärt att preskriptionsreglerna utformas på etl sådant sätt
att borgenären, om inte parterna är ense, före preskriptionstidens utgång
måste vidta åtgärder för att få fordringsförhållandet klariagt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emellertid förefaller nackdelarna med den nuvarande
ordningen vara begränsade. Som regel har borgenären inte mycket att vinna på
att vänta med att kräva ut sin fordran. Hans primära intresse är givetvis att
få betalt. De fall där det i praktiken kan förekomma att en fordran står öppen
under mycket lång tid är framför allt sådana där furdringen inte kan göras
gällande förrän efter tioårstidens utgång. Sådana situafloner kan uppkomma när</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>parterna
har avtalat en sen förfallodag eller när en fordran är beroende av
Preskriptionsav-ett villknr. Men i dessa fall är det knappast mutiverat att
borgenären skall brott gå till domstnl för att få fordringen fastställd
enbart för att avbryta preskription, även om det av en eller annan anledning
inte är möjligt att utverka gäldenärens erkännande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
fordringar som är underkastade tinårspreskriptinn föreslås därför inte någnl
krav på att borgenären skall vidta rättslig åtgärd för att avbryta
preskription. Liksom hittills bör det räcka att borgenären kräver gäldenären på
betalning utom rätta eller erinrar honom om fordringen. Del bör dock inte vara
tillräckligt med ett muntligt krav eller en muntlig erinran. För att minska
risken för tvister om huruvida preskriptionsavbrott har skett bör föreskrivas
att krav eller erinran skall ske skriftligen. Det föreslås följaktligen att den
tioåriga preskriptionstiden skall kunna avbrytas av borgenären genom att han
tillställer gäldenären ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om
fordringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Givetvis
måste borgenären ha möjlighet att avbryta preskription även genom att inleda
rättsligt förfarande mot gäldenären. Borgenären bör kunna avbryta preskription
inte bara genom att ansöka nm stämning utan nckså gennm andra rättsliga
åtgärder som kan jämställas med krav eller erinran. Bestämmelserna härom bör
ges i huvudsak samma innehåll som i gällande rätt. Det föreslås alltså att
tioårspreskriptionen skall kunna avbrytas genom att borgenären väcker talan
mot gäldenären, bevakar fordringen i gäldenärens konkurs eller annars åberopar
fordringen gentemot gäldenären vid domstol, i skiljeförfarande, i
ackordsförfarande eller hos exekutiv myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nästa
fråga är då vad som skall krävas för preskriptionsavbrott beträffande fordringar
med treårig preskriptionstid, dvs. konsumentfordringar. Klart är att
preskriptionen skall anses avbmten genom gäldenärens erkännande på samma sätt
som i fråga om andra fordringar. Men skall det för preskriptionsavbrott från
borgenärens sida räcka med krav eller erinran eller skall det fordras någon mer
ingripande åtgärd?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1976/77: 5 betonades önskemålel att skärpa reglerna om preskriptionsavbrott.
Om preskriptionstiden förkortades utan att reglerna om preskriptinnsavbrntt
ändrades, skulle, sades det, syftet med förknrtningen av preskriptionstiden i
stor utsträckning förfelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Otvivelaktigt
talar vissa skäl för att man i fråga om konsumentfordringar ställer upp ett
krav på rättslig åtgärd för preskriptionsavbrott från borgenärens sida. Kan borgenären
nöja sig med ett krav utom rätta eller en erinran om fordringen, kan resultatet
bli att fordringsförhållandet består under mycket lång tid utan att det blir
klarlagt i vad mån gäldenären verkligen är betalningsskyldig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
här gör sig emellertid den synpunkten gällande att borgenären som regel inte
har något intresse av att ha sin fordran utestående under lång tid. Vad han
vill är att få betalt. Denna synpunkt har snarast större tyngd i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fråga
om konsumentfordringar än i fråga um andra fordringar, eftersom
Preskriptionsav-konsumentfordringarna normalt är av sådan karaktär ätt de
avvecklas efter brott ganska kort tid. Även om man också beträffande dessa
fordringar nöjer sig med att fordra krav eller erinran, blir givetvis en
förkortning av preskriptionstiden av stort värde för konsumentema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör frågan om hur preskriptionen skall brytas ses i sitt samband med frågan om
hur utgångspunkten för preskriptionstiden skall beräknas. Det förut framförda
förslaget att även den treåriga preskriptionstiden för konsumentfordringar
skall räknas från den dag fordran kom till medför i åtskilliga fall, främst då
konsumenten får kredit, atl preskriptionstiden löper ut tidigare än om den,
såsom föreslogs i propositionen, hade räknats från den dag då fordran tidigast
kunde göras gällande. Med hänsyn till att preskripUonstiden på så sätt i
realiteten förkortas ytterligare i vissa fall förefaller det rimligt att mildra
kravet på de åtgärder som borgenären måste vidta för att bryta preskriptionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
detta kommer att en skärpning av reglema om preskriptionsavbrott beträffande
konsumentfordringar skulle ge upphov till svårigheter, om man samtidigt i
princip behåller de nuvarande avbrottsreglerna för andra fordringar. Bortsett
från de rent lagtekniska svårigheterna skulle ett system med olika regler om
preskriptionsavbrott för olika fordringar medföra problem i den praktiska
tillämpningen. Problemen visar sig bl. a. i sådana situationer när det är
nklart för borgenären om det är fråga om en konsumentfordran eller ej. Det kan
t. ex. inträffa att en person i en och samma affär köper varor såväl för privat
bruk som för en rörelse som han driver. Det är säkert inte ovanligt att en
näringsidkare som t. ex. säljer bilar eller andra kapitalvaror helt enkelt inte
vet om en köpare är att betrakta som konsument eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall då det är oklart om det är fråga om en konsumentfordran eller ej kan i
och för sig redan differentieringen av reglerna om preskriptionstidens längd
leda till att borgenären inte säkert vet vad som gäller i det särskilda fallet.
De problem som detta kan medföra kan emellertid lösas på ett enkelt sätt genom
att borgenären handlar som om den kortare tiden var tillämplig. Olägenheterna
skulle emellertid bli större, om det ställdes upp krav på rättslig åtgärd för
att avbryta preskription i treårsfallen. Resultatet kunde bli att borgenären i
vissa fall kände sig nödsakad att väcka talan utan något annat syfte än att
avbryta preskripflon. Detta skulle inte gagna vare sig borgenären eller
gäldenären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
gmnd av det anförda föreslås att det skall räcka med krav eller erinran för
preskriptionsavbrott även i fråga om konsumentfordringar. Det bör dock även
beträffande sådana fordringar föreskrivas att krav eller erinran skall ske
skriftligen. Också i övrigt bör samma regler om preskriptionsavbrott som i det
föregående har föreslagits för andra fordringar kunna tillämpas på
konsumentfordringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
3 § andra punkten preskriptionsförordningen har vissa beslut i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inskrivningsärenden preskriptionsavbrytande verkan. Det
gäller beslut Preskriptionsav-varigenom ansökan om inteckning bifalls eller
förklaras vilande, dnck inte brott om inteckningen avser fast egendom,
tomträtt, skepp eller skeppsbygge. Preskription avbryts enligt samma lagmm
också genom anteckning om innehav av pantbrev eller annan inteckningshandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa bestämmelser torde sakna praktiskt betydelse. 1 1975
års prnme-mnria föreslogs ingen mutsvarighet till dem. Någnn invändning häremnt
kum inte fram under remissbehandlingen. Inte heller i prop. 1976/77: 5 förslogs
några sådana bestämmelser. Även om man nu i stor utsträckning behåller gällande
regler nm preskriptiunstid nch preskriptionsavbrott torde det inte finnas skäl
att behålla de angivna bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 6 § preskriptionsförordningen finns en bestämmelse som
ger gäldenären möjlighet att ta initiativ till att frågan om hans
betalningsskyldighet blir föremål för prövning. Har en fordran bevakats genom
ett krav utom rätta eller en erinran, har gäldenären enligt den bestämmelsen
rätt att väcka talan vid domstol för att få fordringen prövad, s. k.
provokatorisk talan. I propositionen föreslngs ingen motsvarighet härtill.
Gäldenärens behov av att kunna väcka talan mot borgenären för att få prövat i
vad mån han var betalningsskyldig ansågs tillräckligt tillgodosett genom
rättegångsbalkens regler om väckande av fastställelsetalan. Det finns inte
skäl att nu göra någon annan bedömning på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I promemorian föreslås en särskild bestämmelse om
preskriptionsavbrott i utlandet. Om en rättslig åtgärd som avbryter
preskription i Sverige vidtas utomlands, skall den tillerkännas verkningar
enligt den föreslagna lagen, om det med hänsyn till gäldenärens förhållanden
och omständigheterna i övrigt föreligger skälig anledning att åtgärden vidtas
i den främmande staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorieförslageis bestämmelser om preskriptionsavbrott
har inte föranlett några mera principiella invändningar under
remissbehandlingen. Förslaget att det skall räcka med krav eller erinran för
preskriptionsavbrott från borgenärens sida har allmänt tillstyrkts eller
lämnats utan erinran. De flesta remissinstansema har också godtagit förslaget
att krav eller erinran skall ske skriftligen. Några remissinstanser har dock föreslagit
att det skall räcka med ett muntligt krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag till en början framhålla att jag
ansluter mig till åsikten att det med hänsyn till riksdagens ställningstagande
till prop. 1976/ 77: 5 inte finns skäl att föreslå några mera omfattande
ändringar av de nuvarande bestämmelserna om preskriptionsavbrott. Detta gäller
både beträffande konsumentfordringar och andra fordringar. Jag delar också
uppfattningen att man bör ha samma regler om preskriptinnsavbrntt för
knnsumentfnrdringar som för andra fordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om preskriptionsavbrott från gäldenärens sida
tillstyrker jag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>v;?</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förslaget att preskripflonen skall anses avbmten genom att
gäldenären Preskriptionsav-erkänner skulden, oavsett om erkännandet sker
uttryckligen eller på något brott annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller preskriptionsavbrytande åtgärder från
borgenärens sida anser jag i likhet med en enhällig remissnpininn att det inte
finns skäl att införa någnl krav på rättslig åtgärd. Det bör räcka att bnrgenären
kräver gäldenären utnm rätta eller erinrar hunnm um furdringen för att preskriptinnen
skall brytas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksnm de flesta remissinstanserna anser jag vidare atl
det är befugat att föreskriva att krav eller erinran skall ske skriftligen. Med
anledning av att en remissinstans har ifrågasatt om detta också bör gälla
fordringar på medel som innestår på bankräkning o. d. vill jag framhålla att
preskriptionen i fråga om sådana fordringar bör anses bruten varje gång ett
belopp sätts in eller tas ut. Enligt min mening behövs det inte någon särskild
bestämmelse om detta. Även om inte räkningshavaren tillställer banken en
skriftlig erinran vid varje transaktion, sker preskriptionsavbrott regelmässigt
genom att banken utfärdar saidobesked e.d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår alltså att borgenären skall kunna avbryta
preskription genom ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om
fordringen till gäldenären. Att gäldenären bör ha fått känndom om kravet eller
erinran återkommer jag till i avsnitt 5.4.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framhålls i promemorian måste borgenären liksom f. n.
ha möjlighet att avbryta preskription också genom att vidta rättsliga åtgärder
mot gäldenären. Preskriptionen bör sålunda kunna avbrytas genom att borgenären
väcker talan mot gäldenären, oavsett om det sker genom ansökan om stämning
eller på något annat sätt. Vidare bör preskriptionsavbrott i enlighet med
promemorieförslaget komma till stånd genom att borgenären annars åberopar
fordringen gentemot gäldenären vid domstol, i skiljeförfarande eller hos
exekutiv myndighet. I de nu avsedda fallen bör, som närmare framgår av avsnitt
5.4.2, inte krävas att gäldenären får del av ansökan e. d. Får han inte det,
bör dock preskriptionsavbrottet endast ha begränsad verkan (se avsnitt 5.4.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen har några remissinstanser
särskilt uppehållit sig vid frågor om preskriptionsavbrott i samband med
konkurs. De har bl.a. framfört önskemål om att det tydligare anges hur
preskription skall kunna brytas i mindre konkurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I prop. 1978/79:105 har regeringen lagt fram förslag till
ändringar i konkurslagen (1921:225) m. m. Förslaget, som nyligen har antagits
av riksdagen (LU 1978/79:19, rskr 1978/79: 309), innebär genomgripande ändringar
av bestämmelserna om konkursförvaltning och om tillsyn över konkursförvaltning.
De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om ordinär konkurs kommer förvaltningen liksom f.
n. normalt att ombesörjas av en advokat, medan tillsynen över förvaltningen
skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ankomma
på en kronofogdemyndighet. Rättens ombudsman avskaffas.
Preskriptionsav-Konkursdomaren skall inte ha någon tillsyn över förvaltarens
verksamhet brott men skall bl. a. svara för förlikningsverksamheten i
konkursen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringarna
i konkurslagen innebär vidare att det nuvarande systemet med s. k.
fattigkonkurs ersätts av en ny ordning för handläggning av mindre konkurser.
Den nya handläggningsformen skall också tillämpas i åtskilliga fall som nu
följer reglerna om ordinär konkurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig nyhet är att förvaltare skall förurdnas i alla mindre knnkurser. Till
förvaltarens uppgifter hör att utreda vilka fordringar som kan göras gällande i
konkursen. Borgenärerna behöver i de mindre konkurserna inte bevaka sina
fordringar. Förvaltaren skall upprätta en bouppteckning och ge in den till
konkursdomaren. Gäldenären skall sedan avlägga bouppteckningsed inför
konkursdomaren. Om tillgångarna i boet inte täcker konkurskostnaderna, skall
konkursen avskrivas i anslutning till att eden avläggs. Finns det egendom i
boet, skall förvaltaren sälja den och upprätta ett utdelningsförslag, som
prövas av konkursdomaren. Liksom i ordinär konkurs utövas tillsynen över
förvaltningen av en kronofogdemyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya bestämmelserna om konkurs får inte någon större inverkan på de bestämmelser
om preskriptionsavbrott som har föreslagits i promemorian. När det gäller
ordinär konkurs bör preskription, i enlighet med vad som föreslås i
promemorian, kunna avbrytas fömtom genom gäldenärens erkännande genom att
borgenären ansöker om konkurs eller genom att han bevakar sin fordran i
konkursen. Även efterbevakning bör tillerkännas preskriptionsavbrytande verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
när det gäller mindre konkurser bör preskriptionen givetvis anses avbruten
genom själva konkursansökningen, såvitt angår den fordran som åberopas av
sökanden. Vidare bör preskriptionsavbrott liksom i ordinär konkurs kunna ske
genom gäldenärens erkännande, närmare bestämt genom att gäldenären beedigar
konkursbouppteckningen, om fordringen är upptagen där. Eftersom det inte
förekommer något bevakningsförfarande i mindre konkurser, bör det - särskilt
med tanke på sådana fall då gäldenären inte är anträffbar - dessutom finnas
möjlighet för en borgenär att avbryta preskription genom att anmäla sin fordran
hos förvaltaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av det anförda föreslår jag att preskription skall kunna avbrytas förutom
genom de åtgärder som har föreslagits i det föregående genom att borgenären
åberopar sin fordran i gäldenärens konkurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
remissinstans har ifrågasatt om inte promemorieförslagets bestämmelse om
preskriptionsavbrott genom rättslig åtgärd bör förtydligas i fråga om ackord,
så att det klart framgår vid vilka typer av ackordsförfarande bestämmelsen
gäller. Enligt min mening bör bestämmelsen inte vara tilllämplig vid andra
ackordsförfaranden än förhandling om offentligt ackord. Om en fordran åberopas
i något annat ackordsförfarande, bör det för preskriptionsavbrott från
borgenärens sida krävas att gäldenären har erhållit ett skriftligt krav eller
en skriftlig erinran. Jag föreslår därför att det i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>lagtexten
anges att endast ett åberopande av en fordran i förhandling om
Preskriptionsav-<br>
offentligt ackord jämställs med annan rättslig åtgärd.</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:
Verdana'>brott</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av vad några remissinstanser har uttalat om preskriptinnsavbrntt i
samband med utmätning får jag hänvisa till vad jag kummer att anföra om verkan
av preskriptionsavbrott i avsnittet 5.4.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som har anförts i promemorian om bestämmelserna i 3 § andra punkten och 6 §
preskriptionsförordningen angående vissa beslut i inskrivningsärenden resp.
rätten att väcka s. k. provokatorisk talan har lämnats utan erinran under
remissbehandlingen. Även jag ansluter mig beträffande dessa frågor till
promemorieförslaget. Jag föreslår alltså inte någon motsvarighet till de
angivna bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
remissinstans har framfört kritik mot den bestämmelse som föreslås i
promemorian om att preskription i vissa fall skall kunna avbrytas genom en
rättslig åtgärd som vidtas utomlands. Bestämmelsen innebär att en sådan åtgärd
skall medföra verkningar enligt den föreslagna preskriptionslagen, om det med
hänsyn till gäldenärens förhållanden och omständigheterna i övrigt föreligger
skälig anledning att åtgärden vidtas i den främmande staten. Den ifrågavarande
remissinstansen anser att en rättslig åtgärd i utlandet i princip bör medföra
verkningar enligt preskriptionslagen utan några inskränkningar. Bestämmelsen i
promemorieförslaget anses knappast vara tillräckligt klargörande för praktiskt
bmk och föreslås därför utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
åsyftade bestämmelsen går tillbaka på en motsvarande bestämmelse i prop.
1976/77: 5. Ätt en bestämmelse om preskriptionsavbrytande åtgärder i utlandet
togs in i propositionsförslaget bör ses mot bakgmnd av den skärpning av reglema
om preskriptionsavbrott som föreslogs i den propositionen. För preskriptionsavbrott
från borgenärens sida skulle i princip krävas att borgenären väckte talan mot
gäldenären eller vidtog någon annan rättslig åtgärd mot honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man inte genomför någon nämnvärd skärpning av reglerna om preskriptionsavbrott
utan nöjer sig med att föreskriva att borgenären skall kunna avbryta
preskription genom ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran, finns det
inte lika stor anledning som med förslaget i prop. 1976/77: 5 att införa en
särskild bestämmelse om preskriptionsavbrytande åtgärder utomlands. Enligt min
mening är det dock en fördel om det i lagtexten anges under vilka
fömtsättningar en rättslig åtgärd som vidtas i utlandet skall tillerkännas
preskriptionsavbrytande verkan här i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
påpekas i promemorian bör givetvis ett erkännande från gäldenärens sida liksom
ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran från borgenären medföra
preskriptionsavbrott även när åtgärden vidtas utomlands. Någon uttrycklig
bestämmelse härom torde inte behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
anser jag inte att det finns skäl att utan förbehåll jämställa en rättslig
åtgärd i utlandet med en motsvarande åtgärd i Sverige. En bestämmelse med den
innebörden skulle alltför lätt kunna missbmkas. Det vore</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inte rimligt om borgenären kunde avbryta preskription och
få till stånd en Preskriptionsav-förlängning av preskriptionstiden genom
att vidta rättsliga åtgärder i elt brott land till vilket gäldenären inte
hade någon som helst anknytning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening bör man därför begränsa möjligheterna
atl avbryta preskription genom rättsliga åtgärder i utlandet. Bedömningen av om
sådana åtgärder skall Ullerkännas preskriptionsavbrytande verkan måste
naturligen vara beroende av omständigheterna i det särskilda fallet. Det är
svårt att mera exakt ange fömtsättningarna i lagtexten. Enligt min mening är
den bestämmelse som föreslås i prumemnrian lämpligt utformad. Jag tillstyrker
alltså promemnrieförslaget på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:190.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.4.2 Tidpunkten för preskriptionsavbrott Promemorian</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När preskription avbryts genom gäldenärens erkännande
uppstår inga större svårigheter att bestämma vid vilken tidpunkt preskriptionen
skall anses avbmten. Den avgörande tidpunkten bör vara den dag gäldenären
lämnar sitt erkännande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller preskriptionsavbrytande åtgärder från
borgenärens sida följer gällande rätt principen att preskriptionen inte anses
avbruten förrän gäldenären har fått kännedom om den preskriptionsavbrytande
åtgärden. Skickar borgenären ett brev med krav eller erinran till gäldenären,
måste brevet ha kommit gäldenären till hända före preskriptionstidens utgång.
Väcker borgenären talan vid domstol, måste gäldenären ha delgetts stämningsansökan
för att preskriptionen skall anses avbmten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de fall borgenären tillställer gäldenären ett krav e. d.
utom rätta är det naturligt att preskriptionen inte avbryts förrän gäldenären
har fått del av kravet. I detta avseende finns ingen anledning att gå ifrån
gällande principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot kan det ifrågasättas om nuvarande ordning är
lämplig när det gäller preskriptionsavbrott genom väckande av talan e.d. I 1975
års promemoria föreslogs efter mönster av 1957 års betänkande att det
avgörande skulle vara den dag stämningsansökan eller motsvarande kommer in till
dnmstnlen. Detta överensstämmer med vad som gäller enligt dansk och norsk rätt.
På denna punkt godtogs promemnrieförslaget allmänt under remissbehandlingen,
och det följdes nckså i prupositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ordning som innebär att preskriptionen anses avbruten
redan när stämningsansökan kommer in till domstolen har den fördelen att borgenären
inte behöver riskera rättsföriust, om delgivningen av en eller annan orsak
fördröjs. Dessutom uppnås på det sättet överensstämmelse med rättegångsbalkens
regler om väckande av talan. I 13 kap. 4 § tredje stycket rättegångsbalken
föreskrivs nämligen att talan skall anses väckt då ansökan om stämning kommer
in Ull rätten eller, om stämning inte behövs, då talan framställs inför rätten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som skäl mot att anse preskriptionen avbmten redan den dag
stämnings- Preskriptionsav-ansökan kommer in kan framför allt anföras att det
från gäldenärens brott synpunkt kan te sig oskäligt att preskriptionsavbrott
sker innan han har fått kännedom om den preskriptionsavbrytande åtgärden. Om
ingivandet av stämningsansökan är avgörande, kan det rentav inträffa att
gäldenären aldrig får veta att preskriptionen har avbmtits, t. ex. om
stämningsansökan avvisas eller återkallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Givetvis är det inte tillfredsställande om borgenären kan
komma i åtnjutande av en ny full preskriptionstid enbart genom att ge in en
stämningsansökan som han omedelbart återkallar eller genom att vidta någon
annan åtgärd som gäldenären inte får kännedom om. I propositionsförslaget
löstes problemet genom regeln att ny preskriptionstid av vanlig längd skulle
börja löpa endast om borgenärens talan ledde till dom eller liknande avgörande.
I andra fall skulle inledande av rättsligt förfarande medföra endast en kortare
tilläggsfrist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man nu inför en liknande bestämmelse för sådana fall då
gäldenären inte får kännedom om den preskriptionsavbrytande åtgärden, undviker
man i stor utsträckning nlägenheterna med att anse preskriptinnen avbmten
redan när stämningsansökan kommer in. En sådan bestämmelse föreslås i det
följande, där också frågan om bestämmelsens närmare utformning behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På gmnd av det anförda föreslås att preskription skall
anses avbmten när stämningsansökan kommer in till domstolen. Liksom i
propositionsförslaget föreslås att samma princip skall gälla när rättsligt
förfarande inleds på annat sätt än genom ansökan om stämning. Om borgenären t.
ex. ansöker om lagsökning eller betalningsföreläggande, skall preskriptionen
sålunda anses avbmten den dag ansökningen kommer in till domstolen. Vill
borgenären åberopa sin fordran till kvittning, räknas verkningarna i preskriptionshänseende
från den dag kvittningsinvändning framställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har överlag godtagit vad som anförs i
promemorian om tidpunkten för preskriptionsavbrott när preskription avbryts
genom gäldenärens erkännande eller genom en rättslig åtgärd av borgenären. Även
jag ansluter mig i dessa avseenden till promemorieförslaget. Det innebär att
den avgörande tidpunkten i fall då preskription avbryts av gäldenären bör vara
den dag han lämnar sitt erkännande. När borgenären väcker talan vid domstol,
bör preskriptionen anses avbmten när stämningsansökan kommer in till domstolen
och inte först när gäldenären får del av ansökningen. Detsamma bör gälla när
ett domstolsförfarande inleds på något annat sätt, t. ex. genom en ansökan om
lagsökning eller betalningsföreläggande. Vill borgenären åberopa sin fordran
till kvittning, avbryts preskriptionen när kvittningsinvändningen framställs.
Samma princip bör gälla i andra fall när borgenären vidtar en rättslig åtgärd.
Den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>avgörande
tidpunkten bör alltså vara den dag borgenären framställer sitt
Preskriptionsav-<br>
yrkande e. d. och inte den dag gäldenären får del av detta.</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>brott</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta remissinstanserna har lämnat promemorieförslaget utan erinran även när
det gäller tidpunkten för preskriptionsavbrott genom krav eller erinran. Några
remissinslanser har dnck framfört önskemål om att förutsättningarna för att
preskriptinnen skall anses avbruten anges tydligare. Bl.a. har kritik
framförts mot vissa uttalanden i specialmotiveringen om vem som bör stå risken
för att ett krav e. d. blir försenat eller inte alls kommer fram. 1
specialmotiveringen sägs alt huvudregeln bör vara att borgenärens meddelanden
går på hans egen risk men att det kan finnas anledning att göra undantag
härifrån i särskilda fall, t. ex. om borgenären har utgått från att hans
skrivelse har kommit fram i tid och gäldenären måste ha insett detta. Enligt
promemorian bör det liksom hittills överlämnas åt de rättstillämpande
myndigheterna att avgöra hur de åsyftade situationerna bör bedömas. Häremot
har under remissbehandlingen hävdats att principen bör vara att borgenärens
meddelanden alltid går på hans egen risk och att detta bör anges i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
påpekas i promemorian är det naturligt att ett utomrättsligt krav e.d. från
bnrgenären inte medför preskriptionsavbrott förrän gäldenären har fått del av
kravet. Också jag anser att man i detta avseende bör hålla fast vid den
nuvarande principen. Frågan är emellertid om denna princip bör gälla utan
undantag eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
40§ avtalslagen och 61 § köplagen finns bestämmelser om att vissa meddelanden
som lämnas in för befordran med post eller telegraf e. d. går på adressatens
risk. Bestämmelserna är tillämpliga framför allt i sådana fall då påföljden av
en underlåtenhet att lämna meddelande skulle bli att avsändaren blev bunden av
ett avtal eller av en rättshandling som han själv har företagit eller att han
förlorade rätten att påtala kontraktsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är den princip som har kommit till uttryck i de angivna
bestämmelserna inte lämplig när det gäller att bedöma vem snm vid tillämpningen
av preskriptinnslagen skall stå risken för att ett krav eller en erinran
försenas eller kommer bort. En sådan ordning skulle vara alltför generös mot
borgenären, som i allmänhet har gott om tid att vidta en
preskriptionsavbrytande åtgärd även i de fall preskriptionstiden inte är mer än
tre år. Från gäldenärens synpunkt skulle det snarast te sig oskäligt om ett
meddelande som han inte alls har fått kännedom om skulle medföra
preskriptionsavbrott och leda till ny preskriptionstid. Detta gäller särskilt
nm saken aktualiseras först efler lång tid, sedan gäldenären i tron att
preskriptionstiden var utgången har gjort sig av med kvitton nch annat
bevismaterial rörande fordringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
gmnd av det anförda och med hänsyn till önskemålet att preskriptionsbestämmelserna
bör vara så enkla och lättförståeliga som möjligt anser jag att gäldenären
alltid skall ha fått del av borgenärens krav eller erinran för att
preskriptionen skall anses avbruten. Detta bör komma till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uttryck i lagtexten. Jag föreslår därför att det i den
ifrågavarande bestäm- Preskriptionsav-melsen föreskrivs att preskriptionen
avbryts genom att gäldenären får ett brott skriftligt krav eller en
skriftlig erinran om fordringen från borgenären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.4.3 Verkan av preskriptionsavbrott Nuvarande ordning och
tidigare förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nuvarande bestämmelser räknas alltid en ny tioårig
preskriptionstid från den dag preskriptionsavbrott sker. 1 1975 års promemoria
föreslogs vissa ändringar i detta avseende. Om preskription avbröts gennm
gäldenärens erkännande eller genom en erinran från borgenären, skulle ny fullständig
preskriptionstid liksom enligt gällande rätt räknas från dagen för avbrottet. Men
nm preskription avbröts genom väckande av talan e.d., skulle ny fullständig
preskriptionstid löpa endast om fordningen blev fastställd genom dom e.d. I
annat fall skulle borgenären bara få en ettårig tilläggsfrist från den dag
förfarandet avslutades. 1 de fall ny preskriptionstid skulle beräknas skulle
denna liksom enligt förslagets huvudregel vara tre eller tio år beroende på om
fordringen var förfallen till betalning eller ej. Den nya preskriptionstiden
skulle i likhet med ettårsfristen räknas från den dag förfarandet avslutades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna godtog allmänt de principer som på denna
punkt föreslogs i 1975 års promemoria. Förslaget i prop. 1976/77:5 byggde på
samma principer med vissa modifikationer. I propositionen föreslogs sålunda
för sådana fall då preskription avbröts gennm gäldenärens erkännande att ny
preskriptionstid skulle löpa från dagen för erkännandet. Tiden skulle liksnm
den urspmngliga vara tio eller tre år beroende på om det fanns skriftligt
fordringsbevis eller ej. Hade preskription avbrutits av borgenären, skulle ny
preskriptionstid börja löpa i den mån fordringen blev fastställd genom dom e.
d. Tiden skulle vara tio år för alla fordringar och räknas från den dag det
rättsliga förfarandet avslutades. I sådana fall då den preskriptionsavbrytande
åtgärden inte ledde till dom e.d. skulle preskriptionstid beräknas som om
preskriptionsavbrott inte hade skett. Preskription skulle dock aldrig inträda
tidigare än ett år efter det förfarandet avslutades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorian</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man behåller gällande rätts regler om preskriptionstid
och preskriptionsavbrott med de ändringar som har föreslagits i det
föregående, kan också bestämmelserna om verkan av preskripflonsavbrott i allt
väsenfligt behållas oförändrade. Vissa jämkningar behövs dock.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad först angår sådana fall då preskription avbryts genom
gäldenärens erkännande bör givetvis ny preskriptionstid börja löpa från dagen
för avbrottet. Detsamma gäller när preskripflon avbryts genom en utnmrätts-1ig
åtgärd {rån borgenärens sida. Detta innebär att ny preskriptionstid räknas från
den dag gäldenären tillställs ett krav eller en erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 119</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Likaså
bör preskriptionsavbrott genom inledande av rättegång e. d. nor-
Preskriptionsav-malt leda till ny preskriptionsfld. Så länge rättegång pågår
bör dock inte brott någon preskriptionstid löpa. Liksom i prop. 1976/77:5
föreslås därför att den nya preskriptionstiden skall räknas först från den dag
det rättsliga förfarandet avslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare har berörts finns det emellertid skäl att göra vissa undantag från
principen att ny preskriptionstid skall beräknas, sedan preskription har
avbmtits genom väckande av talan e.d. Skälen för en undantagsbestämmelse är
inte riktigt desamma som de som ligger bakom motsvarande bestämmelse i prop.
1976/77:5. Enligt den bestämmelsen skulle ny preskriptionstid inte börja löpa
i sådana fall då det rättsliga förfarandet inte ledde till dom e. d. Detta var
en konsekvens av principen att endast sådana åtgärder från borgenärens sida som
syftade till att få fordringsförhållandet klarlagt godtogs som
preskriptionsavbrytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vad som nu föreslås skall emellertid inte bara sådana åtgärder av borgenären
som är ägnade att leda till ett bindande avgörande medföra preskriptionsavbrott.
Det skall räcka med ett krav utom rätta eller en erinran. När det gäller att
bestämma förutsättningama för att väckande av talan skall leda till ny
fullständig preskriptionstid bör man därför inte fästa någon avgörande vikt vid
om rättegången utmynnar i en dom e.d. Det avgörande bör i stället vara om
gäldenären har fått del av borgenärens stämningsansökan eller motsvarande. På
det sättet uppnås en samordning med vad som i övrigt föreslås gälla för att ny
preskriptionstid skall börja löpa när borgenären har vidtagit en åtgärd av
preskriptionsavbrytande karaktär, nämligen att gäldenären har fått kännedom om
åtgärden. Samtidigt undgår man de stötande konsekvenser som skulle uppkomma,
om borgenären enbart genom att exempelvis ge in en stämningsansökan som han
omedelbart återkallade kunde komma i åtnjutande av en ny fullständig
preskriptionstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreslås följakfligen att preskriptionsavbrott genom väckande av talan e.d.
skall leda till ny preskripflonstid endast om gäldenären har fått del av borgenärens
framställning. I sådana fall då det rättsliga förfarandet av någon anledning
avbryts i förtid, bör borgenären dock alltid ha en kortare frist för att kunna
vidta någon annan preskriptionsavbrytande åtgärd. Det behöver nämligen inte
alltid bero på borgenären att gäldenären inte får kännedom om att talan har
väckts. Det kan bero på att gäldenären har avvikit eller på någon annan
omständighet som ligger utanför borgenärens kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undantagsbestämmelserna
för de nu åsyftade fallen kan lämpligen utformas efter mönster av motsvarande
bestämmelser i prop. 1976/77: 5. Om gäldenären inte har fått del av borgenärens
framställning, skall alltså preskriptionstid beräknas som om avbrott inte hade
skett. Preskription skall dock inträda tidigast ett år efter den dag det
rättsliga förfarandet avslutades.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar längden av den nya preskriptinnstiden efter
preskriptions- Preskriptionsav-avbrntt finns det inte anledning att göra
skillnad mellan ulika fall, bemende brott på hur preskriptionen har
avbmtits. Däremot är det befogat med olika regler för konsumentfordringar och
för andra fordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Klart är att den nya preskriptionstiden för en fordran,
som ursprungligen har löpt med tioårig preskriptionstid, också bör vara tio år.
För konsumentfordringar bör den nya preskriptionsflden däremot i princip vara
tre år. Om inte den kortare preskriptionstiden blev tillämplig även efter preskriptionsavbrott
skulle syftet med förkortningen av preskriptionstiden för konsumentfordringar
motverkas. Det skulle inte vara rimligt om borgenären fick förmånen av en
längre preskriptionstid så snart gäldenären gjorde en avbetalning eller
borgenären tillställde honom en skriftlig erinran om skulden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligen kan ifrågasättas att föreskriva en tioårig
preskriptionstid för konsumentfordringar som har fastställts genom dom e.d.
Emellertid finns det knappast behov av en längre preskriptionsfld enbart därför
att fordringen har blivit fastställd av domstol e. d. Konsumentfordringar är
normalt av sådan karaktär att de kan avvecklas ganska snart även efter en dom.
Från borgenärens synpunkt kan det inte vara någon nämnvärd olägenhet att
preskriptinnstiden för en domfäst fordran är tre år, eftersom han lätt kan
bryta preskriptionen genom ett skriftligt krav. Dessutom skulle en bestämmelse
om tio års preskriptionstid för domfästa fordringar på konsumentområdet
komplicera systemet i onödan. Det föreslås därför att ny preskriptionstid för
konsumentfordringar alltid skall vara tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget att ny preskriptionstid skall börja löpa från
tidpunkten för preskriptionsavbrottet, när preskription har avbmtits genom
gäldenärens erkännande eller genom ett krav eller en erinran från borgenären,
har lämnats utan erinran under remissbehandlingen. Även jag ansluter mig på
denna punkt till promemorieförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har också överlag godtagit den
principiella uppbyggnaden av de bestämmelser som föreslås om verkan av att
preskription avbryts gennm en rättslig åtgärd. Däremnt har en del enskildheter
i förslaget mötts av kritik. Önskemål har nckså framförts um knmpletteringar
på vissa punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även jag tillstyrker i princip den ordning snm föreslås i
prnmemorian för sådana fall då preskriptinn avbryts gennm att bnrgenären väcker
talan eller vidtar någon annan rättslig åtgärd. Ett sådant preskripflonsavbrott
bör alltså leda till ny preskriptionstid under fömtsättning att gäldenären har
fått del av borgenärens framställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare är det enligt min mening klart att någon
preskriptionstid inte bör löpa så länge en rättegång eller något annat
rättsligt förfarande pågår. Den nya preskripuonsflden bör alltså börja löpa
först när förfarandet avslutas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
par remissinstanser har ifrågasatt vilken tidpunkt snm bör utgöra Preskriptionsav-utgångspunkt
för den nya preskriptiunstiden. Frågan är i försia hand um brott tiden bör
räknas från den dag en dnm meddelas eller från den dag dnmen vinner laga kraft.
Från några håll har framförts önskemål om att lagtexten förtydligas på denna
punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
specialmotiveringen i promemorian framgår att den dag som åsyftas med det
uttryckssätt som används i promemorieförslaget är den dag en dom meddelas.
Detta är också enligt min mening den bästa lösningen. Altemativet att räkna
preskriptionstiden från den dag domen vinner laga kraft är mindre lämpligt, bl.
a. med hänsyn till att vissa avgöranden, t. ex. tredskodomar och
lagsökningsutslag, måste delges med part för att vinna laga kraft och att det i
vissa fall kan dröja lång tid innan så sker. Jag föreslår alltså att
preskriptionstiden skall räknas från dagen för domen. Avslutas förfarandet utan
dom bör tiden räknas från den dag slutligt beslut eller liknande avgörande
meddelas. Även enligt min mening bör lagtexten förtydligas på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser har särskilt uppehållit sig vid frågan vilken tidpunkt som bör
vara utgångspunkt för den nya preskriptionstiden när preskription har
avbrutits genom en ansökan om verkställighet. Flera tänkbara alternativ har
nämnts. Enligt min mening är det naturligt att i detta fall tillämpa samma
princip som när det är fråga om ett domstolsförfarande. Det innebär att
preskriptionstiden bör räknas från den dag den exekuflva myndigheten skiljer
målet ifrån sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller förslaget att ny preskriptionstid skall börja löpa endast nm
gäldenären har fått del av bnrgenärens framställning har ett par remissinstanser
pekat på att det i utsökningsmål är vanligt att delgivning inte sker med
gäldenären. Vid utmätning tillställs gäldenären snm regel en underrättelse i
vanligt brev. I vissa fall behöver inte någon underrättelse alls skickas ut
före förrättningen. En remissinstans har förordat att ny full preskriptionstid
alltid skall börja löpa när en utmätningsförrättning har ägl mm, oavsett om
gäldenären har underrättats och oavsett om någonting har kunnat utmätas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning härav vill jag erinra om att regeringen i en lagrådsremiss den 16
mars 1978 har lagt fram ett förslag till ny ulsökningsbalk, som beräknas kunna
träda i kraft tidigast under år 1981. Förslaget innehåller åtskilliga ändringar
av nuvarande bestämmelser på utsökningsrättens område. De bestämmelser som
föreslås om förfarandet vid utmätning, bl. a. i fråga nm underrättelse till
gäldenären, stämmer dnck i stor utsträckning överens med vad som gäller f. n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är det vikflgt att hålla fast vid principen att en rättslig åtgärd
av borgenären skall medföra ny preskriptionstid bara om gäldenären har fått
del av borgenärens framställning. Däremot finns det inte skäl att föreskriva någon
bestämd form för underrättelsen till gäldenären som fömtsättning för att ny
preskripflonsud skall börja löpa. Det bör räcka att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
på något sätt kan visas att gäldenären har underrättats om borgenärens
Preskriptionsav-framställning. Har gäldenären delgetts, framställningen enligt
bestämmel- brott serna i delgivningslagen (1970:428), bör han anses ha
blivit underrättad nm framställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
den angivna principen följer att man inte bör införa någon bestämmelse om att
en utmätningsförrättning skall leda till ny full preskriptionstid oavsett om
gäldenären har underrättats eller ej. I sådana fall då förrättningen medför
att egendom utmäts, turde gäldenären regelmässigt få kännedom om detta. Det
behövs då inte någon bestämmelse om att själva förrättningen alltid medför ny
preskriptionsfld. I de fall å andra sidan då ett utmätningsförsök blir
resultaflöst skulle det enligt min mening vara direkt olämpligt om en ny full
preskriptionstid skulle börja löpa utan att gäldenären ens kände till att
verkställighet hade begärts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
bestämmelser som föreslås i promemorian för sådana fall då ett
preskriptionsavbrott genom rättslig åtgärd inte skall leda till ny full preskriptionstid
har godtagits av de flesta remissinstansema. Några remissinstanser är dock
skepflska mot förslaget att borgenären alltid skall få åtnjuta en ettårsfrist.
De pekar på att en sådan bestämmelse kan missbrukas, t. ex. genom att
borgenären en gång om året väcker talan som han omedelbart återkallar. På det
sättet skulle en fordran kunna hållas vid liv under obegränsad tid utan att
gäldenären fick kännedom om det. Från något håll föreslås därför att
möjligheten att få en ettårsfrist inte skall kunna utnyttjas mer än en gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Somjag
tidigare har berört bör en borgenär i princip inte få tillgodoräkna sig en
rättslig åtgärd för att få preskriptionstiden förlängd, om gäldenären inte har
fått kännedom om åtgärden. Om det rättsliga förfarandet avslutas utan att
gäldenären har underrättats om förfarandet, är det enligt min mening naturligt
att man beräknar preskripflonstid som om borgenären inte hade vidtagit någon
preskriptionsavbrytande åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan emellertid förekomma situafloner då det skulle vara oskäligt mot borgenären
att inte alls tillerkänna en rättslig åtgärd någon verkan, om inte gäldenären
har blivit underrättad. Det gäller l.ex. sådana fall då borgenären mot slutet
av preskriptionstiden i god tro har väckt talan mot gäldenären vid fel domstol
eller då det visar sig omöjligt att delge gäldenären stämningsansökningen. I
fall av detta slag skulle det knappast vara rimligt om preskriptionstiden gick
till ända samtidigt som målet avskrevs. För övrigt skulle risken för en sådan
konsekvens kunna medföra andra olägenheter. För bnrgenären skulle det vara
frestande att försöka dra ut på förfarandet genom uppskov e. d. i hopp om att
han förr eller senare skulle få Ullfälle att vidta någon
preskriptionsavbrytande åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
min del anser jag därför att det är befogat att införa en bestämmelse som ger
borgenären en viss frist, när ett rättsligt förfarande avslutas utan att
gäldenären har blivit underrättad om borgenärens framställning. De bestämmelser
som i detta avseende har föreslagits i promemorian har dock</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
bristen att de kan utnyttjas på ett sätt som inte är åsyftat. Givetvis är
Preskriptionsa\ det inte lämpligt att en borgenär skall kunna hålla en fordran
vid liv under brott lång tid utan gäldenärens kännedom enbart genom att
väcka talan eller vidta någon liknande åtgärd en gång om året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns ulika möjligheter att undgå ulägenheter av detta slag. En möjlighet är
att föreskriva en mycket kort lilläggsfrist, t. ex. en månad. En så kort frist
skulle emellertid vara väl snålt tilltagen för att passa i sådana situationer
för vilka fristen egenfligen är avsedd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är den lösning bättre som har föreslagits under remissbehandlingen.
Den innebär alt borgenären inte skall kunna få en lilläggsfrist upprepade
gånger i följd. Med en sådan ordning är det i gengäld angeläget att fristen är
tillräckligt lång för att borgenären skall ha en praktisk möjlighet att göra
ett sista försök att avbryta preskriptinnen. En frist på ett år bör då vara
lagom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår därför att preskriptinn, i sådana fall då ett rättsligt förfarande avslutas
utan att gäldenären har underrättats om borgenärens framställning, skall
inträda tidigast ett år efter det att förfarandet avslutades men att
förlängning av preskriptionstiden inte skall få ske mer än en gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorians
förslag att den nya preskriptionstiden, när en sådan skall börja löpa efter
preskriptionsavbrott, skall vara tre år för konsumentfordringar och tio år för
andra fordringar har lämnats utan erinran under remissbehandlingen utom så till
vida att ett par remissinstanser har förordat att preskriptionstiden alltid
skall vara tio år för en fordran som har fastställts gennm dom e. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
skäl som i promemorian åberopas för att preskriptionstiden för en
konsumentfordran skall vara tre år även när fordringen har fastställts gennm
dom e. d. är enligt min mening hållbara. Även i övrigt ansluter jag mig till
vad som anförs i promemorian om preskripflonstidens längd efter
preskriptinnsavbrott. Jag föreslår alltså att den nya preskripUonstiden skall
vara tre år för konsumentfordringar och tio år för andra fordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.5
Verkan av preskription</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.5.1
Allmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
ordning och tidigare förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
2 § preskriptionsförordningen föreskrivs att borgenären förlorar sin talan mot
gäldenären, om han försummar att bevaka sin fordran före tioårsfldens utgång.
Trots preskripflon får en fordran dock under vissa fömtsättningar användas till
kvittning. Vidare är en borgenär som har panträtt till säkerhet för sin fordran
inte skyldig att lämna ifrån sig panten förrän han har fått betalt så långt
panten räcker, även om fordringen är preskriberad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
bestämmelser om verkan av preskripflon som föreslogs i 1975 års
departementspromemoria överensstämde i huvudsak med gällande rätt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De godtogs också i allt väsentligt under
remissbehandlingen. Några större Verkan av pre-<br>
ändringar föreslogs inte heller i prop. 1976/77: 5 på denna punkt.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skription</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I prop. 1976/77: 5 (s. 168- 170) berördes frågan i vad mån
domstolar och andra myndigheter självmant bör ta upp frågor nm preskription.
Det erinrades om att domstolarna enligt praxis inte ex officio tar upp frågor
om tioårspreskription i vanliga tvistemål, i varje fall inte om båda parter har
inställt sig till förhandling, men att rättsläget i övrigt är oklart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande statsrådet uttalade att vissa skäl kunde
anföras för att införa bestämmelser nm officialprövning av preskriptinnsfrågur
i vanliga tvistemål. En sådan urdning kunde te sig motiverad framför allt från
konsumentskyddssynpunkt i sådana fall då gäldenären är konsument. Emellertid var
det enligt hans mening knappast möjligt att införa bestämmelser om
officialprövning som kunde vara tillämpliga i alla de skiftande situationer där
frågor om preskription kan komma upp. Han erinrade också om att det inom
jusfltiedepartementet pågick förberedelser för en översyn av vissa delar av
rättegångsbalken och hänvisade till promemorian (Ds Ju 1976: 8) Översyn av
rättegångsförfarandet vid allmän domstol. BI. a. var det aktuellt att se över
reglerna om domstolamas processledande verksamhet. Enligt hans mening borde
frågan humvida domstolarna i större utsträckning än tidigare borde ta upp
preskripflonsfrågor prövas inom ramen för detta utredningsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorian</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkten för bestämmelserna om verkan av
preskription bör givetvis vara att en fordran inte längre skall kunna krävas ut
när preskriptionsflden har gått ut. Detta är i själva verket
preskriptionsinstitutets huvudsyfte. Det föreslås därför en bestämmelse om att
borgenären genom preskription förlorar rätten att kräva ut sin fordran. Innebörden
härav bör vara densamma som enligt gällande rätt. Gäldenären skall alltså inte
längre vara skyldig att fullgöra den prestation som fordringen avser.
Borgenären skall inte kunna utverka dom eller liknande avgörande för att få
fordringen fastställd. Inte heller skall verkställighet kunna ske genom
exekuflv myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är emellertid klart att vissa undantag från
huvudregeln är nödvändiga även i fortsättningen. En preskriberad fordran bör
t. ex. under vissa fömtsättningar få användas till kvittning. En borgenär som
har egendom i sin besittning till säkerhet för sin fordran skall inte utan
vidare behöva lämna ifrån sig egendomen när fordringen preskriberas.
Bestämmelserna härom bör liksom i prop. 1976/77: 5 kunna utformas i nära
anslutning till gällande rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Spörsmålet huruvida domstol eller annan myndighet
självmant skall beakta fråga om preskription har samband med centrala
processrättsliga principer. Den fömtskickade utredningen av domstolsförfarandet
har numera kommit i gång genom tillsättandet av rättegångsutredningen (Ju</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1977:
06), som har i uppdrag aU göra en översyn av rättegångsförfarandet Verkan
av pre-vid allmän domstol (Dir 1977:10, 1977:91). Bl.a. med hänsyn ull det
skription utredningsarbete som sålunda pågår på processrättens område bör
frågan om officialprövning av frågor om preskription inte tas upp i samband med
den begränsade översyn som det är fråga om här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande rätt anses en gäldenär, som har betalt en skuld trots att den är
preskriberad enligt preskriptinnsförnrdningens bestämmelser, inte ha rätt att
återfå beloppet under åberopande av att han på gmnd av preskriptionen inte var
skyldig att betala. Enligt prop. 1976/77: 5 borde denna princip gälla också i
fortsättningen, men någon uttrycklig bestämmelse härnm föreslugs inte. Det
finns inte skäl att nu göra någon annan bedömning på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
bestämmelser om verkan av preskription som föreslås i promemorian har lämnats
utan erinran av de flesta remissinstansema. Från några håll har dock framförts
vissa synpunkter på bestämmelsemas utformning och placering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
påpekas i promemorian bör bestämmelserna om verkan av preskripflon bygga på
att en fordran inte längre kan krävas ut när den är preskriberad. Borgenären
skall inte kunna tvinga fram fullgörelse genom att utverka dom eller
verkställighet utan gäldenärens medgivande. Det gäller oavsett om fordringen
avser betalning av ett penningbelopp eller någon annan prestation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
betyder inte att alla rättsverkningar som är förenade med en fordran bör
upphöra när fordringen preskriberas. Som påpekas i promemorian bör en fordran
i viss utsträckning kunna användas till kvittning trots att den är
preskriberad. Vidare bör en borgenär som har pantsäkerhet kunna få betalning ur
panten även efter preskripflonsudens utgång. Liksom enligt gällande rätt bör
en gäldenär som frivilligt betalar en preskriberad fordran inte ha rätt att få
tillbaka beloppet under åberopande av preskription.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening ger den huvudbestämmelse om innebörden av preskription som föreslås
i promemorian ett riktigt uttryck för vad som bör gälla. Jag tillstyrker alltså
att det föreskrivs att preskription innebär att borgenären förlorar rätten att
kräva ut sin fordran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligen
kan, som en remissinstans har uttalat, ifrågasättas om inte bestämmelsen bör
tas in i lagens inledning. Emellertid har bestämmelsen ett naturligt samband
med de regler som i övrigt föreslås om verkan av preskripflon. Jag anser därför
att den bör placeras i anslutning till dessa regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tillstyrker också de särskilda bestämmelserna om fömtsättningarna för att en
preskriberad fordran skall få användas flil kvittning och om rätten att trots
preskripflon få betalt för en fordran som är förenad med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>pantsäkerhet. Bestämmelserna härom behandlas närmare i
specialmotive- Verkan av pre-<br>
ringen.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skription</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen har från flera håll framförts
önskemål om att del klarläggs i vad mån preskriptinn skall beaktas ex ufficin.
Några remissinstanser, framför allt företrädare för kronnfngdemyndigheterna,
har hävdat att det är angeläget att kronofogdemyndighetema kan pröva frågan om
preskription även om inte gäldenären gör preskriptinnsinvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fråga huruvida preskriptinn bör beaktas självmant av
exekuflv myndighel har berörts i lagrådsremissen med förslag till
ulsökningsbalk (s. 267). Jag flnner inte skäl att i detta sammanhang på nytt ta
upp denna fråga. Inte heller anser jag att det finns anledning att nu gå in på
frågan i vad mån preskriptinn bör beaktas självmant av dnmstol. Som påpekas i
promemorian har den frågan samband med centrala prncessrättsliga spörsmål, snm
berörs av rättegångsutredningens pågående arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.5.2 Flera gäldenärer Nuvarande ordning m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 5§ första stycket preskriptinnsförnrdningen finns
bestämmelser om verkan av preskription när flera gäldenärer är solidariskt
ansvariga. Bestämmelserna innebär att preskription gentemot en av gäldenärerna
medför att var och en av de övriga inte blir skyldig att betala mer än den
andel som belöper på honom efter huvudtalet. Ansvaret mot borgenären blir
alltså primärt delat, men subsidiärt kvarstår ett visst ansvar dämtöver.
Uppkommer brist hos en av gäldenärerna, fördelas ansvaret härför lika mellan de
övriga. Därvid får borgenären svara för den del som skulle ha betalts av den
gentemot vilken preskription har inträtt. Bestämmelsen gäller enligt sin
ordalydelse endast när flera har åtagit sig en skuld gemensamt, men den har i
praktiken ansetts flllämplig även vid andra fall av solidarisk ansvarighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I prop. 1976/77: 5 liksnm i 1975 års
departementspromemoria föreslogs bestämmelser nm verkan av preskription i
solidariska skuldförhållanden av i huvudsak samma innebörd som bestämmelserna i
preskriptionsförordningen. Dock föreslogs i propositionen den ändringen att de
kvarvarande gäldenärernas ansvar skulle vara primärt solidariskt. Dessutom
föreslogs en modifikation av regeln att den andel som skall anses belöpa på den
gäldenär gentemot vilken preskripflon har inträtt allfld skall beräknas efter huvudtalet.
