2450271G3031061979/80106propproppropProposition 1979/80:106PropositionProposition10601980-03-06 00:00:002024-12-27 14:49:532008-06-13 08:02:10om Stockholms internationella fredsforskningsinstituts (SIPRI) organisation och verksamhetsformer, m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G303106/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G303106https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G303106
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:243.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1979/80:106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om Stockholms internationella fredsforskningsinsfituts
(SIPRI) organisation och verksamhetsformer, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslutad den 6 mars 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen förelägger riksdagen vad som upptagils i
bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgiird eller del ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>THORBJÖRN FÄLLDIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:228.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>OLA ULLSTEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen behandlas vissa smärre förändringar i
SIPRLs organisation. Dessa syflar lill att underlätta en anpassning av
institutets verksamhet lill de arbeisrättsliga förhållanden i Sverige som
lillkommil sedan inslilutel grundades år 1966 och lill all bibehålla dess
oberoende siällning och inlernationella karaklär. Vidare föresläs skaltefrihet
för vissa kostnadsersättningar lill SIPRLs utländska forskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen om skattefrihet avses träda i krafl den 1
januari 1981 och lillämpas första gången vid 1982 ärs laxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I Rik.sdagen 1979180. 1 saml. Nr 106</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i knmmunalskattelagen (1928:370)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
toreskrivs att 32 S 3 mom. och punkt 7 av anvisningarna till 32 S
kommunalskatielauen (1028:370) skall ba nedan aneivna Ivdelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
Ivdelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>32 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 inoni. Såsom intäkt upptages icke vad som av slaien
anvisats till bestridande av särskilda, med vissa tjiinster eller uppdrag
förenade kostnader, säsom:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utlandslillägg och därmed likställda förmåner för utom
riket stationerad personal vid utrikesförvaltningen eller i svensk
biståndsverksamhet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förvallningskostnadsbidrag och anslag till andra expenser;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ä slal uppförd hiist- och båilega;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lill beslällningshavare vid armén utgående
hiistgottgörclse f()|- egna ijänstehiislar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>resekostnads- och tiaktamenlsersiiltning;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kostnadsersättning för vård av person i enskilt
familjehem:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ägande i följd härav skatlskyldig icke göra avdrag för
underskoU. som kan uppkomma därigenom, att sålunda anvisat anslag icke förslår
till täckande av därmed avsedda utgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i första stycket</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna i första stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lillämpas även på motsvarande kost- lillämpas även på
motsvarande kostnadsersättning som anvisats av kom- nadsersättning sum
anvisats av kiim-mun eller skogsvårdsslyrelse eller mun eller skogsvärdsstyrelse
eller som bekostas av Nordiska minister- som bekostas av Nordiska minislerrådel
i samband med arbete inom rådet i samband med arbete inom ramen för det
nordiska tjänsteman- ramen för det nordiska tjänsteman-naulbylel.
Riksskatieverkel får ock- nautbytet. Besläminelseruu lilläin-så. när skäl
föreligger, förklara att pas vidare - i den omfallning som reglerna i första
stycket skall tilläm- anges i punkt 7 fjärde stycket av pas på molsvarande
ersättning, som anvisningarna ~ på kosinadsersåii-anvisals av annan offentlig
instilu- ningar som iinvisiils av styrelsen för tion. Sådant beslul får, när
onistän- Stockholms inlernalionella freds-dighelernaföranlederdet, återkallas
forskningsinstitut (SIPRI) till sådan av riksskaileverket. Mol beslul, som [ui
bestämd lid konirakisan.siälld riksskatteverket meddelai enligi
forskare vid SIPRI som år utländsk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:158.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medborgare och sam vid lidpunklen jör anställningen hos
SIPRI inle iir bosall i Sverige. Riksskatieverkel får ocksä, nar skiil
föreliecer, förklara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>detla st veke, får talan inle föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Senasle lydelse 1979:998,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all reglerna i första slyckel skall tilliimpas pä
motsvarande ersättning, som anvisals av annan offentlig institution.
Sådant beslut lär, när omsländighclerna föranleder det, återkallas av
riksskatteverket. Mot beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta
stycke, får talan inte föras. Förmånen av fri sjukvård eller fri land vård. sä
ock av fri grupplivförsäkring upplages icke såsom inläkl, oavsell om förmånen
ålnjulilspä grund av slallig eller på grund av kommunal eller enskild ijänsl.
Har sådan förmån åtnjutits på grund av enskild tjänsl och utgått efter
väsenlligl förmånligare grunder än som gälla för befattningshavare i
slalens tjänsl, skall dock förmånen upplagas såsom inläkl lill den del den
utgått efler förmånligare grunder än de för nämnda befattningshavare gällande.
Förmän av fri gruppsjukförsäkring enligt grunder som fastställts i kollektivavtal
mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer upplages ej säsom inläkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom inläkl upplages ej heller förmån av mindre värde,
som utgått i annat än penningar, därest förmånen kan antagas icke vara avsedd
alt utgöra direkl vederlag för ulföri arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anvisningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ull .32 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.- Till ersättning, som anvisats av staten till
bestridande av viss med tjänsten förenad koslnad och som följaklligen ej är
underkaslad skalteplikl, räknas även den lill tjänsteman vid förflyttning från
en ijänstgöringsorl lill en annan ulgående ersäitning för flyttningskostnad
samt för den ökade utgift, som för honom må hava uppställ därigenom, alt han
måst vidkännas kostnad för boslad å såväl den gamla som den nya
tjänstgöringsorten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detsamma gäller i fråga om bidrag lill representationskostnader,
som är vissa slalens Ijänslemän anslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom med utlandslillägg likställda förmåner anses för
ulom rikel stationerad personal vid utrikesförvaltningen fri boslad med
uppvärmning och belysning, bosladskostnadsersällning eller däremoi svarande
förmån, bidrag för resa till Sverige för semesler, barniillägg,
ulbildningsbidrag, barnresebidrag, ersällning för hällande av bil och
förflyllningsbidrag samt för personal, som av sialen anställts för
biståndsverksamhet, förmåner som molsvara de nu nämnda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senasle lydelse 1966:729.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De kostiiadsersålliungar lill forskare hos SIPRI som
avses I 32 § 3 mom. andra stycket andra punkten är lillägg för ökade
levnadskosliiiidcr. förmån av fri boslad eller hosiads-kostnudsersållning saml
ersällning för skolavgifter för barn och ersättning för flyttningskosinader.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1081 och lillämpas
fiirsta gängen vid 1982 års laxering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:82.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:106</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UTRIKESDEPARTEMENTET</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 108( 1-03-06</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: slatsminislern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Mogård, Åsling, Krönmark, Burenstam
Linder, Johansson, Holm, Boo, Danell, Pelri,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande; statsrådet Ullsten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om Stockholms internationella
fredsforskningsinstituts (SIPRI) organisation och verksamhetsformer, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med stöd av regeringens bemyndigande lillkallade dåvarande
chefen för utrikesdepartementet den I seplember 1978 en särskild utredare' med
uppdrag att uireda frågan om formerna för slifielsen Stockholms inlernalionella
fredsforskningsinstiluts (SIPRI) framtida verksamhel. Den 25 seplember 1078
tillkallades vidare två sakkunniga och en expert att bistå den särskilde
utredaren. Ytterligare tre experter tillkallades den 1 december 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen, som anlog benämningen SlPRl-ulredningen.
framlade i oktober 1979 betänkandet (Ds UD 1979:1) Stockholms internationella
fredsforskningsinsiilut (SIPRI); Organisation och verksamheisformer. I
betänkandt framförs elt anlal förslag lill ändringar i SIPRLs organisalion,
främsl mol bakgrund av effeklerna på SIPRI och dess verksamheisformer av den
nya arbeisrättsliga lagstiftningen i Sverige, Bl, a. föreslås en begränsning av
mandalliden för inslilutels slyrelseledamöler och direktör samt inrättandet av
elt rådgivande forskarkollegium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare föreslås i betänkandet att vissa
kostnadsersätlningar till inslilutels ulländska, konlraklsanslällda forskare
undantas från beskailning, Dessulom anges vissa skäl till att institutet, på
kort och något längre sikt, skulle kunna erhålla förstärkta resurser genom
höjda anslag över stalsbudgelen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SlPRl-ulredningens belänkande bör fogas lill protokollet i
della ärende som bilaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efler remiss har yllranden över beiänkandei avgells av
slalskonlorel, riksrevisionsverkei (RRV), riksskatieverkel (RSV), universileis-
och hög-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdniisledamoten Sven Andersson</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skoleämbeiet (UHÄ), forskiiingsrädsniimnden (FRN),
Stockholms internationella fredsforskningsinsiilut (SIPRI), TCO;s
slalstjanslemannascklion (TCO-S), centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR),
Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF),
Vetenskapsakademien, Svenska freds- och skiljedomsföreningen och Svenska
FN-förbundet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare har yllranden avgelts av universileien i Stockholm,
Uppsala, Lund och Göteborg, av vissa enskilda ledamöier av SIPRLs styrelse samt
av Stalstjänsiemannaförbundet, som i likhet med TCO-S ställt sig bakom ell
yttrande från Slalstjiinstemaniiaförbiindets avdelning 413 vid SIPRI,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingenjörsvelenskapsakademien, Utrikespoliliska inslilutel
och Svenska sektionen av inlernalionella kvinnoförbundet för fred och frihei
har avslåli från atl yttra sig i ärendel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till
protokollet i della ärende som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 SIPRI:s roll och betydelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slifielsen Stockholms inlernalionella
fredsforskningsinsiilut (Siockholm Inlernalional Peace Research Instilute,
SIPRI) grundades efter beslut av riksdagen år 1966 (prop, 1966:76, SU 1966:88,
rskr 1966:203), I propositionen uttalade departementschefen bl, a,; Den
långvariga fredsperiod Sverige upplevt och vår strävan alt föra en konsekvent
neutralitets- och fredspolitik gör det naluriigt alt vi söker bidraga lill
belysningen av problemen hur inlernalionella konflikter uppstår, hur de skall
kunna undgås och hur de skall kunna bilaggas pä fredlig vag. Vidare framhöll
departementschefen all del nya fredsforskningsinstilulel skulle ha en
internalionell karaklär - genom en inlernalionell rekrytering av forskare och
ledning för institutet - och en självständig ställning i form av en stiftelse
till vars verksamhet de svenska statsmakterna skulle lillskjuta rörelsekapilal.
Del betonades särskilt alt svenska slalliga myndigheter inle borde få utöva
någon påverkan på innehållet i inslilutels forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under de år som gått sedan institutet grundades har SIPRI
gjori en viklig insals på del inlernalionella nedrustningsomrädet. Genom
inslilutels rikhaltiga publikaiionsverksamhel har nedrustningsförhandlare och
opinionsbilda-re på nedruslningsområdel i hela världen kunnal förses med fakla
och analyser vars lillförlillighel och användbarhel har vunnii inlernationellt
erkännande. Till särskilt slor nylla synes SIPRLs skrifter ha varil för små och
medelstora slaler som å ena sidan hur elt vilall inlresse av att aklivi driva
nedrustningsfrågorna men som å andra sidan saknar stormakternas resurser all
själva skaffa fram del nödvändiga faklaunderlagel för
nedruslningsför-handlingar. Följaklligen är del numera en vanlig föreleelse atl
SIPRI-publikalioner och SlPRl-dala åberopas såväl i Förena Nationerna och
nedruslningskommittén i Geneve som i många andra inlernationella</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>saiumanhaiig. Till grund for tiella ligger inle minsl
SIPRLs strävan all upprällhålla elt vetenskapligt samaibete med länder i siiväl
ösl som viist. Det forskarlag som bedriver inslilutels forskning beslår av
experter som rekrvterals fiån öst och väst, nord och syd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör d;iriör vara ett starkt svenskt intresse alt SIPRI
kan fortsatta sin verksamhet i enlighet med de liktliiijcr som ursprungligen
avsetls. Genom alt ställa medel till förlogantle för institutets verksamhet,
och samtidigt göra klart och iroviirdigt att iiistitutcl vad gäller
forskniiigsinnchållet och forskningsinriktningen inte är föremål för påverkan
av svenska statliga mvndigheter, gör Sverige en insats för del iiiternalionella
ncdrusiningsarbe-Ict. Denna uppfaUning har kommit till uttryck i flera
partimotioiier i riksdagen under innevaiande och tidigare riksmöten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under den tid som gått sedan SIPRI grundades har
emellerlid vissa problem i institutels verksamhet uppstått. Ell huvutlproblem
härvidlag har giilll frågan om hur institutets internationella karaklär och
oberoende ställning skulle läla sig förenas med den nya lagslifiningen i
Sverige på arbetsrättens omräde, friimst lagen (1974:12) om anslällningsskydd.
Denna lag kunde framstå som svår all förena med de principer rörande
forskarre-kryteringen till SIPRI som fastslogs i ovannämnda proposition,
nämligen all rekryleringen skulle präglas av flexibilitet och all institutets
styrelse skulle ges befogenhet alt avgöra forskarstabens lämpliga
sammansättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett annal problem har gälll den svenska
skattelagstiftningens inverkan på inslilutels möjligheter atl rekrytera högl
kvalificerade forsKare från vissa länder lill en lillfällig tjänstgöring vid
SIPRI.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den särskilde uiredare som. på begäran av såväl SIPRLs
slyrelse som dess personalorganisalion, lillkallades den 1 seplember 1978 för
all enligi direkliven bl, a. pröva huruvida de organisaloriska former i vilka
verksamhelen hitlills bedriviis och vilka fasllagts i inslilulels sladgar
alltjämt är ändamålsenliga, har nu framlagt sitt betänkande. I belimkandel ges
inledningsvisen kortfattad beskrivning av institutets hittillsvarande verksamhet,
varvid dels konstaleras den vikliga roll som SIPRI kommii all spela, dels
noteras vissa avvikelser i fråga om verksamhetens former och inriktning jämfört
med de ursprungliga riktlinjerna. Enligt uiredarens mening skulle en viss
breddning av forskningsinriktningen och ell ökal samarbete med den akademiska
fredsforskningen i Sverige och övriga Norden i framliden kunna vara sakligt
befogad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare framhålls i betänkandet att den nya arbeisrättsliga
lagstiftningen i Sverige inte innebär något hinder för att även i framtiden
vidmakthålla principen om SIPRLs internationella karaktär och oberoende
ställning. Främsl hänvisas härvid till det kollektivavtal som slutils mellan
SIPRI och Slalsljänstemannaförbundet och i vilket parterna utnyttjar sin rätt
atl överenskomma om undantag från lagen om anslällningsskydd. Dessulom
framläggs etl anlal förslag till ändringar i SIPRLs organisation samt vissa
förslag om resursförslärkning för inslilutels del, inkl, förslag lill viss
ändring i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skattelagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av remissammanställningen har de olika
remissinstanserna i allmiinhel valt att endasl yttra sig över vissa, för dem
särskilt intressanta eller relevanla, delar av betänkandet. Sålunda har i, e\.
UHA och universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg saml Svenska
freds- och skiljedomsföreningen vall atl främst yttra sig över betänkandets
inledande kapitel om verksamhetsformer och verksamhetsinriktning, medan
statskontoret, FRN, SIPRLs slyrelse, personalorganisationen pä SIPRI (ST avd
413) och Svenska FN-förbundet främst yttrat sig över utredningens
organisalionsförslag, RRV och RSV har valt att i stort sett enbart kommentera
utrednings-förslagel om ändring i kommunalskallelagen (1028:370), medan
organisationerna SACO/SR, LO och SAF förutom detta senare utredningsförslag
även uppmärksammat vad som sägs i belänkandet om arbelsrätislagarna. De olika
förslag som framläggs i beiänkandei godlas i allt väsentligt i yttrandena från
FRN. TCO-S, SACO/SR och Vetenskapsakademien, Inte heller i yttrandena frän UHA
och de olika universiteten förekommer några invändningar mot de viktigare
utredningsförslagen. De flesta remissinstanserna ansluter sig lill
ulredningens ståndpunkter beträffande den arbeisrättsliga lagstiftningen i
förhållande till SIPRI (SAF framför dock invändningar på denna punkt, medan
slatskonlorel i sitt yllrande efterlyser en öppenhet och beredskap atl vid
behov pä nytt pröva inslilulels ställning). Erinringar mot utredningens förslag
om ändringar i institutets organisalion framförs i första hand av SIPRLs
styrelse och Svenska FN-förbundet. En del remissinslanser är
iveksamma eller negaliva lill utredningsförslaget rörande viss skattebefrielse
för de utländska kontraktsanslällda forskarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 SIPRI:s ställning och karaktär</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I SIPRI-ulredningens betänkande betonas vikten av all
inslilutels inlernalionella karaklär och oberoende ställning bibehålls, även
under den nya arbeisrättsliga lagstiftningen i värdlandet Sverige, Det faktum
att SIPRI såsom svenskl rättssubjekt, en organisalion som tillkommit som
resultat av ett svenskl riksdagsbeslut och inle elt mellanstalligi avtal,
omfattas av svensk arbetsrätlslig lagstiftning utgör enligt ulredningen inle
något hinder för att även fortsättningsvis bibehålla etl institut som till sin
karaktär är internationellt och som i sin forskningsverksamhet är helt
oberoende av svenska statliga myndigheler. Ulredningen hänvisar härvid lill del
kollektivavtal som medger inslilutel rätlen atl visslidsanställda forskare
liksom till det faktum all lagen (1976:680) om medbeslämmande i arbetslivet
visserligen ålägger arbelsgivarsidan informalions- och förhandlingsskyldigheter
men inte frän-tar SIPRl:s inlernalionella styrelse beslutanderätten i frågor
rörande institutets forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 likhet med de flesla remissinslanser som yltrat sig i
denna delfråga inslämmer jag i stort i det resonemang och de slulsalser som
framförs i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>O</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>betänkandet. Det kollektivavtal som i februari l07Sslols
mellan .SIPRI och Statst jiinstemaniKiförbuiulel får anses utgöra en
tillfrcdssliilhmdc kisniiig nar det giiller att säkerställa institutets
möjligheter att visstids;iiist;ilkla forskare för konkreia forskningsuppgifter.
Som utredningen påpekar ger kollektivavtalet som sådant utiryck for en
beredskap hos arbetstagarsidan att gotlta SIPRLs siirskilda behov av alt
utnyttja vissa möjligheter till avvikelser från lagen om anställningsskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det enligt min mening avgörande när det galler
bibehällaiidet iiv SIPRLs internationella karaktiir och oberoende ställning iir
att SIPRLs beslutande organ - styrelsen oeh institulsdirektören - rekryteras
interiialioiielli. att forskarrekrvteringcn sker pä internationell basis och i
balans mellan olika politiska och ekonomiska system, och att
forskningsresulialen priiglas av objektivitet och hög velenskaplig nivå. 1 den
män dessa mal rc;iliseras torde det faktum att det ocksä finns en administrativ
och finansiell länk mellan insliiulel och värdlandei Sverige knappast vara
någol som k:m skada SIPRLs trovärdiiihet i internationella sammanhana.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 SlPRI:s organisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIPRl-utredningen konstaierar inledningsvis i delta
avsnitt att ilen c] funnil skäl atl föreslä några genomgripande förändringar i insliUilels
organisatoriska siruklur med etl rådgivande, internationellt sammansatt
velenskapligl råd. en beslulande styrelse och en institutsdirektör som
verkställande chef och under styrelsen ansvarig för den pågående forskningsverksamhelen.