Om annan fördelning hade bestämts genom avtal eller avgörande varom bnrgenären
hade fått kännedum i god tid före preskripflonens inträde skulle andelen
beräknas på grundval härav. Beträffande skälen härför hänvisas flll lagrådets
yttrande, s. 250-251 i prop. 1976/77: 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorian</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I promemorian har inte föreslagits några särskilda
bestämmelser om preskriptionstid beträffande fordringar för vilka flera
gäldenärer är ansva-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>riga,
bortsett från en bestämmelse om att en regressfordran aldrig preskri- Verkan av
pre-beras tidigare än ett år efter infriandet av huvudfordringen. I fråga om
skription borgenärens fordran avses de allmänna reglerna bli tillämpliga. Det
innebär att en preskriptionstid på flo resp. tre år räknas från fordringens
tillkomst. Oavsett om gäldenärernas ansvar är delat eller solidariskt bör
utgångspunkten i förhållande till var och en av gäldenärerna vara den dag
borgenärens fordran mot honom har uppkommit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller verkan av preskription flnns i gällande rätt inga särskilda
bestämmelser för det fallet att flera gäldenärer har delat ansvar. Som påpekas
i proposiflonen är sådana bestämmelser obehövliga. När gäldenärernas ansvar är
delat, svarar var och en för en viss del av skulden. Underlåter någon av dem
att fullgöra sin betalningsskyldighet, kan borgenären inte kräva ut bristen av
de övriga. Regressanspråk mellan gäldenärerna uppkommer inte. Till följd härav
kommer frågan om preskription att bedömas separat för var och en av
gäldenärerna. Inträder preskription i förhållande till en av dem, påverkar inte
detta de övrigas ansvarighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhållandet
är annorlunda, om gäldenärernas ansvar är solidariskt. I sådana fall svarar ju
var och en gentemot borgenären för hela beloppet. Inbördes svarar var och en för
sin andel. Den som infriar skulden har regressrätt mot de övriga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller att bestämma verkningarna av preskripflon i solidariska
skuldförhållanden är det av underordnad betydelse hur bestämmelserna om
beräkning av preskriptionsfld är konstmerade. Vad det gäller är ju att
fastställa hur de kvarvarande gäldenärernas ansvar påverkas av att preskripflon
har inträtt i förhållande till en av gäldenärerna, oavsett när detta har skett.
Vad som i detta avseende har anförts i prop. 1976/77: 5 är alltså i och för sig
tillämpbart, trots att de bestämmelser som nu föreslås om preskriptionstidens
utgångspunkt och längd skiljer sig från propositionsförslagets.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med vad som gäller enligt preskriptionsförordningen och vad som
föreslogs i prop. 1976/77: 5 bör borgenären i princip vara skyldig att vidta
preskriptionsavbrytande åtgärder mot alla gäldenärerna för att behålla rätten
att kräva ut hela sin fordran. Har borgenären underlåflt att avbryta
preskription i förhållande flll en av gäldenärerna, bör alltså dennes andel
inte få krävas ut av de övriga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framhålls i prop. 1976/77:5 (s. 174 f) skulle det dock föra för långt att
tillämpa denna princip i alla sammanhang där solidariskt ansvar kan
ifrågasättas. Inträffar exempelvis en skada för vilken flera skulle kunna bli
ansvariga, skulle den skadelidande behöva vända sig mot var och en av dem före
preskriptionstidens utgång för att undgå risken för att en del av skadeståndet
faller bort. För att undvika sådana konsekvenser bör tillämpningen av den
angivna principen begränsas till fall då flera har åtagit sig eller ålagts
solidariskt ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
huvudregeln skall alltså en preskriberad andel inte få krävas ut av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>övriga
gäldenärer. Med denna utgångspunkt kan de kvarvarande gälde- Verkan av pre-</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>närernas ansvar
utformas på två sätt. Enligt det ena alternativet är de skription</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kvarvarande gäldenärernas
ansvar gentemot borgenären solidariskt, men</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den som infriar skulden
har regressräu mot de övriga. Enligt det andra</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>alternativet, det som
gäller f n., är de kvarvarandes ansvar gentemot</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>borgenären delat, men de
är ansvariga för eventuell brist hos någon av de</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>övriga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
förmån för alternativet att låta de kvarvarande gäldenärernas ansvar vara
solidariskt kan framför allt anföras att rättsverkningarna på det sättet
överensstämmer med vad som är åsyftat när flera gäldenärer har åtagit sig eller
ålagts solidariskt ansvar. Å andra sidan medför detta alternativ vissa
olägenheter. Dessa visar sig när en gäldenär som har infriat huvudfordringen
inte kan få ut hela sin regressfordran på gmnd av brist hos någon av de övriga
gäldenärerna. Eftersom ansvaret för bristen då bör fördelas mellan övriga
kvarvarande gäldenärer och borgenären, uppkommer den något egendomliga
situationen att den infriande gäldenären får en regressfordran mot borgenären.
Vill det sig illa, kan borgenären ha kommit på obestånd med påföljd att
gäldenären själv, eller tillsammans med övriga kvarvarande gäldenärer. får stå
för den del av bristen som skulle ha betalts av borgenären. Eftersom dessa
olägenheter förorsakas av att borgenären har låtit sin fordran preskriberas i
förhållande till en av gäldenärerna, är det rimligare att borgenären själv får
ta de negativa konsekvenser som kan bli följden härav än att gäldenärema eller
någon av dem åsamkas olägenheter. Det föreslås därför att de kvarvarande
gäldenärernas ansvar skall vara delat liksom enligt nuvarande bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beräkningen
av hur stor andel av huvudfordringen som faller bort genom preskription liksom
beräkningen av de andelar som belöper på de kvarvarande gäldenärerna bör
normalt ske efter huvudtalet. Hänsyn bör emellertid tas till att annan
fördelning kan ha bestämts genom avtal mellan gäldenärerna eller genom dom e.
d. Liksom i prop. 1976/77: 5 föreslås därför en regel om att andel skall
beräknas efter huvudtalet, om inte annat har bestämts gennm avtal eller
avgörande varom borgenären har fått kännedom i god tid före preskripflonens
inträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den ordning som nu har föreslagits uppkommer inte några regressanspråk, när
preskription har inträtt i förhållande flll en av huvudgäide-närerna. Om någon
av dem infriar hela skulden utan att känna till att fordringen delvis är
preskriberad, bör han dock ha rätt att av borgenären kräva tillbaka vad han har
betalt utöver sin egen andel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppstår
brist hos någon av de kvarvarande gäldenärerna, bör borgenären inte få kräva
de övriga gäldenärerna på mer än de skulle ha fått svara för, om alla
gäldenärema hade funnits kvar. Borgenären bör alltså själv få stå för den del
av bristen som skulle ha täckts av den bortfallne gäldenären. Beräkningen av
hur mycket var och en skall svara för bör ske efter samma principer som har
angetts nyss. Liksom i prop. 1976/77: 5 föreslås därför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att var och en av gäldenärerna svarar i förhållande till
sin andel nch Verkan av pre-<br>
burgenären i förhållande till den andel snm har preskriberats.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skription</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna nm verkan av preskriptinn i förhållanden
med flera gäldenärer har under remissbehandlingen berörts bara av en
remissinstans. Det gäller bestämmelsen att beräkningen av en gäldenärs andel i
vissa fall skall ske på annat sätt än efter huvudtalet, nämligen nm annat har
bestämts genom etl avtal eller avgörande varom borgenären har fått kännedom i
god tid före preskriptionens inträde. Den ifrågavarande remissinstansen kritiserar
uttrycket "i god tid" och föreslår alt tiden anges exakt i lagtexten,
förslagsvis till ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar uppfattningen att det angivna uttryckssättet är
för vagt och bör preciseras. Enligt min mening bör sex månader vara en lagom
lång fldrymd i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 övrigt ansluter jag mig till vad som anförs i
promemorian om preskription i flergäldenärsförhållanden och tillstyrker
bestämm.elserna i promemorieförslaget på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.5.3 Borgen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande ordning och tidigare förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt gällande rätt är de allmänna bestämmelserna om
preskription i princip tillämpliga också på fordran på gmnd av borgen. En
särskild bestämmelse finns dock i 4 § förordningen den 28 juni 1798 angående
vissa omständigheter uti lagsöknings- och utmätningsmål. Där föreskrivs i fråga
om propn"eborgen en tolvmånadersfrist räknat från den dag betalning skulle
ha erlagts. Bestämmelsen är inte flllämplig, om borgensmannen, som ofta sker,
har gått i borgen "tills full betalning sker".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt fast praxis anses en borgensman fri från
betalningsskyldighet när huvudfordringen har preskriberats, även om borgen har
ingåtts som för egen skuld. Inträder preskripflon i förhållande till en av
flera solidariskt ansvariga borgensmän, blir bestämmelserna i 5§
preskriptionsförordningen om verkan av preskription i solidariska
skuldförhållanden tillämpliga. I 18 § föreskrivs nämligen att vad som i
förordningen sägs om gäldenär i tillämpliga delar också skall gälla borgensman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I prop. 1976/77: 5 föreslogs att de allmänna
bestämmelserna om preskriptionstidens längd och om utgångspunkten för
preskriptionstiden skulle gälla också borgensfordringar. Det innebar bl.a. att
den nyssnämnda bestämmelsen i 1798 års förordning föreslogs upphävd.
PreskripUonstiden för borgenärens fordran mot en borgensman skulle alltså vara
tio eller undantagsvis tre år från den dag fordringen tidigast kunde göras
gällande mot borgensmannen. I praktiken skulle utgångspunkten för preskriptinnstiden
bli nlika beroende på om det var fråga om proprieborgen eller enkel borgen. Vid
proprieborgen skulle utgångspunkten i princip vara densamma</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
borgenärens fordran mnt burgensmannen snm för hans furdran mot Verkan av pre-huvudgäldenären.
Vid enkel borgen skulle däremot inte någon preskrip- skription tionstid
börja löpa i förhållande till borgensmannen förrän det hade visat sig att
huvudgäldenären inte kunde betala, eftersom fordringen först då kunde göras
gällande gentemot borgensmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om verkan av preskription i borgensförhållanden framhölls i prop.
1976/77: 5 att det karakteristiska för ett borgensåtagande är atl det är av
subsidiär natur. Detta är särskilt framträdande vid enkel borgen. Först sedan
det har visat sig att huvudgäldenären inte kan betala, får borgenären kräva ut
sin fordran av en borgensman. Vid proprieborgen får borgenären visserligen utan
vidare vända sig mot borgensmannen. Men om borgensmannen infriar fordringen,
har han regressrätt mot huvudgäldenären. Betalningsskyldigheten åvilar
slutligen denne. Häri ligger den väsentliga skillnaden mellan borgensmannens
och huvudgäldenärens åtaganden. Mot bakgmnd härav föreslogs i proposiflonen att
det skulle införas en uttrycklig bestämmelse om att preskription av
huvudfordran också omfattar fordran på gmnd av borgen, oavsett om det är fråga
om enkel borgen eller proprieborgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt föreslogs i prop. 1976/77:5 inga särskilda bestämmelser om verkan av
preskription i borgensförhållanden. Om preskription inträdde i förhållande till
en av flera borgensmän, skulle samma bestämmelser tillämpas som i andra fall
när flera var ansvariga för en skuld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Promemorian</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åven
nu bör principen vara den att de allmänna bestämmelserna om preskriptionstidens
längd och om utgångspunkten för preskriptionstiden skall gälla också
borgensfordringar. I princip bör alltså en tioårig preskrip-uonsfld börja löpa
i förhållande flll borgensmannen från dagen för borgensåtagandet, oavsett om
det är fråga om proprieborgen eller enkel borgen. I de fall borgensåtagandet
avser fullgörande av en konsuments förpliktelser på gmnd av konsumentköp e.d.
blir dock flden tre år. Det sagda innebär också att den föråldrade bestämmelsen
om tolvmånaderspreskription i 1798 års förordning bör upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
i prop. 1976/77:5 föreslås en bestämmelse om att preskription av en
huvudfordran också omfattar fordran på gmnd av borgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
att det nu föreslås andra bestämmelser än i propositionen beträffande
preskriptionstid nch beträffande verkan av preskription i solidariska
skuldförhållanden, torde det inte flnnas behuv av några särskilda bestämmelser
om verkan av att preskription inträder i förhållande till en borgensman. De
bestämmelser som föreslås i övrigt bör kunna tillämpas också i fråga om borgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
huvudgäldenärens ansvar inte bör påverkas av att preskription inträder i
förhållande till en borgensman följer av borgensansvarets subsidiära natur.
Borgenären måste givetvis vara oförhindrad att ändå kräva ut hela fordringen av
huvudgäldenären.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller återverkningarna på övriga borgensmän bör samma prin- Verkan av
pre-ciper tillämpas som i andra fall när flera är ansvariga för en skuld.
Med skription denna utgångspunkt blir resultatet av att en borgensman blir
fri från sitt ansvar på grund av preskripflon beroende av om borgensmännens
inbördes ansvar är delat eller solidariskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
borgensmännens ansvar delat - vilket i praktiken torde vara sällsynt - är vars
uch ens betalningsskyldighet i förhållande till bnrgenären fristående från de
andras. Var nch en svarar för sitt åtagande, oavsett om preskripflon har
inträtt gentemot någon av de andra. Och å andra sidan behöver ingen borgensman
betala mer än sin andel, även om brisl uppstår hos någon av de andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
borgensmännens ansvar solidariskt, blir verkan av att preskription inträder i
förhållande till en av dem att borgenären förlorar rätten att av de övriga
kräva ut den bortfallne borgensmannens andel. Var och en av de övriga svarar
därefter endast för sin andel. Andel beräknas liksom när det gäller flera
solidariskt ansvariga huvudgäldenärer efter huvudtalet, om inte annat har
bestämts genom avtal eller avgörande som borgenären har fåu kännedom om. Har en
av tre borgensmän fallit bort, blir alltså de båda andra som regel inte
skyldiga att betala mer än en tredjedel var. Uppstår brist hos någon av de
kvarvarande, svarar var och en av de övriga i förhållande flll sin andel och
borgenären i förhållande till den andel som har preskriberats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
de här föreslagna bestämmelserna uppkommer inte några inbördes regressanspråk
mellan borgensmännen, om preskripflon har inträtt i förhållande till en av
dem. Däremot påverkas givetvis inte borgensmännens regressrätt mnt
huvudgäldenären. Såväl vid prnprieborgen som vid enkel borgen har en borgensman
alltid rätt att få ut vad han har betalt av huvudgäldenären. Hans
regressfurdran preskriberas aldrig tidigare än ett år efter den dag han
infriade huvudfordringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
snm föreslås om borgen i promemorian har lämnats utan erinran under
remissbehandlingen. En remissinstans har dock framfört synpunkter på
preskriptionsbestämmelsernas flllämplighet på vissa borgensfordringar. Jag
skall återkomma till den frågan i nästa avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
avsnitt 5.2.2 harjag flllstyrkt promemorians förslag att preskriptionstiden
för en fordran på gmnd av borgen skall vara tre år när huvudfordringen är
underkastad treårspreskription och tio år i andra fall. Även i de frågor
rörande borgen som behandlas i förevarande avsnitt ansluter jag mig till vad
som anförs i promemnrian. I fråga nm verkan av preskriptinn föreslår jag alltså
en bestämmelse om att preskription av en huvudfordran också omfattar fordran på
gmnd av borgen. I övrigt behövs inga särbestämmelser beträffande borgen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.6 Tillämpningsområde m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande ordning m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 1 § preskriptionsförordningen gäller de allmänna
preskriptionsbestämmelserna alla slag av fordringar, oavsett om de avser
pengar, varor, tjänster eller andra prestationer. Någon ändring i detta
avseende föreslogs varken i 1975 års departementspromemoria eller i prop.
1976/77: 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I gällande rätt flnns särskilda preskriptionsbestämmelser
i ett flertal författningar. 1 den mån sådana bestämmelser föreskriver en
kortare preskriptionstid än tio år skall de enligt 19 § första stycket
preskripflonsför-nrdningen lända till efterrättelse. Även de speciella
bestämmelser som finns beträffande preskripflonsavbrott, verkan av preskription
m. m. gäller i stället för de allmänna reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 1975 års promemoria skulle bestämmelserna i den nya
preskrip-tionslagen vara tillämpliga endast om inte annat var föreskrivet. Det
föreslogs med ett par undantag inga ändringar av specialpreskriptionsreglerna.
Under remissbehandingen uttrycktes önskemål om att preskriptionsbestämmelserna
i speciallagsflftningen i möjligaste mån skulle anpassas flll de allmänna
preskriptionsbestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i prop. 1976/77: 5 föreslogs en uttrycklig
bestämmelse om att den föreslagna preskripflonslagen skulle gälla endast i den
mån inte annat följde av vad som var särskilt föreskrivet. I avsikt att så
långt som möjligt uppnå överensstämmelse mellan de allmänna
preskriptionsreglerna och preskriptionsbestämmelserna i speciallagstiftningen
gjordes en genomgång av specialpreskriptionsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I betänkandet (SOU 1957: 11) Fordringspreskription m. m.
föreslogs att preskriptionsförordningens bestämmelser om kallelse på okända
borgenärer skulle upphävas och ersättas av en lag om preklusion. Förslaget
ledde emellertid inte till lagsflftning lika litet som det förslag till lag nm
preskriptinn snm lades fram i betänkandet. I 1975 års prnmemnria liksnm i
prup. 1976/77: 5 lämnades bestämmelserna um kallelse på okända borgenärer i
huvudsak orörda. Det föreslogs endast vissa smärre redaktionella ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorian</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som påpekas i prop. 1976/77:5 har det såvitt känt inte
inneburit några nämnvärda olägenheter att preskripflonsförordningen har varit
tillämplig på alla slag av fordringar. Det flnns inte heller anledning befara
att det skall leda till ogynnsamma verkningar om flllämpningsområdet för de
allmänna preskriptionsbestämmelserna i detta hänseende bestäms på samma sätt i
fortsättningen. Liksom hitfllls får det överlämnas åt de rättstillämpande
myndigheterna att avgöra de gränsdragningsfrågor som kan komma upp i den
praktiska tillämpningen. Det föreslås därför att de allmänna preskriptionsbestämmelserna
liksom enligt gällande rätt skall vara tillämpliga på alla slags fordringar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillämpningsområde</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
torde vara självklart att de allmänna preskriptionsreglerna skall vara
Tillämpningsområ-tillämpliga endast i den mån inte särskilda bestämmelser
gäller enligt någon de annan författning. Liksom i prop. 1916111: 5
föreslås att detta kummer till uttryck i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Resultatet
av den genumgång av specialpreskriptinnsreglerna snm gjnrdes i prup. 1976/77: 5
blev magert. Det visade sig att det i de flesta fall inte fanns förutsättningar
för att samordna de speciella bestämmelserna med de allmänna. På många umråden
befanns det vara befugat att behålla en särreglering med hänsyn till de
särskilda förhållandena på resp. nmråde. I andra fall ansågs det ulämpligt att
försöka åstadknmma en samnrdning på gmnd av pågående utredningsarbete. De allra
flesta specialpreskriptinns-bestämmelserna lämnades därför nrörda. Ändringar
föreslogs endast i ett fåtal fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fömtsättningarna
för att få flll stånd en samordning mellan preskriptionsbestämmelserna i
speciallagstiftningen och de allmänna preskriptionsbestämmelserna är ännu
mindre, om man behåller huvudprinciperna i preskriptionsförordningen än om de
allmänna bestämmelserna ändras i den riktning som föreslogs i prop. 1976/77: 5.
Det finns därför inte någon anledning att på nytt göra en systematisk genomgång
av specialpreskriptionsreglerna i samnrdningssyfte. I några fall är det dnck
mnflverat att ändra de särskilda regler som gäller nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett tidigare avsnitt har förordats att den särskilda bestämmelsen om
borgenspreskription i 4§ förordningen den 28 juni 1798 angående vissa
omständigheter uti lagsöknings- och utmätningsmål upphävs. Som en följd härav
bör också de tillämpningsbestämmelser upphävas som finns i lagen (1946:843) om
tid för framställande av anspråk mot löftesman enligt 4§ förordningen den 28
juni 1798 angående vissa omständigheter uti lagsöknings- och utmätningsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Iprop.
1976/77: 5 föreslogs att bestämmelserna i 13 kap. 10 § föräldrabalken om
preskripflon av omyndigs fordran på förmyndaren skulle ändras så att
bestämmelserna närmare anslöt sig till de föreslagna allmänna preskriptionsreglerna.
Som framgår av vad som tidigare har sagts föreslås i promemorian inte någon
ändring av den paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreslogs i prop. 1976/77:5 att preskriptinnsbestämmelserna i 11 § lagen
(1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, nch
13 § lagen (1931: 152) med vissa bestämmelser mnt illojal kunkurrens skulle
upphävas. Där föreskrivs en tvåårig preskriptiunstid för vissa
skadeståndsfordringar. Syftet med upphävandet var att åstadkomma en samordning
med de regler om treårig preskriptionstid som föreslngs beträffande
skadeståndsfordringar i allmänhet. När man nu behåller den allmänna
tioårspreskriptionen saknas anledning att upphäva eller ändra dessa
bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1976/77: 5 innehöll också förslag till ändring av vissa preskriptionsbestämmelser
i vattenlagen (1918:523). Ändringarna syftade till att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>klargöra
att de allmänna preskriptionsbestämmelserna inte skulle tillämpas
Tillämpningsområ-vid sidan av vattenlagens bestämmelser om fordran på ersäuning
för de oförutsedd skada. Behovet av bestämmelser om att vattenlagens preskriptionsbestämmelser
skall vara exklusivt tillämpliga beiräffande sådana fordringar blir
visserligen mindre, om man behåller tioårspreskriptionen än om
preskriptionstiden för sådana fordringar i enlighet med förslaget i prop.
1976/77: 5 förkortas flll tre år. Riksdagen har emellertid uttalat att även
floårstiden kan vara för kort i vissa fall (3LU 1963: 31 och 1966: 32). I siU
betänkande (SOU 1977: 27) med förslag till ny vattenlag har
vattenlags-utredningen (Ju 1969: 58) föreslagit (s. 307) en uttrycklig
bestämmelse nm att de allmänna preskriptionsbestämmelserna inte skall gälla
beträffande anspråk på ersättning för ofömtsedd skada m. m. Frågan om
utformningen av preskriptionsbestämmelserna i vattenlagen bör lämpligen tas upp
i samband med det fortsatta arbetet på en revision av vattenlagen. Något
förslag om ändring i vattenlagen läggs därför inte fram i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
föreslogs i prop. 1976/77: 5 vissa ändringar i lagen (1927: 56) nm gälds
betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar och lagen (1942:263) om
preskription av rätt till medel som innestå hos offentlig myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
1 § i 1927 års lag får en gäldenär i vissa fall betala en förfallen skuld genom
att för borgenärens räkning sätta ner beloppet hos överexekulor. Han får göra
detta bl.a. om borgenären vägrar ta emot erbjuden betalning eller om betalning
inte kan ske på gmnd av borgenärens bortovaro e.d. Om nedsatt belopp
fortfarande står inne tjugo år efter nedsättningen, får gäldenären lyfta
beloppet, under fömtsättning att det inte pågår rättegång om rätten till
beloppet e.d. Gäldenären måste dock anmäla sig "inom natt och år". I
annat fall tillfaller beloppet staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa fall kan nedsättning ske också med stöd av bestämmelser i andra
författningar. Rätten att lyfta medel som har satts ner enligt en sådan
bestämmelse regleras i 1942 års lag. Också där föreskrivs en depositionstid på
tjugo år och en frist på ett är för rätten att lyfta medlen efter depositionstidens
utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1976/77:5 erinrades om att riksdagens revisorer år 1953 hade förordat en
översyn av bestämmelserna om redovisning av medel snm hade depunerats hus
länsstyrelserna. Med anledning av revisorernas framställning uttalade
statsutskottet i sitt utlåtande 1954: 104 att en modernisering av
bestämmelserna syntes påkallad. Enligt utskottet torde sålunda vägande skäl
tala bl.a. för att förknrta den gällande 21-åriga preskriptionsflden. I enlighet
med utskottets hemställan anhöll riksdagen (rskr 1954: 253) att regeringen
skulle föranstalta om åtgärder i den av utskottet angivna riktningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Enligt
prup. 1976/77: 5 skulle depnsitionstiden enligt såväl 1927 som 1942 års lag
förkortas från tjugo flll tio år samtidigt som fristen för att lyfta nedsatta
medel skulle förlängas från ett till tre år. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr
119</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framhålls i prup. 1976/77:5 framslår ijuguårsfrislerna i de båda
Tillätnpningsområ-lagarna sum alltför långa. Även nm inte den allmänna
preskriptinnstiden de förkortas ter det sig omotiverat att behålla en så lång
depositionstid som tjugu år. Det är å andra sidan önskvärt att fristen inte är
alltför knrt. Hänsyn måste tagas bl.a. till bnrgenärens berättigade inlresse av
att få tillräckligt rådrum för att lyfta nedsatta medel. En lämplig avvägning
turde uppnås med en tioårstid. Det föreslås följaktligen att depnsitionsflden
enligt såväl 1927 snm 1942 års lag förknrtas lill tin år. Samtidigt föreslås
liksnm i prup. 1976/77:5 att frislen för att lyfta nedsatta medel efter
depusiliunstidens utgång förlängs lill tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
det föregående har förordats att de allmänna preskriptionsbestämmelserna skall
vara tillämpliga endast i den mån inte annat är föreskrivet. När en författning
innehåller särskilda preskriptionsbestämmelser för ett visst område, skall de
alltså flllämpas i stället för de allmänna bestämmelserna. Emellertid reglerar
preskriptionsbestämmelserna i specialförfattningarna i allmänhel inte i detalj
de frågor som hänger samman med preskription. Om en författning inte lämnar
upplysning i ett visst avseende, bör de allmänna preskriptionsbestämmelserna
som regel tillämpas i stället. Det kan dock undantagsvis inträffa att en
tillämpning av de allmänna bestämmelserna är utesluten, trots att
specialförfatlningen saknar bestämmelser i ett visst hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1976/77: 5 (s. 186- 190) redovisas en del synpunkter på förhållandet
mellan bestämmelserna i den föreslagna preskriptionslagen och preskriptionsreglerna
i speciallagstiftningen. Med reservationen att de specialförfattningar snm
innehåller preskriptinnsregler avser mycket skiftande nmråden ges vissa
riktlinjer för lillämpningen av de allmänna preskriptionsbestämmelserna inom
speciallagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
synpunkter som i detta hänseende anförs i prop. 1976/77: 5 har i stor
utsträckning samband med de nya reglerna i den föreslagna preskriptionslagen,
bl.a. reglema om sättet för preskriptionsavbrott, verkan av preskriptionsavbrott
och förlängning av preskriptionstid. Det nu föreliggande förslaget
överensstämmer i dessa avseenden i huvudsak med gällande rätt. Vad som i prop.
1976/77: 5 på dessa punkter anförs om förhållandet mellan allmänna och
särskilda preskriptionsbestämmelser är därför knappast längre relevant. I den
mån det föreliggande förslaget överensstämmer med förslaget i prop. 1976/77: 5
torde emellertid de synpunkter som anförs på förhållandet till
speciallagstiftningen alltjämt äga giltighet. Det gäller bl. a. vad som sägs om
verkan av preskription på s. 189- 190 i prop. 1976/77: 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sådana avseenden där det föreliggande förslaget väsentligen stämmer överens med
gällande rätt, l.ex. i fråga om preskriptionstidens längd och utgångspunkt och
i fråga om sättet för preskripflonsavbrott och verkan av preskriptionsavbrott,
torde det inte finnas anledning att i detla sammanhang gå närmare in på hur
förhållandet mellan de allmänna reglerna och specialbestämmelserna bör gestalta
sig i framtiden. Härvidlag bör samma</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>principer tillämpas sum hittills. 1 den mån det uppknmmer
prnblem i den Tillämpningsområ-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>praktiska tillämpningen, bör de lösas av de
rättstillämpande myndigheler- de</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>na.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I prumemnrian föreslås inga sakliga ändringar av
preskriptinnsförnrdningens bestämmelser om kallelse på okända borgenärer.
Promemnrieförslaget innehåller i detta avseende endasl vissa redaktionella
ändringar, huvudsakligen föranledda av au förordningens bestämmelser nm
preskriptinn föreslås upphävda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad snm anförs i prumemnrian rörande tillämpningsnmrådet
för den föreslagna preskriptionslagen har i allt väsentligt lämnats utan
erinran under remissbehandlingen. Några remissinstanser har dock framfört synpunkter
beträffande vissa detaljer, som jag skall ta upp i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del tillstyrker jag förslaget att
tillämpningsområdet för de allmänna preskriptionsbestämmelserna skall vara
detsamma som enligt gällande rätl. Bestämmelserna bör alltså tillämpas på alla
slags fordringar, oavsett um de avser pengar, varur, tjänster eller andra
prestatinner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 enlighet med vad sum föreslås i prumemnrian anser jag
vidare att det i en inledande bestämmelse bör föreskrivas att lagen gäller
endast i den mån inte annat följer av vad som är särskilt föreskrivet. Gennm en
sådan bestämmelse slås fast att de särskilda preskriptinnsbestämmelser snm har
meddelats i andra lagar i princip skall gälla i stället för de allmänna
reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Snm påpekas i prumemnrian flnns det inte anledning att i
detta sammanhang gå närmare in på förhållandet mellan de allmänna
preskripflnnsbe-stämmelserna nch de preskriptinnsregler som finns i
specialförfattningar. Härvidlag bör i stor utsträckning samma principer kunna
tillämpas som hittills. Jag skall här bara ta upp ett par frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När en författning innehåller särskilda
preskriptionsbestämmelser, bör dessa normalt anses självständigt reglera de
frågor som behandlas i bestämmelserna. Om det t. ex. föreskrivs en särskilt
kort preskriptionsfld på elt visst område, bör givetvis inte den allmänna
preskriptionsflden vara tillämplig samtidigt. I princip bör denna tid inte
heller gälla i det omvända fallet, då det flnns bestämmelser om längre
preskriptionstid för en viss typ av fordringar. En borgenär skall alltså i det
fallet inte behöva vidta en preskriptionsavbrytande åtgärd före den allmänna
preskriptionsfldens utgång för att inte gå förlustig sin fordran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 sådana fall då en specialförfattning inte är uttömmande
utan bara reglerar vissa frågor om preskription, bör emellertid de allmänna
preskriptionsbestämmelserna som regel kunna tillämpas i övriga frågor. Som
påpekas i promemorian kan det dock framgå av sammanhanget att en tillämpning
av de allmänna bestämmelserna är utesluten, trnts att specialförfattningen
saknar bestämmelser i ett visst avseende. Ett exempel på del har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nämnts
av en remissinstans. I 148 a § kunkurslagen föreskrivs att rätt till
Tillämpningsområ-utdelning i kunkurs snm regel preskriberas, nm inte borgenären
har anmält de sig för att lyfta de medel, snm har tillagts hunnm, innm två år
från det förslag till slututdelning vann laga kraft. Som den ifrågavarande
remissinstansen har påpekat bör inte de allmänna bestämmelserna nm preskriptionsavbrott
och ny preskriptionstid tillämpas i de fall som avses i paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen har kammarkollegiet framfört önskemål om förtydliganden av
vad som avses gälla i fråga om preskription av anspråk på arvs- eller
gåvoskatt. Sådana anspråk omfattas f. n. inte av de specialpreskriptionsregler
som gäller på skatteområdet utan är underkastade den vanliga
tioårspreskriptionen. Med anledning härav vill jag erinra om att utredningen om
säkerhetsåtgärder m. m. i skatteprocessen i december 1978 har lagt fram ett
betänkande (SOU 1978: 87) med förslag till lag om preskription av
skattefordringar. Den föreslagna lagen bygger på en femårig preskriptionsfld
och avses i princip bli tillämplig beträffande alla skatter. Betänkandet
remissbehandlas f. n. Med hänsyn härtill anser jag att frågan om preskription
av anspråk på arvs- eller gåvoskatt inte bör tas upp flll närmare behandling i
detta sammanhang. I avvaktan på den fortsatta behandlingen av det angivna
betänkandet bör sådana anspråk liksom f. n. vara underkastade
floårspreskription.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarkollegiet
har också berört de särskilda preskriptionsbestämmelserna i vattenlagen om
fordran på ersättning för ofömtsedda skador och förordat att det i enlighet med
förslaget i prop. 1976/77: 5 införs uttryckliga bestämmelser i vattenlagen om
att de allmänna preskriptionsbestämmelserna inte skall tillämpas vid sidan av
vattenlagens. Jag är för min del inte beredd att nu lägga fram något förslag på
denna punkt. Enligt min mening bör utformningen av preskriptionsbestämmelserna
i vattenlagen tas upp i samband med det fortsatta arbetet på en revision av
vattenlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadsstyrelsen
har tagit upp en fråga som rör den statliga bostadslångivningen. Styrelsen
anser att det är önskvärt att sådana statliga fordringar mot kommuner som
grundar sig på kommunal borgen för bostadslån o. d, undantas från preskription.
Med anledning härav villjag erinra om att det föreliggande förslaget inte
innehåller något förbud mot avtal om förlängning av preskriptionstiden för
andra fordringar än konsumentfordringar. Det finns alltså inte något hinder mot
att staten och kommunerna träffar avtal om längre preskriptionstid än tio år
för sådana fordringar som bostadsstyrelsen avser. I varje fall anser jag för
min del att det inte finns skäl att i preskriptionslagen införa någon
bestämmelse som föreskriver undantag från de allmänna
preskriptionsbestämmelserna för ifrågavarande fordringar. Jag har på denna
punkt samrått med chefen för bostadsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar den i promemorian framförda åsikten att det inte finns anledning att nu
återigen göra en systematisk genomgång av preskriptionsbe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'> ,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stämmelserna
i speciallagsflftningen i syfte att försöka få flll stånd en
Tiltämpningsområ-samordning med de allmänna preskriptionsbestämmelserna. I
fråga om de de särskilda beslämmelser som behandlas i promemorian ansluter
jag mig till de bedömningar som har gjorts där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighet med promemorieförslaget föreslår jag alltså att bestämmelserna om
borgenspreskription i 1798 års förordning och i lagen 1946:843 upphävs.
Dessutom föreslår jag alt den enda återstående paragrafen, 5 §, i 1798 års
förordning upphävs. Den innehåller en föråldrad bestämmelse om att hustru i
vissa fall får lagsökas för gäld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller lagen om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt
förvar och lagen om preskription av rätt till medel som innestå hos offentlig
myndighet tillstyrker jag att depositionstiden förkortas från tjugo till tio år
liksom att fristen för att lyfta nedsatta medel förlängs från ett flll tre år.
Jag föreslår också vissa ändringar av redaktionell karaktär, som bl. a. innebär
att de båda lagarna förs samman flll en. Jag skall återkomma till ändringarna i
specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Preskriptionsförordningens
bestämmelser om kallelse på okända borgenärer torde i allt väsentligt ha
fungerat tillfredsställande i praktiken. Emellertid är dessa bestämmelser
liksom reglerna om preskription otvivelakflgt föråldrade i vissa avseenden. Om
man nu ersätter förordningen i övrigt med fldsenliga bestämmelser, bör man
enligt min mening också se över reglerna om kallelse på okända borgenärer.
Översynen bör i princip kunna begränsas till den redaktionella utformningen.
Även om man alltså inte gör några större sakliga ändringar, bör de nuvarande
bestämmelserna upphävas och ersättas av en ny lag om kallelse på okända
borgenärer. Detta betyder att preskripflonsförordningen kan upphävas i sin
helhet. Hur bestämmelserna om kallelse på okända borgenärer bör utformas skall
jag återkomma till i specialmoflveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.7
Ikraftträdande m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Promemorian</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna
bör i allt väsentligt kunna utformas efter mönster av motsvarande bestämmelser
i prop. 1916/11:5 (s. 195-1%).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreslås att den nya lagstiftningen skall träda i kraft den 1 juli 1979. För
att inte verkningarna av äldre bestämmelser, framför allt i fråga om
preskriptionstiden för konsumentfordringar, skall bestå under lång tid framåt
bör de nya bestämmelserna flllämpas också på fordringar som har kommit flll
före ikraftträdandet. Eftersom förslaget på några punkter innebär att
preskriptionstiden kan bli längre än f.n., bör dock som fömtsättning
föreskrivas att preskription inte har inträtt dessförinnan enligt äldre
bestämmelser, detta för att undvika att en redan preskriberad fordran
åtempplivas vid ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
de nya beslämmelsema sålunda i princip blir flilämpliga också på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>äldre
fordringar, kommer preskriptionstiden att förkortas för konsument-
Ikraftträdande fordringar som har kommit flll före ikraftträdandet. Resultatet
skulle kun- m. m. na bli att en sådan fordran preskriberas i och med
ikraftträdandet, även om lång tid återstod av den tioåriga preskriptionstid snm
gäller f. n. För att inte bnrgenären oförskyllt skall åsamkas rättsförluster
när den nya lagstiftningen träder i kraft bör föreskrivas en viss övergångstid,
under vilken den som har förvärvat en fordran före ikraftträdandet har
möjlighet att kräva ut fordringen eller vidta preskriptionsavbrytande åtgärd.
Det föreslås därför att en fordran som har kommit till före ikraftträdandet
skall preskriberas tidigast den 1 juli 1982, om inte preskripflon skulle ha
inträtt dessförinnan även enligt tidigare gällande bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
de nya bestämmelserna om preskripflonsavbrott kan, om de utan inskränkning
skall flllämpas beträffande äldre fordringar, medföra rättsförluster för en
borgenär som har vidtagit en preskriptionsavbrytande åtgärd enligt de äldre
bestämmelserna. Detta hänger framför allt samman med att ett muntligt krav
eller en muntlig erinran inte längre skall tillerkännas preskriptionsavbrytande
verkan. Om en sådan åtgärd har vidtagits före ikraftträdandet, bör därför
verkningarna härav bestå även därefter. Verkan av preskriptionsavbrott enligt
nu gällande rätt är alltid att en ny preskriptionstid börjar löpa. Även om den
preskripflonsavbrytande åtgärden inte skulle ha medfört preskripflonsavbrott
enligt de nya reglema, bör således den nya preskriptionsfld som har påbörjats
före ikraftträdandet fortsätta att löpa. Preskriptionsfldens längd bör dock
bestämmas enligt de nya reglerna, inklusive den nyss berörda
övergångsbestämmelsen om förlängning av preskripflonstiden i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1976/77: 5 föreslogs en särskild övergångsbestämmelse beträffande
fordran på skatt o.d. Bestämmelsen syftade till att förhindra att de föreslagna
reglerna om treårspreskription skulle bli flilämpliga också på sådana
skattefordringar o. d. som f. n. är underkastade floårspreskripflon. Eftersom
de bestämmelser om förkortning av preskripflonsflden som föreslås nu inte
berör skattefordringar o.d. behövs inte någon sådan övergångsbestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna har lämnats utan
erinran under remissbehandlingen utom så flll vida att en remissinstans har
kritiserat den övergångsbestämmelse som föreslås i lagen om ändring i lagen om
preskription av rätt till medel som innestå hos offentlig myndighet. Jag skall
återkomma flll den frågan i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår att den nya lagstiftningen skall träda i kraft den I juli 1980.1 fråga
om övergångsbestämmelserna till den föreslagna preskriptionslagen ansluter jag
mig till de överväganden som görs i prumemnrian och flllstyr-ker de föreslagna
bestämmelserna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>87</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6 Upprättade
lagförslag</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Specialmotivering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>preskriptionslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om kallelse på okända borgenärer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om upphävande av förordningen (1862: 10 s. 1) om floårig preskripflon
och om kallelse å okända borgenärer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om upphävande av förordningen den 28 juni 1798 angående vissa
omständigheter ufl lagsöknings- och utmätningsmål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om upphävande av lagen (1946: 843) om tid för framställande av
anspråk mot löftesman enligt 4§ förordningen den 28 juni 1798 angående vissa
omständigheter uti lagsöknings- och utmätningsmål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1927: 56) om gälds betalning genom penningars
nedsättande i allmänt förvar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7. lag
om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.<br>
Förslagen bör fogas till protnkollet i detta ärende som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7 Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.1
Förslaget till preskriptionslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslaget
är uppdelat på sex huvudavdelningar. I 1 §, som bildar den första avdelningen,
finns en bestämmelse om lagens tillämpningsområde. Andra avdelningen, som
omfattar 2 - 4§§, innehåller bestämmelser om preskripflonstidens längd. I 2 §
finns huvudregeln om tioårig preskriptionstid och bestämmelsen om
treårspreskripflon för konsumentfordringar. De två följande paragraferna
innehåller bestämmelser om förlängd preskripflonstid. 3 § avser enskilt
anspråk i anledning av brott och 4 § regressfordran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
5 §, som utgör tredje avdelningen, ges bestämmelser om hur preskription
avbryts. Det därpå följande avsnittet, som omfattar 6 och 7§§, behandlar
verkan av preskriptionsavbrott. De båda paragraferna innehåller bestämmelser om
i vilka fall ny preskripflonsfld skall löpa och från vilken fldpunkt den skall
beräknas. I 7§ finns dessutom en regel om förlängning av den ursprungliga
preskriptionstiden, när preskriptionsavbrott inte leder till ny
preskriptionsfld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Femte
avsnittet omfattar 8 - 11 §§ och reglerar innebörden och verkan av
preskriptinn. 8 § innehåller huvudregeln att borgenären genom preskription
föriorar rätten att kräva ut sin fordran. Dessutom föreskrivs att preskription
av huvudfordran också omfattar ränta och annan tilläggsförpliktelse samt
fordran på gmnd av borgen. 9§ behandlar verkan av preskripflon när flera är
solidariskt ansvariga för samma skuld. 10 § anger fömtsättningarna för att en
preskriberad fordran skall få användas till kvittning. I</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11
§ finns en bestämmelse om verkan av preskription, när en fordran är
Specialmotivering förenad med panträtt eller retentionsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslagets
sista avsnitt nmfattar 12 och 13 §§ och innehåller vissa särskilda bestämmelser.
1 12 § regleras möjligheterna att träffa avtal om preskription. I 13 §
slutligen finns en bestämmelse nm preskriptinnsavbrntt genum åtgärder i
uflandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inledande
bestämmelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Denna lag gäller i fråga om preskription av fordringar, i den mån inte annat
följer av vad som är särskilt föreskrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Begreppet
fordran har samma innebörd i förevarande paragraf som i 1 §
preskriptionsförordningen. Lagen blir alltså tillämplig på alla slag av fordringar,
oavsett nm de avser pengar, varor, tjänster eller andra prestationer. För
bestämmelsernas tillämpning är det vidare likgiltigt om en fordran gmndas på
avtal, på en handling som inte har samband med ett avtalsförhållande eller
direkt på lag eller annan författning eller på oskriven rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fordringsbegreppet
omfattar inte sakrättsliga anspråk, dvs. sådana som avser äganderätt, panträtt,
retenflonsrätt, nyttjanderätt m. m. Sådana rättigheter faller alltså utanför
lagens tillämpningsområde. I 11 § har tagits in en särskild bestämmelse om att
preskription inte inskränker borgenärens rätt att ta ut sin fordran ur egendom
i vilken han har panträtt eller retentionsrätt till säkerhet för fordringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
omfattar inte heller andra rättigheter som inte är av obligationsrättslig
karaktär, t. ex. rätt flll underhåll enligt giftermålsbalken eller
föräldrabalken, arvsrätt, upphovsrätt och andelsrätter. Obligatoriska anspråk
som grundar sig på sådana rättigheter faller däremot inom lagens
tillämpningsområde, i den mån de inte regleras av särskilda preskriptionsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
20 § första meningen preskriptionsförordningen gäller bestämmelserna om
tioårig preskripflon inte "fordran hos bank eller allmänt penningeverk,
efter sedel eller annan löpande förbindelse, som tryckt eller graverad
utgives". Bestämmelsen saknar numera betydelse i fråga om sedlar. De
enskilda bankemas rätt att ge ut sedlar har upphört. Riksbankens skyldighet
att lösa in sedlar i guld har avskaffats. En vanlig sedel kan därför inte anses
medföra någon fordran. Den utgör ett betalningsmedel med självständigt värde
och är inte föremål för preskription.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
gällande rätt finns särskilda preskripflonsbestämmelser i ett flertal
författningar. Som framgår av avsnitt 5.6 i den allmänna motiveringen föreslås
inte ändringar av specialpreskripflonsreglema annat än på några få punkter.
Även i fortsättningen kommer alltså fordringsförhållanden i många fall att vara
underkastade särskilda preskriptionsbestämmelser. 1 den mån sådana finns skall
de gälla i stället för de allmänna preskriptionsbestämmelserna. Emellertid
reglerar de preskripflonsbestämmelser som finns i specialförfattningar i
allmänhet inte i detalj de frågor som hänger</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samman
med preskriptinn. När en författning inte lämnar upplysning i ett 1 §
preskriptionsla-visst avseende, uppkommer frågan om bestämmelserna i den
allmänna gen preskriptinnslagen skall tillämpas i stället. Hithörande
frågnr har berörts i avsnitt 5.6 i den allmänna mutiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Preskriptionstid</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
§ En fordran preskriberas tio år efter tillkomsten, om inte preskriptionen
avbryts dessförinnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Preskripflonstiden
är dock tre år för fordran mot en konsument, om fordringen avser en vara,
tjänst eller annan nyttighet som en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet
har tillhandahållit konsumenten för huvudsakligen enskilt bmk. Detsamma gäller
fordran mot den som har gått i borgen för betalningen av en sådan fordran. Den
treåriga preskriptionsflden gäller dock inte fordringar som grundar sig på
löpande skuldebrev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
fordran på pension räknas preskriptionstiden från den dag fordringen fldigast
kan göras gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudregeln
om preskriptionstidens längd har behandlats i avsnitt 5.2.1 i den allmänna
motiveringen. I fråga om den treåriga preskriptionsflden för
konsumentfordringar hänvisas flll avsnitt 5.2.2. Vissa frågor om preskriptionsfldens
längd har berörts i avsnitt 5.3.1 - 5.3.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket. Liksom enligt gällande rätt räknas den floåriga preskriptionstiden
från fordringens tillkomst. Frågan när en fordran skall anses flllkommen bedöms
i princip på samma sätt som f. n. Grundas fordringen på avtal, räknas
preskripflonstiden från tidpunkten för avtalet. Är det fråga om ett
utomobligatoriskt skadeståndsanspråk, anses fordringen tillkommen när den
skadegörande handlingen företas. Vid skada på gmnd av underlåtenhet räknas
preskriptionstiden från den dag en åtgärd senast borde ha vidtagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förfallodagen
saknar betydelse för preskripflonstiden. Även om en fordran förfaller till
betalning senare än tio år efter tillkomsten, preskriberas den liksom nu efter
flo år, om inte någon preskripflonsavbrytande åtgärd vidtas dessförinnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har behandlats i avsnitt 5.3.2 har det inte heller någon betydelse för
beräkningen av preskripflonsflden att en fordran är beroende av ett villkor
e.d. Även om en borgenär inte kan göra gällande sin fordran förrän han själv
har fullgjort en viss prestation, anses fordringen flllkommen när avtalet
ingicks. Från den fldpunkten löper en floårig preskriptionsfld. På samma sätt
räknas preskripflonstiden för en fordran på ersättning enligt en
garantiutfästelse från fldpunkten för utfästelsen, oavsett när den omständighet
som aktualiserar garanfln inträffar. Ett annat exempel är fordran på gmnd av
enkel borgen. Preskriptionstiden räknas från fldpunkten för borgensåtagandet,
trots att borgenären inte kan kräva borgensmannen förrän det har visat sig att
huvudgäldenären inte kan betala. I fråga om utomobligatoriskt skadestånd
gäller på motsvarande sätt att preskripflonstiden räknas från den skadegörande
handlingen även om skadan inträffar eller visar sig först senare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om kredit för kontoköp räknas preskriptionstiden primärt från 2 §
preskriptionsla-den dag kreditgivaren och kontohavaren träffar avtal om
krediten. Om gen kontohavaren avstår från att utnyttja krediten, har
kreditgivaren emellertid inte någon fordran på honom annat än såvitt angår
eventuella avgifter o. d. Men varje gång kontohavaren använder kontot genom att
köpa varor på kredit får en ny preskripflonstid anses börja löpa. Samma princip
gäller i andra fall då någon har rätt att utnyttja en kredit fortlöpande, t.
ex. en checkräkningskredit, i den mån inte särskilda bestämmelser är
tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket. Bestämmelsen om konsumentfordringar föreskriver undantag från
huvudregeln endast beträffande preskriptionstidens längd. I fråga om
utgångspunkten för preskriptionstiden gäller bestämmelsen i första stycket,
dvs. tiden räknas från fordringens tillkomst. Vad snm nyss har anförts nm
utgångspunkten för preskriptionstiden äger alltså till-lämpning också
beträffande konsumentfordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
treåriga preskriptionsflden gäller endast fordringar mot en konsument.
Treårstiden är alltså inte tillämplig på konsumenters fordringar mot
näringsidkare, t. ex. i fråga om ersättning på gmnd av att en vara eller tjänst
är behäftad med fel eller brist. Detta behöver dock inte innebära att
konsumenten har en tioårsfrist för att kräva ut en sådan fordran. Som har
påpekats i avsnitt 5.2,2 är möjligheten att kräva ersättning ofta tidsbegränsad
enligt särskilda bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Begreppen
konsument och näringsidkare har samma innebörd här som i t. ex.
avtalsvillkorslagen, konsumeniköplagen och konsumentkrediflagen. Med konsument
avses en enskild medborgare i egenskap av privatperson. En juridisk person
räknas alltså inte som konsument. Detta gäller även dödsbon. Fordringar mot ett
dödsbo som har uppkommit före dödsfallet är dock att anse som fordringar mot
konsument. Termen näringsidkare omfattar varje fysisk eller juridisk person
som yrkesmässigt bedriver verksamhet av ekonomisk natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
fömtsättning för att den treåriga preskripflonstiden skall vara flll-lämplig
föreskrivs efter mönster av de nyssnämnda konsumenträttsliga lagarna att den
nytflghet som fordringen avser har tillhandahållits i näringsidkarens yrkesmässiga
verksamhet. Treårstiden gäller alltså inte sådana fordringar som tillknmmer en
näringsidkare på gmnd av någon transaktion utanför hans yrkesmässiga
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att treårsflden skall bli tillämplig krävs vidare att den nytflghet som
fordringen avser har tillhandahållits konsumenten för huvudsakligen enskilt
bmk. Också på denna punkt överenstämmer förslaget med vad som gäller enligt
annan konsumenträttslig lagstiftning. Treårspreskripflonen omfattar alltså i
allmänhet bara fordringar som avser en vara eller annan nyttighet som är avsedd
för enskilt bmk. Den kortare preskriptionsflden kan dock bli tillämplig också
när en vara e. d. delvis är avsedd att användas i gäldenärens yrkesverksamhet,
under fömtsättning att det gäller en mindre väsentlig del.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
den närmare innebörden av att en vara tillhandahålls för 2 §
preskriptionsla-huvudsakligen enskilt bmk kan jag hänvisa till de uttalanden
som har gjorts gen i motiven till konsumeniköplagen (prop. 1973: 138 s. 161 f).
Som framhålls där torde det vanligen framgå av en varas beskaffenhet hur den är
avsedd att användas. Det förhållandet att en vara har köpts för atl användas av
någon annan än köparen själv, t. ex. en medlem av hans familj, hindrar inte att
varan skall anses avsedd för enskilt bmk. Detsamma gäller om varan skall ges
som present åt en annan person. Vid tveksamhet om vilket ändamål varan är
avsedd för bör i sista hand köparens syfte med förvärvet vara avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som sålunda har anförts om fömtsättningarna för att en vara skall anses ha
förvärvats för huvudsakligen enskilt bmk har motsvarande till-lämpning i fråga
om tjänster och andra nyttigheter. Vad särskilt beträffar kredit för kontoköp
och annan fortlöpande kredit vill jag erinra om att uttrycket "kredit som
är avsedd huvudsakligen för enskilt bmk" har behandlats i förarbetena till
konsumenlkreditlagen (prop. 1976/77: 123 s. 154 f., 346 f. och 368 f.). I
enlighet med vad som förordas där bör det avgörande för vilken preskriptionsfld
som skall gälla för kreditgivarens fordran vara vad krediten huvudsakligen var
avsedd för när den lämnades, dvs. humvida kreditutrymmet var avsett
huvudsakligen för enskilt bmk eller ej, medan avsikten med det enskilda
kontoköpet eller motsvarande inte bör tillmätas någon betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Treårspreskriptionen
för konsumentfordringar är flllämplig oavsett om fordringen avser en vara,
tjänst eller annan nytflghet. På denna punkt har förslaget utformats efter
mönster av de gmndläggande bestämmelserna i avtalsvillkorslagen och marknadsföringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
det angivna uttryckssättet kommer treårspreskriptionen att gälla både
fordringar som avser varor eller annan lös egendom och fordringar snm avser
fast egendnm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kortare preskriptionsflden blir tillämplig inte bara vid försäljning och annan
överlåtelse utan också vid upplåtelse av rätflgheter av olika slag. Sålunda
gäller treårspreskriptionen fordringar som avser uthyrning av lösöre, lån av
pengar eller upplåtelse av nyttjanderätt till hus eller jord i den mån det inte
finns särskilda preskripflonsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de fordringar avseende tjänster som under de angivna fömtsättningarna omfattas
av den kortare preskriptionstiden kan flll en böijan nämnas sådana som avser
ersättning för arbete på lös sak. Det kan gälla ersättning för underhålls-,
reparations- eller ändringsarbeten, t. ex. tvättning av kläder eller
reparaflon av bil. Men också för fordringar som avser arbete på fast egendom,
t. ex. uppförande, ombyggnad eller underhåll av ett hus, är preskriptionsflden
tre år, om arbetet utförs åt en konsument. Ändra exempel är tjänster som avser
sjukvård, tandbehandling, undervisning, juridisk rådgivning och liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
treåriga preskripflonstiden är vidare flllämplig på fordringar som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9l</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avser
leverans av vatten, gas eller elektricitet från ett kommunalt verk eller 2
§ preskriptionsla-annan leverantör, under fömtsättning att det är fråga om
leverans flll en gen konsumeni för enskilt bmk. Är mottagaren
näringsidkare, blir däremot huvudregeln om tioårig preskripflonstid flllämplig.
Motsvarande gäller beträffande fordringar på gmnd av telefonabonnemang eller
avtal om renhållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Treårspreskriptionen
kan alltså vara tillämplig även när en tjänst eller annan nyttighet har
tillhandahållits av ett stafligt eller kommunalt organ. Detta gäller dock bara
om det offentliga organet kan anses ha handlat i egenskap av näringsidkare. Är
det fråga om en fordran som härrör från ren myndighetsutövning är inte
bestämmelserna om treårspreskripflon flll-lämpliga. Sålunda är exempelvis
statens fordringar på återbetalning av studiemedel och bostadslån underkastade
den allmänna tioårspreskriptionen i den mån inte särskilda
preskriptionsbestämmelser gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
treåriga preskriptionstiden räknad från avtalet är flllämplig även när näringsidkaren
överlåter eller pantsätter sin fordran, t. ex. om han diskonterar ett
köpekontrakt hos en bank eller annan kreditgivare. Detta gäller även om den nye
borgenären eller panthavaren inte är näringsidkare. Öm en privatperson däremot
lånar ut pengar flll en konsument för att denne skall kunna betala för en
nyttighet som förvärvas från en näringsidkare, preskriberas lånefordringen
först efter tio år. Lämnas lånet av en näringsidkare, är preskripflonstiden
självfallet endast tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentköplagen
är tillämplig inte bara när en konsument köper en vara av en näringsidkare.
Lagen gäller under motsvarande fömtsättningar också i fråga om köp från annan
än näringsidkare, om köpet förmedlas av en näringsidkare som ombud för
säljaren. På motsvarande sätt gäller konsumentkreditlagen även i fråga om
kredit av annan än näringsidkare, om krediten förmedlas av en näringsidkare som
ombud för kreditgivaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
motsvarighet till de angivna bestämmelserna föreslås inte i preskripflonslagen.
Det betyder att den allmänna floårspreskripflonen gäller när en privatperson är
borgenär, även om fordringen har uppkommit i samband med en transaktion som har
förmedlats av en näringsidkare. Sålunda är preskriptionstiden flo år för t. ex.
fordran på köpeskillingen för en fastighet som en mäklare har sålt som ombud
för en privatperson. Om den för vars räkning försäljningen har skett själv är
näringsidkare, blir däremot den treåriga preskriptionsflden flllämplig på hans
fordran, såvida också övriga förutsättningar för treårspreskriptionen är
uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra meningen i förevarande stycke är den treåriga preskriptionstiden
flllämplig även på fordringar mot den som har gått i borgen för betalningen av
en sådan fordran som anges i första meningen. Som framgår av avsnitt 5.2.2
gäller treårstiden oavsett om borgensmannen är en privatperson eller ej.
Liksom annars vid borgen räknas preskriptionstiden för borgensfordringen inte
från huvudfordringens tillkomst utan från den dag borgensmannen gör sitt
åtagande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
är tillämplig även när ett borgensåtagande avser flera 2 §
preskriptionsla-olika skulder. Om huvudgäldenärens skulder är av blandad art,
om de gen t. ex. delvis avser varor som har flllhandahållits för privat bruk
och delvis varor som har köpts för gäldenärens rörelse, är del avgörande för
preskriptionstidens längd om den fordran som utlöser kravel mot borgensmannen
är underkastad treårspreskription eller ej. Det är emellertid inte allfld
möjligt att fastställa att anspråket mot borgensmannen hänför sig till en viss
bestämd fordran mot huvudgäldenären. Ett borgensåtagande kan vara generellt,
det kan t. ex. avse gäldenärens alla förbindelser av ett visst slag eller hans
förbindelser upp flll ett visst belopp. I sådana fall bör det avgörande för
preskriptionsfldens längd i förhållande till borgensmannen vara om borgenärens
fordringar mot gäldenären huvudsakligen är av sådan karaktär att
treårspreskripflonen är tillämplig eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
borgensman som har infriat en fordran kan göra gällande regressanspråk mot
huvudgäldenären och eventuella medborgensman. Preskriptionsflden för en
regressfordran är av samma längd som preskriptionstiden för den ursprungliga
fordringen. Är denna underkastad treårspreskription, blir alltså
preskripflonstiden tre år också för regressfordringen. Tiden räknas från den
dag respekflve gäldenär gjorde sitt åtagande. Dock har den infriande gäldenären
enligt 4 § alltid en frist på minst ett år för att framställa sina anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
anförda har motsvarande flllämpning när en av flera solidariskt ansvariga
gäldenärer har betalt en fordran och till följd därav har regressanspråk mot
sina medgäldenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tredje meningen föreskrivs att den treåriga preskriptionstiden inte gäller
fordringar som gmndar sig på löpande skuldebrev. Preskripflonsflden för sådana
fordringar är alltså tio år även om fordringen avser ett konsumentköp eller en
konsumenttjänst e.d. Beträffande skälen för detta undantag hänvisas flll
avsnitt 5.2.2 i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som avses med löpande skuldebrev framgår av 2 kap. skuldebrevslagen (1936:81).
Som löpande skuldebrev anses enligt huvudregeln ett skuldebrev som är ställt
antingen till innehavaren eller till viss man eller order.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undantaget
för konsumentfordringar som gmndar sig på löpande skuldebrev torde få sin
största betydelse i fråga om banklån. Som framgår av den allmänna moflveringen
använder bankerna regelmässigt reverser av löpande karaktär. Preskriptionsflden
för banklån blir alltså normalt tio år även när låntagaren är en konsument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
får undantagsbestämmelsen inte någon större praktisk betydelse i fråga om
fordringar på gmnd av köp, eftersom det är förbjudet att använda löpande
skuldebrev vid konsumentköp. En bestämmelse om detta finns i 11 §
konsumentkrediflagen. Enligt den bestämmelsen avser förbudet inte bara säljaren
utan också den som vid kreditköp lämnar konsumenten kredit eller övertar den
urspmngliga kreditgivarens fordran. Om emellertid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förbudet
mnt att använda löpande skuldebrev överträds, gäller enligt före- 2 §
preskriptionsla-varande paragraf att preskriptionstiden för fordran enligt
skuldebrevet blir gen tiu år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket. Bestämmelsen är flllämplig endast på sådana pensions-fordringar för
vilka inte särskilda preskriptionsbestämmelser gäller. Som framgår av avsnitt
5.3.2 är de flesta fordringar på enskilda pensioner underkastade
preskripflonsbestämmelsema i försäkringsavtalslagen, vilket innebär att någon
preskripflonstid inte börjar löpa innan fordringen kan göras gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undantagsbestämmelsen
avser endast utgångspunkten för preskripflonstiden. För sådana
pensionsfordringar som bestämmelsen omfattar blir preskriptionstiden tio år
från den dag fordringen fldigast kan göras gällande. Utgångspunkten blir i
praktiken olika beroende på om förfallodagen är bestämd eller ej. Gmndas
fordringen på ett avtal med bestämd förfallodag, räknas preskriptionstiden från
den dagen. Har partema inte träffat avtal om en bestämd förfallodag, börjar
preskriptionstiden löpa den dag gäldenären kan avkrävas betalning. Förfaller
fordringen vid anfordran räknas preskriptionstiden alltså från den dag
anfordran tidigast kan ske. Förfaller fordringen viss tid efter uppsägning,
börjar preskripflonstiden löpa den dag till vilken uppsägning fldigast kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§
En fordran på skadestånd i anledning av brott preskriberas ej före utgången av
tiden för åtalspreskription, om inte frågan om ansvau" för brottet har
avgjorts dessförinnan. Har så skett, preskriberas fordringen ett år efter den
dag dom eller slutligt beslut meddelas, om inte preskriptionsflden går ut
senare enligt 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
någon har häktats eller erhållit del av åtal för brott före utgången av tiden
för åtalspreskription men ansvarsfrågan inle har avgjorts dessförinnan,
preskriberas en fordran på skadestånd i anledning av brottet tidigast ett år
efter den dag dom eller slutligt beslut meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om fordran på skadestånd i anledning av brott gäller i första hand
huvudregeln om tio års preskriptionsfld från fordringens tillkomst. Preskriptionstiden
räknas alltså normalt från den dag brottet begås. Enligt förevarande paragraf
kan emellertid preskriptionsflden förlängas i vissa fall. Syftet är att den som
har åsamkats skada genom brott skall ha möjlighet att begära skadestånd så
länge straffrättslig påföljd kan ådömas. Bestämmelserna har anknutits flll
reglerna om åtalspreskription i 35 kap. brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket. Bestämmelserna saknar i praktiken betydelse för sådana fall då flden
för åtalspreskription är kortare än flo år. Även om inte åtalspreskriptionen
avbryts inom föreskriven tid, har den skadelidande möjlighet att kräva
skadestånd så länge inte furdringen har preskriberats enligt 2§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om brott för vilka flden för åtalspreskripflon är längre än tio år
innebär bestämmelserna i första stycket att den allmänna preskripflonsti-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80: 119</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
förlängs för enskilt anspråk i anledning av brottet, om inte ansvarsfrågan har
avgjorts inom nio år från det brottet begicks. Även om en åklagare på gmnd av
att bevisningen bedöms som oflllräcklig eller av andra skäl underlåter att
väcka åtal, har den skadelidande rätt att begära skadestånd så länge inte tiden
för åtalspreskription har gått flll ända. Fömtsättningen för att en
skadeståndstalan skall kunna bifallas, när den allmänna preskriptionstiden har
gått ut, bör dock vara att det visas att brott föreligger. Underlåter den
skadelidande att väcka talan eller avbryta preskription på annat sätt,
preskriberas hans anspråk samfldigt som flden för åtalspreskription går ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket innehåller en bestämmelse för det fallet att någon har häktats eller
erhållit del av åtal inom den tid som anges i 35 kap. 1 § brottsbalken utan att
ansvarsfrågan har avgjorts inom den tiden. En fordran på skadestånd i
anledning av brottet preskriberas då tidigast ett år tfter den dag dom eller
slutligt beslut meddelas. Bestämmelsen får i prakt ken betydelse endast när
tiden för åtalspreskription är flo år eller längre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i andra stycket är flllämplig bl. a. om ett slufligt avgöre nde som inte
innefattar prövning av ansvarsfrågan meddelas kort innan tiden för
åtalspreskription går ut. Om en häktad friges innan åtal har väckts eller om
åtal avvisas eller avskrivs dessförinnan, har den skadelidande alltså minst ett
år på sig för att kräva skadestånd. Återstår mer än ett år till utgången av
tiden för åtalspreskription, följer av första stycket att fordringen inte
preskriberas dessförinnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
häktning eller delgivning av åtal har skett innan flden för åtalspreskription
har gått ut, får målsäganden en ettårsfrist enligt andra stycket även i de fall
slutligt avgörande meddelas först därefter. Detta gäller oavsett om avgörandet
innefattar en prövning av ansvarsfrågan eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ettårsfristen
räknas enligt bkAt första och andra styckena från den dag dom eller slutligt
beslut meddelas. Härmed avses den dag sådant avgörande meddelas av den domstol
som sist handlägger målet. Om en tilltalad som har fällts till ansvar i första
instans överklagar domen men sedan återkallar sin vadetalan, räknas ettårsfristen
från den dag målet avskrivs i hovrätten. När talan har fullföljts mot en
hovrättsdom men ansökan om prövningstillstånd avslås, räknas fristen från den
dag beslutet härom meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i både första och andra styckena är flilämpliga inte bara på målsägandes
skadeståndsanspråk utan också på en fordran som tillkommer någon annan på gmnd
av att skadeståndsanspråket har överlåtits. Detta framgår av uttrycket fordran
på skadestånd "i anledning av" brott.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>3 § preskriptionslagen</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
§ En regressfordran som har uppkommit genom att någon har betalt en skuld, för
vilken flera är ansvariga, preskriberas tidigast ett år efter betalningen av
huvudfordringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
blir tillämplig när flera gäldenärer är solidariskt ansvariga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för en skuld, som har infriats av en av dem. Den gäller
också när en 4 § preskriptionsla-</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>borgensman
har infriat en skuld nch på gmnd därav har regressanspråk gen</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mnt en
annan burgensman eller mot huvudgäldenären. Förutsättningen för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att en regressfordran
skall uppkomma och därmed för att bestämmelsen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skall bli
flllämplig är att den ursprungliga fordringen vid infriandet inte var</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>preskriberad
i förhållande till den som avses med regressanspråket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För tydlighetens skull bör påpekas att den som har en
regressfordran fär tillgodoräkna sig en ettårsfrist inte bara om den
urspmngliga preskriptionstiden närmar sig sitt slut utan också om ny
preskriptionstid löper efter preskriptionsavbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt hänvisas till vad som har anförts i avsnitt 5.3.2,
5.5.2 nch 5.5.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Preskriptionsavbrott</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Preskription avbryts genom att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. gäldenären utfäster betalning, eriägger ränta eller
amnrtering eller er<br>
känner fordringen på annat sätt gentemot borgenären,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gäldenären får
ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordringen från borgenären
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>borgenären
väcker talan mot gäldenären eller annars åberopar fordringen gentemot
gäldenären vid domstol, hos exekuflv myndighet eller i skiljeförfarande,
konkursförfarande eller förhandling om offentligt ackord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När preskription avbryts genom att gäldenären på ett eller
annat sätt erkänner fordringen, sker preskriptionsavbrottet den dag han lämnar
sitt erkännande. Detta gäller oavsett om erkännandet är muntligt eller skriftligt.
Erkänner gäldenären skulden i en skrivelse till borgenären, avbryts
preskriptionen den dag han avsänder skrivelsen, även om denna kommer borgenären
tillhanda först efter preskriptionsfldens utgång. När gäldenären erkänner
skulden genom konkludent handlande, t. ex. betalning av amortering eller ränta,
gäller samma princip. Om betalning sker t. ex. till borgenärens bank- eller
postgirokonto, sker preskriptionsavbrott den dag gäldenären vidtar sin
betalningsåtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte nödvändigt att gäldenären personligen erkänner
skulden för att preskripflonen skall anses avbruten, öm någon annan t. ex.
betalar ett räntebelopp för gäldenärens räkning medför detta
preskriptionsavbrott, under fömtsättning att betalningen sker på uppdrag av
gäldenären eller åtminstone med hans samtycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När preskription avbryts enligt punkt 2 genom ett krav
utom rätta eller en erinran från borgenären sker preskriptionsavbrottet först
när gäldenären får en skrivelse från borgenären. Det är alltså inte
tillräckligt att borgenären avsänder en skrivelse före preskripflonstidens
utgång. Denna fråga har behandlats i avsnitt 5.4.2 i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 3 innebär att borgenären kan avbryta preskription
genom att ansöka om stämning, lagsökning eller betalningsföreläggande liksom genom
att påkalla tillämpning av skiljeavtal enligt lagen (1929: 145) om skilje-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>män. Vidare kan preskripflon avbrytas genom att borgenären
åberopar sin 5 § preskriptionsla-fordran till kvittning vid domstol eller i
skiljeförfarande. Andra åtgärder gen som medför preskriptionsavbrott är
ansökan om konkurs, bevakning eller åberopande av en fordran på annat sätt i
konkurs, anmälan av en fordran i förhandling om offentligt ackord enligt
ackordslagen (1970:847) och anmälan av en fordran efter kallelse på okända
borgenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Preskription avbryts också genom att borgenären söker
verkställighet för sin fordran. 1 motsats till vad som gäller f. n. saknar det
betydelse om gäldenären vid en utmätningsförrättning visar sig ha
utmätningsbara tillgångar eller ej. Redan en ansökan om verkställighet medför
nämligen preskriptinnsavbrott enligt förevarande paragraf. En annan sak är att
en ansökan inte alltid leder till ny full preskriptiunstid. Om bnrgenären l.ex.
återkallar ansökningen innan gäldenären har fått del av den, börjar inte ny
preskriptiunstid löpa, utan preskriptiunstid beräknas enligt 7 § andra nch
tredje styckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland andra åtgärder som medför preskriptinnsavbrott
enligt punkt 3 kan nämnas ansökan om kvarstad eller skingringsförbud hns
domstol eller exekutiv myndighet och ansökan om handräckning för att återta
avbetalningsgods.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 3 avser endast sådan rättslig åtgärd som vidtas vid
domstol eller hos exekutiv myndighet eller i skiljeförfarande,
konkursförfarande eller förhandling om offentligt ackord. Preskription avbryts
alltså inte genom att rättsligt förfarande inleds hos någon annan myndighet än
domstol eller exekutiv myndighet, t. ex. allmänna reklamationsnämnden. 1 sådana
fall sker preskriptionsavbrott i enlighet med punkt 2 först när gäldenären skriftligen
får ett krav eller en erinran från borgenären. Detsamma gäller om borgenären
anmäler krav mot gäldenären i samband med något helt utomrättsligt förfarande,
t. ex. förhandling om underhandsackord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan tilläggas att preskripflonsavbrott inte sker genom
att gäldenären väcker talan mot borgenären. Har gäldenären väckt negativ
fastställelsetalan för att få fordringsförhållandet prövat, avbryts
preskriptionen först genom att borgenären i svaromål hävdar fordringens
existens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det i övrigt gäller bestämmelserna om hur och när
preskription avbryts hänvisas till avsnitt 5.4.1 och 5.4.2 i den allmänna
motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verkan av preskriptionsavbrott</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§ Om preskription har avbmtits genom erkännande, krav
eller erinran,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>löper en ny preskriptionstid enligt 2 § från dagen för
avbrottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.4.3 i den allmänna
motiveringen. Den innebär att en ny preskriptionstid alltid skall börja löpa
omedelbart, när preskriptinnsavbrott har skett på något av de sätt som anges i
5 § I och 2. Den nya preskriptionsflden beräknas på samma sätt som den
ursprungliga. Den blir alltså tre år för sådana fordringar mot konsumenter som
anges i 2 § andra stycket första och andra meningarna och flo år för andra
fordringar. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7
Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 119</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
för den nya preskriptionstiden är idenflsk med tidpunk- 6 §
preskriptionsla-ten för preskriptionsavbrnttel. 1 fråga om den närmare
beräkningen hänvi- gen sarjag lill vad jag har anfört i avsnitt 5.4.2 i den
allmänna motiveringen och i specialmotiveringen till 5 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7
§ Om preskription har avbrutits genom att talan har väckts eller gennm att
furdringen annars har åberopats enligt 5 § 3, löper en ny preskriptionstid
enligt 2§ från den dag dom eller slutligt beslut meddelas eller det rättsliga
förfarandet avslutas på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutas
det rättsliga förfarandet utan att gäldenären eller hans rättsinnehavare har
underrättats om borgenärens framställning, beräknas dock preskriptionstiden som
om något avbrott inte hade skett. Fordringen preskriberas likväl tidigast ett
år efter det att förfarandet avslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Preskriptinnstiden
kan inte förlängas enligt andra stycket andra meningen mer än en gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
denna paragreif kan hänvisas till avsnitt 5.4.3 i den allmänna mutiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket innebär i fråga nm fordringar som har prövats i vanligt tvistemål att
en ny preskriptionstid skall räknas från den dag dom eller slutligt beslut
meddelas av den instans som sist handlägger målet. Om detta avslutas genom dom,
börjar alltså den nya preskriptionstiden löpa den dag domen meddelas. Avslutas
målet utan någon prövning i sak, räknas preskriptionstiden från den dag
domstolen skiljer målet ifrån sig. Om exempelvis en underrättsdom har
överklagats och den fullföljda talan sedan har återkallats eller avvisats,
räknas tiden från den dag beslut om avskrivning eller avvisning meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild fråga är hur preskriptionstiden skall beräknas i fall då det finns
möjlighet att begära återvinning sedan ett avgörande har meddelats. Regler om
återvinning finns bl.a. i 44 kap. 9§ rättegångsbalken. Enligt detta lagrum får
den mot vilken tredskodom har getts söka återvinning innm en månad från den dag
domen delgavs hunnm. Delgivning sker som regel genom den vinnande partens
försorg. Emellertid kan en tredskodnm få verkställas även om delgivning inte
har skett och det alltså är ovisst om återvinning kommer att begäras. Det
föreskrivs sålunda i 49 § utsöknings-lagen att en tredskodom varigenom
betalningsskyldighet har ålagts en utebliven part får verkställas som
lagakraflvunnen, om inte domstolen efter ansökan om återvinning förordnar om
inhibition. En motsvarande bestämmelse finns i 3 kap. 6§ i det förslag till
ulsökningsbalk som har remitterats till lagrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förevarande
paragraf innebär att ny preskriptionstid även vid tredskodom räknas från den
dag domen meddelas. Om den tappande parten emellerfid ansöker om återvinning
inom föreskriven fld, återupptas målet med påföljd att preskriptionstiden
upphör att löpa. Så länge förfarandet pågår, inlräder inte preskription. När
återvinningsmålet avslutas börjar i princip en ny preskriptiunstid löpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
angivna principerna för beräkning av preskripflonstid när tredsko-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dnm har meddelats har mnlsvarande lillämpning beträffande
utslag i lag- 7 § preskriptionsla-sökningsmål nch slutbevis i mål um
betalningsföreläggande. Bestämmelser gen um återvinning och verkställighet
i sådana mål flnns i 34 och 35 §§ lagsökningslagen och 51 § ulsökningslagen.
Se också 3 kap. 13 § förslaget till ulsökningsbalk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar konkursfallet innebär bestämmelserna att den
nya preskriptionstiden normalt skall räknas från den dag konkurs avslutas.
Enligt 146 § konkurslagen anses en ordinär konkurs avslutad när förslag till
slututdelning blir tillgängligt för granskning. Från den dagen räknas en ny
preskriptionstid. Om tvist uppkommer om fordringen och målet härom avgörs
senare, kommer dock tiden att räknas från den dag det målet avslutas. Enligt
186 § konkurslagen kan en ordinär konkurs i vissa fall, när tillgångarna i boet
inte räcker till betalning av konkurskostnaderna o.d., avskrivas utan att
utdelning sker. En ny preskriptionstid börjar då löpa när avskrivningsbeslutet
meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt de nya bestämmelser om mindre konkurser, som träder
i kraft den 1 januari 1980, avslutas en mindre konkurs normalt genom att
konkursdomaren beslutar om avskrivning av konkursen enligt 185d§ andra stycket
kunkurslagen. I sådana fall räknas en ny preskriptiunstid från dagen för
avskrivningsbeslutet. I andra fall, dvs. när tillgångarna är tillräckliga för
att utdelning skall ske, anses knnkursen enligt 185f§ fjärde stycket konkurslagen
avslutad när konkursdomarens beslut om fastställelse av utdelning meddelas. Den
nya preskriptionstiden räknas då från den tidpunkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När preskription har avbmtits genom en ansökan om
verkställighet, räknas ny preskriptionstid från den dag kronofogdemyndigheten
skiljer målet ifrån sig. Har utmätning skett, börjar den nya preskriptionstiden
löpa när redovisning sker till sökanden. Har ansökningen inte lett till annat
än ett resultatlöst utmätningsförsök, är det den dag handläggningen hos kronofogdemyndigheten
avslutas som utgör utgångspunkt för en eventuell ny preskriptionstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av andra stycket framgår att en förutsättning för att ny
preskriptionstid av vanlig längd skall börja löpa, när preskription har
avbrutits genom väckande av talan e. d., är att gäldenären har underrättats om
borgenärens framställning. Detta innebär inte att gäldenären måste ha fått ett
exemplar eller en kopia av den inlaga vari borgenären har framställt sitt
yrkande. Det räckeratt han har fått en underrättelse om framställningen, t. ex.
genomett meddelande från kronofogdemyndigheten om att verkställighet har begärts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det krävs inte heller att gäldenären personligen har fått
del av borgenärens framställning. Det räcker att ett befullmäktigat ombud för
honom har fått det eller att delgivning har ägt rum i enlighet med
bestämmelserna i delgivningslagen (1970:428). Orden "eller hans rättsinnehavare"
har lagts till framför allt med tanke på konkurssituationer, då konkursboet
genom knnkursförvaltaren inträder i gäldenärens ställe.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tilläggsfristen i andra stycket blir tillämplig endasl nm
det, när förfäran- 7 § preskriptionsla-det avslutas, återstår mindre än ett år
av den preskriptiunstid snm löpte gen före preskriptinnsavbrnttet. Om t. ex. en
bnrgenär, snm har väckt talan mnt gäldenären knrt före preskriptionstidens
utgång, får sin stämningsansökan avvisad därför att talan har väckts vid fel
dumstol, har han en frist på ett år från dagen för avvisningsbesluiei för att
väcka talan vid rätt domstnl. Om å andra sidan avvisning sker av en ansökan nm
verkställighet beträffande en fordran som nyligen har fastställts genom dom,
får bestämmelsen om tilläggsfrist inte någon aktualitet. 1 stället fortsätter
preskriptionstiden att löpa som om verkställighetsansökan inte hade gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje stycket. Bestämmelsen hindrar upprepad förlängning
av preskriptionstiden med stöd av andra stycket andra meningen. Om borgenären
exempelvis har väckt talan mot gäldenären i slutet av preskriptionstiden och
talan avvisas eller återkallas, får borgenären en frist på ett år för att vidta
någon annan preskriptionsavbrytande åtgärd. Men han kan inte få någon
ytterligare ettårsförlängning av denna preskriptionstid genom att ansöka om
stämning eller vidta någon annan åtgärd enligt 5 § 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om borgenären emellertid innan fristen går ut vidtar en ny
preskriptionsavbrytande åtgärd som gäldenären underrättas om, räknas en ny
preskriptionstid enligt reglema i 6 § eller 7 § första stycket. Under den nya
preskriptionstid som då löper kan förlängning med stöd av 7 § andra stycket
andra meningen ske på nytt. Förbudet mot upprepad förlängning gäller nämligen bara
i fråga om en och samma preskripflonstid. Men den nya preskriptionstiden kan i
sin tur inte förlängas enligt ettårsregeln mer än en gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innebörden av preskription</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Preskription innebär att borgenären förlorar rätten
att kräva ut sin<br>
fordran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Preskription av en huvudfordran omfattar även fordran på
ränta och annan tilläggsförpliktelse samt fordran på gmnd av borgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i första stycket har behandlats i avsnitt
5.5.1 och torde inte kräva någon ytteriigare kommentar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i andra stycket gäller såväl förfallna
räntebelopp som räntor som ännu inte har förfallit till betalning.
Tilläggsförpliktelser som jämställs med ränta är bl.a. skyldighet att betala
provision eller expeditionskostnader. Däremot omfattar begreppet
tilläggsförpliktelse inte skyldighet att ersätta rättegångskostnader,
exekutionskostnader o. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om borgen hänvisas flll vad som har anförts i
avsnitt 5.5.3 i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Om flera har åtagit sig eller förpliktats att svara
solidariskt för<br>
samma skuld och denna preskriberas i förhållande till någon av dem,<br>
svarar var och en av de andra endast för sin andel. Andelarna beräknas<br>
efter huvudtalet, om inte annat har bestämts genom ett avtal eller avgöran-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de som borgenären har fått kännedom om senasl sex månader
före pre- 10 och </span></i><i><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>II </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>J. pre<br>
skriptionen,</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skriptionslagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppkommer brisl hos någon av de kvarvarande gäldenärerna,
fördelas ansvaret för bristen mellan de övriga kvarvarande och borgenären.
Därvid svarar varje gäldenär i förhållande till sin andel och borgenären i
förhållande till den andel som har preskriberats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen är tillämplig såväl när flera huvudgäldenärer
är solidariskt ansvariga som när solidariskt ansvar föreligger på gmnd av
borgen. Beträffande den närmare innebörden av bestämmelserna hänvisas till
avsnitt 5.5.2 och 5.5.3 i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Oberoende av att en fordran är preskriberad får
den användas till<br>
kvittning, om den inte var preskriberad vare sig när borgenären förvärvade<br>
den eller när han kom i skuld till gäldenären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen överensstämmer i sak med vad som gäller nu
enligt 7 § preskriptionsförordningen. Förutsättningen för att kvittning skall
få ske trots preskription är liksom f. n. alt de fordringar som skall kvittas
har stått mot varandra innan preskription inträdde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen är tillämplig oavsett om den fordran som
åberopas till kvittning är underkastad tioårig eller treårig preskripflonstid.
En näringsidkare, som blir föremål för ett krav l.ex. på gmnd av en femårsgaranti
i samband med ett konsumentköp, får använda sin fordran på gmnd av köpet till
kvittning även sedan den treåriga preskriptionstiden för hans fordran har gått
ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Preskription inskränker inte borgenärens rätt att
ta ut sin fordran<br>
ur egendom i vilken han har panträtt eller retentionsrätt till säkerhet för<br>
fordringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. n. gäller enligt 8 § preskripflonsförordningen att en
borgenär som har handpanträtt till säkerhet för sin furdran inte är skyldig att
lämna ifrån sig panten förrän han har fått betalt, även nm furdringen är
preskriberad. I 6 kap. 4 § jordabalken finns en bestämmelse som innebär att
borgenären har rätt att få betalning för en fordran som är förenad med panträtt
i fastighet även om fordringen har preskriberats. Motsvarande gäller på grund
av 13 kap. 7 § jordabalken fordran som är förenad med panträtt i tomträtt.
Enligt 13 § andra stycket lagen (1966:454) om företagsinteckning har innehavare
av företagsinteckning rätt till betalning ur den egendom i vilken inteckningen
gäller, även om hans fordran har preskriberats. En motsvarande bestämmelse
finns i 265 § sjölagen (1891: 35 s. </span><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>I). </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Någon uttrycklig sådan regel finns inte beträffande inteckning i
luftfartyg. Enligt allmänna panträttsliga grundsatser anses emellertid en
borgenär som har panträtt i luftfartyg ha rätt till betalning även om
fordringen preskriberas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är uppenbart att de principer för panträtt som sålunda
gäller f. n. inte bör rubbas genom de ändringar som nu föreslås beträffande
preskription.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 8 § preskriptionsförordningen anses vara
tillämpliga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>även
när bnrgenären har retentinnsrätt i viss egendnm till säkerhet för sin 12 §
preskriptionsfordran. Av den bestämmelse snm föreslås nu framgår uttryckligen
atl lagen samma princip skall gälla beiräffande retentinnsrätt snm
beträffande panträtt. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1976/77:5 diskuterades frågan huruvida bestämmelserna um preskriptinn
burde nmfatla säljares rätt att ta lillbaka egendnm snm har sålts med
äganderättsförbehåll. Föredragande statsrådet ansåg att det fanns starka skäl
atl införa bestämmelser nm preskriptinn av rätten att ta tillbaka
avbetalningsgods. Med hänvisning till att frågan övervägdes i samband med det
förslag till knnsumentkreditlag snm hade lagts fram av kreditköpkummitién
föreslogs dnck inte någnn bestämmelse härom i prupnsitiunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya konsumentkreditlagen, som träder i kraft den I juli 1979, innehåller inte
någun uttrycklig bestämmelse um preskriptinn av återiagan-derätten. Emellertid
finns i lagen vissa bestämmelser sum begränsar säljarens rätt att ta tillbaka
den sålda egendumen. Snm förutsättning för att elt förbehåll nm återtaganderätt
skall få göras gällande föreskrivs bl.a. att köparen sedan mer än en månad är i
dröjsmål med att erlägga förfallen del av kreditfurdringen nch att den delen av
furdringen inte är preskriberad. I realiteten innebär detta att
återtaganderätten upphör när furdringen preskriberas. Liknande bestämmelser
har lagits in i den nya lagen (1978: 599) nm avbelalningsköp mellan
näringsidkare m.fl., sum uckså träder i kraft den Ijuli 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§ Etl avtal att en fnrdran inte skall preskriberas eller att preskriptinn skall
kunna avbrytas på annal sätt än snm föreskrivs i denna lag är ugiltigi. Ett
avtal nm förlängning av preskriptinnstiden för en fnrdran snm avses i 2 § andra
stycket är giltigt endast um det har ingåtts efter fordringens tillkomst.
Förlängning får ske med högst tre år i sänder från dagen för avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i första stycket har till syfte att förhindra att cenirala regler i lagen
åsidosätts. Utan en beslämmelse av delta slag skulle de ändamål som
preskriptionslagstiflningen är avsedd att tillgodose i stor utsträckning kunna
omintetgöras genom att borgenären friskrev sig från skyldigheten alt vidta preskriptionsavbrytande
åtgärder eller genom att han försäkrade sig om att allfld kunna avbryta
preskription genom en formlös påminnelse e. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket. Med de bestämmelser om preskriptionsavbrott som föreslås i 5 § finns
det knappast någol behov av att kunna träffa avtal um längre preskriptinnstid
än den nnrmala. Om borgenären inte kan utverka gäldenärens erkännande, kan han
ju avbryta preskriptionen genom ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran.
Bestämmelserna i andra stycket motverkar emellertid att reglerna om
treårspreskription kringgås lill kunsumenlernas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nackdel.
Syftet är framför allt att hindra näringsidkare atl i standardkun- 13 §
preskriptionstrakt med knnsumenier ta in bestämmelser nm en längre
preskriptionstid lagen än tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i andra stycket gäller bara konsumentfordringar. 1 fråga om andra fordringar
föreskrivs ingen begränsning av rätten att träffa avtal om längre
preskriptinnstid än tio år. Ett avtal som föreskriver en mycket lång preskriptionstid
kan emellertid framstå snm uskäligl (jfr första stycket). Det kan då jämkas
eller lämnas utan avseende med stöd av generalklausulen i 36 § avtalslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
begränsar i viss mån rätten att träffa avtal om preskription även när det
gäller fordringsförhållanden med internationell anknytning. Jag skall återknmma
till den frågan i specialmntiveringen till 13 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslaget till preskriptinnslag har inte tagits in någnn bestämmelse som
förbjuder avtal om kortare preskriptionstid än den som föreskrivs i lagen. Del
kan emellertid tänkas att ett villkor med den innebörden ibland framstår som
oskäligt mot borgenären. Möjlighet finns då att jämka villkoret eller lämna det
utan avseende med stöd av generalklausulen i 36 § avtalslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13
§ Om en åtgärd som avses i 5 § 3 vidtas utomlands, medför den verkningar enligt
denna lag, under förutsättning att borgenären med hänsyn till gäldenärens
förhållanden och omständigheterna i övrigt har haft skälig anledning att vidta
åtgärden i den främmande staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
i vad mån de allmänna preskriptionsbestämmelserna skall vara tillämpliga på
fordringsförhållanden som har anknytning till utländsk rätt regleras inte i
preskriptionsförordningen. Det har överlämnats åt domstolarna att i enlighet
med den internationella privaträttens regler avgöra i vad mån svensk eller
utländsk rätt skall tillämpas i sådana förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
principiella utgångspunkten för den internationella privaträttens regler är att
etl rättsförhållande bör vara underkastat lagen i det land där det har sin
naturliga tyngdpunkt. Avgörandet av vilket lands lag som skall lillämpas i elt
visst fall sker med utgångspunkt i de olika anknytningsmomenten i
rättsförhållandet, t. ex. parternas nationalitet eller hemvist, avtalsorten
och prestatinnsorten. 1 avtalsförhållanden av disposiflv art anses parterna
enligt svensk internationell privaträtt ha rätt att träffa avtal om vilket
lands lag som skall vara tillämplig på förhållandet. I en särskild lag (1964:
528) om tillämplig lag beträffande internaflonella köp av lösa saker finns en
uttrycklig bestämmelse om att parterna vid sådana köp har rätt att träffa avtal
om att lagen i ett visst land skall tillämpas på köpet. Avtalsparter anses i
princip nckså ha rätt att genom en s. k. prorogaflonsklausul träffa
överenskommelse om var en eventuell tvist skall prövas. I viss utsträckning har
domstolarna i Sverige liksom i andra länder möjlighet att avvisa tillämpning av
en ufländsk rättsregel med hänvisning till ordre public, dvs. om regeln skulle
medföra en rättstillämpning som är oförenlig med grunderna för rättsordningen i
domstolslandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömningen av vilket lands rättsregler som skall tillämpas på 13 §
preskriptions-frågor om preskription anses det på sina håll vara av stor betydelse
om lagen preskriptionsbestämmelserna betraktas som processrättsliga eller ej.
Enligt den internationella privaträttens regler bedöms processrättsliga frågor
i princip enligt lagen i det land där prövningen sker. 1 anglosachsisk rätt
anses preskription vara ett processrättsligt institut. Detta medför att domstolarna
i bl. a. England och USA tillämpar sitt eget lands lag på frågor om
preskription, även om rättsförhållandet i övrigt bedöms enligt utländsk rätt.
Enligt kontinental rätt tillämpas däremot samma lag på frågor om preskription
som på rättsförhållandet i övrigt. I svensk internationell privaträtt har man
följt samma princip, vilket belyses av rättsfallet NJA 1930 s. 692.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
promemorian har inte föreslagits någon särskild bestämmelse om de svenska
preskriptionsbestämmelsernas flllämplighet i internationella förhållanden.
Inte heller enligt min mening finns det anledning att införa någon sådan
bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill emellertid påpeka att de bestämmelser som föreslås i 12 § begränsar
möjligheterna att med bindande verkan träffa avtal om att utländsk rätt skall
vara tillämplig på preskripflonsfrågor. Om ett rättsförhållande i övrigt är
underkastat svensk rätt, bör det givetvis inte vara tillåtet att kringgå de
tvingande bestämmelserna i lagen genom att avtala att frågor om preskription
skall bedömas enligt lagen i ett annat land som har andra regler om
preskription. Lika litet bör det vara tillåtet att avtala att ett
rättsförhållande i sin helhet skall bedömas enligt utländsk rätt för att på det
sättet kringgå de svenska preskriptionsbestämmelserna. Avtal av det angivna
slaget bör kunna frånkännas rättslig verkan i preskriptionshänseende inte bara
i sådana fall då det är uppenbart att rättsförhållandet utan en hänvisning till
utländsk rätt skulle bedömas enligt svensk rätt. Även om ett rättsförhållande
har en viss anknytning till något annat land kan ett sådant avtal komma i strid
med de tvingande preskriptionsbestämmelserna, om väsentliga anknytningsmoment
talar för att svensk rätt skall vara tillämplig. Om däremot rättsförhållandet
har en mera avsevärd anknytning till ett främmande land, bör det finnas
möjlighet för avtalsparterna att träffa överenskommelse om att
rättsförhållandet skall vara underkastat utländsk rätt även i fråga om
preskription.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu har sagt om begränsningen av möjligheterna att träffa avtal om att
utländsk rätt skall vara tillämplig gäller inte i den mån det finns särskilda
bestämmelser i annan lag. Som jag nyss har berört föreskrivs i lagen om
tillämplig lag beträffande internaflonella köp av lösa saker att köparen och
säljaren får komma överens om att lagen i ett visst land skall tillämpas på
köpet. Med stöd av den bestämmelsen torde det vara möjligt att vid sådana köp
som omfattas av lagen träffa avtal om vilket lands lag som skall vara
tillämplig inte bara på direkt köprättsliga frågor utan också på frågan om
preskription.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag anfört i avsnitt 5.4.1 anser jag atl man i preskriptionslagen bör 13 §
preskriptions-införa en bestämmelse om under vilka förutsättningar en åtgärd
som vidtas lagen utomlands skall medföra preskriptionsavbrytande verkan här
i landet. En sådan bestämmelse har tagits in i förevarande paragraf. Den är
tillämplig bara när frågan om preskription skall bedömas enligt svensk rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innebär att lagens bestämmelser om preskriptionsavbrott, när preskription
avbryts genom en rättslig åtgärd i utlandet, blir tillämpliga bara om
borgenären med hänsyn till gäldenärens förhållanden och omständigheterna i
övrigt har haft skälig anledning att vidta åtgärden i den främmande staten. 1
annat fall inverkar inte åtgärden på bedömningen av preskriptionsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådana
åtgärder som medför preskriptionsavbrott enligt 5 § 3 har inte alltid någon
direkt motsvarighet i andra länder. Vid bedömningen av om en åtgärd som vidtas
utomlands kan anses vara sådan som avses i 5 § 3 bör man enligt min mening vara
ganska generös. Även om en åtgärd inte direkl kan hänföras till något av de
fall som nämns där, bör det vara möjligt att flllerkänna åtgärden
preskriptionsavbrytande verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömningen av om borgenären skall anses ha haft skälig anledning att vidta sin
åtgärd i den stat där han har gjort det bör det avgörande vara i vad mån
rättsförhållandet har anknytning till den staten. Ett prakflskt behov av att
väcka talan i ett annat land föreligger framför allt om gäldenären är bosatt
där. Frågan om preskription torde visserligen i sådana fall mera sällan komma
under bedömning av svensk domstol, eftersom de ytterligare åtgärder som behövs
för att borgenären skall få betalt för sin fordran i allmänhet vidtas i samma
land. Om emellertid borgenären inte får ut sin fordran och det i ett senare
skede, t. ex. sedan gäldenären har flyttat flll Sverige, finns anledning att ta
ställning flll om preskription har skett enligt svensk rätt, är det naturligt
att den rättsliga åtgärden flllerkänns samma verkan som om den hade vidtagits
här i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
andra fall kan tänkas då en rättslig åtgärd i ett annat land bör kunna
tillerkännas preskriptionsavbrytande verkan på samma sätt som om den hade
vidtagits här i landet, t. ex. om gäldenären har egendom i det andra landet
utan att vara bosatt där eller om gäldenären är en juridisk person som har
filial i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
flllämpas även på fordringar som har kommit flll före ikraftträdandet och som
inte har preskriberats dessförinnan enligt äldre bestämmelser. Har en
preskriptionsavbrytande åtgärd vidtagits enligt äldre bestämmelser, skall
verkan av åtgärden bestå även efter ikraftträdandet. Preskriptionstiden skall
dock bestämmas enligt den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fordringar
som avses i andra stycket preskriberas ej före den I juli 1983, om inte
preskription skulle ha inträtt dessförinnan även enligt äldre bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om övergångsbestämmelserna hänvisar jag till vad jag har anfört i avsnitt
5.7 i den allmänna motiveringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>7.2 Förslaget till lag om
kallelse på okända borgenärer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innehåller nya bestämmelser om kallelse på nkända borgenärer. 1 sak
överensstämmer bestämmelserna i allt väsentligt med de nuvarande reglerna om
kallelse på okända borgenärer i preskriptionsförnrd-ningen. Förslaget innebär
framför allt en språklig nch redaktiunell mnder-nisering av
preskriptionsförordningens regler. På några punkter föreslås dock smärre
sakliga ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
förslaget finns motsvarigheter till de nuvarande bestämmelserna i 9-17 §§
preskriptionsförordningen utnm i fråga om 13, 15 och 16 §§. Bestämmelsen i 13 §
behandlas nedan i specialmoflveringen till den nya 7 §. 1 15 §
preskripiionsförordningen föreskrivs att en borgenär utan hinder av kallelse på
okända borgenärer får utsöka sin fordran under anslagstiden. Bestämmelsen är
obehövlig. 1 16 § finns en bestämmelse om rätt för gäldenären att väcka s. k.
provokatorisk talan. Som har påpekats i avsnitt 5.4.1 i den allmänna
motiveringen på tal om motsvarande bestämmelse i 6 § preskriptionsförordningen
får gäldenärens behov av att väcka negaflv fastställelsetalan mot borgenären
anses tillräckligt tillgodosett genom bestämmelserna i rättegångsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslaget
är uppdelat på fyra huvudavdelningar. I 1 §, som bildar den första avdelningen,
finns en bestämmelse om lagens tillämpningsområde. Andra avdelningen, som
omfattar 2 och 3 §§, innehåller bestämmelser om i vilka fall det är tillåtet
att ansöka om kallelse på okända borgenärer. 2 § avser sådana fall då en person
har avlidit och 3 § övriga fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
tredje avsnittet består av 4 och 5 §§ och reglerar förfarandet vid kallelse på
okända borgenärer. I 4 § finns bestämmelser om vid vilken domstol en ansökan
skall göras och vad den skall innehålla. I 5 § ges föreskrifter om utfärdande
av kallelse och om hur en sådan skall offentliggöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
sista avsnittet omfattar 6-9 §§ och reglerar verkningarna av att en fordran
inte anmäls inom föreskriven tid. I 6 § finns huvudregeln om att bnrgenären
förlnrar rätten att kräva ut sin fordran om han inte anmäler den i tid.
Dessutom innehåller paragrafen bestämmelser om att anmälan inte behövs i vissa
fall. 7 § behandlar sådana fall då flera är solidariskt ansvariga för samma
skuld. 8 § anger fömtsättningarna för att en fnrdran skall få användas flll
kvittning trots att borgenären har underlåtit att anmäla den. I 9 § slufligen
finns en bestämmelse om fordringar som är förenade med panträtt eller
retentionsrätt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>/ § lagen om kallelse
på okända borgenärer</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inledande
bestämmelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Denna lag gäller i fråga om kallelse på okända borgenärer, i den mån inte
annat följer av vad som är särskilt föreskrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller en bestämmelse om lagens tillämpningsområde. Den saknar motsvarighet
i preskriptionsförordningen. Bestämmelsen har utformats efter mönster av 1 §
förslaget till preskriptionslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regler nm kallelse på okända borgenärer finns i ett
flertal lagar, framför 2 och 3 §§ lagen allt i bolags- och
föreningslagstiftningen. Sådana regler finns bl. a. i 6 kap. om kallelse
på 6 § aktiebolagslagen (1975: 1385), 131 § lagen (1955: 183) om
bankrörelse, okända borgenärer 68 § lagen (1955: 416) nm sparbanker och 83
§ lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar. Se också 53 § lagen (1972:262)
om understödsföreningar, 65 § bostadsrättslagen (1971:479), 56 § lagen
(1956:216) om jordbrukskasserörelsen och 20 § lagen (1975:417) om sambruksföreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 detta sammanhang föreslås inte några ändringar av de
bestämmelser<br>
om kallelse på okända borgenärer som finns i speciallagstiftningen. De<br>
kommer alltså att gälla i stället för de allmänna bestämmelserna på samma<br>
sätl som nu. 1 den mån bestämmelserna i en viss författning inte uttöm<br>
mande reglerar frågan om kallelse på okända borgenärer, skall i princip de<br>
allmänna bestämmelserna tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutsättningar för ansökan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § När bouppteckning har skett efter en avliden, får
efterlevande make,<br>
arvinge eller testamentstagare, som vill förvissa sig om att det inte finns<br>
okända skulder i boet, ansöka om kallelse på den avlidnes nkända bnrgenä<br>
rer. Står bnet under förvaltning av en bnutredningsman eller testaments-<br>
exekutur, får också denne göra ansökan. Var den avlidne gift, får kallelse<br>
sökas även på den efterlevande makens okända borgenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i paragrafen överenstämmer i sak med
motsvararande bestämmelser i 9 § preskriptionsförordningen. De ändringar som
har gjorts är av redaktionell art. Regler om till vilken domstol en ansökan
skall ges in och vad den skall innehålla har tagits in i den nya 4 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § När en ansökan om boskillnad eller
äktenskapsskillnad har bifallits,<br>
får vardera maken ansöka om kallelse på egna eller andra makens okända<br>
borgenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kallelse på okända borgenärer får också sökas av
förmyndaren, när någon har förklarats omyndig, och av en bolagsman eller
likvidator, när ett handelsbolag har trätt i likvidation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar 10 § preskriptionsförordningen. De
nuvarande bestämmelserna har för tydlighetens skull kompletterats med uppgifter
om vem som i vart och ett av fallen är behörig att göra ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt/öri/a stycket får kallelse på okända borgenärer
sökas i samband med boskillnad och äktenskapsskillnad. Liksom enligt gällande
rätt får vardera maken utverka kallelse såväl på andra makens borgenärer som på
sina egna borgenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreden 1 januari 1974 värden nuvarande bestämmelsen
flllämplig även vid hemskillnad och återgång av äktenskap. När bestämmelsen
ändrades i samband med att instituten hemskillnad och återgång avskaffades,
föreskrevs i en övergångsbestämmelse att äldre bestämmelser alltjämt skulle
tillämpas om det hade dömts till återgång av äktenskap eller hemskillnad. Det
finns inte anledning att alltjämt behålla möjligheten att utverka kallelse</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>på okända borgenärer i sådana fall. Någon motsvarighet
till den angivna 4 § lagen om kallel-<br>
övergångsbestämmelsen föreslås därför inte.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.ve på okända bor-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i andra stycket om det fallet att någon har
förklarats genärer omyndig överensstämmer med vad som gäller f. n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt gällande rätt får kallelse sökas på okända
borgenärer, när ett handelsbolag eller annat bolag som har varit allmänt
kungjort eller en registrerad förening träder i likvidation eller försätts i
konkurs. Som har berörts i specialmotiveringen till 1 § innehåller de flesta
lagar på associationsrättens område bestämmelser om kallelse på okända
borgenärer vid likvidation. Några sådana bestämmelser gäller dock inte i fråga
om handelsbolag och finns inte heller i det förslag till ny lag om
handelsbolag och enkla bolag som har lagts fram i betänkandet SOU 1978:67. Med
hänsyn till de bestämmelser snm sålunda flnns i den associationsrättsliga
lagstiftningen har det inte ansetts föreligga skäl att nu föreslå någnn
bestämmelse um kallelse på okända borgenärer i samband med likvidation annat än
i fråga om handelsbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheten att ansöka om kallelse på okända borgenärer i
samband med att ett bolag eller en förening försätts i konkurs torde i
praktiken inte ha någon betydelse. En anmälan av en fordran efter sådan
kallelse medför inte betalningsrätt i konkursen. Avslutas konkursen utan
överskott skall den juridiska personen anses upplöst. 1 motsatt fall skall normalt
likvida-flon ske, vilket innebär att existerande bestämmelser om kallelse på
okända borgenärer kan tillämpas. Se t. ex. 13 kap. 19 § aktiebolagslagen, 145 §
lagen om bankrörelse, 76 § lagen om sparbanker, 37 § lagen (1895:64 s. 1) om
handelsbolag och enkla bolag och 94 § lagen om ekonomiska föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förfarandet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Ansökan om kallelse på okända borgenärer görs vid den
tingsrätt där gäldenären bör svara i tvistemål som angår gäld i allmänhet
eller, om gäldenären är avliden, där han hade bort svara i sådana mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sökanden skall bifoga en förteckning över gäldenärens
kända borgenärer. 1 förteckningen skall såvitt möjligt anges borgenäremas namn
och adress.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket. Enligt 9 och 10 §§
preskripflonsförordningen skall en ansökan om kallelse på okända borgenärer
göras vid den domstol under vilken gäldenären hör i konkursmål. 1 6 §
konkurslagen föreskrivs att ansökan nm konkurs görs vid den flngsrätt där
gäldenären bör svara i tvistemål som angår gäld i allmänhet. Bestämmelser om
laga domstol i tvistemål finns i 10 kap. rättegångsbalken. Bestämmelsen i
första stycket överensstämmer i sak med vad som gäller nu, men bestämmelsen
hänvisar direkt till rättegångsbalkens bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket motsvarar 9 § sista meningen
preskriptionsförordningen. I förtydligande syfte har föreskrivits att
borgenäremas namn och adress</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>såvitt
möjligt skall anges i förteckningen. 1 likhet med vad som gäller f. n. 5
och 6 §§ lagen<br>
föreslås inte någon skyldighet att precisera fordringarnas belopp.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om kallelse på</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § När en ansökan har kommit in till rätten, skall
denna utfärda en<br>
kallelse, i vilken de som har okända fordringar på gäldenären föreläggs att<br>
skriftligen anmäla sina fordringar till rätten senasl en viss dag, sedan sex<br>
månader har förflutit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kallelsen skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar
inom tio dagar. Vidare skall rätten senast en månad före anmälningstidens
utgång skicka underrättelser om kallelsen till kronofogdemyndigheten i
distriktet och, såvitt möjligt, till alla borgenärer som har tagits upp i
förteckningen över kända borgenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket motsvarar 11 § första meningen
preskriptionsförordningen. Den enda ändringen i förhållande flll gällande rätt
är att det inte längre skall räcka med en muntlig anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket motsvarar 11 § andra och tredje meningarna
preskripflonsförordningen. Två ändringar föreslås. Dels föreskrivs att
kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar skall ske inom tio dagar i stället för
skyndsamt. Dels föreskrivs att underrättelser skall skickas inte bara till de
inländska borgenärer som har tagits upp i förteckningen över kända borgenärer
utan såvitt möjligt till alla borgenärer i förteckningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verkan av att en fordran inte anmäls i tid</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § En borgenär, som inte är upptagen i förteckningen
över kända<br>
borgenärer och som underlåter att anmäla sin fordran inom den föreskriv<br>
na tiden, förlorar rätten att kräva ut fordringen. Anmälan behövs dock<br>
inte, om borgenären före anmälningstidens utgång åberopar sin fordran i<br>
gäldenärens konkurs eller i förhandling om offentligt ackord eller om<br>
gäldenären eller hans rättsinnehavare dessförinnan får kännedom om ford<br>
ringen på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föriust av rätten att kräva ut en huvudfordran omfattar
även fordran på ränta och annan tilläggsförpliktelse samt fordran på gmnd av
borgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket. Bestämmelserna överensstämmer i sak med de
nuvarande bestämmelserna i 12 § första stycket och 17 § preskriptionsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 12 § andra stycket preskriptionsförordningen finns en
särskild bestämmelse om när en fordran skall anses känd i sådana fall då
gäldenären är omyndigförklarad. Det krävs då att förmyndaren och inte bara den
omyndigförklarade har fått kännedom om fordringen. Någon motsvarighet ull den
bestämmelsen föreslås inte nu. Frågan om det skall räcka med kännedom hos den
omyndigförklarade eller ej bör avgöras i enlighet med bestämmelserna om
omyndigs behörighet i 10 kap. föräldrabalken. Om en fordran avser ett
förhållande som faller inom den omyndiges behörighet, bör det vara tillräckligt
att han har fått kännedom om fordringen för att den skall anses känd. I annat
fall bör det krävas att förmyndaren känner till fordringen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>okända
borgenärer</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>HO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uttrycket "eller hans rättsinnehavare" i andra
meningen i första stycket 7 § lagen om kallel-har liksom motsvarande
uttryck i 7 § andra stycket förslaget Ull preskrip- se på okända
bor-tionslag lagts till framför allt med tanke på konkurssituationer, då
konkurs- genärer boet genom konkursförvaltaren inträder i gäldenärens
ställe.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket i förevarande paragraf har inte någon
motsvarighet i preskriptionsförordningen men torde överensstämma med vad som
gäller f. n. Bestämmelsen har utformats efter mönster av motsvarande bestämmelse
i 8 § andra stycket förslaget till preskriptionslag. Jag hänvisar på denna
punkt till vad som har anförts i specialmotiveringen till den paragrafen och,
i fråga om borgen, till avsnitt 5.5.3 i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Förlorar borgenären rätten att kräva ut sin fordran av
en av flera gäldenärer som har åtagit sig eller förpliktats att svara
solidariskt för samma skuld, tillämpas bestämmelserna i 9 § preskriptionslagen
(1979:000).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en borgenär efter kallelse på okända borgenärer
försummar att anmäla sin fordran gentemot en av flera gäldenärer som är
solidariskt ansvariga, förlorar han enligt gällande rätt inte fördenskull
rätten att kräva medgäldenärema på hela beloppet. Detta står i motsats till vad
som är fallet enligt 5 § första stycket preskriptionsförordningen, när en
fordran preskriberas i förhållande till en av flera gäldenärer som är
solidariskt ansvariga för en skuld som de har åtagit sig samfällt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av vad jag har anfört i avsnitt 5.5.2 och
5.5.3 i den allmänna moflveringen föreslår j£ig att man behåller den nuvarande
principen om preskripflon i solidariska skuldförhållanden. Förevarande paragraf
innebär atl samma princip föreslås gälla även när en borgenär delvis har
förlorat rätten att kräva ut sin fordran på gmnd av underlåtenhet att anmäla
fordringen efter kallelse på okända borgenärer. Skälen för detta är i princip
desamma som har anförts i fråga om preskription i solidariska skuldförhållanden.