De förslag som framläggs är närmast avsedda alt förlvdliga regelsystemet och
främja samarbetet inom institutet, detta mot bakgrund av de erfarenheter som
vunnits under de gångna årens verksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 syfte all allmänt aktivera institutels vetenskapliga råd
som sedan år 1066 endasl sammanträtt två gånger, föreslås att det i inslilutels
sladgar fastställs, alt detla skall sammanträda i Stockholm minsl en gäng vart
femte år. Flera remissinslanser, däribland slalskonlorel och FRN anser atl
rådet bör sammanträda oftare än en gäng vart femle år om del skall fylla en
meningsfull funkiion. Med hänsyn lill all vad som föresläs endast är elt visst
minimum finner jag dock skäl all anslula mig lill ulredningsförslagel. Jag
finner del likaså rimligl alt, såsom föreslås i betänkandet, rådet formellt ges
ratten alt inkomma med namnförslag när vakanser uppstått eller förväntas uppslå
i slyrelsen eller på direktörsposlen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beiräffande inslilulels styrelse och inslilulsdirekiören
innebär utredningens viktigaste förslag atl mandalliden för dessa förordnanden
begriinsas till högst tvä femårsperioder, Förslagel, som allmänl slöds i
remissyllrandena, framförs mol bakgrund av ell resonemang om behovet av balans
mellan värdel av konlinuitel och värdel av förnyelse och rotalion. Jag ansluier
mig lill förslagel. Till skillnad mot utredningen men i likhei med Uppsala
universitet, SIPRLs personalorganisalion och Svenska freds- och skilje-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>in</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>domsföreningcii anser jag dock övervägande skiil lala för
all bestämmelsen träder i kraft omedelbart, utan övergångsbestämmelser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anslutning härtill vill jag framhålla att det självklart
torde var;ieu intresse för SIPRLs styrelse att kunna demonstrera för framtida
kandidater till direktörsposten att institutet är berett att, inom ramen för sina
resurser, känna ell malerielll ansvar under en övergångstid för en
iiistitutstlirektor som avstått från karriärmöjligheter i hemlandet tor att
under en längre tid tjänstgöra som chef för SIPRI,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller biträdande direktören vid SIPRI anser utrednignen
skäl Uila för att denna posl ges en formell siällning som biillre nmisvarar den
reella arbets-och ansvarsbördan. Sålunda föreslås bl. a. att tjänsten skall
tlefinicr;is i institutets stadgar, alt biträdande direktören formelll skall ha
ställning som inslitutsdireklörens ställföreträdare och atl regeringen, efter
inhämtande av förslag av SI PRI: sstyrelse och personalorganisation, skall utse
innehavare av tjänsten. Invändningar häremot har i första hand framförts i
vttrandet frän SIPRLs slyrelse. som molsäller sig siadgeändringar enligi
utredningens förslag i vad avser förordnande av biträdande direkiör liksom i
vad avser direklörens slällförelrädare, medan personalorganisalionen vid SIPRI
stöder förslaget. Jag anser mig böra tillstyrka utredningsförslaget som enligt
min mening kommer atl innebära en bättre preciserad arbeisfördelning inom
insliiulel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Likaså finner jag skäl alt anslula mig till
utredningstorslaget om inrättande av ett forskarkollegium med uppgift att
bereda ärenden som rör planeringen och genomförandet av inslilutels forskning
saml spridningen av forskningsresulialen. Av det särskilda kapitel som i
betiinkandel agnas förslaget om elt forskarkollegium framgår klarl att
ulredningen ser detta i första hand som ett organ för forskningssamarbete inom
inslilutel. främst mellan forskarna och inslilulsdirekiören. Den föreslagna
sladgeformuleringen får självfallel inle lolkas såsom innebärande alt styrelsen
skulle åläggas en skyldighet alt alltid inhämla kollegiets mening innan beslut
fattas i forskningsfrågor. SIPRLs slyrelse efterlyser i siu yltrande elt
klarläggande på den punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de förslag som i övrigt framläggs i betiinkandel
rörande SIPRLs organisalion kan, slutligen, särskilt nämnas förslaget alt
SIPRLs vetenskapliga råd, slyrelse, forskarkollegium och personalorganisation
formellt skall ges förslagsrätt vid regeringens förordnande av
styrelseledamöter och institulsdireklör. Jag finner detta förslag välmotiverat
och ansluter mig därtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill erinra om att det ankommer på regeringen atl
besluta i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 SIPRI:s resursbehov</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SlPRl-ulredningen nolerar i sitt betänkande, att en
beredvillighet frän riksdagens sida atl genom höjda anslag tillse all SIPRLs
verksamhel skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:106</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kunna bibehållas och vidareutvecklas, kommit till uttryck
i flera partimotioner den senaste tiden. Utredningen finner mot denna bakgrund
skäl atl uppmärksamma vissa områden där institutet redan i nuläget torde vara i
behov av resursförstärkning. Således nämns ett behov av viss personalförstärkning
samt av ökade resurser för att förbällra situalionen för inslilutels ulländska
forskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen framhåller också all SIPRI i framliden kan
komma all behöva göra anspråk på väsenlligl ulökade resurser i den man man
söker realisera den breddning av forskningsverksamheten, som utredningen anser
vara genomförbar på sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag avser atl senare återkomma till regeringen i dessa
frågor i samband med behandlingen av SIPRLs anslagsframställning för budgetåret
1981/ 82.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Skattefrihet för vissa kostnadsersättningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIPRLs ulländska forskare anslälls vanligen pä sådana
villkor all de blir obegränsat skallskyldiga i Sverige. Förutom grundlön fär de
ersällning med f. n. ungefär 1 000 kr./mån. för ökade levnadskostnader. De
erhåller vidare fri bostad eller bostadskoslnadsersällning i Sverige. Dessutom
kan ersättning utgå för barns skolgång saml för flyttningskosinader lill och
från Stockholm. Nu nämnda ersättningar och förmåner är normall skattepliktiga.
Till en del lorde dock avdrag kunna medges vid laxeringen för de kosinader som
ersällningarna avser all läcka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av beiänkandei framgår all SIPRI hafl svårl all rekrylera
sådana kvalificerade ulländska forskare som behövs för alt verksamheten skall
kunna bedrivas på avseit säll. En slarki bidragande orsak häriill har varil den
skallemässiga behandlingen av de nämnda koslnadsersällningarna. Enligt
SlPRI-ulredningen skulle dessa problem bäst lösas genom en uttrycklig
beslämmelse som undantog beloppen i fråga från skalleplikt. Förslaget har fåll
ett delvis blandat mottagande. Bl. a. har man pekat pä riskerna för atl en
sådan ändring skulle fä inte avsedda smiltoeffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag redovisa följande överväganden. Del
som enligt min mening kan motivera en undantagsbestämmelse av nyss nämnt slag
är den särställning som SIPRI intar. Såväl SIPRLs uppbyggnad som de närmare
verksamhetsformerna gör atl inslilutel får sägas ha en sådan inlernalionell
inrikining all del närmast är all jämföra med ell mellansiatligl organ. Jag
vill vidare framhålla all betryggande garanlier finns mol elt eventuellt
missbruk av skallefriheten för de angivna ersällningarna framför alll genom
svenska slalens insyn i SIPRLs ekonomi. Del bör vidare påpekas all en undantagsbestämmelse
av ifrågavarande slag i realiteten inte kommer all få alllför vittgående
konsekvenser. Som nyss nämnts lorde ersättningarna delvis vara sådana all
avdrag redan enligt nuvarande regler torde kunna påräknas vid laxeringen för de
kostnader som avses bli ersatta. An vidare vill jag betona</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>;ill tle ili";igavara;ide beloppens storlek
visserligen skall bestiimmas av SIPRLs styrelse men eller samriid metl
företrädare liir biidgettlepartemen-tet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakoniiKl av tlet aiiförtla vill jag efter samråd metl
chefen lör budgeidepartemeniel föreslå atl de ovan angivna
koslnadsersällningarna och IttrmaneiiKi som ulgår lill vissa av SIPRLs
utländska forskare skall vara skattelria. Skattefriheten btir lämpligen
ulformas eller samma miiiisler st>in gäller för molsvarande
kostnadsersältningar vid ullandstjänstgtuing. En hesiiimmelse härom btir tas in
i 32 S 3 mom. koiumunalskatielagen och punkt 7 av anvisningarna till detta
lagrum. De nya bestämmelserna bör tillämpas tillstå gängen vid 1082 års
taxering. I enlighet härmed har inom utrikesde-p:ii"temeiitet upprättats
förslag till lag om iindring i komimmalskattelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till frågans begräiis:ide riickvidd anser jag
del inle påkallat alt inhämta lagi;idets yttrande tiver förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:41.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Metl hänvisning till vad jag lui har anfört hemställer jag
all regeringen dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har
anfört om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ändringar i SIPRLs organisation. dels föreslår riksdagen
alt anlaga förslagel till lag om ändring i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommunalskallelagen (1028:370).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen ansluier sig till föredragandens överväganden
och beslular all genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har
anfört för den ateärd och det ändamål som framsär av föredrasiandens
hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:56.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:106</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inlaga I</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>UTRIKES DEPARTEMENTET</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(SIPRI):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Organisation och verksamhetsformer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkande avgivet av SIPRI-utredningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:51.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>DS UD 1979:1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Statsrådet och chefen för utrikesdepartementet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom beslut den I I maj 1078 bemyntligade regeringen
dåvarande chefen för ulrikesdepartementet. statsrådet Söder, alt tillkalla en
särskild uiredare med uppdrag att uireda frågan om formerna för stiftelsen
Stockholms inlernaticmella fredsforskningsinstituts (SIPRI) framtida verksamhel
och att besluia om sakkunniga, experter, sekreterare och aiinal biträde åt
utredaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med stöd av delta bemyndigantle tillkallades den 1
september 1078 som siirskild utredare riksdagsledamoten Sven Andersson. Den 2.S
september 1078 lillkallades som sakkunniga deparlemenlsrådel Sven Hirdman.
ulrikesdeparlementel. och hovrättsassessorn Svante Carlson, budgeldeparlemenlel.
som expert ombudsmannen Tor Nitzelius. TCO-S. samt som sekreterare
kanslisekreleraren Michael Sahlin, ulrikesdepartementet. Dessa har tagit del i
ulredningsuppdragel som helhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningsuppdragel har fullgjorls under benämningen
SlPRl-ulredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alt som experter bistå utredningen med skatteteknisk
sakkunskap tillkallades den I december 1078 följande personer:
deparlemenlsrådel Jan Francke. budgetdeparlementet, deparlemenlsrådel Bengt
Waahler, ulrikesdeparlemenlet och avdelningschefen Nils Larsson, SIDA.
Resultatet av det arbele som utförts av denna grupp redovisas i en promemoria,
vilken närslutes lill detta belänkande som bilaga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en annan bilaga framläggs ft)rslag lill siadgeändringar,
Ulredninen har stannat vid att ange ändringsförslag endast vad gäller de
stadgeparagrafer som är föremål för ändringsförslag i sak. Följdändringar i
övriga paragrafer i enlighet med giillande normer för språkdräkt och
uppställning kommer att erfordras vid ell genomförande av utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningsarbetet, vilket i enlighet med direkliven
utförts i nära samråd med SIPRLs styrelse och berörda personalorganisationer,
har svflat lill au dels klargöra innebörden av den nya svenska arbetsrättsliga
lagstiftningen i dess lillämpning pä SIPRI, dels föreslå lämpliga
organisatoriska förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förändringar som föreslås är avsedda att, med hänsyn
till de nya rättsliga förutsäliningarna och mol bakgrund av erfarenhelen från
en 13-årig verksamhel. underiälla ett bibehållande av den oberoende ställning
och internationella karaklär som ursprungligen avsågs för inslilulels del.
liksom all främja ell aktivi samarbele inom insliiulel. Till grund för ulredningens
förslag ligger sålunda i hög grad de mäl som uppställdes och de ståndpunkler
som inlogs av dåvarande chefen för ulrikesdeparlemenlet i proposiiion nr 76 år
1066 angående inrättande av elt inlernalionellt institut för freds- och
konfiiklforskning i Sverige. Utredningen har även funnit anledning att i vissa
fall åberopa den s. k. "fredsforskningsulredningens" betänkande,
'"Inlernalionellt fredsforskningsinstitut i Sverige" (1966).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En inofficiell översiittniug översättning till engelska av
detta betänkande som lielhct har utarbetats och kommer att delges SIPRLs
styrelse och vetenskapliga rad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betiinkandel iiverlämnäs härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siockholm i oktober 1070</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sven Andersson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>/Michael Sahlin</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:88.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:106</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17<br>
Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förord</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Utredningsuppdraget ............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samnianfatlning
..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIPRLs
verksamhel: en korl hislorik och karaklerislik </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ursprungliga
överväganden och siällningsiaganden ....</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskningsverksanihelens
innehåll .................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskningsverksamhetens
former.................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIPRLs roll och
betydelse ................................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4................................................................................ SIPRLs
karaktiir och ställning i ljuset av den nya arbetsrättsliga<br>
lagstiftningen .......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIPRLs karaktär
och ställning ........................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen om
anställningsskydd (LAS) .................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen om
medbeslämmande i arbetslivet (MBL) </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Institutets organisalion ........................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänt ............................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIPRLs
vetenskapliga råd ............................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIPRLs styrelse
............................................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Institulsdirektören
........................................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Biirädande
direklören .................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6. Forskningssamarbete och beslutsordning:
Forskarkollegium . .</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övrigt om
samverkan och samråd .................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inlern
arbetsordning......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7. Sliftelsens ekonomi ................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finansieringsform
.......................................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skäl för
ulökade slalliga anslag ..................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag om viss
skattebefrielse för ulländska forskare . .</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BILAGA 1. Utredningens sladgeändringsförslag .......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BILAGA 2. Promemoria ang. beskaltning av de
kontraktsanslällda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ulländska forskarna vid SIPRI ....................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:49.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 106</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Utredningsuppdraget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Direktiven för utredningsarbetet innefattas i ett
anförande lill stalsrätls-protokollei den 11 maj 1078 av chefen för
ulrikesdeparlemenlet. Däri aiiftirs följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>■"Stockholms internationella
fredsforskningsinsiilut. Stockholms Inlernational Pcace Research Instilute,
SIPRI. har under sin drygl tioåriga existens uppnått en i både väst och öst
erkänd sliillning som ett högklassigt, oberoende institut pä freds- och konfliktforskningsomradct.
Institutets insatser torde verksamt ha bidragit till alt öka medvetenheten och
kunskapen om ruslningsproblemen hos regeringar och htis en inlernationell
opinion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan SIPRI grundades ar 1066 (prop. 1966:76. SU 1966:88.
rskr 1966:203) har emellertid de förhållanden under vilka det verkar
föriindrats. framför allt i vad avser utvecklingen på arbetsrättens område i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning härav har SIPRLs styrelse hemställt, att en
utredning tillsätts för all undersöka hur SIPRLs karaktär av internaiionelll
inslitui, vilkel, såsom avsågs vid dess inriitiande, ålnjuler oberoende i sin
forskning och fiexibilitel att rekrytera forskare från olika geografiska
regioner samt olika politiska och ekonomiska system, i denna nya situation bäsl
kan vidmakthållas. Liknande önskemål har framförts från fackligl hall. Frågan
har även uppmärksammals av riksdagen (UU 1977/78:11, rskr 1977/ 78:162),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol denna bakgrund finner jag del angeläget all pröva
huruvida de organisaloriska former i vilka verksamheten hittills bedrivits och
vilka fastlagts i institutets stadgar alltjämt ar ändamålsenliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser därför att en särskild utredare bör tillkallas
lör att utreda dessa frågor och föreslå de förändringar som behövs för alt
underlätta en anpassning till de delvis nya lorutsätlningarna. samtidigt som
institutets karaklär bibehålls. Ulredningsarbelet bör bedrivas skyndsamt och i
nära samråd med SIPRLs slyrelse och berörda personalorganisationer."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Sammanfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 direkliven till denna utredning sägs atl de rällsliga
förulsällningarna för SIPRLs verksamhel delvis förändrals genom tillkomsten av
den nya arbeisrättsliga lagstiftningen i värdlandet Sverige. Lagstiftningen har
givit upphov lill frågor rörande förenligheten mellan å ena sidan denna
lagsliftning och ä andra sidan inslilutels oberoende ställning och internationella
karaktär. Utredningsuppdraget formuleras i direkliven dels som ett uppdrag atl
undersöka hur SIPRLs karaklär av inlernalionellt inslitui bäsl kan
vidmakthållas under de nya rällsliga förulsällningarna, dels som elt uppdrag
all föreslå sådana organisatoriska förändringar som, utan all ändra inslilulels
karaklär, behövs för all underiälla en anpassning till de nya
förutsättningarna. Det senare ledet formuleras på ell annat ställe som etl uppdrag
att utreda frågan om formerna för SIPRLs framtida verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De slutsatser och förslag soiu framläggs i detla
beliinkande kan indelas i Ire kategorier: dels ett klarläggande av innebörden
för SIPRLs del av den nya arbelsrätlsliga lagstiftningen, dels vissa förslag
till organisaloriska föran-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>öringar och dels vissa förslag som rör SIPRLs ekonomi.
Förslagens sammanlagna innebtird och syfte är elt stärkande av de
grundliiggande principer för institutets ställning och karaktär som en gång
formulerades. En övergripande slutsats iir att det iiven under de delvis nya
riittsliga förulsältningarna är önskvärt och i allt väsentligt miijligt alt
inför framtiden bibehålla SIPRLs ursprungliga karaktär, della således ulan att
åtgärder skall behöva övervägas för att genomföra en inlernationalisering i
strikt och egentlig mening. Samtidigt föreslås dock att SIPRLs utländska,
kontrakts-anställda forskare skall medges skattebefrielse vad galler de
lilliigg utöver lönen som dessa nu erhåller. Innebörden av delta förslag är
såväl elt erkännande av SIPRLs inlernationella karaklär som en strävan att
stärka denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med utgångspunkt från en inledande beskrivning av
forskningsverksamhetens innehåll och former under de gångna aren konstateras
atl en viss avvikelse ägl rum jämfört med de ursprungliga inlenlionerna, såsom
dessa formulerades i 1966 års proposition och i institutets stadgar. Det
sakligt motiverade i denna avvikelse understryks, samtidigt som frågan ställs
om det inte i nulägel skulle vara önskvärt och möjligt all i viss utsträckning
återknyta lill dessa ursprungsinlentioner,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om den arbelsrältsliga lagslifiningen konstaterar
utredningen atl direkliven inle angell elt uppdrag alt överväga om
särlagstiftning för SIPRLs del vore en framkomlig vag. Lllredningen har likviil
ansell sig kunna konstatera alt SIPRLs ursprungliga karaktär och ställning kan
bibehållas även i ell läge präglat av all arbelsrätislagarna (MBL och LAS) äger
tillämplighet på SIPRI liksom på andra arbetsplatser i Sverige - och således
även ulan en sådan särlagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad belräffar Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL)
konslalerar utredningen att denna inte motverkar del för SIPRLs oberoende
ställning och inlernalionella karaklär viktiga villkoret att det är den internationella
styrelsen som har del slulliga avgörandel, även om lagen ålägger arbelsgivarsidan
förhandlings- och informalionsskyldigheler, I betänkandet erinras också om den
vikl som departementschefen i 1966 års proposiiion fäste vid att svenska slatliga
myndigheler inle söker utöva påverkan på institutets arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etl annal vikligl villkor för bibehållandet av SIPRLs
oberoende ställning och inlernalionella karaktär är rätlen atl
visstidsanslällda forskare pä konlraklsbasis. Forskarrekryteringen måsle kunna
präglas av flexibilitet med utgångspunkt från styrelsens beslul om
forskningsprojeki. När del gäller Lagen om anställningsskydd (LAS) konstaterar
utredningen att parlerna på SIPRI (d.v.s. SIPRI och berörd cenlral
arbetstagarorganisation) utnyttjat den möjlighel som lagen anger all genom
kolleklivavlal komma överens om undanlag från huvudprincipen om
lillsvidareanställning. I kollektivavtalet accepleras SlPRL.s rätt all
konlraklsanslällda forskare för viss tid, samiidigi som tre forskare ges
lillsvidareanställning. Avlalet har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ovanligt läng uppsiigningslid. och
Statstjiinsicmaiinaförbundet. som i kollektivavtalet representerar
arbetstagarsidan, har klargjort för utredningen att man genom att inga avtalet
visat alt man godtar principen att SIPRLs verksamhet och karaktär motiverar
undantag frän nämnda huvudprincip. Utredningen anser atl SIPRLs rätt att
kontraktsanställa forskare för viss tid diirigenom är tillfredsställande
tryggad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beiräffande inslilulels organisation har utredningen inte
funnil skäl alt föreslå ändringar i den grundliiggande strukturen. De framlagda
förslagen uitrycker en strävan alt åstadkomma en anpassning av denna struktur
till nulägets krav, mol bakgrund av de erfarenheler som gjorts under arens
lopp. I konsekvens med förslagen om iindringar och preciseringar belriiffande
inslilulels organisalion ftiresläs vissa sladgeiindringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sådana siadgeändringar föranleds bl. a. av utredningens
förslag beträffande dels ett forskarkollegium, dels biirädande direktörens ställning.
Förslaget om elt formellt inrättande av ett rådgivande forskarkollegium återgår
på ett liknande förslag i ""fredsforskningsulredningens""
betänkande och avser att tillgodose ett uppenbart behov av ett organ för
forskningssamarbete inom inslilulet mellan insiitutslednirgen och forskarna.
Ulredningen har vidare konstaterat etl behov av alt stärka biirädande
direktörens ställning som ställföreträdande chef och ansvarig för löpande
administrativa ärenden. Detla behov är bl. a. en konsekvens av den nya arbelsrätlsliga
lagstiftningen och av behovel av all reducera inslitutsdireklörens
administrativa åligganden till ell minimum. Förslagel om all slarka biirädande
direktörens sliillning innebär dock inle någon ändring i del grundläggande
förhällandet att den internationellt rekryterade direklören är institutels
chef.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om såväl inslilulsdirekiören som
styrelseledamöterna föreslås en precisering av maximal mandattid (sammanlagt
högst 10 är) för att befrämja såväl kontinuitet som förnyelse. Vidare föreslås
alt. vid regeringens utnämning av dessa posler, ett förslagsrällsförfarande
införs, varigenom regeringen har atl (via slyrelseordföranden) inbegära
evenluella förslag frän SIPRLs velenskapliga rad, slyrelse, forskarkollegium
saml personalorganisalioner, Ulredningen förulser en jämförelsevis akliv roll
för styrelseordftj-randens del och undersiryker viklen av alt ordföranden är
bosatl och verksam i eller nära Siockholm, Värdet av direkla konlakler mellan
styrelsen och de anslällda på SIPRI noteras likaledes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För del velenskapliga rådets del innebär ulredningens
förslag ell visst mått av aktivering. Främsl föreslås därvid en föreskrift i
stadgarna om all radel skall sammaniräda i Siockholm minsl en gång vari femte
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen underslryks i beiänkandei viklen av alt SIPRI
erhåller tillräckliga resurser för all kunna bedriva och utveckla sin
forskningsverksamhet som avsell. Den svenska slalens ansvar därvidlag
poängleras. Med hänsyn lill SIPRLs siarkt internationella karaktär, och med
lanke på de svårigheler institutet hafl att rekrylera högt kvalificerade
forskare (särskilt från länder där sådana forskare erhåller mycket goda
löneförmåner), föresläs att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>institutets utländska kontraksanställda forskare skall
metlges viss skattebefrielse. Utredningens förslag bygger pä resultatet av det
arbete som för utredningens räkning utförts av en siirskild expertgrupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. SlPRI:s verksamhet: En kort historik och karakteristik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Ursprungliga överväganden och ställningstaganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fredsforskningsulredningens bctiinkande
(""Inteniationelll fredsforsk-ningsinstitut i Sverige"")
förespråkades, mot bakgrund av en allmän diskussion kring begreppet och
disciplinen freds- och konfliktforskning, att det nya institutet skulle inriktas
på sådana forskningsområden inom freds-och konniktforskningeiis vida ram som i
jiimförelsevis liten utstriickning var föremål för pågående forskning vitl
befintliga nationella institutioner. En annan ulgångspunkl var atl den
forskning som skulle bedrivas så vitl möjligt skulle eftersträva att ge
""väsentliga bidrag lill ftirståelsen av betingelserna för en stabil
fred och för fredliga lösningar av mellanslalliga konflikter"". På
grundval av dessa målsättningar förordade utretlningen alt det nya inslilutel i
första hand skulle inrikta sitt forskningsarbete på nedrustnings- och
rustningskontrollfrågorna. Som närmare molivering angavs alt man inom detla
område skulle kunna göra ""väsentliga velenskapliga insatser . . .
som har slor relevans för inlernalionella fredsslrävanden.""