Jag hänvisar på denna punkt till de nyssnämnda avsnitten i den allmänna
motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 13 § preskriptionsförordningen finns en annan
bestämmelse för sådana fall då flera gäldenärer är solidariskt ansvariga för en
skuld som de har åtagit sig samfällt och kallelse har utfärdats på någonderas
borgenärer. Där föreskrivs att var och en av medgäldenärema har samma rätt som
borgenären att bevaka fordringen, även om denna inte har blivit utsökt hos
någon av dem. Någon motsvarighet till den bestämmelsen har inte ansetts
behövlig. Om borgenären underlåter att bevaka sin fordran i tid hos en av
gäldenärema, går han miste om möjligheten att kräva ut den delen av fordringen
av medgäldenärema. Dessa får därför inte några regressanspråk gentemot den
bortfallne gäldenären. Om å andra sidan en medgäldenär redan har betalt
huvudfordringen till borgenären och till följd därav har regressanspråk gentemot
den gäldenär som kallelsen på okända borgenärer avser, är han även utan en
uttrycklig bestämmelse oförhindrad att anmäla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>III</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sin fordran. Någnn bestämmelse um tilläggsfrist av det
slag snm har tagits upp i 4 § förslaget till preskriptionslag torde inte
behövas för detta fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Även om borgenären har underlåtit att anmäla sin
fordran efter<br>
kallelse på okända borgenärer, får fordringen användas till kvittning, om<br>
anmälningstiden inte hade gått ut vare sig när borgenären förvärvade<br>
fordringen eller när han kom i skuld till gäldenären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar 14 § andra meningen
preskriptionsförordningen och överensstämmer i sak med vad som föreskrivs där.
Den nya bestämmelsen har utformats efter mönster av bestämmelsen om kvittning
i 10 § förslaget till preskriplionslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Underlåtenhet att anmäla en fordran efter kallelse
på okända borge<br>
närer inskränker inte borgenärens rätt att ta ut sin fordran ur egendom i<br>
vilken han har panträtt eller retentionsrätt till säkerhet för fordringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar 14 § första meningen
preskriptionsförordningen och innebär inte någon ändring i sak. Bestämmelsen
har utformats efter mönster av 11 § förslaget till preskriptionslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har kallelse på okända borgenärer utfärdats före
ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser i fråga om verkan av att en fordran
inte anmäls inom den föreskrivna tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en ansökan om kallelse på okända borgenärer har gjorts
före ikraftträdandet men kallelse inte har utfärdats dessförinnan, skall de
nya bestämmelserna tillämpas både beträffande förfarandet och verkningarna av
att en fordran inte anmäls i tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om inte bara ansökningen har gjorts före ikraftträdandet
utan också kallelse har utfärdats dessförinnan, skall de äldre bestämmelserna
tillämpas fullt ut i enlighet med den föreslagna övergångsbestämmelsen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 och 9 §§ lagen om kallelse på okända borgenärer</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.3 Övriga lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen om upphävande av preskriptinnsförordningen
liksom av förordningen den 28 juni 1798 angående vissa omständigheter uti
lagsöknings-och utmätningsmål och flllämpningsbestämmelserna i lagen 1946:843
har behandlats i avsnitt 5.6 i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även förslaget om ändring i lagen (1927: 56) om gälds
betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar har behandlats i
avsnitt 5.6. Ändringen av 7 § innebär att depositionstiden förkortas från
tjugo till tio år och att fristen för att lyfta nedsatta medel föriängs från
ett till tre år. Dessutom har gjorts en del redaktionella ändringar i syfte att
göra bestämmelsen mer lättläst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av vad jag har anfört i avsnitt 5.6 har
bestämmelserna i lagen (1942: 263) om preskription av rätt till medel som
innestå hos offentlig myndighet inarbetats i 1927 års lag. 1942 års lag består
av tre paragrafer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudbestämmelserna
i 1 § första stycket överensstämmer i stor uislräck- Hemställan ning med
motsvarande bestämmelser i 1927 års lag och har överförts till 9 § i 1927 års
lag. Några sakliga ändringar har inte gjorts annat än i fråga om tiderna, som
har anpassats till vad som föreslås i 7 § i 1927 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
I § andra stycket i 1942 års lag finns en bestämmelse om att den som vill lyfta
nedsatt fullföljdsavgift skall anmäla sig inom 21 år. Bestämmelsen har fått utgå,
eftersom den är onödig sedan skyldigheten att sätta ner fullföljdsavgift
avskaffades år 1971.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
2 § i 1942 års lag föreskrivs att nedsatta medel tillfaller kronan, om inte
föreskriven anmälan görs. Motsvarande bestämmelse finns i 7 § i 1927 års lag. Slutligen
föreskrivs i 3 § i 1942 års lag att en i lag meddelad bestämmelse som avviker
från bestämmelserna i 1 och 2 §§ skall lända till efterrättelse. Föreskriften
har förts samman med den nuvarande bestämmelsen i 9 § i 1927 års lag och tcits
in i en ny 10 § i den len.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian föreslogs i övergångsbestämmelser till de nya reglema i 1927 och
1942 års lagar att äldre bestämmelser skulle vara tillämpliga, när en
inbetalning hade gjorts före ikraftträdandet. En remissinstans har föreslagit
att den nya tioårstiden skall gälla också äldre inbetalningar som har skett
enligt 1942 års lag men inte sådana som har gjorts enligt 1927 års lag. För min
del anser jag inte att det finns tillräckliga skäl att på denna punkt göra
skillnad mellan olika fall utan jag ansluter mig i sak till promemorieförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill tillägga att en översyn av övriga bestämmelser i 1927 års lag kommer atl
göras i samband med följdlagsflftningen till den nya utsök-ningsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna ändringen i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter är
av redaktionell art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>preskriptionslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om kallelse på okända borgenärer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om upphävande av förordningen (1862:10 s. 1) om
tioårig preskription och om kallelse å okända borgenärer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om upphävande av förordningen den 28 juni 1798
angående vissa omständigheter uti lagsöknings- och utmätningsmål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om upphävande av lagen (1946:843) om fld för
framställande av anspråk mot löftesman enligt 4 § förordningen den 28 juni 1798
angående vissa omständigheter ufl lagsöknings- och utmätningsmål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1927: 56) om gälds
betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.
lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfällig- Beslut
heter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:87.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 119</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
I Promemorieförslagen</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Promemorians lagförslag</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:307.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslag till Preskriptionslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Inledande
bestämmelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Denna lag gäller i fråga om preskription av fordran, i den mån ej an<br>
nal följer av vad som är särskilt föreskrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Preskriptionstid</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Fordran preskriberas tio år efter tillkomsten, om icke preskriptionen<br>
avbrytes dessförinnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Preskriptionstiden
är dock tre år för sådan fordran mot konsument som avser köp enligt
konsumentköplagen (1973: 877), uthyrning av vara under förhållanden motsvarande
dem som anges i 1 § konsumentköplagen eller tjänst som lillhandahålles under
motsvarande förhållanden. Detsamma gäller fordran mot den som har gått i
borgen för fullgörandet av konsumentens förpliktelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändra
stycket gäller ej fordran som avser uppförande av byggnad för bostadsändamål
eller som grundar sig på löpande skuldebrev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Fordran på skadestånd i anledning av brott preskriberas ej före ut<br>
gången av tiden för åtalspreskription, om icke frågan om ansvar för brottet<br>
har avgjorts dessförinnan. Har så skett, preskriberas fordringen ett år efter<br>
den dag dnm eller slutligt beslut meddelades, om icke preskriptionstiden<br>
går ut senare enligt 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
någnn häktats eller erhållit del av åtal för brott före utgången av tiden för
åtalspreskription men har ansvarsfrågan icke avgjorts dessförinnan,
preskriberas fnrdran mnt hunnm på skadestånd i anledning av brottet tidigast
etl år efter den dag dom eller slutligt beslul meddelades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Om den snm har betalat en skuld, för vilken flera är ansvariga, på<br>
grund därav har regressfurdran, preskriberas denna tidigast ett år efter<br>
betalningen av huvudfnrdringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Preskriptionsavbrott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Preskription avbrytes gennm att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>gäldenären utfäster betalning, erlägger ränta eller
amnrtering eller er- Promemorians lag-känner fordringen på annat sätl
gentemot borgenären,</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>borgenären tillställer gäldenären skriftligt krav eller skriftlig
erinran om fordringen eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>borgenären väcker talan mot gäldenären, bevakar fordringen i gäldenärens
konkurs eller annars åberopar fordringen gentemot gäldenären vid domstol, i
skiljeförfarande, i ackordsförfarande eller hos exekutiv myndighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Verkan
av preskriptionsavbrott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Har preskription avbrutits genom erkännande, krav
eller erinran, löper ny preskriptionstid enligt 2 § från dagen för avbrottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Har preskriptionen avbrutits genom väckande av
talan eller annan åtgärd som avses i 5 § 3, löper ny preskriptionstid enligt 2
§ från den dag det rättsliga förfarandet avslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
gäldenären eller hans rättsinnehavare icke fått del av borgenärens
framslällning, beräknas dock preskriptionstid som nm avbrott ej hade skett.
Preskription inträder likväl tidigast ett år efter det förfarandet avslutades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av preskription</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Preskription innebär att borgenären förlorar rätten att kräva ut sin<br>
fnrdran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Preskriptinn
av huvudfurdran nmfattar även fordran på ränta och annan tilläggsförpliktelse
samt fordran på grund av burgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Har flera åtagit sig eller förpliktats att svara sulidariskt för samma<br>
skuld uch inträder preskriptinn i förhållande till någon av dem, svarar var<br>
och en av de andra endasl för sin andel. Andel beräknas efter huvudtalet,<br>
om icke annat har bestämts genom avtal eller avgörande varom borgenä<br>
ren har fått kännedom i god tid före preskriptionens inträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppkommer
i fall snm avses i första stycket brist hos någon av de kvarvarande, fördelas
ansvaret för bristen mellan de övriga kvarvarande och borgenären. Därvid svarar
varje gäldenär i förhållande till sin andel och borgenären i förhållande till
den andel som har preskriberats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Utan hinder av preskripflon får fordran användas
flll kvittning, om den icke var preskriberad vare sig när borgenären förvärvade
den eller när han kom i skuld flll gäldenären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Preskription inskränker icke borgenärens rätt
att uttaga sin fordran</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>ur
egendom i vilken han har panträtt eller retenflnnsrätt till säkerhet för
Promemorians /«g-<br>
fordringen.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Avtal atl fordran ej skall preskriberas eller att preskription skall<br>
kunna avbrylas på annat sätt än som föreskrives i denna lag är ogiltigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avtal
om förlängning av preskriptionstid för fordran som avses i 2 § andra stycket är
giltigt endast om del har ingåtts efter fordringens tillkomst. Förlängning får
ske med högst tre år i sänder från dagen föravtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
Vidtages utomlands rättslig åtgärd som avses i 5 § 3, medför åtgär<br>
den verkningar enligt denna lag, om det med hänsyn till gäldenärens för<br>
hållanden och omständigheterna i övrigt föreligger skälig anledning att åt<br>
gärden vidtages i den främmande staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
tillämpas även på fordran som har tillkommit före ikraftträdandet och som icke
har preskriberats dessförinnan enligt äldre bestämmelser. Har
preskriptionsavbrytande åtgärd vidtagits enligt äldre bestämmelser, skall
verkan av åtgärden bestå även efter ikraftträdandet. Preskriptionstiden skall
dock bestämmas enligt den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fordran
som avses i andra stycket preskriberas ej före den 1 juli 1982, om icke
preskription skulle ha inträtt dessförinnan även enligt äldre bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2 Förslag
till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i förordningen (1862:10 s. 1) om tioårig preskription och om
kallelse å okända borgenärer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives i fråga om förordningen (1862:10 s. </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>I) </span><span style='font-family:Verdana'>om
tioårig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>preskription
och om kallelse å okända borgenärer' dels att 1 -8, 16, 19 och 20 §§ skall
upphöra att gälla, dels att i 10 och 11 §§ beteckningen "9 §" skall
bytas ut mot "1 §", dels alt i 18 § ordet "förordning"
skall bytas ut mot "lag", dels att nuvarande 9-15, 17 och 18 §§ skall
betecknas 1 -9 §§, dels att rubriken till förordningen samt de nya 6-8 §§ skall
ha nedan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>angivna
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Senaste lydelse av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> 1915:60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:269.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> 1973:1071 Ofr 1975:909)<br>
5 </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> 1936:96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> 1933: 326</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> 1973:655</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>II </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> 1977:674</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> 1946:842</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:326.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> 1936:96 16 </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> 1933:326 20 </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>
1933:326.</span></p>
</div>
<span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordning om tioårig preskription och om kallelse å
okända borgenärer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 §' Är borgenärs fordran intecknad i luftfartyg, eller
har han lös egendom såsom pant eller eljest under panträtt i handom; njule han
ur den egendom, som sålunda häftar, belalning, ändå att han ej, efter kallelse
å okända borgenärer, sin fordran angiver. Om rätt till kvittning för
genfordran vare ock lag som i 7 § sägs ändå att den fordran ej blivit efter
sådan kallelse angiven.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:128.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>117</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>—„.,. ._----- </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Promemorians lag-</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förslag</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om kallelse på okända borgenä-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Är borgenärs fordran intecknad i luftfartyg, eller
har han lös egendom såsom pant eller eljesi under panträtt i handom; njule han
ur den egendnm, sum sålunda häftar, belalning, ändå att han ej, efter kallelse
å nkända bnrgenärer, sin furdran angiver. Utan hinder av att fordran ej blivit
efter sådan kallelse bevakad äger borgenär, som är i skuld till gäldenären,
använda sin fordran till kvittning mot skulden, om tiden för fordringens
bevakning icke var ute vare sig när borgenären förvärvade fordringen eller när
han kom i skuld till gäldenären.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15 §"
Utan hinder av kallelse å nkända borgenärer må borgenär under anslagstiden sin
fordran utsöka.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7 § Utan
hinder av kallelse å okända borgenärer må borgenär under kungörelsetiden sin
fnrdran utsöka.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17 §
Varder egendom till konkurs avträdd före inställelsedag, som i kallelse å
okända borgenärer utsatt är, och har borgenär, före nämnda dag, till
konkursdomaren givit bevakningsinlaga i konkursen in, på sätt i konkurslagen
stadgas; vare ej pliktig all sin sålunda bevakade fordran jämväl efter sådan
kallelse anmäla. Samma lag vare, där före den i kallelsen utsatta inställelsedag
offentlig ackordsförhandling inletts och bnrgenär före nämnda dag anmält sin
fnrdran, på sätt i lagen om ackordsförhandling utan konkurs är stadgat.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 § Varder
egendom till konkurs avträdd före inställelsedag, som i kallelse å okända
borgenärer utsatt är, och har borgenär, före nämnda dag, till konkursdomaren
givit bevakningsinlaga i konkursen in, på sätt i konkurslagen stadgas; vare ej
pliktig att sin sålunda bevakade fordran jämväl efter sådan kallelse anmäla.
Samma lag vare, där före den i kallelsen utsatta inställelsedag förhandling om
offentligt ackord inletts och borgenär före nämnda dag anmält sin fordran på
sätt i ackordslagen (1970:847) ar stadgat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:228.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse av förordningens rubrik 1933: 326.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:228.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'Senaste lydelse 1973:1071 flfr 1975:909).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:277.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>* Senasle lydelse 1933:326 " Senaste lydelse
1933:326.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3
Förslag till</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Promemorians lag-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i förordningen den 28 juni 1798 angående vissa omständigheter uti
lagsöknings- och utmätningsmål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives att 4 § förordningen den 28 juni 1798 angående vissa omständigheter
uti lagsöknings- och utmätningsmål skall upphöra att gälla vid utgången av juni
1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om upphävande av lagen (1946:843) om tid för framställande av anspråk mot
löftesman enligt 4 § förordningen den 28 juni 1798 angående vissa
omständigheter uti lagsöknings- och utmätningsmål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives att lagen (1946; 843) om tid för framställande av anspråk mot
löftesman enligt 4 § förordningen den 28 juni 1798 angående vissa
omständigheter uti lagsöknings- och utmätningsmål skall upphöra att gälla vid
utgången av juni 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1927:56) om gälds betalning genom penningars nedsättande i
allmänt förvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives att 7 § lagen (1927: 56) nm gälds betalning genom penningars
nedsättande i allmänl förvar skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>§<br>
Är, då tjugu år förflutit från det</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Är, då tio år förflutit från det<br>
nedsätlning skett, det nedsatta be-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>nedsättning skett, det nedsatta be<br>
loppet fortfarande innestående nch</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>loppet fortfarande innestående och<br>
finnes ej anledning till antagande,</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>flnnes ej anledning till antagande,<br>
att fråga om rän till beloppet är be-</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>aU fråga om räU flll
beloppet är be<br>
roende på prövning, må beloppet,</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>roende på prövning, må beloppet,<br>
ändå att gäldenären icke gjort för-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>ändå att gäldenären icke gjort för<br>
behåll som i 4 § sägs, av honom lyf-</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>behåll som i 4 §
sägs, av honom lyf<br>
tas, där han därtill anmäler sig inom</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>tas, där han därtill
anmäler sig inom<br>
natt och år. Göres ej sådan anmä-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>tre år. Göres ej sådan anmälan, till-<br>
lan, tillfaller beloppet kronan.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>faller beloppet staten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979. I fråga om nedsättning som har skett före
ikraftträdandet gäller äldre beslämmelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:211.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119 6 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1942:263) om preskription av rätt
till medel som innestå hos offentlig myndighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1942:263) om
preskripflon av rätt till medel som innestå hos offentlig myndighet dels att I
§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i 2 § ordet "kronan" skall
bytas ut mot "staten".</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorians lagförslag</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:150.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hava medel, i annat fall än som avses i lagen om gälds
betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar, enligt lag eller
författning inbetalts till offentlig myndighel för att utgivas till den som
finnes berättigad därtill, och äro medlen, då tjugu år förflutit från inbetalningen,
fortfarande innestående, utan att rätten att utbekomma dem är beroende av
framflda händelse, äge den som inbetalt medlen lyfta beloppet jämte upplupen
ränta, om anledning ej finnes till antagande att fråga om rätt till medlen är
beroende på prövning och han anmäler sig inom natt och år. Vad nu sagts om
den som inbetalt medel till offentlig myndighet skall, där medel utlagits
genom exekutiv förrättning, gälla den, hos vilken förrättningen ägt rum.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den,
som vill lyfta nedsatt fullföljdsavgift, vare pliktig att anmäla sig inom
tjuguett år från det nedsättningen skett.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hava
medel, i annat fall än som avses i lagen om gälds betalning genom penningars
nedsättande i allmänt förvar, enligt lag eller författning inbetalts till
offentlig myndighet för att utgivas till den som finnes berättigad därtill,
och äro medlen, då tio år förflutit från inbetalningen, fortfarande
innestående, utan att rätten att utbeknmma dem är beroende av framtida
händelse, äge den som inbetalt medlen lyfta beloppet jämte upplupen ränta, om
anledning ej finnes till antagande att fråga om rätt till medlen är beroende
på prövning och han anmäler sig inom tre år. Vad nu sagts om den som inbetalt
medel till offentlig myndighet skall, där medel utlagits genom exekutiv
förrättning, gälla den, hos vilken förrättningen ägt rum.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I juli 1979. I fråga om
inbetalning som har skett före ikraftträdanet gäller äldre bestämmelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:45.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Förslag till</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Promemorians lag-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>" "</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives att 62 § lagen (1973:1150) nm
förvaltning av samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen Ivdelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:139.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>62 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samfällighetsförening fiir ej upp-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samfällighetsförening får ej upp-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lösas förrän alla dess skulder beta- lösas förrän alla
dess skulder betalats eller de medel som fordras för lats eller de medel
som fordras för betalningen nedsatts hos länsstyrel- betalningen nedsatts
hos länsstyrelsen. I samband med upplösningen sen. 1 samband med
upplösningen får kallelse sökas på föreningens får kallelse sökas på
föreningens okända borgenärer. De i förord- okända borgenärer.
Bestämmelser-ningen (1862:10 s. 1) om tioårig na i lagen (1862:10 s. 1)
om kallelse preskription och om kallelse å på okända borgenärer
äger därvid okända borgenärer meddelade be- motsvarande tillämpning.
stämmelserna om sådan kallelse äger därvid motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överstiger vid upplösningen av föreningen dess tillgångar
skulderna, skall överskottet skiftas mellan medlemmarna enligt grunder som föreningsstämman
beslutat. Vad som nu sagts gäller ej, om annat föreskrives i sladgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I juli 1979.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:64.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:5.0pt;
margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2 Remissammanställning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.1 JK:
Förslaget att förkorta preskriptionstiden för konsumentford<br>
ringar ger mig inte anledning till erinran. Jag delar också den uppfattning<br>
som har kommit till uttryck i promemorian att det är lämpligast att föra<br>
samman bestämmelserna om preskription i konsumentförhållanden med<br>
de allmänna bestämmelserna om preskription av fordran. Också vad pro<br>
memorian i övrigt innehåller om preskription samt om preskriptionsav<br>
brott och innebörden av preskripflon kan jag i allt väsentligt ansluta mig<br>
till. Den föreslagna preskripflonslagen innebär en välbehövlig för<br>
enkling och modemisering av de mer än hundra år gamla preskriptionsbe<br>
stämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Hovrätten för Nedre Norrland: Mot förslaget att
genom avkortning till 3 år av preskriptionstiden för konsumentfordringar
åstadkomma en snabbare avveckling av sådana fordringar finner hovrätten ej skäl
till erinran. Hovrätten anser också att de nu framlagda förslagen är väl
ägnade att läggas till grund för lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>1.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kammarkollegiet: De föreslagna lagbestämmelserna
verkar i sina</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>huvuddrag
lättlästa och klart formulerade. Promemorian innefattar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
någon mera omfattande kodiflering eller analys av gällande rättspraxis<br>
på preskriptionsrättens område. Oklara rättsfrågor som inte funnit sin defi<br>
nitiva lösning i rättspraxis har också lämnats utanför författningsarbetet.<br>
Till fördel från tillämpningssynpunkt hade varit om ambitionsnivån kunnat<br>
sättas någol högre, när man ändock ansett sig böra ersätta 1862 års pre<br>
skriptionsförordning med mera modernt utformade lagstadganden. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
om preskription av anspråk på arvsskatt och gåvoskatt erbjuder flera betydande
svårigheter och kan inte i detta sammanhang få helt tillfredsställande svar.
Det är av åtskilliga skäl angeläget att utredning av frågorna snarast kommer
till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.4 Bankinspektionen:
I sitt yttrande över promemorian Ds Ju 1975:11<br>
tillstyrkte inspektionen i viss utsträckning att en förkortning av preskrip<br>
tionstiden ägde rum. Inspektionen ansåg emellertid att den nuvarande tio<br>
åriga preskriptionstiden inte borde förkortas när det gäller fordringar på<br>
bank. Det nu förevarande förslaget innebär att preskriptionstiden för s. k.<br>
konsumentfordringar förkortas till tre år och att preskriptionstiden i övrigt<br>
bibehålls vid tio år. Genom detta förslag kan inspektionens fldigare anför<br>
da synpunkter i allt väsentligt anses vara tillgodosedda och inspektionen<br>
fillslyrker därför förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Försäkringsinspektionen har inget att erinra mot
det föreliggande förslaget och tillstyrker att det läggs till grund för
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>RSV: Eftersom några nackdelar egentligen inte
påvisats med huvudprinciperna i 1862 års preskriptionsförordning anser RSV att
det inte finns något att invända mot att i den nya lagen i stor utsträckning
intas i sak samma bestämmelser som för närvarande gäller. Förslaget torde
således inte medföra några ändringar beträffande preskriptionen av sådana
offentligrättsliga fordringar som faller under de allmänna
preskriptionsbestämmelserna. Att några frågors lösning vidare ansetts böra
anstå i avvaktan på utredning i annat sammanhang - bl.a. frågoma beträffande
vissa skadeståndsfordringar och frågan huruvida domstol och
kronofogdemyndighet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(KFM)
skall ex offlcio beakta preskription - bör enligt RSVs mening inte
Remissamman-hindra att preskriptionsförordningen nu ersätts med en modern lag
så att ställning preskriptionstiden beträffande konsumentfordringar kommer
att förkortas. Verket anser, såsom också framhållits i dess yttrande över
departementspromemorian Preskription, att tre års preskripiionstid för sådana
fordringar förefaller lämplig. RSV tillstyrker därför förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheten i Göteborg: Allmänt sett
flnns intet atl erinra mot det nu framlagda förslaget. Även om kfm 1975 i
princip accepterade det då framlagda förslaget enligt promemorian Ds Ju
1975:11 måste nu framhållas att det nya förslaget är att föredra. Det framstår
som enklare, överskådligare och lättare att tillämpa. Ej heller föreslås så
ingripande förändringar i de allmänna preskriptionsreglerna som ju hittills
fungerat tämligen väl. Därjämte synes vissa tolkningssvårigheter, som det tidigare
förslaget gav upphnv till, nu inte återkomma. Det är också värdefullt att lagreglerna
får en modernisering och språklig uppfräschning, eftersom ordval och
meningsbyggnad i gällande lagstiftning är ålderdomlig och kan ge upphov till
tolkningsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheten i Malmö: Sammanfattningsvis
anser kronofogdemyndigheten att det är önskvärt med enhetliga
preskriptionsregler för den enskilde både när han är konsument och
skattebetalare och föreslår därför att den föreslagna treåriga preskriptionsregeln
bestäms till fem år. Eftersom ny preskriplionslag utarbetas bör reglema för
båda parter vara så klara och entydiga som möjligt så att onödiga tvister
undvikes. Om preskriptionstiden bestäms till fem år torde förslaget om
fllläggsfrist för borgenären sakna betydelse och därför borttagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.9 Kommerskollegium:
Från de synpunkter kollegiet har att beakta har<br>
kollegiet ej funnit skäl till erinran mot revidering av preskriptionslagstift<br>
ningen i överensstämmelse med promemorieförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.10 Skånes
handelskammare: Det faktum att de gällande preskrip<br>
tionsreglerna har visat sig fungera väl under lång tid och att de sannolikt är<br>
mer välkända än många andra viktiga regler på förmögenhetsrättens områ<br>
de har rimligtvis starkt bidragit till att förslag syftande till en radikal om<br>
läggning av reglerna har mötts av stark kritik. När riksdagen vid 1976/77<br>
års riksmöte på lagutskottets hemställan beslutade avslå proposition<br>
1976/77:5 med förslag till ny preskriptionslag skedde det med hänvisning<br>
bland annat till att de nu gällande preskriptionsreglerna har fungerat väl.<br>
Det då aktuella lagförslaget var behäftat med betydelsefulla svagheter av<br>
vilka flera påtalades i det av handelskammaren 1975 avgivna yttrandet.<br>
När nu justitiedepartementet har gjort ett nytt försök att arbeta fram ett<br>
förslag till moderniserad preskriptionslagstiftning har man tagit fasta på<br>
den kritik som framkommit mot fldigare framlagda förslag. Förslaget att<br>
korta preskriptionstiden för konsumentfordringar till tre år är en följd av<br>
riksdagens uttalade önskemål i denna riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av vad nu anförts och med hänsyn till att det framlagda förslaget
innebär att de huvudsakliga regler som kännetecknar den nu gällande
preskriptionsförordningen bibehålles, men i moderniserad språkdräkt, vill
handelskammaren inte motsätta sig förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelskammaren
vill dock framhålla att den uppfattning som handelskammaren förde fram i 1975
års remissyttrande, innebärande att preskriptionstiden generellt skulle kortas
till fem år i ett i övrigt bibehållet regelsystem, alltjämt har flera goda
skäl för sig. Således kan erinras om att skatteskuld till stat och kommun
preskriberas efter fem år och att det kan sägas vara en fördel om
preskriptionstiden för andra fordringar ges samma</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>längd.
En enhetlig preskripiionstid innebär givetvis också i sig en fördel
Remissamman-<br>
jämfört med förslagets differentierade preskriptionstid på tio respektive
tre ställning<br>
</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>år.</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>■ '</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelskammaren
kan dock hysa förslåelse för önskemålet att för kun-sumentfordringarnas
vidkommande åstadkomma en ännu något kortare preskriptionstid än fem år. Det
kan då samtidigt konstateras alt en kortare preskriptionstid än fem år för
fordringar mellan näringsidkare skulle medföra icke acceptabla konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammantaget
vill således handelskammaren utan att avstyrka det fram<br>
lagda förslaget förorda att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet övervägs<br>
huruvida en enheilig femårig preskriptionstid bör införas. Enskild<br>
heterna i förslaget förefaller handelskammaren väl avvägda och synes där<br>
för icke böra föranleda några allvariiga erinringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>/.//
Handelskammaren för Örebro och Västmanlands län: I framlagt förslag till
preskriptionslag har i huvudsak den ändringen i förhållande till nu gällande lagstiftning
införts, att preskriptionstiden för konsumentfordringar, dvs. näringsidkares
fordringar mot konsumenter, förkortas från nuvarande tio år till tre år.
Kammaren godtar i beaktande av de i promemorian lill stöd för denna ändring
redovisade skälen förslaget ifråga. - Då lagförslaget i övrigt i allt
väsentligt blott syftar till en formell modemisering av nu gällande, mycket
gamla bestämmelser tillstyrker kammaren sålunda att del framlagda förslaget
till preskriptionslag lägges till grund för blivande lagsliftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.12 Gotlands
handelskammare: Enligt handelskammarens mening<br>
flnns det sakliga skäl för en viss översyn av de mer än hundra år gamla all<br>
männa preskriptionsbestämmelserna och en samtidig modernisering av<br>
språkbruket i lagtexten. Enligt gällande rätt är den allmänna preskriptions<br>
tiden tio år räknat från fordringens tillkomst. Denna preskriptionstid före<br>
faller ha fungerat utan större olägenheter och vara väl förankrad i det s. k.<br>
allmänna rättsmedvetandet. Kammarens uppfattning är därför att skäl sak<br>
nas att frångå den hittillsvarande tioåriga preskriptionstiden räknat från</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fordringens
tillkomst förutom i några undantagsfall. När det gäller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>frågan
om var reglema om preskription av konsumentfordringar bör placeras anser
kammaren att - hellre än en särskild reglering i de konsumenträttsliga lagarna
- dessa bör föras samman med de allmänna bestämmelserna om preskription av
fordran. Därigenom uppnås att bestämmelserna samlas på ett ställe nch att
samnrdning kan ske med de allmänna preskriptionsbestämmelsema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.13 Konsumentverket:
Verket tillstyrker att preskriptionstiden för<br>
fordringar mot konsumenter förkortas. Frågan är då till att böija med var<br>
de särskilda reglema om sådana fordringar skall upptas. - I promemorian<br>
anförs som skäl till att reglema bör tas in i den allmänna preskriptionslagen<br>
bl. a. att den centrala författningen om fordringspreskription annars skulle<br>
komma att ge en ofullständig och missvisande bild av rättsläget. Detta är<br>
naturiiglvis riktigt. - Även om förslaget genomförs i denna del kommer<br>
preskriptionslagen dock inte att uttömmande ange vilka preskriptionsfris<br>
ter som gäller. En stor mängd speciella preskriptionsregler kommer fort<br>
farande att finnas i andra författningar. Det gäller också regler om fordring<br>
ar som kan riktas mot konsument i vissa fall, t. ex. enligt växel- och check<br>
lagarna. Den omständigheten att bestämmelserna är spridda på olika för<br>
fattningar medför alt det kan vara svårt alt få en samlad bild av vilken pre<br>
skriptionsfld som gäller för olika slag av fordringar. Det kan å andra sidan<br>
också vara en fördel att preskriptionsbestämmelsema upptas i de förfall-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningar
som reglerar respektive slag av fordringsförhållande eller fordrings-
Remissamman-bevis. Det flnns bland annal skäl all anta atl en person, som är
dåligt insatt ställning i det rättsliga systemet men som på egen hand vill
ta reda på vad som gäller, utgår från att den författning som innehåller
regler om fordringsförhål-landels uppkomst, förpliktelsernas omfattning och
innebörd etc. i förekommande fall också skall ha de särskilda reglerna om
preskription.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
nm del stnra antalet knnsumenier visserligen kan antas ha bristfälliga
kunskaper nm preskriptinnsregler över huvud tagel, lär dnck en del knnsumenier
ha en allmän föreställning um att preskriptinnstiden för fordringar är tin år.
Risken för att sådana knnsumenier på grund av missförstånd nm preskriptiunstidens
längd gör rättsförluster - snm består i alt de betalar preskriberade skulder -
är sannolikt mindre, om varje civilrältslig författning innehåller den
särskilda preskriptionsregel som är tillämplig, än om bestämmelsen upptas i den
allmänna preskriptionslagen. Detta talar för att preskriptionsreglerna tas in i
de författningar snm reglerar de fordringsförhållanden i vilka kunsument kan
vara gäldenär. Ett sådant system har å andra sidan - snm framhålls i prnmemorian
(s. 27) - nackdelen atl man måste la in preskriptionsbestämmelser för likarlade
fordringar i flera författningar, och del medför onekligen att
preskriptionsreglerna blir ännu mer svåröverskådliga. Kunsumentverkel anser att
dessa nackdelar överväger och ansluter sig därför till förslaget atl preskripflonsreglerna
för konsumentförhållanden tas in i preskriptionslagen. För att förhindra
rättsförluster som har sin orsak i bristande kännedom om preskriptionstidens
längd bör man överväga atl i de förfatiningar som reglerar konsumentförhållanden
— konsumentkreditlagen, knnsumentköplagen uch den kommande
konsumenttjänstlagen - göra uttryckliga hänvisningar till ifrågavarande
bestämmelse i preskriplionslagen. Det är vikflgt att man inte bara i samband
med att lagen träder i kraft utan också därefter informerar allmänheten om
preskriptionsreglerna på ett åskådligt sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har i
huvudsak inte någol att erinra mot förslaget, som länsstyrelsen anser vara
genomarbetat och väl ägnat att ligga till grund för lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Konkurslagskommittén har inte något att erinra mot
förslagets huvudprinciper men har vissa synpunkter på de regler i lagförslaget
som angår konkurs och ackord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Konsumenttjänstutredningen: Utredningen har i sitt
remissyttrande över det i Ds Ju 1975:11 framlagda förslaget till preskriptionslag
närmare utvecklat sin syn på preskriptionsfrågorna. Utredningen konstaterar
att de punkter som utredningen då kritiserade (främsl beräkningen av preskriptionstidens
utgångspunkt, förslaget om förkortad preskriptionstid för fordringar mellan
privatpersoner samt reglema om preskriptionsavbrott) ej återkommer i det nu
framlagda lagförslaget. Förslaget om en endast treårig preskriptionstid for
näringsidkares fordringar på konsumenter ställer sig utredningen bakom, nu som
tidigare. - Utredningen tillstyrker också förslaget att reglerna om
preskription av konsumentfordringar tas in i en särskild preskriptionslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Försäkringsrättskommittén: Den föreslagna preskripflonslagen
bygger på nu gällande rätt, och den enda väsentliga ändring som föreslås är att
preskriptionstiden för vissa fordringar mot konsumenter förkortas till tre år.
Försäkringsrättskommittén - som inte har något att erinra vare sig mot
bibehållandet av det nuvarande systemet som helhet eller mot den särskilda
regeln för konsumenttransaktioner - inskränker sig till att beröra etl par
frågor som har intresse från de synpunkter som kommittén har att företräda.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1.18 Konsumentköpsutredningen:
Den föreslagna ändringen av pre- Remissamman-<br>
skriptionstiden för konsumentfordringar tillstyrks. Övervägande skäl talar
ställning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
att, såsom föreslås i prememorian, reglema i övrigt nm preskriptinn bör vara
desamma för sådana fnrdringar som för andra. 1 enlighet med förslaget bör
reglerna om konsumentfordringar ingå i den allmänna preskriptionslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska landstingsförbundet: Från de synpunkter landsflngsför-bundet
har att särskilt företräda flnns inte anlednig till erinran mot det reviderade
förslaget. Förbundet vill därför i allt väsentligt tillstyrka att det genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.20<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>LO anser atl starka konsumentpolitiska skäl talar
för en förkortning av preskriptionstiden för konsumentfordringar. LO noterar
samtidigt med tillfredsställelse atl den tioåriga preskriptionstiden föreslås
bibehållen för övriga fordringar. LO har i övrigt inga synpunkter på det
framlagda förslaget utan hänvisar till silt remissvar beträffande promemorian
Ds Ju 1975:11.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.21<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Jurist- och samhällsvetareförbundet: 1 huvudsak kan
förbundet tillstyrka de framförda förslagen, bl. a. förslaget att en kortare
preskriptionslid om tre år är påkallad när det gäller fordringar mot konsument
med hänsyn till att konsumenter sällan lär spara bevismedel om betalning eller
om invändningar någon längre tid efler fordrans tillkomst och flll att näringsidkare
i allmänhet inte har någon anledning att dröja länge med krav mot konsumenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.22<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund: Samfundet har i yttranden
över tidigare förslag till reformer inom preskriptionsrällens område - bl. a.
med hänsyn lill förväntade ändringar och avsedd samordning av
preskriptionsreglerna såväl internationellt som för de nordiska länderna -
avstyrkt att de nuvarande svenska preskriptionsreglerna ändrades, då dessa i
stort sett fungerade väl (se TSA 1957 s. 401, 1970 s. 49 och 1975 s. 376). I
1970 års yttrande anförde samfundet således att det föreföll lämpligare och
naturligare att enhetliga internationella preskriptionsregler framkom som ett slutled
i gemensam materiell lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn emellertid till att varken det internationella eller det nordiska
samarbetet ännu resulterat i några konkreta gemensamma förslag och då de nu
föreslagna ändringarna av preskriptionsförordningens regler i huvudsak
överensstämmer med de synpunkter samfundet tidigare framfört beiräffande reglemas
ulformning, motsätter sig med nedan angivet undantag samfundet inte att
förslaget läggs till grund för ny lagsflftning, särskilt inte som förslagel i
allt väsentligt endast innebär en modernisering av de nu gällande - delvis
föråldrade - preskriptionsreglerna. Samfundet anser inte att lillräckliga skäl
finns för alt tillämpa speciell preskriptionstid för fordringar på konsumenter.
Någon olägenhet på grund av nu gällande regler har knappast visats. Mycket
starka skäl måste föreligga för att frångå en enhetlig preskriptionstid, och
sådana skäl föreligger inte i konsumentfallen. Det framstår i stället som mera
angeläget att undvika att rättsförluster görs med anledning av ändringar av preskriptionsflden,
och tioårsre-geln torde vara så allmänt känd att den bör bibehållas även i
konsument-köpsfallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.23 Föreningen
Sveriges kronofogdar: De skäl som åberopats mot<br>
prop. 1976/77: 5 vid riksdagsbehandlingen är enligt föreningens uppfatt<br>
ning svårförståeliga. Kronofogdemyndigheterna har goda möjligheter att<br>
iaktta effekterna av nu gällande ålderdomliga regler. Deras erfarenheter får<br>
anses visa, alt del bland gäldenärerna är de fysiska personerna, som löper</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>största
risken att drabbas av rättsförluster, beroende på att de saknar kun- Remissamma
skåp um preskriptionsreglerna och av olika orsaker inte förmår anlita juri-
ställning diskl biträde. Atl en ändring av t. ex. preskriptionstidens längd
skulle behöva medföra ingrepp i affärsseder m. m. förefaller egendomligt, om
man tillåter att parterna får avtala om preskriptionsförlängning. I sammanhanget
bör måhända anmärkas, att man vid annan lagstiftning tagit hänsyn till svagare
avtalsparter, vilkas situation kan jämställas med konsumentemas. Del finns med
andra ord skäl att låta den grundsyn, som vuxit fram lill förmån för
konsumenter och likställda, få väga tungt även i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.24<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Övre Norrlands lokalavdelning av Föreningen
Sveriges kronofogdar: Lokalavdelningen tillslyrker förslaget flll en ny allmän
preskriptionslag. Den gamla preskriptionsförordningen har visserligen ej
underkastats någon slörre omarbetning men såväl språkliga som vissa rent
sakliga ändringar och kompletteringar har aort den föreslagna lagen lättbegripligare
och överskådligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.25<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges industriförbund: Industriförbundet hälsar
med stor lillfredsslällelse att en stor del av den från näringslivet tidigare
i ärendet framförda kritiken beaklals i förevarande förslag lill ny preskripflonslag.
Därmed avses främst bibehållandet av såväl tioårspreskription för andra än
konsumentfordringar som reglerna för preskriptionsavbrott. Det föreslagna
formkravet på skriftlighet vid erinran/krav finner förbundel vara väl motiverat
ur bevissynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.26 KF:
I sina remissyttranden över 1957 och 1975 års förslag konstate<br>
rade KF bl. a. att några väsentliga olägenheter av de nu gällande reglema<br>
inte var kända. Vidare fann KF att 1862 års regel om tioårig preskriptions<br>
tid är en av de bäst kända reglema bland gemene man. Något behov av att<br>
ändra den svenska lagstiftningen för att nå internationellt enhefliga regler<br>
fanns inte heller. KF berörde vidare i sina tidigare yttranden frågan om en<br>
förkortad preskriptionstid för de s. k. dagliga livets fordringar, eller ford<br>
ringar som är gmndade på konsumentköp. KF fann härvid att det finns<br>
goda skäl som talar för en kortare preskriptionstid för sådana fordringar<br>
även om en uppdelning av preskriptinnstiden med hänsyn till de nmstän-<br>
digheler varunder en fordran tillkommit, inte är hell lycklig i alla avseen<br>
den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den sålunda redan tidigare redovisade inställningen till huvudfrågorna
avseende fordringspreskription finner KF, att det nu föreliggande förslaget
innebär en acceplabel lösning av den nu under drygl två decennier behandlade
frågan om ny preskriptionslagstiftning. KF tillstyrker sålunda att den
nuvarande regeln nm att en fordran preskriberas tio år efter sin tillkomst
behålls, men att preskriptionstiden förkortas till tre år för sådan fordran mol
konsument, snm avser köp enligt knnsumentköplagen, uthyrning av vara under mnlsvarande
förhållanden eller tjänst, som lillhandahålls under sådana omständigheter. Den
treåriga preskriptionstiden gäller emellertid inte fordran som avser uppförande
av byggnad för bostadsändamål eller som grundar sig på löpande skuldebrev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
har heller inte något att invända mot att de gällande bestämmelserna om hur
preskriptionsavbrott skall ske, om verkan av sådant avbrott eller om innbörden
av preskription behålls i stort sett oförändrade. KF har inte heller något att
erinra mot de föreslagna övergångsbestämmelserna nch de ändringar i annan
lagstiftning som föranleds av förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.27
LRF: Trots preskriplionsförordningens ålder kan innehållet i dess bestämmelser
inte anses som hell otidsenligt. Bestämmelsernas ålderdomliga språkdräkt,
utvecklingen på det kommersiella nmrådel samt bj. a. till-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>knmsten
av den konsumenträttsliga lagstiftningen motiverar emellertid en
Remissamman-<br>
reform av preskriptionsreglerna. Bortsett från vissa detaljer
tillstyr- ställning</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ker LRF
promemorieförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.28 Svenska
handelskammarförbundel: Under en lång följd av år har<br>
försök gjorts att sammanjämka preskriptionslagstiftningen dels inom de<br>
nordiska ländema och dels i Europa. Även inom FN har konvenlionsarbe<br>
le utförts syftande till att erhålla en viss enhetlighet i
preskriptionslagstift<br>
ningen. De upprepade försöken att åstadkomma en samnordisk preskrip<br>
tionslagstiftning har dock icke lyckats. Betydelsefull kritik har riktats mot<br>
de konkreta förslag som har framställts. Även Svenska handelskammar<br>
förbundet har i yttranden över förslag till ny preskriptionslagstiftning<br>
grundade på nordiskt samarbete avstyrkt förslagen eller framfört allvarliga<br>
erinringar mot dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
faktum att de gällande preskriptionsreglerna har visat sig fungera väl under
lång tid och att de sannolikt är mer välkända än många andra viktiga regler på förmögenhelsrällens
område har rimligtvis siarkt bidragit till all förslag syftande till en radikal
omläggning av reglerna har mötts av stark kritik. När riksdagen vid 1976/77 års
riksmöte på lagutskottets hemställan beslutade avslå proposition 1976/77: 5 med
förslag till ny preskriptionslag skedde det med hänvisning bland annat till att
de nu gällande preskriptionsreglerna har fungerat väl. Det då aktuella
lagförslaget var behäftat med betydelsefulla svagheter av vilka flera påtalades
i yttranden avgivna av näringslivets organisationer. När nu
justitiedepartementet har gjort ett nytt försök att arbeta fram ett förslag
till moderniserad preskriptionslagstiftning har man tagit fasta på den kriflk
som framkommit mot tidigare framlagda förslag. Förslaget att korta
preskriptionstiden för konsumentfordringar till tre år är en följd av
riksdagens uttalade önskemål i denna riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mnt
bakgrund av vad nu anförts och med hänsyn till att det framlagda förslaget
innebär att de huvudsakliga regler som kännetecknar den nu gällande
preskriptionsförordningen bibehålls, men i moderniserad språkdräkt, vill handelskammarförbundet
inte motsätta sig förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelskammarförbundet
vill dock framhålla alt del bör prövas huruvida en enhetlig preskriptionstid
för alla fordringar på förslagsvis fem år bör genomföras i stället för promemorieförslageis
differentierade preskriptionslid på tio respektive tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.29 Svenska
bankföreningen: 1 silt yttrande över den promemoria, som<br>
låg lill grund för propositionen i ämnet, uttalade bankföreningen bl. a. att<br>
den inte i princip ville motsätta sig att preskriptionstiden i huvudregeln be<br>
stämdes till tre år räknat från förfallodagen. Bankföreningen hade emeller<br>
tid i övrigt kritiska synpunkter på delar i förslaget. 1 det nu framlagda för<br>
slaget har bankföreningens tidigare anförda synpunkter tillgodosetts och<br>
bankföreningen anser därför aU förslaget är väl förtjänt att läggas till gmnd<br>
för lagsliftning. Bankföreningen tillstyrker således i princip förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.30 Svenska
sparbanksföreningen: 1 sitt yttrande över det förslag till<br>
genomgripande förändringar i preskriptionslagstiftningen, som låg till<br>
grund för den av riksdagen avslagna propositionen 1976/77:5, ställde sig<br>
föreningen - ulan att i princip motsätta sig den som huvudregel föreslagna<br>
korttidspreskriptionen - tveksam till vissa av förslagets detaljbestämmel<br>
ser särskilt i vad avsåg den väsentliga skärpningen av de för bankverksam<br>
heten praktiskt betydelsefulla reglerna rörande preskriptionsavbrott. För<br>
eningen framhöll härvid den risk för rättsförluster, som förslaget kunde be<br>
faras medföra. Vidare pekade föreningen på vissa speciella problem, sam-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>manhängande
med reglema om avbrytande av borgenspreskriptinn, snm Remissamman-skulle uppkumma
i övergången till en lagstiftning i enlighel med förslaget. ställning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mnt
bakgmnd härav finner föreningen det tillfredsställande att man i del<br>
nu framlagda förslaget - med undantag för de s. k. konsumentfordringama<br>
- återgår till tioårspreskripflon som huvudregel och därvidlag i allt väsent<br>
ligt bibehåller nu gällande regelsystem, vilket i bankverksamheten funge<br>
rat utan praktiska problem. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
kan sålunda mot bakgmnden av de kreditgivarinlressen den har atl bevaka
tillstyrka att förslaget lägges till gmnd för lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.31<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges föreningsbankers förbund: Förbundet ser
med tillfredsställelse att man nu föreslår en bibehållen ordning för
huvuddelen av pre-skriptionsområdel - bl. a. vad gäller bankemas fordringar och
bankemas kunders inlåningsfordringar. Då förbundet nu anser sig ha fält gehör
för sina synpunkter meddelade i tidigare avgivet remissvar i ämnet,
tillstyrker förbundet föreliggande förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.32<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Finansieringsföretagens förerung: Till skillnad
från tidigare förslag innehåller det föreliggande förslaget i övrigt inte några
väsentliga förändringar av nu gällande preskriptionsförordning. Preskriptionen
avbryts sålunda även om borgenären endast kräver gäldenären utom rätta eller
erinrar honom om fordringen. Preskriptionsavbrottet leder till ny preskriptionstid.