Inrikiningen på detla omräde sägs samtidigt som en profilskapande utgångspunkt,
från vilken forskningsverksamheten gradvis skulle kunna utvidgas till andra
studieområden inom disciplinen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 proposiiion nr 76 år 1966 bilrädde departementschefen
fredsforskningsulredningens förslag belriiffande den huvudsakliga
forskningsinriktningen. Del faktum att forskningsarbetet i försia hand skulle
inriktas på frågor rörande nedrustning och rustningskonlroll skulle dock,
framhöll deparle-menlschefen, inle innebära alt ""huvudsakligen
naturvetenskaplig forskning kommer all bedrivas vid institutet"', detla
emedan det föreslagna specialområdet i hög grad lämpade sig för samhälls- och
beleendevelenskapligi studium, ""Forskningen bör , , , belysa
problemen kring rustningarnas betydelse för konflikter mellan slaler,
möjligheter all reducera rustningsvolymen eller svårigheter av politisk,
psykologisk, ekonomisk eller leknisk karaklär alt uppnå överenskommelser om
nedrustning, m, m. Jag lägger vikl vid atl den konfliklproblemalik som finns
lalenl i de underulvecklade ländernas ekonomiska och sociala förhållanden
belyses genom inslilulels forskning,"'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I SIPRLs stadgar anges jämförelsevis vida ramar för
institutels forskningsinriktning (§ 2); "Stiftelsen har till ändamål all
, , , bedriva velenskaplig forskning i konflikl- och samarbeisfrägor av
belydelse för inlernalionell fred och säkerhel i syfte alt söka ge bidrag till
förståelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanslatliga
konflikter och för en stabil fred,'"</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beiräffande inslilulels forskarpersonal betonades i
fredsforskningsulredningens bctiinkande behovet av en välavviigd balans mellan
olika kategorier av forskare och aiislällningsformer. Del gällde alt lill
institutet söka rekrytera dels yngre forskare (på doklorandniva), dels högl
kvalificerade, äldre forskare ('"professorer""). Del gällde
vidare atl säkerstiilla flexibilitet och förnyelse genom att i första hand
rekrytera forskare på tidsbegränsad konlraklsbasis, samiidigi som del
underslröks all inslilulels forskarstab inle enbart borde bestå av korttids-
och projekirekryteradc forskare: ""Den grupp fast anställda forskare
som bör finnas kan utgöra en permanent kärna i insliiulel och genom sin
sakkunskap på respeklive områden lämna avsevärd hjälp lill forskningschefen alt
uppgöra förslag pä lämpliga projekl och kvalificerade forskare för
dessa."' Tanken var alt det permanenta inslaget inom SIPRLs forskarstab
skulle uigöras av ""forskare med erkänt höga kvalifikationer"".
För all kunna rekrylera sådana forskare underslröks behovel av flexibilitet i
lönesättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härtill kan läggas den vikl som i 1966 års proposition
lades vid att institutets forskare rekryterades internationellt och alt
instiuitet efierslrävade nära kontakter med internationella organisationer och
forskningsinstitutioner i andra länder. Departementschefen betonade i
sammanhanget särskilt atl ""samråd och samarbele bör elableras med de
institutioner i de övriga nordiska länderna som ägnar sig ät forskning i freds-
och konfliktproblem. Jag förutsälter också all en praktisk samverkan kommer
till stånd med svenska institutioner pa näraliggande områden, t, ex. i fråga om
biblioleksresurser". Denna senare målsättning fastslås i S 3 i inslilulels
stadgar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett flertal kriterier kom sålunda alt åberopas för den
valda huvudinriktningen för forskningsverksamhelen på frågor rörande
nedrustning och rustningskonlroll. Ett kriterium var behovel av att ge SIPRI en
siälvsländig forskningsprofil, en inriktning på områden som inte redan var
inmutade i den akademiska fredsforskningen i Sverige och andra länder. Iitt
annat kriterium var det valda områdets politiska och vetenskapliga relevans för
det inlernalionella fredsarbelet. Ell tredje var att just della område var väl
lämpat för velenskapssamarbete mellan skilda kategorier av forskare (dels olika
slags specialister, dels generalisier/""fredsforskare"")
frän skilda nationella miljöer (ösl och väst, nord och syd). Som yueriigare
ell kriterium kan cileras de formuleringar i proposilionen i vilka kraven pä
""atl forskningens internationella och strängt objektiva karaktär ej
skall kunna ifrågasättas"" underslryks. Ett sådanl kriterium lorde ha
varil svårl alt lillämpa på sådana timraden inom freds- och konfliktforskningen
som sätter de stora värderingsfrågorna i förgrunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samiidigi markerades dock, som nämnls, all den valda
huvudinriktningen inte skulle innebära att det på SIPRI främst bedrevs
naturvetenskaplig forskning. En innehållslig breddning av forskningsverksmheien
förutsågs uiiryckligen. Utvidgningen skulle, enligt deparlemenlschefens
anvisningar i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>propt)sitio]ieii "i betraktaiitle av de resurser
iiistilutet kommer att foiftiga över ske successivt, </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><a href="file:///\\atle2-s\arvitl"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>\arvitl</span></a> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>självfallel letlning bör liämtas i
iiistitulets erfarenheter av verksamhelen i inlediiingssketler'.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det skall i del följantle konstateras att iiistitulets
erfarenheter av verksamhelen i inledningsskedet kom att friimja en utveckling
;iv verksamheten som innebaren viss avvikelse fiän de iirs|iruiigliga
inlenlionerna, såviil vad betriiffar forskningsinriktning och vetenskaplig
metotlik som vad beträffar rekrvtering och forskarpersonakippsäuiiing. Som
senare skall framgå iir det utredningens uppfallning atl denna avvikelse i alll
viisenlligt varit sakligt motiveratl och ntidväntlig. även om iiistitiilels
erfarenheter i nuläget aktualiserar frågan om inte en viss återanpassning till
tle ursprungliga riktlinjerna vore genomlcirbar och sakligt befogad. SIPRI kan
niimligen i dag lill sina erfarenheter från ett inledande etableringsskede
lägga erfarenheterna frän ett därpå följande skede, kännetecknat av en allmiin
konsolidering av den vunna positionen och profilen och av en
verksamhetsinriktning som i allt väsenlligl baserats pä inledningsskedels
erfarenheler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Forskningsverksamhetens innehåll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fredsforskningsulredningen bilade till silt betänkande
fyra olika forsk-ningsprojektförslag, som tillsammans återspeglade den
huvudinriktning men samtidigt den bredd man ville ge forskningsverksamheten.
Ett förslag avsåg ""seismiska data och kiirnvapenprovslopp". ett
annat "biologiska stridsmedel", ell tredje
""informationstckniskt studium av vissa lokaliserade internationella
konflikter"" medan det fjärde förslaget avsäg "'internationella
legala problem i samband med teknisk utveckling för ökad utvinning av vattenresurser,""
Av dessa förslag var del de två förstnämnda som kom att sätta sin prägel pä
inslilutels forskningsverksamhet. Främst B-vapenprojekiet, som senare kom att
expandera lill ett omfattande CBW-prtijekl (kemiska och biologiska vapen),
verkade i inledningsskedet som en kalalvsator lör SIPRl-forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CBW-projektet, som så småningom avsatte inte mindre än sex
separata volymer vilka numera inlernalionellt betraktas som standardverk på
området, lorde ha hafl en slor belydelse för SIPRLs fortsalla verksamhel, bl,
a, genom atl göra namnel SIPRI känt och respekterat och genom att bana väg för
eu vetenskapligt samarbete mellan högl kvalificerade, i allmänhet
tekniskl-nalurvelenskapligi orienterade, forskare från öst och väst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare tvä större forskningsprojekt i
inledningsskedet kom att i hög grad bidra lill all SIPRLs verksamhel
kanaliserades in i de fåror som sedan dess givit institutet dess speciella
verksamhelsprofil. Llarmed åsyftas dels vapenhandelsprojektel, dels
årsbokprojeklel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom satsningen på vapenhandelsprojektel, vilkel så
småningom bl, a. kom att avsätta Ivå separaia volymer (""The Arms
Trade wiih ihe Third "World"" från 1971 resp. ""Arms
Trade Registers, The Arms Trade with the</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Third World"' från 1975), har SIPRI kommit att bli
nägot av en internationell auktoritet pa ett alltmer uppmärksammat
studieområde. Gruntlen för auktoriteten ulgörs friimst av den miingd data stim
systematiskt samlats in under årens lopp och som numera årligen retlovisas i
SIPRLs årsbok. Datavolymcn torde f. ö. vid del här lägel ha varit mvckci
svårhanterlig om man inle. vilket nyligen skedde, hade genomfört ett
dattiriseringsprogram. Satsningen på vapenhandelsprojcklet var ell vikligl led
i den utveckling som SIPRI genomgått i riktning mot en huvudfunktion som
databank eller dokumenlalionscenlrum på rustnings- och nedrustiiiiigsomrädel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslutet att regelbundel utge en årsliok, sammanfaitande
de viktigaste utvecklingsförloppen under året pa olika ruslningsomräden samt
huvudinnehållet i pågående nedrustnings- och rustningskontrollförhandlingar,
lorde dock ha betytt mest för all ulforma inslilulels verksamhelsprofil oeh
internationella roll och anseende. Redan årsbokens slående tilel. "World
Armaments and Disarmament"" anger vad som alltsedan inledningsskedet
kommit alt bli SIPRLs helt dominerande arbetsuppgift: atl vetenskapligt insamla
och sakligt och objektivt presenlera fakta och utvecklingstendenser på den
pågående globala kapprustningens olika aktuella fronter och därigenom bygga upp
ett faktaunderlag för nedrustningsförhandlare och opinionsbildare. SIPRLs
årsbok, liksom andra slörre publikationer, distribueras f, ö. sedan liinge
kostnadsfritt till en slor mottagarkreis av personer och organisationer med
anknytning till det inlernationella iiedrustningsar-betel. Denna salsning har
självfallel haft stor betydelse för atl ge SIPRLs datasamlingar och analyser en
auktoritativ ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIPRLs årsbok, numera en imposant volym som pa 100-tals
faktaspäckade sidor dokumenterar aktuella lendenser på rustningarnas,
vapenhandelns och nedrustningsförhandlingarnas områden, har blivit flaggskeppet
kring vilket mycket av institutets verksamhet kretsar, Uiöver årsboken har
SIPRLs publikalionsverksamhet avsatt etl numera betydande antal separata
volymer vilka behandlar sådana frågor som t, ex, inhumana vapen,
miljökrigföring, kärnvapenspridning och kapprustningen i yttre rymden, förutom
de etablerade områdena vapenhandel och CB'W,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är naturligt atl SIPRLs inriktning på nedrustnings-
och rustningskontrollfrågorna har fåll lill följd all institutets
forskningsverksamhet i hög grad kommii atl relateras lill del pågående
internationella förhandlingsarbetet inom detta område. Sålunda har besluten om
specifika SlPRl-projekl till en del beslämts av vilka särskilda ämnen som vid
olika tillfällen slåll på dagordningen i multilaterala och bilaterala
förhandlingsfora. Inte minsl härigenom har SIPRI kommit all bli något av en
aklör i del inlernationella spelet om nedrustningen, en aklör som genom
påpasslig publikalionsverksamhet, genom atl arrangera symposierom cenirala och
aktuella ämnen och allt oftare genom att fysiskt närvara vid diverse
konferenser, väcker inlernalionell respekl som varnare och pådrivare. Rollen
som oberoende internalionell aklör i nedrustningens ijänsl har kommit att
skärpa de krav</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:106</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som fr;m boijan ställts på SIPRI att protluceia fakta tieh
analyser vars opartiskhet och höga vetenskapliga iiiva inle skall kunna
ilrägasiiltas vare sig pa politiska eller velenskapliga grunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De uppenbara fördelarna metl tlen sålunda beskrivna
tilvecklingcn av SIPRLs verksamhel - den liimligen unika möjligheten atl spela
en konkret och aktiv roll i de inlernalionella nedrusliiingssträvantleiias
tjänst - kan sägas ha medfört vissa nackdelar. Del finns en viss risk att SIPRI
skulle kunna utvecklas till något av ett utredningsinstitut styrt av
FN-önskemal och FN-hänsyii. Om denna risk. som skulle bidra till att retliicera
tlen vetenskapliga forskning i egentlig mening som betlrivs. ar man dock mycket
medveten inom SIPRI, vars styrelse vitl flera tillfällen betonat vikten av att
en viss bt)skillnad görs mellan institutets forskning och de piigåentle neUruslningsförhantllingama
i New York tich Geneve.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare har den valda inriktningen fått till följd att man
avstått från att realisera andra, i proposiiion ocb stadgar mer eller mindre
uttryckligen angivna, uppgifter såsom del ovan onmämnda niira samarbetet med den
akademiska freds- oeh ktmfliktforskningen i Sverige och övriga Norden och den
förutsedda successiva breddningen av forskningsverksamheten till områden och
frågestiillningar som i första hantl liimpar sig för en samliiills-eller
beleendevelenskapligi inrikiad analys. (Som undanlag från den regeln kan dock
nämnas boken ""Southern Africa. The Escalalion of a Conflicf").
Generellt kan sägas att SIPRLs forskning endast i liten utsträckning izått ut
på att lämna bidrag till kausanalys och teoribildning inom studieområdet. Man
har valt att snarare dokumentera och beskriva den pågående kapprustningen i
siffror och andra hårddata än söka förklara kapprustningsfenomenen utifrån t.
ex. etl siikerhetspolitiskl perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till ovan refererade kriterier för SIPRLs
forskningsinriktning och den erfarenhet som efter hand vunnits har, som redan
framhållits, detla val visal sig vara klokt. Del finns dock i nuläget skäl atl
tro alt SIPRI inför den närmaste framtiden skulle vinna pä just en sådan
breddning av forskningsverksamheten som ursprungligen avsågs. Respekt för
institutels saklighet och objektivitet har redan uppnålls i hög grad. 1 den mån
SIPRI kommer att finna tiden mogen för en breddning av verksamheten in på
områden som måhända framslår som mer teoretiski och även politiskt
kontroversiella torde tiella vara en slor, ftir att inle säga unik, lillgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Forskningsverksamhetens former</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den utveckling vad gäller forskningsverksamhetens
innehållsliga karaktår som ovan beskrivits har av naturliga skäl satt sin
priigel på formerna lör verksamheten. En bidragande faktor har också varit de
svårigheter som SIPRI hafl all lill sin medarbetarslab kontinuerligt rekrytera
de högt kvalificerade forskare ('"professorer"") som
ursprungligen avsågs bistå insliuitsdirektören i dennes forskningsledande
uppgifter. Inriktningen på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kvantitativa dala har vidare ställt ökande krav pa att
till SIPRI kiivta en jämförelsevis stor stab av forskningsbitradaade personal.
Den intensiva publikationsverksamlielen har skapat slora behov av en ktimpelent
retlak-lionell personalstyrka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Publikationsverksamlielen. liksom arrangerandet av
svmptisier pii ht)g nivå. har varit SIPRLs friimsta verksamhetsform. Härtill
kommer tle olika bidrag som SIPRl-forskare vid olika tillfiilleii kunnat lämna
genom att tiella i allehanda nedrustnings- och fredsforskniiigskonlerenser samt
informera och stimulera opinioner genom föredrag och artiklar baseratle på
institutets samlade forskningsresultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De forskare som bidragil lill insliuuels olika prt>jekt
h;ir rekrvterals pä skilda siitt, beroende på institutets konkreia behov vid
varje tilllalle. Tvä principer för rekryteringen har ktimtuit att bli
vägledande: att rekryleringen skall vara internationell och balanserad (dvs.
Iiuvutlsakligen icke-sveiiskar från olika politiska och ekonomiska system) och
att rekryteringen skall ske på lidsbegränsad konlraklsbasis för alt säkerställa
en maximal flexibilitet. SIPRl-forskningen har således införts av
konlraklsanslällda forskare som verkal på inslilulet under en eller flera
ivåårsperioder, av gästforskare som under kort lid vistats på SIPRI samt av
konsulter som lör SIPRLs räkning bedrivii forskning i sitt hemland.
Proportionen mellan dessa anställningsformer har över tiden varierat med
institutels konkreta behov och ktinkreta rekryleringsproblem. Värdet av all
SIPRl-forskningen i huvutlsak bedrivs inom inslilulet lorde dock knappast
behöva särskilt uiiderslrvkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamhetens innehåll har, som nämnls, komniii alt salta
sin pr:igel på verksamhelens former som härulöver har påverkats ticksä av den
allmänna karaktär insliiulel fåll. Snarare än en fri forskningsinstitution av
akademisk lyp. där forskare under egel ansvar bedriver en självständig
forskning, har SIPRI blivit något av ell vetenskapligt utredningsinstitut i
vilket den enskilde forskaren mer anonymt bidrar till en av institutets ledning
fastställd kollektiv forskningsproduklion. Det har kommit alt bli SIPRLs policy
att presentera inslilulels alla publikationer, även sådana som förfallats av en
enda eller några fä forskare, som kollektiva produkler för vilkel insliiulel
som helhet -dvs, erkannerligen institutels slyrelse och direkiör - har elt
kolleklivi ansvar. Sålunda är regeln numera alt nanmet SIPRI anges på en
publikalions omslag, alt styrelsemedlemmarna namnges på framträdande plats på
en insida och att författaren tillkännages i ett av direktören skrivet förord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den uppenbara fördelen metl denna form för verksamhelen är
att den möjliggjort för inslilutel all utåt framträda med elt samordnat och
enhetligt budskap, samiidigi som enskilda publikationer och uttalanden ges
tyngd av att synas representera inle en enskild forskares ulan inslilulels som
helhet uppfaUning. Härigenom har SIPRI fäll möjlighet all spela en roll i
inlernalionella nedrusiningssammanhang och samiidigi bygga upp ell förtroende i
olika länder för SlPRl-forskningens sirävan lill objeklivitet och kvalilet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan dock iiile bortse ifrån alt tletta ariangemang
ft)r verksamhelen, trols övervägande fördelar, måsle skapa vissa problem inom
iiisiitutet. Ell prtiblem hiirvidlag giiller den internationella styrelsens
reella möjliglieter att i den utstriickning som skulle vara tmskvärd ta det
yttersta ansvaret lor SIPRLs publikationer. Ett annat problem giiller i vilken
utstriickning och under vilka omstiindigheter som inslilulsdirekiören eller
andra enskilda forskare skall kunna göra uttalanden, i den mån sådana
iittälaiiden utåt framstår som gjorda i hela institutets namn. Ytterligare ett
prolilem gäller tle konflikler som ibland måste uppstå mellan enskilda
forskares personliga ambilitmer och kollekliviletsprincipcn. 1 delta senare
inryms också ett rekryleringsproblem: en forskare som SIPRI önskar rekrytera
kan tänkas avböja med hänsyn till alt en jämförelsevis anonym tjänstgöring på
SIPRI skulle vara otillräckligt karriärbefrämjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Generelll lorde gälla att de problem som ilen rådande
arbctsortlningen kan ge upphov till - och onekligen har givit upphov till under
årens lopp - ställer krav på goll omdöme och elt nära samarbete mellan
inslitutsledningen och forskarpersonalen. I den mån som den kollekliva
arbetsformen i sista hand baseras pä etl viilutvecklal samarbete, snarare iin
ensidig slyrning, torde ovannämnda problem inte kunna utveckla sig lill en
sådan magnitud atl de övervägande fördelarna med den kollekliva arbetsformen
ifrågasätls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De frågor som här har berörts gäller inre förhållanden på
SIPRI som närmasl lorde böra reglerna i en inlern arbetsordning. Lliltills
gällande inlerna arbetsregler iir, enligt vad ulredningen erfarit, för
närvarande föremål för förhandlingar inom institutet. Det ligger, som nedan
skall understrykas, ulanför denna utrednings uppdrag att avge förslag gällande
dessa interna frågor, detta av såväl principiella som praktiska skäl, även om
de förslag till organisationsförändringar som i ett senare avsnitt skall
framläggas torde kunna ge viss ledning härvidlag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 SIPRLs roll och betydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 en tillvaro kännetecknad av en alllmer hotande
kapprustning som hela tiden synes ligga flera steg före alla försök som ändå
görs för all hejda och vända den, är del lätt att med pessimism se på
möilighelerna för ett forskningsinstitut atl spela en roll i nedrustningens
tjänst. Pessimismen må vara förståelig och i hög grad berättigad - den bör dock
inle överdrivas. De många svårigheler som lagl hinder i vägen för de
internationella nedrust-ningssträvandena hillills gör endasl
nedruslningsarbeiel desto mer angeläget och nödvändigt. 1 avsaknad av
alternativ lill nedrustning innebiir varje bakslag för nedrustningsstiävandena
alt behovet av nya anstriingningar blir deslo större. SIPRLs forsknings- och
publikationsverksamhet bidrar till att offentliggöra den kapprustning - och den
vapenhandel - som faktiskt pågår och att i viss mån föregripa tänkbara,
framtida rustningsspiraler. Under utövande av denna övervakningsuppgift
begagnar sig institutet dock inte av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>heiiiliiia källor - all SIPRLs ftirskning baseras pä
tippet material. Att en noggrann insamling och sakkunnig analys av öppen,
tillgänglig information ända kan ge en tillräckligt insiktsfull bild av ilen
pågående kapprustningen är en \ iklig erfarenhet av SIPRLs liiuillsvarantle
arbete. Ilärigeiiom har SIPRI kunnat hjiilpa till att jämna ut den
informatitMisassvmelri som länge funnits mellan kapprustningens och
netlriistningens globala krafter. All SIPRLs arbele da och då viickt visst
missiitije pa en del hall iir såletles fullt naturligt och IViljdriktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIPRI är en mötesplats för forskare från öst och väst.
iitud och syd. och torde i den egenskapen sakna egentligt motstycke. Som
mölesphit:: inrymmer institutet arbetande forskare under tilika
aiislällningsformer och -lider, liksom ett stort anlal symposietleliagare samt
en ständigl ökande besöksström. Arbetsspråket iir engelska oeh tlet gemensamma
syftet med verksamheten är att sätta kunskapsinstiiimeiil i luiiiilerna på dem
som i olika sammanhang och roller verkar IVir fred och nedruslning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del iir numera lätl all ange e.xempel på ullryck för
inlernalionell uppskattning av den roll SIPRI innehar och del arbete som
institutet utför. Del senaste exemplet hiirpå är det pris som institutet
nyligen tilldelades av det franska ""Institut de Science de la
Paix"" i Strasbourg. Vidare kan nämnas SIPRLs uppmärksammade
framlriidande inför 1978 års exira FN-möte om nedrustning, såsom en av elt
fåtal särskilt inbjudna icke-statliga organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIPRLs karaktär av icke-stallig organisation - om än.