Därigenom har den kritik, som näringslivet framfört emot tidigare förslag
beaktats, I yttrandet över det tidigare förslaget medgav föreningen en kortare
preskriptionstid än tio år under föruisättning alt preskriptions-avbrott kunde
ske utom rätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om förslagets motiv för en förkortning av preskriptionstiden från tio år till
tre år är väl schematiskt motsätter sig således inte föreningen denna
förkortning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.33 Svenska
försäkringsbolags riksförbund: Från de synpunkter riks<br>
förbundet har att företräda flnns ingen erinran mot de överväganden och<br>
förslag som framförts i promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Preskriptionstid</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
allmänna synpunkter på beslämmelsema om preskriptionstid har redovisats i
närmast föregående avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1
JK: Avgränsningen av fordringar med den kortare preskriptionsti<br>
den ger mig anledning ta upp endasl en fråga. Den kortare preskriptionsti<br>
den skall enligt förslaget inle gälla beträffande köp av fast egendom och in<br>
te heller beträffande byggnad på ofri grund. 1 denna del görs ingen skillnad<br>
på olika typer av byggnad. Fordran på grund av köp av ett uthus, t. ex. ett<br>
garage, blir alltså underkastad en tioårig preskriptionstid. När det gäller<br>
avtal om uppförande av byggnader görs däremot skillnad på bostadshus<br>
och andra hus. 1 fråga om de förra skall preskriptionstiden vara tio år, i frå<br>
ga om de senare, t. ex. garage, tre år. - Enligt min mening finns det ingen<br>
anledning att göra skillnad på olika typer av byggnad beroende på om det<br>
är fråga om fordran på grund av köp eller entreprenadavtal. Det är dess<br>
utom inte alltid helt klart vad som avses med "byggnad för bostadsända<br>
mål". Regeln i 2 § tredje stycket bör alltså gälla alla fordringar som
avser<br>
uppförande av byggnad. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning till 2 . andra stycket sista meningen villjag fästa uppmärksamheten
på något som möjligen kan vara ett problem. Av s. 37 framgår att endast
borgensåtagande för konsuments förpliktelse i samband med ett konsumentköp
avses vara underkastade treårig preskriptionstid. Vad som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>menas
med detla uttryckssätt framgår inte. Orden "i samband med" är Remissumman-spräkligt
att hänföra bara till konsumentens åtagande. Frågan är vad som ställning gäller
borgensmannens åtagande. Om detta åtagande sker i samband med konsumentens ålagande
nch direkt knyts lill konsumenlköpet, uppstår ingen tveksamhet. Men vad gäller
om borgensåtagandet är generellt? Del kan 1. ex, avse alla gäldenärers
förbindelser upp till ett visst belupp eller av ett visst slag. Skall
burgensåtagandet då ha ulika preskriptionsfld beroende på vilken typ av
fordringsförhållande som gör att borgensåtagandet realiseras? Lagtexten synes
inte ge någon säker ledning i denna fråga. Inte heller uttalandet på s. 83 är
klargörande. Huruvida "borgensåtagandet avser fullgörande av en kunsuments
förpliktelser på grund av knnsumentköp e. d." är i del nyss angivna
exemplet inte klart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
det nyss behandlade sammanhanget villjag peka även på ett annal förhållande. I
promemorian föreslås att bestämmelserna i preskriptionslagen ocksä skall gälla
borgensfordringar. Frågan är om inte detta bör komma till utiryck i lagen (jfr
18 § i 1862 års preskriptionsförordning).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2 Hovrätten
för Nedre Norrland: Mot förslaget att genom avkortning<br>
lill tre år av preskriptionstiden för konsumentfordringar åstadkomma en<br>
snabbare avveckling av sådana fordringar flnner hovrätten ej skäl till erin<br>
ran. Hovrätten anser också att de nu framlagda förslagen är väl ägnade atl<br>
läggas till grund för lagstiftning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
2 § andra stycket skall den treåriga preskriptionstiden gälla, förutom fordran
mol konsument avseende köp enligt konsumentköplagen (1973:877), fordran
avseende "tjänsl som lillhandahålles under molsvarande
förhållanden". Hovrätten flnner att bestämmelsen, i sistberörda del, är
alltför vagt formulerad och att den måste ge anledning till rättsosäkerhet.
Hovrätten ifrågasätter om verkligen "uppförande av byggnad för bostadsändamål"
kan anses hänförligt lill "tjänst som lillhandahålles under motsvarande
förhållanden".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3 Kammarkollegiet:
För andra fordringar än konsumentfordringar bi<br>
behålls enligt promemorian en preskriptionstid av tio år. Preskriptionsti<br>
den föreslås liksom hittills skola räknas från fordringens tillkomst. Vad så<br>
lunda föreslagits står visserligen inte i samklang med vad som gäller i fler<br>
talet andra länder (jfr prop. 1976/77, s. 30). Från de synpunkter kammar<br>
kollegiet har att företräda synes emellertid intel vara att erinra mot försla<br>
get i denna del.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna nya preskriptionsbestämmelserna för konsumentfordringar äger intresse
för kollegiet i dess egenskap av bevakningsmyndighet. Även beträffande dylika
fordringar har preskriptionstiden anseits böra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>räknas
från fordringens tillkomst. 1 sammanhanget må anmärkas att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>man
i Danmark sedan år 1908 haft skilda utgångspunkter för beräknande<br>
av preskriptionstid för fordringar avseende den dagliga hushållningen jäm<br>
fört med fordringar för vilka särskilda bestämmelser inle gäller. Preskrip<br>
tionstiden för fordringar tillhörande den dagliga hushållningen räknas i<br>
Danmark från den dag borgenären kan kräva betalning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som i 1977 års promemoria anförts beträffande utgångspunkten för
preskriptionstiden för konsumentfordringar kan i och för sig förtjäna beaktande.
Från kollegiets sida får emellertid i sammanhanget hänvisas till 4 och 7 §§
avskrivningskungörelsen (1965:921) och dessa författningsrums anknytning till
förfallodagen. Den i 7 § avskrivningskungörelsen angivna tiden blir ofta
överskriden. Såsom kollegiet framhållil i silt yltrande över 1975 års
promemoria har ofta flera år förflutit från förfallodagen, då kollegiel övertagil
fordringar för indrivning från andra myndigheter. Om de fö-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 119</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>reslagna bestämmelserna om preskription av
konsumentfordringar genom- Remissammanföres, måste uppenbarligen rutinerna
hos berörda myndigheter omarbetas. ställning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En preskriptionstid av tre år räknat från fordringens
tillkomst synes kol<br>
legiel vara i kortaste laget.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som enligt ovan anförts i 1977 års promemoria
beträffande valet av utgångspunki för beråkningen av preskriptionstiden för konsumenlford-ringar
kan i själva verket även sägas lala emot hela den föreslagna konstruktionen av
konsumentfordringar och dessas anknytning lill konsumentköplagen - låt vara
alt konstruktionen övertagits från propositionsförslaget och atl en anknytning
till konsumentlagstiftningen även synes ha varit tänkt av riksdagen. Den
föreslagna konstruktionen kan ge upphov till osäkra gränsfall. 1 promemorian
anvisas den borgenär för vilken dylika till-lämpningsproblem kan uppslå alt
alltid handla som om den kortare preskriptionstiden gällde. Det är dock
tveksamt om det för en näringsidkare med hänsyn till handelsförbindelser eller
andra förhållanden alltid kan visa sig lämpligt eller ens möjligt att iakttaga elt
sådant handlingsschema. Risken för ett inte obetydligt och ibland även onödigt
merarbete kan inle uteslutas. 1 det enligt SOU 1957:11 framlagda förslaget
till lag om preskription uppräknades de fordringar varpå den då föreslagna
kortare preskriptionstiden av tre år skulle äga tillämpning. En klarare avgränsning
av tillämpningsområdet för den nu föreslagna treåriga preskriptionstiden vore
måhända möjlig, om man i stället för att anknyta till konsumentköplagens konsimktion
med näringsidkare kontra enskild konsument sökte inrikla sig direkt på de dagligliveis
varor och tjänster som avses i promemorian. Att därvid ibland preskriptionsbestämmelsema
kunde bli lillämpliga på en gäldenär som inle kan anses snm enskild kunsument
får måhända accepteras och bör även kunna mötas av förslåelse från de i sådana
fall berörda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>parterna.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kollegiet - som vill betona att det även enligt riksdagens
åsikt inte synes föreligga något trängande behov av att införa beslämmelser om
särskild preskriptionstid för knnsumentfnrdringar - flnner för sin del att frågan
nm den närmare utfurmningen av föreskriftema på hithörande nmråde bör tagas upp
till yllerligare övervägande, innan slutligt förslag lill lagstiftning framlägges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Bankinspektionen: 1 vissa fall kan Ivekan möjligen
uppkomma om vad som är att hänföra till konsumenifordringar. Eftersom det är av
vikt att tillämpningsområdet blir så fullständigt klarlagt som möjligt för
undvikande av ev. rättsförluster kan det därför vara nödvändigt att en så
uttömmande beskrivning som möjligt av vad som är att hänföra till
konsumentfordringar sker i motivuttalandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslagel skall preskriptionstiden för fordran mol
den snm har gått i burgen för fullgörandel av konsumentens förpliktelser i
samband med konsumentköp vara tre år. Detta gäller oberoende av vem som gjort
borgensåtagandet, l.ex. en bank. Med hänsyn till att preskriptionstiden för
fordringar mot andra än konsumenter föreslagits vara tio år, skulle det kunna
hävdas att även preskriptionstiden för fordran mnt burgensmannen (t. ex.
banken) skulle vara tin år. Med hänsyn emellertid till förslaget i prumemnrian
att borgensfurdran inte längre skall kunna krävas ut när huvudfordringen är
preskriberad - vilket förslag bankinspeklionen tillstyrker -saknas enligt inspektinnens
uppfattning anledning all iaktta längre preskriptionslid för bnrgensfurdran än
för huvudfordringen. Inspeklionen har därför ingen erinran mot förslaget i denna
del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild fråga som behandlas i promemorian är vilken
preskriptions-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lid sum bör gälla för furdran på grund av knnsumentköp, nm
köparen för Remissamman-atl finansiera köpel lar upp ett lån hos en särskild
kreditgivare, l.ex. en ställning bank, och använder lånet för atl betala
köpeskillingen. Av uttalanden i promemorian följer att, om lånet har ett sådant
samband med köpet att kreditköp föreligger i konsumentkreditlagens mening, preskriptiunstiden
blir tre år. Om furdringen däremnt avser ett lån hns en helt frislående kreditgivare,
kummer den allmänna liuårspreskriptinnen atl gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inspektinnen kan ansluta sig till det i prumemnrian förda resnnemanget
men vill samtidigt framhålla att tvekan ibland kan föreligga, um den kurtare preskriptinnstiden
skall anses gälla eftersnm uklarhet kan råda huruvida den aktuella krediten
verkligen förmedlats av säljaren och därigenom kan anses ha samband med köpel.
Skulle tveksamhet föreligga i sådant fall synes, med hänsyn till syftet med
den kortare preskriptionstiden, den för konsumenten fördelaktigaste preskriptinnstiden
böra lillämpas. Detta turde i sin tur aktualisera behovet av klara regler om
bankkrediter i nu avsedda fall. 1 detta sammanhang kan nämnas att
bankinspektionen i samråd med bankemas organisationer förbereder en ingående
översyn av de av bankerna tillämpade avtalsformulären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Riksskatteverket: Fordringar som avses i 2 § tredje
stycket första punkten skiljer sig från del som är karakteristiskt för knnsumentfnrdringar.
De avser t. ex. sum regel större belopp än nrdinära konsumentfordringar och
har en speciell anknytning till fast egendom, som ju regleras utanför konsumentköplagen.
Detta kan i och för sig motivera att fordringarna följer den tioåriga
preskriptionstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa fordringar är emellertid avsedda att bli betalda
inom en relativt kort tid. Eftersom fordringsförhållandena regelmässigt
avvecklas inom den lid som föreslagits för preskription av konsumentfordringar
i allmänhet torde del knappast föreligga något praktiskt behov av längre
preskriptionstid för dessa fordringar. Del kan därför ifrågasättas om
undanlagsbestämmelsen i 2 § tredje stycket första punkten är sakligt moliverad.
Dess tillämpning kan också befaras medföra tolkningssvårigheler och särregleringen
bör därför utgå om det inte finns goda skäl för en sådan. I promemorian har
enligt RSVs mening inte redovisals lillräckliga skäl härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om bestämmelsen skall bibehållas bör följande beaklas. Det
är inte helt klart vilka fordringar bestämmelsen avser. Uppenbarligen skulle av
denna följa att när gäldenären köper en tomt och ingår avtal om uppförande av bosladshus
med säljaren - varvid säljaren också antas stå för byggnadsmaterialet - hela
säljarens fordran preskriberas först efter tio år. Om gäldenären däremot
anlitar annan för att uppföra huset torde dennes fordran preskriberas efter tio
år medan tre års preskriptiunstid skulle gälla beträffande säljarens furdran
för materialet. (Det bör påpekas alt fordran för materialet oftast är större
än kostnaden för utfört arbele). Eventuellt skulle undantagsbestämmelsen inte
heller omfatta hela avtalsfordringen om gäldenären dels köper
byggnadsmaterialet, dels ingår avtal om uppförande av bosladshus med samma
säljare/entreprenör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslaget bör därför komplelteras med uppgifler om vad
som skall gälla i olika tänkbara situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komplikationer kan också tänkas i fråga om avtal avseende
uppförande av både bosladshus och annan byggnad, t. ex. garage eller förråd.
Det förefaller lämpligast aU hela fordringen på grund av sådant avtal följer
samma preskriptionsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Kronofogdemyndigheten i Göteborg: En förkortning av
preskriptionstiden till tre år för fordringar inom konsumentområdel synes välmoti-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verad. Det torde vara elt befogal konsumenlkrav att få
sådana fordringar Remissamman-avvecklade inom rimlig tid. Möjligen kan det
ifrågasättas om inle en lio- ställning årig preskripiionstid bör gälla för konsumentfordringar
som fastställts genom dom eller molsvarande. Emellertid motverkar en sådan
regel syftet alt förknrta preskriptinnstiden för knnsumentfnrdringar. Dessutum
stör en sådan beslämmelse systematiken i regelsystemet nch knmplicerar det i nnödan.
Kfm har den erfarenheten alt burgenärema i det stura flertalet mål av denna typ
begär verkställighet i umedelbar anslutning till dumsinlsavgö-randet, varför furdringen
ufta avvecklas ganska snart. Dnck kan burgenärema - i synnerhet när tvekan uppknmmer
um furdran är sådan snm anges i 2 § 2 mum. av lagförslagel - bli benägna all nftare
uch snabbare "för säkerhets skull" ge in utmätningsansökningar till kfm.
En viss ökad arbetsbelastning hns kfm kan sålunda bli följden. Risken för ett
betydande merarbete hns kfm turde dnck ha reducerats väsentligt mol vad sum
skulle ha blivit fallel om det tidigare förslagel hade gennmförts. Man kan inte
heller bortse från att en förkortad preskriptionstid i vissa fall medför att gäldenärerna
i större utsträckning kommer au göra invändning om preskription hns dnmstnlar nch
exekuliva myndigheler, vilkel leder till visst merarbeie för främst jurisipersnnal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Kronofogdemyndigheten i Hudiksvall: Rubricerade
förslag till nya preskriptinnsbestämmelser riklar sig i huvudsak mnt knnsumentfnrdringar.
Denna lyp av furdringar ligger till grund för ett sturt antal enskilda mål hus krnnnfugdemyndighelen.
1 utsökningsmålen grundar sig betalningsföreläggandena näslan uteslutande på
fakturor och liknande för varor och Ijänster. Många gånger rör det sig nm småbelnpp.
Även i lagsökningsmålen förekummer en hel del krav på betalning för varur n. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Knnsumenlfnrdringarna är således ofta förekommande hos kfm.
Handläggningen av målen underlättas ju yngre furdringar det är fråga om. Parterna
är i dessa fall ense om fordringens uppkomst och innehåll och handläggningen
hos kfm koncentreras till själva verkställigheten av målet. 1 mål som omfattar
äldre fordringsförhållanden förekommer däremot exempelvis att man inte får
fordringsbeloppen att stämma med sina egna anteckningar nm delbetalningar.
Många gånger beror detta på alt betalningarna bokförts olika hns gäldenär nch bnrgenär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kfms uppfattning är atl det är av värde med en snabbare
omloppstid av förenämnda fnrdringar. Fnrdringsbelnppen skulle i så fall stämma
bättre överens med varumas dagsvärde och omloppstiden på varor och fordringar
nå en bättre överensstämmelse. Vidare skulle mål med räntefordringar överstigande
kapitalbeloppet i stort sett försvinna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna förkortningen av preskriptionstiden bör
föra med sig en mera kontinuerlig och metodisk bevakning av obetalda fnrdringar
än vad snm sker f. n. Detta i sin lur borde få till följd atl antalet obetalda
fordringar minskade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kfms bedömning är tre lill fem år en lämplig
tidsrymd för preskription av konsumentfordringar. Den föreslagna tiden om tre
år tillstyrks därför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att berörda preskriptionsbestämmelser förs samman med de
allmänna beslämmelsema om preskription av fordran synes rikligl. Med hänsyn lill
överskädlighelen bör man i görligasle mån undvika att splittra preskriptionsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Kronofogdemyndighelen i Malmö: Utredningen har föreslagil
att en kortare preskriptionstid än den nu lillämpliga bör gälla för fordran som
avser köp enligt knnsumentköplagen. Det skulle vara etl kunsumentintresse</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all fordringar inom kunsumentnmrådet avvecklades inom
rimlig tid.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reinissumman-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nuvarande regelsystemet har duck djupa förankringar i
rättsmed ve- ställning landet. De flesta iA:/?fnrdringar kummer även i
fortsättningen alt vara underkastade uppbördslagens regler om femårig preskripiionstid,
Slarka skäl talar dock för att man inför kortare preskriptionstid än tio år för
furdringar sum hör till den dagliga hushållningen. En sådan åtgärd skulle komma
att förbättra ställningen för de enskilda konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det vore önskvärt och skulle innebära betydande fördelar
om preskriptionsregler på olika områden, som berör just den enskilde individen
i huvudsak vore likartade. Med hänsyn härtill föreslås att preskriptionstiden
inom konsumentområdet besläms till fem år i överensstämmelse med reglema om
preskription av skattefordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Kronofogdemyndigheten i Stockholm: Slutligen får
framhållas alt<br>
det kommer alt bli mycket svårt för all i vissa fall inte säga omöjligt att<br>
konstatera om ett mål avser konsumentfordran eller inte. Ofta kan ett kö<br>
pekontrakt o. d. ha blivit utbytt mot ett skuldebrev eller en växel. I andra<br>
fall kan en fordran avse etl förhållande mellan två näringsidkare fastän del<br>
ta inte framgår av handlingama. Ett uttalande hur kronofogdemyndigheten<br>
här skall agera i sin ex officio-prövning av preskriptionstiden synes erfor<br>
derligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gotlands
handelskammare: Enligt kammarens synsätt står näringslivets och konsumentemas
intressen av att fordringar på konsumentområdet avvecklas inom rimlig tid inle
i något motsatsförhållande. Väl kan det ligga i omsättningens intresse med en
kortare preskriptionstid och därmed ett snabbare avvecklande av
konsumentfordringar. Kammaren har därför ingen erinran mot att
preskriptionstiden för konsumentfordringar -med undanlag från den allmänna
tioåriga preskriptionstiden - sätts till tre år räknat från fordringens
tillkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konsumentverket:
Vad gäller frågan vilka fordringar som skall omfattas av treårspreskription
vill konsumentverket anföra följande. De omständigheter som talar för en
förkortning av preskriptionstiden för fordringar mot konsumenter - bland annat
att konsumenter inte så länge sparar bevismedel om gjorda betalningar eller om
andra omständigheter som har belydelse för en fordrans sloriek eller existens -
gör sig också gällande i fråga om fordringar av annat slag än dem som avses i
promemorian. Om avgränsningen görs enligt förslaget, kan vidare preskriptionstidema
knmma att bli av olika längd för fordringar av likartat slag. Så blir preskriptionstiden
för t. ex. en fordran på betalning för uppförande av ett nytt bostadshus tio
år, medan den blir tre år när entreprenaden avser en om- eller tillbyggnad av etl
bostadshus eller uppförande av ett uthus. Att göra en skillnad mellan
fordringar av detta slag kan knappast anses sakligt motiverat. Del flnns
enligt konsumentverkets mening inte heller avgörande skäl mot att låta nckså fnrdringar
snm avser fast egendnm nmfaltas av regeln nm treårspreskriptiun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna gränsdragningen kan vidare ge upphnv till
besvärliga tnlkningstvister nm i vad mån det i ett visst fall är fråga nm en furdran
eller flera eller vad en fnrdran "avser". Ett och samma
betalningsanspråk kan således hänföra sig till t. ex. uppförande av både
bostadshus och uthus. Det kan i ett sådant fall uppstå osäkerhet om vilken
preskriptionstid som skall gälla och om kanske olika preskriptionstider skall
gälla för en fordran som avser olika slags tjänster. Den föreslagna
konstruktionen synes kunna medföra att ett betalningsanspråk i vissa fall kan
bli underkastat tioårspreskription, men i andra fall - t. ex. då avtal om
olika slag av entreprenadar-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beten träffats med användande av två separata
kontraktshandlingar - bå- Remissamman-<br>
de treårspreskription och tinårspreskriptinn.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ställnine</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeln att furdran snm grundar sig på löpande skuldebrev
inte skall nmfaltas av den kurtare preskriptinnstiden kan uckså skapa prublem.
De flesta knnsumenier vet knappast vad löpande skuldebrev är. Om skilda regler
gäller furulika slag av furdringshandlingar kan missförstånd uppslå, vilket kan
medföra rättsförluster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sum skäl för alt furdringar snm grundar sig på löpande
skuldebrev skall undanlas från regeln um treårspreskriptiun anförs, att en
annan ordning skulle vara "omöjlig att förena med de bestämmelser som
gäller i fråga om överlålelse och pantsättning av löpande skuldebrev"
(promemorian s. 41; jfr prop. 76/77: 5 s. 205). Tanken torde vara atl
invändning om preskription enligt 17 § skuldebrevslagen kan göras gällande
också mot ny godtroende förvärvare av skuldebrevet. Om en fordran enligt
löpande skuldebrev i visst fall omfattas av treårspreskription kan detta
medföra rättsförluster för en förvärvare som vid förvärvet inte kände till all
skuldebrevet avsåg en fordran mot konsument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Risken för sådana rättsförluster måste dock i praktiken
anses liten. Om fordringar enligt löpande skuldebrev omfattas av treårspreskription,
kan man utgå från att en näringsidkare, som tar emot ett sådanl skuldebrev av
en konsument, anger på skuldebrevet atl detta avser fordran mot konsument. Den
som av en näringsidkare tar emot löpande skuldebrev har möjlighet alt skydda
sig genom alt kräva atl det av skuldebrevets text framgår om det avser fordran mol
konsument eller inte. Om löpande skuldebrev undantas från treårspreskription
kan man enligt konsumentverkets mening inte bortse från att näringsidkare i
framtiden kan komma att kräva atl konsumenter undertecknar löpande skuldebrev
i fall som inte omfattas av förbudet i 17 § konsumentköplagen. En sådan
utveckling står i direkt strid med de värderingar som motiverat tillkomsten av
denna bestämmelse och som också gör sig gällande på andra områden än
varuområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Både sakliga och principiella skäl talar därför för all
det område som omfattas av treårspreskription bör vidgas. En lämplig lösning
kan här vara att ge regeln om treårspreskription samma tillämpningsområde som i
dag gäller för marknadsföringslagen, avtalsvillkorslagen och - delvis - konsumentkreditlagen,
dvs. vara, tjänst nch annan nyttighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.12 Konsumentljänstutredningen: Förslaget om en endast
treårig preskriptionstid för näringsidkares fordringar på konsumenter ställer
sig utredningen bakom, nu som lidigare. Som skäl härför anförde utredningen
följande i remissyttrandet 1975, med inriktning särskilt på avtal om konsumenttjänster:
"Den enskilde kan i allmänhet inle väntas föra bok över de varor och
tjänster han beställer. Det är naturligt om han inom loppet av några år glömmer
de närmare omständighetema kring dylika avtal. Tvister rörande omfattningen av
ett uppdrag eller överenskommet pris är i allmänhet svåra att utreda även nm
de uppknmmer efter relativt kort lid, inte minsl vid reparalionsavtal och avtal
om mindre entreprenader, och dessa svårigheter accentueras självfallet, om
flera år hunnit förlöpa. Att spara kvitton så lång tid som upp till tin år för
att kunna vara helt säker gentemnt dubbelkrav kan självfallet vara betungande
för en privatperson. Konsumenter har vidare ofta en smal budget, som inte ger
utrymme för överraskande fordringar."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen tillstyrker förslaget att reglema om
preskription av konsumentfordringar inryms i en särskild preskriptionslag.
Härvid är att märka, vad gäller konsumenttjänster, atl det huvudbetänkande med
förslag till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>knnsumenttjänstlag snm utredningen inum knrt avser att
framlägga, inle nmfattar alla furmer av konsumenttjänster ulan endast vissa
särskilt viktiga typer samt atl den knnsumentkreditlag snm nyligen antagils endasl
i några begränsade hänseenden ger regler för kredilgivning vid tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen lillstyrker likaledes förslaget alt kunsumenters
fnrdringar på näringsidkare hålls utanför regeln nm treårspreskriptiun.
Utredningen vill i detla sammanhang upplysa nm atl den avser att i förslagel lill
knnsumenttjänstlag föreslå regler nm en preskriptinnsfrist för knnsumentens re-klamalinnsrätl,
nurmalt två år men med förlängning upp till tin år för fall av dnlda fel (fel sum
ej visat sig inum tvåårsfristen nch inle rimligen kunnal upptäckas
dessförinnan). En regel um treårspreskriptiun vure kunsument-puliliskt ulämplig
när t. ex. dnit fel föreligger i en utförd entreprenad, jfr HD:s dum 5 april
1977 (DT 12) i det s. k. Nälsta-fallet, där HD fann aU en konsuments
reklamation nio år efter utförandet av en entreprenad (uppförande av småhus)
inte framställts för sent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens mening kan emellertid kritik riktas
mot den avgränsning av tillämpningsområdet för treårspreskriptionen av
näringsidkares fordringar på konsument som gjorts i lagförslagets 2 §. Lokutionen
"tjänst som lillhandahålles under motsvarande förhållanden (som dem) som
anges i I § konsumentköplagen" är knappast tillräckligt tydlig. Begreppet
"tjänst" saknar någon allmänt tillämpad betydelse i juridiskt
språkbruk. I t. ex. marknadsföringslagen används termen mycket vidsträckt. I
det kommande förslaget till konsumenttjänstlag undviker utredningen problemet
genom att enumerera de typer av tjänster för vilka denna lag föreslås gälla.
Vad som exakt förstås med "tjänst" i lagförslaget kan sålunda vara
föremål för tvekan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den förkortade preskriptionstiden för konsumentfordringar
föreslås ej gälla bl. a. konsumentköp av fast egendom och hus på annans mark
samt entreprenadavtal avseende uppförande av byggnad för bostadsändamål.
Härvidlag anknyter lagförslaget till den gränsdragning som gjorts mellan
utredningsuppdraget avseende konsumenttjänstlagen och arbetet inom småhusköpkommiltén.
De skäl som härvidlag ligger bakom, och som bl. a. leder till en rättslig
olikabehandling mellan nybyggnad och ombyggnad av egnahem och fritidshus, är
emellertid av väsentligt annan art än dem som gör sig gällande i
preskriptionssammanhang. Enligt konsumenttjänstutredningens mening talar
starka skäl för att treårspreskriptionen bör avse konsumententreprenader
generellt och ev. även konsumentköp av fastigheter och byggnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är viktigt att preskriptionsbestämmelser i görligaste
mån har en enkel och klar ulfnrmning. Mycket talar för att detla uppnås bäst
om man vid utformningen av regeln om treårspreskripflon av knnsumentfnrdringar
frångår den i lagförslaget begagnade tekniken med en enumeration till förmån
för en huvudregel om treårspreskription av alla fordringar på konsument
avseende vara, tjänst eller annan nyttighet i den vida mening dessa termer
används i marknadsförings- och avtalsvillkorslagama. Från denna huvudregel får
så göras de preciserade undantag som kan vara rättspoli-tiskt påkallade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.13 Försäkringsrättskommmittén: Kommitténs nyligen
avgivna förslag till konsumenlförsäkringslag (SOU 1977:84) innehåller en
särskild regel om preskription av försäkringsgivares fordran på premie (29 §
andra stycket). Enligt denna förlorar försäkringsgivaren rätt till obetald
premie om han inte inom tre månader från premiens förfallodag sagt upp
försäkringen för upphörande eller försäkringen av annan anledning inom denna fld
upp-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissamman-ställning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hört alt gälla. Syftet med denna korta preskriptionstid är
ett annat än del Remissamman-som preskriptionslagen vill uppnå. Avsikten med
regeln är i första hand all ställning framkalla en uppsägning från
försäkringsgivarens sida i sådana fall då del vanligen kan antas att
försäkringstagaren inte längre vill ha försäkringen. Denna ordning har ansetts
nödvändig genom det system för automatisk förnyelse och åtföljande premiebetalningsskyldighei
för kontinuerligt bibehållet försäkringsskydd som konsumentförsäkringslagen
bygger på. Å ena sidan skall försäkringsgivaren inle vara ansvarig gentemot
försäkringstagaren utan atl också vara berättigad till premie; å andra sidan
skall inte en försäkringstagare, snm inte genom akliv ålgärd visal att han vill
behålla försäkringen, kunna bli skyldig utge premie för mer än högst tre
månader. Sker uppsägning, eller upphör försäkringen av annan anledning att
gälla, innm preskriptiunstiden bevarar emellertid försäkringsgivaren sin rätt lill
premie för den tid försäkringen dessförinnan varil gällande. Någon särskild
preskriptionstid är inte föreskriven för detta fall, och eftersom försäkringsavtalslagen
inte är tillämplig blir den allmänna tinårspreskriptiu-nen tillämplig. Liksnm
under nuvarande förhållanden torde det, om förslaget lill konsumenlförsäkringslag
genomförs, bli mycket sällsynt, att försäkringsgivaren försöker kräva ut
premie för försäkring vilken har gällt underjämförelsevis kort tid men sedan
upphört. I varje fall behöver man säkerligen inte räkna med att
försäkringsgivare anställer krav efter förloppet av längre tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om förslaget till preskriplionslag blir lag får del
emellertid, trols frågans ringa betydelse, anses tveksamt om fordran på premie
i den angivna situationen bör preskriberas först efler tio år, medan eljest fordringar
mot konsumenler preskriberas på tre år. Möjligt är att den föreslagna regeln i
2 § andra stycket preskriptionslagen blir tillämplig även på fordran på premie,
eftersom man kunde hävda att sådan fordran avser "tjänst som lillhandahålles
under motsvarande förhållanden". Kommittén vill i detta avseende hänvisa
till vad snm anförts i prop. 1976/77:110 om ändring i lagen (1971:112) om
förbud mot oskäliga avtalsvillkor m. m., s. 9 och s. 31. Enligt kommitténs
mening bör frågan visserligen uppmärksammas men är inle av den vikt att den bör
föranleda någon särskild lagstiftningsåtgärd. Om den i förslaget till
preskriptionslag 2 § andra stycket upptagna regeln genomförs, synes på sin höjd
ett klargörande uttalande i motiven erfordras. Om återigen nämnda bestämmelse
skulle ändras, synes det rimligt att ta hänsyn till vad som har anförts nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.14 Småhusköpkommitlén: Kommillén anser atl den med vissa
undantag föreslagna förkortningen av preskriptionstiden till tre år för
näringsidkares fordringar mot konsumenter är väl motiverad. I likhet med konsumentköpsutredningen,
vars remissyttrande kommittén tagit del av, vill kommittén emellertid
ifrågasätta om inte tillämpningsområdet för treårspreskriptionen i enkelhetens
och klarhetens intresse borde vidgas och såsom marknadsföringslagen och
avtalsvillkorslagen omfatta dels alla avtal som innebär att vara, tjänst eller
nyttighet tillhandahälls konsument av näringsidkare i dennes yrkesmässiga
verksamhet dels även avtal varigennm nyUighelen tillhandahålls konsumenten av
annan, om denne låter nyttigheten förmedlas genom ombud som är näringsidkare i
dennes yrkesmässiga verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med den sålunda föreslagna avgränsningen av
konsumentfordringar skulle bl. a. även fordringar som grundar sig på avtal om
fast egendom komma att omfattas av den treåriga preskriptionstiden. Vid
övervägande av en sådan avgränsning kan emellertid frågan om
preskriptionstidens ut-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gångspunkt behöva utredas ytterligare, så att inte
rättsförluster uppstår på Remissainman-grund av tveksamhet om denna. Vid avtal
om köp av fast egendom kan del ställning exempelvis på grund av reglema om
statlig belåning förekomma, att den deflniliva köpeskillingen blir beslämd
först lång tid efter köpekontraktets tecknande och den preliminära
köpeskillingens eriäggande. Om utgångspunkten för den treåriga
preskriptionstiden då räknades från kontraklsda-lum inte bara beträffande den
preliminära köpeskillingen utan även såvitt avser ett ev. överskjutande belopp,
skulle det överskjutande beloppet i enstaka fall kunna komma att preskriberas
innan det blev till storleken bestämt, vilket naturiiglvis inte är
tillfredsställande. Ulgångspunkten för preskriptinnstiden såvitt avser etl
eventuellt överskjutande belopp bör enligt kommitténs mening i stället vara den
tidpunkt då beloppets sturiek kan fastställas på grundval av den statliga lånemyndighelens
beslut um deflni-tiv köpeskilling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.15 Konsumentköpsutredningen: Nuvarande preskriptinnsregler
har<br>
visserligen inte såvitt känt medfört några mer besvärande problem när det<br>
gäller näringsidkares fordringar mot konsumenter. Den föreslagna förkort<br>
ningen av preskriptionstiden är emellertid principiellt väl motiverad. För<br>
slaget får som praktisk konsekvens att näringsidkare sum sluter avtal såväl<br>
med konsumenter sum med andra persuner tvingas att antingen hålla isär<br>
de ulika gmppema av kundfordringar eller behandla alla sådana fnrdringar<br>
sum nm de var underkastade treårspreskriptiun. Detta synes emellertid<br>
knappast innebära några större ulägenheter. Inte heller eljest tnrde från<br>
bnrgenärssynpunkt föreligga någnl avgörande hinder mnt den föreslagna<br>
förknrtningen av preskriptionstiden. - På grund av det nu anförda till<br>
styrks den föreslagna ändringen av preskriptionstiden för konsumeniford<br>
ringar. ----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man skall införa särregler om preskription av
konsumentfordringar är det önskvärt att denna fordringskategori avgränsas på
ett enkelt och lättförståeligt sätt, så att missförstånd och därav föranledda
rättsförluster i möjligaste mån undviks. Från denna synpunkt förefaller den
lämpligaste ordningen vara att alla mot konsumenler riktade fordringar som har
sin grund i typiska näringsidkar-konsumentrelationer behandlas på samma sätl.
Promemorian har emellerfld inte valt denna lösning. Vad gäller köp anknyter
förslaget till konsumentköplagen. Härigenom utesluts från till-lämpningsområdel
inte bara köp av fast egendom utan nckså köp av sådan lös egendnm sum inte är
att beteckna sum "vara", exempelvis värdepapper. Det förefaller
vidare svårt att under den föreslagna lydelsen av 2 § andra stycket inrymma
exempelvis avtal om leverans av elektrisk ström, låt vara att i
specialmotiveringen (s. 102) sägs att treårspreskriptionen skall gälla för
sådana avtal. Avtal rörande köp av och nyttjanderätt till fast egendom och hus
på annans mark liksom vissa byggnadsentreprenadavtal har avsiktligt lämnats
utanför den föreslagna treårspreskriptionen. Vad belräffar nyttjanderätt är
det visserligen riktigl, såsom påpekas i promemorian, att särskilda
preskriptionsregler gäller för arrende och hyra. För andra typer av
nyttjanderätt, t. ex. upplåtelse av rätt till jakt eller flske, gäller emellertid
inte några sådana regler. Jordabalkens regler om arrende och hyra torde f. ö.
knappast vara tillämpliga exempelvis på ett avtal som ger rätt att parkera ett
fordon inom en lokal eller ett avspärrat område utan att rätten är knuten till
en bestämd uppställningsplats för fordonet. Räckvidden av del särskilda undantaget
för avtal om uppförande av byggnad för bostadsändamål förefaller inte helt
klar med tanke på exempelvis sådana fall, då olika entreprenörer anlitas för
skilda delar av byggnadsarbetet enligt sär-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skilda avtal med knnsumenlen. Det kan också framstå som
överraskande Remissamman-att nlika preskriptinnsregler skall gälla vid å
ena sidan uppförande av helt ställning nytt bustadshus uch å andra sidan nmfatlande
nm- uch tillbyggnad av sådant hus eller uppförande av ny garagebyggnad. Över
huvud laget synes prumemnrian knappast ge någnn övertygande mutivering för alt
lämna avtal rörande fast egendnm utanför särreglernas tillämpningsnmråde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu berörda gränsdragningsprnblem tnrde visserligen inte ha
någun större praktisk belydelse. Det förtjänar dock övervägas om inle tillämpningsnmrådet
för ireårspreskriptinnen burde vidgas efter mönster av marknadsföringslagen nch
avtalsvillkurslagen att nmfatla alla avtal snm innebär att vara, Ijänst eller
annan nyttighei tillhandahålls kunsument av näringsidkare i dennes
yrkesmässiga verksamhet. Härmed kunde jämställas avtal varigennm nyttigheten
tillhandahålls av annan, nm avtalet förmedlas av näringsidkaren snm nmbud för
denne. Atl med en lydelse av här föreslaget innehåll treårspreskription kommer
att gälla även för rena banklån, checkräkningskrediter etc. till konsumenter
behöver inle ses som någon nackdel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.16 Svenska kommunförbundet: 1 specialmotiveringen till 2
§ anges att undanlagsregeln med treårig preskriptionstid är tillämplig på bl.
a. fordran för leverans av vatten från kommunalt verk under förutsätlning att
fråga är om leverans till konsument för enskilt bruk. Vidare säges motsvarande
gälla fnrdran på grund av "avtal um renhållning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Leverans av vatten från kommunalt verk sker så gott som
uteslutande i enlighet med den offenfligrättsliga regleringen i va-lagen med
därtill anknytande taxnr nch allmänna bestämmelser vilka ensidigt fastställs
av kommunen. Rättsförhållandet mellan kummun som huvudman för va-anläggning
och brukare av sådan anläggning är således ej annat än i undantagsfall grundat
på avtal. Såväl konsumentköpet som den s. k. konsumenttjänsten förutsätter
däremot för sin tillkomst ett avtalsförhållande mellan partema. Leverans av
vatten enligt va-lagens bestämmelser kan därför varken utgöra knnsumentköp
eller s. k. konsumenttjänst. En fordran på grund av sådan leverans torde av
detta skäl alltid preskriberas enligt huvudregeln eller efter tio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om med uttrycket "avtal om renhållning" åsyftas
del rättsförhållande som råder mellan kommun och fastighetsägare eller annan nyttjare
av fast egendom angående kommunens skyldighet att mot avgift enligt taxa bortforsla
hushållsavfall enligt den kommunala renhållningslagen, lorde motsvarande
slutsatser som redovisats ovan angående leverans av vatten gälla även här.
Fråga är likaledes här om en offentligrättslig reglering där rättigheter och
skyldigheter således ej härrör ur ett avtalsförhållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av det berörda uttalandet i promemorian synes det framgå
att avsikten med lagförslaget varit att i vart fall vissa offenfligrättsligt
reglerade avgifter skulle preskriberas som om de utgjorde konsumentköp eller s.k.
konsumenttjänst. Med den uppläggning som valls synes detta resullal ej komma atl
uppnås. Del är enligt styrelsens uppfattning angeläget att dessa frågor
ytterligare utreds. Härvid kan flera offentligrättsliga avgifter än de här berörda
komma att behöva behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen har i och för sig ej någon invändning mot att
preskriptionstiden för offentligrättsliga avgifter inom det kommunala
verksamhetsområdet snm, med undantag för vad ovan framhållits, är att hänföra
till konsumentköp eller s. k. konsumenttjänst preskriberas efler tre år. Inte
heller i övrigt har slyrelsen någol att erinra mol de i promemorian framlagda
förslagen. 2.17 TCO ansluter sig lill promemorians förslag att
preskriptionstiden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för konsumentfordringar skall vara tre år och att liden
skall räknas från Remissamman-<br>
fordringens tillkomst.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>siällning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACOISR: Civilekonnmemas riksförbund understryker i sill remissvar, vilket
SACO/SR instämmer i, atl ell undantag från de föreslagna reglerna nm treårspreskriptiun
av furdringar i samband med bustadsentreprenader, där den hittillsvarande liuåriga
preskriptinnstiden furtfarande avses gälla, inle är mutiverat ur kunsumentsyn-punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jurist- och
samhällsvetareförbundet: 1 2 § sägs att den kurtare ireårspreskriptinnen ej
skall gälla fnrdran mot konsumeni som grundar sig på löpande skuldebrev. Skälet
är att en treårig preskriptiunstid beträffande vissa löpande skuldebrev,
nämligen sådana som avser konsumentfordringar, skulle vara omöjlig att förena
med de bestämmelser snm gäller ifråga nm överlåtelse nch panlsättning av
löpande skuldebrev; eftersnm förvärvaren av etl löpande skuldebrev ufta inte
känner till dettas bakgrund, skulle förvärvaren kunna drabbas av
rättsförluster (s. 41). Del vure emellertid möjligt all i preskriptinnslagen
inte göra undantag när näringsidkaren begärt och erhållit elt löpande
skuldebrev av konsument, varigenom konsumenter även i sådana fall kunde göra
preskriptionsinvändning mot förste borgenär efter tre år (jfr 1 § skuldebrevslagen),
men att i skuldebrevslagen (15 eller 17 §) göra en sådan ändring, att
invändning om treårig konsumentpreskription endast står sig mot ondtroende förvärvare
av det löpande skuldebrevet men faller bort mnt godtroende förvärvare. Härigenom
uppnås promemorians syfte att skydda godtroende förvärvare av löpande
skuldebrev, samtidigt som konsumentens rätt mot säljaren (eller ondtroende förvärvare)
ej blir sämre därför alt löpande skuldebrev utfärdats. Med promemorians förslag
finns risk att preskriptionsreglema ibland kan påverka näringsidkare att
begära löpande skuldebrev av konsumenter, där det är tillåtet, med de nackdelar
som därav följer för konsumenten även i andra sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
domareförbund: Förbundet biträder nu - liksom i yttrande över den tidigare
promemorian - föreslagen förkortning av preskriptionstiden. Att förslaget nu
omfattar enbart konsumentfordringar föranleder ingen erinran med beaktande av
de fömtsättningar promemorian bygger på. En preskriptionstid av tre år synes
lämplig, liksom vad i övrigl föreslås angående preskriptionstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges kronofogdar: Föreningen, som vill hålla fast vid det ursprungliga
förslaget om kortare preskriptionstid i allmänhet, anser del lämpligt avvägt
att bestämma denna tid till fem år, räknat från fordringens förfallodag, eller
eljest från den dag fordringen tidigast kan göras gällande. Som lagrådet
framhållit bör man fastställa en absolut preskriptionslid till förslagsvis 15
år - en sådan regel måste i själva verket fylla ett renlighetskrav for att tillgndose
preskriptionens syfte att sanera skuldförhållanden inom överskådlig tid.
Föreningen anser att starka skäl föreligger atl stadga treårspreskription för
konsumentfordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övre Norrlands
lokalavdelning av Föreningen Sveriges kronofogdar: 2 § första stycket
innehåller de generella bestämmelserna om att fordran preskriberas tio år
efter tillkomsten. En fordrans tillkomstdag kan många gånger vara svår att
bestämma. Specialmotiveringen till 2 § innehåller emellertid så utförliga
uttalanden om vad som avses med tillkomstdagen även beträffande
konsumentfordringar att förut befarade tillämpningssvårigheter får anses
undanröjda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § andra stycket reglerar den begränsade
preskriptionstiden på tre år</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för knnsumentfnrdringar. Genom att endast fordran mot
konsument som Remissamman-avser köp eller uthyrning enligt konsumentköplagen
eller ijänst som till- ställning handahålls under motsvarande förhållanden
omfattas av den begränsade preskriptionstiden, torde samtliga skatter och
avgifter, vilka nu har en tioårig preskription, ej komma atl omfattas av
ändringen. För dessa skatter nch avgifter tnrde det av praktiska skäl vara lämpligl
att uppbördslagens regler nm en femårig preskription blev tillämpliga liksom
även för böter nch viten sedan förvandlingsstraffel avskaffats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den begränsade preskriptiunstidens bundenhet till knnsumentköplagen
kan leda till vissa tillämpningsproblem. Det kan i vissa lägen vara förenat med
tolkningssvårigheter humvida en fordan kan hänföras till konsumenlköplag eller
ej. Huvuddelen av de fordringar som kommer att omfattas av den begränsade
preskriptionstiden kommer att täckas av den nya konsumenlkreditlagen. Under
förarbetena till denna lag och den föreslagna nya avbetalningsköplagen har
berörts här angivna gränsdragningsproblem (Se prop. 1976/77:123, s. 153 och 346
samt SOU 1977:24, s. 105). Begreppen "konsument",
"näringsidkare" och "huvudsakligen för eget bmk" kan komma
att leda till tillämpningsproblem ej minst för kronofogdemyndigheterna som vid
verkställighet i återtagningsmål och i händelse av preskriptionsinvändning har
atl avgöra frågan. En framkomlig väg hade varit att i köpeavtal enligt såväl konsumenlköplag,
konsumenlkreditlag som avbetal-ningsköplag klart skulle framgå vilken av de
olika lagarna som varit tilllämplig vid köpeavtalets ingående. Till
förhindrande av missbruk från säljares sida att tillämpa en för köpare
oförmånligare lagstiftning skulle domstol och verkslällande exekutiv myndighet
ges möjlighet att på invändning från köpare eller om det eljest vore uppenbart
frångå avtalad lag och istället tillämpa den lag som uppenbarligen motsvarade
verkliga förhållandet vid avtalets ingående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.23 Sveriges industriförbund: I tidigare remissvar har
från näringslivet hävdats att Sverige ej borde företa genomgripande ändringar
på ett så väsentligt civilrättsligt område som preskriptionslagstiftningen
utan att en vidsträckt internationell uniformering kunde uppnås. Det måste
emellertid knnstateras atl del inlernationella samarbetet på detta område
dessvärre ej synes resultera i överenskommelser med bred anslutning innm
någorlunda överskådlig tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte ens inom Norden har strävandena mot enhelliga preskripflonsbestämmelser
vunnit nämnvärd framgång. Sålunda uppvisar i dag de skandinaviska ländema t.
ex. tämligen olika preskriptionstider för olika slag av fordringar. Emellertid
skulle Norge och Sverige - om det förevarande svenska förslaget lägges till grund
för lagstiftning - få någoriunda likformig lagstiftning. En icke oväsentlig
skillnad uppstår dock ifråga om tidpunkten för preskriptionstidens inledande.
I det svenska förslaget böljar den löpa vid fordringens tillkomst mot att den
norska lagstiftningen räknar sagda tid från förfallodagen. Om å andra sidan man
i Sverige skulle välja femårig preskriptionsfld för konsumentfordringar skulle
större likhet uppnås med den danska lagstiftningen. Någon fördel i uniformt
hänseende föreligger sålunda inte genom att välja treårig preskriptionstid för konsumenifordringar
framför en femårig sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förkortning av preskriptionstiden för
konsumentfordringar från tio till tre år är en radikal ändring av central
civilrätt, som inte bör genomföras annat än om iögonfallande missförhållanden
kan påvisas. Emellertid konstateras i lagutsknttets betänkande 1976/77: 24 att "någnl
uttalat missnöje med nu gällande preskriptionsregler har dnck inte
förekommit" (sid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19). Den enda egentliga olägenheten med lång preskriptinnstid
synes vara Remissamman-risken för att gäldenär utsätts för dubbelkrav. Kunsumentverkel
har på ställning fråga från ulskullet rednvisat någnl mer än tio klagomål per
år från del samlade konsumenlkollekiivet. Om denna siffra sätts i relation flll
det totala anlalet konsumentköp/ljänster som företas här i landet framslår
behovet av skyddslagstiftning sum mycket marginellt. Likväl skulle införandet
av den föreslagna förkortningen "principielll" kunna accepteras om inle
därmed var förknippat olägenheler för annan grupp l.ex. näringsidkare. Emellertid
måsle framhållas att en treårig preskriptionstid avgjort kommer att innebära
lockelser för vissa fördomsfria individer i konsumenlkollekiivet all hålla sig
anonyma för att uppnå preskription av konsumentvaruskulder. Inköp av varor
under t. ex. en semesterperiod i en ort avlägsen från bostadsorlen är ett icke
alltför hypotetiskt exempel. För aU skydda sig mol dylika rättsföriusier kommer
små och medelstora företag i allt högre grad tvingas anlila inkassuföretag med
åtföljande prisökningar för det samlade kullektivet snm följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet kan sålunda ej förbehållslöst instämma i lagutsknttets
schematiska bedömning alt "allmänt sett måste det dnck vara ett kunsumentintresse
atl furdringar inum kunsumentnmrådet avvecklas inom rimlig tid".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundel kan emellerlid acceptera önskemålet att någnn förkurtning
av<br>
preskriptinnstiden ifråga nm knnsumentfnrdringar bör göras men anser att<br>
en sådan av nvan redovisade skäl ej bör sällas under fem år. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 2 § Iredje stycket föreslås att
"konsumentfordran" som avser uppfö<br>
rande av byggnad för bostadsändamål skall preskriberas enligt huvudre<br>
geln dvs. tio år. Förbundet flnner delta väl motiverat. Emellerfld begrän<br>
sas bestämmelsen uttryckligen i motiven till byggnad för bostad. Vid upp<br>
förande av fritidshus är det ej ovanligt att l.ex. garage, bastu o.d. kon<br>
strueras som friliggande byggnader. Om exploateringen utföres av en och<br>
samme byggherre - vilket väl är vanligast förekommande - ter del sig un-<br>
deriigt att ej samma preskriptionstider skall gälla för fordringar avseende<br>
de olika byggnadema. Förbundet föreslår sålunda aU tioårig preskripflon<br>
skall gälla för all form av nybyggnation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § iredje stycket innehåller också en regel om att
konsumentfordran<br>
som grundar sig på löpande skuldebrev preskriberas efter tio år. Måhända<br>
borde detta undantag i enhetlighetens intresse ej inskränkas till löpande<br>
skuldebrev utan gälla även enkla sådana.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.24 Sveriges köpmannaförbund: Den nu gällande tioåriga
preskriptionsregeln är enligt vår uppfattning en inarbetad och bland
allmänheten känd och väl fungerande rättsregel. Utredningens förslag att,
såvitt avser konsumenifordringar, förkorta preskripflonstiden från lio till tre
år får betraktas som en mycket kraftig förändring i nuvarande rättssystem.
Emellertid kan skäl flnnas att överväga en förkortning av preskriptionstiden
som föreslagits, om tillämpningen av nuvarande regler lett till påtagbara olägenheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagutskottet konslalerar emellertid i betänkandet
1976/77:24 aU det inte har förekommil något uttalat missnöje med de gällande preskriptinnsbestämmelserna.
Enligt utskuttets mening hade den tioåriga preskriptionstiden inte heller i
fråga om knnsumentfnrdringar inneburit några mer märkbara ulägenheter. Ulskullet
anförde vidare alt det endasl inom kunsumentnmrådet kunde flnnas anledning att
förkorta preskriptionstiderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en genomgång av utredningens förslag flll förkortning
av preskriptionstider för konsumenifordringar har emellertid inte något
bärande argument för en sådan förkortning redovisats. Vad man synes ha
motiverat sitt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ställningstagande på tycks vara lagutskottets uttalande i
betänkandet Remissamman-1976/77: 24 "att det allmänt sett måste vara ett
konsumentintresse atl förd- ställning ringar inom konsumentområdet avvecklas
inom en rimlig tid". Man kan dock ifrågasätta nm det enbart är etl kunsumentintresse
att förkorta preskriptionstiden. En förkortning ner till tre år kan nämligen
få till följd att företag rutinmässigt i större utsträckning än vad som nu är
fallet anlitar t. ex. inkassobyråer för att ta till vara sina möjligheter.
Detta medför givetvis en ökad kostnad för konsumentsidan som kan tvingas
betala den extra kostnad som inkassouppdraget medför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Risken för att konsumenten under en lioårsperiod utsätts
för dubbelkrav från näringsidkare finns visserligen. Utredningen har emellertid
inte framlagt något maierial som visar atl en dylik olägenhet under rådande
förhållanden har varit påtaglig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad som ovan anföris får vi sålunda
avstyrka förslagel om en förkortning av preskriptionstiden. Därest motiv
ändock kan anses föreligga för en förkortning av preskriptionstiden vad avser
konsumentfordringar, anser vi att en rimlig tid för avveckling av
konsumentfordringar inte skall vara kortare än fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SHIO har avgett
ell remissyttrande som är så gott som identiskt med de nyss återgivna delarna
av Sveriges köpmannaförbunds yttrande. Därutöver har SHIO anfört följande:
Många människor svävar i den villfarelsen att betalningsansvaret automatiskt
preskriberas efter "preskriptionstidens" utgång, oavsett de
kravåtgärder som innebär preskriptionsavbrott. En sänkning av
preskriptionstiden till tre år skulle för vissa inom denna kategori innebära en
frestelse att kringgå betalningsansvaret genom att vägra betala under
"preskriptionstiden". Samtidigt är kunnigheten om preskriptionslagen
och de formella medel, som står företagarna och säljarna till buds för att ej
behöva mista sin fordran på konsumenten, ofta låg inom stora gmpper av lågutbildade
haniverkare och andra småföretagare. Risken är därför stor att den kombinerade
effekten av dålig insikl om vad preskription egentligen innebär och den
föreslagna förkortningen av preskriptionstiden kan medföra markant ökade fall
av betalningsvägran nch förlusler för många företagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LRF: Den i
promemorian föreslagna tiden för preskriptinn av konsumentfordringar, nämligen
tre år från fordringens tillkomst, synes väl avvägd. Det är ett berättigat
intresse atl fodringar inom konsumentområdel. som ofta till antalet är många
men avser små belopp, kan avvecklas inom rimlig tid. Den enskilde skall naturiiglvis
så långt möjligt besparas olägenheten av att behöva bevara kvitton och annan
bevisning på att betalning skett i alltför lång tid samt, om förhållandet är
sådant, eventuellt behöva sväva i ovisshet huruvida en förpliktelse för honom
består eller ej. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF delar den uppfattning som framförs i promemorian
beträffande de fordringar som grundar sig på löpande skuldebrev. Det flnns
emellertid enligt LRFs mening anledning till ytteriigare överväganden
beträffande fordringar som avser uppförande av byggnad för bostadsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 promemorian anges att del inte i preskriptionshänseende flnns
anledning att skilja mellan köp av ett beflnfligt hus och avtal om uppförande
av ett nytt hus (entreprenad). Helt olika bestämmelser är tillämpliga på fastighetsköp
och entreprenad. Dessutom är avtal om enireprenad vanligtvis mer komplicerade
än köpeavtal. Viss upphandling kanske skall ske genom beställarens försorg
medan annan upphandling ulförs av entreprenören. Vidare kan flera entreprenörer
i självständiga avtal med beställaren vara engagerade i uppförandet av
byggnaden. Dessutom lorde det vara vanligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
beställarens förpliktelser enligt entreprenadkontraktei förändras i an-
Remissamman-ledning av omständigheter som inträffar .under entreprenadtiden.
Vad här ställning anförts utgör, enligt LRFs uppfattning, skäl till ytteriigare
överväganden om inte fordran i anledning av avtal om uppförande av byggnad för
bostadsändamål bör omfattas av den föreslagna treåriga preskriptionstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget skall bestämmelserna om treårspreskription vara tilllämpliga på
fordran som avser uppförande av andra byggnader för enskill begagnande än
byggnader för bostadsändamål. Entreprenadavtal avseende bostadshus omfattar
vanligtvis även garage och/eller någon furm av förrådsbyggnad. Promemnrieförslaget
leder till att här blir två preskrip-tinnstider gällande. Detta är ägnat att
skapa osäkerhet, särskilt med tanke på atl entreprenadsumman vanligen inte är
uppdelad. En enheilig preskriptionstid skulle undanröja nu nämnda olägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.27 Svenska
handelskammarförbundet förklarar sig inte vilja motsätta<br>
sig promemorieförslaget (se 1.29) men anser alt man bör överväga en en<br>
hetlig preskriptionstid för alla fordringar på förslagsvis fem år. Förbundet<br>
anför vidare: Från allmän synpunkt måste det enligt förbundets uppfatt<br>
ning sägas vara en fördel om huvudregeln på förevarande nmråde även i<br>
fortsättningen är samma för konsumenter som för övriga. Vidare kan erin<br>
ras om att skaUeskuld till stat och kommun preskriberas efter fem år. Den<br>
allmänna preskriptionstiden bör naturligtvis så långt möjligt överensstäm<br>
ma också med preskriptionsregler utanför det förmögenhetsrättsliga områ<br>
det där det med hänsyn till dessa reglers karaktär framstår som naturligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelskammarförbundet
kan dock hysa förståelse för önskemålet att för knnsumentfordringamas
vidkommande åstadkomma en ännu någol kortare preskriptionstid än fem år. Det
kan då samtidigt konstateras att en kortare preskriptionstid än fem år för
fordringar mellan näringsidkare skulle medföra icke acceptabla konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammantaget
vill således Handelskammarförbundet utan alt avstyrka del framlagda förslaget
förorda att det i det fortsalla lagstiftningsarbetet övervägs huruvida en
enhetlig femårig preskriptionstid bör införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.28 Svenska
sparbanksföreningen: Föreningen har icke heller nu några<br>
principiella invändningar mot den föreslagna treårspreskriptionen för kon<br>
sumentfordringar även om denna kan komma att ställa skärpta krav i vad<br>
gäller preskriptionsbevakningen. Korttidspreskriptionen kommeralt berö<br>
ra en förhållandevis stor grupp av bankkrediter. Enligt förslaget skall ju till<br>
denna hänföras inte bara sådana krediter som en konsumentköpare själv<br>
genom säljares förmedling har erhållit i bank eller hos annan kreditgivare,<br>
utan även lånefordringar mot konsumeniköpare som av säljare rebelånats<br>
hos kreditgivaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förhållande till köparen torde treårspreskriptionen visserligen inte erbjuda
några större problem, eflersom denne själv fortlöpande bryler preskriptionen
genom sina inbetalningar på skulden. Gentemot den, som tecknat borgen för
köparens skuld enligt en hos banken rebelånad fordringshandling, krävs
emellertid om fordringen har en löptid på tre år eller däröver, särskild observans
eftersom fordringen mot borgensmannen utlöper redan efter tre år räknat från
den dag han tecknat sin borgen. Detta kan i och för sig medföra behov av en
utbyggd och därmed också mer kostnadskrävande bevakningsmtin än den snm
tillämpas på gmndval av den nuvarande liuårspreskriptinnen. Föreningen har
emellertid bedömt detta speciella problem som överkomligt. Konsumentkrediter i
lagförslagets mening lorde i del slora flertalel fall ej ha längre löplid än
tre år. Krediterna har dessutom ofta karaktären av blancokrediter. Slutligen
föreslås treårspre-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skriptionen ej gälla fordringar som grundar sig på löpande
skuldebrev. Remissamman-Med hänsyn härtill synes därför förslaget även i vad
avser korttidspre- ställning skriptionen för borgensåtaganden, avseende
konsumentfordringar, kunna godtagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finansieringsföretagens
förening: I 2 § föreslås att konsument-fordran som hänför sig till uppförande
av byggnad för bostadsändamål skall ha en preskriptionstid på tio år.
Föreningen anser detta vara motiverat, men hemställer att bestämmelsen
utvidgas till att avse även andra byggnader, såsom garage by ggn ad er och
andra friliggande byggnader som kan uppföras sedan bostadshuset färdigställts.
Vidare bör paragrafen även omfattas av s. k, förbältringslån i samband med
reparation och ombyggnad av bostadshus med tillhörande byggnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.30<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motorbranschens
riksförbund: Enligt MRF:s erfarenhet synes nuvarande regel om tioårig preskripiionstid
inte ha inneburit några väsentliga olägenheler för sådana gäldenärer som är att
betrakta som konsumenter. Det kan därför ifrågasättas om förslaget att förkorta
preskriptionstiden för konsumentfordringar bärs upp av ett egentligt
reformbehov. 1 promemorian föreligger inte heller någon närmare utredning
härvidlag. Även om vissa skäl av mer principiell natur onekligen talar för en
förkortning av preskriptionstiden, flnner MRF med hänsyn till det ovan anförda
icke skäl all tillstyrka förslaget i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förlängd preskriptionstid m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.1 Postverket: Frågan om behovet av särskilda
bestämmelser för de fall som avses i I § andra och tredje styckena
preskriptionsförordningen, dvs. då gäldenären inte kan anträffas, behandlas i
promemorian på sid 44-45. I denna del får för postverkets del följande
framhållas. Postverket handlägger för statsverkets räkning indrivning av
studielån enligt SFS 1964:402 och antalet sådana ärenden uppgick den 31 januari
1978 till ca 106.700 och avsåg fordringar på ca 410,5 millioner kr i kapital
och 142,5 millioner i räntor. Del förhållandet att avskrivningskungörelsen (SFS
1965:921) enligt 1 § inte är tillämplig på sådana lån föranleder alt bevakningstiden
blir längre än vad som eljest skulle ha varit fallel. I sådana fall, då
låntagaren slutfört de med lånet avsedda studierna och måhända uppnått en god ekonnmisk
ställning, synes relativt stränga krav kunna ställas på återbetalning av lånet.
Del är inte ovanligt att sådana låntagare efter studierna bosätter sig
utomlands med därav följande svårigheter alt fä kännedom om vederbörandes
adress och kunna kontakta vederbörande. Under 1977 angav postverket i drygt 30
fall till förhindrande av preskription fordringar till överexekulor och lät
bevis därom införas i Post- och Inrikes Tidningar och dessa åtgärder vidtogs,
möjligen med något undantag, beträffande fordringar avseende studielån där
låntagaren var bosatt utomlands. Låntagare har beträffande studielån att lämna
revers och vid belal-ningsförsummelse fastslälles fordran genom
lagsökningsutslag och därav följer all efler sådant utslag preskriptionstiden,
om gäldenären eller hans rättsinnehavare icke fått del av borgenärens
framställning um exekutiv åtgärd, enligt 7 § andra stycket i den föreslagna preskriptinnslagen
skulle kunna förlängas endast ett år. Om bestämmelserna i 1 § andra och tredje</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>styckena preskriptionsförordningen skulle utgå utan atl
någon motsvaran- Remissamman-de möjlighet till preskriptinnsavbrntt
föreskrevs, lorde delta för postverket ställnini; medföra svårigheter när
det gäller atl förhindra preskription beiräffande av postverket handlagda
fordringar avseende sludielån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.2 Kammarkollegiet: En preskriplinnslid av tre år
räknat från fnrdringens tillknmst synes knilegiet vara i kurtaste laget.
Särskilt i de ej så fä fall där gäldenären (på gmnd av ändrad adress eller av
annan ursak) kan vara svår att träffa, går risken för tidsnöd knappast alt
undvika. Bnrgenärens preskriptinnsavbrytande åtgärder måste nckså göras
bevisliga. Borgenären kan sålunda bli nödsakad att upprepade gånger mot en gäldenär
vidtaga sådana rättsliga åtgärder som avses i promemorian, s 44. Följden av de
föreslagna bestämmelserna kan även eljest bli att rigorösare åtgärder vidlas mol
gäldenären, än vad som i och för sig framstår såsom önskvärt. Såviit kollegiet
kan flnna bör det i vart fall vara motiverat aU för kunsu-mentfnrdringamas del
i den nya preskriptionslagen införa en mutsvarighet till bestämmelserna i
3 § förslagel till preskriptinnslag enligt prup.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1976/77:5.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande kammarkullegiels fondförvaltande verksamhet
blir föreskrifterna om tioårig preskription i huvudsak tillämpliga. De
föreslagna reglema lorde knappast på delta område leda till merarbete.
Framhållas må dock att föreskriften i preskriptionsförordningen 1 § sista
stycket enligt kollegiets erfarenhet fyllt en ej helt oviktig funktion,
särskilt i låneförhållanden med flera gäldenärer eller borgenärer. Om någon
motsvarighet till angivna föreskrifl inte kummer att medtagas i den nya preskriptinnslagen
bör enligt kollegiets mening en molsvarighet till propositionsförslaget 3 §
införas att gälla även i fall av tioårig preskriptinn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.3 RSV: RSV ifrågasätter nm det flnns behuv atl kunna
avtala um<br>
förlängning av preskriptinnstiden. Samma verkan sum sådant avtal nås<br>
enklare genum att gäldenären erkänner skulden eller bnrgenären erinrar<br>
honom nm fnrdringen. Det i prup. 1976/77: 5 s. 216 angivna exemplet på si<br>
tuatinn där förlängning kunde tänkas kumma till användning turde vara så<br>
uvanligt att en sådan möjlighet förefaller umntiverad. Man turde kunna<br>
förutsätta att bnrgenär i den situatiunen kan furmulera sin erinran så, att<br>
den endast anger alt fordringen enligt hans mening alltjämt består. Sådan<br>
erinran synes inte behöva "störa" förlikningsförhandlingar mer än
särskilt<br>
avtal nm förlängning av preskriptinnstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § andra stycket bör således utgå och preskription skall
kunna uppskjutas endast genom avbrytande som sägs i 5 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.4 Jurist- och samhällsvetareförbundet: Förslagets 12
§ förefaller in<br>
te ha fått en lycklig utformning. Ä ena sidan skall avtal om all fordran ej<br>
kan preskriberas vara ogiltigt, men å andra sidan skall frånsett fordringar<br>
mot konsument föriängning av preskriptionstiden få ske utan inskränkning<br>
(enligt motiven s. 117, av lagtexten framgår inte detta med önskvärd tydlig<br>
het). Denna möjlighet till förlängning till ett visst antal år, exempelvis 50<br>
eller 100, urholkar naturligtvis kraftigt ogillighetsregeln i 12 § första styc<br>
ket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Skadeståndsfordringar m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.1 Kammarkollegiet: Såviu gäller slatens anspråk på arvsskaU
och gåvoskaU kan den föreslagna 3 § i preskriptionslagen tänkas föranleda en
svårighet. Därmed sammanhänger som följer. - Nu anses anspråket på skatt av
förevarande slag bli preskriberat tio år efter skattskyldighetens in-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 119</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>trade,
och så länge kvarstår följaktligen skyldigheten att deklarera. Men ti- Remissamman-den
för preskription av ålal för underlåtenhet alt deklarera börjar inte löpa
ställning förrän från den tidpunkt då deklarationen skulle ha ingivits, och det
kan därför hävdas, atl åtalet kan äga rum i tolv år efter del skattskyldighet
inträtt; och om det då stadgas all furdran på skadestånd i anledning av underlåtandet
alt deklarera inte preskriberas före liden för uigång av åtals-preskriplinn
eller således förrän från skattskyldighetens inträde förflutit tolv år, kan det
göras gällande att urakflåtenheten att deklarera givit staten en fordran på
skadestånd och att denna fordran inte preskriberas förrän vid tnlvårsfristens uigång.
Den uklarhet som härigenom kunde uppkomma bör undanröjas ålminstone genom ett motivutlalande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Gotlands handelskammare: Även om den normala
preskriptionstiden för andra fordringar ån konsumenifordringar skall vara tio
år kan det undantagsvis finnas speciella situationer där en längre
preskriptionstid erfordras. Framför allt gäller detta vid
skadeståndsfordringar som hänför sig till områden med påtaglig risk för
fördröjda skador t. ex. produkt- och miljöskador. Enligt kammarens bedömning
bör därför, såsom också föreslås i betänkandet, undantagsvis beslämmelse om
längre preskriptionstid kunna införas i särskild författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Försäkringsrättskommittén: Utgångspunkten för
preskription av fordran på skadestånd i utomobligatoriska förhållanden kan för
närvarande ge upphov till åtskillig ivekan, framför allt därför atl vid
utdragna hän-delseföriopp så många olika tidpunkter kan komma i fråga. Detta
torde vara en av de väsentliga svagheterna i nu gällande
preskriptionslagstiftning. Ämnet har indirekt betydelse för
försäkringsverksamheten, genom att skadeslåndsskyldighel ofta är täckt av
ansvarsförsäkring eller liknande försäkring och det är av vikt, alt inle
försäkringstagare har elt kvarstående skadeståndsansvar efler del att
försäkringsskyddet upphört. Kommittén anser det därför önskvärt att vid
lämpligt tillfälle preskription av skade-ståndsfordringar uppmärksammas vid
lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>TCO: Utredningen pekar bl. a. på (sid. 59) att den
som är berättigad till ålderspension på grund av en anställning, som han har
lämnat tidigare än tio år före pensionsålderns inträde, behöver vidta
preskriptionsavbrytande åtgärd för att bevara rätten till pension, såvida inte
pensionen är iryggad genom pensionsförsäkring. Då det enligt utredningen inte
kommit fram några olägenheler med denna ordning, föreslår utredningen inte
några särskilda preskriptionsbestämmelser i fråga om pensioner. TCO delar inte
utredningens uppfattning om att preskriptionsbestämmelsema idag skulle sakna
betydelse när det gäller pensionsfordringar. Det finns fortfarande kvar pensionsutfästelser
till äldre personer vilka inte är tryggade genom försäkring. Bl. a. inom SlFs
verksamhetsområde har det förekommit att arbetsgivare vägrat att utge pension
med hänvisning till att pensions-kravet var preskriberat, eftersom
pensionsutfästelsen gjorts mer än tio år tillbaka i tiden nch sedermera inte fömyats.
I fråga nm pensioner bör därför - enligt TCOs mening - preskriptinnstiden inte
börja löpa förrän den pensiunsberättigade kan lyfta pensinnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Jurist- och samhällsvetareförbundet: Förbundet
instämmer i att det i allmänhet bör accepteras att fordringar snm ej kan göras
gällande förrän vid en framskjuten tidpunkt ändå preskriberas tio år från
tillkomsten. Som framhålles i promemorian vore det emellertid högst
otillfredsställande om en pensionsberättigad kunde gå miste om pension, därför
att han intjänat den mer än tio år före pensioneringen och därefler underlåflt
all avbryta preskription. Även om risken för att så skall ske inte är så stor,
ef-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>C, ..</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tersom de flesla pensionskrav är försäkrade varvid andra preskriptionsreg-
Remissamman-ler gäller, anser Jurist- och Samhällsvetareförbundel atl det ändå
bör över- ställning vägas alt införa en speciell tilläggsregel, att pensinnskrav
ej preskriberas förrän exempelvis tre år efter det att kravet första gången
kunnat göras gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Fordringar på bank o. d.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bankinspektionen:
Beträffande den närmare beräkningen av preskriptinnstiden för furdringar på
bank har i prumemnrian uttalats att principen bör vara atl preskriptinn aldrig
skall inträda lidigare än tiu år efler det att insättning eller uttag på
bankräkning senasl gjnrdes. inspektinnen vill instämma i vad sålunda anförts nch
erinra nm sitt uttalande i yttrandet 1975-08-27, i vilket inspektionen framhöll
möjligheterna för insättare att när snm helst hns banken begära t. ex. saldnbesked
eller införande av ränla, vilkel i detta sammanhang innebar att banken erkände
furdringen. Elt sådant erkännande får alltså anses ha preskriptionsavbrytande
innebörd. Någon anledning atl utgå från att bankerna skulle tillämpa
preskriptionsreglerna på annat säll och därigenom få möjlighet atl åberopa
preskription redan innan lin år förflutit från senaste insättning eller uttag
föreligger inle enligt inspektionens mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO: Som framhålles
i ulredningen torde de flesta insättare vara helt okunniga om att deras
bankfordringar preskriberas enligt huvudregeln om tioårig preskription. De som
har satt in pengar på bankräkning ser det som närmasl självklart att de skall
ha en ovillkorlig rätt att få tillbaka de pengar som de har satt in. För alt
inte insättare - det rör sig kanske här mesl om gamla personer - ska behöva
lida rättsförlust vill TCO föreslå all bankfnrdringar undantas från de allmänna
preskriptinnsbestämmelserna på sätt sum föreslagils i prnp. 1976/77: 5. Då
samtliga banker idag utnyttjar datnrer för sin reduvisning kan det knappast
medföra de betydande ulägenheter atl ha kvar gamla knnton som bankerna
tidigare gjort gällande. Önskar bankerna avveckla sedan länge outnyttjade
konton finns det enligt propositinnen nckså möjlighel att nedsätta innestående
belupp hus överexe-kutnr. Inte heller en sådan åtgärd bör vara så betungande,
att den inte skulle kunna tillgripas i de fall del finns ell absolut behuv av
att avveckla knn-tun, snm stått nutnyltjade under myckel lång tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Preskriptionsavbrott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Preskriptionsavbrytande åtgärder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarkollegiet:
Vad beträffar frågan hur preskription av anspråk på arvsskatt skall kunna
avbrytas, bör den föreslagna 5 § 2 omformuleras lill "gäldenären erhåller
skriftligt krav eller skriftlig erinran om fordringen". Den föreslagna avfattningen
kan nämligen tänkas föranleda invändningen alt beskattningsmyndigheien inte är
"borgenären". 1 övrigt lorde frågor um sättet för preskriptinnsavbrntt
få överlämnas åt praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bankinspektionen:
I sitt lidigare nämnda remissyttrande framhöll bankinspektionen alt den i 1975
års promemoria föreslagna förkortade preskriptionstiden och de skärpta kraven
på preskriptionsavbrott inte fick leda till att man försvårade för borgenären
att göra sill rättmätiga krav gällande eller att man utsatte gäldenären för
onödigt obehag i samband med</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt kravet framställdes. Inspektionen framhöll också att
de strängare be- Remissamman-stämmelser som i dessa avseenden fanns i särskild
lagstiftning inte utan ställning vidare kunde läggas till grund för likartade
regler i alla preskripiionssam-manhang. Bankinspektionen framförde särskilt
betänkligheter mol förslaget att låta preskriptionsavbrott genom rättsliga
åtgärder bli tillämpligt även i fråga om fordringar på bank. Mot denna bakgrund
hälsar inspektionen med tillfredsställelse att del nu framlagda förslagel inte
upptar något krav på att borgenären skall vidta rättsliga ålgärder för att
avbryta preskription.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inspektionen har i och för sig ingen erinran mot förslaget
att preskrip-liunsavbrutl skall anses ha skett genum all krav eller erinran um fnrdringen
gjurts skriftligen. 1 vissa fall burde del dnck kunna vara lillräckligt atl det
styrks att preskripliunsavbrutt skett på annal sätt, t. ex. i vittnens närvaro.
Inspektinnen vill uckså erinra um vad snm nyss anförts i fråga um preskriptinnsavbrntt
när det gäller fnrdringar på bank! 1 sistnämnda avseende förutsätter inspeklionen
att det i promemorian upptagna förslaget atl krav eller erinran skall ske
skriftligen inle avses gälla preskriptionsavbrytande åtgärder beträffande
insättning eller uttag på bankräkning. Med hänsyn till det nu anförda bör ett
tillägg till den föreslagna preskriplionslagen övervägas av innebörd atl
preskription avbrytes genom att - förutom vad som föreslås i 5 § 1-3 i lagförslagel
- borgenären i övrigl förebringar godtagbar bevisning om fordringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1.3 RSV: Frågan om preskriptionsavbrott i samband med gäldenärens
konkurs, när konkursen handläggs enligt 185 § konkurslagen, bör enligt RSVs
mening diskuteras närmare. Det lorde i sådana fall vara relativt ufta
förekommande alt svårigheler möter all förmå konkursgäldenären atl fullgöra
sin edgångsskyldighel. Med tanke på silualioner när edgången sker först efter
en längre tid eller helt uteblir anser RSV därför den i prop. 1976/77:5 s. 159
angivna lösningen (preskriptionsavbrott skulle ske först när gäldenären
beedigar buuppleckningen) inte hell liilfredsslällande. Verkel ifrågasätter nm
inte ingivande av bnuppteckning lill kunkursduma-ren i fatligkunkurs bör, beträffande
de fnrdringar snm upptagits i buuppleckningen, jämställas med sådana åtgärder
som enligt 5 § 3. medför pre-skriplionsavbrutt. Preskriptiunsavbrntl skulle då
inträffa både när kun-kursgäldenären själv inger förteckningen över sina lillgångar
och skulder och när gode mannen gör detta. Konkursgäldenärens beedigande av bouppteckningen
skulle ha belydelse endast för frågan om full ny preskriptionslid skulle löpa
från del förfarandel avslulas eller om tilläggsfrist enligt 7 § andra slyckel
skulle bli tillämplig. Självfallet kunde beedigandet också jämställas med
erkännande av fordringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot här föreslagen ordning kan invändas att preskriptionsavbrott
leoretiskl kunde tänkas ske ulan alt varken borgenär eller gäldenär har
vetskap därom. Den offentlighet som konkurs innebär och som allmänt anses följa
av alt en handling inges till domstol e. d. lorde dock göra det berättigat all
bouppteckningen som sådan i denna situation medför i vart fall ett uppskjutande
av preskriptinn. - Hurpreskriplinnsfrågan skall bedömas i samband med
inträffad falflgkonkurs torde för övrigt inom kort få övervägas på nytt nm konkurslagkummitléns
förslag um mindre knnkurser kummer all genumföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1.4 Kronofogdemyndigheten i Hudiksvall: Vad beträffar preskriptinnsavbrott
vore det av värde med mera ingående mntivuttalanden. Särskilt gäller detta preskriptinnsavbrytande
åtgärder i samband med verkställighet hns KFM.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1.5 Kronofogdemyndigheten i Malmö: Utredningensförslaget
nm pre- Remissamman-<br>
skripliunsavbruti genom skriftlig erinran tillstyrkes av krnnofugdemyndig-
ställning<br>
heten. Det är påkallat att införa strängare bestämmelser nm de åtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bnrgenärer
måste vidtaga för att avbryta preskriptinnen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslaget kan preskriptinn avbrytas gennm atl bnrgenären
ansöker nm verkställighet. Det är av vikt atl i mutiven uttalas huruvida därmed
avses en fullständig ansökan snm kan ligga till grund för verkställighet. En
slutlig prövning av verkställbarheten sker först efter en fullständig ansökan.
Del är inte uvanligt atl bnrgenär lämnar anstånd med verkställighet uch
sedermera återkallar - kanske en ofullständig - ansökan. I denna del anses
förslaget mindre lämpligt, då risk kan föreligga för missförstånd beträffande
huruvida preskriptionstiden förlängs eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1.6 Kronofogdemyndigheten i Stockholm: Vad beträffar
handläggning<br>
en hos kronofogdemyndighet föreligger preskriptionsavbrott när gäldenä<br>
ren bevisligen delgivils underrättelse om kravet. Samma sak anses gälla<br>
underrättelse per telefon med efterföljande tjänsteanteckning i akten. Vi<br>
dare utgör en utmätningsförrättning preskriptionsavbrott men ej etl miss<br>
lyckat utmätningsförsök där gäldenären ej bevisligen delgivits kravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslaget skall nu redan ansökan om verkställighet
medföra preskriptinnsavbrott, varvid det saknar betydelse om gäldenären vid utmät-ningsförrätlningen
visar sig ha utmätningsbara lillgångar eller ej. En annan sak härvidlag skulle
vara att en ansökan om verkställighet inte alltid skulle leda till ny full
preskriptionstid. Del lalas exempelvis om det fall borgenären återkallar
ansökningen innan gäldenären fått del av denna. 1 sådant fall skulle inte ny
preskriptionslid börja löpa ulan denna skulle beräknas enligt 7 § andra
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla hos kronofogdemyndigheten förekommande fall är
emellertid inte lika entydiga. Kronofogdemyndigheten underrättar normalt om
inkomna mål genom all per post tillställa gäldenären en underrättelse. Ofta
inkommer dock inget skriftligt erkännande från gäldenären. 1 sådana fall söks
denne personligen för delgivning. Är han inte hemma nedlägges en underrättelse
i brevlådan. Fortfarande är således gäldenären ej bevisligen delgiven.
Därefter utsätts målet flll verkställighet viss dag. Är gäldenären inte hemma
bereder sig kronoassistenten tillträde lill våningen, lokalen etc. med hjälp av
låssmed. Sker då utmätning anses preskriptionsavbrott föreligga. Ett bevis om
vad som utmätts lämnas kvar på platsen. I de fall däremot då någon
utmätningsbar egendom ej anträffas har tidigare ansetts atl preskriptionsavbrott
ej skett. Humvida någon ändring i denna fråga nu föreslås är tveksamt. Ett
klarläggande uttalande på denna punkl erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 detta sammanhang kan även pekas på förfarandet vid
utmätning i överskjulande skatt. DeUa sker dalamässigt. Även i dessa mål
sändes en underrättelse med posten till gäldenären. I de fall erkännande ej
kommer i retur söks gäldenären för personlig delgivning men han blir som regel
ej bevisligen underrättad om den begärda verkställigheten. Bevis om utmätningen
sänds med poslen Ull respektive gäldenär. En hel del av dessa försändelser kummer
i retur. Skall preskriptionsavbrott anses föreligga när beviset inte kommer i
retur och således ej när del kommer i retur eller skall preskriptinnsavbrott
överhuvudtaget inte kunna grundas på en sådan utmätning om gäldenären ej
bevisligen fått del av beviset. Även detta är frågor snm tnrde kunna klarläggas
genum uttalande i samband med eventuell proposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1.7 Gotlands handelskammare: Vad härefter angår
preskriptionsavbrott innehåller betänkandet elt förslag om alt enbart munflig
erinran om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fordran inte längre skall var tillräckligt för preskriptionsavbrott.
Istället Remissamman-skall krävas all borgenären åtminstone tillställer gäldenären
ett skriftligt ställning krav eller en skriftlig erinran om fordran. Den
föreslagna ändringen kan antas förbättra bevismöjligheterna i sådana fall där
fråga uppkommer om preskriptionsavbrott har skell eller inle och kan därför
tillstyrkas av handelskammaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1.8 Konkurslagskommittén: F. n. saknas uttryckliga beslämmelser
um förhållandet mellan preskriptiun uch kunkurs resp. ackurd. Om en borgenär
inleder etl rättsligt förfarande mot gäldenären. medför detla preskriptionsavbrott.
Med inledande av rättsligt förfarande lorde bl.a. avses att konkursansökan
görs. Vidare anses i praxis och dnktrin t. ex. bevakning i kunkurs ha
preskriptionsavbrytande verkan. Genum nu föreslagna regler i 5 § 3 skulle dessa
principer lagfästas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 sitt yltrande över prumemnrian (Ds Ju 1975:11) Preskriptiun
uttalade knmmittén all en kunkurs i preskripliunshänseende burde ha verkan
först i och med atl den beslutats och inle redan genom alt ansökan därom gjorls.
Detta ställningslagande föranleddes av den i 1975 års promemoria föreslagna 6 S
enligt vilken en fnrdran på den snm begärts i kunkurs inte skulle preskriberas
före bevakningslidens utgång eller, um kunkursansökan inle ledde lill
bevakningsförfarande eller knnkursen avslutades före bevakningslidens utgång, lidigasl
elt år efler den dag det rättsliga förfarandet avslutades. Med den nu
föreslagna urdningen gör sig den tidigare framförda ståndpunkten inte längre
gällande utan konkursansökan bör, som föreslagils, likställas med annan ansökan
um rättsligt förfarande mnt gäldenären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 förslagel berörs inle frågan um efterbevakning. Som knmmittén
anmärkte i sitt tidigare yttrande måsle emellertid förutsättas atl efterbevakning
skall ha preskriptiunsavbryiande verkan på samma sätt snm vanlig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bevakning.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemnrieförslaget ulgår från gällande kunkurslag. Knmmittén
har i betänkandet (SOU 1977: 29) Knnkursförvaltning föreslagit en ny ordning
för handläggning av mindre konkurser. Det nya förfarandet har beräknats komma
till användning i mer än tre fjärdedelar av alla konkurser. Något
bevakningsförfarande skall inle förekomma i mindre konkurser, vilket innebär
all vad som sägs i 5 § 3 om bevakning av fordran inte blir tillämpligt i sådana
konkurser. Om kommitténs förslag genomförs kan del övervägas huruvida
upptagande av en fordran i utdelningsförslag i mindre konkurs skall ha
preskriptionsavbrytande verkan på samma sätl som bevakning av fordran i ordinär
konkurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan också ifrågasättas om inle en borgenär som hos
förvaltaren åberopal sin fordran i mindre konkurs skall anses ha avbrutit
preskription på samma sätt som borgenär som bevakat fordran i ordinär konkurs.
Bevakningsbestämmelsen skulle med andra ord här tillämpas analogt. Frågan blir
av betydelse endast om fordringen inle tagits med i konkursbouppteckningen
eller utdelningsförslaget. Om den upptagits i bouppteckningen och denna
därefter beedigats av gäldenären måste detta vara ett sådant erkännande som
avses i 5 § 1 i förslaget. Ett motivutlalande på denna punkt är önskvärt. Vad
nu sagts angående beedigande av kunkursbuuppteckning gäller även beträffande
beedigande av bnuppteckning vid förhandling om offentligt ackord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det i 5 § 3 talas om ackordsförfarande avses härmed
uppenbarligen endast sådant offentligt förfarande som äger rum enligt
ackordslagen, alltså ej underhandsackord (jfr motiven s. 110). Möjligen bör
lagtexten här förtydligas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
6 § tredje stycket lagen om statlig lönegaranti vid konkurs jämförd Remissamman-med
101 § fjärde stycket konkurslagen framgår att förvaltaren skall för ställnina
borgenärens räkning bevaka klar fnrdran sum omfattas av lönegarantin. En sådan
av förvaltaren gjord bevakning torde utan särskild föreskrift även i preskripliunshänseende
kumma bnrgenären till gudu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.9 Försäkringsrätlskommittén:
Försäkringsavtalslagen innehåller för<br>
närvarande i 15 § en preskriptionsregel för försäkringsgivares fordran på<br>
premie i en särskild situation. Denna regel torde inle beröras av lagförsla<br>
gel. 1 övrigt regleras preskriptionen av fordran på grund av försäkringsav<br>
tal - såväl fordran på premie som fordran på försäkringsersättning - av<br>
29 § försäkringsavtalslagen. Bestämmelsen föreskriver en treårspreskrip<br>
tion, som avbryts genom väckande av lalan. Inte heller denna bestämmel<br>
se torde påverkas av förslaget. Den praktiska olägenheten av att beträffan<br>
de fordran på försäkringspremie mot konsument förutsättningarna för pre<br>
skriptionsavbrott skiljer sig något från vad som eljesi gäller för fnrdran mot<br>
konsument torde inte vara stor. 1 praktiken lorde preskriptionsavbrott be<br>
träffande fordran på premie vara sällsynt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.1.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges domareförbund: För preskriptionsavbrott
från borgenärens sida genom erinran till gäldenären upptas i promemorian, till
skillnad från gällande rätt, krav på skriftlighet. Förbundet delar, liksom
tidigare, uppfattningen att reglema om preskriptionsavbrott bör skärpas. Den nu
föreslagna ordningen synes väl avvägd och förbundet - som hyste vissa betänkligheter
mot fldigare framlagt förslag om krav på inledande av rättsligt förfarande -
tillstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.1.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges kronofogdar: Föreningen vill
också att kraven på formerna för preskriptionsavbrott från borgenärens sida
skärps. Det är oflllfredsställande att del nu framlagda lagiextförslaget
utsäger t. ex. endast att preskriptionen avbryts genom att borgenären
tillställer gäldenären skriftligt krav. Om inte gäldenären genom avbetalning
eller eljest erkänt fordrans existens under flera års tid, bör det rimligen
krävas av borgenären att denne låter verkställa delgivning eller i
förekommande fall surro-gatdelgivning inom femårsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.1.12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Övre Norrlands lokalavdelning av Föreningen
Sveriges kronofogdar: Av 5 § punkt 2 framgår att preskription avbryts genom
att borgenären tillställer gäldenären skriftligt krav eller skriftlig erinran
om fordringen. Attdetta bör ske bevisligen torde vara en förutsättning för preskriptionsavbrott.
Detta framgår ej av lagtexten. Till undvikande av missförstånd bör
förtydligande ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
5 § punkt 3 avbryts preskription bl. a. genom att borgenären åberopar
fordringen hos exekutiv myndighet. Det är tillfredsställande att redan ansökan
om verkställighet medför preskriptionsavbrott. Härigenom slipper
kronofogdemyndighet från speciella bevakningsrutiner och kan även handlägga
målen utan iakttagande av särskild förtur. Förslaget medför även atl ny fullsländig
preskriptionslid börjar löpa så snart gäldenären fått del av borgenärens
ansökan och att det för preskriptionsavbrott är likgiltigt om gäldenär vid
utmätningsförrättning har utmätningsbara tillgångar ellerej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.13 Sveriges
köpmannaförbund: Om fordran påstås vara preskriberad<br>
måste givetvis borgenären visa alt preskriptionsavbrott har skett. Parterna<br>
hamnar dock inte i ett bättre bevisläge endast av den anledningen att bor<br>
genären gör en skriftlig erinran om fordringen. Alltjämt måste borgenären<br>
visa att gäldenären fått del av kravet. Däremot ökar man borgenärens ad<br>
ministrativa handläggning, vilket knappast kan vara till gagn för konsu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>menlen. Vi får därför föreslå att även en muntlig erinran nm
kravet är till- Remissamman-<br>
fyllest för att preskriptionsavbrott skall inträda.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ställning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.1.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LRF: De
föreslagna bestämmelserna om preskriptionsavbrott överensstämmer i huvudsak med
vad som nu är gällande. Den förändring som föreslås, nämligen alt utnmrättsliga
krav nch erinringar i preskriptinnsavbrytande syfte skall ske skriftligen är mnliverad.
Framställs krav eller erinran i skrift minskar risken för tvister nm huruvida preskripiinns-avbrnll
skett ellerej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.1.15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska handelskammarförbundet:
Beträffande förslagets 5 § vill förbundet ifrågasätta um inte gäldenärserkännande
av furdran gennm knnkludent handlande annat än eriäggande av ränta eller
amortering borde medföra preskriptionsavbrott. Av specialmotiveringen framgår
inte klart vad som avses gälla i detta hänseende. Lagiextförslaget tycks
närmast peka mul en restriktiv tnlkning vilket kan leda till rättsförluster
för den bnrgenär som inte framställer skriftlig erinran därför att han genum gäldenärens
handlande fått klart för sig att den sistnämnde är medveten om fordran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1.16 Hovrätten för Nedre Norrland: Hovrätten finner
ordet "annars"<br>
i 5 § 3 i detta sammanhang mindre lyckat. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt hovrättens mening bör utomlands vidtagna rättsliga
åtgärder som avses i 5 § 3 i princip medföra verkningar enligt
preskriptionslagen utan några inskränkningar. De i 13 § föreslagna
förutsättningarna - "om det med hänsyn till gäldenärens förhållanden och omständighetema
i övrigt föreligger skälig anledning att åtgärden vidtages i den främmande siaten"
- synes knappast tillräckligt klargörande för atl stadgandet skall vara användbart
för praktiskt bruk. Hovrätten anser därför att ifrågavarande bestämmelser kan
utgå. För övrigt kan anmärkas att den föreslagna lagtexten ej ger ett fullt
korrekt uttryck för vad som sägs i motiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Tidpunkten för preskriptionsavbrott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheten
i Malmö: Det behövs ett förtydligande av huruvida en bevislig delgivning behövs
för preskriptionsavbrott genom skriftlig erinran. Såväl borgenär som gäldenär
kan lida rättsförlust om man genomför alltför enkla beslämmelser om preskriptionsavbrnlt.
Många gäldenärer byter exempelvis bostad och borgenären kan få stå risken för
att en erinran om skuld inte når gäldenären med de konsekvenser detta kan ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jurist- och
samhällsvetareförbundet: 5 § 2 mom. har formulerats som om preskription avbryts
genom avsändandet av krav mot gäldenär och atl meddelandet skulle gå på gäldenärens
risk. Av motiven framgår att detta inte är avsett (s. 69 f frånsett orden
"fått kännedom om" på s. 69 n). Lagtexten bör justeras i enlighet med
motiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
domareförbund: I författningstexten löses inte frågan om vem som skall bära
risken av att ett krav eller en erinran försenas eller kommer bort. Huvudregeln
skulle enligt specialmotiveringen vara, att gäldenären skall ha fått del av
kravet eller erinran. Detta är enligt förbundets mening en riktig princip.
Tanken att man i vissa, icke närmare preciserade fall skulle kunna göra avsteg
härifrån kan förbundet emellertid inte ansluta sig till. En i sammahanget så
viktig fråga bör lösas på ett entydigt sätt och lösningen bör anges i
författningstexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.4 LRF: Såvitt rör tidpunkten för preskriptionsavbrott
är de föreslag<br>
na reglerna enligt LRFs mening lämpliga. När del gäller preskripflonsav-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>brott genom väckande av talan föreslås atl preskriptiunstiden
avbryts re- Remissamman-dan i uch med att stämningsansökan inkummer till
tingsrätten, medan av- ställning brott enligt nu gällande regler kräver alt gäldenären
delgivits stämningsansökan. Den föreslagna ändringen kan te sig uskälig för gäldenären,
snm här evenluelll knmmer att sakna kännedum um att preskriptionsavbrott sketl.
Ä andra sidan bör borgenären inte hell tvingas slå risken för all delgivningen
fördröjs, kanske på grund av att gäldenären helt enkell håller sig undan. Alt endasl
en kortare tilläggsfrist börjar löpa om borgenärens talan inte leder till dom
eller annat avgörande i sak, får här, enligt LRFs åsikt, anses vara en bra
avvägning mellan borgenärens och gäldenärens intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Verkan av preskriptionsavbrott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3.1 JK: Den i 7 § andra stycket föreslagna regeln har
många goda skäl<br>
för sig. En otillfredsställande konsekvens äremellertid att den - teoretiski<br>
- innebär all borgenären genom alt en gång om året väcka talan men där<br>
efter återkalla sin talan, kan hålla fordringen vid liv under obegränsad tid<br>
utan atl gäldenären får kunskap om att fordringen lever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen villjag beträffande 7 § föreslå den justeringen atl
andra slyckel inleds med "Om det rättsliga förfarandet avslutas utan att gäldenären
eller hans rättsinnehavare fått del av borgenärens framställning, beräknas dock</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hovrätten för
Nedre Norriand: Hovrätten anser att uttrycket "den dag det rättsliga
förfarandet avslutas" bör förtydligas så att dess innebörd bättre framgår
av lagtexten. Meningen torde väl vara alt den nya preskriptionstiden skall
bölja löpa först från den tidpunkt ett lagakraftägande avgörande eller annal
slutgiltigt beslut föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Postverket: Med
hänsyn till att konsumentfordringar kan avse relativt stora belopp bör enligt
postverkets förmenande, om borgenären genom vidtagande av erforderliga
åtgärder erhållit dom e. d. beträffande sådan fordran och gäldenärens
betalningsskyldighet sålunda fastställts på detta markerade sätt, därefter
tioårig och inte endast treårig preskriptionstid löpa. De relativt omfattande
och i princip kostnadskrävande åtgärder som för sådant faslslällande krävs från
borgenärens sida lorde i praktiken föranleda att sådana åtgärder inte vidtagas
beträffande fordran på mindre belopp. Invändningar, som kan resas mot att till olägenhel
för gäldenären sådan fordran som avses i 2 § andra stycket i den föreslagna preskriptionslagen
skulle bestå under längre tid, torde också vara mindre befogad beträffande
dumfäst fnrdran.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarkollegiet:
Enligt kollegiets mening finns det fog för att bibehålla den enligt prop.
1976/77: 5 föreslagna längre preskriptionstiden på tio år for
konsumentfordringar i de fall fordringarna fastställts genom dom eller ulslag.
Propositionens motivering för denna längre preskriptionstid synes kollegiet
fullt bärande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RSV:
Bestämmelserna i 5 § 3 och 7 § kräver en närmare granskning vad gäller deras
tillämpning i utsökningsmål. Detla föranleds bl.a. av att handläggning av dessa
mål normalt inte föregås av delgivning med svaranden/gäldenären. T. ex. i
fråga om utmätning flllställs gäldenären i regel endast en underrättelse om
målet i lösbrev. (Vad här sägs gäller främst s. k. enskilda mål). I vissa fall,
t. ex. när fara är i dröjsmål, behöver inte ens sådan underrättelse skickas ut
före förrättningen. Underrättelsen innehåller uppgift om bl. a.
fordringsbelopp, exekutionstitel, borgenär och eventuellt tidpunkt för
förrättningen. Borgenärens framställning bifogas däremot inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>undeiTältelsen. Endast om utmätning sker delges gäldenären
särskilt be- Remissamman-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:310.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ställning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rekvisitet "fått del" i 7 § andra stycket lorde
avse alt vetskap erhållils i någon form. Något krav på delgivning i
delgivningslagens bemärkelse uppställs således inte. Del kan emellertid ändå diskuleras
om det är lämpligt att just delfåendel ges avgörande belydelse i utsökningsmål
trots att det i etl slort anlal mål hos den exekuliva myndighelen inte flnns
någon kunskap, ännu mindre bevis, om att gäldenären fått del av handlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller preskriptionsavbrott genom atl fordringen
åberopas hus exekuliv myndighet ifrågasätter RSV därför um inle situatiunen
snarare bör jämslällas med 5 § 2. Preskriptionsavbrott skulle då ske genum atl KFMs
underrättelse skickas till gäldenären. Atl skrivelsen till gäldenären utgår
från KFM i stället för från bnrgenären bör inle göra den mindre lämpad sum preskriptinnsavbrytande
handling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Preskriptinnsavbrntt skulle då ske nch full ny preskriptiunstid
börja löpa i och med all gäldenären i samband med exekutivt förfarande
tillställs handling med uppgifl om fordringen. Gennm denna urdning skulle det
inte behöva inlräffa att bnrgenären inger ansökan om utmätning till KFM i del
enda syfte att få en ettårig tilläggsfrist enligt 7 § andra stycket. Sådant förfarande
från borgenärens sida skulle kunna medföra merarbete för KFM. Förfarandet
skulle inte heller öka rättssäkerheten eftersom borgenären kunde genast
återkalla sin ansökan t. ex. för att inte behöva betala förskotl för utsökningsavgiften.
Vilken verkan har man för övrigt tänkt etl helt obefogat åberopande hos KFM,
t. ex. ansökan utan exekutionstitel, skulle ha beträffande preskriptionen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att handläggningen hos exekutiv myndighet, jämförd med
övriga myndigheter, härigenom i viss mån skulle få en särställning i
preskriptionshänseende bör kunna accepleras med hänsyn till bl. a. atl
fordringen på verkställighetsstadiet är domfäst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ovan angiven ordning inte anses godlagbar vill RSV
anföra följande om vad som föreslagits i promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslaget skulle, om utmätning sker, men varken
underrättelse eller bevis har kunnat tillställas/delges gäldenären, borgenären
endast tillgodoräknas tilläggsfrist enligt 7 § andra stycket. Situationen
förekommer t. ex. i samband med utmätning av överskjutande skatt, när det
utmätta ej helt täcker borgenärens fordran. Enligt RSVs mening bör full ny
preskriptionstid alltid löpa när utmätning skett. Anledning saknas att frångå
gällande rätt på denna punkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 upp lill 90 % av fall, där utmätningsförsök sker i gäldenärens
bostad, avslulas målet utan att några utmätningsbara tillgångar har påträffats.
I dessa fall sker ingen delgivning. I det stora flertalet fall bör man
emellertid kunna anta att gäldenären faktiskt fått kännedom om att mål angående
hans skuld är anhängigl hos KFM. Man bör kunna acceptera att förrättningen som
sådan, oavsell om utmätning skett eller inte, utgör preskriptionsavbrott med
påföljd att ny tio eller tre års preskriptionstid börjar löpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att undvika osäkerhet vid rättstillämpningen bordet
anmärkas i motiven att delfående av KFMs underrättelse i utsökningsmål
jämställs med delfående av borgenärens framslällning (jfr 7 § andra stycket
första punkten).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV vill i sammanhanget peka på att den föreslagna utsökningsbalken
kommer att medföra att ett större antal mål än f. n. avskrivs utan att någon förtätlning
hos gäldenären skett. Om förslaget blir gäflande rätt kan det finnas skäl att
på nytt ta ställning till preskriptionsfrågan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.6 Kronofogdemyndigheten
i Göteborg: Möjligen kan det ifrågasättas Remissamman-<br>
om inte en tioårig preskriptionstid bör gälla för konsumenifordringar som
ställning<br>
fastställts genom dom eller motsvarande. Emellertid motverkar en sådan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt'><span style='font-family:Verdana'>regel
syftet att förkorta preskriptionstiden för konsumentfordringar. Dessutom stör
en sådan bestämmelse systematiken i regelsystemet och komplicerar det i
onödan. Kfm har den erfarenheten alt borgenärema i del stnra flertalet mål av
denna typ begär verkställighet i omedelbar anslutning till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>domslnlsavgörandet,
varför fnrdringen nfta avvecklas ganska snart. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
7 § 1 och 2 mum. talas om att en ny preskriptionstid resp. en tilläggsfrist om
elt år löper från det förfarandet avslutas resp. avslutades. Vilken tidpunkt
som avses härmed i exekutiva sammahang framgår inte klart av promemorian. Även
om problemet kan te sig marginellt, är etl klarläggande i förarbetena på samma
sätt som skett beträffande uttryckets innebörd i tvistemål och kunkursmål
(promemorian s. 111 - 113) av värde till undvikande av framtida tvister på
denna punkt. Flera tänkbara lösningar finns. Man kan räkna tiden från det gäldenären
eller dennes rättsinnehavare fått del av fordringsanspråket i det exekutiva
förfarandet på sätt som anges i delgivningslagen. Denna tidpunkt sammanfaller
ofta med ulmätningsför-rättningen men kan också inträffa i ett tidigare eller
senare skede. En sådan tolkning kommer dock inle helt att sammanfalla med den
föreslagna bestämmelsens ordalydelse. I de fall gäldenären av någon anledning
inte fått del av anspråket enligt delgivningslagens bestämmelser - vilket inte
är ovanligt -- och del återstår mindre än ett år av preskriptionstiden, skall
den kortare tilläggsfristen tillämpas. I sådana fall kan det te sig naturligt
att ha avslutandet av utmätningsförrättningen som utgångspunkt. Emellertid
uppkommer då frågan hur utgångspunkten skall beräknas när förrättning inte ägt
mm exempelvis på grund av att gäldenärens hemvist inte kunnat utredas,
utmätningsansökan har återkallats eller förfallit jämlikt 88 c § UL eller
förfarandet eljest avbrutits i förtid. Tidsfristen kan då räknas från den dag återkallelsen
inkom till kfm liksom från den dag ansökan förföll eller kfm eljest avbröt
handläggningen. En annan måhända klarare och enhetligare utgångspunkt såväl
vid beräkning av ny full preskriptionstid som till-läggsfrist, är den lidpunkt
då kfm skiljer utsökningsmålet ifrån sig genom redovisning till borgenären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.7 Kronofogdemyndigheten
i Malmö: Kronofogdemyndigheten stäl<br>
ler sig tveksam till förslaget om tilläggsfrist, som kan leda till tolkningssvå<br>
righeter. Det är inte ovanligt att stämningsansökan eller ansökan nm verk<br>
ställighet återkallas av borgenären. Gäldenären får då kanske aldrig veta<br>
att preskriptionstiden förlängts. Det är således uppenbart att det kan bli<br>
rättsförlust för gäldenären. Eftersom regeln är något oklar kan den föranle<br>
da tvist om huruvida borgenären har fått en tilläggsfrist eller inte och kan<br>
även medföra onödiga kostnader för både gäldenär och borgenär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att ett resultatlöst utmätningsförsök tillerkännes
preskriptionsavbrytande verkan. Förslaget är enligt kronofogdemyndighetens
mening från praktisk synpunkt en förbättring. Förutsättningen för att ny
preskriptionstid skall börja löpa efter utmätningsförsök bör dock vara att gäldenären
är närvarande vid förrättningen eller på annat sätt fått vetskap om
verkställigheten. Delta bör klart uttalas i motiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.8 Kronofogdemyndigheten
i Stockholm: En annan fråga som bör<br>
klarläggas är ifrån vilken tidpunkt ny preskriptionstid liksom den ettåriga<br>
tidsfristen enligt 7 § andra stycket skall börja löpa när ärendet givits in lill<br>
exekutiv myndighet. I motsats till domstolarna meddelar kronofogdemyn<br>
digheten inga formliga beslut om exempelvis avskrivning m. m. Det är här</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>således svårare att bestämma den exakta tidpunkten. Har
utmätning sketl Remissamman-eller gäldenären delgivils kravel föreligger inga
problem. Oklart är emeller- ställning tid i de fall som nu skisserats vid misslyckat
utmätningsförsök och utmätning av skattereslitulion när den ettåriga fristen
eller eventuell ny preskriptionstid börjar löpa. Skall dagen för det
misslyckade utmätningsförsöket gälla eller eventuellt dagen för redovisning.
Oklarhet råder även härvidlag när borgenären återkallar ansökan innan gäldenären
fåll del av densamma. Vilken dag skall där gälla?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3.9 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: De
föreslagna bestämmelserna i 7 § aktualiserar frågan när "del rättsliga
förfarandet" skall anses "avslutat". Promemorian har i
motiveringen besvarat frågan, såvitt gäller tvistemål och konkurs. Motsvarande
klarläggande skulle, enligt länsstyrelsens mening, vara värdefullt även
beträffande skiljeförfarande, acknrdsförfarande och förfarandet hns exekutiv
myndighet. Sådan myndighet är kronofogdemyndighet, länsstyrelse (i egenskap av
överexekulor) samt hovrätt och högsia domstolen (i anledning av besvär i utsökningsmål).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheten i Göteborg har i sill
remissyttrande, såvitt avser förfarandel hos kronofogdemyndighet, anvisat
olika lösningar. Mest i språklig överensstämmelse med lagtexten synes vara den
tidpunkt då kronofogdemyndigheten skiljer utsökningsmålet ifrån sig genom
redovisning till borgenären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beiräffande förfarandet hos övriga exekutiva myndigheter
synes vad som i promemorian anförts om avslutande av det rättsliga förfarandet
i tvistemål kunna ha motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.3.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konkurslagskommittén:
Enligt 7 § i förslaget skall ny preskriptionstid börja löpa från den dag det
rättsliga förfarandet avslutas. Av motiven kan utläsas atl när det rättsliga
förfarandet avslutas genom dom eller slulligl beslut preskriptionstiden skall
räknas från dagen för det lagakraftvunna avgörandet, således ej från den dag
liden för överklagande går ul. Det kan vara skäl alt i lagtexten klart ange att
förstnämnda dag åsyftas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.3.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges kronofogdar: I departementspromemorian föreslås att preskription också
skall kunna avbrytas genom att borgenären åberopar fordran mot gäldenären hos bl.a.
"exekutiv myndighet". Del anges vidare att om gäldenären inle får del
av kravel inträder likväl preskription tidigast etl år efter det förfarandet
avslutades. Bortsett från oklarheten i begreppet "exekutiv myndighet"
och det principiellt tveksamma i en sådan regel, ger lagtexten enligt sin
lydelse den uppfattningen, alt en borgenär kan avbryta preskription genom atl
hos KFM en gång varje år inge exekutionstitel mol gäldenären och därefter
omgående återkalla begäran om verkställighet. Öm förslaget i denna del
vidhålls bör i allt fall en kompletterande föreskrifl ges, att förfarandel att
inge exekutionstitel för att uppnå preskriptionsavbrott inte kan upprepas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3.12 Övre Norrlands lokalavdelning av Föreningen
Sveriges kronofog<br>
dar: Med stöd av 7 § 3 har borgenären möjlighet atl åtnjuta ett begränsat<br>
preskripflonsavbrott nm ett år um han inlett ett rättsligt förfarande men av<br>
brutit detta innan gäldenären fått del av borgenärens framställning. Någon<br>
begränsning för borgenären att upprepa detta förfarande finns ej. Delta<br>
kan leda till att borgenären kan inge ett mål bl. a. till exekutiv myndighet<br>
men återkalla detta innan gäldenären underrättats om den sökta verkstäl<br>
ligheten. Ett upprepande av detta förfarande från borgenärens sida kan le<br>
da till atl en fordran kan hållas vid liv under längre tid utan att gäldenären<br>
erhållit kännedom om preskriplionsavbrolten. Stadgandet lorde närmasl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ha sitt berättigande i de fall gäldenären håller sig undan
en längre tid, ex- Remissamman-empelvis genom utlandsvistelse utan
möjligheter till preskriplionsavbry- ställning lande åtgärder i utlandet.