vilket närmare skall diskuteras i närmast följande avsnitt, på olika siitt
knuten till viirdlandel Sverige - ställer naturligtvis institutets ledning
inför ständiga avvägnings- och trovärdighetsproblem. En klok ledning härunder
åren förvisso krävts för att, genom en balanserad forskarrekrytering och en
strängt objektiv forskningsproduktion, lösa dessa problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 SIPRI:s karaktär och ställning i ljuset av den nya
arbetsrättsliga lagstiftningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 SIPRLs karaklär och ställning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 1066 års proposiiion faslslälls de grundläggande
principerna för SIPRLs karaklär och ställning. Departementschefen framhåller
där alt ""Den långvariga fredsperioden Sverige upplevt och vår
strävan att föra en konsekvenl neutralitets- och fredspolilik gör del naturligt
atl vi söker bidraga till belysningen av problemen hur inlernationella
konflikter uppstår, hur de skall kunna undgås och hur de skall kunna bilaggas
på fredlig väg."" Della svenska bidrag skulle göras genom
upprättandel av etl inslitut i Sverige med internationell karaktär. Den
inlernalionella karaklären skulle tillförsäkras genom internalionell rekrytering
av såväl ledning som forskare, representerande olika poliliska och ekonomiska
syslem. Det framhölls att ""etl särskilt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inslitut med internationell karaktär /kan/ ha stöire
mojligheter iin andra ftjrskiiingsinstiuitioner att allsidigt belysa vissa
problem och \inn:i gehör för vunna forskningsresultat.""</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen understrtiks vitlare atl villkor bör
skapas beträffande instiuiteis ställning och organisation så att
""forskningens iiiternalionella och siriingl objektiva karaktär ej
skall kunna ifägasiitlas . . . Någtin påverkan från svenska statliga
myndigheter på innehållet i institutets ftirskning . . . /borde/ ... ej
förekomma."" Sålunda beslöts att institutet skulle ges en
självstiindig ställning i form av en oberoende stiftelse, lill vars verksamhel
den svenska stålen tillskjuler rtirclsekapilal. ""Vittgående
befogenheter"' ansågs böra ges till institutets ledning och personal att
besluta om verksamhelens inriktning, och en "betydande fiexibilitel"
förutsågs komma atl prägla inslitutets uppgifler, organisation och
personaluppsättning. "Det blir en uppgift för institutets ledning att mot
bakgrunden av de beslut som fattas om studieprojekt och de
rekryteriiigsförhällanden stim kan föreligga bestämma hur forskarstaben skall
vara sammansatt. Inom en given budgetram och allmänna riktlinjer som dras upp
bör vitlare nu)jlighet finnas till omdisponeringar för att nå största
aktualitet och effektivitet i forskningsuppgifterna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 konsekvens härmed föreslogs att institutets forskare
skulle anslällas på kontrakt med individuell lönesältning och au hithörande
frågor skulle avgtiras av inslilutels slyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I institutets stadgar fastställs att svenska regeringen
ulser styrelse, institulsdireklör och, i inledningsskedet, vissa ledamöier av
institutets Vetenskapliga råd samt förordnar revisorer för årlig
räkenskapsgranskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av ovanstående principformuleringar framgår all Sveriges
regering och riksdag, säsom ell uttryck för Sveriges långvariga fredsperiod och
strävan att föra en aktiv och konsekvent neutralitetspolitik, velal skapa och
underhålla ett fredsforskningsinsliuil, vars inlernalionella karakliir man
velat tillförsäkra genom en internalionell rekrytering av såväl ledning som
personal och vars oberoende gentemot svenska staten man velat garantera genom
alt ge den inlemalionelll sammansalla styrelsen vida befogenheter att
självständigt fastställa forskningsprojekt och rekrylera forskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man har således vall alt inte knyla SIPRI till den svenska
högskoleorganisalionen ulan föredragit alt konstituera inslilutel som en
oberoende sliftelse. Man har vidare klarl markerat att SIPRI //;/e skall kunna
betraktas som ett utrednings- och forskningsorgan avsett atl förse den svenska
regeringen med material och underlag för officiell svensk nedrustningspolitik.
Samtidigt har man dock Inte sökl upprätta SIPRI som elt i offentligrältslig
mening internationellt institut, fristående från svensk jurisdiktion och med
tjänstemän och övriga anställda med diplomatisk status och immunilel. Inlernalionella
organisaiioner i egenllig mening lillkommer normalt som resultat av elt
mellanslatlim avtal, lill skillnad mot SIPRI vars tillktimst är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>resultatet av en stats, Sveriges, handlande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att medvetet undvika dessa lösningar har man således
eftersträvat skapandet av ett internationellt fredsforskningsinstitut i Sverige
som genom sin oberoende status, sin iiiieriintionella rekrytering och sin
striivan att inom slyrelsen och forskarpersonalen ha represenlanler ftir ösl
och väst, norti och syd, skulle kunna producera fakta och kunskaper vars
objektivitet och opartiskhet ej skulle kunna ifrågasättas. Med tillgång till en
sådan bas av fiikta och kunskaper skulle sedan pågående nedrustnings- och
rustningskontrollförhandlingar kunna underlättas och påskyndas. En sådan
tillgäng skulle vara av värde särskilt försmå och medelstora länder som i långt
mindre grad än super- och stormakterna besitter en egen kapacitet alt få fram
aktuella och relevanta data.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen under den tid som förflutit sedan SIPRI
började sm verksamhet, da på basis av ovannämnda överväganden, har sell en
uppenbar bekräftelse på det fruktbara i denna ursprungliga lanke. samtidigt som
lillkomslen av de nya svenska arbelsrältslagarna på ett säu som knappast kunde förutses
2966 kommit att aktualisera den va/da konstruktionens karaktär av kompromiss
mellan "renodlade" lösningar av ovannämnl slag. De nya
arbelsrätislagarna ulirycker en allmän sirävan all med hjälp av lagstiftning
dels öka de anställda möjligheter lill reellt inflytande över sin
arbetssituation (lagen 1976:580 om medbestämmande i arbelslivei. MBL). dels öka
de anslälldas anslällningslrygghel (lagen 1974:12 om anställningsskydd. LAS).
Den fråga som därvid har uppstått för SIPRLs del. och som främst föranlett
tillkomsten av denna utredning, gäller huruvida dessa lagar i prakliken är
förenliga med principen om SIPRLs oberoende ställning och inlernalionella
karaklär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I utredningsdirektiven ges ulredningen i uppgifl att
"undersöka hur SIPRLs karaklär av internationellt institut, vilket, såsom
avsågs vid dess inrättande, ålnjuler oberoende i sin forskning och flexibilitet
atl rekrytera forskare frän olika geografiska regioner samt olika poliliska och
ekonomiska system, i denna nya situation bäsl kan vidmakthållas"",
och att '"föreslä de förändringar som behövs för all underiälla en
anpassning till de delvis nya rällsliga förulsältningarna. samlidigt som
institutets karaktär bibehålles.""</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa synpunkier som har framförts till ulredningen vid
hearings kan sammanfallas säsom innebärande all del delvis nya läge som
uppställ i och med arbelsräiislagarna, och som kan sägas skärpa dislinktionen
mellan ■"svenskt"" och
""icke-svenskl"", gör det svårl alt upprätthålla den
ursprungliga ""kompromissen"' mellan ovannämnda renodlade
lösningar, varför det rekommenderats all SIPRI bör omformas i riklning mol den
ena eller den andra av dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efler atl ha tagit del av och tivervägl dessa synpunkter
har utredningen dock funnit all det ar både önskvärt och i alll väsentligt
möjligt atl även i del nya lägel och inför framliden bibehålla de principer
rörande inslilulels siällning och karaklär som ursprungligen formulerades.
Ulredningen föror-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>darsålundä all SIPRI iiven forlsiiltniiigsvisbör beiraklas
och fungera stmi elt i sin forskning helt obertientle institut, vars
interiiatitniella karaktiir lillförsiikras genom en internationell rekrytering
av ledning oeh forskarpersonal-samtidigt som inslilutel dock är
""svenskt"' i den meningen att svenska regeringen (efter
inhämtande av forslag från instanser som ftireslås erhålla ftirmell
förslagsrätt) utser styrelseledamöter, direktör och biträdande direkiör saml
förordar revisorer, liksom i tlen meningen atl inslilulet såsom svenskt
rätlssubjekl och i Sverige förlagd arbetsplals omfattas av bl. a. svenska
arbelsrätislagar. Lläriill kommer, som närmare skäll framhållas i elt senare
avsnitt, att SIPRI iir svenskt i betydelsen finansierat av den svenska staten
(även om det i institutets stadgar sägs atl "Stiftelsen . . . består av
medel, som Kungl. Maj:t eller annan anvisar . . .").</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen har inle funnil alt institutets
hittillsvarande anknytning till Sverige i utländska ögon framstått såsom ett
problem (gällande trovärdigheten i SIPRLs anspråk på oberoende) av sådan
dignitet alt det överskuggar den positiva funktion som denna anknytning har.
Med bibehållen anknytning till Sverige torde visserligen frågor rörande
institutets ftirhållande till värdlandet med jämna mellanrum las upp till
debatt, men del är samtidigt uppenbart att institutet måsle vara förankrat i en
nationell miljö. Från flera häll har därvidlag framhållils atl SIPRLs
inlernalionella renommé stärks av dess förankring i den svenska nationella
miljön, detta med lanke på såväl den svenska neutralitetspolitiken som Sveriges
internationellt framlriidande och pådrivande roll på nedruslningsområdel liksom
i frågor rörande internationell rällvisa och uiveckling. Härtill kommer, som
nämnls, att SIPRI inte tillkommit som ett resultat av ett mellanstalligi avtal
utan som resultat av ett ensidigt svenskt riksdagsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har sålunda, med utgångspunkt i ovannämnda
överväganden, funnit atl tillkomsten av den nya arbelsrätlsliga lagstiftningen
inte bör anses föranleda någon omprövning av de grundläggande principerna för
SIPRLs ställning och karaklär, (Nägon sådan omprövning förutses f. ö, inie
heller i direkliven). Skälen härför är dels de övervägande fördelarna med all
bibehålla den hittillsvarande, och för SIPRI lämligen unika,
""kompromissen" mellan renodlade alternaiivlösningar, dels all
ulredningen inte anser all tillkomsten och existensen av arbelsräiislagarna pä
någol väsenlligl sätt inverkar negativt på förutsättningarna för den
hittillsvarande ordningen. Denna ståndpunkt från utredningens sida skall i det
följande närmare motiveras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Lagen om anslällningsskydd (LAS)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av arbelsräiislagarna är del i första hand lagen om
anslällningsskydd (LAS) som kan tänkas framslå. och frän vissa håll har
framslällls, som ell hol mol SIPRLs oberoende ställning och inlernationella
karaktär. Här stär uppenbarligen principen om den anställdes trygghet i
anställningen mol</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppfattningen all bibehållandet av SIPRLs karaktiir
förutsätter flexibilitet i forskarrekryteringen. Värdel av att SIPRLs styrelse
ges befogenhet alt med utgångspunkt frän beslut om forskningsprojekt anställa
forskare lor viss Iitl eller för vissi arbele betonades särskilt i 1966 års
proptisition. Utredningen delar uppfattningen all denna fiexibilitel i
rekryteringen iir av avgtirande betydelse för bibehållandet av SIPRLs karaktär,
detta såviil med tanke på verksamhetens art som med hiinsyn till de komplikationer
som annars skulle kunna uppstå vid rekrytering av forskare frän vissa länder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A andra sidan har SIPRLs verksamhel numera kommii atl i
hög grad priiglas av fasta årliga åtaganden (främst årsboken) som det torde bli
svårl atl fullgöra ulan en viss permanens inom forskarpersonalen. Vidare medger
LAS atl parlerna genom kollektivavtal kan enas om att avvikelse görs från
lägen. 1 februari 1078 slöts ett sådant kollektivavtal på SIPRI
(""Avtal om tidsbegränsning av anslällning för konlraklsanslällda forskare
vid SIPRL"). 1 della avtal sägs att kontraklsanslällning avseende viss
begränsad lid får ske, oeh all sådan anslällning inte medför företrädesräu lill
ny anslällning. Avtalet innehåller dock tillägget att tre i ett
tilläggsprotokoll namngivna forskare skall erhålla tillsvidareanstiillniiig.
Det är utredningens mening att del övergripande intresset all SIPRLs karaklär
bibehålles i lillräcklig grad tillgodoses genom detta kollektivavtal. Någol
behov av särlagsliftning för att undanta SIPRI från lagens tillämpningsområde
lorde således inle föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen har kunnal konstatera all det föreligger en
bred enighel inom SIPRI om all inslilulels slyrelse måsle kunna
korllidsanslälla forskare för särskilda projekluppdrag men atl verksamhetens
art numera gör det motiverat att tre forskare innehar tillsvidareanställning.
Kollektivavtalets utformning är också sådan all det uttryckligen framgår att
anställning av ytterligare forskare på lillsvidarebasis ej är akluell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från styrelsen har dtick uttryckts farhågor för alt detta
kolleklivavlal -med tanke på möjligheten av uppsägning från arbelslagarpartcns
sida - kan komma all uigöra en olillräcklig garanti för SIPRLs räll all
konlraktanslälla forskare för begrimsad lid. Det har med viss oro kunnat
framhållas atl kolleklivavtalels besländighet såsom garanii för denna räll blir
beroende av arbetstagarsidans goda vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen har emellertid funnil atl kolleklivavlalel
motsvarar rimliga anspråk när det gäller atl säkerställa SIPRLs räll och
möjligheier alt korltidsanslälla fiirskare. Såväl avlalels innehåll och
utformning som uppsägningstidens osedvanliga längd, 12 månader, får ses som
utiryck för en beredskap från den centrala arbetstagarorganisationens sida all
la sin del av ansvarei för all inslilulels verksamhel skall kunna forlgå som
avseit. Genom att ingå avlalet har organisationen visal att den för sin del
godtar principen att SIPRLs speciella karaktär moiiverar alt undanlag görs från
full laglillamp-lighet. Ulredningen har. efler konlakler med den cenirala arbelslagarorga-nisalionen
(Statstjänslemannalörbundel). inle funnil alt någon ändring i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>denna grundläggande inslällning från organisalionens sida
är atl förviinla. Mot denna bakgrund anser sig utredningen kunna konstatera att
anstiill-ningsskyddslagens verkningar i SIPRLs fall inte är sådana att
styrelsens handlingsfrihet-och därmed SIPRLs inlernalionella karaklär och
oberoende :,lällning - påverkas negativt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Lagen om medbeslämmande i arbelslivei (MBL)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad sedan gäller MBL har ulredningen skäl alt
inledningsvis ånyo erinra om att dess direkliv varken förulser möjlighelen av
en lagändring eller möjlighelen av en ändring i fråga om inslilulels siällning
och karaklär. Uppgiflen är i stället atl föreslå sådana organisatoriska och
andra förändringar som är ägnade all skapa slörre harmoni mellan de båda
""fasta" komponenterna, dvs, å ena sidan SIPRLs ställning och
karaktär och å andra sidan existensen av de nya arbelsräiislagarna - inkl, MBL
och den forlsaila MBL-processen i form av kollektivavialsförhandlingar syftande
till särskilda medbeslämmandeavial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad ulredningen, inom ramen för sina direktiv, därvid kan
åstadkomma i fråga om MBL är för del försia alt konslalera alt - i avsaknad I,
v, av särskilt medbestämmandeavtal inom SIPRI m, fl, s, k. allmänna
inrättningar -denna lags generella beslämmelser beiräffande arbetsgivarsidans
förhandlings- och informalionsskyldigheler m, m, äger full tillämplighet på
SIPRI. För del andra ser ulredningen som sin upgifl all söka avge ell enkell
klarläggande av lagens innebörd för SIPRLs vidkommande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främsl skall därvid understrykas all del ökade inflytande
för arbetstagarsidan som är MBL:s grundläggande innebörd och syfle inle kan
sägas innebära en förändring vare sig i fråga om institutets inlernalionella
karaklär eller i fråga om dess oberoende siällning. Som en viklig beståndsdel i
SIPRLs internationella karaktär ingår ju att även personalen - i synnerhet den
forskande men även i viss män den administrativa - är inlernationellt
rekryterad, och så torde förbli även i framliden. Sä lill vida torde ell ökal
inflylande för personalens del snarast innebära en förstärkning av SIPRLs
internationella karaklär, oavsett det faktum atl del särskilt i den administrativa
personalen också finns svenska medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare finns skäl alt undersiryka all MBL visserligen
ålägger arbelsgivarsidan förhandlings- och informalionsskyldigheler, men
samiidigi förutsätter en räll för arbelsgivaren att (om inle annal följer av
ingånget kolleklivavlal) efler fullgjorda MBL-förpliklelser själv fatta de
slulliga avgörandena, även om parlerna inle kunnal enas vid förhandlingama.
Från arbelsgivarsynpunkt lorde detla f. ö, vara en fördelaktig situation,
jämfört med de mer oreglerade förhållanden i relationen mellan arbetsgivare och
arbetstagarorganisationer som råder i mellanslatliga inlernalionella
organisaiioner. Någon egentlig inskränkning i det för SIPRLs oberoende
ställning viktiga förhållandet all styrelsen och inslitutsledningen skall kunna
självständigt avgöra vikligare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1979180. 1 sand. Nr 106</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>frågor rörande forskningsinriktningen m. m. innebär
således inte MBL. Av vikt är diiremot att MBL möjliggör att arbclslagarsitlans
synpunkter kan vägas in i styrelsens och institulsledningens beslutsunderlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen ulgär ifrån atl förhandlings- och
informationsskyldigheterna enligt MBL inle konimer atl innebära nägon
belaslning för styrelsens och inslitutsdireklörens del. För del försia lorde
ansvaret alt fullgöra dessa skyldigheter väsentligen kunna delegeras till
institutets biträdande direktör, och för det andra finns redan i nuläget former
för och erfarenheter av samverkan mellan institulsledning och
personalrepresentanter inom instilu-tct.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen finner det således naturligt och ofrånkomligt
att den arbclsplatsdemokratiska samhiillsulvecklingen i värdlandet Sverige återspeglas
inom SIPRI. Utredningen har, som nämnls, ej funnil skäl atl dra slutsatsen all
SIPRLs nuvarande anknytning till Sverige och det svenska samhällel i andra
länder framslår som en faktor ägnad att minska institutels trovärdighet. Del
väsenlliga förblir all inslilulels forskningsobjeklivitel och oberoende
genlemol svenska offenlliga myndigheler äger irovärdighel i den inlernationella
nedrustnings- och fredsforskningsmiljön. Av belydelse för uppnåendet och
bibehållandet av en sådan trovärdighet är att det klargörs-säsom härmed har
skell - atl det är SIPRLs internationella styrelse och internationellt
rekryterade direkiör som har den avgörande beslutsbefogenheten. Ytterst lorde
dock SlPRL.s forskningsresultat, kvaliteten på och balansen i strömmen av
SlPRl-publikationer, komma atl avgöra graden av institutets trovärdighet som
källa lill kunskap och idéer på området. Avgörande för della i sin lur torde
vara den mån i vilken SIPRLs styrelse och ledning lyckas samarbeia med f)ch
rekrytera högt kvalificerade forskare från såväl ösl och väst som nord och syd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Institutets organisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Allmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anslulning till, och i ljuset av, de synpunkter och
förslag som i det föregående avsnittet framlades beiräffande SIPRLs ställning
och karaktär mot bakgrund av de nya arbelsräiislagarna skall i delta avsniu
framläggas synpunkier och förslag till sådana ändringar i inslilutels
organisalionsupp-byggnad som enligt utredningens mening är ägnade all
underiälla en fortsatt verksamhet i enlighel med de en gång uppdragna
riktlinjerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det framstår som naluriigt att ell forskningsinstitut med
SlPRl:s mycket speciella karaktär efler hand vinner erfarenheter vilka kan och
bör ligga till grund för en förutsättningslös prövning av ändamålsenligheten i
de former i vilka verksamhelen hitlills bedriviis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del har för ulredningen framstått som en självklar
utgångspunki att drastiska och omfattande förändringar i SIPRLs organisalion ej
är befogade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen har således ej funnil skäl att föreslå
åndringar i den grundläggande organisationsstrukturen med ell rådgivande
veicnskupligi råd, en beslutande styrelse och en institulsdireklör som
verkställande chef och under styrelsen ansvarig för den pågående
forskningsverksamheten. Utredningens förslag avseende dessa organ syftar
närmasl lill en precisering - i ljuset av 13 års erfarenheler - av deras
uppgifler och befogenheter. Mer långtgående är ulredningens förslag rörande den
biirädande direktören och elt forskarkollegium. Ulredningens synpunkter och
förslag i fråga om forskarkollegiet redovisas i ell särskilt avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 SIPRLs vetenskapliga råd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fredsforskningsutredningen beskrev i sill belänkande
SIPRLs vetenskapliga råd som ett råd- och idégivande organ vars sammansällning
skulle ge insliiulel en bred inlernalionell anknylning. Tanken var alt rådet
skulle spela en viklig roll vid planeringen av inslilulels forskning liksom vid
granskningen av publicerade forskningsresullal. Rådels medlemmar förulsågs
också kunna bistå inslilulet i samband med rekrytering av forskare och
kontaktlagande med andra forskningsinstitutioner och relevanla myndigheter.
Viklen av alt rådels sammansättning återspeglade en lämpligt avvägd balans dels
mellan politiska och ekonomiska system i världen, dels mellan vetenskap och
praklisk politik, betonades särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt rådel skulle kunna spela den roll som avsetls
tänkte sig fredsforskningsulredningen vidare alt det borde sammaniräda en gång
per år. Inledningsvis skulle regeringen ulse 2/3 av ledamöterna som därefter
skulle ulse övriga medlemmar. Rådet självl skulle utse nya medlemmar när
vakanser uppstod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fredsforskningsutredningens förslag följdes i allt
väsentligt i propositionen och de stadgar som senare meddelades. Rådet har 24
ledamöter, vilka ganska jämnt fördelar sig pä kalegorierna
"vetenskap"" och ""praktisk (nedrustnings-)
politik". Della återspeglar väl vad som i SIPRLs stadgar sägs om att
"Till ledamot får ulses endast den som har en velenskaplig kompelens eller
praklisk erfarenhei från arbele med internationella poliliska
frågor,"" Denspridningsmålsätlningsom formulerats! stadgarna
(""Ledamöterna böra om möjligt tillhöra stater inom olika geografiska
regioner och med olika politiska och ekonomiska system"") har
ävenledes i hög grad uppnåtts. F. n. återfinns i rådel ledamöter från såväl ösl
som väsl och Tredje världen, även om Europa av förståeliga skäl krafligl
dominerar med 13 ledamöier, Endasl etl fålal rådsmedlemmar kommer i nulägel frän
länderna i Tredje världen, någol som kan förtjäna atl framgenl uppmärksammas
med hänsyn lill del ökande intresset i dessa länder för nedrustningsfrågorna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIPRLs vetenskapliga råd har dock långtifrån kommit all
spela den aktiva rådgivande och granskande roll som ursprungligen länktes och
som låg lill grund för fredsforskningsulredningens lanke all rådet som regel
borde</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sammaniräda en gång per år. I själva verkel har lill dags
dato endast två sammanträden iigt rum. i maj 1967 och september 1071. Även om
viss kontakt, per korrespondens och pä annat siitt. förekommit mellan SIPRLs
ledning och individuella rådsledamtiter i olika rekryterings-och
publicerings-ärenden har naturiiglvis följden av denna låga
sammanlriidesfrckvens blivit att informatit)nsluckor uppsliitt såväl vad
giiller relationer mellan de 24 htigt kvalificerade medlemmarna i rådet som vad
giiller relationen mellan rådet som helhet och SIPRI. Rådet har därvid haft
ökande svårigheter att i praktiken leva upp lill stadgebeslämmelsen atl nya
medlemmar i rådet skall utses av rådet sjiilvl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har erfarii att den främsla orsaken lill den
inakliva roll som velenskapliga rådel i prakliken kommii all spela är de
prakliska svårigheter som måste bemäslras om del skall vara möjligt att samla
24 högl uppsatta personer frän hela världen till etl möle i Siockholm. Man har
funnil skäl alt ifrägasiitla om de prakliska svårigheterna och de avsevårda
kosinaderna står i rimlig prtiportion till nyttan för SIPRI av alt rådet
samlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser dock att finansiella svårigheter inte
bör få uigöra ett så storl hinder alt SIPRI inle skall kunna tillgodogtira sig
den resurs som vetenskapliga rådet avsetls utgöra som idégivande och
kontaktskapande organ. För alt rådsmedlemmar skall kunna föra SIPRLs talan i
sina hemländer och förmedla kontakter och information torde del vara av stor
vikl all rådet som helhel samlas i Siockholm med viss regelbundenhei. Med tanke
på ovannämnda prakliska svårigheter bör i nulägel en sammantriides-frekvens om
(minst) en gäng vart femle är vara en realistisk inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till grund för utredningens förslag om en stadgeändring på
denna punkl -lilläggel all rådet skall sammanträda "minsl en gäng var
femte är"" - ligger således tanken alt rådel bör ha någol av den
aktiva roll som ursprungligen avsågs. Ulredningen har berell de nuvarande
ledamöierna lillfälle alt lämna synpunkier i frågan. Med ledning av de 12 svar
som erhölls har ulredningen funnil alt detta moisvarar cll önskemål även från
ledamöterna själva. I de skriflliga svaren uUrycktes i flera fall en akliv
beredskap all i ökad grad ägna ""lid och arbele åt studium av
inslilutels forskningsresultat och åt förberedelser för rådets
diskussioner"", såsom målsättningen uttrycktes i fredsforskningsulredningens
belänkande. För atl underlätta en aktiverad roll för vetenskapliga rådel bör
SlPRL.s ledning kunna intensifiera den löpande informalionen till
rådsmedlemrnarna uiöver all tillsända dessa exemplar av institutets
publikationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härutöver vill ulredningen föreslä att vetenskapliga
rådet, vars samlade experlis i bl. a. personfrågor måsle betraktas som en slor
lillgång, formelll ges behörighet atl lämna förslag rörande utnämningar av nya
styrelsemedlemmar och inslilutsdireklör. Nedan skall föreslås all även
slyrelsen, personalorganisaiionerna och det föreslagna forskarkollegiei på
samma sätt ges formell ställning som insians med förslagsrätt. Delta innebär
att regeringen vid utövande av sin utnämningsbefogenhel är skyldig all under</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:106</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>viss stipulerad tid inviiiita eventuella ftirslag från
dessa instanser. Regeringen skall å andra sidan inle vara bunden av de angivna
förslagen. För vetenskapliga rådels tlel btJr gången vara att SIPRLs
styrelseordftirande per korrespondens informerar ledamöterna om uppstådd
viikans inom styrel:;en eller på direktörsposlen, varefter det slår ledamtnerna
fritt att individuellt eller som grupp, efter samråd, inkomma med förslag vilka
sedan av slyrelseordföranden vidarebefordras lill regeringen. I sådana fall då
vakans uppslår i nära anslutning till etl rådssammanlräde torde frågan om
rådels samlade förslag vara en sjiilvklar dagordningspunkt vid sammanlriidet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Diiremot vill ulredningen föreslå all SIPRLs styrelse i
forlsiitlningen ges befogenheten att utse nya ledamöter av vetenskapliga rådet,
detta som en formell anpassning till en ordning som länge lilliimpals i
prakliken. Alt slyrelsen vid sill val av ny ledamoi i rådel fäster storl
avseende vid evenluella förslag från de övriga ledamöterna, och I, o. m. aklivt
samråder med vissa av dem, torde vara en sjiilvklarhet. Del bör dock, även med
den aklivering av rådet som följer utredningens förslag, kunna anses rimligl
all slyrelsen får överlä befogenheien all ulse nya rådsmedlemmar. Frågor
rörande önskvärd balans i rådel - mellan regioner och poliliskl-ekonomiska
syslem och mellan kalegorierna velenskapsmän och internationella politiker -
torde mest kompelenl avgtiras av styrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ulredningen ändå skulle ge en synpunki på
sammansällningen av rådet i della sammanhang, uiöver vad som ovan framhölls
beiräffande represenlalion från Tredje världen, så skulle del vara följande.
Del är länkbart all behovel av all i rådet ha företrädare för diverse
inlernalionella poliliska institutioner har börjal minska i lakl med all SIPRI
uppnåll del mått av inlernationell förankring som eftersträvades, Della skulle
i så fall tala för all man i fortsättningen inriklade sig på alt i första hand
söka rekrytera velenskapsmän till rådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 SIPRLs styrelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De formella beslämmelser som f. n. gäller för SIPRLs
beslulande organ, styrelsen, är följande. För all balansera värdena
bredd/representativitet och funktionsduglighet har man fastställt
styrelseledamöternas antal lill älta, inkl, inslilulsdirekiören säsom
självskriven ledamoi. Ledamöterna utses av regeringen för, som del heler i
stadgarna, '"högst fem är'", I stadgarnas 9 S definieras styrelsens
uppgift och befogenheier; "Av slyrelsen avgöras vikligare frågor rörande
sliftelsens verksamhel, organisation och ekonomiska förvaltning,"' Övriga
frågor - '"ärenden som icke skall avgöras av styrelsen'" - delegeras
lill institulsdirektören,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighel med fredsforskningsulredningens förslag har
styrelsen rekryterats internationellt. Det helte i nämnda ulredning alt
"'Av prakliska skäl lorde dock flera av ledamöterna hämias från Sverige
samt från nordiska och andra europeiska länder", I praktiken har slyrelsen
hell och hållet kommii</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl hämtas från denna länderkrels. Den nuvarande
styrelsens ledamöier kommer från Sverige (2). England (2), Norge, Nederländema,
Jugoslavien och Tjeckoslovakien, Ordförandeposten har alllsedan siarten
innehafls av svenskar; 106C-67 Alva Myrdal, 1967-74 Gunnar Myrdal, 1074-78 Rolf
Edberg, (1978 Lians Blix), 1978 - Karin Söder, En ledamot har av politiska
skiil inte kunnat della i styrelsesammanträdena sedan 1070.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nuvarande slyrelseledamöterna har under jämförelsevis
läng tid varil knutna till SIPRI; Ivan Mälek och Bert Röling ulnämndes första
gången år 1066. Gunnar Myrdal och Leo Males 1067, Robert Neild 1071 (direkiör
sedan år 1066), Frank Barnaby 1971, samt Tim Greve 1976 och Karin Söder 1078.
Som regel har tva styrelsesammanträden per år ägt rum under årens lopp, en
praxisutveckling som kan jiimfiiras med fredsforskningsutredningens
rekt)mmeiidation om 4-6 sammanlräden per år, "åtminstone i inledningsskedet"".
Genom sammanträdenas gleshet har det blivit nödvändigl för slyrelsen all i hög
grad utnyttja den möjlighet som lillhandahålles i stadgarna att delegera
beslutsfunktioner till institulsdirektören.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen har i etl inledande skede av sitt arbete lagit
del av synpunkier med innebörden sammanfaUningsvis att slyrelsen borde kunna
spela en mer aktiv roll än hittills och atl former för en direktkontakt mellan
slyrelsen och personalen borde eftersträvas. Därvid har åberopats del faktum
all slyrelsen genom sin låga sammanträdesfrekvens saknat inblick i institutets
fortlöpande arbele och problem och all någon egenllig kontakt mellan
slyrelseledamöler och forskare knappast förekommil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har dock på denna punkl kunnal konstatera all
en utveckling i den efterlysta riktningen faktiskt ägl rum under del senasle
ärel. Sålunda har slyrelsen nyligen beslulat all hädanefter sammaniräda tre
gånger årligen, och i anslulning lill styrelsesammanträdena anordnas numera
särskilda sammanlräden mellan slyrelsen och forskarna, uppenbarligen lill slor
ömsesidig nytta. Med lanke pä dessa posiliva förändringar finner ulredningen
inle några skäl alt avge några särskilda förslag. Del lorde vara tillfyllest
all konslalera atl förändringarna innebär all en slörre överensslämmelse uppnäs
med vad som i 1966 ars proposiiion förutsätts beiräffande styrelsens akliva
roll och samverkan mellan styrelsen och forskarna. Av renl prakliska skäl kan
dock förulses att styrelsen även i forlsållningen kommer atl ägna sig ål
övergripande forskningsfrågor samt ekonomisk-administrativa frågor i den mån
dessa är av särskilt viklig karaklär, medan ansvaret för den löpande
verksamhelen överlåts på inslilutels verkslällande ledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förden löpande kontakten mellan SIPRLs forskare och övrig
personal, å ena sidan, och styrelsen å den andra är del av stor vikl alt
slyrelseordföranden har möjligheter alt aktivt följa verksamhelen inom
inslilutel och vara tillgänglig för konlaktlagande från personalens och
inslilulsledningens sida. För att kunna spela denna akliva roll, och samtidigt
upprällhålla för inslilutel värdefulla kontakter med relevanla organ i den
svenska slalsförvaliningen, är del uppenbarligen lill slor hjälp om
styrelseordföranden är bosall och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>39</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verksam i eller nära Stockholm. Utredningen förordar att
regeringen även lörtsätlningsvis lar slor hiinsyn lill delta vid utniimniiig av
ordförande, särskilt som institutsdirektören f;ir förutsiillas även forlsiittningsvis
vara utlänning. Detta senare torde vara en nödvändig beståndsdel i principen om
SIPRLs inlernalionella karaklär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det redan tmi/iämnda förslagsräftssystem vid utnämningar
uv nya styrelseledamöter och inslitulsdirektörer som utredningen fiircslar förutsätter
också en aktiv roll ftir styrelseordförandens del. Det bör således, vid
uppstådd vakans, anktimma pa ordföranden alt anmäla vakansen till regeringen,
att därpå invitera resp. inslanser med ftirslagsriill alt inkomma med fiirslag
saml alt underrätta regeringen om inkomna förslag. Siyrelsens förslagsräll bör
självfallel omfatta samtliga poster till vilka regeringen utnämner
befattningshavare (nedan skall föreslås atl iiven biträdande direktören
inräknas i denna kalegori).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen vill inte ulesluia alt, i konsekvens med de
förslag som här framlags, del kan komma atl framstå som moiiveral att
styrelseordföranden uppbär elt arvode som stär i proportion till
arbetsinsatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alla slags organisationer torde gälla att ett
välavvägt mått av balans måste eftersträvas mellan värdena stabililei och
kontinuiiet, å ena sidan, och rotation och förnyelse a den andra. Utan det
förra riskerar man att förlora mycket av den trovärdighet och renommé som
byggis upp. 1 avsaknad av det senare hotar stagnation och förslelning. Vad
SIPRLs slyrelse belräffar måste en avvägning göras mellan värdet av bibehållen
kompetens och erfarenhei inom styrelsen och behovel av all viss rotation och
förnyelse kommer lill stånd, något som särskilt framhävs i inslilutels fjärde stadgeparagraf:
""Ordföranden och övriga ledamöier utses av Kungl. Maj:t för högst
fem ar"'.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna stadgeformulering har hittills i prakliken tolkats
såsom innebärande en räll för regeringen all ge en styrelseledamot, vars
(femårs-) period utgått, förnyat förordnande (för ytterligare en eller t, o, m.
flera femårsperioder). En sådan tolkning har självfallel i sak varit rimlig.
Genom atl avslå från en snäv tolkning av stadgebeslämmelsen har man berells
möjlighel all för längre perioder lill SIPRI och dess slyrelse knyla personer
vars kunskaper och erfarenheler varii Ull uppenbar nylla för inslilulet.
Behovel av konlinuilel har i hög grad kunnal lillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samlidigt har emellerfid viss oklarhet kommit alt uppslå
beiräffande den maximala mandalliden för slyrelseledamöterna, en oklarhet som
måste ses som en nackdel om ulgångspunkl las i värdet av rotation och
förnyelse. Alt genom en stadgeändring införa en regel som uttryckligen och
olvelydigt faslsläller en maximilid för ledamöierna har visserligen den nackdelen
alt man frånhänder sig möjligheten atl i särskilt angelägna fall bibehålla en
styrelseledamot för obegränsad lid. Ulan en sådan regel kvarslår dock
oklarheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen har i denna fråga funnit all en
rimlig balans mellan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kontinuitet och förnyelse åstadkommes om en maximal
mandattid för slyrelseledamöterna fastställs som dock ar tillräckligt väl
tilltagen för atl konlinuilelsaspeklen skall tillgodoses, 1(1 år framstår mol
denna bakgrund som en rimlig och realistisk maximitid. För att på etl
otvetydigt sätt fastslå denna gräns bör en iindring i S 4 i institutets stadgar
göras enligt följande. Till den hillillsvarande skrivningen
""Ordföranden och övriga ledamöier ulses av Kungl. Maj;l för högsl
fem år" bör läggas "Förordnandet kan förliingas en gång med högst fem
år"".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viktig förutsättning för atl della förslag skall leda
lill atl en liilfredsslällande balans mellan kontinuitet och förnyelse uppnås
är självfallel atl förnyelsen inom styrelsen sker successivt, så all vid ett
givet tillfälle balans råder i styrelsen mellan gammall och nyll, mellan
erfarenhei och nya idéer. Som indirekl framgick av ovanstående beskrivning av
den nuvarande styrelseuppsältningen saknas emellertid f. n. förutsättningar för
en sådan balans, då mandattiden för majorileten av de nuvarande
styrelseledamöterna ulgår inom en snäv lidsrymd kring 1081-82, Den omedelbara
verkan av ulredningens förslag skulle i detta läge bli en alltför snabb och
omfattande omsättning, en nackdel från kontinuiletssynpunkt.
Övergångsbestämmelser lorde därför erfordras. Ulredningen vill i del
sammanhanget allmänl peka pä den möjlighet som regeringen har alt t. ex.
fastslå alt mandattid som har löpt ut före ikraftträdandet av den nya § 4 inle
skall beaktas vid tillämpningen av denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.4 Institulsdirektören</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan vara av inlresse all här inledningsvis erinra om
det porträtt av inslilulsdirekiören som lecknades av
fredsforskningsulredningen: ""Fordringarna på institulsdirektören,
som blir en cenlralgeslall i inslilulet, mäsie slällas högt. Förulom en egen
hög vetenskaplig kompelens och integrilel, bör denna person vara
internationellt känd och ha goda internationella kontakter. De renl
adminisiraliva uppgiflerna bör för institulsdirektören, som förutses ägna sig
även åt egen forskning, reduceras lill ell minimum (genom inrättande av tjänsl
sorn direktörsassisient underställd inslilulsdirekiören), Institulsdirektören
skall med bistånd av direklörsassislenten svara för organisering och uppbyggnad
av institutet, rekrylering av forskare, planering av studiearbetet, kontakter
med och rapportering lill de styrande organen, förbindelser med inlernalionella
organisaiioner och andra freds-och konfliktforskningsinstilulioner, finansiella
arrangemang för inslilulels verksamhel, m, m, , , , Nära samarbete vid
studieplanering och forskarrekrytering förutses också med
forskarkollegiet,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inslitutsdireklörens befogenheier formulerades främsl som
befogenheier vilka den i vikligare frägor beslutande slyrelsen delegerat till
direklören. Sålunda heler del i fredsforskningsutredningens betänkande att
styrelsen "har en allmän befogenhet att i den utsträckning som befinnes
tjänlig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>delegera sin beslutanderätt till
iiislilulsdirekUiren." 1 stadgarna heler tlet atl '"ärende st)m icke
skall avgtiras av styrelsen, avgtires av insliuitsdirektören.""</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Institutsdireklören, som enligt institutets stadgar
"utses av Kungl. Maj:t för högst fem år"", tänktes således
åliiggas ett betydande ansvar för den pågående forskningsverksamheten, för
projektplaneringen och för forskarrekryteringen, även om han i sådana frågor
förutsågs nära samarbeta med etl forskarkollegium. Genom inrättandet av en
tjiinst som tlirekttnsassisteiit (senare benämnd biirädande direktör)
ftirutsågs ä andra sid;in direkttirens rent adniinisUativa uppgifter kunna
reduceras till elt minimum. Som skall framgå i delta och senare avsnitt ligger
dessa ursprungliga formuleringar i hög grad till grund för ulredningens
synpunkier oeh ftirslag rörande institulsdirektören, biträdande direktören och
ft)rskarkollegium - och relationen mellan dessa. Erfarenheten från de gångna
årens verksamhet påvisar nåmligen elt klart behov av en bitrildande direktör
som reellt kan avlasta direktörens alltmer ökande administrativa bördor och av
ett formelll konstiluerat forskarkollegium i vilket samråd i forskningsfrågor
kan ske mellan direktören och forskarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIPRI har sedan starten 1966 hafl två inslitulsdirektörer,
först ekonomen Robert Neild (1966-71) och därefler atomfysikern Frank Barnaby.
Bada är engelsmän och båda har i kraft av sin personliga kompetens och sin
framträdande ställning som insliuilsdirektör spelat en dominerande roll vid
utformningen av SIPRLs profil under ca 13 framgångsrika år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Väsentligen samma oklarhet och avvägningsproblem, som ovan
nämndes beträffande styrelseledamöterna, gäller för institulsdirektören, alltså
från-yart)n av en i stadgarna angiven maximitid och behovet av att göra en
tillfredsställande avvägning mellan värdet av kontinuitet och värdet av
förnyelse. Nar del gäller institutsdireklören tillkommer dock ett antal
komplicerande omständigheter. Med tanke på den ledande roll och det slora
ansvar som enligt ovan lillkommer institutsdirektören år det ofrånkomligt att
en nyutnämnd direkiör behöver en jämförelsevis läng lid för alt växa in i sina
uppgifler. Det faktum atl direktörerna hitlills varil, och i framtiden torde
förbli, utlänningar vilka behöver lid för att lära sig operera utifrån svenska
förhållanden, lillkommer som en förstärkande faktor, Ä andra sidan gäller atl
ju längre lid en direktör verkar pä SIPRI, desto svårare blir del för honom alt
efter tiden på SIPRI finna en adekvat, alternativ anslällning. Frågan om vilken
grad av materiellt ansvar som inslilulet skall anses kunna och böra ta för en
avgående institulsdireklör, som avslätl frän karriärmöjligheter i hemlandet för
atl ägna kanske ålskilliga av sina bäsla år ål SlPRI-arbelel, den frågan slälls
onekligen pä sin spets.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man ställs således här inför flera svåra
avvägningsproblem. Rekryterings-problemels vidd har omvittnats för ulredningen
vid hearings med olika slyrelseledamöler. En framsiående internationellt
etablerad vetenskapsman skulle säkerligen utan slörre svårigheter kunna
rekryleras lill direklörspos-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>len aniingen för en kort tid, under vilken personen i
fråga kunde vara tjänstledig från sin ortlinarie befattning, eller fören mycket
långtid, dvs. som en permanent befallning. Men en korl lid, dvs. ell eller två
är, ttirde som sagl vara otillräckligt för att en direktör skall hinna växa in
i de centrala uppgifter som erfordras. Och mol en permanent befattning talar
behovet av rtMatitin t)ch förnyelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 medvetande om alla dessa praktiska problem finner
utredningen övervägande skäl lala för all institulsdireklörcns mandaitid bör
maximeras på samma säu och på basis av samma grundl.äggande
avvägniiigsresonemang som ovan framfördes bctriiffantle slyrelseledamöterna. En
maximitid om tio är för institutsdirektören - form:iliserat genom en
siadt;e;mdrini; varigenom lilläggsmeningen "'FtJrordnandet kan förlangas
en gång med högst fem år" kvalificerar den nuvarande besiämmelsen
"för högst fem är"" - torde pä elt rimligt sätt lillgodose såväl
behtivet av konlinuilel på direklörsptislen som behtivel av viss rotation på
denna inom institutet centrala befallning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En formell regel som lidsbegransar direklörsbefaltningen
har ivå fördelar och en nackdel. Den ena fördelen är all man får en garanti för
alt rotation kommer all ske. Den andra all ingen osäkerhet på denna punkl kan
råda: det bör vara till fördel både för styrelsen och direklören all med
säkerhet veta alt tioårsgränsen gäller, och kunna planera (och förhandla)
ulifrån detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nackdelen har redan redovisats; den uppenbara svårigheten
att för ""medellång"" lid rekrytera den erforderliga
velenskapliga toppkraften. Härvidlag torde del även forisällningsvis bli en
förhandlingsfråga i samband med anställningen, en fråga om att med hjälp av
lillräckligt allraktiva löneförmåner kompensera den tilltänkte kandidaten för
de uppenbara nackdelar i form av komplicerad karriärväg och uteliven
pensionsgrund som SlPRI-tjänslgöringen mäste medföra, 1 sökandet efter lämplig
kandidat lorde regeringen kunna ha slor hjälp och nytta av de inlernationella
kontakter som SIPRI byggt upp under årens lopp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen föreslår slutligen atl SIPRLs vetenskapliga
råd, slyrelse, forskarkollegium och personalorganislion formellt ges ställning
som organ med förslagsrätt i fråga om utnämnandet av ny institulsdireklör.