Det kan ifrågasättas om de begränsade preskriplionsavbrolten är ändamålsenliga
i dessa fall eller om en särregel borde tillskapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.3.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LRF: Del är
enligt LRFs uppfallning oklart vad som avses med all del rättsliga förfarandel
avslutats. Avses härmed att dom eller beslut meddelats eller - som uttrycket
närmast leder tanken lill - all dnm eller beslul vunnit laga kraft eller alt
målet avgjurts i sista instans. Även nm specialmntiveringen innehåller viss
förklaring är ett ytterligare förtydligande nödvändigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.3.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
bankföreningen: Lagtexten i 7 § kan tolkas som om med den dag det rättsliga
förfarandet avslulas i tvistemål avses den dag domen eller det slulliga
beslutet vinner laga kraft. Äv moiiven framgår emellerlid att man avser den dag
dom eller slutligt beslut meddelas. Bankföreningen anser atl det av lagtexten
skall klart framgå vilken dag som det rättsliga förfarandet skall anses
avslutat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.3.15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finansieringsföretagens
förening: Av 7 § av förslaget bör klart framgå all det är den dag dom eller
slutligt beslut meddelas som skall vara den dag när del rättsliga förfarandet
skall anses vara avslutat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Verkan av preskription</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JK: Begreppet preskription är
centralt förlagen. Denna omständighet i förening med att allmänheten säkert
inte har innebörden av begreppet klar för sig gör att jag vill ifrågasätta om
man inte redan i de inledande bestämmelserna bör ange innebörden av att en
fordran preskriberas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheten i Göteborg: I
promemorian sägs att frågan om domstol eller annan myndighel självmant skall
beakta frågan om preskription har samband med centrala processrättsliga principer
och atl rättegångsutredningen (Ju 1977: 06), som har i uppdrag atl göra en
översyn av rättegångsförfarandet vid allmän domslol, nu är i gång med silt
arbete. Här bör betonas vikten av att utredningen även tar upp frågan om offlcial-prövning
av preskriplionsfrågor hns de exekutiva myndigheterna uch hur dessa bör agera i
sammanhanget. Det oklara rättsläge som i dag råder skapar en varierande praxis
hns krnnnfngdemyndigheterna snm inte är tillfredsställande. En snar lösning är
därför av nöden. Det kan lilläggas att kfm i Göteburg, bl. a. med stöd av vad
lagberedningen uttalat (Utsöknings-rätt XII SOU 1973: 22, s. 186), prövar
frågan nm allmän preskriptinn först efter invändning från gäldenären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheten i Stockholm:
Enligt praxis prövar krnnnfugdemyndighelen för närvarande ex ufficin frågan um
preskripliunsavbrutt föreligger eller ej. Krunufugdarna utgår ifrån att samma
prövning även framdeles skall göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.1.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konsumentverket: För att en domstol
skall ta hänsyn till preskription krävs att part gör invändning om
preskription. I sitt remissvar över departementspromemorian Ds Ju 1975:11
pekade KO på den risk för rättsförlust för den enskilde som detta medför.
Konsumentverket hänvisar i denna fråga till vad KO där har anfört.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.1.5 Länsstyrelsen
i Göleborgs och Bohus län: Länsstyrelsen har i re- Remissamman-<br>
missyttrande över 1975 års promemoria hävdat atl del med orden "rätten
ställning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
kräva ut sin fordran" i 16 § dåvarande lagförslaget klart sagts ut att preskriptionens
föremål endast är penningfordran. Nämnda uttryck återkommer i 8 § i det
aktuella lagförslaget. Någnn ändring i förhållande till gällande rätt beiräffande
preskriptionens föremål är nu inte åsyftad. Med "fordran" avses
sålunda i detta sammanhang anspråk på pengar, varor, tjänster eller andra prestatinner
av nbligatiunsrättslig karaktär. Det möter, språkligt sell, inle någol hinder
att använda orden "kräva ut" i fråga om penningfordran. Det förefaller
emellertid mindre välfunnet alt använda uttrycket beträffande andra obligalinnsrältsliga
prestatinner. Om preskriptin-nens föremål skall bibehållas nförändrat och inte
inskränkas flll penningfordran, bör orden "kräva ut" tas bort. Att
"kräva ut" exempelvis en tjänst för tankarna till ett
tvångsförfarande där borgenären med exekutiv myndighets medverkan handgripligen
tvingar gäldenären att utföra tjänsten. Den språkliga olägenheten undgås om
man i stället för "kräva ut" använder orden "göra
gällande", som har en mindre aggressiv framtoning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1.6 Föreningen
Sveriges kronofogdar: I rättspraxis har vid olika tillfäl<br>
len uttalats, att domstol och KFM inte ex officin får pröva frågan nm ford<br>
ringen preskriberats. Denna ståndpunkt i praxis är förbryllande och up<br>
penbart otillfredsställande. I andra avseenden har man anlagt ett friskare<br>
synsätt på ivistemålsprocessen och tillåter numera domstol en hög grad av<br>
materiell processledning, vilket dokumenterats i den s.k. småmålslagen.<br>
KFM måste i nutiden ha att tillvarata gäldenärernas intressen även i de en<br>
skilda målen. Föreningen vill därför med eftertryck framhålla, att den före<br>
slagna lagstiftningen måste kompletteras med en regel, som tillåter KFM<br>
att utan invändning från gäldenären pröva preskriptionsfrågor. I prakliken<br>
kan eljest de svagast ställda gäldenärerna utsättas för rättsförluster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.1.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Övre Norrlands lokalavdelning av Föreningen
Sveriges kronofogdar: Lokalavdelningen konstaierar slutligen med beklagande
att promemorieförslaget icke innehåller bestämmelser med skyldighet för domslol
och andra myndigheter att självmant pröva fråga om preskription på av föreningen
anförda grunder. Det är, som föreningen i sitt lidigare yttrande åberopat, ett
stort anlal gäldenärer som inle har kännedom om gällande
preskriptionsbestämmelser. Nu föreslagna alternativa preskriptionstider,
begränsade preskriptionsavbrott och konsumentköplagens styrning av
preskriptionstiderna kommer ingalunda atl underlätta för den enskilda gäldenären
att beakta fordringspreskription. Okunnigheten om gällande lagstiftning kommer
att drabba de mest utsatta, de som oftast bor avsides lill utan fullt ulbyggd
rättshjälp och själva inte är insatta i processförfarandet eller av
kostnadsskäl avstår från invändningar. Frågan är av sådan betydelse att den
bör lösas inom ramen för föreslagen preskriptionslagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.1.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska handelskammarförbundet: Förbundet förordar
att 8 § ges en utformning som på etl mera adekvat sätt än förslagels uttrycker
innebörden av preskription. Lagtexten bör inle ge intryck av aU borgenären inte
överhuvudtagel har kvar någon fordringsrätt. Den naturliga fordrings-rätt som
borgenären alltid anses ha kvar även efter preskription och som ju bland annal
innebär att eriagt fordringsbelopp aldrig kan betraktas som gåva är, liksom naturiiglvis
kvarstående kvittningsrätt och panträtt, viktiga undantag från principen att
preskription utsläcker fordringsrätt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Flera gäldenärer</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissamman-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.1 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:
Tidsbestämningen i 9 § i ställning lagförslaget "god tid" är vag
och kan ge upphov till osäkerhel och skiftande praxis vid tillämpningen. Tiden
bör ulan olägenhel kunna exakl anges i lagtexen och bestämmas till förslagsvis
ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Tillämpningsområde m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.1 Hovrätten för Nedre Norrland: Som hovrätten anmärkte
i sitt re-<br>
missyUrande i anledning av PM med förslag till preskripflonslag (DsJu<br>
1975:11) bör av lagens rubrik framgå atl lagen handlar om preskription av<br>
fordran.----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt hovrättens mening vore det önskvärt atl skriva om
även bestämmelserna om kallelse på okända borgenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.2 Kammarkollegiet: Oklarhet råder i fråga om
tillämpningen av nuva<br>
rande preskriptionsbestämmelser beträffande arvsskatt och gåvoskatt.<br>
Föredragande departementschefen uttalade enligt prop. 1976/77: 5, s. 144,<br>
att preskripiionsförordningen var lillämplig i sådana fall, där skalle- och<br>
avgiftsförfattning saknade hänvisning till uppbörd slagens preskriptions<br>
bestämmelser. Bl. a. arvs- och gåvoskatt föll därför under de allmänna pre<br>
skriptionsbestämmelsema. Enligt departementschefens uppfattning var<br>
det självklart att preskriptionstiden för sådana skattefnrdringar o. d. som i<br>
enlighel med preskripflonsförordningen preskriberas först efter lio år inte<br>
borde förkortas så väsenfligt att tiden blir kortare än vad som gäller enligt<br>
uppbördslagen. Då frågan om preskriptionstiden för skaller o. d. var före<br>
mål för behandling av utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder<br>
m.m. i skatteprocessen, föreslog departementschefen en övergångsbe<br>
stämmelse till det då framlagda förslaget lill preskriplionslag av innebörd<br>
att preskriptionsförordningens bestämmelser i dess dåvarande lydelse<br>
skulle vara tills vidare tillämpliga i fråga om sådan fordran på skatl eller
all<br>
män avgift varom särskilda bestämmelser om preskription inte meddelats.<br>
Någon motsvarande övergångsbestämmelse återflnns inte i det nu framlag<br>
da lagförslaget. En bestämmelse av angivna innebörd har nämligen ansetts<br>
onödig, eflersom den för konsumentfordringar föreslagna förkortningen av<br>
preskriptinnstiden inte berör skattefnrdringar o. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Något slutbetänkande har ännu inte framlagts av 1973 års
utredning om säkerhetsåtgärder i skaiteprocessen. Enligt vad kollegiet under
hand erfarit kommer utredningens författningsförslag i fråga om preskriptionsfld
o. d. huvudsakligen att avse skatter nch avgifter vara uppbördslagens preskriptionsbestämmelser
för närvarande är tillämpliga. En femårig preskriptionslid från kalenderåret
efter debileringsdagen övervägs i sådana fall. Sannolikt kommer inte
utredningens författningsarbete att omfatta frågor om preskription av det
allmännas anspråk på arvsskatt och gåvoskatt. Problemet med sådant anspråk är
att det sedan gammalt ansetts att anspråket inte utgör någon fordran förrän
skatt debiterats. Högsta domstolen har emellertid såsom bekant vid
tillämpningen av preskriptionsförordningen ansett preskription enligt nämnda
förordning kunna äga rum beträffande arvskatt och gåvoskatt. Därvid har
preskription förklarats ske tio år efter skattskyldighetens inträde. 1 sak har
ingen haft något alt erinra däremot. Att fordringsbegreppet extenderats på
detta enda område innebär dock i sig en viss oklarhet. Av denna oklarhet har
följt en annan, nämligen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>160</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rörande
möjligheten att avbryta preskriptionen. I dagens läge får väl oklarheten anses
i rättspraxis undanröjd genom två beslut av högsta domstolen nämligen
1978-03-10, SÖ 506, och 1978-03-20, SÖ 570, men här har det ju gällt
tillämpning av preskriptinnsförnrdningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
nm preskription av anspråk på arvsskatt och på gåvoskatt berörs<br>
inte i promemorian Ds Ju 1977:14, i annan mån än vad som enligt ovan an<br>
förts beträffande behovet av särskild övergångsbestämmelse beträffande<br>
fordran på skatl o. d. Avfattningen av avsnittet 4.6 ger närmast vid handen<br>
att endasl fordringar skall preskriberas och att beträffande andra anspråk<br>
den föreslagna lagen inte skulle vara tillämplig. Sannolikt är delta inte av<br>
sikten, men antagande av lagen utan alt i motiven berörts frågan om före<br>
varande slag av anspråk skulle kunna skapa ny oklarhet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 prop.
1976/77: 5 föreslogs vissa ändringar i 2 kap. 24 §, 7 kap. 57 § och 8 kap. 35 §
vattenlagen, syftande till att utesluta de allmänna preskrip-tinnsbestämmelsemas
flllämplighet vid fall av oförutsedd skada. Ändringsförslaget återfinns inte i
lagförslaget enligt Ds Ju 1977:14. I departementspromemorian har hänvisals
till alt vattenlagsutredningens betänkande (SOU 1977: 27) innefattar förslag om
preskriptionsbestämmelser för oförutsedda skador. Det är emellertid ovisst om
och i så fall när angivna betänkande kommer att resultera i en ny
lagstiftning. Enligt kollegiets mening finns det därför skäl att låta det nu
framlagda förslaget till preskriptionslagstiftning åtföljas av samma
ändringsförslag beträffande vattenlagen som upptagits i propositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.3 Kronofogdemyndigheten
i Göteborg: Förslaget alt ändra deposi<br>
tionstiden enligt lagen (1927:56) om gälds betalning genom penningars<br>
nedsättande i allmänt förvar och lagen (1942: 263) om preskription av rätt<br>
till medel som innestå hos offentlig myndighet hälsas med tillfredsställelse.<br>
Tjugoårsfristerna i dessa lagar är alltför långa. Det ter sig något omotiverat<br>
att behålla en så lång depositionstid när den allmänna preskriptionstiden är<br>
tio år och i vissa fall föreslås nedkortad till tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget vill kfm påtala behovet av enhelliga och klara regler för
preskription av de många skiftande slag av fordringar i allmänna mål som kfm
har att indriva. Den oenhetlighet och brist på systematik som utmärker
nuvarande rättsregler för preskription på allmänna målsområdet bör snarast
undanröjas. Särskilt inför övergången till ADB inom exekulionsväsendet är det
angeläget med en översyn av dessa preskriptionsregler. Kfm vill hänvisa till de
förslag från en särskild arbetsgrupp snm riksskatteverket 1976-02-26 (Dnr
351/75-936) överiämnat till kommundepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.4 Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län: Lagförslaget är indelal i<br>
avdelningar, varav den första med rubriken "Inledande bestämmelse".<br>
Eftersom bestämmelsen (1 §) enbart beskriver lagens tillämpningsområde,<br>
bör rubriken ändras till "Tillämpningsområde". </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorian
har på ett tillfredsställande sätt löst uppgiften att staka ut gränsen för
lagförslagets tillämpningsområde i fråga om speciella preskriptionsbestämmelser.
I motiveringen sägs (s. 91): "Om en författning inte lämnar upplysning i
ett visst avseende, bör de allmänna preskriptionsbestämmelsema som regel
tillämpas i stället. Det kan dock undantagsvis inträffa att en tillämpning av
de allmänna beslämmelsema är utesluten, trnts all specialförfattningen saknar
bestämmelser i elt visst hänseende". Denna undanlagssiluation är
förutsedd i 1 § som undantar tillämpning av de allmänna
preskriptionsbestämmelserna om "annat följer" av vad som är stadgat i
specialförfatlning. Detta innebär naturligen att en tillämpning av de allmänna preskriptionsbestämmelsema
på specialförfattning är utesluten, om tillämpningen framstår som uppenbart
orimlig.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Remissammanställning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.5 Bostadsstyrelsen:
Styrelsen har främst beaktat förslagel till ny lag- Remissarnman-<br>
stiftning om preskription av fordringar m. m. utifrån de effekter
förslaget ställning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>får
för den statliga bostadslångivningen. Styrelsen har ur sina synpunkter inte
något alt erinra mot detsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget vill dock styrelsen hänvisa till sin skrivelse 1975-09-11 till
justitiedepartementet i anledning av promemorian Ds JU 1975:11. Denna var
främst föranledd av den ändrade situation ur preskriptionssynpunkt som uppstått
genom de nya bestämmelserna om kommunalt ansvar för Bostadslån enligt 19 §
bostadsfinansieringsförordningen (1974; 946) som trädde i kraft 1975-01-01. I
skrivelsen hemställde styrelsen alt statlig fordran hos kommun, proprieborgen
ställd av kommun ävensom kommunala ansvarsåtaganden i den mån dessa har
samband med lån som utgår av statsmedel i syfte att främja
bostadsförsörjningen inom rikel m.m. måtte undantas från preskription.
Styrelsen konstaterar att det remitterade förslagel inte behandlar dessa
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
finner atl hithörande frågor är av väsenflig betydelse ur lånesynpunkt och är
angelägen om att desamma om möjligt kan uppmärksammas i lämpligt sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.6 Konkurslagskommittén:
I sitt förra yttrande framhiill kommittén att<br>
preskriptionsbestämmelsen i 148 a § konkurslagen uppen jarligen är av så<br>
dan karaktär atl de allmänna reglerna nm preskriptionsav Drott och ny pre<br>
skriptionstid inte kan tillämpas analogt. Detta förtjänar alltjämt att påpe<br>
kas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Ikraftträdande m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.1
RSV: Det är lämpligt om tidsförkortningen i 1 § lagen om preskription av rätt
till medel som innestå hos offentlig myndighet m. m. också får påverka redan
skedda inbetalningar. Detta torde inte medföra risk för rättsförluster. Genom
sådan ordning skulle det inte behöva dröja tjugo år innan antalet fall av innestående
medel reducerats i önskvärd omfattning. Härigenom skulle uppstå vissa lättnader
för t. ex. länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
lagen om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar finns
däremot i och för sig inget att erinra mot den föreslagna ordningen, eftersom både
gäldenären och borgenärer, som haft kännedom om nedsättningen, har kunnat utgå
ifrån all de tidsfrister, som angavs i lagen när nedsättningen skedde, inte
ändras. Å andra sidan kan det med fog göras gällande att också de gäldenärer
som gjort en nedsäUning före lagändringen borde få åberopa den förmånligare
bestämmelsen om rätt att lyfta pengarna redan efter lio år. Om
övergångsbestämmelsen kan formuleras så att borgenärers rält inte åsidosätts
på ett otillböriigt sätt, anser RSV, att även tidigare nedsatta medel bör kunna
lyftas av gäldenären redan efter tio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naluriigen
bör gäldenären också kunna lyfta medlen enligt bestämmelsen i den äldre lagen,
dvs. efter tjugo år. Då lyflningsrälten bör fortgå i ett sammanhang synes gäldenären
övergångsvis böra äga lyfta medlen under hela tiden fr. o. m. det elfte året t.
o. m. det tjugoförsta året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 119</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslag till Preskriptionslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 De remitterade förslagen</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådsremissens
lagförslag</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Inledande
bestämmelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Denna lag gäller i fråga om preskription av fordringar, i den mån inte
annat följer av vad som är särskilt föreskrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Preskriptionstid</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
En fordran preskriberas tio år efler tillkomsten, om inte preskrip<br>
tionen avbryts dessförinnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Preskriptionstiden
är dock tre år för fordran mot en konsument, om fordringen avser en vara,
tjänst eller annan nyttighet som en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet
har tillhandahållit konsumenten för huvudsakligen enskilt bruk. Detsamma
gäller fordran mot den som har gått i borgen för betalningen av en sådan
fordran. Den treåriga preskriptionstiden gäller dock inte fordringar som
grundar sig på löpande skuldebrev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
fordran på pension räknas preskriptionstiden från den dag fordringen tidigast
kan göras gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
En fordran på skadestånd i anledning av brott preskriberas ej före<br>
utgången av tiden för ålalspreskription, om inte frågan om ansvar för<br>
brottet har avgjorts dessförinnan. Har så skett, preskriberas fordringen ett<br>
år efter den dag dom eller slutligt beslul meddelas, om inte preskriptionsti<br>
den går ut senare enligt 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
någon har häktats eller erhållit del av åtal för brott före utgången av flden
för åtalspreskription men ansvarsfrågan inte har avgjorts dessförinnan,
preskriberas en fordran på skadestånd i anledning av brottet tidigast etl år
efter den dag dom eller slutligt beslut meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
En regressfordran som har uppkommit genom att någon har betalt en<br>
skuld, för vilken flera är ansvariga, preskriberas tidigast etl år efter betal<br>
ningen av huvudfordringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Preskriptionsavbrott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§ Preskription avbryts genom att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>gäldenären utfäster betalning, erlägger ränta eller
amortering eller erkänner fordringen på annat sätt gentemot borgenären,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>gäldenären får ett skriftligt krav eller en
skriftlig erinran om fordringen från borgenären eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>borgenären väcker talan mot gäldenären eller annars
åberopar fordringen gentemot gäldenären vid domstol, hos exekutiv myndighet
eller i skiljeförfarande, konkursförfarande eller förhandling om offentligt
ackord.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verkan av preskriptionsavbrott</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagrådsremissens</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Ompreskriptionharavbmflts
genom erkännande, krav eller erinran, lagförslag löper en ny
preskriptionstid enligt 2 § från dagen för avbrottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om
preskription har avbrutits genom att talan har väckts eller genom att
fordringen annars har åberopats enligt 5 § 3, löper en ny preskriptionslid
enligt 2 § från den dag dom eller slutligt beslut meddelas eller det rättsliga
förfarandet avslutas på annal sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutas det rättsliga förfarandet utan att gäldenären
eller hans rättsinnehavare har underrättats om borgenärens framställning,
beräknas dock preskriptionstiden som om någol avbrott inte hade sketl.
Fordringen preskriberas likväl tidigast ett år efter det att förfarandel
avslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Preskriptionstiden kan inte förlängas enligt andra stycket
andra meningen mer än en gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innebörden av preskription</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Preskription innebär att borgenären förlorar rätten
att kräva ut sin<br>
fordran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Preskripflon av en huvudfordran omfattar även fordran på
ränta och annan fllläggsförpliktelse samt fordran på gmnd av borgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Om flera har åtagit sig eller förpliktats att svara
solidariskt för samma<br>
skuld och denna preskriberas i förhållande flll någon av dem, svarar var<br>
och en av de andra endast för sin andel. Andelama beräknas efter huvudta<br>
let, om inte annat har bestämts genom ett avtal eller avgörande som<br>
borgenären har fått kännedom om senast sex månader före preskriptionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppkommer brist hos någon av de kvarvarande gäldenärerna,
fördelas ansvaret för bristen mellan de övriga kvarvarande och borgenären.
Därvid svarar vaije gäldenär i förhållande till sin andel och borgenären i
förhållande till den andel som har preskriberats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Oberoende av
att en fordran är preskriberad får den användas till kvittning, om den inte var
preskriberad vare sig när borgenären förvärvade den eller när han kom i skuld
till gäldenären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Preskription
inskränker inte borgenärens rätt att la ut sin fordran ur egendom i vilken han
har panträtt eller retentionsrätt till säkerhet för fordringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Etl avtal att en fordran inte skall preskriberas
eller att preskriptiun<br>
skall kunna avbrytas på annat sätt än sum föreskrivs i denna lag är ngiltigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett avtal om förlängning av preskriptionstiden för en
fordran som avses i 2 § andra stycket är giltigt endasl om det har ingåtts
efter fordringens tillkomst. Förlängning får ske med högst tre år i sänder från
dagen för avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 § Om en åtgärd som avses i 5 § 3 vidtas utomlands,
medför den<br>
verkningar enligt denna lag, under fömtsättning att borgenären med hän-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>syn
till gäldenärens förhållanden och omständigheterna i övrigt har haft
Lagrådsremissens<br>
skälig anledning att vidta åtgärden i den främmande siaten.</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>lagförslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag Iräder i kraft den 1 juli 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
tillämpas även på fordringar som har kommit till före ikraftträdandet och som
inte har preskriberats dessförinnan enligt äldre bestämmelser. Har en
preskriptionsavbrytande åtgärd vidtagits enligt äldre bestämmelser, skall
verkan av åtgärden bestå även efter ikraftträdandet. Preskriptionsflden skall
dock bestämmas enligt den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fordringar
som avses i andra stycket preskriberas ej före den I juli 1983, om inte
preskription skulle ha inträtt dessförinnan även enligt äldre bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om kallelse på okända borgenärer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Inledande
bestämmelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Denna lag gäller i fråga om kallelse på okända borgenärer, i den mån<br>
inte annat följer av vad som är särskilt föreskrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningar
för ansökan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
När bouppteckning har sketl efter en avliden, får efterlevande make,<br>
arvinge eller testamentstagare, som vill förvissa sig om att det inte finns<br>
okända skulder i boet, ansöka om kallelse på den avlidnes okända borgenä<br>
rer. Står boet under förvaltning av en boutredningsman eller testaments<br>
exekutör, får också denne göra ansökan. Var den avlidne gift, får kallelse<br>
sökas även på den efterlevande makens okända borgenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§
När en ansökan om boskillnad eller äktenskapsskillnad har bifallits, får
vardera maken ansöka om kallelse på egna eller andra makens okända borgenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kallelse
på okända borgenärer får också sökas av förmyndaren, när någon har förklarats
omyndig, och av en bolagsman eller likvidator, när ett handelsbolag har trätt i
likvidation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
§ Ansökan nm kallelse på nkända borgenärer görs vid den tingsrätt där gäldenären
bör svara i tvistemål som angår gäld i allmänhet eller, om gäldenären är
avliden, där han hade bort svara i sådana mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sökanden
skall bifoga en förteckning över gäldenärens kända borgenärer. I förteckningen
skall såvitt möjligt anges borgenäremas namn och adress.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5§
När en ansökan har kommit in till rätlen, skall denna utfärda en kallelse, i
vilken de som har okända fordringar på gäldenären föreläggs att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skriftligen anmäla sina fordringar lill rätten senast en
viss dag, sedan sex Lagrådsremissens<br>
månader har förflutit.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagförslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kallelsen skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar
inom tio dagar. Vidare skall rätlen senast en månad före anmälningstidens
utgång skicka underrättelser om kallelsen till kronnfogdemyndigheten i
distriktet och, såvitt möjligt, lill alla borgenärer som har tagits upp i
förteckningen över kända borgenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verkan av att en fordran inte anmäls i tid</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§ En borgenär, som inte är upptagen i förteckningen över
kända borgenärer och som underlåter att anmäla sin fordran inom den
föreskrivna tiden, förlorar rätten att kräva ut fordringen. Anmälan behövs dock
inte, om borgenären före anmälningsfldens utgång åberopar sin fordran i gäldenärens
konkurs eller i förhandling om offentligt ackord eller om gäldenären eller hans
rättsinnehavare dessförinnan får kännedom om fordringen på annal sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föriust av rätten att kräva ul en huvudfordran omfaltar
även fordran på ränta och annan tilläggsförpliklelse samt fordran på grund av
borgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§ Föriorar borgenären rätten att kräva ut sin fordran av
en av flera gäldenärer som har åtagit sig eller förpliktats att svara
solidariskt för samma skuld, tillämpas beslämmelsema i 9§ preskriptionslagen
(1979:000).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Även om borgenären har underlåtit
alt anmäla sin fordran efter kallelse på okända borgenärer, får fordringen
användas till kvittning, om anmälningstiden inte hade gått ut vare sig när
borgenären förvärvade fordringen eller när han kom i skuld till gäldenären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Underiåtenhet att anmäla en
fordran efter kallelse på okända borgenärer inskränker inte borgenärens rätt
att ta ut sin fordran ur egendom i vilken han har panträtt eller retentionsrätt
lill säkerhet för fordringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I juli 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har kallelse på okända borgenärer utfärdats före
ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser i fråga om verkan av att en fordran
inte anmäls inom den föreskrivna tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om upphävande av förordningen (1862:10 s. 1) om
tioårig preskription och om kallelse å okända borgenärer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att förordningen (1862: 10 s. 1) om
tioårig preskription och om kallelse å okända borgenärer skall upphöra atl
gälla vid utgången av juni 1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 rorslag till</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagrådsremissens<br>
Lag om upphävande av förordningen den 28 juni 1798 angående lagförslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vissa omständigheter uti lagsöknings- och utmätningsmål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att förordningen den 28 juni 1798
angående vissa omständigheter uti lagsöknings- och utmätningsmål skall upphöra
att gälla vid utgången av juni 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om upphävande av lagen (1946:843) om tid för
framställande av anspråk mot löftesman enligt 4§ förordningen den 28 juni 1798
angående vissa omständigheter uti lagsöknings- och utmätningsmål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att lagen (1946:843) om tid för
framställande av anspråk mot löftesman enligt 4§ förordningen den 28 juni 1798
angående vissa omständigheter uti lagsöknings- och utmätningsmål skall upphöra
att gälla vid utgången av juni 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1927:56) om gälds betalning genom pennuig-ars
nedsättande i allmänt förvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1927:56) om gälds
betalning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>genom penningars nedsättande i allmänt förvar dels att mbriken
till lagen samt 7 och 9 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen
skall införas en ny paragraf, 10§, av nedan angivna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om gälds betalning genom pen- Lag om nedsättning
av pengar hos</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningars nedsättande i allmänt förvar myndighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:144.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är, då tjugu år förflutit från det</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'' ' nedsatta beloppet fortfa-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nedsättning skett, det nedsatta be-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rande innestående tio år efter ned-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>loppet fortfarande innestående och</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sättningen och finns det inte anled-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ftnnes ej anledning till antagande,</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"'"8 att anta att frågan
om rätten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att fråga om rätt till beloppet är</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till beloppet är beroende på pröv-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beroende på prövning, må belöp-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ning, får gäldenären lyfta
beloppet,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>pet, ändå att gäldenären icke gjori</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>även om inte förbehåll har gjorts</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förbehåll som i4§ sägs, av honom</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>enligt 4§. Gäldenären skall dock</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lyftas, där han därtill anmäler sig</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anmäla sig inom tre år. I annat
fall</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inom natt och år. Göres ej sådan</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillfaller beloppet staten,<br>
anmälan, tillfaller beloppet kronan.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9§<br>
Är för visst fall i annan lag stad-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Bestämmelserna i 7§ och 8§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gal om gäldenärs rätt att till betal- tredje
stycket tillämpas också<br>
ning av skuld nedsätta penningar, andra fall när medel enligt författ-<br>
lände det till efterrättelse.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning har betalts in till en myndighet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagrådsremissens</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för an utges till den som är berätti- lagförslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gad till medlen. Beloppet skall dock</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alltid stå inne så länge rätten till</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det är beroende av en framtida</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>händelse.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten att efter den tid som anges i 7§ lyfta inbetalda
medel tillkommer den som har gjort inbetalningen eller, när medel har tagits
ut genom en exekutiv förrättning, den som förrättningen har ägt rum hos.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det i annan lag har meddelats någon bestämmelse som avviker
från vad som föreskrivs i denna lag, gäller den bestämmelsen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980, då lagen (1942:
263) om preskription av rätt till medel som innestå hos offenflig myndighet
skall upphöra att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om nedsättning eller inbetalning som har gjorts
före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs alt 62 § lagen (1973:1150) om
förvaltning av samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>62 §<br>
Samfällighetsförening får ej upp-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samfällighetsförening
får ej upp<br>
lösas förrän alla dess skulder beta-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lösas
förrän alla dess skulder beta<br>
lats eller de medel som fordras för</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lats
eller de medel som fordras för<br>
betalningen nedsatts hos länsstyrel-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>betalningen
nedsatts hos länsstyrel<br>
sen. I samband med upplösningen</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sen. I
samband med upplösningen<br>
får kallelse sökas på föreningens</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>får
kallelse sökas på föreningens<br>
okända borgenärer. De i förord-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>okända
borgenärer. Bestämmelser-<br>
ningen (1862:10 s. 1) om tioårig</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>na
i lagen (1979:000) om kallelse på<br>
preskription och om kallelse å</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>okända
borgenärer äger därvid<br>
okända borgenärer meddelade be-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>motsvarande
tillämpning.<br>
stämmelserna om sådan kallelse<br>
äger därvid motsvarande tilllämp-<br>
ning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=16>
<tr>
<td valign=top align=left height=16 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådsremissens</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överstiger
vid upplösningen av föreningen dess tillgångar skulderna, uagrädsre skall
överskottet skiftas mellan medlemmarna enligt gmnder som för- lagförslag eningsstämman
beslutat. Vad som nu sagts gäller ej, om annat föreskrives i stadgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den I juli 1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:93.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>169</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:307.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagrådets
yttrande</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LAGRÅDET</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uidrag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL
vid sammaniräde 1979-12-12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: f. d. regeringsrådet Martenius, justitierådet Mannerfelt,
regeringsrådet Hilding, justitierådet Palm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 7 juni 1979
har regeringen på hemställan av dåvarande chefen för justitiedepartemenlel.
statsrådet Sven Romanus, beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>preskriptionslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om kallelse på okända
borgenärer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om upphävande av förordningen (1862:10
s. I) nm tinårig preskription och om kallelse å okända borgenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om upphävande av förordningen
den 28 juni 1798 angående vissa omständigheter uti lagsöknings- och
utmätningsmål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om upphävande av lagen
(1946:843) om lid för framställande av anspråk mot löftesman enligt 4 §
förordningen den 28 juni 1798 angående vissa omständigheter uti lagsöknings-
och utmätningsmål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om åndring i lagen (1927:56) om
gälds belalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.<br>
Förslagen har föredragits inför lagrådet av hovrättsassessorn Jan Fors-<br>
ström.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen föranleder följande yltrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till preskriptionslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:328.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet: 2§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller den treåriga preskriptionstiden för
fordringar mot konsumenter anknyter den föreslagna lagstiftningen, såvitt
angår borgenärssidan, till det näringsidkarbegrepp som har blivit gmndläggande
för hittills införd konsumentskyddslagstiftning. Den praxis som utvecklar sig
på detta rättsområde kan därför påräknas bli vägledande även för
preskriptionslagstiftningens del. 1 sammanhanget vill lagrådet erinra om att
viss vägledning beträffande näringsidkarbegreppei kan hämtas, fömtom från
förarbetena till konsumentskyddslagstiftningen, också från prop. 1968:98
angående bl. a. näringsfrihetsförordningens upphävande. Särskilt är därvid atl näm-</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>na ett uttalande att till näringsverksamhet bör hänföras
verksamhet sum Lagrådets yttrande bedrivs i sådana knmmersiella former snm
gör den jämförlig med normalt förekommande näringsgrenar (s. 72 nch 114).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande konsumenttjänster uttalades i prop. 1976/77:5
med förslag till preskriptinnslag m. m. (s. 206), att den hänvisning som i del lagförslagel
gjordes lill konsumentköplagen för bestämning av begreppel var i viss mån vag
och kunde ge upphov lill ivekan i gränsdragningsfrågnr. Den förhoppningen UUrycktes
dnck, atl nklarhelen i detla avseende åtminstone till viss del skulle
undanröjas genom den kommande lagstiftningen om konsumenttjänster. 1 nu
föreliggande förslag av konsumenltjänstutredningen (SOU 1979:36) har
lagförslagets räckvidd emellertid begränsats till vissa särskilda tjänstetyper:
arbele på lös sak samt arbete på fast egendom eller i övrigt på byggnad eller
annan anläggning på mark eller i vatten. Ulredningen har mot bakgrund härav
och i anslutning till viss begränsning i dess uppdrag - att utredningen enligt direkliven
inte skulle omfalta sådan service som lämnas från del allmännas sida - uttalat (s.
132) att, med hänsyn lill arten av de avtalstyper snm avses med lagförslaget,
dess lill-lämpning på ijänster som lillhandahålls av "del allmänna" i
vidsträckt mening knappasl lorde aklualisera några praktiska svårigheter. 1
samband med en evenluell utvidgning av den föreslagna lagens tillämpningsområde
till andra avtalstyper än de nyss nämnda såsom undervisning, rådgivning och
behandling av person kan del däremot enligt utredningen bli anledning alt på elt
mer konkret sätt utveckla gränsdragningsprinciperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av det anförda framgår att de i prop. 1976/77:5 gjorda
uttalandena om det vaga i konsumenltjänstbegreppet fortfarande äger giltighet.
I all synnerhet gäller detla, när tjänster tillhandahålls av offentliga organ
och det skall bedömas om dessa därvid skall anses som näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som exempel på ijänsler som omfattas av den kortare
preskriptionstiden nämns i lagrådsremissen sjukvård, tandbehandling,
undervisning och juridisk rådgivning. Då del helt övervägande anlalel tjänster
inom framför allt sjukvård och undervisning tillhandahålls genom det allmännas
försorg ger sistnämnda uppräkning snarast vid handen att ersättningskraven även
från del allmännas sida avses bli preskriberade efter tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 remissprolokollet anges emellertid atl treårspreskription
inte avses bli tillämplig, när fordringen härrör från "ren myndighelsulövning",
varvid nämns fordringar på återbetalning av studiemedel och bostadslån. Som
exempel på offentliga inrättningar, som bör anses som näringsidkare i lagens
mening, anges å andra sidan företag som levererar vatten, gas och elektricitet
eller tillhandagår med telefonabonnemang eller renhållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid lillkomslen av förvaltningslagen (1971:290) var frågan
om vad som i denna lag skall avses med myndighetsulövning föremål för ingående
behandling. Såväl av definitionen i lagens 3 S som av uttalanden i förarbetena
(prop. 1971:30 s. 278-281 och 330-335) framgår aU begreppet myndighetsulövning
där är relativt vidsträckt och torde omfatta bl. a. debitering</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av avgift för sjukvård. I remissen hänvisas inte till
förvaltningslagens Lagrådets yttrande begreppsbestämning utan i slället talas säsom
nyss nämnls om "ren" myndighetsutövning. Närmast lill hands torde
ligga att härmed avses delsamma som myndighetsutövning i förvaltningslagens
mening. Förslaget skulle i så fall innebära bl.a. alt avgifter i allmän
sjukvård preskriberas först efter tio är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lagrådets mening måste klarläggas vilka fordringar
på grund av offentliga tjänster snm avses bli nmfattade av den kurtare preskriptiunstiden.
Del bör uppmärksammas alt um så inle sker delta kan föranleda alt en enskild gäldenär
kan kumma alt göra sig av med kvittun efter en treårsperi-nd i en nriklig tru
alt fnrdringen varit en kunsumenifurdran. Om inle klara gränser fastläggs för detla
begrepp, försämras genum den föreslagna lagstiftningen knnsumentens rällssäkerhet
i förhållande till vad snm f.n. gäller. Lagrådet vill i della sammanhang nckså
framhålla alt risk för rättsförlust mntverkas um för samma typ av ijänster
gäller samma preskriptinnsregler, uavsett nm tjänsterna utförs av privala
eller nffentliga rättssubjekt. En från tillämpningssynpunkt enkel gränsdragning
skulle otvivelaktigt erhållas med en regel sum innebär alt Ireårspreskriptinnen,
um inte annat är särskilt föreskrivet, gäller alla fnrdringar avseende vara, tjänsl
eller annan nyltighel som tillhandahållits en konsument av det allmänna. Ett annal
sätl alt dra en klar gräns är atl i lagen från treårspreskriptionen utesluta
alla fnrdringar snm uppknmmer när det allmänna lillhandahåller nyttigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt konsumentköplagen gäller de särskilda
skyddsreglerna inte bara i huvudfallen, dvs. när näringsidkaren säljer i egel
namn. utan även då han säljer snm nmbud för någnn snm inle själv är
näringsidkare (i furtsältningen kallade förmedlingsfallen). Mnlsvarande gäller
kredilgivning enligt kun-sumenikredillagen. Samtidigt sum tillämpningsnmrådet
för avtalsvillkurslagen år 1977 utsträcktes lill att avse bl.a. fast egendnm,
infördes även i denna lag beslämmelser snm täckte förmedlingsfallen. I den
utredning, snm läg till grund för konsumentköplagen, uttalades att lagen i
princip borde begränsas lill fall där konsument köper vara av näringsidkare.
För all täcka bl. a. så stor del som möjligt av handeln med begagnade bilar
föreslog utredningen emellertid att lagen skulle omfatta även förmedlingsfallen
(se prop. 1973:138 s. 37). Departementschefen var av samma mening och anförde
till stöd härför behovet av au motverka ett kringgående av lagen och att fånga
in vissa situationer som i fråga om skyddsbehovel typiskt sell nära överensslämmer
med huvudfallen (s. 121). I specialmotiveringen framhöll departementschefen bl.a.
att begagnade varor inte sällan säljs av privatperson genom förmedling av
näringsidkare och atl i fall då en näringsidkare aktivt handhar försäljningen
köparen sällan torde uppmärksamma, atl näringsidkaren kanske uppträder inte i
eget namn utan bara som ombud för en privatperson (s. 162). Vid tillkomsten av
konsumentkreditlagen angavs motsvarande skäl och man hänvisade då även till
kredit, som lämnas vid auktioner (prop. 1976/77:123 s. 153).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De skäl som sålunda redovisals för alt medtaga även
förmedlingsfallen i Lagrådets yttrande konsumentskyddet gäller också i fråga om
den föreslagna preskriptionslagstiftningen. Den enskilde konsumenten kan av nmständighetcrna
bibringas den uppfattningen, all del är näringsidkaren som säljer, och han kan
därvid göra en rättsförlust genom alt inle bevara sina bevis om belalning
längre lid än tre år. Del är också med hänsyn lill rättssäkerheten och till inlressel
av konsekvens i lagstiftningen olillfredsslällande att en furdran, snm uppstått
på grund av knnsumentköp eller konsumentkredit, inle är att anse som en
konsumentfordran i preskriplionslagens mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel i remissen (jfr specialmotiveringen till 2 §)
innebär att någon bestämmelse, snm nmfattar förmedlingsfallen, inte skall
inflyta i preskriptionslagen och att följaktligen en preskriptionstid om tio
år kommer att gälla i dessa fall. Vad som anförs i den allmänna motiveringen
(avsnitt 5.2.2) ger vid handen all ställningslagandel sammanhänger med au i
remissen föreslås all den kortare preskriptionstiden i princip skall gälla
även vid köp av fast egendom. Detta innebär att preskriptionstiden blir tre år
når säljaren är näringsidkare men tio år när säljaren är en privatperson. Det
har då framstått som mindre önskvärt all preskriptionstiden skulle bli endasl
tre år när en enskild villaägare säljer sin fastighet genom en mäklares
försorg. Del remitterade förslaget innebär emellertid atl också vid all handel
med begagnade varor, bl.a. handeln med begagnade bilar, båtar, antikviteter,
försäljning på auktion m. m., förmedlingfallen las undan från treårspreskriptionen.
Någon förklaring till detta ställningstagande redovisas inle i remissen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På de skäl som nyss anförts anser lagrådet alt
förmedlingsfallen bör omfattas av den föreslagna treårspreskriptionen. Detla
gäller även ijänster nch andra nyttigheter, som nmfaltas av
avtalsvillkorslagen, vars tillämpningsnmråde i övrigt ligger till grund för avgränsningen
av tillämpningsnmrådet för den treåriga preskriptinnstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En tänkbar möjlighel alt tillguduse syftet i remissen
skulle vara atl från treårspreskriptionen undanta enbari de förmedlingsfall som
gäller fastighetsförsäljning och därmed besläktade transaktioner. Då lagen bör
vara så enkel och lätflllgänglig som möjligt för den enskilde konsumenten, i
vilkens inlresse den föreslås, finner lagrådet dock ej tillräcklig anledning
att framlägga förslag till ett sådant undantag. Lagrådet vill i anslutning
härtill framhålla atl del här rör sig om fall när säljaren biträds av en
sakkunnig person snm kan ge infnrmatinn bl.a. nm preskriptiunstidens längd nch
möjligheten att använda sig av löpande skuldebrev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet föreslår på grund av det anförda att snm etl
tredje stycke i 2 S införs en bestämmelse snm mnlsvarar I S andra stycket knnsumentköplagen,
1 § andra stycket konsumentkreditlagen och 1 § andra stycket
avtalsvillkorslagen, innebärande att treårspreskriptionen gäller även i fråga
om vara, tjänst eller annan nyttighet som förmedlas av näringsidkare som ombud
för den som tillhandahåller varan, tjänsten eller nyttigheten.</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det föreslagna tredje stycket, som avser fordran på
pension, föreslås Lagrådets yttrande därvid bh ett fjärde stycke i
paragrafen.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet vill vid denna paragraf ytterligare anmärka, atl
den under vissa förhållanden svårbedömda frågan, i vilken ordning icke
specificerade delbetalningar skall avräknas, när en gäldenär har flera skulder
lill samme borgenär, kan få särskild aktualitet med den nya preskriplionslag
som föreslås. (Jfr Torgny Hastad "Avräkningsordningen när gäldenären har
flera skulder lill samme borgenär. Utredning gjord på uppdrag av riksskatteverket,
Uppsala den 2 januari 1975", stencil.) Lagrådet syftar på sådana fall då
skulder avser exempelvis varor, som borgenären såsom näringsidkare i sin
yrkesmässiga verksamhel sålt lill gäldenären i vissa fall för enskilt bruk men
i andra för användning i dennes rörelse. Bestämmelsen om att det huvudsakliga
syftet skall avgöra preskriptionstidens längd tnrde, nm köpen kan särskiljas, i
sådana fall inte bli tillämplig, även om köpen sketl samtidigt. 1 stället måste
då för varje enskilt köp den tilltänkta användningen avgöra, nm furdran på
köpeskillingen skall preskriberas efter tre eller efter tiu år. De problem snm
kan uppstå rörande ordningen för avräkning tnrde emellerlid inte böra föranleda
någon särbestämmelse i preskriptinnslagen utan fär lösas i räiistillämpningen
enligt allmänna civilrättsliga principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till denna beslämmelse vill lagrådet endast anmärka, atl
med ullryckel "dum eller slutligt beslut" måste avses avgörandel i
den insians snm sist handlägger målet. (Jfr vad lagrådet anför vid 7§.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om preskriptinn har avbrutits gennm väckande av talan
eller genom någnn annan åtgärd snm anges i 5 § 3, skall enligt första stycket
av förevarande paragraf ny preskriptinnstid löpa från den dag dom eller
slutligt beslul meddelas eller det rättsliga förfarandel avslutas på annat
sätt. 1 överensstämmelse med motsvarande uttryck i 3 § förslaget måste orden
"dom eller slutligt beslut" hänföra sig till avgörandet i den instans
som sist handlägger målet. Detla har också i remissen angetts vara fallet, når
en fnrdran prövats "i vanligt tvistemål". Såvitt rör tredskndum sägs
emellertid, att ny preskriptionslid räknas från den dag domen meddelas och
"upphör atl löpa" om målel återupptas efter ansökan om återvinning,
därvid när återvinningsmålet avslutas i princip en ny preskripiionstid börjar.
Den föreslagna författningstexten ger inte stöd för att pä det sätt som sålunda
synes vara avsett behandla situationen vid tredskodom avvikande. Enligt
lagrådets mening bör de berörda fallen behandlas enhetligt och det bör därvid
beaktas atl, på samma sätt som när möjligheten att överklaga föreligger, en
rättegång inte kan anses avslutad om en möjlighet lill återvinning står öppen
(jfr NJA 1975 s. 200).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den naturligaste enhetliga lösningen synes lagrådet vara atl
ny preskrip- Lagrådets yltrande tionstid genomgående skall råknas först från
det slutgiltiga avgörandet i det mål eller ärende det är fråga om.
Utgångspunkten för preskriptionstiden kommer visserligen då inte atl kunna
fastställas förrän alla möjligheter till återvinning resp. överklagande är
uttömda. Någon olägenhet av betydelse följer enligt lagrådets mening inte
härmed. Det har emellertid vid remissens föredragning inför lagrådet mot en sådan
reglering särskilt framhållits, att efter tredskodom normala preskriptionstider
skulle kunna passera utan alt preskription sker av den fordran som fastställts,
nämligen om borgenären underlåter alt delge Iredskodomen med gäldenären. Ehuru
fallet knappast torde ha större praktisk betydelse vill lagrådet - med tanke
också på atl en mnlsvarande situatinn inte heller är utesluten i vissa fall när
besvärstid skall räknas från delgivning - inte mutsätta sig all en sådan urdning
införs, att preskriptinnstid löper från varje avgörande. Om målet eller ärendet
efter återvinning eller överklagande tas upp lill furtsatt eller nylt
förfarande avbryls preskriptionen på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 7 § försia slyckel bör um det sistnämnda alternativet
väljs urden "från den dag dum eller slutligt beslul meddelas eller det
rättsliga förfarandet avslulas på annal sätt" bytas ul mnt "från den
dag dnmstnlen eller den snm eljesi handlägger målel skiljer saken från
sig". Vidare bör i ett tillägg till samma stycke anges att, om talan
fullföljs eller förfarandet eljest fortsattes före den nya preskriptionstidens
utgång, preskriptionen härigenom avbryts och ny tid räknas från den dag del
återupptagna förtarandel avslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För de särskilda fall som i övrigt berörts i remissen -
konkurs- och verkslällighetsförfarande - innebär en bestämmelse i enlighel med
det nyss sagda ingen annan ändring än all uckså här preskriptinnstid fnrmellt
skall löpa från det en instans avslutat sin handläggning till dess ny handläggning
eventuellt påbörjas vid överprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Snm förutsatts i remissen bör i vissa fall, trnts preskriptiunsavbrntl
enligt 5 S 3, preskriptinnstiden råknas snm nm avbrott inte skelt, nämligen om gäldenären
eller dennes nmbud varken nåtts av etl meddelande um att furdringen gjnrts
gällande i förfarandel eller delgivits meddelandet i enlighel med
bestämmelserna i delgivningslagen. I 7 § andra stycket har della uttryckts så.
alt gäldenären inle skall ha "underättals nm borgenärens framställning".
Uttrycken "underrätta" nch "underrättelse" haremellertid i
lagstiftningen i andra sammanhang använls uteslutande för situa-tinner, där
vederbörande själv eller genum nmbud erhåller det avsedda meddelandet, och
således inte när - som kan bli fallet t. ex. vid kungörel-sedelgivning -
formell delgivning visserligen sker men utan atl den sökte faktiskt nås av
meddelandet. Ordet "underrättats" bör enligt lagrådets uppfattning
därför bytas ut mot urden "delgivits eller på annal sätt underrättats".
Vidare bör, på sätt som framgår av författningstexten i det följande,
lagtexten i andra stycket anpassas till den ordning för beräkning av
preskriptionslid snm lagrådet föreslår sknIa gälla enligt första stycket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillägget
"eller hans rättsinnehavare" har enligt föredragande deparie- Lagrådels
yttrande mentschefen tagits in i andra stycket med tanke främsl på alt elt knnkursbn
kan ha trätt i stället för en gäldenär. Vilka fall i övrigt sum åsyftas har
inte angivits. Frågan um i en kunkurssitualinn del sum i förevarande beslämmelse
sägs nm gäldenär i slällei skall gälla kunkursboet bör, med tillämpning av
principerna i konkurslagsliftningen, kunna lösas i rättstillämpningen utan någnn
anvisning i preskriptionslagen. De citerade orden - sum inte har någun mutsvarighet
i gällande preskriptiunsförurdning - bör således enligt lagrådets mening ulgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av det anförda föreslär lagrådet följande lydelse av 7 § försia och andra
styckena preskriptionslagen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Om
preskription har avbrutits genum att talan har väckls eller gennm att
fordringen annars har åberopats enligt 5 S 3. löper ny preskriptiunstid enligt
2 S från den dag dnmstnlen eller den sum eljest handlägger målet eller ärendel
skiljer saken från sig. Fullföljs talan eller fortsätts eljesi förfarandet före
den nya preskriptionstidens utgång, avbryts härigenom preskription och ny lid
räknas från den dag det återupptagna förfarandet på nyss angivei sätt avslulas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
gäldenären inte delgivits eller på annat sätt underrätlats om borgenärens framslällning,
beräknas dock preskriptionstiden som om något avbrott inte hade skett.
Fordringen preskriberas likväl tidigast ett år efter del alt det rättsliga förfarandel
slutligt avslulas."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
anslutning till redogörelsen för förslaget i denna paragraf anförs i
promemorian (se avsnitt 5.5.2) att, om någon av de kvarvarande huvudgäl-denärerna
infriar hela skulden utan att känna till att fordringen delvis är preskriberad,
han dock bör ha rätt att av borgenären kräva tillbaka vad han har betalt utöver
sin egen andel. Föredraganden har anslutit sig till vad som anförs i
promemorian i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
vill härtill anmärka, att någon allmängiltig regel av del angivna innehållel
knappast torde kunna uppställas. I svensk rättspraxis synes tvärtom föreligga
en viss obenägenhet att medge återbetalning på grund av condictio indebiti. Om
återbetalningsskyldighet i den angivna situationen kan anses vara för handen
eller ej torde enligt gällande rätt bli beroende på omständigheterna i det
särskilda fallet. (Jämför NJA 1878 s. 229 och Phillips Hult, Condictio indebifl.