Innebörden i delta förfarande har angells ovan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.5 Biträdande direktören</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgålt ovan har utredningen ej funnit skäl att avge
några förslag till ändringar i fråga om vetenskapliga rådets, styrelsens och
inslilulsdireklörens grundläggande ställning och kompelens. Vad däremot
biträdande direklören belräffar har ulredningen funnit att vissa förändringar
är erforderliga för all skapa en större överensstämmelse mellan de efter hand
ökande krav som kommit all slällas på innehavaren av denna befallning och
biirädande direklörens formella ställning. Biirädande direktören har saknat
formella befogenheier alt handlägga ärenden och problem vilka i praktiken måste</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omhändertas av denne, som ju står i löpande kontakt metl
institutets personal. Vidare har regler saknats vad giiller biträtlande
direktörens rt)ll oeh ansvar vid iiistitutsdirektörens frånvaro. Bilriidande
direklören har i prakliken koiumit all för jämförelsevis korla perioder
rekryteras från UD. Möjligheten atl fä bedriva egen forskning inom SIPRLs
sakområde har varit ell viktigt motiv för de UD-ljänslemän som låtit sig
rekryteras lör några års tjänstgöring pä denna befattning. I takt med de ökande
administrativa åliggandena har bilriidande direklören dock i alll mindre
utsträckning kunnat agna tid ål forskning. Inle minsl har detta varit en följd
av de tikade krav på informalion till och ftirhandlingar med arbetstagarsidan
som de nya arbelsriiiislagarna stiiller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna utveckling skall ställas i rclalitin till
ovanciterade ullalande av fredsforskningsutredningen där det sägs alt
""De rent atlminislraliva uppgifterna bör för institulsdirektören,
som förutses ägna sig även åt egen forskning, reduceras lill elt minimum (genom
inriittande av tjänst som direktörsassisient underställd
institulsdirektören)". Det kan f. ö, noteras atl redan den lileländring -
lill biirädande direkiör - som via översättningen till engelska (assislanl
director) efler hand kom all accepleras, ulirycker en insikl om denna
befattnings belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pä grundval av vad som vid hearings framförls lill
utredningen har del kommii alt framstå som en nödvändig luålsällning för
utredningen att avge förslag som - ulan all rubba den grundläggande interna
organisalionsslruk-luren genom atl inskränka institutsdirektörens överordnade
befogenheter och ansvar - är ägnade atl stärka biträdande direktörens
ställning, såsom en anpassning till rådande realiteter. Syftet är all
åsladkomma dels just en sådan avlastning av institutsdireklören rörande
administrativa frågor som från början avsågs, dels en plattform för biträdande direklören
från vilken denne kan föra reella förhandlingar med personalen i
personal-adminislrativa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår, för del försia, atl beteckningen
""biträdande direktör"" bibehålls och formaliseras.
Beteckningen ""administrativ direktör"", som lidigare
föreslagils från personalorganisationens sida, har den svagheten att den kan
lolkas som en inskränkning av vederbörandes ärendeområde och befogenheier lill
enbart personal-administrativa frågor. På ett forskningsinstitut som SIPRI är
del emellertid svårt alt i prakliken särskilja "rena"
forskningsfrågor från "rent"" administrativa frägor. Vidare
saknas genom en sådan beteckning etl klart angivande av vem som i direklörens
frånvaro inlräder som chef i dennes ställe. Detta är en viktig fråga på SIPRI.
eftersom institutsdireklören ofta befinner sig på tjänsteresa samlidigt som
beslul måste fallas i en mängd ärenden och institutels beredskap för alt ta
emot besökande grupper och individer måste hållas hög.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beteckningen ""biträdande direktör"' är mol
denna bakgrund liimplig. eflersom utredninijen anser alt behovet av en klarl
anuiven ställföreträda-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>refimktion bör fyllas av denna person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Biträdande direktören bör således under styrelsen ocb
institulsdirektören ansvara för administrativa frågor inom institutet och
diirtill intriida sturi inslilulsdirekltirens ställföretrildare i dennes
frånvaro. För att ftiriiiellt åsladkomma dctla föreslår utredningen följande
ändring i stadgarnas 10 S. andra stycket: "Niir institulsdirektören år
förhindrad att utöva sin tjiinst uttivas den av biträdande direktören, som i
t)vrigt untler styrelsen och institulsdirektören ansvarar fin löpande
administrativa ärenden, med uppgift alt föredra sådana iirenden inför
styielsen. Biträdande direktliren är sekreterare vid styrelsens
sammanträden.""</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom alt således omniimna bilriidande direkltiren i
stadgarna och allmänt tiefiniera hans arbetsuppgifter, genom att ange en
ställförelrädar-funklion och en självständig ftiredragningsräti inför sivrelsen
och dårtill formelll konsliuiera en roll som sekreterre vid
styrelsesammanträdena (en roll som biträdande direktören f. ti. alltid innehaft
de faclo), anser sig utredningen ha framlagt förslag som i tillriicklig grad
tillgodoser kravet på en förslärkt ställning för biirädande direklörens del
ulan atl för den skull principen om insilutsdireklörens överordnade ansvar och
befogenheter ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett betydande ansvar kommer i enlighet med utredningens
förslag all åvila den biträdande direktören. Delta motiverar alt det forisällningsvis
bör ankomma på regeringen - i slället för, som hiuills, SIPRLs styrelse - att
utse denne befattningshavare. Redan i nuläget ligger f. ö. denna ijänsl pä en
lönenivå (F23/F 25) där del normall i den svenska slalsförvaliningen ankommer
på regeringen alt fatta utnämningsbeslut. Llärtill kommer den vikl som från
personalorganisalionshåll av nalurliga skäl fäsles vid denna befallning inom
inslilutel. Om regeringen övertar ansvaret att utse befallningshavare kan en
förslagsrållsprocedur. motsvarande den som ovan föreslagits beiräffande
styrelsen och inslilulsdirekiören, tillämpas. I fråga om biirädande direklören
föreslår ulredningen dock all förslagsrallen inskränks lill SIPRLs slyrelse och
personalorganisalioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beiräffande rekrylering av lämplig kandidat lill den
ansvarsfulla poslen som biirädande direkiör pä SIPRI förutsälter ulredningen
atl regeringen vägledes av den speciella kombinalion av egenskaper och
kvalifikationer som i enlighel med ulredningens förslag bör eflerslrävas:
personal-adminislraliv erfarenhet, samarbetsförmåga, kännedom om budgetfrågor,
om den svenska statsförvaltningens arbetssätt och om akluell arbetsrätlslig
lagsliftning, förtrogenhet med inlernalionella frågor, språkkunnighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan konsekvens av ulredningens förslag blir,
sluiligen, all biträdande direklören fortsätiningsvis ej kan antas komma alt
bedriva egen forskning vid institutet, Della har också framställ som en faktisk
konsekvens av biträdande direktörens siarkt ökade personal-administrativa
arbetsbörda under de senasle åren. Härom biir dock ingen ivekan råda i samband
med rekryteringen lill denna befattning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I konsekvens med utredningens fiirslag torde inslilulels
interna arbetsregler behöva omformuleras i syfte all närmare precisera
bilriidande direkli)rens uppgifter, ansvar och befogenheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Forskningssamarbete och beslutsordning: forskarkollegium</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som niinindes ovan i samband med behandlingen av frågor
rörande styrelsen har utredningen erfarit att önskemål föreligger om former for
närmare kontakt och samarbete mellan institutets ledning och personal
-forskande såväl som administrativ. Önskemålen har framförts inle minsl mot
bakgrund av de delade meningar som under de senaste åren kommii till ullryck
inom institutet beträffande förenligheten mellan å ena sidan SIPRLs oberoende
ställning och internationella karaklär, a andra sidan de nya
arbelsrätislagarna. Tvä olika frågor har härigenom kommit att sammankopplas på
elt sätt som inle alllid varit fruktbart: å ena sidan frågan om institutets
oberoende ställning och internationella karaktär, å andra sidan frågan om
lämpliga samarbets- och beslutsformer. Arbetsriiltslagarna har från en
utgångspunkt lett sig som inslrumenl för en förbiiltrad interndemokrati, från
en annan utgångspunkt framstått som etl hot mot SIPRLs självständiga,
internationella sialus,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol bakgrund av dessa förhållanden och vad stim i övrigl
framförls lill ulredningen vid hearings vill ulredninen föreslå atl etl
forskarkollegium formellt konstitueras på SIPRI. Utredningen anser alt det
omviilnade behovel av former för forskningssamarbele och -samråd i hög grad
skulle lillgodoses genom inrältandet av ett sådanl kollegium, detla särskilt
med tanke pä de speciella omständigheter som känneiecknar della inslilul,
nämligen/ö;- del första dess karaklär av forskningsinslilulion,/or del andra
dess internationella rekrylering och för det tredje dess blandade och
varierande personalsammansättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägledande för utredningens förslag har varit det allmänt
hållna principresonemang som förs i 1966 års proposition där del bl, a. sägs
alt ""vittgående befogenheier bör ges inslilulels ledning och
personal . . ." Det framgår av propositionstexten all den slora frihet och
de vittgående befogenheter som det vore angelägel alt ge ""institutet""
väsentligen skulle omfalta såväl institulsledning som personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till grund för dessa formuleringar i proposilionen ligger
det förslag om inrättande av elt forskarkollegium som framlades av
fredsforskningsutredningen. Det heter i utredningsbetänkandet alt
""Utredningen vill förorda att ett forskarkollegium elableras inom
institutet. Detta bör bestå av samtliga inslilutels äldre forskare saml
represenlanler för forskningsassislenlerna. Inslilutsdirektören bör fungera som
ordförande. Kollegiet diskulerar arbetsproblem av gemensamt intresse för
forskarna och institutsledningen. 1 första hand gäller dessa planeringen av
forskningsprogrammen men även andra frägor i institutets verksamhet kan
behandlas.""</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I betänkandet siigs också atl "'Forskarkollegiet är
rådgivande till institutsdireklören vid forskningsplaneringen och i andra
prciblcm av gemensaml intresse."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett förslag om ett formellt inriillande av ett
forskarkollegium har sålunda en solid grund i inslitutets urkuntler, och anknyter
också till en inom institutet redan i nuliigct förekommande procedur med
regelbundet ålerkommande forskarmöten. Utredningen kan följaktligen genom
åberopande av urkunderna föreslå alt dessa forskarmöten formaliseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inrättandet av forskarkollegiet bör enligt ulredningens
mening ske genom införande av en ny paragraf i stadgarna med lydelsen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"'Hos sliftelsen finns etl forskarkollegium.
Ledamöier av della iir institulsdirektören. biträdande direktören saml
stiftelsens forskare och forskningsassistenter. Institulsdirektören eller, i
dennes frånvaro, biträdande direktören är forskarkollcgiets ordförande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskarkollegiet bereder ärenden som skall avgöras av
styrelsen eller inslilutsdirektören och som rör planeringen och genomförandel
av slillelsens forskning saml spridningen av forskningsresulialen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom framgår av denna formulering är det utredningens
mening att forskarkollegiet bör fungera som en sambandscentral för den inom
institutet fortgående forskningsprocessen, från planeringsstadiet till ulförande-
och spridningsstadiel, medan övriga frågor inom inslilulet, personalärenden,
administrativa ärenden, budgetfrågor etc. bör omhändertas i andra former. All
utredningen därför förordar att kollegiet enbart omfattar sådan personal som
direkl bedriver forskning innebär dock självfallet inle alt inle övrig personal
- representanter för inslilulels redaktion, bibliotek, press- och
dislribulionsavdelning m, fl, - skall kunna deltaga i kollegiets sammankomster
i den mån behandlade sakfrågor särskilt motiverar detta. Som också framgår är
det utredningens mening att forskarkollegiet formellt bör betraktas som
rådgivande lill inslilutsdirektören, samiidigi som den vägledande principen
bör vara alt direktören lar del av kollegiets uppfattning innan han fattar beslut
i forskningsrelalerade frågor, liksom alt direklören i kollegiel redogör för
fattade beslut. Genom detla förfarande lorde direklören erhålla etl brett
underlag för sina beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del resonemang som förls inom ulredningen, och som
föranlell förslagel om ell forskarkollegium, är följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 ett läge, då SIPRI, efter en inledande elablerings- och
konsolideringsperiod, lyckais uppnå en respekierad ställning inom sill område
föreligger goda skäl för all inslilutel skall kunna la etl väsenlligl sleg i
riklning mol en aktiverad roll för de anslällda forskarna. Med den allmänna
Ivärvetenskap-lighet som känneiecknar disciplinen fredsforskning - även i den
variani som har blivil SIPRLs- lorde del vara rimligl all specialiserade
forskare avsäller viss lid för all i ett allmänt kollegium la del av och ge
synpunkter pä angränsande ämnen. Varje forskare torde dessulom, vilket utvisas
av erfarenhelerna frän redan föreliggande praxis, ha ell slori intresse av att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:106</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>andra iin specialister pä ett visst specialiimne bereds
tillfiille att granska och ge synpunkter pa en given synopsis eller ett givet
utkast, i läsbarhetens och informationsspridningens intresse. 1 del
perspektivet lortle forskarkollegiet ha en viktig funkiitin alt fylla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det viktigaste argumentet är dock behovet av en central
för samråd, samarbele och kontakt mellan de akliva forskarna och
inslitutsledningen. Utredningen finner det naturligt att tänka sig att det är i
delta kollegium som planer för kommande forskningsprojeki tar form och successivt
revideras - i ett samspel med styrelsen, det är i detla forum som
institulsdirektören informerar om planerade beslut och planerade resor av
belydelse för pågående och kommande forskningsverksamhet, det år har som
manuskript granskas och ventileras, idéer testas och forskarrekryieringsbehovel
diskuteras. Inför stundande styrelsesammanlriiden kan direkiör och forskare
avge synpunkter och söka uppnå samstämmighet beiräffande innehållet i direktörens
presenlation av pågående och planerad verksamhel. Likaså efler
styrelsesammanträdena lillhandahåller kollegiel ell naluriigt forum för
information och planeringsdiskussion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis lorde forskarkollegiet för forskarnas
del kunna innebära å ena sidan etl ökal ansvar all i prakiiskl dellagande omsätta
såväl principen om genuin tvärvetenskaplighet som principen om kollektivt
författarskap, å andra sidan en möjlighel lill mer aktivt och meningsfulll
deltagande i den successiva ulformningen av SIPRLs forskningsprofil och
forskningsplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen förulser sluiligen alt forskarkollegiet blir
en naturlig plattform för konlakler mellan forskarna och slyrelsen och dess
ordförande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen har kunnal konslalera den posiliva betydelse
för kontakten mellan slyrelsen och forskarna som den nyligen införda ordningen
med sammanträffanden mellan dessa i samband med stvrelsesammanlrädena
uppenbarligen haft. Värdel av sådana regelbundel återkommande sammanträffanden
torde kunna bli än större om styrelseledamöterna därvid kan ta del av idéer,
uppslag och förslag som lagit form inom elt forskarkollegium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett fungerande forskarkollegium torde enligt utredningens
mening i det väsenlliga lillmölesgå de önskemål som framförts i fråga om ökad
samverkan mellan SIPRLs ledningoch forskningspersonal. Utredningen finner del
även naturligt att man inom forskarkollegiet från fall lill fall kan komma
överens om all närmast berörda forskare får ansvarei atl inför styrelsen
presentera elt projektförslag. I normalfallet torde det dock även i
fortsättningen ankomma pä direktören alt. såsom verkställande chef. inför
styrelsen föredra de projektplaner som tagit form under arbetets gäng inom
institutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör kunna förutsiillas alt institutsdirektören lill
slyrelsen rapporterar de förslag och synpunkier som tagit form inom kollegiet,
detta även i de fall dä skilda meningar (mellan direktören och kollegiet som
helhet eller mellan grupper inom kollegiel) kommit till ultryck.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår alt forskarkollegiet, vid vakanser i
styrelsen oeh på direktörsposlen, ges fiirslagsräti i den mening och form som
redovisats i det föregående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.1 (Jvrigl om samverkan och samråd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ovanstående synpunkter och förslag har koncentrerats kring
det föreslagna forskarkollegiets roll i forskningsprocessen på SIPRI. Det är,
som ovan framhölls, ulredningens mening atl delta förslag skulle kunna
omhänderta det mest viisentliga när det gäller behovel av forskningssamarbele
inom inslilutel. Utredningens förslag kan ocksä anses kompleltera redan föreliggande
samverkansformer inom forskningen och närliggande frågor, såsom den löpande
konlaklen mellan inslilulels olika projcklgrupper och instituls-direkliiren och
den särskilda rekryleringskommiiié som är instilulsdirektt)-ren behjälplig med
all granska den uppenbarligen stora slröm av ansökningar och förfrågningar som
inkommer lill institutet. Även den speciella informationskommitté som enligt
vad ulredningen erfarii håller på all ta form inom institutet torde kunna fylla
en viktig funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad slutligen gäller former för konlakt och samråd mellan
institutsledning och administrativ personal - och mellan institulsledning och
all personal rörande adminisiraliva frågor - vill ulredningen i första hand
allmänl hänvisa lill de former och förfaringssätt som anges i gällande arbelsrätislagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.2 Inlern arbetsordning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har, som lorde framgå av ovanslående förslag, varit
utredningens målsättning alt föreslå sådana organisatoriska förändringar som,
ulan att ändra de grundläggande principerna för SIPRLs ställning och
verksamhet, är ägnade all underlätta samarbetet inom institutet och dess
fortsatla verksamhet. Innebörden i förslagen är sammanfattningsvis dels en
aktiverad roll för såväl forskarna som slyrelsen och velenskapliga rädel, dels
etl försök till precisering av kompelens- och arbelsrelationerna mellan grupper
och funklioner inom inslilutel, Utedningen har av såväl praktiska som principiella
skäl avstått från att avge detaljerade förslag beiräffande den interna
arbetsordningen inom institutet och de särskilda arbetsregler som f. n, är
föremål för förhandlingar mellan inslilulels ledning och personal,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredninen utgår dock ifrån att cll arbele nu kan la vid
inom institutet för atl i samverkan mellan berörda parter - och med ledning av
ulredningens förslag - omarbeia arbetsreglerna och ularbela en delaljerad
intern arbelsordning, inkl, bl, a, arbetssättet inom det rådgivande
forskarkollegiet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:106</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Stiftelsens ekonomi</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7. / Finansieringsform</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundprincipen för finansieringen av SIPRLs verksamhet
fastsläs i institutets stadgars 1 §: "Stiftelsen inlernalionella
institutet för freds- och konfiiklforskning består av medel, som Kungl. Maj:l
eller annan anvisar för det ändamål som anges i 2 S." Denna
stadgeformulering återspelgar vad som på denna punkl framhålls i 1966 års
proposition där departementschefen yttrar följande: "Som framhållils redan
i direktiven för ulredningen är del av slor vikl all forskningens
inlernalionella, slrängl objektiva inrikining inte kan ifrågasättas. Institutet
torde under en sådan verksamhetsform vara oförhindrat atl söka och mottaga
bidrag lill inslilutels arbele från andra iin slaien saml all förmedla och
förvalla bidrag lill enskilda forskare som är knulna lill institutets
verksamhet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del har emellertid kommii all bli SIPRLs styrelses policy
all avstå från alt söka och mottaga bidrag från andra än svenska staten, varför
de ärliga slatliga anslagen saml en viss mindre inkomsi från bokförsäljning
utgör inslilutels enda inkomstkällor. Skälel för delta har varit atl man velal
undvika en sådan bindning lill diverse länkbara finansieringskällor som skulle
kunna kompromellera SIPRLs irovärdighel som oberoende forskningsinstitut. Alt
beroendet av årliga svenska statliga anslag uppenbarligen inle ansells inverka
menligl på inslilulels oberoende ställning är en liilfredsslällande slutsals
som kan dras av ovannämnda förhållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den svenska siaten bär härigenom ensam ansvarei för all
SIPRI ges lillräckliga resurser för atl verksamheten skall kunna forlgå och
ulvecklas som avseit. Samiidigi gäller, som lidigare framhållils, all
siaismaklerna klarl deklarerat att någon påverkan på SIPRLs verksamhel från
slatliga myndighelers sida ime får förekomma. Den svenska stålens ansvar för
SIPRI har härigenom kommii all omfatta dels etl ekonomiskl ålagande. dels ell
ansvar all värna om institutets oberoende ställning och inlernalionella
karaklär. Till bilden hör atl inslilulels räkenskaper årligen granskas av
revisorer som utsetts av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1966 års proposition föreslog departementschefen att
SIPRI skulle inrättas med hjälp av ell första anslag om 900 000 kr. Delvis som
ett mått på en successiv tillväxt i institutels verksamhel har de ärliga
slalliga anslagen gradvis ökat - senast beslutade anslag (1979/80) uppgick lill
7 430 000 kr. Härulöver har, för särskilda ändamål (t. ex. symposier), extra
anslag medgivits. Ständigt ökande lönekostnader representerar den största
utgiftsposten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt som verksamhelen på SIPRI under årens lopp har
utvidgats har en stabilisering av verksamhetsinriktningen ägl rum. Ett flertal
av de administrativa ijänsler som sålunda kommii alt utgöra permanenta inslag i
verksamhelen och personaluppsättningen uppehålls dock forlfarande av
arvodesanställd personal. En förändring i delta avseende, innebärande alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1979180. I snml. Nr 106</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett antal av dessa tjänster inrätlas som extra ordinarie
tjänster, framstår i dag som rimlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIPRI åren oberoende stiftelse som dock inle förfogar över
ett eget kapital ulan för sin verksamhel är beroende av årliga slalliga anslag,
vars användning årligen granskas av två av sialen utsedda revisorer.
Verksamhetens art är samtidigt sådan alt åiagandena på ulgiftssidan ofta
spänner över en tidrymd som iir betydligt liingre än ell budgetår. Här åsyftas
sådant som t. ex. förseningar i fråga om planerad forskarrekrytering eller
försenad manusleverans. Sådana oftirutsebara förseningar har ofta inneburit
att elt redovisat överskoll vid ell revisionslillfälle balanserals av ell
underskoll vid ell annal. SIPRI är därför för sin verksamhel beroende av all
elt överskott från etl budgelår överförs till nästkommande som
reservalionsanslag. Delta har också i prakliken medgivits inslilulet, varför
del i della sammanhang är lill fyllesi att understryka viklen av atl sa sker
även i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudsakligen två medel står till de svenska
statsmakternas förfogande när del gäller alt fullgöra det finansiella ansvarei
för SIPRLs forlsaila verksamhet. Del ena utgörs av ordinarie årliga resp.
särskilda anslag ur statskassan. Det andra beslår i möjlighelen all medge viss
skallebefrielse. I del följande skall framhållas dels atl vissa omständigheter
och faktorer kan lala för all SIPRI i framliden, på korl och på någol längre
sikl, bör erhålla ulökade anslag, dels att institutets ulländska konlraklsanslällda
forskare bör komma i åtnjutande av viss skattebefrielse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Skäl för ulökade slatliga anslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En beredvillighel frän riksdagens sida att genom höjda
anslag lillse atl SIPRLs verksamhel skall kunna bibehållas och vidareutvecklas
kom lill ullryck under 1978/79 års riksmöie. Utredningen utgår därför ifrån all
SIPRI kommer att kunna påräkna förståelse för siU behov av utökade resurser,
bl, a, för att lillgodose behov av personalförstärkning pä vissa nyckelfunktioner
inom inslilulet. En personalförstärkning kan i vissa fall, säsom t, ex,
beträffande institutets redaktion, framslå som nödvändig med hänsyn lill
radande arbetsbelastning, I andra fall kan en försiärkning betraktas som
önskvärd med hänsyn lill en eftersträvad uividgning av verksamheten. Med della
senare avses i första hand institutets biblioleks- och dokumentations-funktion,
som med en lämplig personalförstärkning skulle kunna komma till ökad extern
resp, intern nytta, till gagn för såväl forskningen inom institutet som
institutets samarbete bl. a. med den pågående akademiska fredsforskningen i
Sverige och övriga Norden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eu problem, vars lösning släller ytterligare krav på viss
resursförstärkning genom slalliga anslag, gäller vidare vissa
kontraktsanslällda forskares siluaiion. Härmed åsyftas de slora prakliska
problem som vissa utländska, kontraktsanslällda forskare har alt ordna en
liilfredsslällande anställning i hemlandet (eller något annal land) efter liden
på SIPRL Svårigheterna synes</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>öka dels med avståndet till hemlandet, dels med
anställningstiden på SIPRL De med avståndet lill hemlandet sammanhängande
svårigheterna alt anordna allernaliv anslällning skapar givelvis nya incilamenl
för vederbörande forskare alt söka yllerligare förlänga SlPRI-anställningen.
För institutet som arbelsgivare är del ä andra sidan angelägel bäde all rolalionen
inom forskarstaben fungerar med den önskvärda flexibiliteten och all forskare
frän olika delar av världen kan rekryleras, för en tidsperiod som är rimlig med
ulgångspunkl i gjorda projeklålaganden. Del är således enligt utredningens
mening angelägel all SIPRI bereds finansiella möjligheter atl bistå
vederbörande forskare i här diskulerade avseenden. Della torde vara av slor
vikt både för den enskilde forskaren och för inslilulet. En lösning skulle
kunna vara atl forskare, i fall som av institutets slyrelse bedöms vara
särskilt angelägna, bereds möjlighet atl under uppbärande av fortsatt lön från SIPRI
för viss begränsad tid ulföra arbelsuppgifter i hemlandet efler kontraktstidens
utgång. En betald hemresa för de ulländska forskarna och deras familjer efler
varje tvåårsperiods utgång skulle kunna tjäna samma angelägna syfte och
förordas av ulredningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 den mån forskningsverksamheten på SIPRI i framtiden
kommer att breddas lill alt inkludera även problemområden av t, ex,
säkerhetspolitisk nalur samt samhälls- och beleendevelenskapliga angreppssätt
torde, slutligen, en väsentlig resursförstärkning komma att erfordras. Den
specialinriktning som institutet hittills vall har varil möjlig all fullfölja
med en jämförelsevis liten forskarstab, assisterad av en skicklig kåi av
forsknings-biträdande personal. En fördjupning av analysen och en breddning av amtitionen
kommer dock att på sikt ställa helt andra krav på SIPRLs egen forskningskapacilet,
såväl kvantitativt (antalet till institutet långsiktigt knulna forskare) som
kvalitativt. Även i etl sådanl läge är del dock självfallet angelägel att
ambitionsnivån kan bibehållas hög när del gäller alt erbjuda forskarna all den
service de kan behöva för alt under korl lid få fram goda forskningsresultat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.3 Förslag om viss skattebefrielse för utländska forskare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIPRI ;s verksamhel har sedan länge tyngts av ett rekryleringsproblem
som bottnar i skattetekniska omständigheter (i sin tur bottnande i del faktum
att SIPRI såsom svenskl rättssubjekt omfallas av svenska skattelagar) och som
gjort det svårt för institutet att realisera vissa målsättningar för verksamheten,
Ulredningen skall i del följande närmare belysa detta rekryteringsproblem och
därpå framlägga etl förslag till lösning, Detla förslag bygger på resultatet av
det arbele som utförts av en särskilt utsedd arbetsgrupp, Arbelsgruppens
promemoria återfinns som bilaga till detla belänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är liilfredsslällande alt SIPRI numera tycks ha
återvunnit förlorad terräng på forskarrekryteringssidan efler den nedgång under
några år som var en direkl följd av en oklarhet rörande arbetsrättslagarnas
(LAS) tillämplighet. Det mer permanenta rekryteringsproblemel återstår dock att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lösa. Problemet består, kort uttryckt, i svårighelen atl
till SIPRI rekrytera högl kvalificerade forskare frän vissa länder. Svårigheten
påverkar således uppfyllensen av två ursprungligen uppsatta mål i fråga om
forskarrekryteringen: atl engagera vissa högl kvalificerade forskare
("professorer") och att forskarrekryteringen skall vara balanserad i
förhållande lill skilda poliliska och ekonomiska syslem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt kunna rekrytera en forskare från ell visst land
måste SIPRI kunna konkurrera med detla land i fråga om löne- och andra
förmåner. Som framgår av arbelsgruppens promemoria har inslilutel sökl hävda
sig i konkurrensen med hjälp av olika typer av tillägg uiöver grundlönen. Dessa
tillägg har dock enligt svensk skaltelag varil beskattningsbara varför
nettolöneeffekten i de flesta fall varit ringa. Tilläggen har haft en begränsad
belydelse när del gälll alt med hjälp av lillräckligl attraktiva löneförmåner
söka rekrytera elablerade,forskare. Härtill bör givelvis läggas en annan aspekt
på rekryteringsproblemel: svårighelen för elablerade forskare alt lösgöra sig
frän sin ordinarie befattning för annat än en myckel begränsad period, på tjänslledighelsbasis.
Ett längre engagemang på SIPRI kan således betraklas som etl karriärmässigl
risklagande som reser krav på ekonomisk kompensalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt kan sägas all rekryteringsproblemel i första hand
gäller i förhållande lill länder i vilka anställningsvillkoren för etablerade
forskare är sådana all SIPRLs konkurrenskraft framstår som särskilt liten. Brullolöne-förhandlingar
torde i sådana fall vara lämligen utsiktslösa. Men problemet är generelll till
sin nalur och torde erfordra en i princip generell lösning som inkluderar alla ulländska,
kontraktsanslällda forskare på SIPRI,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grundval av de argument och överväganden som redovisas
i arbelsgruppens promemoria - och i anslutning till dess konkreta förslag -
föreslår ulredningen alt det ovan skisserade rekryteringsproblemel löses genom atl
de olika lillägg som utländska, kontraktsanslällda forskare erhåller görs
skattefria. Den sakliga moliveringen till detta förslag ulgörs av det
redovisade rekryleringsproblemets art och grad. Den formella motiveringen är
alt SIPRLs i hög grad internationella karaklär - och den svenska slalens ansvar
alt värna om denna - gör del befogat alt institutet på denna punkl blir föremål
för en särbehandling. Skattebefrielsens innebörd är all de ulländska SlPRI-forskarnas
tillägg likställs med de tillägg som svenska slalsljänsleman i utlandstjänst
uppbär. Den konkreia, lagtekniska innebörden i utredningens förslag blir
sålunda all en ändring görs i 32 § 3 mom, kommunalskallelagen. Ändringen bör
beslå i alt del i 3 mom. införs ell nytt tredje siycke innehållande att vad som
sägs i första stycket (om utlandslillägg, elc. för statstjänstemän i
utlandstjänst) skall lillämpas även beträffande motsvarande lillägg som av SIPRLs
styrelse anvisats för utländska, konlraklsanslällda forskare, dvs. konlraklsanställd
forskare vid SIPRI som är utländsk medborgare och som vid tidpunkten för
anställningen inte varil bosalt i Sverige.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som niirmare framgår av arbelsgruppens promemoria innebär
förslaget att de hillillsvarande formerna av kostnadsersättningar bibehålls (lillägg
lör fördyrade levnadskostnader, förmän av fri boslad eller bostadskoslnadsersällning
samt ersättning för skolavgifter för barn och ersättning för
flyttningskostnader). Vad däremot tilliiggens storlek beträffar förutsätter
utredningen atl en omförhandling med vederbörande forskare kommer lill stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare anser ulredningen all SIPRLs slyrelse. i samråd med
förelrädare för budgeldepartemenlet, bör kunna tillämpa viss individuell
variation vid fastställandet av storleken på lilläggel för fördyrade levnadskosliiader
så all hänsyn kan las dels lill den rekrylerade forskarens speciella ekonomiska
siluaiion, dels till institutets egna rekrytcringsönskemål. Den givna ramen för
sådana individuella variationer är dock alt de skaliefria tilläggen skall
utgöra ersättning för fördyrade levnadskostnader i och med den tillfälliga SIPRl-anslällningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det mä, slutligen, förtjäna alt särskilt betonas att förslagel
om skattefria kostnadsersältningar avser ulländska forskare anslällda på
tidsbegränsade kontrakt och således inle sädana forskare som erhållit
tillsvidareanställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:70.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 106</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span></b></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
I. Ulredningens .siadgeåndringsförslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
stadgar</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Shidgcåndringsförslag</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stiftelsen
Internationella institutet för freds- och konfliktforskning beslår av medel,
som Kungl. Maj;i eller annan anvisar för det ändamål som anges i § 2.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stiftelsen har lill ändamål att i enlighel med de grunder
för bidrag riksdagen godkänl med anledning av propositionen 1066:76 bedriva velenskaplig
forskning i konflikt- och samarbeisfrägor av belydelse för inlernalionell fred
och säkerhel i syfle all söka ge bidrag lill försiåelsen av betingelserna för
fredliga lösningar av mellanslalliga konflikter och för en stabil fred.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stiftelsen skall inom sitt verksamhelsområde samarbeta
med myndigheter, organisationer, institutioner och enskilda såväl i de
nordiska länderna som i andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För stiftelsen finnes en slyrelse som bestar av
ordföranden och sju andra ledamöier. Institutsdireklören är självskriven ledamoi
av styrelsen. Ordföranden och övriga ledamöter ulses av Kungl. Maj:l för
högst fem år. Slyrelsen ulser inom sig vice ordförande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stiftelsen
leds av en styrelse som beslår av en ordförande, institutsdireklören samt sex
andra ledamöier, Slyrelsen ulser inom sig en vice ordförande. Ordföranden och
andra slyrelseledamöler än institutsdireklören förordnas av regeringen för högsl
fem år efler förslag av slyrelsen, det velenskapliga rådet, forskarkollegiet
och arbelslagarorganisalionerna, Ell sådant förordnande kan förlängas en gång
med högst fem år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande sladgar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slyrelsen har sill säie i Siockholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>6</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hos slifielsen finnes en institulsdireklör och andra Ijänslemän
i enlighel med en personalförleckning som Kungl. Maj;l faslsläller. Sliftelsen
äger anställa forskare och annan personal i män av behov och tillgång på medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inslilutsdirektören ulses av Kungl. Maj;l för högsl fem
år. Annan personal anslälles av sliftelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anställningsvillkoren för forskarna beslämmas i kontrakt.
Anställningsvillkoren för tjänsten som institulsdireklör och övriga tjänster
som uppförts på personalförteckningen faslslällas under medverkan av Kungl. Maj;l
eller myndighel som Kungl. Maj;l bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskarna böra rekryteras från olika geografiska regioner
samt olika politiska och ekonomiska syslem.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.s.s</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sladgeändring.sförslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hos slifielsen finns en institulsdireklör, som är inslilulels
chef, och en biirädande direktör. Hos stiftelsen finns i övrigt personal
enligt särskilda föreskrifter eller andra beslul som regeringen meddelar saml
forskare och annan personal i män av behov och lillgång på medel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Institulsdirektören förordnas av regeringen för högst fem
år efler förslag av styrelsen, det velenskapliga rådel, forskarkollegiet och arbelslagarorganisalionerna.
Förordnandet kan förlängas en gång med högsl fem år. Tjänsten som biirädande direkiör
tillsätts av regeringen efter förslag av slyrelsen och
arbetstagarorganisationerna. Andra tjänster tillsätts och annan personal anslälls
av stiftelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anställningsvillkoren för tjänsterna som institulsdireklör
och biträdande direkiör saml för övriga av regeringen inrättade Ijänsler fastställs
under medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen besiämmer.
Anställningsvillkoren för forskarna bestäms i kontrakt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskarna bör rekryleras från olika geografiska regioner saml
olika poliliska och ekonomiska syslem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:106</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande stadgar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hos stiftelsen finnes som rådgivande organ ett
vetenskapligt rätl. Rådet beslår av 24 ledamöier. Ledamöterna böra imi möjligt
tillhöra slaler inom olika geografiska regioner och med olika politiska och
ekonomiska syslem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försia gången ulses sexton ledamöter av Kungl. Maj;t och
de övriga alla ledamöierna av dem Kungl. Maj:l utsett. Avgår eller avlider
ledamot ulses ny ledamoi av övriga ledamöter. Till ledamot får ulses endast den
som har vetenskaplig kompelcns eller praklisk erfarenhet från arbele med inlernalionella
politiska frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>9</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av styrelsen avgöras vikligare frågor rörande sliftelsens
verksamhel, organisalion och ekonomiska förvallning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ärende, som icke skall avgöras av slyrelsen, avgöres av inslilulsdirekiören.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid hinder för inslilutsdirektören fullgöras dennes
åligganden av den tjänsteman som inslilutsdirektören bestämmer, om slyrelsen ej
beslutar annal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom arbetsordning eller särskilt beslut kan överlämnas
ål annan Ijänslemän än inslilutsdirektören alt avgöra ärende eller viss grupp
av ärenden som ej är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på inslilutsdirektören.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:132.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>56</span></b></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sladgeändring.sförslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som rådgivande organ lill slyrelsen finns elt
vetenskapligt rad. Rådet betar av 24 ledamöter. Avgår eller avlider en ledamot
utses en ny ledamoi av styrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rådels ledamöier bör lillhöra stater inom olika
geografiska reginer ocb med olika politiska och ekonomiska system. Till ledamoi
får ulses endast den som har velenskaplig kompelens eller praklisk erfarenhet
från arbete med internationella frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Radel sammanträder i Stockholm minsl en gäng vart femle
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ärenden som inte skall avgöras av slyrelsen avgörs av inslilulsdirekiören
ensam. När institutsdirektören är förhindrad all ulöva sin ijänst ulövas den av
biträdande direktören, som i övrigt under slyrelsen och institulsdirektören
ansvarar för löpande administrativa ärenden med uppgifl alt föredra sådana
ärenden inför styrelsen. Biträdande direktören är sekrelerare vid siyrelsens
sammanträden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:106</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande sladgar</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57 Stadgeundring.sförslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 10 a</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Llos
stiftelsen finns ett forskarkollegium. Lcdamiiter av detta är insli-tursdirektören,
bilriidande direktören samt sliftelsens forskare och forskningsassislenler, Inslilulsdirekiören
eller, i dennes frånvaro, biirädande direklören är forskarkol-legiets
ordförande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskarkollegiet
bereder ärenden som skall avgöras av slyrelsen eller institutsdirektören och
som rör planeringen och genomförandet av stiftelsens forskning samt
spridningen av forskningsresultaten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>
11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, när
denne finner del lämpligl eller när minsl fyra ledamöier begär del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen är beslutför, niir ordföranden och minsl fyra andra
ledamöter äro närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som styrelsens beslut gäller den mening varom de flesta
förena sig eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden bilräder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>§</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid styrelsens sammanträden föres prolokoll. Av delta
skall framgå vilka som varil närvarande, styrelsens beslul och de skiljaktiga
meningar som uttalats. Prolokollet justeras av ordföranden och ytterligare en ledamoi
av slyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:150.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stiftelsen räkenskapsår löper från den 1 juli t. o. m. den
30 juni nästa är.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande sladgar</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sladgcändringsförsliig</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För varje riikenskapsår skall verksamhelsberälielse
upprättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsens och institutsdirektörens förvaltning samt
stiftelsens räkenskaper skola ärligen granskas av två revisorer. Revisorerna ulses
av Kungl. Maj:t för fem räkenskapsår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>§</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>
16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Revisorerna skola årligen före utgången av seplember
avlämna revisionsberätlelse till ulrikesdeparlementel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>§</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sliftelsen är undantagen från tillsyn enligt lagen av den
24 maj 1929 (nr 116) om tillsyn över sliftelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:66.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:106</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>?9</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1079-(J7-.'0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:238.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jan Francke Nils Larsson Bengt Waahler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Biluga 2. Promemoria ang. beskattning av de koniivkisansiållda
iiilåiulska forskarna vid SIPRI</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A. Nuvarande förhållanden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskarnas löne- och anslållniiigsvillkor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med uttalande i propositionen 1066:76 sker en
internationell rekrylering av forskarna vid SIPRL Deras anlal uppgår f. n. till
11 personer, varav endasl 2 från Sverige. I propositionen fastslås all antalet
bör uppgå till 15-25 personer, övervägande kvalificerade forskare. De anslälls
på enskilda kontrakt som i normalfallet upprättas för ivåårsperioder. Anslällningsvill-koren
fastställs av institutels styrelse, som ju också är internationellt sammansatt.
Principen för lönesättningen är all forskaren skall erhålla samma
levnadsstandard under sin tid i Sverige som motsvarande svenska forskare har.
Lönesystemet baseras på tre elemenl, grundlön, tillägg för fördyrade
levnadskostnader saml ersäitning för bosladskoslnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundlönen baseras på den slalliga F-löneskalan.