Juridisk debatt, 1952, s. 42.) Enligt lagrådets mening bör emellertid frågan
om återbetalningsskyldigheten i här avsedda fall icke lösas lagstiftningsvägen
i nu förevarande sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>lOiJ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eflersom
kvittning i åtskilliga fall får ske endast under särskilda förutsättningar
föreslår lagrådet all förevarande paragraf förtydligas för att inte ge
anledning till missförstånd. Lagrådet föreslår följande lydelse:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Ulan
hinder av alt fordran är preskriberad får den användas till kvitt-
Lagrådets yttrande ning, om della eljest är tillåtet och den inte var
preskriberad vare sig när borgenären förvärvade den eller när han kom i skuld lill
gäldenären."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I2</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
paragrafens andra stycke finns en föreskrift, som innebär att avtal om
förlängning av preskriptionstiden för konsumentfordran kan träffas efter
fordringens tillkomst, om förlängningen varje gång begränsas till en tid av tre
år från dagen för avtalet. Eftersom vardera parlen ensidigt kan åstadkomma preskriptionsavbrott
enligt 5 § I respektive 2, är föreskriften överflödig. Lagrådet föreslår
därför all andra stycket utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beiräffande
andra fordringar än konsumentfordringar avses enligt remissprotokollet, att
ingen begränsning skall gälla i fråga om rätten alt träffa avtal nm längre
preskriptionstid än tin år. Detta avviker från vad snm nu anses gälla (jfr t-
ex. Rodhe, Obligaiionsrätt s. 668). Några nackdelar torde inte ha följt av den
nuvarande ordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avtalsfrihet
på nu ifrågavarande nmråde kan länkas leda till missbruk, särskilt i
avtalsförhållanden där ena kuntrahenten är i siarkare förhandlingsställning än
den andra utan alt därför förhållandena är sådana sum avses i 36 S avtalslagen.
Enligt lagrådels mening strider dessutum den föreslagna avtalsfriheten mot
grundtanken bakum preskriptiunsinstilutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn lill del anförda avstyrks att någnn ändring sker i jämförelse med
gällande rätl. En uttrycklig regel um ngiltighet av avtal nm föriängd preskriptinnstid
kan lämpligen införas i första stycket med den lydelse sum framgår nedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
likhet med vad snm föreslugs i prup. 1976/77:5 bör, um lagrådels synpunkier i
denna del beaktas, en uttrycklig undantagsbestämmelse införas beträffande ubligatinner
nch andra skuldebrev sum avses i 4 § första stycket skuldebrevslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighel med del anförda föreslår lagrådet alt 12 S ges följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Avtal
att en fnrdran inte skall preskriberas, alt längre preskriptiunstid skall gälla
än sum följer av 2 S eller atl preskriptiun skall kunna avbrytas på annat sätt
än snm föreskrivs i 5 S är ngiltigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
i försia stycket sägs um förlängning av preskriptinnstid gäller ej furdran
enligt nbligatinn eller annat skuldebrev som avses i 4 § första stycket lagen
(1936:81) om skuldebrev."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
6 S preskriptinnsförnrdningen har den, hns vilken furdran blivit bevakad genum
krav ulnm rätta eller gennm erinran, rätl atl hus dumstnl påkalla prövning av furdringsrällen.
Bestämmelsen bibehölls nförändrad dä reglerna um negativ fastställelsetalan
infördes genum 13 kap. 2 S rättegångsbalken. Dessa regler innebär atl fastställelsetalan
får föras nm uviss-hel råder nm ett rättsförhållande nch denna uvisshet länder
käranden lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förfång. Processlagberedningen anförde all genom
bibehållande av be- Lagrådets yttrande slämmelsen i 6 § preskripiionsförordningen
de särskilda villkoren i rällegångsbalken inte behövde fyllas för atl fastställelsetalan
skulle vara tillåten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 prop. 1976/77: 5 föreslogs atl den särskilda rätten lill
fastsiällelseialan enligt preskripiionsförordningen skulle upphävas. Del år
därvid att märka atl förslagel i prupusitinnen - till skillnad från gällande preskriptiunsförurdning
- inte innefatiade möjlighet för bnrgenären all avbryta preskriptinn gennm
erinran eller krav utnm rätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 del nu remitterade förslaget har möjligheten till preskriplinnsavbrutt
genum erinran nch krav ulom rätta åler medtagits. Med hänsyn hårtill skulle
kunna övervägas att låta bestämmelsen nm den villknrslösa rätlen till negativ fastställelsetalan
kvarstå i preskriptinnslagstiftningen. I de fall gäldenären önskar föra fastställelsetalan
tnrde emellertid sådana umstän-digheter i allmänhet föreligga atl uvisshet om fnrdringens
bestånd skulle lända hunnm till förfång. Den förhållandevis liberala tnlkning sum
13 kap. 2 § RB knmmil alt få i rälislillåmpningen ger slöd för ell sådant
antagande. Lagrådet har dårför stannal för alt gudtaga förslaget i remissen nm
att 6 § preskriptionsförordningen ej får någon motsvarighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till preskriptionslag upptar i 2 S andra stycket
och 8 S andra slyckel två särbestämmelser i fråga om burgen. I övrigt framgår
av vad snm anförs i avsnitt 5.5.3 samt i specialmntiveringen i anslutning till
2 uch 9 §S. att lagens bestämmelser snm rör "fnrdran", "gäldenär"
etc. skall tillämpas nckså beträffande sådana suspensivt villkurade furdringar snm
föreligger på grund av bnrgensåtagande. innan burgensmannens ansvar ullösts. Detla
innebär bl. a. att preskriptinnsavbrntt hns huvudgäldenären inte är
tillräckligt för alt ett bnrgensåtagande skall bestå (jfr 5 S förslagel).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någnn molsvarighet till bestämmelsen i 18 S preskripiionsförordningen,
där det anges att bestämmelserna om gäldenär i förordningen i lillämpliga delar
också skall gälla borgensman, har trots det sagda inte tagits med i
preskriptionslagen. Lagrådet vill härtill anmärka, att del visserligen i två
äldre alltjämt gällande författningar förekommer, att skilda bestämmelser med
samma innehåll befunnits påkallade för "löftesman" och "gäldenär".
(Bestämmelserna har i 1979 års lagedition återgivits under de numera upphävda 3
och 4 §§ i 9 kap. handelsbalken.) Atl med gäldenär avses borgensman också före
den tidpunkt, då anspråket mot honum kan göras gällande, torde dock numera vara
vedertaget (jfr t- ex. Bergström: Avtalstyper 11 Förslräckning och borgen, 2 uppl.
s. 12 och 15 f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt övergångsbestämmelserna skall "äldre beslämmelser"
få fortsatt belydelse i vissa hänseenden. Var dessa äldre bestämmelser återfinns
framgår dock inle av den nya preskriptionslagens text, eftersom det har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 119</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avsetts
att preskriptionsförordningen skall upphävas genom sårskild för- Lagrådets
yttrande fattning. För. alt sambandet mellan ny och upphävd lagstiftning skall
komma till uttryck synes upphävandet på vanligl sätt böra ske i den nya lagens
övergångsbestämmelser. Lämpligen kan delta ske genom atl som ett nyll andra
stycke i övergångsbestämmelserna intages följande föreskrift:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Genom
lagen upphävs förordningen (1862: 10 s. I) om tioårig preskription och om
kallelse å okända borgenärer, i vad den avser preskription av fordran."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Görs
detta tillägg, bör i förslagels nuvarande iredje stycke ordel "andra"
bytas ut mot ordet "tredje".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
det ej kan uteslutas att i annan lagstiftning förekommer hänvisningar till
preskriptionsförordningen, synes lämpligl all på gängse sått i elt sista stycke
av övergångsbestämmelserna intaga en föreskrift av följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Förekommer
i lag eller annan författning hänvisning till föreskrifl som har ersatts genom
bestämmelse i denna lag, flllämpas i stället den nya bestämmelsen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om kallelse på okända borgenärer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:328.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet:
l-3§§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av det remitterade förslaget (avsnitt 7.2) innehåller elt flertal
författningar, framförallt innm bnlags- nch föreningslagstiftningen, numera
egna regler om kallelse på okända borgenärer, i vissa fall förenade med beslämmelser
om verkan av alt en fordran inte anmäls inom utsatt lid. När det gäller
handelsbolag finns dock alltjämt ingen motsvarande reglering i
speciallagstiftningen. Inle heller förslaget till ny lag nm handelsbniag och
enkla bolag som framlagts i betänkandet (SOU 1978:67) innehåller några sådana
bestämmelser. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av det anförda föreslås i lagrådsremissen att nuvarande bestämmelser i
preskriptionsförordningen om kallelse på okända bnrgenärer - såvitt avser
bolag och föreningar - bibehålls endast i fråga om handelsbolag. Lagrådet anser
det ur systematisk synpunkt vara att föredraga, att även bestämmelserna
rörande handelsbolag intas i vederbörande specialförfattning, men flnner sig i
nuvarande läge böra tillstyrka förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
övriga fall, i vilka kallelse på okända bnrgenärer skall kunna ske enligt det
remitterade förslaget, överensstämmer med vad som f. n. gäller och föranleder
ingen erinran från lagrådets sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att det klarare skall framgå att kallelse på okända borgenärer i stor
utsträckning sker enhgt reglering i specialförfatlning föreslår lagrådet en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>viss
omredigering av 1-3 S§. Samtidigt föreslås atl paragraferna upptas
Lagrådets yttrande under en gemensam rubrik samt att i övrigt vissa
redaktionella ändringar vidlas. Lagrådet föreslår följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Inledande
bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
rätl all i vissa fall ansöka om kallelse på okända borgenärer finns beslämmelser
i 2 och 3 §§. Bestämmelserna i denna lag gäller också när sådan kallelse sker
enligt annan lag eller förfallning, i den mån inte annat följer av vad som är
särskilt föreskrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>2 </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
bouppteckning har skett efter en avliden, får efterlevande make, arvinge, testamentstagare,
boutredningsman eller testamentsexekutör ansöka om kallelse på den avlidnes
okända borgenärer. Var den avlidne gift, får kallelse sökas även på den
efterlevande makens okända borgenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>3 </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
boskillnad har beviljats eller det dömts till äktenskapsskillnad, får vardera
maken ansöka om kallelse på egna eller andra makens okända borgenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kallelse
på okända borgenärer får också sökas av förmyndaren, när någon har förklarats
omyndig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådan
ansökan får likaledes göras av bolagsman eller likvidator, när ett handelsbolag
har trätt i likvidation."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
vill i sammanhanget fästa uppmärksamheten vid att i remissen (avsnitt 7.2)
hänvisning görs tiU 6 kap. 6 § aktiebolagslagen (1975:1385). Hänvisningen bör i
stället gälla 13 kap. 10 §, som rör förfarandet vid likvidation.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>När
någon har förklarats omyndig skall det enUgt 3 § andra stycket i förslaget,
liksom enligt 10 § preskriptionsförordningen, stå förmyndaren öppet att begära
kallelse på den omyndiges okända borgenärer. Denna möjlighet torde i många fall
vara nödvändig för att en förmyndare, som inte tidigare haft den
omyndigförklarades egendom om hand, skall kunna upprätta föreskriven förteckning
över egendomen och omhänderta den förvaltning som åligger honom. Lagrådet vill
i anslutning till denna bestämmelse erinra om de ändringar rörande bl. a.
omyndighetsförklaring som vidtagits i föräldrabalken (FB) med verkan från och
med den 1 januari 1976. Numera kan, enligt 10 kap. I § FB,
omyndighetsförklaring ske endast i det fall någon på grund av sinnessjukdom,
hämmad förståndsutveckling eller psy-</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kisk abnormitet av annat slag är ur stånd atl vårda sig
eller sin egendom. Lagrådets yttrande</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samtidigt
gäller att godmansförordnande i sådana fall kan, om det är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillräckligt,
väljas i stället för omyndighetsförklaring. Så har i praktiken</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommit att
ske i betydande utsträckning (se t. ex. uppgifter som redovisats</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i
lagutskottets betänkande 1977/78:2, jfr NJA 1978 s. 350). Gode mannen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åligger i
sådana fall en ekonomisk förvaltning som är atl jämställa med en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förmyndares
vid omyndighetsförklaring. Skäl kan anföras för att godemän</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i sådana
fall som nu sagts får befogenhet att begära kallelseförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet begränsar sig till att fästa uppmärksamheten vid
den angivna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskriften i 11 § preskriptionsförordningen om "skyndsami"
kungörande har i förslaget ersatts med en bestämmelse om kungörande "inom
tio dagar". Lagrådet anser att ändringen kan vara ägnad att motverka ett
smidigt förfarande och flnner den inte påkallad. Uttrycket
"skyndsamt" bör därför enligt lagrådets mening behållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt den föreslagna bestämmelsen skall vidare okända
borgenärer föreläggas att skriftligen anmäla sina fordringar lill rätten
"senast en viss dag, sedan sex månader har förflutit". Det citerade
uttrycket, som med smärre jämkningar hämtats från nu gällande bestämmelse i </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§, innebär språkligt sett att den
utsatta fristen måste utgöra sex månader plus -åtminstone - en dag (jfr den
intill den 1 januari 1948 gällande lydelsen "viss dag, näst efter sex
månader"). Den säregna tidsberäkningen torde historiskt vara betingad av
att kallelsen enligt tidigare gällande bestämmelser skulle anslås på rättens
dörr precis sex månader före inslällelsedagen och att man tydligen av praktiska
skäl räknat med att någon dag kunde förflyta mellan kallelsens utfärdande och
dess anslående. Då anslagsförfarandet slopats, synes anledning numera saknas
att bestämma fristen i själva kallelsen på samma sätt som tidigare. I stället
kan lämpligen föreskrivas att fordringarna skall anmälas "senast inom sex
månader från dagen för kallelsen". Lagrådet förutsätter, att domstolarna
kommer att, liksom sker i fråga om fullföljdstid, i kallelsen ange slutdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen bör enligt lagrådets mening, med hänsyn till
det anförda och med viss redaktionell jämkning, erhålla följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Kallelse på gäldenärens okända borgenärer utfärdas
av rätten med föreläggande för dem att senast innm sex månader från dagen för
kallelsen skriftligen anmäla sina fordringar till rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kallelsen skall skyndsamt kungöras i Post- och Inrikes
Tidningar. Vidare skall rätten senast en månad före anmälningstidens utgång
skicka underrättelser om kallelsen flll kronofogdemyndigheten i distriktet och
till alla borgenärer som har tagits upp i förteckningen över kända borgenärer
och som har känd adress."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6
§</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Lagrådets yttrande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
12 § preskriptionsförordningen anges som påföljd för borgenärs försummelse att
senast på inställelsedagen ange sin fnrdran all han har "sin lalan
förlorat mot gäldenär, snm ej visas hava före inslällelsedagen ägl eller å
nämnda tid erhållit vetskap nm fnrdringens tillvaro". Mnlsvarande beslämmelse
i förevarande paragraf har konstruerats så att anmälan sägs vara nbehövlig bl.
a. nm gäldenären eller hans rättsinnehavare före anmälningstidens uigång får kännedum
um furdringen pä annat säll. Ändringen - snm inte tnrde ha någnn betydelse
förfrågan nm bnrgenärens bevisskyl-dighel angående gäldenärens vetskap - kan
tydas så att del skulle sakna betydelse om gäldenären hafl kännedom om
fordringen redan före kallelsens utfärdande. Lagrådet flnner det bl.a. därför
vara att föredra, om regeln i detla avseende byggs upp på samma sätt som den nu
gållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
uttrycket gäldenären "eller hans rättsinnehavare" hänvisar lagrådet
till vad snm anförts under 7 § förslaget till preskriptinnslag. Det citerade
tillägget synes dessutom i nu förevarande paragraf vara praktiskt sett utan
betydelse med hänsyn till bestämmelsen att fordringens åberopande i knnkurs
gör anmälan nbehövlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i 12 § andra stycket preskriptinnsförnrdningen om när en fordran skall anses
känd i sådana fall, då kallelsen sökts av förmyndare för omyndigförklarad,
torde allmänt ha tolkats så, att enbart förmyndarens och alltså inte den
omyndigförklarades vetskap om fordringen skall ha betydelse (se t. ex. SOU
1957:11 s. 140 och Rodhe: Lärobok i obligationsrätt, 5:e uppl. s. 265). En
sådan regel har fördelen atl borgenärer, som har alt avgöra om bevakning behövs
eller som har att i efterhand bedöma om deras fordran står kvar trots försummad
anmälan, enbart har förmyndarens vetskap att räkna med. Skälen för att i detta
sammanhang kunna bortse från fall där den omyndiges kännedom om fnrdringen bör
ha rättslig belydelse har också förstärkts genom att nmyndighetsförklaring
numera kan ske endast av personer som lider av sådan psykisk sjukdom eller
annan psykisk insufficiens att de är ur stånd att vårda sig eller sin egendom.
Lagrådet förordar mot bakgrund av det anförda alt en regel motsvarande den i
andra stycket av 12 § preskriptionsförordningen behålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som anförts föranleder lagrådet atl föreslå följande lydelse av paragrafens
första stycke:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Borgenär,
som inte är upptagen i förteckningen över kända borgenärer och som underlåter
att anmäla sin fordran inom den föreskrivna tiden, förlorar rätten att kräva ut
fordringen, om han inte visar att gäldenären känt till den före
anmälningstidens utgång. Har kallelsen skett på ansökan av förmyndare, gäller
vad som sagts om gäldenären i stället förmyndaren. Anmälan behövs inte, om
borgenären inom anmälningsliden åberopar sin fordran i gäldenärens konkurs
eller i förhandling nm nffentligt ackord."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7
§</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Lagrådets yttrande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagrådsremissen föreslås att bestämmelsen i 9 § förslagel till preskriptionslag
(motsvarande 5 § första stycket preskriptionsförordningen) skall gälla även vid
kallelse på okända borgenärer. Detta innebär att en borgenär, som försummat atl
anmäla sin fordran inom tiden för kallelsen på okända borgenärer, förlorar sin
talan mol medgäldenärema i vad avser den del av fordringen som belöper på gäldenär
för vars räkning kallelsen utfärdats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande rätt föreligger ingen sådan överensslämmelse mellan instituten
preskription och kallelse på okända borgenärer. Vid underlåten anmälan enligt
sistnämnda institut bibehåller borgenären sin rätt att kräva ut hela beloppet
av medgäldenärema. Dessa har å sin sida enligt 13 § preskriptionsförordningen
samma rätt som borgenären att anmäla fordringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
remissen har som skäl för förslaget i denna del hänvisats till vad snm anförts
beträffande preskription i solidariska skuldförhållanden. De båda instituten är
enligt lagrådets mening emellertid inte så lika, att en parallellilet i nu
ifrågavarande avseende är självklar. 1 preskriptionsfallet fömtsätts att
borgenären underlåtit att inom den tidrymd av flo år, som står honom till buds,
bevaka sin fordran hos någon av gäldenärerna. Det kan därför anses vara en
rimlig avvägning att kvarstående gäldenärer endast blir skyldiga att svara för
sin andel av skulden. När det gäller kallelse på okända borgenärer är
emellertid läget ett annat. Här kan det röra sig om nyligen tillkomna
fordringar och borgenärens bristande aktivitet består i att han ej inom den
angivna sexmånadersfristen anmält sin fordran. Förslaget har inte remissbehandlais.
Lagrådet är för sin del inte berell att tillstyrka ändringen. Det föreslås
därför att 7 § i dess föreslagna lydelse utgår och ersätts med en paragraf
motsvarande bestämmelsen i nuvarande 13 § preskriptionsförordningen. Paragrafen
kan lämpligen erhålla följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Om
flera svarar solidariskt för samma skuld och kallelse på okända borgenärer
utfärdats för någon av gäldenärerna, har medgäldenär samma rätt snm borgenären
att anmäla fordringen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad lagrådet anfört vid 10 § förslaget till preskriptionslag
föreslås att efter orden "kvittning, om" tillägges "detta eljest
är tillåtet och".</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Av
samma skäl som har anförts i anslutning till övergångsbestämmelserna till den
nya preskriptionslagen, bör som ett nytt andra stycke i nu « förevarande
övergångsbestämmelser införas följande föreskrift:</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Genom lagen upphävs förordningen (1862:10 s. 1) om
tioårig preskrip- Lagrådets yttrande tion och om kallelse å okända
borgenärer, i vad den avser kallelse å okända borgenärer."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt med att nya giftermålsbalken infördes skedde
vissa ändringar i 9 och 10 SS preskriptionsförordningen genom lag den 11 juni
1920 (nr 425). Enligt särskild övergångsbestämmelse i denna lag skulle dock
förut gällande lydelse fortfarande lända lill efterrättelse beträffande makar,
å vilkas förmögenhetsförhållanden åldre giftermålsbalken är lilliimplig. I den
för dessa fall bibehållna äldre lydelsen skedde en ändring genom lagen den 9
juni 1933 (nr 326). Då dessa bestämmelser alltjämt kan få betydelse, bör de ha
fortsatt gillighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Når instituten återgång av äktenskap och hemskillnad
utmönstrades ur äktenskapslagstiftningen 1973, borttogs också dessa ultryck
från lagtexten i 10 S preskriptinnsförnrdningen gennm lag den 5 juni 1973 (nr
655). Enligt övergångsbestämmelse lill den lagen skulle duck äldre bestämmelser
alltjämt tillämpas, nm det dömts till återgång av äktenskap eller lill
hemskillnad. Såsum anförs i remissprntnkullet i specialmntiveringen till 3 S
kallelselagen turde mnlsvarighet till dessa bestämmelser kunna avvaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 övergångsbestämmelserna till den nya lagen bör i
enlighet med det anförda - efter del nuvarande andra stycket - i elt nytt
stycke föreskrivas förslagsvis följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Vad sum i övergångsbestämmelserna lill lagen
(1920:425) angående ändrad lydelse av SS 9 uch 10 i förordningen den 4 mars
1862 (nr 10) nm tioårig preskription och om årsstämning samt lill lagen
(1933:326) angående ändring i samma förordning föreskrivs om lillämpning av
äldre bestämmelser beträffande makar, å vilkas förmögenhetsförhållanden åldre giftermålsbalken
är tillämplig, skall äga fortsatt giltighet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 likhet med vad som ovan har föreslagits för den nya
preskriptionslagens del bör i nu förevarande övergångsbestämmelser i etl sista
stycke föreskrivas följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Förekommer i lag eller annan författning hänvisning
till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i
stället den nya bestämmelsen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om upphävande av förordningen (1862:10 s.
1) om tioårig preskription och om kallelse å okända borgenärer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beaktas vad lagrådet anfört vid övergångsbestämmelserna
till de tidigare behandlade lagförslagen bör detta förslag utgå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i lagen (1927:56) om gälds
betalning Lagrådets yttrande genom penningars nedsättande i allmänt förvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Martenius, Mannerfelt och Palm:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag atl utsträcka den lid inom vilken nedsatt belopp
får återtagas från elt till tre år framlades i prop. 1976/77:5. Del skål härför
som då anfördes, nåmligen alt den allmänna preskriptionstiden föreslogs bli tre
år, föreligger inte långre. Det kan därtill hävdas att en sådan förlängning
skulle stå i strid med de intentioner som låg bakom staisutskotleis ullålande
nr 104 till 1954 års riksdag. Lagrådet föreslår därför att den nuvarande etlårs-liden
bibehålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hilding:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det remitterade förslagel innebår bl. a. alt lagen (1942:
263) om preskription av rält till medel sum innestå hus nffentlig myndighet
inarbetas i lagen (1927:56) om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt
förvar. Promemorieförslagel innehåller inte någon motsvarighet härtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1927 och 1942 års lagar är till sin uppbyggnad olika. Gennm
1927 års lag öppnas möjlighet för enskild alt nedsätta medel i allmänl förvar
för belalning av skuld uch huvuddelen av lagens bestämmelser reglerar
förutsättningarna för att göra sådan nedsällning. Därjämte innehåller lagen
vissa preskriptinnsbestämmelser. 1942 års lag avser fall, där eljest enligt lag
eller författning medel inbetalts lill nffentlig myndighet för att utgivas till
den snm finnes berättigad därtill. Sådan nedsällning sker i belydande nmfatlning
enligt skilda förfallningar, ex,vis vattenlagen nch exprupriatinnsla-gen. Flera
av dessa författningar innehåller sådana regler om ianspråklagande av nedsatta
medel, snm enligt 3 S i 1942 års lag medför att lagens preskriptinnsbestämmelser
inle blir lillämpliga. 1 de fall sådana regler inte ges gäller nämnda
bestämmelser. Av förarbelena till 1942 års lag framgår att preskriptinnsbestämmelserna
i 1927 års lag tjänat snm förebild. Där-emut diskuterades inte möjligheten att
införliva de föreslagna bestämmelserna med 1927 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det synes med hänsyn bl. a. till omfaltningen av den medelsnedsättning,
som avses i 1942 års lag, tveksamt um man bör låta lagen "anonymiseras"
på sätt som nu föreslås. Det lorde inte heller kunna uteslutas atl en sådan
åtgärd kan komma att medföra olägenheler ur bokförings- och redovisningssynpunkt
för de medelsförvaliande myndigheterna. Med hänsyn lill atl förslaget inte varil
föremål för remissbehandling, där bl.a. eventuella administrativa konsekvenser
kunnat belysas, och då några omedelbara fördelar av den föreslagna
lagstiftningen i denna del inte redovisats i remissen förordar jag atl - i enlighet
med promemorieförslagel - vederbörliga ändringar företas i varje lag för sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vad avser de föreslagna ändringarna i sak harjag samma
uppfattning snm övriga ledamöter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övriga
lagförslag</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Lagrådets yttrande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
lämnas utan erinran. Emellertid viU lagrådet påpeka att en motsvarande ändring
till den som föreslagits i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter
torde böra göras i 64 § lagen (1939:608) om enskilda vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:87.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 119</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>186</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:309.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Slutprotokoll</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JUSTITIEDEPARTEMENTET</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1980-03-13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Fälldin, urdförande, och statsråden Ullsten, Mundebo, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm,
Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Winberg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition
om preskriptionslag, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1 Anmälan
av lagrådsyttrande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
anmäler lagrådets yttande' över förslag flll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>preskriptionslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om kallelse på okända borgenärer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om upphävande av förordningen (1862:10 s. 1) om
tioårig preskription och om kallelse å okända borgenärer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om upphävande av förordningen den 28 juni 1798
angående vissa omständigheter uti lagsöknings- och utmätningsmål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om upphävande av lagen (1946: 843) om tid för
framställande av anspråk mot löftesman enligt 4 § förordningen den 28 juni 1798
angående vissa omständigheter uti lagsöknings- och utmätningsmål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1927; 56) om gälds
betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7. lag
om ändring i lagen (1973; 1150) om förvaltning av samfälligheter.<br>
Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till preskriptionslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
remissprotokollet ges en rad exempel på fordringar som avser tjänster och som
omfattas av den treåriga preskriptionstiden under de fömtsättningar som anges
i paragrafen. Sålunda nämns fordringar som avser ersättning för arbele på lösa
saker, t. ex. underhålls-, reparations- eller ändrings-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 7 juni 1979.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>arbeten,
och för arbele på fast egendom, t. ex. uppförande, ombyggnad Slutprotokoll
eller underhåll av ett hus. Sum ytterligare exempel nämns tjänster snm avser
sjukvård, tandbehandling, undervisning uch juridisk rådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har särskilt uppehållit sig vid tjänster som avser sjukvård m. m, i samband med
en diskussinn av vilken preskriptiunstid sum bör gälla för fnrdringar avseende
tjänster som tillhandahålls av offentliga organ. Med anledning av lagrådets
uttalanden på denna punkt vill jag påpeka att den nyssnämnda uppräkningen av
tjänster som avser sjukvård m. m. inte enbart eller ens i försia hand lar
sikte på offenlliga tjänster. Syftet är att ange vissa typer av tjänster som är
underkastade treårspreskription under förutsättning att de villkor som anges i
paragrafen är uppfyllda, bl. a. atl tjänsten har tillhandahållits av en
näringsidkare i hans yrkesmässiga verksamhet. Tjänster av de angivna slagen
förekommer innm både den offentliga och den enskilda sektorn. Även sjukvård och
undervisning lillhandahålls i stor omfattning av enskilda. Enligt min mening
kan de enskilda fordringar som avser sjukvård o. d. vara väl så betydelsefulla
från preskriptionssynpunkt som de offentliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu har sagt innebär inte att utformningen av preskriptionsbestämmelserna
skulle vara mindre betydelsefull när det gäller offentliga fordringar. Även jag
anser alt det är viktigt att såviit möjligt dra en klar gräns mellan den längre
och den kortare preskriptionstiden. Jag delar också uppfattningen att det är
önskvärt att samma preskriptionsbestämmelser gäller beträffande samma typ av tjänster,
oavsett vem snm utför dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
avgörande för frågan vilken preskriptionsfld som enligt paragrafen skall gälla
för krav på ersättning för offentliga tjänster är om det offentliga organ som
har tillhandahållit tjänsten kan anses ha gjort detta i egenskap av
näringsidkare. Frågan huruvida en fordran härrör från myndighetsutövning eller
ej är i sammanhanget inte utslagsgivande. Visserligen torde som regel en
verksamhet som innebär myndighetsutövning inte samtidigt kunna betraktas som
näringsverksamhet och omvänt. Men det är inte säkert att det alltid går att dra
en klar gräns i detta avseende. Det kan förekomma att en verksamhel bör
betraktas som näringsverksamhet trots att den innehåller inslag av myndighelsulövning
(jfr också SOU 1978:40 s. 161 f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har påpekats i remissprotokollet har termen näringsidkare i förevarande
paragraf samma innebörd som i de centrala konsumenträttsliga lagarna. I överensslämmelse
med vad som är fallet enligt avtalsvillkorslagen (1971:112), konsumentköplagen
(1973:877), marknadsföringslagen (1975: 1418) och konsumentkrediflagen
(1977:981) skall alltså termen näringsidkare fattas i vidsträckt mening. Det
betyder att den omfattar varje fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt
bedriver verksamhet av ekonomisk natur (prop. 1976/77:123 s. 152). De
uttalanden i prop. 1968:98 om upphävande av näringsfrihetsförordningen m.m. som
lagrådet har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>åberopat
belyser ytterligare vad som menas med att en näringsidkare har
Slutprotokoll tillhandahållit något i sin yrkesmässiga verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bedömningen
av om en tjänst har tillhandahållits i näringsverksamhet eller ej bör i princip
ske efter samma grunder oavsett om tjänsten har tillhandahållits av ett
offentligt organ eller av elt enskill rättssubjekt. Exempelvis bör en fordran
på ersättning för juridisk rådgivning som lämnas på en allmän advokatbyrå vara
underkastad samma preskripflonsregler som om klienten konsulterar en
privatpraktiserande jurist. Om klienten är en privatperson, blir alltså
preskriptionstiden tre år. Även på undervisningsområdet kan den treåriga
preskriptionstiden bli tillämplig inom den offentliga sektorn på samma sätt som
när undervisning meddelas i privat regi, t. ex. beträffande avgifter för kurser
och annan hobbyverksamhet snm anordnas av en kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan emellertid hålla med lagrådet om att det med den föreslagna lagtexten kan
inträffa fall där del är tveksamt vilken preskriptionstid som skall gälla. Det
kan därför övervägas om man inte bör införa någon kompletterande bestämmelse i
förtydligande syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har pekat på två alternativa möjligheter att åstadkomma en klarare avgränsning.
Det ena alternativet innebär att treårspreskriptionen, om inte annat är
särskilt föreskrivet, skall gälla alla fordringar avseende varor, tjänster
eller andra nyttigheter som har tillhandahållits en konsument av det allmänna.
Innan en sådan bestämmelse kan ställas upp måste emellertid en tämligen
omfattande utredning av de offentliga tjänsterna göras för att man skall kunna fastställa
vilka fordringar som bör undantas. Jag kan därför inle tillstyrka en sådan
lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
andra alternativet innebär att man från treårspreskriptionen utesluter alla
fordringar som uppkommer när det allmänna tillhandahåller nyttigheter. Inte heller
det alternativet är enligt min mening lämpligt, särskilt inte mot bakgmnd av
vad också lagrådet har anfört om det önskvärda i att ha samma
preskriptionsregler för samma typ av tjänster oavsett om tjänsterna utförs av
privata eller offentliga rättssubjekt. Med en sådan ordning skulle de
offentliga fordringarna få en särställning som inte är acceptabel. Oavsett hur
gränsen mellan treårspreskription och tioårspreskription dras i fråga om
offentliga tjänster torde det vara ofrånkomligt att det uppkommer tveksamma
gränsfall. Om man inför en ytterligare bestämmelse och skiljer inte bara
mellan sådana fall då borgenären är näringsidkare och sådana då han inte är det
utan också mellan fall då borgenären är ett privat rättssubjekt och sådana då
borgenären är ett offentligt organ, finns det en risk för att
tillämpningsproblemen ökar. Jag anser därför inte att man bör föra in någon
sådan bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Givetvis
är det dock önskvärt att man så långt som möjligt undanröjer risken för att det
uppstår oklarheter beträffande preskriptionstidens längd. Det kan därför vara
lämpligt att i samband med kommande lagstiftning på områden som rör offentliga
tjänster ta upp frågan om det behövs förtydligande bestämmelser om
preskriptionstidens längd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
särskilt beträffar fordringar på avgifier i den allmänna sjukvården Slutprotokoll
villjag tillägga att det enligt min mening knappast flnns anledning att befara
att den föreslagna ordningen skall medföra problem i den praktiska tillämpningen.
Det får förutsättas att sådana fordringar, i de fall de inte kan anses ha
uppkommit i näringsverksamhet, i prakliken kommer att behandlas på samma sätt
som motsvarande fordringar inom den enskilda sektorn, så att inte
indrivningsåtgärder vidtas när treårstiden har gått ut. Med hänsyn till vad jag
nyss har sagt kan det dock övervägas om man inte bör införa uttryckliga
bestämmelser om en treårig preskriptionstid på sjukvårdsområdet. I betänkandet
(SOU 1979:78) Mål och medel för hälso- och sjukvården har hälso- och
sjukvårdsutredningen lagt fram ett förslag till hälso- och sjukvårdslag, som
innehåller allmänna bestämmelser om bl.a. vårdavgifter. Betänkandet remissbehandlas
f.n. Under den fortsatta departementsbehandlingen av betänkandet får övervägas
om särskilda preskriptionsbestämmelser bör införas på detta område. Jag har på
denna punkt samrått med statsrådet Holm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har vidare föreslagit all den förevarande paragrafen kompletteras med en
bestämmelse som innebär att treårspreskriptionen gäller även i fråga om vara,
tjänst eller annan nyttighet som förmedlas av en näringsidkare som ombud för
en privatperson som tillhandahåller varan, tjänsten eller nyttigheten (s. k.
förmedlingsfall). Lagrådet har hänvisat till att motsvarande bestämmelser
finns i konsumentköplagen, konsumentkreditlagen och avtalsvillkorslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
min del vill jag framhålla att de skäl som har anförts för att ta med
förmedlingsfallen i lagstiftning på konsumentskyddsområdet inte gäller med
samma styrka i fråga om preskriptionslagstiftningen. Ett viktigt skäl till att
bestämmelserna om förmedlingsfallen har införts i de konsumenträttsliga
lagarna har varit en önskan att förhindra att skyddsreglerna för konsumenterna
kringgås. Detta skäl saknar emellertid praktisk betydelse i förevarande
sammanhang. Det finns inte någon anledning att befara att en näringsidkare
skulle arrangera en förmedlingssituation för att komma i åtnjutande av en
tioårig i stället för en treårig preskriptionstid, särskilt inte som
preskription enligt förslaget skall kunna avbrytas genom ett skriftligt krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller de skäl som i övrigt har anförts för att låta förmedlingsfallen omfattas
av de konsumenträttsliga lagarna har någon större bärkraft i detta sammanhang.
Skyddsreglerna i dessa lagar tar sikte framför allt på situationen vid själva
avtalstillfället, dvs. vid det tillfälle då den förmedlande näringsidkaren
lämnar konsumenten sin medverkan. När det gäller preskription är emellertid
förhållandena vid avtalstillfället av underordnad betydelse. Frågan om
preskription aktualiseras ju först efter flera år, när borgenären normalt inte
längre företräds av förmedlaren. Det finns därför inte så stor anledning att
jämställa förmedlingsfallen med sådana fall då borgenären är näringsidkare. I
stället är det naturligt att bedöma sådana</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:119</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fall på samma sätt som andra fall då borgenären är en
privatperson och Slutprotokoll alltså tillämpa en preskriptinnstid på tio
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:66.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu har sagt ärav särskild betydelse när del gäller
fastighetsköp. Som har framhållits i remissprolokollet är del angeläget att
preskriptionstiden är längre än tre år när en enskild småhusägare säljer sin faslighel,
även om försäljningen sker genom en mäklare. Inle minst med tanke på alt det
under senare år har blivit allt vanligare att säljare av småhus lämnar relativt
långfristiga krediter på en del av köpeskillingen skulle det enligt min mening
vara olämpligt att låta den ireåriga preskriptionstiden bli lillämplig på
förmedling av fasligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På gmnd av det anförda kan jag inte tillstyrka lagrådets
förslag atl införa en bestämmelse om att förmedlingsfallen generellt skall
omfattas av den treåriga preskriptionstiden. Inte heller kan jag ställa mig
bakom etl alternativ som lagrådet har diskuterat men för egen del avvisat,
nämligen alt införa en bestämmelse om att den Ireåriga preskriptionstiden
skulle vara tillämplig på förmedlingsfallen men undanta sådana fall snm gäller
fastighetsförsäljning och därmed besläktade transaktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har vid förevarande paragraf också berört sådana
fall då en näringsidkare har sålt varor till en person delvis för enskilt bruk
och delvis för att användas i gäldenärens rörelse. Med anledning härav villjag
påpeka atl det avgörande för vilken preskriptionstid som skall gälla i sådana
fall bör vara om del föreligger en eller flera fordringar. Som lagrådet
framhåller kan det föreligga flera fordringar även om varorna har köpts vid ett
nch samma tillfälle. I sådana fall får frågan nm preskriptiunstidens längd avgöras
särskilt för varje fordran. Om köpen emellertid inte kan särskiljas, får man
göra en helhetsbedömning av om varorna har tillhandahållits för huvudsakligen
enskilt bruk eller ej. Detsamma bör kunna bli fallet när varor har köpts vid
olika tillfällen. Om gäldenären exempelvis har köpt varor från en näringsidkare
flera gånger under en månad och får en räkning med krav på betalning för alla
varorna vid månadens slut, får det som regel anses föreligga bara en fordran. Preskriptiunstidens
längd bör då inle bedömas separat för varje enskilt inköpstillfälle utan bygga
på en bedömning av om varorna till huvudsaklig del har köpts för enskilt bruk
eller inte. Som lagrådet påpekat får de problem snm kan uppkumma i detla
avseende lösas i rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluter mig till uppfattningen att uttrycket
"dom eller slutligt beslut"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>måsle avse avgörandet i den instans som sist handlägger
målet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avsikten med bestämmelsen i första stycket av förevarande
paragraf i det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>remitterade förslaget är att ny preskriptionstid, när
preskription har avbru-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>tiis
gennm väckande av talan e. d., primärt skall räknas från den dag dum
Slutprotokoll</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>eller slutligt beslut
meddelas i försia instans. Om avgörandet överklagas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
preskriptionstiden upphöra att löpa och ny preskriptionstid räknas</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>från den dag dom eller
slutligt beslut meddelas i nästa instans. Överklagas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>detla
avgörande i sin lur, flyttas utgångspunkten för preskriptionstiden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ytterligare
framåt i tiden. 1 praktiken skall den nya preskriptionstiden alltså</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>räknas
från den dag dom eller slutligt beslut meddelas av den instans som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sist
handlägger målel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
är avsedd atl lillämpas på samma sätt när det finns möjlighel att ansöka om
återvinning, l.ex. efter en tredskodom. Om en ansökan om återvinning görs före
preskriptionstidens utgång, skall preskriptionstiden således upphöra att löpa
och ny preskriptionstid räknas från den dag dom eller slutligt beslut meddelas
i återvinningsmålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har förklarat sig inte motsätta sig en lösning med den innebörd somjag nu har angett.
Enligt lagrådets uppfattning har emellertid lagtexten i det remitterade
förslaget en annan innebörd. Lagrådet föreslår därför att lagtexten ändras. Bl.
a. föreslås en uttrycklig bestämmelse om alt preskription avbryts, när talan
fullföljs eller förfarandel eljest fortsätts före den nya preskriptionstidens
utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
jag anser att lagtexten i det remitterade förslaget bör förtydligas för att
innebörden skall framgå klart. Jag tillstyrker sålunda förslaget att det i
första stycket läggs till en bestämmelse om att preskription avbryts genom
fullföljd av talan e. d. Genom en sådan bestämmelse torde det inte kunna råda
något tvivel om att ny preskriptionstid skall börja löpa även om del flnns
möjlighet att överklaga avgörandet eller att ansöka om återvinning. Det finns
då inte något egentligt behov av atl i övrigt göra några ändringar i första
stycket. Jag tillstyrker därför att första meningen i första stycket ges den
utformning som den har fått i det remitterade förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om andra stycket tillslyrker jag lagrådels förslag att uttrycket
"underrättats" ersälts med orden "delgivits eller på annat sätt
underrättats" och att uttrycket "eller hans rättsinnehavare"
utgår. 1 övrigl bör stycket behållas oförändrat som följd av mitt
ställningstagande beträffande första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av det anförda föreslår jag att 7 S får följande lydelse;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Om
preskription har avbrutits genom att talan har väckts eller genom att
fordringen annars har åberopats enligt 5 S 3, löper en ny preskriptionstid
enligt 2 § från den dag dom eller slutligt beslut meddelas eller det rättsliga
förfarandet avslutas på annat sätt. Fullföljs talan eller återupptas
förfarandet av någon annan anledning före den nya preskriptionstidens utgång,
avbryts preskriptionen, varefter ny tid räknas från den dag del ålempptagna
förfarandet avslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutas
det rättsliga förfarandet utan att gäldenären har delgivits eller på annat sätt
underrättats om borgenärens framställning, beräknas dock preskriptionstiden som
om något avbrott inte hade skett. Fnrdringen preskriberas likväl tidigast ett
år efter det att förfarandel avslutas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Preskriptionstiden
kan inte förlängas enligt andra stycket andra mening- Slutprotokoll en mer
än en gång."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig till lagrådets uttalanden vid denna paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tillstyrker lagrådets förslag till ändrad lydelse av förevarande paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av vad lagrådet har anfört om bestämmelserna i andra stycket villjag
framhålla att syftet med bestämmelserna inte är att föreskriva att avtal om
förlängning av treårspreskriptionen kan träffas efter fordringens tillkomst,
om förlängningen begränsas till tre år. Innebörden av bestämmelserna är i
stället att avtal om förlängning av preskriptionstiden i andra fall är
ogiltiga. Om bestämmelserna tas bort utan all ersättas av någon annan
bestämmelse, kommer det inte att finnas något hinder mot avtal om förlängning
av treårspreskriptionen. Det blir då möjligt att avtala om längre
preskriptionstid än tre år både före och efter fordringens flll-komst. Av skäl
som har framhållits i remissprotokollet är en sådan ordning inte godtagbar. Jag
anser därför att bestämmelserna bör behållas. De bör emellertid förtydligas, så
att det klart framgår att ett avtal om längre preskriptionstid än tre år för en
konsumentfordran är ogiltigt, oavsett när avtalet ingås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har föreslagit att det skall införas en bestämmelse om ogiltighet av avtal om
längre preskriptionstid också beträffande fordringar som är underkastade tioårspreskription.
Ett sådant förbud kan emellertid enligt min mening medföra olägenheter. I
långvariga affärsförbindelser flnns det ibland ett berättigat intresse av att
kunna träffa avtal om längre preskriptionstid än tio år, t. ex. när det gäller
villkorade fordringar eller fordringar som förfaller till betalning senare än
tio år efter tillkomsten. Exempelvis kan det på försäkringsområdet vara
värdefullt att kunna avtala att den försäkrade skall ha möjlighet att begära
ersättning även för senl inträffande skador utan att behöva vidta någon
preskriptionsavbrytande åtgärd. En bestämmelse av detta innehåll finns bl. a. i
den läkemedelsskadeförsäkring som har tecknats av läkemedelsföretagen i Sverige
och som trädde i kraft den 1 juli 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill tillägga att det enligt min mening inte torde finnas så stor risk för att
en avtalsfrihet i fråga om fordringar som är underkastade floårspreskription
skulle kunna leda till missbruk. Som har sagts i remissprotokollet kan f. ö.
ett avtal som föreskriver en lång preskriptionstid angripas med stöd av 36 §
avtalslagen, om detta avtalsvillkor skulle framstå som oskäligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av det sagda kan jag inte tillstyrka lagrådets förslag alt införa
Slutprotokoll ett allmänt förbud mot avtal om längre preskriptinnstid än den
föreskrivna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har förordat att bestämmelser om upphävande av preskriptionsförordningen tas
in i övergångsbestämmelserna till preskriptionslagen resp. lagen om kallelse på
okända borgenärer i stället för atl preskriptionsförordningen upphävs genom en
särskild författning. Med anledning härav villjag framhålla att
preskriptionsförordningen enligt förslaget skall ersättas av två nya
författningar, preskriptionslagen och lagen om kallelse på okända borgenärer,
samtidigt som man upphäver de båda författningarna om borgenspreskription,
vilka delvis berörs av de föreslagna övergångsbestämmelserna till
preskriptionslagen. Med hänsyn härtill anser jag för min del att den
lämpligaste lösningen är att preskriptionsförordningen, 1798 års förordning och
lagen 1946: 843 upphävs genom särskilda författningar och att de
övergångsbestämmelser som behövs tas in i anslutning till ikraftlrädandebestämmelserna
i preskriptionslagen resp. lagen om kallelse på okända borgenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av det anförda kan jag inte biträda lagrådets förslag att i de
förevarande övergångsbestämmelserna ta in en bestämmelse om upphävande av
preskriptionsförordningen, i vad den avser preskription av fordran. Däremot
tillstyrker jag lagrådets förslag till komplettering av övergångsbestämmelserna
med ett nytt sista stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om kallelse på okända borgenärer 1-3 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar lagrådets uppfattning att det från systematisk synpunkt är att föredra
att den bestämmelse om kallelse på okända borgenärer som gäller handelsbolag
tas in i vederbörande specialförfattning. Enligt beslut vid
regeringssammanträde den 31 januari 1980 har regeringen remitterat ett förslag
till ny lagstiftning om handelsbolag m. m. till lagrådet. Det remitterade
förslaget innehåller dock inte någon bestämmelse om kallelse på okända
borgenärer. En sådan bestämmelse bör enligt min mening tas in i det förslag
till handelsbolagslag som kommer att föreläggas riksdagen efter lagrådets
granskning. Bestämmelsen om kallelse på handelsbolags okända borgenärer bör
därför utgå ur den förevarande 3 §. Någon särskild övergångsbestämmelse torde
inte behövas, eftersom den föreslagna lagstiftningen om handelsbolag föreslås
träda i kraft den 1 januari 1981, dvs. samtidigt som preskriptionsförordningen
enligt vad jag förordar i det följande skall upphöra att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har påpekat att det kan anföras skäl för att införa en möjlighet att utfärda
kallelse på okända borgenärer även i sådana fall då god man har förordnats
enligt föräldrabalken. Lagrådet har dock inte föreslagit någon bestämmelse
härom. Inte heller jag flnner skäl att föreslå någon sådan bestämmelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
övrigt ansluter jag mig till vad lagrådet har anfört vid förevarande
Slutprotokoll paragrafer och tillstyrker de förslag till ändringar av lagtexten
sum lagrådet har lagt fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tillslyrker alt paragrafen med ett par redaktinnella jämkningar ges den lydelse
sum lagrådet har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig lill lagrådets uttalanden vid förevarande paragraf och tillstyrker
lagrådets förslag till lagtext med några smärre jämkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i det remitterade förslaget innebär att en borgenär som försummar att bevaka
sin fordran i förhållande lill en av flera solidariskt ansvariga gäldenärer
förlorar rätten atl kräva medgäldenärema på den del av fordringen som belöper
på den gäldenär som faller bort. De kvarvarande gäldenärernas ansvar är därefler
delat på samma sätl som när preskription har inträtt i förhållande till en av
flera solidariskt ansvariga gäldenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådets
förslag innebär däremot att borgenären skall ha rätt alt kräva ut hela beloppet
av var och en av de kvarvarande gäldenärerna, även om han har försummat att
bevaka sin fordran gentemnt en av gäldenärerna efter kallelse på nkända bnrgenärer.
1 stället skall medgäldenärema enligt lagrådets förslag ha samma rätt snm bnrgenären
att anmäla fnrdringen när kallelse på nkända bnrgenärer har utfärdats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sum
lagrådet säger är det inte självklart att de ifrågavarande bestämmelserna
skall vara ulformade på samma sätt när en fordran faller bort efter kallelse på
okända borgenärer som när en fordran preskriberas i förhållande till en av
flera gäldenärer. Enligt min mening är det dock en fördel om utformningen är
enhetlig. 1 sak anser jag för min del att det är rimligare att ansvaret för
borgenärens försummelse att i tid anmäla sin fordran efter kallelse på okända
borgenärer läggs på borgenären själv än att medgäldenärema åläggs att anmäla
fordringen för att de inte skall riskera en ökad betalningsskyldighet. Ätt
lägga ansvaret på borgenären ter sig naluriigt uckså med tanke på den
partsställning sum torde vara vanlig i de skuldförhållanden där det kan bii
aktuellt att tillämpa bestämmelserna. Som regel torde borgenären vara en bank
eller någon annan långivare som mer eller mindre rutinmässigt följer
kungörelser i Post- och Inrikes Tidningar, medan gäldenärerna nfta inte har
samma förutsättningar atl uppmärksamma kungörelser nm kallelse på okända
borgenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till vad jag nu har sagt anser jag aft paragrafen bör behålla sin
lydelse enligt det remitterade förslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>g c</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutprotokoll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tillstyrker lagrådets förslag till ändrad lydelse av
paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag har anfört vid
övergångsbestämmelserna flll preskripflonslagen avstyrker jag lagrådels förslag
att i de förevarande övergångsbestämmelserna ta in en bestämmelse om upphävande
av preskriptionsförordningen, i vad den avser kallelse på okända borgenärer.
Däremot tillstyrker jag lagrådets förslag till komplettering av övergångsbestämmelserna
i övrigt. Den föreslagna bestämmelsen om fortsatt giltighet av vissa
bestämmelser om s. k. äldre äktenskap bör dock tas in i lagen nm upphävande av preskriptinnsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om upphävande avförordningen (1862:10 s.
1) om tioårig preskription och om kallelse å okända borgenärer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av vad jag tidigare har sagt följer att detta förslag bör
behällas. I enlighet med vad jag anförde nyss bör förslaget kumpletteras med en
bestämmelse om fortsafl giltighet av vissa bestämmelser om äldre äktenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i lagen (1927:56) om gälds
betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tillstyrker lagrådets förslag aU den nuvarande ettårsfristen
för aU lyfta ett nedsatt belopp behålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av lagrådets ledamöter har förordat att 1942 års lag
inte skall arbetas in i 1927 års lag utan att de ifrågavarande lagändringarna
skall göras i varje lag för sig. För egen del finner jag dock inte anledning
att inta en annan ståndpunkt än som har redovisats i remissprotokollet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga lagförslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av lagrådets påpekande föreslår jag en
ändring i 64 § lagen (1939:608) om enskilda vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ikraftträdande m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I lagrådsremissen har föreslagits alt den nya
lagstiftningen skall träda i kraft den I juli 1980. För att inte tiden från det
riksdagen fattar beslut i ärendet tills lagstiftningen träder i krafl skall bli
alltför kort föreslår jag att dagen för ikraftträdandet ändras till den 1
januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver vad jag har anfört tidigare föreslår jag vissa
redaktionella ändringar i de framlagda lagförslagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2 Hemställan</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Slutprotokoll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att antaga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
de av lagrådet granskade lagförslagen med vidlagna ändringar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
förslaget till lag om ändring i lagen (1939; 608) om enskilda vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:83.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:119</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
lagförslag ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 7 juni 1979 ....</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Inledning ..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Gällande rätt ................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Preskriptionsförordningen ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Preskriptionsbestämmelser i andra författningar </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Övriga nordiska länder .................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 Frågans
tidigare behandling................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bakgrunden till reformförslagen ..................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1975 års departementspromemoria ............... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1976 års proposition ..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Riksdagens ställningstagande till propositionen </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>3.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ytterligare om det nordiska samarbetet ............ </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av 1977 års
departementspromemoria </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Allmän motivering.............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Preskriptionstid .......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'>5.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Allmänt .............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'>5.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Konsumentfordringar ........................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.3 Förlängd
preskriptionstid m. m </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'>5.3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Allmänt ............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'>5.3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Skadeståndsfordringar m. m...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'>5.3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Fordringar på bank o. d............................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.4 Preskriptionsavbrott
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'>5.4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Preskriptionsavbrytande åtgärder ............ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'>5.4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Tidpunkten för preskriptionsavbrott ......... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'>5.4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Verkan av preskriptionsavbrott ............... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.5 Verkan
av preskription </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'>5.5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Allmänt .............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'>5.5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Flera gäldenärer..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'>5.5.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Borgen ................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>5.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Tillämpningsområde m.m................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>5.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande m.m........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Upprättande lagförslag ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Specialmotivering ........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>7.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget till preskriplionslag ......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>7.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget till lag om kallelse på okända borgenärer </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>7.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Övriga lagförslag ........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Ill</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Hemställan .................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Beslut .......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 Promemorieförslagen .............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2 Sammanställning av remissyttranden ........ </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 De remitterade förslagen ........................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av lagrådets protokoll den 12 december 1979 </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1980 ..</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckari, Stockholm 1980</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G303119prop_197980__119.pdf9345344pdfom preskriptionslag, m.m.https://data.riksdagen.se/fil/83833916-8212-4DB3-A30A-E53733654AD6