Löneinplacering sker i princip på samma nivå som molsvarande forskartjänst i
den svenska akademiska karriären med viss hänsyn till forskarens tidigare erfarenhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillägget för fördyrade levnadskostnader avser all täcka
de merkoslnader som en utländsk forskare med så kortvarig anslällning som del
här är fråga om måsle vidkännas vid sin Ijänslgöring i Sverige. Det utgår sedan
SIPRLs start med i regel 1 000 kr. per månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIPRI ersäller i princip bosladskoslnaden hell. Under de
första två anställningsåren har forskarna i regel fri bostad i Wenner-Gren
Center. Skulle kontraktstiden förlängas, måste forskaren själv hyra bostad på
öppna marknaden. SIPRI bidrar i sådanl fall lill bostadskostnaden med ett
belopp högsl molsvarande hyran för en likvärdig bostad i Wenner-Gren Center.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver nämnda löneförmåner ulgår ersällning för barns
skolavgifter saml för flyttningskostnader till och från Stockholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beskattning av utgående förmåner</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eflersom forskarens vistelse i Sverige uppgår till
åtminstone två år, anses han i beskattningshänseende bosall här vilkel medför
all han beskallas som obegränsat skatlskyldig, dvs, i princip för all inkomsi
(och förmögenhel), oavsett varifrån den förvärvas. Forskaren behandlas alltså
på samma säu som andra här bosatta personer, Detla innebär atl han är skyldig
alt beiala skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>oO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för alla de förmåner som ulgär på grund av anställningen
vid SIPRL Utöver grundlönen beskattas forskaren därför för såväl den fria
bostaden resp. bostadskoslnadsersätlningen som tilliiggel för de fördyrade
levnadskostnaderna. Värdet av bostadsförmånen faststiills därvid efter
sedvanliga normer och tillägget för de fördyrade leynadskostnaderna beskallas
efter det avdrag för sådana kostnader som den skatiskyldige kan visa sig vara
berättigad all åtnjuta enligt vanliga skatteregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rekryteringssiluationen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den utländske forskaren har i regel ekonomiska ålaganden i
olika former i siu hemland, exempelvis ulgifter för boslad, avgifter för
pensionering, underhåll av anhöriga och obligatoriska medlemsavgifter till
olika organisationer. Vissa av dessa ålaganden kan forskaren med hänsyn lill
den relativt kortvariga vistelsen i Sverige inte avveckla. Utgifterna är vidare
av den arten atl avdrag ofta inle kan medges vid beskatlningen här. Då
utgifterna sålunda skall läckas av beskaltade medel har man inle kunnal upprällhålla
målsättningen alt de utländska forskarna skall ha samma levnadsstandard som molsvarande
svenska forskare. Därtill kommer all lönenivån och många gånger
levnadsstandarden är för denna grupp i många länder väsenlligl högre än den
svenska. Anställningen vid SIPRI innebär ofta ell avbrott i hemmakarriären som
icke kompenseras vid hemkomsten efler anställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa omständigheter sammanlaget har medfört svårigheler
all rekrylera forskare med sådana kvalifikationer som krävs för att institutet
skall kunna hälla forskningsverksamhelen på en så kvalitativt hög nivå som
förutsätts för atl inslilutel skall kunna förverkliga sina syflen. Della har
särskilt varit fallet i fråga om rekrylering av högl kvalificerade forskare
från vissa västländer. Della har i sin lur också försvårat institutets
möjligheter all leva upp lill kravel på alt upprätthålla en forskningsverksamhel
med inlernalionell prägel, dvs, med represenlalion av forskare från länder med
olika poliliska system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Teoretiskt sett skulle man kunna lösa problemet lönevägen
genom all frångå anknytningen lill den slatliga F-löneskalan och i stället
införa kontraktslön enligt modellen fri lönesältning, Ell sådanl lönesystem kan
då begagnas lill atl höja bruttolönen till elt sädanl belopp atl nettot efler skatteoch
eventuellt kostnadsavdrag blir så högl alt ersättningen blir konkurrenskraftig
internationellt selt. Praktiskt är detla emellerlid av bl. a. ekonomiska,
budgetära skäl inle möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppenbarligen torde därför åtgärder på skatteområdet vara
nödvändiga för all lösa de rekryteringsproblem som föreligger.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>B. Överväganden och förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Visserligen är SIPRI - ehuru till namnet internationell
organisation -utformat som en svensk stiftelse och finansieras dess verksamhet
till helt övervägande del med svenska statsmedel. Vid SIPRLs tillkomst poiingle-rades
dock bl. a. kravel på all forskningens internationella och strängt objektiva karaktiir
inte skulle ifrågasiittas. Man framhöll också SIPRLs slållning som siirskill inslitui
med internalionell karaktär och dess självstiin-dighel gentemot Sverige och
svenska myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIPRLs internationella karaklär kan sålunda inle ifrågasiittas.
Internationella organisaiioner i egentlig mening åtnjuter regelmiissigt i
värdlandet privilegier bl. a. i form av skallefrihet såväl för organisationen
som dess personal. Sådana organisaiioner har dock vissa kiimieleckcn som SIPRI
saknar. De har bildats av flera stater genom elt mellanstalligi avtal och de
finansieras genom tillskott frän medlemsländerna. Skattebefrielsen i värdlandet
motiveras med all della ej skall skaltemiissigl gynnas därför att
organisationen lokaliserats dil. Beskaltning skulle ju innebära att en del av
medlemsstaternas lillskotl las i anspråk som skalt i värdlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamt för egenlliga inlernationella organisationer och
SIPRI gäller dock vissa av de skäl som brukar åberopas för skattefrihet i
värdlandet. Lliir avses exempelvis behovet av oberoende och självständighet i
förhållande till värdlandet och dess myndigheter samt de prakliska problem
såväl för skatteadministrationen i värdlandet som för den anställde som kan
uppkomma på grund av den relativt kortvariga tjänstgöringen där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om SIPRI sålunda saknar flera av en egentlig inlernationell
organisations kännetecken kan det ändå mol den angivna bakgrunden finnas skäl
att hävda all ålminstone de kontraklsansliillda forskarna borde i
skattehänseende behandlas som internationella tjänstemän. Detta borde kunna ske
ulan alt man för den skull behöver ta ställning lill frågan om SlPRL.s egen
internationella status.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En lösning av här antydd art skulle kräva etl avtal mellan
SIPRI och svenska siaten innehållande regler om skllebefrielse för forskarna. Della
avtal skulle sedan införlivas med svensk lagsliflning efter riksdagsbehandling
genom alt las in i lagen (1976:661) om immunilel och privilegier i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emellerlid lorde inlernationella exempel saknas på all organisaiioner
av SIPRLs lyp givils inlernationell status, generelll eller i begränsat avseende.
Det är därför svärl all se den antydda lösningen som en framkomlig väg, detla
bl. a. också mol bakgrund av att vissa andra organisaiioner med skäl som är
lika vägande som SIPRLs skulle kunna begära en molsvarande behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som redovisals lidigare i denna promemoria hör del väsenlliga
skaltepro-blemel samman med de ulländska forskarnas fördyrade levnadskostnader
vid tjänstgöringen i Sverige. För att täcka dessa kosinader utgår ersällningar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>st)m i vissa hänseenden är alt jiimföra med tle utlandslilliigg
m. ni. som utgår till svenska statstjäiislemäii vid ullandsstalioiiering och
som i dessas fall iir skattefria enligt 32 § 3 mom. kommunalskattelagen
(1028:370). SlPRI-forskarnas ökade kosinader iir av samma slag som de kostnader
som dessa utlandstillägg är avsedda all läcka. Det är fråga om kosinader som
uppkommer på grund av att anställningen är tillfiillig och alt tjänstgöringen iir
förlagd till annat land än hemlandet. Det är därför nalurligl om motsvarande
ersättningar som utgår till SIPRLs ulliindska forskare behandlas på samma säu
som stalsljänslemiinnens utlandslillägg i beskallningshän-seende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del förhållandel alt vissa kostnader uppkommer på grund av
ansliillning-cns korlvarighel kan givelvis inle i sig uigöra lillräckligt skal
för att införa skattebefrielse för ersättningarna i fråga. Man måste dock
dessutom beakta det särskilda ansvar som svenska stålen har för SIPRLs
verksamhet i allmänhet och alt forskningsverksamheten där hålls på en
kvalificerad nivå. Med nuvarande skaltesilualion ar delta svårl. Vidare måsle
man la hänsyn lill del väsenlliga kravet all forskarna skall kunna rekryleras
från länder med olika politiska och ekonomiska system. Rekryteringen får inle
påverkas av vilka ekonomiska åtaganden forskaren har i sill hemland och vilka
konsekvenser detta kan ha för hans skaltesilualion i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter en samlad bedömning av dessa fakiorer finns det
enligt arbelsgruppens mening lillräckliga skäl för alt föreslä, alt de
kostnadsersättningar som utgår lill en utländsk forskare vid SIPRI skall på
samma sätl som lidigare nämnda uilandstillägg till svenska statstjänstemän vara
skattefria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol en sådan lösning kan hävdas alt utlandslilläggel ulgär
direkl från svenska staten och alt de fastställs i en sådan ordning att staten
har en betryggande kontroll över att dess storlek avpassas efter de kosinader
som de är avsedda all täcka. Arbelsgruppen förulsäller all de
kostnadsersättningar del här är fråga oiri skall fastställas av SIPRLs av
regeringen utsedda slyrelse, efler samråd med budgetdeparlementet. Även SIPRLs
revisorer ulses av regeringen. Föreskrivs dessutom, som nyss nämnts, atl samråd
skall ske med budgeldeparlemenlel innan koslnadsersällningarna sluiligen besläms,
lorde lillräckliga garanlier ha skapals för all förhindra alt del som i
realiteten skall utgöra skattepliktig lön för forskaren omvandlas lill skaltefri
kostnadsersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnadsersättning ulgår f, n, i form av lillägg för
fördyrade levnadskostnader, fri bostad eller ersättning för bosladskoslnad
samt ersällning för skolavgifter och för flyttningskosinader. Skolavgifter och fiyltningskostnader
ersätts med fakliskl redovisade kostnader. Samtliga dessa ersättningar inkl. värdel
av fri bostad bör omfattas av den särskilda regeln om skatiefrihet som arbelsgruppen
förordar. Detla gäller dock givetvis endasl ersällning som utbetalas lill konlraklsanslälld
utländsk forskare, dvs. forskare som är utländsk medborgare och som vid liden
för anslällningen vid SIPRI inle är skallemässigl bosall i Sverige,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen förulsäller att lilläggel för fördyrade
levnadskostnader ulgär efter generella grunder, Fi)rutsällning för förslaget om
skällebefrielse för värdel av bosladsförmänen anser arbetsgruppen vidare vara
att denna utgår efter samma normer som f. n,, dvs, såsom fri bostad i Wenner-Gren
Cenler eller som ersättning med belopp högsl motsvarande hyran för en sådan boslad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagtekniskl bör enligt arbetsgruppens mening frågan om
skattebefrielse för SIPRI-ersällningarna lösas efter mönster av vad som gäller
i fråga om ullandslilUiggen lill utlandsstalionerade svenska slalsljänsleman.
Som anlytls lidigare är sådana lillägg frilagna från beskattning på grund av en
regel i 32 § 3 mom. KL resp. 2 § lagen (1047:576) om statlig inkomstskatt
(LSI).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 enlighet härmed bör i 32 § 3 mom. KL införas etl nytt
tredje stycke av innehåll atl vad som sägs i första stycket (om utlandslillägg
och därmed likställda förmåner för ulom rikel stationerad personal vid
utrikesförvaltningen eller i svensk biståndsverksamhet) skall lillämpas också
i fråga om motsvarande kostnadsersältningar som anvisats av SIPRLs slyrelse lill
konlraklsanställd forskare vid SIPRI som är ulländsk medborgare och som vid
lidpunkten för anslällningen inle var bosall i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anvisningarna lill samma paragraf bör föreskrivas all de
kostnadsersältningar som avses i del nya tredje stycket är lillägg för
fördyrade levnadskostnader, förmån av fri boslad eller bosladskostnadsersällning
saml ersällning för skolavgifter för barn och ersättning för
flyttningskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis föreslår arbelsgruppen sålunda i försia
hand att de kostnadsersättningar som utbetalas lill de kontraklsanställda ulländska
forskarna vid SIPRI frilas frän beskailning genom lillägg lill 32 § 3 mom. och
dess anvisningar av angivei innehåll. En annan lösning vore all, som har
antytts lidigare, i avial mellan svenska staten och SIPRI medge skattebefrielse
hell eller delvis för ersällning som ulbeialas lill ulländsk forskare vid SIPRI.
Med hänvisning lill tidigare angivna betänkligheter vill arbetsgruppen dock
inte rekommendera en sådan lösning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:51.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(i4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:263.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanstullniiig av remissyttrandena (iver betånkandet (Ds
Ul) 1979:1) Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI):
organisation och verksamhetsformer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1. Alhniini</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De olika remissinstanserna har i allmänhet valt atl entlast
yttra sisi över vissa, fitr respektive remissorgan särskilt viktiga, tielar :iv
betiinkandel oeh i övrigt avstå från all avge kommenlarer. UHA och universileien
hart. ex. valt att i fiirsta h;ind kommentera vad som i betänkandet sägs beträffantle
inslitulets verksamhetsinriktning och tiess samarbete med tlen akademiska
fredsforskningen vid universiteven. Förslagen till andringar i SlPRL.s
organisation har a andra sidan friimst kommenterats i vttrandeiia från SIPRLs Slyrelse
och personalorganisalionen på SIPRI. De mvndigheter som avgivit yttrande har. i
likhei med vissa fackliga organisationer. koncentrer;it sill yttrande till i
första hand förslagel om ändring i kommunalskattelagen, i andra hand vad som i
betänkandet sägs om den svenska arbetsriittsliga lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remissinstanser som helt eller i allt väsentligl ansett
sig kunna lämna betänkandets olika förslag ulan erinran iir FRN, TCO-S. SACO/SR
och Vetenskapsakademien. I yttrandet från UHA och universileien förekommer
åtskilliga synpunkter på den problematik som diskuteras i betiinkandel men inte
några inväntlningar mot de viktigare ulredningsförslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nedan redovisas huvuddragen i remissinstansernas svnpunkter
på och kommenlarer till vart och ett av betänkandets kapitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. SIPRLs verksumhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ framhåller i sill yttrande all SIPRI i dag, enligt ämbelels
mening, fungerar alllför avskilt från högskoleforskningen och förordar ell utökal
samarbele mellan insliiulel och universileien, 1 konsekvens härmed fiireslår
UHÄ alt en grupp med förelrädare för SIPRI och berörda högskolemyndigheter tillsiiUs
för atl uireda frågan om elt inslilutionaliseral samarbete, säviu avser både
forskning och utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om samarbelel mellan SIPRI och den akademiska
fredsforskningen vid universileien sälis i vUrandena frän flera av universileien
i samband med den i beiänkandei diskulerade frågan om den innehållsliga inrikiningen
av SlPRL.s forskning. Sålunda framhåller i. ex. universiieiei i Stockholm atl
en breddning av SIPRLs forskningsverksamhet skulle stärka skälen lör en närmare
anknylning mellan insliiulel och högskoleforskningen. I fråga om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>önskviirtlheieii :iv alt inslilulels forskningsvei ksimihet
bretlthis har tlock imiveisiteten olika meningar. Enligt universiieiei i Uppsala
är en såtkm breddning i sak angelägen, medan iiniversilcieii i Lund och Göteborg
varnar för atl en breddning i analytisk/teoretisk riktning kan medföra risker
för institutets inlernationella aiiseentle med hänsyn till kravet på objektivitet
och oparliskhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. SIPRLs karaklär och slållning i Ijuscl av den arhcisrållsliga
lagslifining<br>
en</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I betiinkandel diskuteias frågan om fiirenlighelen mellan å
ena sidan principen om SIPRLs inlernalionella karaktiir och oberoende ställning
och å andra sidan existensen av den nya arbetsrättsliga lagstiftningen i
värdlandet Sverige, särskilt lagen (1074:12) om anstiillningsskydd (LAS) och
lagen (1076:5811) om medbestiimmande i arbetslivet (MBL). Den slutsats som dras
i betänkandet är atl existensen av denna lagstiftning och del faktum alt även SIPRI
såsom svenskt rättssubjekt omfattas av denna är förenlig med ett bibehållande
av nåmnda principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av remissinslanserna iir del på denna punkt endast slatskonioret
och S,4F som anmäler erinringar. Statskontoret siiger sig i utredningen sakna
en mer ingående genomgång av de formella förulsiittningarna för
arbetsrättslagstiftningens tillämpning på en stiftelse av SIPRLs karaktär och
efterlyser en öppenhet och beredskap att på nytt pröva institutets ställning om
erfarenheten under de närmaste åren uppvisar problem som ej förutsetts av utredningen.
SAF säger sig finna den utredning som ligger till grund för SIPRI-utredningens
ställningstaganden vad gäller arbelsrätislagarna otillfredsställande och anser
att betydelsen av MBL bagatelliseras. Likaså anser SAF att del kollektivavtal stim
ingåtts mellan SIPRI oeh Stalsljäiisleman-naförbundet utgör en otillräcklig
garanti för institutets möjligheter att visstidsanställa personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. SIPRLs organisation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Över detta avsnitt i utredningsbetänkandet har följande
remissinstanser yttrat sig; siaiskontoet. vissa universitet (särskilt
universitetet i Uppsala). FRN. SIPRLs Slyrelse. TCO-S. Svenska freds- och sklljedomsföreniiigeii
saml Svenska FN-förbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slalskonlorel ansluter sig till utredningsförslaget om att
institutets vetenskapliga råd bör sammankallas men menar all detta bör ske
oftare iin vad som föreslås i betänkandet ("minsl en gång vart femte
år"). Om detta är ogörligt av praktiska skäl bör man enligt slalskontoret
överväga att begriinsa antalet ledamöter i rådet eller avveckla del. Vidare slöder
statskontoret förslaget om etl forskarkolleeium men anför atl inriiitandet av
ett sådanl bör betraktas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som en inre administrativ åtgiird som inte bör formaliseras
i institutets sladgar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även universiieiei i Uppsala anser ;ilt SIPRLs
vetenskapliga råd htir sammanträda oftare än vad som föreslagits, och anftir
vidare bl. a. alt förslagel om begränsad mandaitid liir inslilulels
styrelsemedlemmar och direktör bör träda i krafl utan övergångsbcstiimmelser. Universiieiei
i Göleborg vitsordar i silt ytlraiide allmiint behovet av att den bitrildande
direktören ges möjlighet att reellt avlasta insliuitsdirektören de renl
administrativa bördorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FRN anser i likhet med ovanciterade remissinstanser all
institutets vetenskapliga råd bör sammanträda oftare än såsom föreslaget.
Nämnden instämmer i ulredningsförslagel om en försiärkning av biträdande direklörens
ställning, men anför att SIPRLs oberoende skulle stiirkas om en av SIPRLs
internationellt rekryterade forskare utsågs till direktörens ställföreträdare.
Om man på denna punkt följer utredningsförslaget (att den biirädande direktören
inlriidersom institutsdirektörens ställföreträdare) bör man enligt FRN överväga
en tidsbegränsning på denna posl. såsom föreslagits beträffande institutitinsdirektören.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIPRLs styrelse framför i sill gemensamma yttrande en rad synpunkier
på de i beliinkandel framförda förslagen lill ändringar i SIPRLs organisation.
Sålunda anmäls erinringar mot förslaget alt sammankalla vetenskapliga rådet, förslagel
att SIPRLs vetenskapliga råd, styrelse, forskarkollegium och
personalorganisation skall ges formell förslagsrätt vid regeringens förordnande
av direkiör resp. styrelseledamöter samt förslaget atl biträdande direktören
skall förordnas av regeringen och formelll anges såsom direktörens
ställföreträdare. Vidare framhåller SlPRL.s styrelse all möjlighelen all i den
nya legala situalionen rekrytera en svensk direktör ej bör uteslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIPRLs Slyrelse efterlyser också i silt yllrande ell
förtydligande vad gäller förslaget alt inrälla ell forskarkollegium. Del bör enligi
slyrelsen i sladgarna klarl framgå all della kollegiums siällning är
rådgivande. Beträffande förslaget att tidsbegränsa inslilulsdireklörens
förordnande lill högsl två femårsperioder efterlyser styrelsen ett uttalande av
regeringen av innebörd all en avgående direkiör ej skall åsamkas ""economic
hardship as a resull of his employmenl wiih the Instilute"".</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>s</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även personalorganisationen vid SIPRI (Avd 413 ST-SI PRI),
vars yllrande bilagls remissvar från Statsljänstemannaförbundel och TCO-S)
framför etl flertal synpunkter på de föreslagna ändringarna i SIPR organisalion.
Den viktigaste invändningen mol ulredningsförslagen avser den möjlighet som
åberopas i betänkandet alt införa övergångsbestämmelser före genomförandel av
den föreslagna begränsningen av slyrelseledamöter-nas och institulsdirektörens
mandatlid. I övrigt anför personalorganisationen bl. a. atl det i stadgarna
bör anges alt en slyrelseordförande bör stanna kvar för minsl en femårsperiod
(medan a andra sidan en kortare period än fem är bör kunna accepteras för
direktörens del), alt viss beslutanderätt bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:106</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kunna delegeras till forskarkollegiet, att en representant
tor forskarkollegiet bör ingå i institutets stvrelse saml att vissa arvodisttjänster
inom institutet, enligt en föreslagen priorileringsordning, btir permanentas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avcn Svenska freds- och skiljedomsföreningen betonar i
sitt yttrande att förslaget om begränsad mandattid för slyrelseledamöterna och
direktören bör träda i kraft ulan övergångsbesliimmelser. Beträffande den
föreslagna förslägsrättsproceduren anför föreningen att kretsen av förslagslämnare
bör vidgas lill alt omfalla även de inlernationella fredsrörelserna. Vidare
ifrågasätter föreningen om inte del vetenskapliga rådet kan ersättas av
återkommande symposier. Svenska FN-förbundet framför för sin del flera siarkt
kritiska synpunkter på utredningsförslaget. Bl. a. frågas om inte en handlingsförlamning
kan bli resultatet av förslaget all regeringen skall förordna såväl
institutsdirektör som biirädande direktör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. Beskaltningen av vi.ssa av SIPRfs ulländska forskare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Della förslag har i remissyllrandena erhållit etl blandal
mottagande. En del av de remissinstanser som är kritiska till förslaget i denna
del menar atl liknande krav på skatlebefrielse kan slällas även av andra inslilulioner
och verksamheier. RRV anser att frågan av delta skål bör prövas i ett vidare
sammanhang. RSV hyser också tveksamhet mol förslaget och främst av den
anledningen all det skulle bli svart alt konlrollera eventuellt missbruk om
förslaget ledde lill att ell slort antal sammanslutningar fick förmåner av det akluella
slaget för sina anslällda. Universitetet I Lund och FRN är positiva lill förslagel
men påpekar samiidigi all del flnns behov av liknande skatteregler även i andra
forskningssammanhang. SIPRLs stvrelse vill att de föreslagna bestämmelserna om
skattebefrielse skyndsamt iräder i kraft. 5/1Favslyrker förslagel med moliveringen
all det diskriminerar svenska arbetsgivare och även SIPRLs svenska forskare.
SACO/SR tillstyrker förslaget i avvakian på en mer genomgripande förändring av skallesyslemel.
LO motsätter sig däremoi en skattebefrielse och menar att rekryleringsproblem
bör lösas med medel som är förenliea med eällande svensk latisliftnina.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:49.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:106</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehall.............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag lill
lag om ändring i kommimalskattelagen (1028:370) </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uidrag protokoll vid regeringssammanträde 108()-(I3-(16 </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SlPRL.s roll
och belydelse.......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIPRLs siällning
oeh karaktär ................................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SlPRL.s organisalion.................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIPRLs
resursbehov................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skallefrihel
för vissa koslnadsersättningar................ </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemsiällan ................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut........................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilagal Betänkande (Ds UD 1070:1) avgivet av SlPRl-ulredning<br>
en ....................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 Remissammanställning....................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:74.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>riOTAB M>9J SldcklMiIni l'Wll</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G303106prop_197980__106.pdf2388046pdfom Stockholms internationella fredsforskningsinstituts (SIPRI) organisation och verksamhetsformer, m.m.https://data.riksdagen.se/fil/88DE22F6-687B-4FAF-8C09-411EA0598818